. - Kammarkollegiet
Kapitalförvaltningens verksamhetsberättelse 2014 2 Omslag: Kammarkollegiets 475-årsjubileum i Rikssalen på Kungliga slottet den 9 september 2014. Foto: Magnus Fond K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Innehåll Kammarkollegiets 475-årsjubileum 4 Tid att vara försiktig 6 Vi förvaltar drygt 170 miljarder kronor åt mer än 400 kunder 8 Normalisering för världsekonomin under 2014 9 Avkastnings- och riskanalys 12 Ett bättre år än förväntat 14 Hög avkastning på aktieplaceringar under 2014 16 Ansvarsfulla placeringar 18 Compliance - Utmaningar för funktionen för regelefterlevnad i en dynamisk miljö 19 Våra ekonomitjänster är effektiva och trygga 20 Operations - Skräddarsydda och behovsanpassade tjänster 21 Kundintervju: Avkastning & Risk - en viktig balansakt för Pensionsmyndigheten 22 Fonddelagationen 24 Placeringsrådet 25 Kapitalförvaltningens ledningsgrupp 26 Aktieförvaltningen - Bokslut och kommentarer 28 Ränteförvaltningen - Bokslut och kommentarer 36 Nyckeltal för konsortierna 40 Regler för konsortierna 42 Redovisningsprinciper och granskningsintyg 46 3 4 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Kammarkollegiets 475-årsjubileum År 2014 var det 475 år sedan Kammarkollegiet grundades av Gustav Vasa år 1539. Detta firades högtidligt i Rikssalen på Kungliga slottet den 9 september 2014. Kammarkollegiets medarbetare, Kung Carl XVI Gustaf och Kronprinsessan Victoria närvarade. Speciellt inbjudna gäster talade om Kammarkollegiets betydelse genom århundradena. I boken ”Om stolar kunde tala” som togs fram under 2014 berättas det mer om kollegiets historia. En berättelse från grundandet fram till idag - en modern myndighet med anor. K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Foton från Kammarkollegiets 475-årsjubileum i Rikssalen på Kungliga slottet den 9 september 2014. 5 6 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Tid att vara försiktig D et gångna året kännetecknas av mycket god avkastning för samtliga våra konsortier och diskretionära updrag, vilket är glädjande och underlättar i hög grad våra kunders verksamheter. Vi fortsätter att leverera ett mervärde i form av god avkastning i förhållande till marknaden och kan därför konstatera att vi är en av de främsta förvaltarna i Sverige. Det kan nämnas att ränteförvaltningen har överträffat jämförelseindex för 17:e året, av de senaste 20 åren. Vi befäster därmed vår ställning som ledande ränteförvaltare i Sverige. Deflationsrisker har medfört att centralbankerna har sänkt sina styrräntor mot nollpunkten och därmed fått marknadsräntor att falla kraftigt, vilket ökar attraktionen för andra tillgångsslag. Centralbankerna hjälper alltså till att öka värderingen på alla tillgångsslag samtidigt som de signalerar till kapitalägare att ”ta risk”. Börsen har stigit kontinuerligt sedan sommaren 2011 och är i våra ögon varken dyra eller billiga i ett historiskt perspektiv. Traditionella ränteplaceringar finner vi mycket högt värderade och det är rimligt att förvänta sig en avkasting nära nollstrecket och för aktier något bättre. Det betyder att avkastningen i en portfölj kom- K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 mer att ligga på låga avkastningstal närmaste året och sannolikt även de närmaste åren. Fördelningen mellan tillgångsslag är alltid ett avgörande beslut och du som kund kan mer än gärna använda oss som diskussionspartner kring ”hur man sätter samman en lämplig tillgångsportfölj”. Under det gångna året och även under 2015 genomför vi ett omfattande arbete med att begränsa operativa risker där det primära syftet är att öka säkerheten för dig som kund. Detta arbete inkluderar att vi utsätter oss för extern granskning av våra interna processer. Det är viktigt för oss och för dig som kund att betrakta oss som en intern kapitalförvaltning med tillförlitliga processer. Vår höga grad av både datamognad och humankompetens medför att vi med trovärdighet kan skräddarsy lösningar för dig som kund. Det innebär att vi har förmåga, vilja och ambition att utveckla nya produkter och lösningar. Vi har nyligen introducerat vår nya webbportal där du som kund kan inhämta rapporter och göra andelsaffärer i våra konsortier. Vår ambition är att samtliga kunder ska vara kopplade till denna portal och medverka till en positiv kundupplevelse. Inom den finansiella världen fokuseras alltmer på hållbarhetsfrågor. Det är därför glädjande att konstatera att vi dels var pionjärer, dels har en kontinuerligt utvecklad policy som inbegriper bl.a. arbetsrätt, mänskliga rättigheter, barnarbete och tar avstånd från känsliga sektorer. Vårt synsätt är även integrerat i vår investeringsfilosofi, som inbegriper att bolag som inte beaktar hållbarhetsfrågor kommer på sikt att försämra sin konkurrenssituation och därmed riskera sämre aktieutveckling. En positiv screening är därför en ledstjärna i vår aktieförvaltning. Vi har även möjlighet till dialog med berörda företag via extern konsult. Vår kompetenta personal är vår viktigaste tillgång. Jag vågar påstå att våra tjänster är synnerligen konkurrenskraftiga. ”Med trovärdighet kan vi skräddarsy lösningar för dig.” Ett fortsatt lycka till under 2015! Leif Hässel, chef Kapitalförvaltningen, Kammarkollegiet 7 8 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Vi förvaltar drygt 170 miljarder kr åt mer än 400 kunder Historien har visat att vi hävdat oss mycket väl jämfört med våra konkurrenter. Vårt uttryckliga mål är att tillhöra den bästa kvartilen bland förvaltare och långsiktigt överträffa en informationskvot på 0,2. Vi kan med glädje konstatera att vi i stor utsträckning har lyckats med detta. Vi strävar alltid efter att ge våra kunder god avkastning till låg risk. Ett bevis på att vi har lyckats med detta är att de förvaltade volymerna och antalet nya kunder har ökat. Det beror dels på ett bra förvaltningsresultat, dels på att våra befintliga kunder givit oss ytterligare kapital att förvalta. En annan bidragande faktor är att vi har utvecklat och anpassat våra produkter efter förändrad kundefterfrågan. Ett exempel på detta är företagsobligationskonsortiet, vars volym och intresse från kunder ökat markant under 2014. Att vi dessutom är kostnadseffektiva gör det inte sämre för kunden. Förvaltat kapital, diskretionärt och konsortier 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram: Förvaltad volym, 2001- 2014 Diskretionärt Konsortier Extern utvärdering: Varje år utförs en extern utvärdering av kapitalförvaltningens samtliga konsortier. Utvärderingen har de senaste åren utförts av Wassum Investment Consulting. Kapitalförvaltningen har lyckats hävda sig mycket väl jämfört med andra förvaltare. K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Normalisering för världsekonomin under 2014 Världsekonomin vände tillbaka till mer normala förhållanden under 2014 även om tillväxttakten åter blev en besvikelse. Tyvärr tillkom det nya krishärdar som skapade osäkerhet om framtiden. Rysslands agerande i Ukraina har straffats med kraftfulla sanktioner från USA och EU. ISIS framfart i Irak och Syrien möter omvärldens fördömanden och ökar risken för en ny terrorvåg över världen. Det snabba och stora oljeprisfallet under andra halvåret 2014 sätter press på oljeexporterande länder och riskerar utlösa nya kriser i finansiella systemet. En värld som går i otakt har också medfört stora valutakursförändringar där framförallt USA:s valuta stärkts kraftigt. I takt med att ekonomin i USA förbättrades började centralbanken, Federal Reserve, försiktigt dra tillbaka de kraftfulla stimulanserna av ekonomin. Euroområdet vände åter till tillväxt efter flera år i recession. Tillväxten är emellertid svag och inflationsförväntningarna är för låga för att ECB skall vara bekväma med situationen. ECB, fortsätter därför att tillföra likviditet till ekonomin via låga styrräntor och tillgångsköp, vilket har varit mycket viktigt för förtroendet för Euroområdet och euron. USA går mot ljusare tider Tillväxten i USA blev något sämre än förväntat 2014 där ekonomin preliminärt växte med drygt 2 procent. Tillväxten hölls tillbaka av hårt väder under första kvartalet. Den underliggande utvecklingen är emellertid stabil där det pågår en fortsatt förbättring av husmarknaden och arbetsmarknaden. Mellanårsvalet, som hölls i november, resulterade i att republikanerna fick majoritet i både representanthuset och senaten. President Obama får det därmed tufft att få igenom sin politik de återstående två åren på sitt mandat. Förväntningarna inför 2015 är dock ganska optimistiska eftersom tillväxten förväntas öka med närmare 3 procent. Diagram: BNP i USA utfall och prognos Fortsatt motvind i Euroområdet Glädjande nog återvände Euroområdet till tillväxt 2014, preliminärt ökade tillväxten med knappt en 0,8 procent. Återhämtningen går emellertid mycket trögt och konflikten mellan Ryssland och Ukraina har skapat ytterligare osäkerhet inför framtiden. Trots att ECB för en mycket expansiv penningpolitik med rekordlåga räntor, har det inte haft någon signifikant påverkan på investeringar och konsumtion. EU-kommissionen lade i slutet av året fram förslag för att stimulera investeringar inom Euroområdet och det återstår att se om det kan ge några positiva effekter på tillväxten. Arbetet med att stabilisera regelverket inom Euroområdet är i stort sett på plats i och med att ECB tagit över övervakningen av bankerna. Förhoppningsvis innebär det att riskerna i det finansiella systemet har minskat väsentligt och inte kommer att utlösa nya kriser, till exempel vid ett utträde av Grekland ur valutasamarbetet. 9 10 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Diagram: BNP för Euroområdet utfall och prognos Emerging markets håller uppe världstillväxten 2014 blev ett relativt svagt år för de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). Sanktioner från EU och USA har satt press på Ryssland. En stor nedgång i oljepriset, valutaförsvagning och börsras innebär att Ryssland blir allt mer trängt. Det är därför mycket viktigt att följa utvecklingen noga framöver. Efter att succesivt ha reviderats ner verkar det bli nolltillväxt 2014 medan tillväxtprognoserna enligt Bloombergs senaste enkät avspeglar den svåra situationen med en förväntad negativ tillväxt om närmare 4 procent 2015. Tillväxten i Kina och Indien var betydligt lägre än historiskt under 2014, men tillväxttakten är fortfarande väsentligt högre än för världsekonomin. Det investeras fortfarande i infrastruktur i takt med att urbaniseringen av länderna fortskrider. Kina fortsätter att gå en balansgång för att stimulera inhemsk efterfrågan. Strukturella reformer för att förbättra ekonomins funktionssätt spelar en stor roll för framtida tillväxt. Det gäller också för Indien där regeringen börjat införa tillväxtfrämjande reformer. Svag omvärld och politisk turbulens negativt för Sverige Tillväxten i Sverige har varit svag de senaste tre åren och landade preliminärt runt 2 procent 2014. Det var framförallt en svag världsekonomi som höll tillbaka exporttillväxten. Inhemsk efterfrågan hölls uppe relativt väl med stigande bostadsinvesteringar och offentliga investeringar samt ökad privat och offentlig konsumtion. I och med en god inhemsk efterfrågan så steg importen mer än exporten, vilket gav ett negativt bidrag från nettoexporten. Arbetslösheten minskade marginellt jämfört med föregående år då sysselsättningen ökade i en högre takt än arbetskraftstillväxten. Debatten om statsfinanserna hamnade i fokus när den nya finansministern Magdalena Andersson presenterade höstbudgeten och myntade uttrycket att ”ladorna är tomma”. Jämfört med andra länder är statsfinanserna i gott skick, men lågkonjunkturen de senaste åren innebär att reformutrymmet är begränsat. Det innebär att reformer måste finansieras med en kombination av höjda skatter och en ökad upplåning. Hushållen skuldsättning fortsätter att öka och skapar viss oro för den framtida stabiliteten i ekonomin. En rad åtgärder har redan vidtagits för att bromsa skuldsättningen, bland annat ökade riskvikter för bankernas bolån och amorteringsplikt för lån som överstiger en viss nivå av fastighetens värde. Det diskuteras också att begränsa ränteavdraget för lån till fastigheter och bostadsrätter. Tillväxtutsikterna för 2015 är något mer positiva för 2014, men Sverige påverkas i hög grad av vad som sker i en osäker världsekonomi. Inhemsk efterfrågan riskerar att påverkas negativt av en ökad politisk risk och åtgärder riktade mot hushållens skuldsättning. Diagram: BNP i Sverige och prognos Stor osäkerhet och försiktiga förväntningar inför 2015 Prognoserna för 2014 var återigen för högt ställda där världstillväxten preliminärt landade strax över 3 procent, att jämföra med IMF:s prognos om en tillväxt om drygt 3,5 procent. Förväntningarna för 2015 präglas av osäkerhet och en måttlig K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 tillväxt för världsekonomin. Situationen i Euroområdet har förbättrats men är fortfarande oroande med låg tillväxt och låga inflationsförväntningar. I USA verkar ekonomin vila på en stabilare grund och tillväxtutsikterna är ganska ljusa. Det finns emellertid en del risker 2015. Lyckas den amerikanska centralbanken minska de penningpolitiska stimulanserna utan att störa återhämtningen av ekonomin? Kan politikerna fatta nödvändiga beslut med en demokratisk president och en kongress där republikanerna har majoritet? Vilken effekt får det snabba och stora oljeprisfallet på ekonomin? I Kina fortsätter tillväxten att växla ner och för 2015 väntas ekonomin växa med 7,0 procent. Japan för en mycket expansiv penning- och finanspolitik och regeringens kraftfulla budget för 2015 ger en förväntad stimulans om 0,5 procentenheter till BNP-tillväxten. Det finns många frågetecken kring Japan och frågan är om politiken kan åstadkomma nödvändiga strukturella reformer för att förbättra ekonomins funktionssätt. Den svenska ekonomin är mycket beroende av vad som händer i omvärlden och osäkerheten om den globala tillväxten verkar återhållande på svensk tillväxt. Det politiska läget i Sverige riskerar också att skapa osäkerhet om framtiden. Sammantaget är utsikterna för 2015 svagt positiva men det finns som nämnts ovan en hel del risker som kan ge en mer negativ utveckling. Det återstår att se vad det ger för effekter på de finansiella marknaderna. Det mesta talar för en låg avkastning för investerare och en ökad volatilitet jämfört med föregående år. 11 12 Avkastningsoch riskanalys Trenden att allt fler av våra kunder bättre vill kunna förstå vad som driver avkastning och risk i deras portföljer är fortfarande stark. Vi utvecklar kontinuerligt skräddarsydda rapporter till våra kunder inom detta område. Kapitalförvaltingen har ett väl utvecklat utbud inom avkastnings- och riskanalys, där vi erbjuder både standardiserade rapportpaket och skräddarsydda lösningar. Vi fortsätter även att kontinuerligt utveckla nya tjänster för att kunna möta nya behov som uppstår internt och hos våra kunder. Avkastningsanalys för individuella portföljer Vi analyserar avkastning utifrån ”performance attribution”. Över- eller underavkastning förklaras mot ett jämförelseindex med hjälp av nedbrytning i nivåer (till exempel tillgångsslag, branscher, värdepapper) för olika investeringsbeslut. Strukturen bestäms av kundens rapporteringsbehov. Modellerna för att beräkna ”performance attribution” varierar och kan anpassas efter kundens beslutsprocesser. Vår analysmodell för ”fixed income performance attribution” (FIPA) är idag i full produktion och används både för våra egna räntekonsortier och av större diskretionära kunder. Med hjälp av FIPA kan vi bryta ner en ränteportföljs avkastning i olika faktorer (till exempel direktavkastning, räntekurva och kreditspread). Även inom detta område har vi möjlighet att anpassa analysen efter enskilda kunders beslutsprocesser och rapporteringsbehov. Nyckeltal för risk och riskjusterad avkastning Olika standardiserade nyckeltal bidrar till att ge en nyanserad bild av en portföljs risk och riskjus- K apita l f ö rva l tnin g ens verksamhetsber ä tte l se 2 0 1 4 terad avkastning. Grundläggande nyckeltal är volatilitet, tracking error, sharpekvot och informationskvot. Vi beräknar också andra mått (t.ex. alfa, beta, R2 och treynorkvot) beroende på våra kunders önskemål. Nyheter inför 2015 Under 2015 fortsätter vi arbetet med att ytterligare öka automatiseringsgraden. Kundportalen som lanserades under 2014 kommer att byggas ut successivt med ny teknik och nya rapporteringstjänster. Vi kommer även att komplettera avkastningsanalysen till att fullt ut inkludera ytterligare derivatprodukter, såsom aktieoptioner och swaptioner, när eller om investeringar i dessa instrument blir aktuella för oss eller för våra kunder. Martin Lanzarotti Risk Manager, funktionsansvarig Risk Managementgruppen 13 13 Mått på avkastning och risk Volatilitet: standardavvikelse i avkastning för en portfölj eller ett jämförelseindex. Tracking error: ett mått på aktiv marknadsrisk. Detta definieras som standardavvikelsen i överoch underavkastningar mellan portföljen och jämförelseindex. Sharpekvot: avkastning över den riskfria räntan dividerat med portföljens volatilitet. Informationskvot: överavkastning dividerat med t racking error. Sharpekvot och informationskvot är riskjusterade avkastningsmått och mäter på olika sätt förmågan att få betalt för aktiv marknadsrisk. 14 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Ett bättre år än förväntat Avkastningen i räntekonsortiet blev 3,7 procent under 2014. Avkastningen i företagsobligationskonsortiet blev 6,9 procent under samma period. Totalt förvaltar Kammarkollegiet cirka 160 miljarder kronor i svenska räntepapper och är därmed en av de absolut största kapitalförvaltarna i Sverige. Den största delen av kapitalet är placerat i diskretionära portföljer där kunden själv utformar sina placeringsregler. Sett till antalet kunder har flest valt att placera i räntekonsortiet vars placeringsreglemente är utformat av Kammarkollegiet. Räntekonsortiet investerar huvudsakligen i bostadsobligationer och till viss del i företagsobligationer. Lägsta ratingbetyg i räntekonsortiet är BBB-. Sommaren 2013 introducerade Kammarkollegiet ett nytt räntekonsortium som investerar enbart i företagsobligationer. Lägsta tillåtna rating på innehaven är BB, men den största delen av konsortiet är investerat i ”investment grade”, alltså obligationer med rating BBB eller högre. Konsortiet är inte av typen ”high-yield” innehållande skräpobligationer eftersom vi till varje pris vill undvika kreditförluster. Starten har varit över förväntan både vad gäller avkastning och kapitaltillflöde. Vår målsättning är att det nya konsortiet långsiktigt skall ge minst 1 procentenhet högre avkastning än räntekonsortiet. Trygg och framgångsrik förvaltare Kammarkollegiet är en trygg och framgångsrik ränteförvaltare som hittills aldrig uppvisat negativ avkastning. Varje år utvärderar en extern oberoende konsult vår ränteförvaltning. Resultatet av denna utvärdering har visat att den riskjusterade avkastningen i räntekonsortiet tillhört den allra bästa genom åren jämfört med andra räntefonder. Så gick det 2014 för räntefonder För räntefonder generellt var 2014 ett mycket bra år då marknadsräntan på obligationer sjönk kraftigt. Detta gjorde att värdet på innehaven ökade, till skillnad från år 2013 då värdet på framför allt längre obligationer urholkades. Räntekonsortiet som har en duration på cirka två år klarade både 2013 och 2014 bra. Räntekonsortiets jämförelseindex består till 85 procent av bostadsobligationer och till 15 procent av statsobligationer. Diagram: Räntekonsortiets avkastning sedan 1995 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Diagram: Räntekonsortiets avkastning jämfört med index sedan 1995 2 1,5 1 0,5 0 -0,5 -1 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Investeringsprocessen En gedigen investeringsprocess som använts under många år ligger till grund för ett bra resultat. Studier har visat att de framgångsrikaste förvaltarna är de som har en bra investeringsprocess som de tillämpar konsekvent. Kammarkollegiets ränteförvaltning har använt samma investeringsstrategi sedan 1995. Kammarkollegiet har alltid en så hög andel bostads- och företagsobligationer som möjligt. Under den senaste finanskrisen blev avkastningen sämre än index beroende på den stora efterfrågan på statsobligationer som Kammarkollegiet avstått från att investera i. Eftersom dessa kriser är mycket svåra att förutse anser vi att det är bäst att alltid ha en så liten andel statsobligationer som möjligt. Vi har hittills sluppit kreditförluster i våra innehav trots att vi investerat i företagsobligationer sedan år 2000. En gedigen och beprövad kreditanalys har gjort att vi undvikit att investera i dåliga bolag. Det är också viktigt att välja rätt löptider på obligationerna. Kammarkollegiet har historiskt sett varit mycket skickliga på att förutspå centralbankernas ageranden och detta har underlättat valet av löptider i ränteportföljerna. Under 2014 har Kammarkollegiet haft en lätt övervikt i längre obligationer gentemot index vilket varit bra då räntekurvan flackat. Diagram: Tioårig svensk och amerikansk statsobligationsränta Vad hände på räntemarknaden 2014 Den kraftiga räntenedgången 2014 överraskade marknaden. De flesta bedömare trodde att ränteuppgången som började 2013 skulle fortsätta. Istället fick vi se ett av de kraftigaste räntefallen på många år. Ekonomiska data överraskade negativt och inflationen fortsatte att sjunka. Riksbanken som numera fokuserar helt på inflationsmålet sänkte reporäntan från 0,75 procent vid årets ingång till noll procent. Då de flesta ränteförvaltare hade trott på stigande räntor så var de inte fullinvesterade vilket förstärkte nedgången då förvaltarna var tvungna att börja köpa framförallt längre obligationer. Samtidigt ökade efterfrågan på mer riskfyllda obligationer som ger en högre avkastning vilket ytterligare sänkte räntenivåerna. Sammantaget ledde detta till att 2014 blev ett av de bästa åren någonsin för vanliga räntefonder. Vissa ”high-yield fonder” som investerat i oljerelaterade bolag hade dock ett dåligt år. Dagens extremt låga räntenivåer kommer att locka placerare att ta allt större risker. Vi vill varna våra kunder för detta. Vi rekommenderar istället att försöka hitta trygga placeringar som kan ge en positiv real avkastning. George Ulvelius, Räntechef Kapitalförvaltningen 15 16 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Hög avkastning på aktieplaceringar under 2014 När vi summerar 2014 kan vi konstatera att det blev ett bra år för investeringar i aktier. Alla Kammarkollegiets aktiekonsortier skapade hög avkastning till våra kunder. Trots ett svängigt börsår är vi glada att kunna uppvisa ett mycket stabilt förvaltningsresultat. Våra aktivt förvaltade konsortier hade en bättre avkastning än jämförelseindex och våra indexkonsortier en avkastning i linje med jämförelseindex. För den interna aktiva svenska aktieförvaltningen blev 2014 ett starkt förvaltningsår. Aktiekonsortiet Sverige gav en avkastningen om 15,5 procent, vilket var 0,14 procentenheter bättre än jämförelseindex justerat för Kammarkollegiets ESG-policy. Aktiekonsortiet Spiran gav en avkastning på hela 17,0 procent, vilket var 0,56 procentenheter bättre än jämförelseindex justerat för svenska kyrkans etiska placeringsregler. Vår utgångspunkt inför 2014 var att den svenska aktiemarknaden var rimligt värderad på egna meriter men att aktier var attraktivt värderade mot andra tillgångsslag. Vårt strategiska beslut att ha en cyklisk inriktning på portföljen gav god utveckling under början av året. Efter en stark utveckling under första kvartalet drog vi ner vår risk under andra kvartalet och minskade vår övervikt i cykliska aktier. I efterhand visade det sig vara ett klokt beslut då en ökad geopolitisk osäkerhet grumlade tillväxtutsikterna för världsekonomin. Vårt relativresultat var stabilt under 2014 då vi hade en balanserad portfölj med låg risk. Vår bedömning inför 2015 är fortfarande att aktiemarknaden är rimligt värderad. Värderingen är i linje med sin historiska värdering, med brasklappen att det baseras på högt ställda förväntningar på omsättning och vinstutveckling för 2015 och 2016. Det ger precis som inför förra året en begränsad uppsida på egna meriter, men i förhållande till andra tillgångsslag är aktier fortfarande attraktivt värderade. Vi arbetar långsiktigt och vår förvaltning har en inriktning mot kvalitetsbolag med attraktiv värdering och vi håller fast vid vår positionering från förra året. Vi inleder året med låg risk och balanserade portföljer och följer noga utvecklingen för signaler om ett förändrat risktagande. Det finns förväntningar om en marginell förbättring av konjunkturen under 2015 men tillväxtutsikterna grumlas av en svag tillväxt för Euroområdet och geopolitiska risker. Om världsekonomin fortsätter att förbättras och riskhärdar kan hållas i schack bör det bli ytterligare ett år med positiv avkastning för aktier. I och K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 med en följd av år med konjunkturbesvikelser och utsikter om en svag global tillväxt de närmaste åren är cykliska aktier relativt billiga. Vi fortsätter därför att övervikta aktier som SKF, Volvo, SKF och ABB. Kammarkollegiets aktieindexkonsortium Sverige gav en avkastning om 13,8 procent 2014, vilket var i linje med jämförelseindex. Aktieindexkonsortiet följer samma ESG-policy som de andra aktiekonsortierna, se också avsnittet om Kammarkollegiets etiska policy. Reglerna för konsortiet stipulerar att ingen enskild aktie får uppgå till mer än 10 procent av portföljvärdet. Vidare finns också en koncentrationsregel att aktier som uppgår till mer än 5 procent av portföljvärdet tillsammans inte får ha ett värde som överstiger 40 procent av portföljens värde. När så sker måste den enskilda aktiens position minska till 9,0 respektive 4,5 procent av portföljvärdet. Aktieindexkonsortiet Sverige är en lämplig produkt till den investerare som vill ha ett innehav i de 30 största bolagen på stockholmsbörsen till en låg kostnad. Målet är att ge en avkastning i linje med utvecklingen för jämförelseindex. Det målet har uppfyllts sedan starten av förvaltningen av AKX april 2008. Aktieindexkonsortiet Utland gav en avkastning om hela 28,3 procent 2014, vilket var i linje med jämförelseindex. I lokal valuta ökade konsortiet med drygt 6 procentenheter medan resterande 22 procentenheter var en valutaeffekt då kronan försvagade kraftigt under året. Det största bidraget till den goda avkastningen kom från Nordamerika som stod för 21 procentenheter av den totala avkastningen om 28,3 procent. Den totala avkastningen för Nordamerika uppgick till 36,4 procent varav 11,9 procentenheter var i lokal valuta och resterande 24 procentenheter en valutaeffekt då US-dollarn stärktes mot svenska kronor. Michael Hindrika, Aktiechef Kapitalförvaltningen 17 18 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Ansvarsfulla placeringar Sedan flera år tillbaka investerar Kammarkollegiet enbart i aktier, räntebärande värdepapper och fonder granskade och kontrollerade ur ett etiskt och hållbarhetsperspektiv. Detta arbete är integrerat i investeringsprocessen för Aktiekonsortiet Sverige, Aktieindexkonsortiet Sverige, Aktieindexkonsortiet Utland och Räntekonsortiet. För många av våra kunder är det viktigt att vara en ansvarstagande investerare. Flera kunder har egna etiska regler som styr förvaltningen av kapitalet. För dessa har vi skräddarsytt lösningar utifrån de etiska och hållbarhetskraven i deras placeringspolicys. Kammarkollegiet kapitalförvaltning är medlem i SWESIF sedan 2013. SWESIF är ett oberoende nätverksforum för organisationer som arbetar för eller med hållbara investeringar i Sverige. Analys och granskning Kammarkollegiet samarbetar med Ethix SRI Advisors för att analysera placeringarna utifrån etiska och hållbarhetsmässiga aspekter. Till grund för granskningen ligger internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete och miljö som finns formulerade i FN-konventioner och traktater samt humanitär rätt, folkrätt och miljölagstiftning. Vi är också restriktiva med investeringar i företag som har tillverkning eller försäljning av vapen, tobak, pornografi, alkohol och spel. Kammarkollegiets kapitalförvaltning följer Förenta nationernas principer för ansvarsfulla placeringar (UNPRI). Konsortierna screenas kvartalsvis. Då lämnas en rekommendation mot ifrågasatta företag som delas in i tre nivåer: uteslutning, varningsflagg eller bevakning. Normer för etik och miljömässig granskning Exempel på internationella normer som ska följas av de bolag Kammarkollegiet investerar i: • FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna • FN:s barnkonvention • ILO:s konventioner och rekommendationer • Riodeklarationen om miljö och utveckling • FN:s konvention om biologisk mångfald • OECD:s konvention mot mutor Exempel på kränkningar mot internationella normer är företag som inte tillåter sina anställda att bilda fackföreningar, som kränker miljönormer eller mänskliga rättigheter eller marknadsför och säljer farliga bekämpningsmedel i strid med branschnormer och lagstiftning. Konsortier med en intention att följa Svenska kyrkans etiska placeringsregler Kammarkollegiet har två konsortier som har en intention att följa Svenska kyrkans etiska placeringsregler, Aktiekonsortiet Spiran och Företagsobligationskonsortiet. I dessa konsortier är också etik och hållbarhetsfrågor integrerade i investeringsprocessen, vilket innebär att placeringarna bedöms efter etiska och hållbarhetshänsyn såväl som ekonomiska och finansiella faktorer. I dessa konsortier, finns också restriktioner avseende vapen, tobak alkohol, pornografi och spel. Det är inte tillåtet att investera i olje- och gasbolag då Svenska kyrkan är restriktiv mot investeringar i fossila bränslen. K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Compliance - Utmaningar för funktionen för regelefterlevnad i en dynamisk miljö Det engelska uttrycket Compliance betyder regelefterlevnad. Det innebär att man löpande och proaktivt utvärderar och anpassar verksamheten så att man följer lagstiftning och de regelverk, föreskrifter och standarder som krävs. Det krävs således att man etablerar metoder och processer för att säkerställa en kontinuerlig efterlevnad av dessa regelverk. Arbetet har ett riskbaserat angreppssätt och handlar om kvalité och effektivitet i hela verksamheten. Omvärlden I den finansiella världen ökar kraven ständigt på att företag ska ha god intern kontroll och inrätta olika kontrollfunktioner för att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt gällande regler. På finansmarknaden är det Finansinspektionen som utövar tillsyn. Kammarkollegiets Kapitalförvaltning lyder inte under Finansinspektionen men har som mål att förhålla oss till de regelverk som motvarande privata aktörer omfattas av. Vår verksamhet omfattas således av dels de uttryckliga regler som en myndighet måste följa, dels de ständigt utvecklande och tillkommande reglerna på finansmarknaden. Detta ställer höga krav men samtidigt skapar det en spännande och omväxlande arbetsplats. Compliance är något som rör alla kapitalförvaltningens intressenter Alla påverkas – direkt eller indirekt – av funktionens arbete. Anställda, kunder, leverantörer och andra påverkas av att verksamheten sköts på ett korrekt sätt. Att kontinuerligt uppdatera, utvärdera, övervaka och följa upp verksamheten är att minimera riskerna för att verksamheten exempelvis uppträder felaktigt på marknaden eller bryter mot gällande rätt. Att minimera risker ur denna aspekt är att skapa trygghet och bygga förtroende – oavsett om du är anställd, styrelseledamot, kund eller motpart. Året som gått Som nytillträdd Compliance officer har det varit ett spännande och givande år. I anslutning till vårt omfattande arbete att kartlägga verksamhetens viktiga processer har många rutiner setts över och nya har tillkommit. Det har gett mig en fördjupad kunskap om verksamhetens nivå på regelefterlevnad och en god grund för att föra verksamheten framåt. Att avgränsa och definiera Compliancefunktionen Begreppet regelefterlevnad antyder att det är något som redan juristfunktionen utför. Skillnaden ligger i att kontrollera verksamheten eller aktivt deltagande. Compliancefunktionen agerar proaktivt för att vissa förtroendeskapande regler följs på ett tillfredsställande sätt samt kontrollerar och följer upp att verksamheten i det dagliga arbetet lever upp till de krav som ställs. Funktionen ansvarar med andra ord för att identifiera, bedöma, råda, övervaka och rapportera om verksamhetens efterlevnadsrisker. Detta skiljer sig följaktligen från juristfunktionen vars uppgift är att stötta och delta i affärsverksamheten. Christian Dahlheim, jurist och compliance officer. 19 20 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Våra ekonomitjänster är effektiva och trygga Under 2014 har vi jobbat mycket med kartläggning av våra interna processer för att eliminera operativa risker i hanteringen av våra kunders tillgångar och redovisningen av dem. Detta är ett viktigt arbete som sker tvärs över alla avdelningens funktioner och som kommer att fortgå under innevarande år och löpande framöver. Våra redovisningskonsulter har lång erfarenhet och tydliga processer som bas vilket säkerställer att vi på ett effektivt och tryggt sätt kan genomföra allt som behövs på en ekonomifunktion. Vi kan sköta hela eller delar av ekonomiadministrationen som t ex betalningar, löpande redovisning, deklarationer och bokslut. Vi har idag ca 400 kunder med statlig och kyrklig anknytning och av mycket varierande storlek. Det ställer stora krav på vår kompetensutveckling, flexibilitet, tekniska utveckling och vår förmåga att anpassa våra tjänster efter olika behov. Men det är också detta som gör vårt jobb så roligt. Anna Rydström, gruppchef redovisningssektionen K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Operations – skräddarsydda och behovsanpassade tjänster Operations hanterar drift av Back-office och Middle-office för både externt och internt förvaltat kapital från stiftelser eller statliga bolag. De anställda hos Operations har lång erfarenhet inom den finansiella branschen och arbetar ständigt med förbättringar inom riskminimering och förenkling av rutiner för att kunna säkerställa kundernas behov. Operations ansvarar för avkastningsberäkningar, limithantering, värdepappersadministration, säkerhetshantering, redovisning i affärssystemet, ränte- och prisdata, värdering och prissättning av diskretionära portföljer och fondportföljer, andelsadministration, hantering av affärshändelser samt rapportering. För samtliga tjänster använder Kammarkollegiet marknadens bästa affärssystem - Simcorp Dimension. Fokus under 2015 kommer att vara utvecklingsarbete kring bland annat säkerhetshantering. Andra utvecklingsområden för Operations är avkastnings- och riskanalysrapportering särskilt då med inriktning mot optioner. Vi fortsätter också att förbättra kontrollrutiner samt att vara delaktiga i projekt som ökar automatiseringsgraden. Catarina Rolén, gruppchef operations 21 22 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Kundintervju Avkastning & risk - en viktig balansakt för pensionsmyndigheten Repor I portföljen ”Tillfällig förvaltning” lånar ni ut obligationer till marknadsgaranter (market maker, en bank eller fondkommissionär som åtagit sig att ställa köp- och säljkurser på värdepapper för att hålla en andrahandsmarknad) och erhåller intäkter för denna utlåning. Vad tillför detta er verksamhet och vad bidrar detta mervärde till att finansiera? – Pensionsmyndighetens portfölj ”Tillfällig förvaltning” är en temporär förvaltning av inbetalningar till premiepension en som sedan överförs till spararnas konton en gång om året i december. Det är så småningom spararna som ska bestämma vilken risk de vill ta med dessa pengar, medan vi förvaltar dem till låg risk. Låg risk betyder också vanligtvis låg avkastning. I vårt fall innebär det att vi har statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer i vår portfölj. Att vi kan låna ut dessa, det vill säga göra repotransaktioner, och tjäna några punkter extra betyder att vi kan förbättra avkastningen för våra premiepensionssparare under tiden vi har hand om deras pengar. Vi ser detta som en viktig och naturlig del i att förvalta en obligationsportfölj. Kammarkollegiet sköter detta på ett bra sätt för vår räkning. Ränteimmuniseringsuppdrag I er portfölj Trad Liv hanterar kollegiet ett ”ränteimmuniseringsuppdrag” som går ut på att från en given skuldsida, skapas en tillgångssida som matchar denna skuldsida. Vad är syftet med detta? – Premiepensionens traditionella försäkring går att välja för premiepensionen vid pensionering dvs. tidigast vid 61 års ålder. Detta innebär att vi har en kortare skuldsida än andra livbolag och har möjlighet att ha full skuldmatchning för att hålla nere risken med K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 23 Inger Söderbom och Charlotta Brisell från Pensionsmyndigheten de garanterade åtagandena. Målet med matchningsportföljen är att immunisera ränterisken från de garanterande åtagandena. Kammarkollegiets uppdrag är att skapa en tillgångssida av svenska räntebärande instrument som matchar vår skuldsida och vi är mycket nöjda med kollegiets arbete. De har kontroll på de risker som är förknippade med uppdraget och är en bra diskussionspartner t.ex. vid regelverksförändringar. Avkastnings- och riskrapportering Kammarkollegiet erbjuder sina kunder en avancerad avkastnings- och riskrapportering. Hur förenklar avkastning- och riskrapportering tillvaron för er i er dagliga verksamhet? – Vi rapporterar månatligen avkastningssiffror och risker till Generaldirektören både för den tillfälliga förvaltningen och för den traditionella försäk- ringen. Vårt arbete förenklas då vi kan använda Kammarkollegiets rapporter som underlag. Vi får också en bra överblick med Kammarkollegiets månadsrapporter om portföljinnehåll, transaktioner och risker. 24 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Fonddelegationen Fonddelegationen är ett särskilt beslutsorgan för kapitalförvaltningen. Delegationen är sammansatt av personer med lång erfarenhet från skilda delar av kapitalmarknaden och utgör ett starkt stöd för kapitalförvaltningen. Delegationen utses av regeringen och Kammarkollegiets generaldirektör är ordförande. Fonddelegationen beslutar om kapitalförvaltningens långsiktiga placeringsstrategi och andra strategiska frågor. Det är också fonddelegationens ansvar att se till så att de mål som statsmakterna har ställt upp för verksamheten kan nås. Övre raden från vänster: Claes Ljungh, Kammarkollegiets generaldirektör och ordförande i fonddelegationen, Hans De Geer, professor och senior advisor Nedre raden från vänster: Claes Kjellander, tidigare styrelseordförande i SBAB , Marie Giertz, chefsekonom, AB Svensk Exportkredit, Maj-Charlotte Wallin, tidigare VD, AFA Försäkring, Lennart Nilsson, tidigare VD i AP-fonderna 1-3, Thomas Halvorsen, tidigare VD för Fjärde AP-fonden. K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Placeringsrådet Kammarkollegiets kapitalförvaltning har ett placeringsråd knutet till förvaltningen. Det består förutom chefen för kapitalförvaltningen och förvaltarna på aktie- och räntesektionen av två externa ledamöter. De externa ledamöterna, Mats Guldbrand och Peter Engdahl, har lång erfarenhet av aktieförvaltning. Mats Guldbrand är ordförande i Lundberggruppen och har bl.a. varit aktiechef på AMF. Peter Engdahl är rådgivare åt ett antal stiftelser och har bl.a. varit VD på Handelsbanken Fonder. Placeringsrådet har till uppgift att stärka upp förvaltningen och att vara ett forum för kapitalförvaltningsfrågor av mer strategisk natur. Under 2014 hade placeringsrådet fyra möten. Placeringsrådets externa ledamöter Mats Guldbrand och Peter Engdahl 25 26 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Kapitalförvaltningens ledningsgrupp Övre raden från vänster: Martin Lanzarotti, Risk Manager Johan Eliaeson, Sälj- och marknadsansvarig Leif Hässel, chef Kapitalförvaltningen Nedre raden från vänster: George Ulvelius, chef för räntesektionen Anna Major, chef för sektionen affärsstöd Matts Ericsäter, jurist Michael Hindrika, chef för aktiesektionen K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 27 28 A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer Bokslut Aktiekonsortiet Sverige Resultaträkning (tkr) 2014 2013 388 022 674 236 Intäkter och värdeförändring Värdeförändring på överlåtbara värdepapper Ränteintäkter Utdelningar Övriga finansiella intäkter Summa intäkter och värdeförändring 50 13 117 653 125 924 1 401 1 534 507 126 801 707 - -33 -250 -98 -61 -20 Kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Övriga kostnader Summa kostnader -311 -151 506 815 801 556 2014-12-31 2013-12-31 Överlåtbara värdepapper 3 649 991 3 768 803 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 3 649 991 3 768 803 16 269 13 268 Årets resultat Balansräkning (tkr) Tillgångar Bankmedel och övriga likvida medel Övriga tillgångar Summa tillgångar 7 474 7 204 3 673 734 3 789 275 23 20 Skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder 1 874 - Summa skulder 1 897 20 3 671 837 3 789 255 Utlånade finansiella instrument 615 620 1 166 329 Erhållna säkerheter för utlånade finansiella instrument 466 732 1 227 259 5 198 7 071 Fondförmögenhet Poster inom linjen Ställda säkerheter för derivatinstrument Kommentar: Den svenska aktiemarknaden visade en stark utveckling under 2014. Aktiekonsortiet Sverige uppvisade en avkastning om 15,5 procent, vilket var 0,14 procentenheter bättre än jämförelseindex justerat för etiska restriktioner. Aktiekonsortiet Sverige förvaltas enligt Kammarkollegiets ESG-policy. Vid utgången av året uppgick förvaltat kapital till ca 3,67 mdr kronor. A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer Aktiekonsortiet Sveriges utveckling År Fondförmögenhet, tkr Antal utelöpande andelar Andelsvärde, kr Utdelning kr/andel Avkastning % % Avkastning Konsortiet Jfr-index* Utdelning procent Diff. mot index 2012 3 048 302 662 287 4 602,69 267,35 6,5 17,9 16,8 1,1 2013 3 789 126 673 754 5 623,91 193,15 4,2 26,4 27,8 -1,4 2014 3 671 838 584 082 6 286,51 204,94 3,6 Genomsnitt per år 15,5 15,7 -0,2 19,8 20,0 -0,2 *OMX Stockholm Cap GI Branschfördelning svenska aktier i Aktiekonsortiet Sverige Aktiekonsortiet Sverige OMX Stockholm Cap GI 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Största enskilda innehav Värdepapper Andel (%) Marknadsvärde kr Hennes & Mauritz B 9,92 362 095 202 Nordea Bank 7,19 262 529 563 LM Ericsson B 6,07 221 622 489 Volvo B 4,86 177 557 118 Investor B 4,64 169 328 172 Handelsbanken A 4,56 166 449 231 Swedbank A 4,33 158 116 490 TeliaSonera 4,31 157 250 117 SEB A 4,27 155 939 799 Atlas Copco A 3,70 135 150 725 29 29 30 A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer Bokslut Aktieindexkonsortiet Sverige Resultaträkning (tkr) 2014 2013 151 214 393 119 8 1 59 641 79 960 229 641 211 092 473 721 -8 -20 -83 -74 Intäkter och värdeförändring Värdeförändring på överlåtbara värdepapper Ränteintäkter Utdelningar Övriga finansiella intäkter Summa intäkter och värdeförändring Kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Övriga kostnader -16 -12 -107 -106 210 985 473 615 2014-12-31 2013-12-31 Överlåtbara värdepapper 1 660 418 2 049 443 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 1 660 418 2 049 443 Summa kostnader Årets resultat Balansräkning (tkr) Tillgångar Bankmedel och övriga likvida medel 85 8 22 119 101 736 1 682 622 2 151 187 22 112 100 648 12 12 22 124 100 660 1 660 498 2 050 527 Utlånade finansiella instrument 112 293 445 755 Erhållna säkerheter för utlånade finansiella instrument 182 062 442 749 Inga Inga Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Fondförmögenhet Poster inom linjen Ställda säkerheter för handel med OTC-derivatinstrument Kommentar: Kammarkollegiets Aktieindexkonsortium (AKX) hade en utveckling i linje med jämförelseindex justerat för etiska restriktioner under 2014. I absoluta tal ökade avkastningen med 13,8 procent. Vid utgången av året uppgick förvaltat kapital till ca 1,66 mdr kronor. A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer Aktieindexkonsortiet Sveriges utveckling Avkastning % Avkastning % År Fondförmögenhet, tkr Antal utelöpande andelar Andelsvärde, kr Utdelning kr/andel Utdelning procent Konsortiet Risk (%) (standardavvikelse) Jfr-index* Diff. mot index 2010 2 007 322 16 582 065 121,05 2,97 2,6 26,3 26,3 0,0 2011 1 125 850 11 142 665 101,04 6,09 6,1 -11,5 -10,8 -0,7 2012 2 072 663 17 802 253 116,43 2,91 2,9 18,2 18,3 -0,1 2013 2 050 491 14 644 223 140,02 5,13 4,4 24,7 24,8 -0,1 2014 1 660 498 10 810 653 153,60 5,71 4,1 13,8 13,8 0,0 13,4 13,6 -0,1 Genomsnitt per år *T.o.m. 2011 OMX Stockholm 30 Cap GI. Fr.o.m. 2012 OMX Stockholm 30 Cap GI justerat för etiska restriktioner. Största enskilda innehav Värdepapper Andel (%) Marknadsvärde kr LM Ericsson B 9,01 149 638 534 Hennes & Mauritz B 9,00 149 455 284 Nordea Bank 8,99 149 227 712 Atlas Copco A 6,30 104 681 086 Swedbank A 4,51 74 934 173 Investor B 4,50 74 767 345 TeliaSonera 4,50 74 745 266 Volvo B 4,50 74 730 895 SEB A 4,50 74 669 369 Assa Abloy B 4,50 74 656 948 31 31 32 A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer Bokslut Aktieindexkonsortiet Utland Resultaträkning (tkr) 2014 2013 446 244 395 399 9 230 64 648 70 750 510 901 466 379 -18 -12 Intäkter och värdeförändring Värdeförändring på överlåtbara värdepapper Ränteintäkter Utdelningar Summa intäkter och värdeförändring Kostnader Övriga finansiella kostnader Summa kostnader -18 -12 510 883 466 367 2014-12-31 2013-12-31 Överlåtbara värdepapper 2 235 849 2 197 706 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 2 235 849 2 197 706 2 491 5 172 2 238 340 2 202 878 Övriga kortfristiga skulder 12 11 Summa skulder 12 11 Fondförmögenhet 2 238 328 2 202 867 Poster inom linjen Inga Inga Årets resultat Balansräkning (tkr) Tillgångar Bankmedel och övriga likvida medel Summa tillgångar Skulder Kommentar: Aktieindexkonsortium Utland (AKU) gav en avkastning om hela 28,3 procent 2014, vilket var i linje med jämförelseindex. Den höga avkastningen berodde i hög grad på en försvagning av svenska kronan, vilket bidrog med 22 procentenheter till avkastningen. I lokal valuta ökade avkastningen med drygt 6 procentenheter. AKU förvaltas externt av Handelsbanken i fonden Handelsbanken Global Index Criteria. Vid utgången av året uppgick förvaltat kapital i AKU till ca 2,24 mdr kronor. A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer Aktieindexkonsortiet Utlands utveckling Avkastning % År Fondförmögenhet, tkr Antal utelöpande andelar Andelsvärde, kr Utdelning kr/ andel Utdelning procent Konsortiet Jfr-index* Diff. mot index 2012 1 756 624 402 620 4 362,99 147,46 3,6 8,8 8,7 0,1 2013 2 202 867 414 382 5 316,02 177,89 4,1 25,9 25,7 0,2 2014 2 238 328 338 171 6 618,93 195,14 3,7 28,3 28,1 0,2 20,7 20,5 0,2 Genomsnitt per år *MSCI World Net All Countries, SEK Geografisk fördelning USA 51,44 Japan 7,45 Storbritannien 5,11 Schweiz 4,16 Kanada 3,71 Tyskland 3,34 Frankrike 3,03 Australien 2,40 Kina 1,87 Hong Kong 1,68 Övrigt 15,81 33 33 34 A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer Bokslut Aktiekonsortiet Spiran Resultaträkning (tkr) 2014 2013 102 033 129 759 Intäkter och värdeförändring Värdeförändring på överlåtbara värdepapper Ränteintäkter Utdelningar Övriga finansiella intäkter Summa intäkter och värdeförändring 12 13 27 062 26 978 295 79 129 402 156 829 -103 -63 Kostnader Övriga finansiella kostnader Räntekostnader - -2 -14 -4 -117 -69 129 285 156 760 2014-12-31 2013-12-31 Överlåtbara värdepapper 832 816 768 027 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 832 816 768 027 Bankmedel och övriga likvida medel 6 064 1 588 Övriga kortfristiga fordringar 1 286 1 558 840 166 771 173 Upplupna kostnader 6 4 Summa skulder 6 4 840 160 771 169 Utlånade finansiella instrument 33 317 173 149 Erhållna säkerheter för utlånade finansiella instrument 58 631 178 596 Ställda säkerheter för handel med derivatinstrument 1 199 1 536 Övriga kostnader Summa kostnader Årets resultat Balansräkning (tkr) Tillgångar Summa tillgångar Skulder Fondförmögenhet Poster inom linjen Kommentar: Aktiekonsortiet Spiran förvaltas aktivt och har en intention att följa svenska kyrkans etiska placeringsregler. Aktiekonsortiet Spiran gav en avkastning om 17,0 procent 2014, vilket var 0,56 procentenheter bättre än jämförelseindex. Vid utgången av året uppgick förvaltat kapital till ca 0,84 mdr kronor. A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer Aktiekonsortiet Spirans utveckling Avkastning % År Fondförmögenhet, tkr 2012 Antal utelöpande andelar 635 013 134 587 2013 771 148 136 536 2014 840 160 131 233 Andelsvärde, kr 4 718,22 Utdelning kr/andel Utdelning procent Konsortiet Jfr-index* Diff. mot index 174,44 3,7 4,0 4,0 0,0 5 647,94 199,03 4,2 24,0 26,4 -2,4 6 402,06 205,22 3,6 17,0 16,5 0,5 Genomsnitt per år 14,7 15,3 -0,6 * T.o.m. 2011 OMX Stockholm 30 Cap GI. Fr.o.m. 2012 OMX Stockholm 30 Cap GI justerat för etiska restriktioner. *OMX Stockholm CAP GI med kyrkans etiska placeringsregler Största enskilda innehav Värdepapper Hennes & Mauritz B Andel (%) Marknadsvärde kr 10,08 83 962 798 Nordea Bank 8,56 71 309 414 LM Ericsson B 7,18 59 817 994 Volvo B 5,56 46 313 113 Handelsbanken A 5,42 45 168 786 Swedbank A 5,15 42 896 806 SEB A 5,08 42 300 189 Atlas Copco A 4,36 36 340 231 SKF B 3,28 27 303 977 ABB Ltd 3,16 26 343 925 35 36 r ä ntef ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer Bokslut Räntekonsortiet Resultaträkning (tkr) 2014 2013 7 789 -53 941 Ränteintäkter 183 515 168 094 Summa intäkter och värdeförändringar 191 304 114 153 -115 -92 - -29 -115 -121 191 189 114 032 2014-12-31 2013-12-31 Penningmarknadsinstrument 5 161 592 4 892 822 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 5 161 592 4 892 822 10 741 24 583 600 500 Intäkter och värdeförändring Värdeförändring på penningmarknadsinstrument Kostnader Övriga externa kostnader Räntekostnader Summa kostnader Årets resultat Balansräkning (tkr) Tillgångar Bankmedel och övriga likvida medel Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar 84 038 72 796 5 256 971 4 990 701 32 866 Skulder Upplupna kostnader Övriga skulder 693 - Summa skulder 725 866 5 256 246 4 989 835 Utlåning finansiella instrument Inga Inga Erhållna säkerheter för utlånade finansiella instrument Inga Inga Ställda säkerheter för handel med derivatinstrument 500 21 288 Fondförmögenhet Poster inom linjen Kommentar: Avkastningen för räntekonsortiet blev 3,7 procent under 2014. Jämförelseindex avkastade 3,0 procent under samma period. Riksbanken sänkte reporäntan från 0,75 procent till noll procent under året. Riksbanken ändrade inriktning på penningpolitiken under året och fokuserade enbart på att nå inflationsmålet på 2 procent. Tidigare spelade också arbetslösheten och hushållens skuldsättning en viktig roll i penningpolitiken. Konsortiets marknadsvärde var den sista december 5 257 miljoner kronor. Årets resultat blev 191 miljoner kronor. Utdelningen blev 4,51 kronor per andel, en höjning med 0,09 krona jämfört med föregående år. r ää ntef ntef ö ö rva rva lltnin tnin gg en en -- BB oks oks ll ut ut och och kommentarer kommentarer r 37 37 Räntekonsortiets utveckling Avkastning % År Fondförmögenhet, tkr Antal utelöpan- Andelsde andelar värde, kr Utdelning kr/andel Utdelning procent Konsortiet Jfr-index* Diff. mot index 2010 5 278 210 42 171 094 125,16 5,23 4,2 1,2 0,7 0,5 2011 4 393 104 34 879 183 125,95 5,95 4,7 5,4 5,2 0,2 2012 4 364 094 34 422 815 126,78 4,97 3,9 4,6 3,1 1,5 2013 4 991 486 39 802 090 125,41 4,42 3,5 2,4 1,8 0,6 2014 5 256 970 41 887 178 125,50 4,51 3,6 3,7 3,0 0,7 3,5 2,8 0,7 Räntekonsortiets avkastning ackumelerad och index 2008-2012 Genomsnitt per år *OMRX Bond All 1-3 Years Räntekonsortiet OMRX Bond All 1-3 Years 125,0000 120,0000 115,0000 110,0000 Fördelning per emittentkategori år 2012 Fördelning per emittentkategori år 2011 105,0000 100,0000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 38 r ä ntef ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer Bokslut Företagsobligationskonsortiet Resultaträkning (tkr) 2014 2013 54 766 4 042 Intäkter och värdeförändring Värdeförändring på penningsmarknadsinstrument Ränteintäkter Summa intäkter och värdeförändring 45 752 4 081 100 518 8 123 -71 - Kostnader Räntekostnader och liknade resultatposter Övriga kostnader -125 -28 Summa kostnader -196 -28 100 322 8 095 2014-12-31 2013-12-31 Penningsmarknadsinstrument 2 108 114 182 442 Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde 2 108 114 182 442 3 019 1 382 26 078 2 864 Årets resultat Balansräkning (tkr) Tillgångar Bankmedel och övriga likvida medel Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kostfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar 3 368 311 2 140 890 186 688 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 1 Summa skulder 14 Skulder Fondförmögenhet 2 140 876 186 687 Poster inom linjen Inga Inga Kommentar: Avkastningen för Företagsobligationskonsortiet blev 6,9 procent under 2014. Jämförelseindex avkastade 6,2 procent under samma period. Riksbanken sänkte reporäntan från 1 procent till noll procent under året. Riksbanken ändrade inriktning på penningpolitiken och fokuserade enbart på att nå inflationsmålet på 2 procent. Tidigare spelade också arbetslösheten och hushållens skuldsättning en viktig roll i penningpolitiken. Konsortiets marknadsvärde var den sista december 2 142 miljoner kronor. Årets resultat blev 8 miljoner kronor. Utdelningen blev 5,71 kronor per andel. Konsortiet startade den 1 juni 2013. r ä ntef ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer Företagsobligationskonsortiets utveckling 1 juni 2013 - 31 december 2014 Avkastning % År Fondförmögenhet, tkr Antal utelöpande andelar Andelsvärde, kr Utdelning kr/andel Utdelning procent Konsortiet Jfr-index* Diff. mot index 2013 186 821 185 907 1 004,91 19,27 2,0 2,4 1,8 0,7 2014 2 141 729 2 033 859 1 053,04 20,88 2,1 6,9 6,2 0,7 5,9 4,9 1,0 Genomsnitt per år *OMX Kreditindex Total Return Största enskilda emittenter Värdepapper Andel (%) Vasakronan Marknadsvärde kr 7,43 159 048 624 Volvo Treasury 5,9 126 367 810 Danske Bank 5,34 114 299 147 Sandvik 5,34 114 262 472 Fastighets Förvaltaren 5,08 108 723 056 LeasePlan 4,71 100 972 050 4,6 98 560 314 Länsförsäkringar Hypotek Tele2 PostNord AB Electrolux 4,37 93 617 405 4,3 92 049 954 4,14 88 754 408 39 39 40 N y cke l ta l Nyckeltal för konsortierna Avkastning och risk, genomsnitt per år Aktiekonsortiet Sverige* Aktiekonsortiet Utland* Aktiekonsortiet Spiran** Aktieindexkonsortiet **** Räntekonsortiet **** Företagsobligationskonsortiet*** Avkastning 22,10% 17,03% 14,84% 20,41% 3,91% 4,22% Avkastning, jämförelseindex 22,17% 16,87% 16,09% 20,52% 3,18% 3,09% Standardavvikelse 12,29% 6,85% 11,79% 17,37% 1,18% 1,33% Standardavvikelse, jämförelseindex 11,69% 5,95% 11,38% 17,04% 1,15% 1,84% Förklaringsfaktor (R2) Tracking error 99% 92% 99% 100% 90% 95% 1,31% 1,98% 1,27% 0,44% 0,37% 0,62% neg 0,08 neg neg 1,96 1,82 Informationskvot Konsistensindex 71% 71% 73% 65% 85% 86% Beta 1,05 1,11 1,03 1,02 0,97 0,70 328 323 n/a 135 324 673 869 n/a n/a 0,24 n/a 0,52 0,63 n/a n/a Courtage och omsättningshastighet under 2013 Courtage, kr Omsättningshastighet * Från och med start 2012-01-01 ** Från och med start 2012-03-01 *** Från och med start 2013-06-01 **** 5-års rullande ***** Ej tillämpbart n y cke l ta l Nyckeltalsdefinitioner Alla nyckeltal är baserade på månadsdata för perioden. Avkastning Genomsnittlig avkastning per år beräknat som geometriskt medelvärde för månadsvärden. Betavärde Visar hur konsortiets avkastning förväntas variera i förhållande till marknaden, och kan benämnas marknadsrisk. Marknaden har betavärde 1. Om konsortiet har ett betavärde överstigande 1 så förväntas marknadens svängningar förstärkas i portföljen. Beta ligger normalt i intervallet 0,8-1,2. Courtage Fondkommissionären tar ut en avgift vid köp och försäljning av värdepapper vilket innebär att en låg omsättningshastighet i konsortiet bidrar till låga kostnader för förvaltningen. Förklaringsfaktor (R2) Kan variera från 0 till 1 och anger hur stor del av konsortiets utveckling som förklaras av marknaden. En väldiversifierad portfölj har en förklaringsfaktor nära 1, vilket betyder att huvuddelen av portföljens avkastning förklaras av marknaden. Ett lågt förklaringsvärde indikerar att förvaltarens placeringar inte har följt indexplaceringar, vilket medför att förvaltaren har tagit en företagsspecifik risk. Informationskvot Ett mått på förvaltarens skicklighet i förhållande till risken. Ju högre kvot, desto bättre avkastning har konsortiet gett. Mäts som överavkastning i förhållande till tracking error. Beräknas enligt olika metoder för aktier-och räntekonsortiet. Konsistensindex Mäter andelen månadsperioder som konsortiets avkastning varit bättre än jämförelseindex. Värdet kan variera mellan 0 % och 100 %. Ett högt konsistensindex innebär att portföljens avkastning konsekvent överträffat index. Omsättningshastighet Beräknas genom att dividera det minsta värdet av summa köpta eller sålda värdepapper med periodens genomsnittliga förmögenhet. Då courtage betalas vid varje aktieaffär medför låg omsättningshastighet låga kostnader. Sharpekvot Är ett mått på riskjusterad avkastning och anger en portföljs (konsortiets respektive jämförelseindexets) meravkastning i relation till standardavvikelsen. Den beräknas som kvoten av portföljens meravkastning över riskfri ränta och portföljens standardavvikelse. Standardavvikelse Visar hur mycket konsortiets andelsvärde respektive jämförelseindexets värde har svängt kring dess mervärde. Ju högre standardavvikelse, desto högre risk. Tracking error Beskriver hur konsortiets utveckling i förhållande till index har varierat historiskt. Måttet beräknas som standardavvikelse för över- eller underavkastning mot jämförelseindex. Ju högre värde, desto högre risk i förhållande till jämförelseindex. 41 41 42 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Regler för Kammarkollegiets konsortier Fastställda av Kammarkollegiets fonddelegation 2013-12-18, fonddelegationens protokoll nr 2013:10 1 Allmänna regler för konsortierna 1.1 Allmänt Kammarkollegiet utför enligt uppdrag eller författning kapitalförvaltning för ett antal stiftelser och fonder. För att rationalisera förvaltningen har kollegiet bl.a. bildat konsortier för aktier och andra aktierelaterade fondpapper samt för räntebärande placeringar. Tillgångarna ägs gemensamt av de stiftelser och ägarna till de fonder som har investerat i konsortierna genom köp av andelar. Andelarna i varje konsortium är lika stora och medför lika rätt till den egendom som ingår i konsortiet. Konsortiernas beteckningar är Kammarkollegiets svenska aktiekonsortium (AKS), Kammarkollegiets aktiekonsortium Spiran (AKK), Kammarkollegiets utländska aktiekonsortium (AKU), Kammarkollegiets aktieindexkonsortium (AKX), Kammarkollegiets företagsobligationskonsortium (FOK) och Kammarkollegiets räntekonsortium (RK). Redovisningen för förvaltningen följer bokföringslagen (1999:1078). Boksluten för konsortierna revideras av externa revisorer. 1.2 Förvaltningen Konsortierna är inga juridiska personer och har därför varken egna rättigheter eller skyldigheter. I stället är det kollegiet som företräder stiftelserna och ägarna till fonderna i deras egenskap av konsortieandelsägare i alla frågor som rör konsortierna. Kollegiet handlar vid förvaltningen i eget namn och anger därvid konsortiernas beteckningar. Kollegiet har ett särskilt beslutsorgan för kapitalförvaltningen, fonddelegationen.1 Konsortiernas tillgångar förvaras i depå i bank. 1.3 Kapitalmarknadsdag För information och meningsutbyte om konsortiernas förvaltning hålls årligen en kapitalmarknadsdag för andelsägarna i konsortierna. Därutöver kan särskilt informationsmöte hållas när kollegiet så beslutar. Skriftlig inbjudan till möte ska skickas till andelsägarna senast en månad före mötet. För att få delta i möte ska andelsägare anmäla sig hos kollegiet. På den årliga kapitalmarknadsdagen ska alltid följande ärenden förekomma • redogörelse för konsortiernas förvaltning och • frågor från närvarande andelsägare. 1.4 Andelsägarregister Kollegiet ska föra register över konsortieandelsägarnas innehav av andelar i konsortierna. 1.5 Utdelning Till andelsägarna ska för varje räkenskapsår delas ut den avkastning på kon-sortiernas medel, i form av utdelning, ränta och värdeökning på realiserade diskonteringsinstrument, som har tagits emot under räkenskapsåret. Utdelningen fördelas mellan andelsägarna i förhållande till antalet andelar. Avstämningsdag för utdelning är den sista bankdagen under november månad. Utdelning ska ske under december månad. 1.6 Konsortiernas och konsortieandelarnas värde Värdet på varje konsortium beräknas genom att från tillgångarna (värdepapper, likvida medel och andra tillgångar inklusive upplupen avkastning) dras av eventuella skulder. Värdepapper som ingår i konsortierna värderas 1. Förordning med instruktion (2007:824) för Kammarkollegiet. K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 med ledning av gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses med gällande marknadsvärde senaste betalkurs vid värderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses med gällande marknadsvärde genomsnitt av köp- och säljkurs vid värderingsdagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder. Om värderingsdagen infaller på en dag som inte är en bankdag, tillämpas i stället värden från senast föregående bankdag. Courtage och andra kostnader för konsortiernas värdepappersaffärer betalas ur konsortierna. Konsortierna belastas inte för övriga förvaltningskostnader, utan sådana kostnader ingår i den särskilt debiterade ersättningen för kollegiets förvalt-ningsuppdrag. Värdet av en konsortieandel är konsortiets värde delat med antalet utelöpande andelar. Andelsvärdet beräknas efter kollegiets bestämmande minst en gång i veckan och meddelas på begäran. 1.7 Utgivning och inlösen av konsortieandelar Begäran om utgivning eller inlösen ska göras skriftligt hos Kammarkollegiet. För utgivning och inlösen av andelar i konsortierna gäller att om begäran har kommit till kollegiet på en bankdag före kl. 14.00 fastställs utgivnings-/inlösenspriset för andelar vid slutet av den dagen. Om begäran har kommit in på en dag som inte är bankdag, eller efter kl. 14.00 en bankdag, fastställs priset vid slutet av nästa bankdag. För det utländska aktieindexkonsortiet gäller att begäran ska ha kommit till kollegiet före kl. 12:00 i stället för före kl. 14:00. Detta innebär att utgivning och inlösen av andelar alltid sker till okänd kurs. På dag som infaller före vissa helgdagar samt vissa andra dagar har kollegiet begränsat öppethållande. För sådana dagar med begränsat öppethållande gäller andra tidpunkter för när utgivning och inlösen kan verkställas. Minst en vecka i förväg tillhandahåller kollegiet efter begäran härom information om dag med begränsat öppethållande. Utgivningspris och inlösenspris för en konsortieandel ska vara lika med det enligt föregående paragraf fastställda andelsvärdet. Likvid för utgivning ska vara kollegiet tillhanda på utgivningsdagen. Sedan kollegiet fastställt priset för inlösen sker likvid normalt inom tre bankdagar därefter. 2. Kammarkollegiets fonddelegation. 3. Jfr SFS 1987:778, 2§ 4. Jfr SFS 1987:778, 3§ Måste likvida medel för inlösen skaffas genom försäljning av värdepapper, ska sådan försäljning ske så snart som möjligt, dock utan att missgynna övriga andelsägare. I så fall sker likvid för inlösta andelar när konsortiet fått likvid för värdepappersförsäljningen. Kollegiet ska skriftligen underrätta berörd andelsägare om verkställd utgivning och inlösen av andelar. 1.8 Räkenskapsår Räkenskapsår för konsortierna är kalenderåret. 1.9 Verksamhetsberättelse och kvartalsrapport För varje räkenskapsår ska kollegiet senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång avge verksamhetsberättelse för förvaltningen. Kollegiet upprät-tar dessutom kvartalsrapport för konsortierna den 31 mars, den 30 juni, den 30 september och den 31 december. Verksamhetsberättelsen och kvartalsrapporterna ska skickas till andelsägarna så snart det kan ske. 1.10 Ändring av regler för Kammarkollegiets konsortier Ändring av reglerna beslutas av kollegiet.2 2 Placeringsregler för aktiekonsortierna Kammarkollegiet ska se till att de förvaltade medlen placeras så att kraven på god avkastning och riskspridning tillgodoses.3 Kapitalet ska placeras på följande sätt:4 1. fordringar hos bank eller andra räntebärande placeringar inom ramen för förordningen när det gäller konsortiets likvida medel, 2. sådana aktier, förlagsbevis, konvertibler och teckningsoptioner som är inregistrerade vid en reglerad marknad i Sverige eller andra, med hänsyn till sin art och till den säkerhet de erbjuder, jämförliga svenska finansiella instrument, och 3. andelar i värdepappersfonder som avses i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och fondföretag som avses i 1 kap. 7 § samma lag, med fullständig inriktning på aktieplaceringar, eller andra, med hänsyn till sin art och till den säkerhet de erbju- 43 44 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 der, jämförliga svenska finansiella instrument. I syfte att effektivisera förvaltningen av tillgångarna får derivatinstrument användas. De underliggande tillgångarna för dessa instrument ska i så fall utgöras av eller hänföra sig till tillgångar av det slag som avses i andra stycket, finansiella index, räntesatser, växelkurser eller utländska valutor. Kammarkollegiet får använda sådana derivatinstrument enligt tredje stycket som handlas direkt mellan parterna under de förutsättningar som anges i 5 kap. 12 § andra stycket lagen om värdepappersfonder. Av det totala marknadsvärdet för sådana finansiella instrument som anges i andra stycket 2 och 3 samt tredje stycket får • högst 10 procent utgöras av instrument som anges i andra stycket 2 och motsvarande instrument som utgör underliggande tillgång i derivatinstrument enligt tredje stycket, som har utfärdats av en och samma emittent, och • högst 20 procent utgöras av andelar som avses i andra stycket 3 i en och samma fond eller ett och samma fondföretag.5 Placering av tillgångar som ingår i konsortierna får, tillsammans med övriga tillgångar som förvaltas av kollegiet och som omfattas av förordningen (1987:778) om placering av fondmedel under Kammarkollegiets förvaltning, till högst 5 procent av röstvärdet för samtliga aktier ske i ett och samma aktiebolag.6 Kollegiet ska inte låna pengar för att finansiera placeringsverksamheten. För placeringar i konsortierna, förutom aktiekonsortiet Spiran, gäller Kam-markollegiets ESG-policy i kapitalförvaltningen (ESG – Environment, Social and Governance factors).7 För företag verksamma i Sverige krävs vidare att de följer svensk lag. Enligt ESG-policyn gäller bl.a. att placeringar ska göras endast i företag som enligt kollegiets bedömning på ett godtagbart sätt följer kraven i de internationella konventioner för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och antikorruption samt för humanitär rätt som Sverige har undertecknat. Kollegiet följer även i sin kapitalförvaltning Förenta Nationernas principer för ansvarfulla investeringar (UNPRI). I ESG-policyn finns också begränsningar av hur stor del av ett bolags omsättning som 5. Jfr SFS 1987:778, 4§ 6. Jfr SFS 1987:778, 5§ 7. Fastställda 2011-03-11, fonddelegationens protokoll 2011:1 8. Senast fastställda av Svenska kyrkans Kyrkostyrelse 2010-04-22 högst får avse alkohol (10 %), spel (10 %), tobak (10 %), vapen (10 %), distribution av pornografi (5 %) och produktion av pornografi (0 %). För placeringar i aktiekonsortiet Spiran gäller de etiska placeringsregler som fastställs i Finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå.8 I övrigt gäller de ytterligare bestämmelser för hantering av finansiella risker i konsortiet, som kollegiet fastställt för varje tillfälle. 3 Placeringsregler för räntekonsortierna Kammarkollegiet ska se till att de förvaltade medlen placeras så att kraven på god avkastning och riskspridning tillgodoses.9 Kapitalet ska placeras på följande sätt:10 1. fordringar hos Riksbanken eller Riksgäldskontoret, eller bankföretag som driver verksamhet i Sverige, 2. skuldförbindelser med låg kreditrisk, vilka har utfärdats av emittent med hemvist i ett land som är medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), 3. andelar i värdepappersfonder som avses i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och fondföretag som avses i 1 kap. 7 § samma lag eller andra, med hänsyn till sin art och till den säkerhet de erbjuder, jämförliga svenska finansiella instrument. I syfte att effektivisera förvaltningen av tillgångarna får derivatinstrument användas. De underliggande tillgångarna för dessa instrument ska i så fall utgöras av eller hänföra sig till tillgångar av det slag som avses i andra stycket, finansiella index, räntesatser, växelkurser eller utländska valutor. Kammarkollegiet får använda sådana derivatinstrument enligt tredje stycket som handlas direkt mellan parterna under de förutsättningar som anges i 5 kap. 12 § andra stycket lagen om värdepappersfonder. Av det totala marknadsvärdet för sådana finansiella instrument som anges i andra stycket får högst 20 procent utgöras av andelar som avses i andra stycket 3 i en och samma fond 9.Jfr SFS 1987:778, 2§ 10.Jfr SFS 1987:778, 3§ 11. Jfr SFS 1987:778, 4§ K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 eller ett och samma fondföretag.11 Kollegiet ska inte låna pengar för att finansiera placeringsverksamheten. För placeringar i räntekonsortiet gäller Kammarkollegiets ESG-policy i kapitalförvaltningen (ESG – Environment, Social and Governance factors).12 För låntagare verksamma i Sverige krävs vidare att de följer svensk lag. Enligt ESG-policyn gäller bl.a. att placeringar ska göras endast hos låntagare som enligt kollegiets bedömning på ett godtagbart sätt följer kraven i de internationella konventioner för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och antikorruption samt för humanitär rätt som Sverige har undertecknat. Kollegiet följer även i sin kapitalförvaltning Förenta Nationernas principer för ansvarfulla investeringar (UNPRI). I ESG-policyn finns också begränsningar av hur stor del av en låntagares omsättning som högst får avse alkohol (10 %), spel (10 %), tobak (10 %), vapen (10 %), distribution av pornografi (5 %) och produktion av pornografi (0 %). För placeringar i företagsobligationskonsortiet gäller de etiska placeringsregler som fastställs i Finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå.13 I övrigt gäller de ytterligare bestämmelser för hantering av finansiella risker i konsortiet, som kollegiet fastställt för varje tillfälle. 12 Fastställda 2011-03-11, fonddelegationens protokoll 2011:1 13. Senast fastställda av Svenska kyrkans Kyrkostyrelse 2010-04-22 45 46 K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014 Redovisningsprinciper och granskningsintyg Konsortierna är uppbyggda med värdepappersfonder som förebild, men omfattas inte av lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Årsbokslutet har dock upprättats i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder med undantag av redovisning av courtage kostnader som inräknats i anskaffningsvärdet och avräknats från försäljningsvärdet. Årsbokslutet syftar till att ge den information som behövs för att bedöma konsortiets ekonomiska utveckling och ställning. De finansiella instrument som ingår i konsortiet värderas till gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses senaste betalkurs vid värderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses genomsnitt av köp och säljkurs vid värderingsdagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder, se regler för Kammarkollegiets konsortier. Vid beräkning av realiserade värdeförändringar tillämpas genomsnittsmetoden för aktieinstrument och för räntebärande instrument. Courtagekostnader har inräknats i anskaffningsvärdet och avräknats från försäljningsvärdet. Upplupna kupongräntor på nominella obligationer tas upp som ränteintäkt i resultaträkningen och som upplupna intäkter i balansräkningen. Utlånade värdepapper redovisas fortsatt i balansräkningen och erhållna säkerheter redovisas inom linjen. Betalda och upplupna premier för utlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella intäkter. Nettoredovisning tillämpas för återköpstransaktioner (äkta repor) med hänvisning till avtalsenlig rätt att kvitta transaktionerna samt avsikten att avveckla reporna samtidigt. Granskningsrapport för 2014 Vi har på uppdrag av generaldirektören i Kammarkollegiet granskat Aktiekonsortiet Sverige, Aktiekonsortiet, Spiran, Aktieindexkonsortiet Sverige, Aktieindexkonsortiet utland och Räntekonsortiets bokföring som ligger till grund för årsbokslutet, avseende räkenskapsåret 2014. Årsbokslutet omfattar resultat- och balansräkningar med tilläggsinformation. Generaldirektörens ansvar för årsbokslutet Det är generaldirektören som har ansvaret för att upprätta ett årsbokslut och för att bokföringslagen tillämpas vid upprättandet av årsbokslutet och för den interna kontroll som generaldirektören bedömer är nödvändig för att upprätta ett årsbokslut som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsbokslutet på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsbokslutet inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsbokslutet. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsbokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur filialen upprättar årsbokslutet i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i filialens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i generaldirektörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsbokslutet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Enligt vår uppfattning har årsbokslutet i allt väsentligt upprättats i enlighet med bokföringslagen och Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersonder. Räkenskaperna har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Stockholm mars 2015 Öhrlings PwC AB Susanne Sundvall, auktoriserad revisor Text och grafisk form: Kammarkollegiet Foto: Magnus Fond och Kammarkollegiet Tryck: Elanders Sverige AB, 2014 48 Kammarkollegiet är Sveriges äldsta myndighet och grundades år 1539 av Gustav Vasa. Kapitalförvaltningen vid Kammarkollegiet erbjuder kvalificerad och oberoende kapitalförvaltning till små och stora kunder. Vi har ett stort utbud av produkter och förvaltar aktier och räntebärande värdepapper på kapitalmarknader i världen. Förvaltningen bedrivs antingen i diskretionär form eller samförvaltas i konsortier. Konsortier fungerar som vanliga fonder med andelar och NAV. Utöver själva förvaltningen erbjuder Kapitalförvaltningen även redovisningstjänster, juridik samt Back- och Middle office lösningar. Allt från standardiserade rapporter till skräddarsydda lösningar efter kundens behov. Box 2218, 103 15 Stockholm Besök Birger Jarlsgatan 16 Telefon 08 700 08 00 Fax 08 20 49 69 www.kammarkollegiet.se
© Copyright 2024