1. No category

2015-04-15
Till kulturnämnden med ersättare
Kallelse
På uppdrag av ordförande kallas härmed kulturnämnden till sammanträde.
Övriga får denna kallelse för kännedom.
Tid:
Onsdagen den 22 april kl. 09.00
Plats:
Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala
Ärenden:
Enligt bifogad föredragningslista
Program:
Samling med kaffe och smörgås kl. 08.30, programmet startar kl. 9
09.00
09.15 – 12.00
12.00 – 13.00
13.00 – 14.00
14.00
14.30
14.45 – 16.30
Inledning
Föredragningar med bensträckare ca 10.30
OBS! Lunch på egen hand
Gruppmöten samt fortsatt sammanträde
Chefsjurist Jens Larsson om landstingets arbete
för att förebygga mutor och jäv
Kaffe
Eventuellt fortsatt sammanträde
Välkommen!
Förhinder anmäls till Jeanette:
Telefon 018 – 611 62 67, mobil 070 – 611 13 76
E-post: [email protected]
Enligt uppdrag
Jeanette Wetterström
Nämndsekreterare
Bilagor:
Föredragningslista med handlingar
Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98
org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur
FÖREDRAGNINGSLISTA
Kulturnämndens sammanträde
Onsdagen den 22 april kl. 09.00
Konferenscentrum
Dnr
Nr
Ärende
23.
Upprop
24.
Fastställelse av föredragningslista
25.
Val av justeringsledamot och tidpunkt för protokolljustering
26.
Arbetsutskottets protokoll 2015-04-08
27.
Ekonomisk månadsrapport
28.
Regional biblioteksplan 2015-2017
KU2015-0037
29.
Valärende: ledamot i Rektor Sven Kjerséns minnesfonds styrelse
KU2015-0038
30.
Priset ”Årets uppskattning” 2015
KU2014-0094
31.
Landstingets ungdomsstipendier 2015
KU2014-0093
32.
Arrangörskap av Kulturting 2017
KU2015-0039
33.
Anmälan av delegationsbeslut
34.
Övriga frågor
35.
Rapport: Konstbudget 2015
36.
Rapport: Angående policy mot mutor och jäv
37.
Rapporter: Konstnärligt utvecklingsstöd år 2014
38.
Övriga rapporter
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA
Sammanträdesdatum
2014-04-22
Kulturnämnden
Sida
3 (11)
§ 27
Ekonomisk månadsrapport
Förslag till beslut
Kulturnämnden beslutar med godkännande lägga månadsrapporten till handlingarna.
Ärendet
Ekonomichef Åsa Cervin Hedfors redogör för ekonomisk rapport för perioden.
Bilaga
Ekonomisk månadsrapport
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Månadsrapport
Mars 2015
Kultur och bildning
2 (3)
Sammanfattande analys
Verksamheten vid förvaltningens enheter löper enligt plan, såväl produktionsmässigt
som ekonomiskt med undantag för Wiks slott och konferens. Arbetet med att återställa
den vattenskada vid ett av hotellen på Wiks slott och konferens ser ut att ta längre tid än
vad som först förutsågs, vilket medför ett större ekonomiskt bortfall än den initiala bedömningen. Det ekonomiska bortfall som uppstår på grund av vattenskadan ska dock
täckas av en för verksamheten tecknad avbrottsförsäkring.
Ekonomi
Ackumulerat utfall
Ackumulerat utfall följer i stora drag vad som är budgeterat för perioden. Personalkostnaderna är något lägre än budgeterat till följd av bland annat tjänstledighet och deltidsarbete. Bedömningen är dock att utfallet sett över helåret kommer att ligga i nivå med
budget. Även posten lämnade bidrag (övriga kostnader) är lägre än budgeterat. Detta beror på periodiseringsosäkerhet i budgeteringen då till exempel bidrag för regional utveckling inte har fastställda utbetalningstillfällen under året.
Mnkr
Intäkter
Personalkostnader inkl inhyrd personal
Övriga kostnader
Resultat
Utfall
ackum.
41
-10
-68
Budget
ackum.
41
-11
-69
Föreg. år
ackum.
39
-11
-66
Avvik. utfall/budg
0
1
1
-37
-39
-38
1
Årsprognos
Prognosen för året är ett nollresultat, det vill säga ingen avvikelse i förhållande till budget.
Mnkr
Intäkter
Personalkostnader inkl inhyrd personal
Övriga kostnader
Resultat
Bilagor
1. Årsprognos
Prognos
2015
Budget
2015
Bokslut
2014
Avvik.
budg/prog
165
-42
-124
165
-42
-124
164
-40
-124
0
0
0
0
0
0
0
3 (3)
Bilaga 1 - Årsprognos
Årsprognos
tkr
Landstingsanslag
Fast ersättning från HSS
Rörlig ersättning specialistvård
Vårdvalsersättning från HSS
Riks-/regionsjukvård
Patientavgifter sjukvård
Intäkter enligt tandvårdstaxan
Alf
Trafikintäkter
Övrig finansiering
Övriga intäkter
Skatteintäkter
Generella statsbidrag/utjämning
Summa intäkter
Utfall
201501201503
23 757
0
0
0
0
0
0
0
0
0
17 318
0
0
Utfall
201401201403
22 968
0
0
0
0
0
0
0
0
0
16 205
0
0
Budget
201501201503
Bokslut
2014
Årsbudget Årsprog
2015
2015
23 755
0
0
0
0
0
0
0
0
0
17 116
0
0
91 872
0
0
0
0
0
0
0
0
0
71 887
0
0
95 021
0
0
0
0
0
0
0
0
0
70 274
0
0
95 021
0
0
0
0
0
0
0
0
0
70 274
0
0
Budgetavvikelse Not
årsprog
41 075
39 173
40 871
163 759
165 295
165 295
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Lönekostnader inkl inhyrd personal
Övriga personalkostnader
Kostnad fast ersättning HSS
Köpt vård
Läkemedel
Medicinsk service
Köpt tandteknik och tandvård
Medicinskt material
Lokal- och fastighetskostnader
Trafikkostnader
Övriga kostnader
Finansiell nettokostnad
Avskrivningar/nedskrivningar
Summa kostnader
-10 112
-135
0
0
0
0
0
-6
-3 668
0
-64 477
78
-81
-78 401
-10 508
-216
0
0
0
0
0
-7
-3 597
0
-62 735
81
-63
-77 045
-10 766
-239
0
0
0
0
0
0
-3 707
0
-64 963
75
-87
-79 687
-39 454
-846
0
0
0
0
0
-20
-14 628
0
-108 964
327
-271
-163 858
-40 690
-955
0
0
0
0
0
0
-14 826
0
-108 777
300
-347
-165 295
-40 690
-955
0
0
0
0
0
0
-14 826
0
-108 777
300
-347
-165 295
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
RESULTAT
-37 327
-37 872
-38 815
-99
0
0
0
0
0
-938
0
0
-664
0
0
-3 392
0
0
-4 513
0
0
-13 500
0
0
-13 500
0
0
0
INVESTERINGSVERKSAMHET
Fastighetsinvesteringar
Investeringar i immateriella och
investeringar i utrustning
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA
Sammanträdesdatum
2014-04-22
Kulturnämnden
Sida
4 (11)
Dnr KU2015-0037
§ 28
Regional biblioteksplan 2015-2017
Förslag till beslut
Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta anta Regional biblioteksplan för Uppsala
län 2015-2017.
Ärendet
Den nya bibliotekslagen föreskriver att regionala biblioteksverksamheter ska arbeta
fram en regional biblioteksplan. Den regionala biblioteksplanen är inte styrande för
länets bibliotek, utan ger underlag för att utveckla och stimulera samverkan mellan
biblioteken inom länet. Den regionala biblioteksplanen omfattar samverkan mellan olika
bibliotekstyper i Uppsala län och är ett verktyg i lokalt plan- och målarbete för
biblioteken. Den är också en form av strategidokument för Landstinget i Uppsala läns
biblioteksverksamhet.
Planens syfte är att:
- tydliggöra länsbibliotekets roll i förverkligandet av regionala kulturplanen
- tydliggöra länsbibliotekets roll i förhållande till folkbiblioteken i Uppsala län
- fungera som ett verktyg för framtida samverkan och samarbete för de olika biblioteken
och andra aktörer i länet
Planens mål är att:
- skapa en bild av bredden av biblioteksverksamheten i Uppsala län
- identifiera och analysera strategiska utmaningar för länsbiblioteket för att nå den
regionala kulturplanens tre mål
• Ett rikare konstliv
• En ökad kulturell delaktighet
• En attraktivare livsmiljö
- identifiera och föreslå strategiska samverkansområden för perioden fram till och med
2017.
Bilaga
Tjänsteutlåtande
Regional biblioteksplan 2015-2017
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
2015-03-25
Länsbibliotek Uppsala
Malin Ögland
E-post [email protected]
Dnr "Skriv nr"
Kulturnämnden
Regional biblioteksplan 2015-2017
Förslag till beslut
Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta anta Regional biblioteksplan för
Uppsala län 2015-2017
Ärendet
Den nya bibliotekslagen föreskriver att regionala biblioteksverksamheter ska arbeta
fram en regional biblioteksplan. Den regionala biblioteksplanen är inte styrande för
länets bibliotek, utan ger underlag för att utveckla och stimulera samverkan mellan
biblioteken inom länet. Den regionala biblioteksplanen omfattar samverkan mellan
olika bibliotekstyper i Uppsala län och är ett verktyg i lokalt plan- och målarbete för
biblioteken. Den är också en form av strategidokument för Landstinget i Uppsala läns biblioteksverksamhet.
Planens syfte är att:
- tydliggöra länsbibliotekets roll i förverkligandet av regionala kulturplanen
- tydliggöra länsbibliotekets roll i förhållande till folkbiblioteken i Uppsala län
- fungera som ett verktyg för framtida samverkan och samarbete för de olika biblioteken
och andra aktörer i länet
Planens mål är att:
- skapa en bild av bredden av biblioteksverksamheten i Uppsala län
- identifiera och analysera strategiska utmaningar för länsbiblioteket för att nå den
regionala kulturplanens tre mål
• Ett rikare konstliv
• En ökad kulturell delaktighet
• En attraktivare livsmiljö
- identifiera och föreslå strategiska samverkansområden för perioden fram till och med
2017.
Bilagor
Regional biblioteksplan 2015-2017
Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98
org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur
Innehåll 1 Bakgrund ................................................................................................................................. 2 1.1 Allmänt ............................................................................................................................. 2 1.2 Syfte med planen .............................................................................................................. 3 1.3 Mål med planen ................................................................................................................ 3 1.4 Omfattning, uppföljning och revidering........................................................................... 4 1.5 Bibliotek i Uppsala län ..................................................................................................... 4 1.5.1 Kommunala bibliotek ................................................................................................ 4 1.5.2 Regional biblioteksverksamhet ................................................................................. 4 1.5.3 Universitets- och högskolebibliotek .......................................................................... 4 1.5.4 Specialbibliotek ......................................................................................................... 4 1.5.5 Medicinska bibliotek och sjukhusbibliotek ............................................................... 5 1.6 Biblioteksråd .................................................................................................................... 5 2 Ett rikare konstliv - litteraturen ............................................................................................... 7 2.1 Länsbibliotekets utökade litteratursatsning ...................................................................... 7 2.1.1 Bibliotekspersonal, bibliotek ..................................................................................... 7 2.1.2 De professionella författarna ..................................................................................... 7 2.1.3 Civilsamhälle och folkbildning ................................................................................. 7 2.1.4 Bokbranschen i vid mening ....................................................................................... 8 3 En ökad kulturell delaktighet .................................................................................................. 9 3.1. De nationella minoriteterna och kulturen ........................................................................ 9 3.2 Mångspråk i Uppsala län .................................................................................................. 9 3.3 Digital delaktighet ............................................................................................................ 9 3.4 Det livslånga lärandet ....................................................................................................... 9 4 En attraktivare livsmiljö ........................................................................................................ 11 4.1 Biblioteksrummet ........................................................................................................... 11 5 Giltighetstid ........................................................................................................................... 12 1
Regional biblioteksplan för Uppsala län 2015‐2017 1 Bakgrund 1.1 Allmänt De nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen i december 2009. Målen ska styra
den statliga kulturpolitiken men ska även kunna vägleda kulturpolitiken i kommuner och
landsting.
”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som
grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig
kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
- främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande
förmågor,
- främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
- främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
- främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan,
- särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.”
Den regionala kulturplanen för Uppsala län 2015-2017 vision lyder:
”År 2025 är Uppsala län en stark kulturregion med internationell lyskraft. Länet är ett kreativt
kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglat av mod, bildning och nytänkande
ger Uppsala läns samtid och rika historia en levande gestaltning.”
Visionen ska uppnås genom strategin:
”Landstinget och länets åtta kommuner samverkar med kulturinstitutioner, Regionförbundet,
universiteten, det professionella kulturlivet, civilsamhället och andra aktörer på kulturens
arena, för att tillsammans nå visionen. Kultur, bildning och kreativitet är självklara
framgångsfaktorer för en demokratisk och hållbar regional utveckling i Uppsala län.”
Strategin har ytterligare brutits ner till tre övergripande mål:
• Ett rikare konstliv
• En ökad kulturell delaktighet
• En attraktivare livsmiljö
I bibliotekslagen (SFS 2013:801) som gäller från den 1 januari 2014 regleras det allmänna
biblioteksväsendet i landet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt
finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av:
- folkbibliotek
- skolbibliotek
- regional biblioteksverksamhet
2
- högskolebibliotek
- lånecentraler och
- övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet.
I lagens 3 § regleras ansvarsförhållanden och för den regionala biblioteksverksamheten
ansvarar landstingen. Av 11 § framgår att landstingen ska bedriva regional
biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när
det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Av 14 § framgår att i syfte att ge alla
tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek inom det allmänna
biblioteksväsendet samverka. Vidare framgår av 17 § att kommuner och landsting ska anta
biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.
De kommunala biblioteksplanerna ska beskriva och ge förslag på utveckling av det lokala
bibliotekssystemet i en kommun och en regional biblioteksplan skall visa på samverkan och
utveckling inom ett landsting/en region och ge en bild av regionens biblioteksverksamhet
samt visa på samverkansmöjligheter mellan olika biblioteksaktörer i länet.
Inom den regionala bibliotekssamverkan finns även ett antal mål- och styrdokument som
biblioteken i länet har att förhålla sig till. Först och främst är det bibliotekslagen (SFS
2013:801) som reglerar de olika bibliotekstypernas kärnverksamhet. Folkbiblioteken och den
regionala biblioteksverksamheten regleras i bibliotekslagen. Universitets- och
högskolebibliotek regleras i bibliotekslagen och i högskoleförordningen. Skolbibliotek
regleras i bibliotekslagen och i skollagen. Sjukhusbibliotek regleras däremot inte i
bibliotekslagen. Special- och myndighetsbibliotek regleras inte i bibliotekslagen men ofta av
interna förordningar och instruktioner.
Uppsala län rymmer alla de ovan nämnda bibliotekstyperna. Samhällsutvecklingen har lett till
att det blivit allt viktigare för bibliotek att samverka med andra aktörer i omvärlden och
fungera som knutpunkter i ett nätverk.
1.2 Syfte med planen Den regionala biblioteksplanen är inte styrande för länets bibliotek, utan ger underlag för att
utveckla och stimulera samverkan mellan biblioteken inom länet.
Planens syfte är att:
- tydliggöra länsbibliotekets roll i förverkligandet av regionala kulturplanen
- tydliggöra länsbibliotekets roll i förhållande till folkbiblioteken i Uppsala län
- fungera som ett verktyg för framtida samverkan och samarbete för de olika biblioteken och
andra aktörer i länet
1.3 Mål med planen Planens mål är att:
- skapa en bild av bredden av biblioteksverksamheten i Uppsala län
- identifiera och analysera strategiska utmaningar för länsbiblioteket för att nå den regionala
kulturplanens tre mål
• Ett rikare konstliv
• En ökad kulturell delaktighet
• En attraktivare livsmiljö
- identifiera och föreslå strategiska samverkansområden för perioden fram till och med 2017
3
1.4 Omfattning, uppföljning och revidering Den regionala biblioteksplanen omfattar samverkan mellan olika bibliotekstyper i Uppsala län
och är ett verktyg i lokalt plan- och målarbete för biblioteken. Den är också en form av
strategidokument för Landstinget i Uppsala läns biblioteksverksamhet. Planen följs
kontinuerligt upp av Länsbibliotek Uppsala i dialog med sina samarbetspartners.
1.5 Bibliotek i Uppsala län Organisatoriskt ligger Länsbibliotek Uppsala inom förvaltningen Kultur och bildning inom
landstinget. Här finns också folkhögskolebiblioteken vid Wiks folkhögskola och dess filial,
Uppsala folkhögskola. Folkhögskolebiblioteken är till för skolornas elever och personal.
Länsbibliotek Uppsala har som en av sina uppgifter att få olika grupper av bibliotekarier och
andra yrkesgrupper att bilda nätverk och därigenom utveckla biblioteksverksamheten. Sådana
nätverk finns för olika kategorier av bibliotekarier som samlas genom länsbibliotekets
försorg. Det kan vara inom områden som mångfald, tillgänglighet, barn- och
ungdomsverksamhet, mediearbete m.m. Ur dessa nätverk har även särskilda arbetsgrupper
bildats som arbetar med olika frågor/problem.
1.5.1 Kommunala bibliotek I länets 8 kommuner finns folkbibliotek. Dessa regleras i bibliotekslagens 6 §, där det framgår
att varje kommun skall ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och
anpassade till användarnas behov. I kommunerna finns, i kommunal och privat regi, också
skolbibliotek både vid grund- och gymnasieskola. Bibliotek finns inte vid alla grundskolor
och där skolbibliotek finns varierar kvalitén. Situationen är bättre vid gymnasieskolorna.
Skolbiblioteken regleras i bibliotekslagens 10 § och i skollagen. Där framgår att alla elever
inom samtliga skolformer ska ha tillgång till skolbibliotek.
1.5.2 Regional biblioteksverksamhet Den regionala biblioteksverksamheten regleras som tidigare nämnts i bibliotekslagens 11 §.
Länsbibliotek Uppsala har som en av landstingets länskulturfunktioner i uppgift att i Uppsala
län driva den regionala biblioteksverksamheten. Länsbiblioteket stödjer biblioteken med att ge
Uppsala läns invånare en effektiv och jämlik informations- och litteraturförsörjning och i
framtagandet av nya biblioteksplaner. Länsbibliotek Uppsala ska bidra till
biblioteksutvecklingen i länet samt genom samverkan även på nationell nivå.
Länsbibliotek Uppsala finansieras huvudsakligen genom bidrag från Landstinget i Uppsala
län och från staten genom Statens kulturråd.
1.5.3 Universitets‐ och högskolebibliotek Universitets- och högskolebibliotek (hädanefter högskolebibliotek) ska svara för
biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid
universitet och högskola. Deras huvudmän sorterar huvudsakligen under
utbildningsdepartementet med ett fåtal undantag. Samtliga högskolebibliotek är
forskningsbibliotek. Vetenskapliga bibliotek används ibland som synonym till
forskningsbibliotek.
I bibliotekslagens 12 § regleras att det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla
högskolor.
1.5.4 Specialbibliotek I länet finns flera specialbibliotek, som till övervägande del är belägna i Uppsala. Termen
specialbibliotek får här beteckna bibliotek av olika karaktär med olika huvudmän. Ett
4
specialbibliotek är knutet till en speciell institution eller organisation och har samlingar inom
organisationens specialområde. Statliga myndigheter har ofta specialbibliotek, liksom
forskningsinstitut och vissa skolor, folkhögskolor och högskolor. Specialbiblioteken är till för
sin moderorganisation, men många av dem är dessutom öppna för allmänheten och kan ur den
synvinkeln vara intressanta för exempelvis amatörforskare. Specialbiblioteken är inte
reglerade annat än i sina moderorganisationers måldokument.
1.5.5 Medicinska bibliotek och sjukhusbibliotek På Akademiska sjukhuset finns sjukhusbiblioteket och Blå rummet: information om hälsa och
sjukdom. I Blå rummet arbetar två sjuksköterskor.
Sjukhusbiblioteket riktar sig till patienter, närstående och sjukhusets personal.
Sjukhusbiblioteket har tre bibliotek på sjukhusområdet. Vid ingång 85, ingång 10 entréplan
samt på Barnsjukhuset vid Lekterapin. De flesta vårdavdelningar får besök av en bibliotekarie
med bokvagn en gång i veckan.
Sjukhusbiblioteket erbjuder fyra Drömställen som är en sorts mobila medieskåp.
Drömställena finns på Barnsjukhuset och andra avdelningar med barnpatienter. Där hittar man
också Temaväskor: väskor fyllda med böcker och andra föremål på olika teman.
Organisatoriskt hör Sjukhusbiblioteket hemma inom sjukhusadministrationen men landstinget
köper tjänsterna till sjukhusbiblioteket av Uppsala kommun.
Medicinska biblioteket ligger i Kunskapscentrum på Akademiska sjukhuset och är avsett för
forskare, studerande och personal inom medicin och vård. Biblioteket ingår i Uppsala
universitetsbibliotek men delfinansieras av landstinget. Medicinska biblioteket har en viktig
roll inte bara för den akademiska utbildningen inom vård och medicin utan också för
personalens fortbildning och bedriver omfattande undervisning för båda grupperna. EIRA, de
nationellt upphandlade elektroniska tidskrifterna och databaserna för landstinget,
administreras också av Medicinska biblioteket.
Infocenter/bibliotek vid Lasarettet i Enköping rymmer ett fackbibliotek, ett patientinfotek och
en skönlitterär samling. Målgrupperna är anställda, patienter, studerande inom vård och
medicin samt besökare. Infocenter tillhandahåller såväl fack- som skönlitteratur, databaser, etidskrifter och patientinformation. Infocenter tillhör organisatoriskt Lasarettet i Enköping och
bedriver användarundervisning för personal som fortbildar sig och för studerande i samarbete
med lasarettets olika avdelningar. Bibliotekets bokvagn besöker avdelningarna en gång
veckan. Visst samarbete sker med Medicinska biblioteket på Akademiska sjukhuset kring de
gemensamma landstingsresurserna.
Infoteket om funktionshinder är en verksamhet inom Centrum för funktionshinder, ett
samarbetsforum för verksamheter inom Landstinget i Uppsala län. På infoteket finns
information om olika funktionsnedsättningar - främst medfödda eller tidigt förvärvade.
Infoteket är också ett utbildningscenter med brett kursutbud för personer som själva har någon
funktionsnedsättning, anhöriga, personal och andra intresserade. I länets alla kommuner finns
mini-infotek. Infoteket är dessutom en webbplats med aktuell information, infotekets
faktatexter, litteratur- och evenemangstips. På webbplatsen kan man även ställa frågor till
experter.
1.6 Biblioteksråd Ett biblioteksråd med företrädare för alla bibliotekstyper fanns i Uppsala län under 2000-talets
första decennium. Rådet är viktigt för det framtida samverkansarbetet och bör återinrättas
5
under biblioteksplaneperioden. Länsbiblioteket föreslås administrera och ha fortsatt ansvar för
rådet och länsbibliotekarien är sammankallande.
6
2 Ett rikare konstliv ‐ litteraturen 2.1 Länsbibliotekets utökade litteratursatsning Länsbibliotek Uppsala gör under kulturplaneperioden 2015–2017 en utökad litteratursatsning.
Satsningen ligger i linje med den nya bibliotekslagen (2014) och Kulturrådets
handlingsprogram för läsfrämjande (2014). I bibliotekslagen står det i elfte paragrafen att det
ska bedrivas en regional biblioteksverksamhet som ska syfta till att ”främja samarbete,
verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet”.
Kulturrådet – som också beviljat regionalt utvecklingsbidrag till satsningen – tog under 2014
fram ett handlingsprogram kopplat till de nationella mål för litteratur och läsfrämjande som
Riksdagen har beslutat om. De övergripande målen är att, jämfört med idag, 1) förbättra
läsförmågan 2) fler tar del av såväl fack- som skönlitteratur 3) förståelsen för läsningens
betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar. Utifrån de egna
förutsättningarna ska möjlighet ges att kunna utveckla en god läsförmåga och få tillgång till
litteratur av god kvalitet.
För att den utökade litteratursatsningen i Uppsala län ska kunna nå ut till allmänheten står den
på fyra ”ben”: bibliotekspersonal och bibliotek; de professionella författarna; civilsamhälle
och folkbildning samt bokbranschen i vid mening.
2.1.1 Bibliotekspersonal, bibliotek Länsbiblioteket driver sedan många år biblioteksinriktade läsfrämjande verksamheter och
utvecklingsprojekt i Uppsala län – nämnas kan Mötesplats för Läskonster, Språknätet och
skrivarlägret Unga Skrivare. 2015–2017 förstärker vi det genom att delta i det interregionala
projektet Dela Läslust, där fokus ska ligga på metodutveckling av läsfrämjande inom
biblioteksverksamhet. Genom att prova olika metoder och idéer ska ett mer offensivt och
kreativt läsfrämjande arbete etableras på biblioteken, mot bredare målgrupper. Vi vill öka
kompetens, kreativitet och medvetenhet genom att bibliotekspersonalen arbetar dels i
samverkan mellan respektive bibliotek och aktörer i lokalsamhället, som till exempel
studieförbund, folkhögskolor, föreningsliv och lokala företag, men också mellan de
deltagande biblioteken.
2.1.2 De professionella författarna Länsbiblioteket etablerar under kulturplaneperioden Litteraturkarusellen, där allmänhet och
professionella författare möts på folkbibliotek i länets alla kommuner. Författarbesöken är
subventionerade av både landstinget och Kulturrådet och möts upp av medfinansiering från
deltagande kommuner i länet. I anslutning till författarbesöken kopplas olika aktiviteter – t.ex.
skrivarverkstäder. Målet är att under kulturplaneperioden vidareutveckla Litteraturkarusellen
och hitta ett koncept som utifrån lokala behov leder till utveckling hos folkbiblioteken.
Hur ett utökat samarbete med och stöd till länets professionella författare skulle kunna te sig,
identifieras, t.ex. i samråd med länets kulturskaparråd och Uppsala Författarsällskap. En
grund för detta arbete blir den inventering av de professionella författarna och deras
inkomstkällor som ska genomföras under 2015.
2.1.3 Civilsamhälle och folkbildning Länsbiblioteket söker nya och utvecklade former för samverkan med civilsamhälle och
folkbildning. Detta för att undersöka hur olika insatser kan förstärka varandra och hur trösklar
mellan det offentliga och civilsamhället kan sänkas. Samarbetet söker fortfarande sin form.
Som en del i detta anordnas en årlig mötesdag mellan folkbibliotek och folkbildning i
7
samarbete med ULB (Uppsala Läns Bildningsförbund). Detta och andra samarbeten som är
initierade, t.ex. kring idrott och läsning (med SISU Idrottsutbildarna Uppland), kommer att
utvecklas under kulturplaneperioden.
Litteraturcentrum i Uppsala stad och län är ett annat exempel på samverkan med ett
studieförbund (Studiefrämjandet i Uppsala län). Här arbetar man för att stärka litteraturens
ställning i länet med möten mellan professionella författare och amatörer, mångkultur och
internationalisering.
2.1.4 Bokbranschen i vid mening Länsbiblioteket arrangerar Mötesplats Litteratur i form av (frukost)möten med aktuella
föredrag och diskussioner för länets litteraturförmedlare. Inbjudna är författare,
bibliotekspersonal, skrivarelever, bokhandlare, studieförbund, förläggare, akademin, politiker
och tjänstemän på kulturens område, författarsällskap och bibliotekens vänföreningar. Likt
Litteraturkarusellen ska Mötesplats Litteratur utvecklas för att skapa kringeffekter.
Syftet är att insatserna på sikt ska skapa nya samarbeten och att vi tillsammans med forskare
ska kunna lyfta bibliotekens och litteraturens roll i samhällsutvecklingen. De ramar, mål och
förutsättningar som gäller för Länsbibliotek Uppsalas arbete för att göra denna förstärkning av
litteraturens ställning i Uppsala län finns också i den regionala kulturplanen för 2015–2017.
8
3 En ökad kulturell delaktighet Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i länet, är ett mål som landstinget och de
offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Alla människor ska ha möjlighet att möta
konst och kultur. Inte bara för att det har ett värde i sig, utan också för att kulturlivet utgör en
arena för möten mellan människor med olika bakgrund och olika kulturer.
Begreppet medie- och informationskunnighet, MIK, används allt flitigare. I definitionen av
MIK inkluderas ett antal färdigheter som var och en av oss behöver för att aktivt kunna utöva
våra demokratiska rättigheter i dagens digitala samhälle. Till dessa färdigheter räknas digital
kompetens eller informationskompetens, som beskriver förmågan att kunna söka, finna,
kritiskt granska och använda information för olika syften och i olika sammanhang.
3.1. De nationella minoriteterna och kulturen I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer
och samer. I länet är alla kommuner utom Heby och Knivsta finska förvaltningskommuner
och länet är finskt förvaltningsområde.
Den nya bibliotekslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2014, förtydligar uppdraget att ägna
särskild uppmärksamhet åt nationella minoriteter. Genom att erbjuda litteratur på relevanta
språk har biblioteken i länet en viktig roll i att synliggöra minoritetsspråken och revitalisera
dessa hos de yngre generationerna. Därigenom stärker biblioteken barnens kulturella identitet.
Länsbibliotek Uppsala inventerar behov och idéer kring finskspråkigt arbete på länets
folkbibliotek samt skapar ett nätverk kring frågan vid biblioteken.
3.2 Mångspråk i Uppsala län I den nya Bibliotekslagen har länsbibliotekens grunduppdrag formulerats: ”att främja
samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är
verksamma i länet”. Därifrån knyter vi an till mångspråksarbetet. I oktober 2014 tog
Länsbibliotek Uppsala fram ett underlag som beskriver hur man i nuläget arbetar med
mångspråk på folkbiblioteken i Uppsala län. Vi ville få en samlad bild av etablerade
samarbeten i länet, veta mer om hur den kompletterande medieförsörjningen gällande
mångspråk ser ut i nuläget, vilka metoder som används samt samla in de visioner och
reflektioner som biblioteken har. Länsbibliotek Uppsala vill vara en aktiv del i arbetet med
utveckling av mångspråksarbetet och kommer under biblioteksplaneperioden att systematiskt
arbeta vidare med frågan.
3.3 Digital delaktighet Länsbiblioteket var med i det centrala arbetet med en nationell kampanj för ökad digital
delaktighet, Digidel. Kampanjen varade mellan 2011 – 2013 och hade målet att få 500 000
fler digitalt delaktiga, vilket också lyckades. Kampanjen har nu omstrukturerats till ett
Digidelnätverk som drivs av Kungliga biblioteket, Folkbildningsrådet,
Folkbildningsförbundet och Sambruk. Det digitala utanförskapet sträcker sig över alla åldrar
och social bakgrund och här finns en stor möjlighet till fortsatta gemensamma insatser över
och bortom biblioteksgränserna.
3.4 Det livslånga lärandet Vår tids betoning på det livslånga och livsvida lärandet ställer krav på att alla skall kunna få
sin informationsförsörjning där de befinner sig. Detta ökade krav på tillgänglighet till
9
bibliotekstjänster förstärks av informations- och kommunikationsteknikens möjligheter att allt
snabbare få fram allt större informationsmängder. En del av folkbibliotekens kärnuppdrag är
att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande
och delaktighet i kulturlivet. Detta gäller även folkbildningen i stort. Länsbibliotek Uppsala
håller tillsammans med Uppsala Läns Bildningsförbund ihop en samverkan med seminarier
och möten mellan folkbibliotek, folkhögskolor, museer och föreningsliv. Målet är att olika
satsningar inte kolliderar utan hakar i varandra på ett organiskt sätt, så att de totala resurserna
används på bästa sätt för medborgarna.
10
4 En attraktivare livsmiljö 4.1 Biblioteksrummet Folkbiblioteket är en av få platser i vårt moderna samhälle där man kan vara utan några krav
på motprestation (ekonomiska eller löfte om politisk/religiös övertygelse). Eftersom
folkbiblioteket välkomnar alla finns också möjligheten att få möta vem som helst.
Bibliotekens roll som en plats för möten är tydlig. Människor från skilda kulturer, miljöer
eller åldrar kan sitta bredvid varandra på biblioteket och utbyta kanske endast en nick eller ett
par ord, men man möts.
Biblioteken har en potential att utveckla rummet så att möten uppstår. Hur ska man möblera
så att möten sker som leder till en känsla av deltagande som på sikt stimulerar till
kunskapsutveckling – kanske till och med till innovation? Länsbibliotek Uppsala vill bidra till
en attraktiv livsmiljö genom att lyfta biblioteksrummets roll i lokalsamhället.
Bibliotekslokalen är också ofta den enda kulturella institutionen både i de mindre
kommunerna och i förortssamhällen. Där kan biblioteket vara navet där konst, litteratur, film,
barnkultur med mera tillgängliggörs för de boende. Det ökar ortens attraktionskraft och ger
möjlighet till kreativa möten som också kan bidra till ekonomisk och annan utveckling. Här
ser länsbibliotek Uppsala ett gemensamt utvecklingsområde för de regionala kulturaktörerna.
11
5 Giltighetstid Planen gäller från och med maj 2015 till och med december 2017.
Ordförande i kulturnämnden
12
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA
Sammanträdesdatum
2014-04-22
Kulturnämnden
Sida
5 (11)
Dnr KU2015-0038
§ 29
Valärende: ledamot i rektor Sven Kjerséns minnesfonds
styrelse
Förslag till beslut
Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta utse Ove Hultquist (C) till ledamot i
styrelsen.
Ärendet
En fond finns upprättad till minne av tidigare rektorn vid Wiks folkhögskola Sven
Kjersén. Fondmedel utdelas som stipendier till tidigare folkhögskoleelever som gått
vidare till högre utbildning.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA
Sammanträdesdatum
2014-04-22
Kulturnämnden
Sida
6 (11)
Dnr KU2014-0094
§ 30
Priset ”Årets uppskattning” 2015
Förslag till beslut
Kulturnämnden beslutar
 att utse mottagare av Årets uppskattning 2015 enligt förvaltningens förslag
 att förklara paragrafen för omedelbart justerad.
Ärendet
Årets Uppskattning är ett pris instiftat av landstingets kulturnämnd som kan tilldelas
enskilda personer, föreningar eller organisationer som gör betydande insatser för att
främja barn- och ungdomskultur i Uppsala län. Priset består av 20 000 kronor samt ett
unikt framtaget konstverk. Mottagaren av Årets Uppskattning ska vara bosatt i eller ha
sin verksamhet knuten till länet.
Priset går inte att söka för egen del, utan mottagaren utses utifrån inlämnade förslag.
Enskilda personer, kommuner eller föreningar och organisationer i länet kan lämna
förslag på mottagare.
Årets Uppskattning delades för första gången ut 2011.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
2015-03-25
Dnr KU 2014-0094
Pia-Marit Ekström
Kulturenheten
Tfn 018-611 62 86
E-post [email protected]
Årets Uppskattning 2015
Årets Uppskattning är ett pris instiftat av landstingets kulturnämnd som kan tilldelas
enskilda personer, föreningar eller organisationer som gör betydande insatser för att
främja barn- och ungdomskultur i Uppsala län. Priset består av 20 000 kronor samt ett
unikt framtaget konstverk. Mottagaren av Årets Uppskattning ska vara bosatt i eller ha
sin verksamhet knuten till länet.
Priset går inte att söka för egen del, utan mottagaren utses utifrån inlämnade förslag.
Enskilda personer, kommuner eller föreningar och organisationer i länet kan lämna
förslag på mottagare.
Årets Uppskattning delades för första gången ut 2011. Som bilaga finns en förteckning
över de tidigare mottagarna av priset, samt de framtagna konstverken de tilldelats.
Handläggning
Under hösten tar Kulturenhetens projektledare för konst fram förslag på en konstnär att
utforma konstverket som är en del av priset. Ett avtal med konstnären skrivs. År 2015 är
konstnären Jin Jiang.
Med start i februari varje år tar Kultur och bildning emot förslag på mottagare av Årets
Uppskattning. Senast 3 mars ska förslagen ha inkommit. Via e-postutskick inbjuds olika
aktörer på kultur- samt barn- och ungdomsområdet i länet att lämna förslag till
mottagare samt sprida informationen vidare. Priset annonseras även i UNT, Norra
Uppland, Östhammars Nyheter, Enköpingsposten och Sala Allehanda. På
www.lul.se/aretsuppskattning finns information om Årets Uppskattning samt möjlighet
att lämna förslag via såväl ett webbformulär som vanlig blankett.
De inkomna förslagen bereds av kulturstrateger samt enhetschef på Kulturenheten.
Förslag på mottagare tas fram till kulturnämnden, som fattar beslut om mottagare
nämndsammanträdet 22 april.
Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98
org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur
2 (2)
Inkomna förslag
Efter sista förslagsdag 3 mars 2015, är 8 förslag till mottagare inkomna:
 Tomas Uväng, Ordförande Lagunda AIK/ Vd Ena Energi, Enköping
 Joakim Stålåker, Projektledare Vi Unga, Enköping
 Synnöve Troen, utvecklingsledare Utbildning & Lärande, Uppsala kommun
 Joakim Stålåker, Projektledare Vi Unga, Enköping
 Bananateatern, Fri teatergrupp, Uppsala
 Katarina Bonander, Producent för barn-och ungdomsmusiken, Musik i Uppland
 Kerstin Limér, Musiklärare, Centralskolan, Tierps kommun
 Bananteatern, Fri teatergrupp, Uppsala
Utdelning
Utdelningen av Årets Uppskattning sker på kulturnämndens sista sammanträde före
sommaren, år 2015 den 17 juni. Mottagaren av priset bjuds in att ta emot diplom och
konstverk av kulturnämndens ordförande.
Silas Engström säger ”Som konstnär är det
intressant att se hur mycket som händer
varje gång gestaltningen omtolkas t ex när
man övergår från skiss till skulptur. Då får
den plötsligt en konstruktion och en massa.
Hökugglan har blivit observerad, tecknad,
förenklad, modellerad i lera, omvandlad i
två olika datorprogram, blivit vattenskuren
och slutligen smidd till form. Alla dessa
omvandlingar bidrar till att göra
gestaltningen levande.”
2 (4)
3 (4)
4 (4)
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA
Sammanträdesdatum
2014-04-22
Kulturnämnden
Sida
7 (11)
Dnr KU2014-0093
§ 31
Landstingets ungdomsstipendier 2015
Förslag till beslut
Kulturnämnden beslutar
 att utse mottagare av landstingets ungdomsstipendier i enlighet med
förvaltningens samt sakkunniggruppens förslag
 att förklara paragrafen för omedelbart justerad.
Ärendet
Kulturnämnden vid Landstinget i Uppsala län utdelar årligen ett antal kulturstipendier
till ungdomar. Stipendierna är avsedda att stödja och uppmuntra förtjänta ungdomars
insatser inom områdena litteratur, film, dans, konst, musik och teater.
Stipendium kan tilldelas ungdomar från länet som under året fyller högst 20 år. Den
totala stipendiesumman och antalet stipendier, minst ett per konstområde, fastställs
årligen av Kulturnämnden. År 2015 finns 30 tkr avsatta i budget, det vill säga sex
stipendium á 5 tkr. Stipendiaterna utses genom ett nomineringsförfarande.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
2015-03-20 Dnr KU2014-0093
Kulturenheten
Pia-Marit Ekström
018-611 62 86
[email protected]
Landstingets Ungdomsstipendium 2015
Kulturnämnden vid Landstinget i Uppsala län utdelar årligen ett antal kulturstipendier
till ungdomar. Stipendierna är avsedda att stödja och uppmuntra förtjänta ungdomars
insatser inom områdena litteratur, film, dans, konst, musik och teater.
Stipendium kan tilldelas ungdomar från länet som under året fyller högst 20 år. Den
totala stipendiesumman och antalet stipendier, minst ett per konstområde, fastställs
årligen av Kulturnämnden. År 2015 finns 30 tkr avsatta i budget, det vill säga sex
stipendium á 5 tkr. Stipendiaterna utses genom ett nomineringsförfarande.
Inkomna förslag
Det inkom sammanlagt 21 förslag till Landstingets ungdomsstipendium 2015 fördelade
på 51 individer. Nedan ges en överblick av de föreslagna ur olika perspektiv.
Antal föreslagna flickor/ pojkar
Flickor
31
Pojkar
20
Totalt
51
Antal förslag per kommun i länet
Enköping
0
Heby
1
Håbo
13
Knivsta
2
Tierp
8
Uppsala
25
Älvkarleby 0
Östhammar 2
Totalt
51
Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98
org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur
2 (2)
Antal förslag per konstområde
Bildkonst
4
Dans
5
Film
2
Litteratur
1
Musik
9
Teater
3
Totalt
24
Förslaglämnares relation till den den/de föreslagna
Professionell (exempelvis lärare, pedagog eller fritidsledare)
Privat (förälder eller annan närstående)
Totalt
17
4
21
Handläggning
Kulturenheten inhämtar med start under hösten förslag från lärare och andra vuxna som
har regelbunden kontakt med ungdomar som själva skapar. Den 10 februari ska
förslagen ha kommit Kulturenheten tillhanda. Därefter går Kulturenheten och
Kulturkraft, länets regionala barn- och ungdomskulturgrupp, igenom förslagen och
nominerar ett antal stipendiater.
Landstingets kulturnämnd beslutar sedan om vilka som ska erhålla stipendium.
Utdelningen sker i samband med UKM länsfestival som i år äger rum 9 maj på Uppsala
Konsert & Kongress (UKK) i Uppsala.
Kulturkraft
Kulturkraft är ett icke-uppdragsstyrt nätverk för länets kulturkonsulenter, producenter
och pedagoger. Kulturkraft arbetar främst för barns och ungas kulturverksamheter i
förskolan, skolan och på fritiden. Kulturkraft anordnar bland annat fortbildning och
utbudsdagar, arbetar med kulturpolitiska frågor på olika sätt och fungerar även som
sakkunniggrupp för Landstingets ungdomsstipendium.
Kulturkraft består av representanter från Kulturenheten (konst, film, dans, strateg),
Musik i Uppland, Riksteatern Uppsala län, Länsbibliotek Uppsala, Upplandsmuseet och
Länshemslöjdskonsulenterna.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA
Sammanträdesdatum
2014-04-22
Kulturnämnden
Sida
8 (11)
Dnr KU2015-0039
§ 32
Arrangörskap av Kulturting 2017
Förslag till beslut
Kulturnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att planera inför arrangörskapet av
Kulturting 2017.
Ärendet
Sedan år 2014 ingår Kultur och bildning i ett interregionalt nätverk tillsammans med
kulturförvaltningarna vid landstinget i Västmanland, Region Örebro och Landstinget i
Sörmland. En del i samverkan är att vara värd för den årliga konferensen Kulturting,
som vänder sig till såväl tjänstemän som förtroendevalda. År 2015 arrangerades
Kulturtinget i Västerås och år 2016 hålls arrangemanget i Örebro. Uppsala kommer att
stå värd år 2017 och planeringen kommer att påbörjas i god tid dessförinnan. Insatsen
består av ett visst gemensamt garantibelopp samt arbetsinsatser från tjänstemännen.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Rapport till kulturnämnden 2015-04-22 angående fattade delegationsbeslut
Typ av delegation
Delegat
Ärende
Datum
Diarienummer
1.2
Förvaltningschef
2015-01-19
KU2015-0005
1.2
2015-02-13
KU2015-0019
1.2
Enhetschef för
Länsbibliotek
Uppsala
Förvaltningschef
2015-02-19
KU2015-0025
1.2
Förvaltningschef
Serviceavtal mellan Kultur
och bildning och
Landstingets Resurscentrum
Bilaga till avtal mellan
Länsbibliotek Uppsala och
Stadsbibliotek Uppsala
Överenskommelse mellan
Kultur och bildning och
Kollektivtrafikförvaltningen
angående ”Kulturbuss” år
2015/2016
Avtal Canon 2015
2015-03-26
KU2015-0032
Anmärkning
Omfattar Wiks slott och
konferens, Wiks
folkhögskola och
Kungsgärdet
20150325
Budget 2015 för konstnärlig gestaltning enligt 1%-regeln
Budget tar upp konstnärlig gestaltning av projekt i landstingets
investeringsplan för år 2015 samt övriga projekt som anmälts av verksamheter
och Landstingsservice.
Konstanslagen har bedömts enligt landstingsfullmäktiges regler och beräknas
på av Landstingsservice angiven nybyggnadskostnad 310 tkr/m2. Budget 2015
är preliminär och kan komma att förändras beroende på politiska beslut och hur
de olika byggnadsprojekten utvecklas.
Akademiska sjukhuset
J-hus
En större vård- och behandlingsbyggnad uppförs. Byggnaden kommer bland
annat att innehålla onkologi, strålbehandling och en kirurgisk operationsenhet.
Byggnaden kommer även att användas för evakuering i samband med
ombyggnad av andra delar på sjukhuset.
Byggnaden kommer med gångbroar att anslutas till hus B9 och hus B9.
J-huset kommer att vara cirka vara cirka 58 000 m2 som kan jämföras med
Psykiatrins hus 33 000m2.
B11 Vårdavdelningar och B14 Vårdavdelningar
Husets vårdavdelningar byggs om och moderniseras. För att erbjuda
patienterna större integritet och minska risken för smittspridning kommer det
endast att finnas enkelrum på vårdavdelningarna. Arbetet med hus B14 pågår
och ett fördjupat programarbete för B11 genomförs under 2015. Byggstart är
planerad till våren 2016.
B11 Teknikhus
En tillbyggnad av hus B11 för VVS-funktioner, media men även personalrum
och dagrum. Teknikhuset uppförs på den östra sidan av Hus B11 och kommer
att utgöra ett viktigt blickfång på sjukhusområdet.
B9 och B12
Byggnaderna B9 och B12, som utgör en stor del av sjukhusets centrallänga,
skall totalrenoveras och moderniseras. Utgångspunkten är att befintliga
verksamheter ska flytta tillbaka efter renoveringen. Byggstart beräknas till år
2017. Fram till dess sker arbete med programskrivning och projektering.
2 (4)
S1/Blå korset
Om- och tillbyggnad av kök och personalrestaurang. I planerna ingår att flytta
sjukhusets medicinska bibliotek från hus B2 till tillbyggnaden. Omfattningen
av projektet utreds och det är ännu inte politisk beslutat.
A1
Sjukhusområdets äldsta byggnad renoveras och anpassas till kontors- och
konferenslokaler. Bland annat ska sjukhusledning, Landstingsservice och
Cosmic flytta in i huset. Verksamheterna flyttar in i etapper under våren och
hösten 2015.
Parkeringshus
Ett parkeringshus med 584 platser uppförs på nuvarande besöks- och
personalparkering mellan ambulansstationen och Blå korset. Parkeringshuset
beräknas vara färdigt i november 2015.
Länk kring F-blocket
En ny väg byggs mellan Barn- och kvinnokliniken och slänten upp mot Dag
Hammarskjölds väg, bland annat med anledning av begränsad tillgänglighet på
Ambulansvägen i samband med bygget av J-huset. Insatsen påverkar i hög grad
sjukhusets yttre miljö och konstprojektet kopplas till det yttre
gestaltningsprogram som Kultur och bildning (tidigare Kultur i länet) arbetade
fram i samarbete med bland andra Landstingsservice och Statens konstråd.
Rudbeckslaboratoriet
De ny- och ombyggda lokalerna på Rudbeckslaboratoriet kommer i första hand
att hyras ut till Uppsala universitet men Akademiska sjukhusets verksamheter
Kliniks immunologi och Klinisk genetik hyr cirka 1050 m2 av totalt 3680 m2.
Byggstart under våren och inflyttning i mars 2016.
Munin – Barnmottagningar och administration
Landstinget hyr två plan i befintlig byggnad i kvarteret Munin, Strandbodgatan
11 i Uppsala. I en första etapp flyttar diverse administrativa funktioner, t.ex.
forskning och barnskyddsteamet in. Barnspecialistmottagning och psykologer
flyttar in i etapp två. Det är ännu inte helt klarlagt exakt vilka verksamheter
som slutligen placeras i lokalerna.
Avd 95 B – barnsjukhuset, neurologi
Lokaler som renoveras och anpassas efter delvis ny verksamhet inom
barnsjukhuset.
Kronparken - Geriatrisk mellanvårdavdelning
Avdelning för patienter som inte kräver specialistvård men som är för sjuka för
att flytta hem eller till kommunalt boende. Minskat konstanslag på grund av
befintlig konst från tidigare verksamhet på Ulleråker.
3 (4)
Samariterhemmet – Neuromedicinsk avdelning
Avdelning 170 flyttar från Ulleråker till Samariterhemmet. Lokalerna
renoveras och anpassas för den nya verksamheten. Konstanslaget minskas med
137 tkr. för konst som finns i lokalerna sedan tidigare.
Primärvården
Vårdcentral Stationsgatan Uppsala
Primärvården flyttar Fålhagens vårdcentral till Stationsgatan. Som tidigare är
lokalerna förhyrda. Konstanslaget minskas med 154 tkr. för konst som finns
sedan tidigare på Fålhagens vårdcentral. Beräknad inflyttning under våren
2015.
Vårdcentral Almunge
Landstingsservice och Primärvården arbetar för att bygga en vårdcentral i
Almunge. Projektet har dragit ut på tiden på grund av överklaganden i samband
med köp av tomt. Beräknad byggstart hösten 2015.
Hälsa och habilitering
Bäggeby Dagcenter
Fritidsverksamhet för funktionshindrade barn och ungdomar i Tierp.
Verksamheten har flyttat in i Tierps Vårdcentrum och de tidigare lokalerna för
psykiatri. Lokalerna har renoverats och anpassats efter den nya verksamheten.
Kollektivtrafikförvaltningen
Bussdepå – Uppsala/Fyrislund
Landstingsservice och kollektivtrafikförvaltningen planerar att uppföra fyra
nya bussdepåer i länet. Projektering pågår för en depå i Fyrislund för Uppsalas
stadsbussar. Omfattning är fortfarande under utredning och konstanslaget
beräknas utifrån de administrativa lokalernas yta. Tvätthallar och tekniska
lokaler omfattas alltså inte.
Landstingets ledningskontor, Kultur och bildning m.fl.
Administrativa lokaler i kvarteret Eldaren
Det tredje kvartalet 2016 flyttar Landstingets ledningskontor, Kultur och
bildning, Smittskyddsenheten, Patientnämnden in i ett nytt hus på Storgatan, på
den nuvarande parkeringen bakom Östra station. Upplandsstiftelsen och
Regionförbundet har också fått erbjudande om att hyra lokaler i huset.
Landstinget hyr lokalerna av Jernhusen.
4 (4)
Övrigt
AS diverse och Länet diverse
Anslag för mindre ej ännu beslutade projekt på Akademiska sjukhuset
respektive verksamheter i länet.
Kompletteringar
Anslag för kompletteringar i samband med mindre renoveringar och
lokalförändringar.
20150310
Budget 2015 - Konstnärlig gestaltning
Konstanslagen beräknas på landstingsfullmäktiges 1%-regel och baseras på av Landstingsservice angiven nybyggnadskostnad 31 tkr/m2.
Objekt
Akademiska sjukhuset projekt Framtidens Akademiska
J-hus nybyggnad
Ny behandlings- och vårdbyggnad.
Inv. LSU
Totalt
yta m2 mnkr
anslag tkr
58 000
B11 Teknikhus
Ny byggnad för ventilation, media etc. samt personalrum och dagrum.
Tidigare
anslag tkr
Budget
2015
Plan
2016
1 798
17 980
4 450
4 000
6 000
90
900
500
328
72
B14 Vårdavdelningar
Ombyggnad renovering av mottagningar och vårdavdelningar.
14 000
423
4 340
3 200
1 140
B11 Vårdavdelningar
Ombyggnad renovering av mottagningar och vårdavdelningar.
8 860
440
2 747
200
500
1 220
200
500
Ingång 70
Ny entré ingång 70. Omfattning och investering LSU utreds.
700
Plan
2017
Plan
2018
3 530
827
B9
Ombyggnad renovering av mottagningar, operation, röntgen mm.
28 340
1 195
8 785
140
100
200
200
500
B12
Ombyggnad renovering av mottagningar, operation, röntgen, steril mm.
25 010
901
6 600
50
100
500
2 500
3 500
134
1 340
500
370
470
45
1 860
1 300
560
7 057
4 000
S1 Blå korset
Kök/Matsal/Bibliotek. Omfattning utreds.
Akademiska sjukhuset övrigt
A1
Adm. lokaler LSU, sjukhuslednig mm. Alla plan anpassas till kontor/konf.
Samariterhemmet, Neuromedicinsk mott.
Avd 170 flyttar till Samariterhemmet. Minskat anslag 137 tkr bef. konst
6 000
765
100
Plan
2019
2 200
100
Delsumma
7 398
8 962
2 200
Inv. LSU
Totalt
yta m2 mnkr
anslag tkr
Tidigare
anslag tkr
Budget
2 015
Plan
2 016
Objekt
Munin, Strandbogatan
Hyrda lokaler för banrmott. och adm. Anslagets storlek utreds/bef. konst
2 218
Parkeringshus
Parkering för personal och besökare.
Länk kring F-blocket
Anslag för yttre konstnärlig gestaltning.
Avd 95 B - Barnsjukhuset, neurologi
Renoverade och verksamhetsanspassade lokaler.
Kronparken mellanvårdsavdelning
Renovering av lokaler för mellanvård. Halverat anslag för befintlig konst.
687
687
220
2 200
1 471
590
40
400
100
300
414
128
128
650
100
100
932
289
289
1 100
196
50
146
210
50
50
139
Rudbeckslaboriatoriet
Till- och ombyggnation. Landstinget disp. 932 m2.
Primärvården
Vårdcentral Stationsgatan Uppsala
Ny vårdcentral. Förhyrning. Anslaget minskas med 145 tkr för bef. konst
Almunge VC
Nybyggnad, förhyrning.
Hälsa och habilitering
Bäggeby Dagcenter Tierp
Nyrenoverade lokaler i Tierps Vårdcentrum. Anslaget minskat med 100 tkr
för bef. konst.
Kollektivtrafikförvaltningen
Bussdepå Uppsala Stadsbussar nybyggnad.
*Omfattning utreds i senare del av proj. Prel anslag.
600
21
1 090
*
110
237
736
1 200
270
300
630
1 000
1 480
Landstingets ledningskontor, Kultur och bildning mfl.
Kvarteret Eldaren.
Landstingets ledn.kont, Kultur och bildning, Regionförbundet m.fl.
Förhyrda lokaler för adm. Storgatan Uppsala
8 000
2 480
Plan
2 017
Plan
2 018
Plan
2 019
Delsumma
yta m2
Inv. LSU
Totalt
mnkr
anslag tkr
Tidigare
anslag tkr
3 827
Budget
2 015
2 259
Plan
2 016
0
Plan
2 017
0
Plan
2 018
0
Plan
2 019
Objekt
Övrigt
AS diverse
Mindre, ej ännu beslutade projekt inom AS.
100
100
100
100
100
Länet diverse
Mindre, ej ännu beslutade projekt i länet.
100
100
100
100
100
Kompletteringar
Kompletteringar i samband med mindre renoveringar.
300
300
300
300
300
500
500
500
500
500
11 725
11 949
7 557
4 500
2 700
Delsumma
Totalt
J‐Huset Barnsjukhuset Hus A1 Rudbeckslab. Hus B14
Hus B12 Hus B9
Hus B11 Parkeringshus
Ing. 70
Teknikhus B11 Blå korset 2014-12-01
Administrativa avdelningen
Jens Larsson
018-611 61 01
[email protected]
Dnr CK2014-0130
Landstingsstyrelsen
Granskning av landstingsstyrelsens beredskap och arbete med
etik, korruption och oegentligheter –
Uppföljningsrapport avseende ärende 2014-05-26 § 104
Landstingsdirektören fick landstingsstyrelsens uppdrag att vidta och redovisa åtgärder
med anledning av revisionsskrivelse Rev Dnr 2013-0019, daterad 2014-03-24.
Landstingets revisorer pekar på att det förekommer viss omedvetenhet ur revisionsrapportens aspekter. Brister noterades gällande landstingets beredskap att motverka
korruption. Landstingets revisorer rekommenderade att en riskanalys genomfördes samt
att utbildnings- och informationsinsatser utförs systematiserat. Revisionen pekade
samtidigt på behovet av att kommunikationskanalen mellan förtroendevalda och
tjänstemän förtydligades.
Följande åtgärder har vidtagits enligt landstingsdirektörens instruktion –
1. Chefsjurist och HR-direktör har genomgått utbildningar i
korruptionsbekämpning
2. Riskbedömning har genomförts
3. Landstingets interna dokument har granskats
4. Landstingets interna rutiner har setts över
5. Landstingets utbildningsprogram har uppdaterats
6. Landstingets internkontrollplan har setts över
Ytterligare åtgärder som kommer att vidtas under år 2015 är informationsåtgärder med
målet att skapa en tydlig kanal för information och uppgiftslämning till de delar som
berör korruption och oegentligheter. Samtliga upphandlare kommer genomgå en
utbildning i korruptionsbekämpning. Samtlig övrig personal kommer att erbjudas
samma utbildning. Frågan om förtydligandet av kommunikationskanalen mellan
förtroendevalda och tjänstemän bedöms hanteras genom uppdateringar av landstingets
styrande dokument (främst reglemente och delegationsordningar). Dessa dokument är
under uppdatering, och finns i nya versioner till år 2015.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Delrapport
Jag, bildkonstnär Sara-Vide Ericson, beviljades Uppsala Landstings Konstnärliga
Utvecklingsstöd för åren 2014 och 2015. Detta för att i mitt konstnärskap utveckla
den intuitiva arbetsprocessen och dess likheter med den praktiserande psykologiska
teorin Embodied Imagination. Nedan följer en delrapport som beskriver den i
skrivande stund pågående konstnärliga processen, den fortlöpande utvecklingen, samt
hitintills uppfyllda mål som utvecklingsstödet varit med och bidragit till att uppfylla.
Nedan beskrivna projekt och arbete kommer att pågå hela 2015 och en bit in i 2016.
Teorin Embodied Imagination går ut på att mentalt träda tillbaka i bilden, oavsett om
bilden är ett reellt minne eller en dröm, och sedan låta sin kropp uppfyllas av
känslorna som situationen i minnet eller drömmen framkallar. Teorin framarbetades
av den holländska jungianska terapeuten Robert Bosnak och används som
repetitionsövning på teatrar världen över, men även inom kreativ forskning. När jag
kom i kontakt med teorin slog det mig vilka stora likheter den hade med min egen
konstnärliga process, som jag redan praktiserar. Denna ser nämligen ut som så att jag
iscensätter mitt motiv på en reell plats (ofta i närheten av min ateljé i Ragnarby,
Österbybruk) för att sedan agera i situationen och ”spela upp” motivet, fotografera
förloppet och sedan måla av det. Ofta använder jag mig själv som modell och för att
jag ska vara kapabel att förmedla motivet trovärdigt har jag utvecklat ett eget
arbetssätt som närmast kan beskrivas som en egen version av Embodied Imagination.
Tack vare Landstingets Konstnärliga Utvecklingsstöd har jag kunnat påbörja en
utveckling och fördjupning av nämnda likheter. Samt haft tid och möjlighet att ägna
mig åt att analysera och stärka min egna intuitiva och konstnärliga process. Jag har,
för att utbilda mig själv inom området, haft en fortlöpande mailkorrespondens med
människor som praktiserar teorin, dels människor inom teatern vid Göteborgs
Universitet som använder den som repetitionsteknik, samt människor som använder
den som ett verktyg inom psykoterapin. Jag har bland annat inlett ett samtal med
grundaren till hela teorin, den holländska jungianska psykoterapeuten Robert Bosnak,
om hur jag kan praktisera teorin i min konstnärliga process och metod. Samt på vilket
sätt min egenutarbetade metod skiljer sig från den redan etablerade och vilka delar av
detta som är bra att behålla ”intakta”.
Jag har i snart ett år arbetat med ovan nämnda projekt och införlivat denna teori i min
praktiserande konstnärliga verksamhet. På detta sätt har jag blivit mer medveten om
hur tillblivelsen av nya målningar sker, hur jag väljer motiven och vad de har för
emotionell åverkan på den som ”upplever” målningen som aktör medans den
fotograferas, samt hur den senare upplevs av betraktaren. Jag har även haft mod att
utmana måleriska situationer på ett annat sätt och försätta mig i oprövade mentala
tillstånd inför fotograferingen av nya målningar, men även senare i processen när jag
rent tekniskt målar dessa. Vissa av de verk som tillblivit under ovan beskrivna period
visades i höstas på separatutställningen ”Hidden Beings”, på V1 Gallery i
Köpenhamn. Exponeringen av dessa arbeten ledde i sin tur till att jag nu i februari
medverkade på en grupputställning på Friedman Benda Gallery i New York City. I
dagsläget planeras nu en kommande separatutställning på samma galleri, vilken då
skulle innefatta större delar av hela projektet.
Utöver dessa utställningar har detta projekt som Uppsala Läns Utvecklingsstöd stöttat
även fått spridning på annat håll. Bland annat visades en del av det i dokumentären
om mitt arbete (En film om Sara-Vide Ericson, av Jacob Frössén), som sändes på
SVTs K-special våren 2014. Samt i reportage och intervjuer därefter. Senast i ett
längre reportage i amerikanska Entropy Magazine, i vilken vi diskuterar vikten av att
för mig bo och arbeta på en sådan plats som jag bor på, med närhet till natur och
motiv som inspirerar.
Fortsättning följer! Det har varit ett mycket givande och utvecklande år,
Sara-Vide Ericson 15 mars 2014
Slutrapport för mina år med Konstnärligt utvecklingsstöd 2013-2015
Nu har perioden jag erhållit konstnärligt utvecklingsstöd löpt till sin ända,
och det är dags att utvärdera hur det har gått. Detta har varit en turbulent
och lärorik tid, och det känns som om tiden kunnat spenderas för
självrannsakan, och för att ge sig själv utrymme att hitta nya riktningar för
mitt konstnärsskap. Detta har också varit en tid för svåra beslut.
Det viktigaste resultatet av denna tid har varit beslutet att sluta spreta åt
olika håll med sidoprojekt åt alla håll, och i stället fokusera på min roll som
tecknare. Detta var någonting som var svårt under tiden i malmö, men desto
lättare då jag flyttade tillbaka till uppsala under våren 2014.
2013 handlade för det mesta om att färdigställa manuset till Trollkungen 2, och
det blev väldigt många omskrivningar fram och tillbaka. En stor del av detta
handlade om att jag gav mig själv stort utrymme att experimentera, prova mig
fram och känna hur jag ville använda mig av formen, och vad jag ville
åstadkomma inom bildberättande. Under året arbetade jag nästan uteslutande i
text, och resultatet blev vad som såg ut som manuset till en film. Jag minns
också detta som en väldigt mödosam men också fruktsam period, då detta ledde
till att jag hittade mycket i mitt skrivande jag tidigare känt mig osäker över.
Under denna period så började jag med bilddelen av arbetet med boken. Under den
första tiden arbetade jag hemifrån min lägenhet i gottsunda, men i mars
flyttade jag in i en delad ateljé i luthagen, och därifrån fortsätter jag
arbeta nu under skrivandets stund.
Under våren och sommaren arbetade jag med att färdigställa ett detaljerat
bildmanus, som alltså är boken i största drag realiserad form, men som
fortfarande ger möjlighet till ändringar. Det är här som skisserna och
referensfotona jag tog under 2013 kommer till användning, då det är här som man
ägnar sig mer åt rent praktikskt bildberättande, dvs. arrangeradet av rutor,
timing, minspel, dialog osv.
I augusti 2014 såg jag det som att manusdelen av arbetet var helt klart, och
jag har ägnat mig sedan dess åt att teckna. Detta är rakt och rätt okomplicerat
arbete, och otroligt tillfredställande att se allt landa i färdiga bilder. I
skrivandets stund har jag färdigställt fyra av bokens elva kapitel, det är väl
ungefär 1/4 av boken. Än så länge väntar jag med att sätta datum när boken
förväntas vara färdigställd, och detta för att jag vill ha åtminstone hälften
av boken färdigställd innan jag kan göra en gissning.
För att göra en sammanfattning av rollen som utvecklingsstödet spelat så kan
jag säga att det har varit otroligt viktigt, men inte heller helt som jag tänkt
mig. Utvecklingsstödet tog bort en hel del stress jag hittils känt i relation
till mitt skapande, och det har gett mig chansen att lugna mig lite, och
utvärdera hur och varför jag gör saker. Jag har aldrig arbetat så ingående med
en bok tidigare, och det känns som om erfarenheten jag fått utifrån detta är
någonting som kommer att forma min roll både som konstnär och som författare.
Det har ändå varit två år där jag inte behövt leva under stressen att vara
konstant aktiv och att hela tiden producera för att klara mig själv ekonomiskt,
och det har varit oerhört nyttigt.
Det är inte för att säga att det inte heller varit en turbulent tid för mig,
men i alla fall där man utvärderar och går igenom sättet man gör konst på så
känns det inte helt oväntat heller. I slutändan känns det som om jag landat i
författarroll där jag har en tryggare grund att stå på än tidigare, där jag
också är mycket mer medveten om både mina styrkor och mina svagheter, och genom
detta känner jag mig desto mer förberedd, dels inför färdigställandet av
Trollkungen 2 (åh så jag längtar nu tills den blir färdig) och inför framtida
utmaningar.
Kolbeinn Karlsson, 2015.