Föredragningslista och handlingar
2015-04-15 Till kulturnämnden med ersättare Kallelse På uppdrag av ordförande kallas härmed kulturnämnden till sammanträde. Övriga får denna kallelse för kännedom. Tid: Onsdagen den 22 april kl. 09.00 Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ärenden: Enligt bifogad föredragningslista Program: Samling med kaffe och smörgås kl. 08.30, programmet startar kl. 9 09.00 09.15 – 12.00 12.00 – 13.00 13.00 – 14.00 14.00 14.30 14.45 – 16.30 Inledning Föredragningar med bensträckare ca 10.30 OBS! Lunch på egen hand Gruppmöten samt fortsatt sammanträde Chefsjurist Jens Larsson om landstingets arbete för att förebygga mutor och jäv Kaffe Eventuellt fortsatt sammanträde Välkommen! Förhinder anmäls till Jeanette: Telefon 018 – 611 62 67, mobil 070 – 611 13 76 E-post: [email protected] Enligt uppdrag Jeanette Wetterström Nämndsekreterare Bilagor: Föredragningslista med handlingar Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur FÖREDRAGNINGSLISTA Kulturnämndens sammanträde Onsdagen den 22 april kl. 09.00 Konferenscentrum Dnr Nr Ärende 23. Upprop 24. Fastställelse av föredragningslista 25. Val av justeringsledamot och tidpunkt för protokolljustering 26. Arbetsutskottets protokoll 2015-04-08 27. Ekonomisk månadsrapport 28. Regional biblioteksplan 2015-2017 KU2015-0037 29. Valärende: ledamot i Rektor Sven Kjerséns minnesfonds styrelse KU2015-0038 30. Priset ”Årets uppskattning” 2015 KU2014-0094 31. Landstingets ungdomsstipendier 2015 KU2014-0093 32. Arrangörskap av Kulturting 2017 KU2015-0039 33. Anmälan av delegationsbeslut 34. Övriga frågor 35. Rapport: Konstbudget 2015 36. Rapport: Angående policy mot mutor och jäv 37. Rapporter: Konstnärligt utvecklingsstöd år 2014 38. Övriga rapporter LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum 2014-04-22 Kulturnämnden Sida 3 (11) § 27 Ekonomisk månadsrapport Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar med godkännande lägga månadsrapporten till handlingarna. Ärendet Ekonomichef Åsa Cervin Hedfors redogör för ekonomisk rapport för perioden. Bilaga Ekonomisk månadsrapport Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Månadsrapport Mars 2015 Kultur och bildning 2 (3) Sammanfattande analys Verksamheten vid förvaltningens enheter löper enligt plan, såväl produktionsmässigt som ekonomiskt med undantag för Wiks slott och konferens. Arbetet med att återställa den vattenskada vid ett av hotellen på Wiks slott och konferens ser ut att ta längre tid än vad som först förutsågs, vilket medför ett större ekonomiskt bortfall än den initiala bedömningen. Det ekonomiska bortfall som uppstår på grund av vattenskadan ska dock täckas av en för verksamheten tecknad avbrottsförsäkring. Ekonomi Ackumulerat utfall Ackumulerat utfall följer i stora drag vad som är budgeterat för perioden. Personalkostnaderna är något lägre än budgeterat till följd av bland annat tjänstledighet och deltidsarbete. Bedömningen är dock att utfallet sett över helåret kommer att ligga i nivå med budget. Även posten lämnade bidrag (övriga kostnader) är lägre än budgeterat. Detta beror på periodiseringsosäkerhet i budgeteringen då till exempel bidrag för regional utveckling inte har fastställda utbetalningstillfällen under året. Mnkr Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Utfall ackum. 41 -10 -68 Budget ackum. 41 -11 -69 Föreg. år ackum. 39 -11 -66 Avvik. utfall/budg 0 1 1 -37 -39 -38 1 Årsprognos Prognosen för året är ett nollresultat, det vill säga ingen avvikelse i förhållande till budget. Mnkr Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Bilagor 1. Årsprognos Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog 165 -42 -124 165 -42 -124 164 -40 -124 0 0 0 0 0 0 0 3 (3) Bilaga 1 - Årsprognos Årsprognos tkr Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Utfall 201501201503 23 757 0 0 0 0 0 0 0 0 0 17 318 0 0 Utfall 201401201403 22 968 0 0 0 0 0 0 0 0 0 16 205 0 0 Budget 201501201503 Bokslut 2014 Årsbudget Årsprog 2015 2015 23 755 0 0 0 0 0 0 0 0 0 17 116 0 0 91 872 0 0 0 0 0 0 0 0 0 71 887 0 0 95 021 0 0 0 0 0 0 0 0 0 70 274 0 0 95 021 0 0 0 0 0 0 0 0 0 70 274 0 0 Budgetavvikelse Not årsprog 41 075 39 173 40 871 163 759 165 295 165 295 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader -10 112 -135 0 0 0 0 0 -6 -3 668 0 -64 477 78 -81 -78 401 -10 508 -216 0 0 0 0 0 -7 -3 597 0 -62 735 81 -63 -77 045 -10 766 -239 0 0 0 0 0 0 -3 707 0 -64 963 75 -87 -79 687 -39 454 -846 0 0 0 0 0 -20 -14 628 0 -108 964 327 -271 -163 858 -40 690 -955 0 0 0 0 0 0 -14 826 0 -108 777 300 -347 -165 295 -40 690 -955 0 0 0 0 0 0 -14 826 0 -108 777 300 -347 -165 295 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 RESULTAT -37 327 -37 872 -38 815 -99 0 0 0 0 0 -938 0 0 -664 0 0 -3 392 0 0 -4 513 0 0 -13 500 0 0 -13 500 0 0 0 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum 2014-04-22 Kulturnämnden Sida 4 (11) Dnr KU2015-0037 § 28 Regional biblioteksplan 2015-2017 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta anta Regional biblioteksplan för Uppsala län 2015-2017. Ärendet Den nya bibliotekslagen föreskriver att regionala biblioteksverksamheter ska arbeta fram en regional biblioteksplan. Den regionala biblioteksplanen är inte styrande för länets bibliotek, utan ger underlag för att utveckla och stimulera samverkan mellan biblioteken inom länet. Den regionala biblioteksplanen omfattar samverkan mellan olika bibliotekstyper i Uppsala län och är ett verktyg i lokalt plan- och målarbete för biblioteken. Den är också en form av strategidokument för Landstinget i Uppsala läns biblioteksverksamhet. Planens syfte är att: - tydliggöra länsbibliotekets roll i förverkligandet av regionala kulturplanen - tydliggöra länsbibliotekets roll i förhållande till folkbiblioteken i Uppsala län - fungera som ett verktyg för framtida samverkan och samarbete för de olika biblioteken och andra aktörer i länet Planens mål är att: - skapa en bild av bredden av biblioteksverksamheten i Uppsala län - identifiera och analysera strategiska utmaningar för länsbiblioteket för att nå den regionala kulturplanens tre mål • Ett rikare konstliv • En ökad kulturell delaktighet • En attraktivare livsmiljö - identifiera och föreslå strategiska samverkansområden för perioden fram till och med 2017. Bilaga Tjänsteutlåtande Regional biblioteksplan 2015-2017 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2015-03-25 Länsbibliotek Uppsala Malin Ögland E-post [email protected] Dnr "Skriv nr" Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2015-2017 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta anta Regional biblioteksplan för Uppsala län 2015-2017 Ärendet Den nya bibliotekslagen föreskriver att regionala biblioteksverksamheter ska arbeta fram en regional biblioteksplan. Den regionala biblioteksplanen är inte styrande för länets bibliotek, utan ger underlag för att utveckla och stimulera samverkan mellan biblioteken inom länet. Den regionala biblioteksplanen omfattar samverkan mellan olika bibliotekstyper i Uppsala län och är ett verktyg i lokalt plan- och målarbete för biblioteken. Den är också en form av strategidokument för Landstinget i Uppsala läns biblioteksverksamhet. Planens syfte är att: - tydliggöra länsbibliotekets roll i förverkligandet av regionala kulturplanen - tydliggöra länsbibliotekets roll i förhållande till folkbiblioteken i Uppsala län - fungera som ett verktyg för framtida samverkan och samarbete för de olika biblioteken och andra aktörer i länet Planens mål är att: - skapa en bild av bredden av biblioteksverksamheten i Uppsala län - identifiera och analysera strategiska utmaningar för länsbiblioteket för att nå den regionala kulturplanens tre mål • Ett rikare konstliv • En ökad kulturell delaktighet • En attraktivare livsmiljö - identifiera och föreslå strategiska samverkansområden för perioden fram till och med 2017. Bilagor Regional biblioteksplan 2015-2017 Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur Innehåll 1 Bakgrund ................................................................................................................................. 2 1.1 Allmänt ............................................................................................................................. 2 1.2 Syfte med planen .............................................................................................................. 3 1.3 Mål med planen ................................................................................................................ 3 1.4 Omfattning, uppföljning och revidering........................................................................... 4 1.5 Bibliotek i Uppsala län ..................................................................................................... 4 1.5.1 Kommunala bibliotek ................................................................................................ 4 1.5.2 Regional biblioteksverksamhet ................................................................................. 4 1.5.3 Universitets- och högskolebibliotek .......................................................................... 4 1.5.4 Specialbibliotek ......................................................................................................... 4 1.5.5 Medicinska bibliotek och sjukhusbibliotek ............................................................... 5 1.6 Biblioteksråd .................................................................................................................... 5 2 Ett rikare konstliv - litteraturen ............................................................................................... 7 2.1 Länsbibliotekets utökade litteratursatsning ...................................................................... 7 2.1.1 Bibliotekspersonal, bibliotek ..................................................................................... 7 2.1.2 De professionella författarna ..................................................................................... 7 2.1.3 Civilsamhälle och folkbildning ................................................................................. 7 2.1.4 Bokbranschen i vid mening ....................................................................................... 8 3 En ökad kulturell delaktighet .................................................................................................. 9 3.1. De nationella minoriteterna och kulturen ........................................................................ 9 3.2 Mångspråk i Uppsala län .................................................................................................. 9 3.3 Digital delaktighet ............................................................................................................ 9 3.4 Det livslånga lärandet ....................................................................................................... 9 4 En attraktivare livsmiljö ........................................................................................................ 11 4.1 Biblioteksrummet ........................................................................................................... 11 5 Giltighetstid ........................................................................................................................... 12 1 Regional biblioteksplan för Uppsala län 2015‐2017 1 Bakgrund 1.1 Allmänt De nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen i december 2009. Målen ska styra den statliga kulturpolitiken men ska även kunna vägleda kulturpolitiken i kommuner och landsting. ”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: - främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, - främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, - främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, - främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, - särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.” Den regionala kulturplanen för Uppsala län 2015-2017 vision lyder: ”År 2025 är Uppsala län en stark kulturregion med internationell lyskraft. Länet är ett kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglat av mod, bildning och nytänkande ger Uppsala läns samtid och rika historia en levande gestaltning.” Visionen ska uppnås genom strategin: ”Landstinget och länets åtta kommuner samverkar med kulturinstitutioner, Regionförbundet, universiteten, det professionella kulturlivet, civilsamhället och andra aktörer på kulturens arena, för att tillsammans nå visionen. Kultur, bildning och kreativitet är självklara framgångsfaktorer för en demokratisk och hållbar regional utveckling i Uppsala län.” Strategin har ytterligare brutits ner till tre övergripande mål: • Ett rikare konstliv • En ökad kulturell delaktighet • En attraktivare livsmiljö I bibliotekslagen (SFS 2013:801) som gäller från den 1 januari 2014 regleras det allmänna biblioteksväsendet i landet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av: - folkbibliotek - skolbibliotek - regional biblioteksverksamhet 2 - högskolebibliotek - lånecentraler och - övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet. I lagens 3 § regleras ansvarsförhållanden och för den regionala biblioteksverksamheten ansvarar landstingen. Av 11 § framgår att landstingen ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Av 14 § framgår att i syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. Vidare framgår av 17 § att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. De kommunala biblioteksplanerna ska beskriva och ge förslag på utveckling av det lokala bibliotekssystemet i en kommun och en regional biblioteksplan skall visa på samverkan och utveckling inom ett landsting/en region och ge en bild av regionens biblioteksverksamhet samt visa på samverkansmöjligheter mellan olika biblioteksaktörer i länet. Inom den regionala bibliotekssamverkan finns även ett antal mål- och styrdokument som biblioteken i länet har att förhålla sig till. Först och främst är det bibliotekslagen (SFS 2013:801) som reglerar de olika bibliotekstypernas kärnverksamhet. Folkbiblioteken och den regionala biblioteksverksamheten regleras i bibliotekslagen. Universitets- och högskolebibliotek regleras i bibliotekslagen och i högskoleförordningen. Skolbibliotek regleras i bibliotekslagen och i skollagen. Sjukhusbibliotek regleras däremot inte i bibliotekslagen. Special- och myndighetsbibliotek regleras inte i bibliotekslagen men ofta av interna förordningar och instruktioner. Uppsala län rymmer alla de ovan nämnda bibliotekstyperna. Samhällsutvecklingen har lett till att det blivit allt viktigare för bibliotek att samverka med andra aktörer i omvärlden och fungera som knutpunkter i ett nätverk. 1.2 Syfte med planen Den regionala biblioteksplanen är inte styrande för länets bibliotek, utan ger underlag för att utveckla och stimulera samverkan mellan biblioteken inom länet. Planens syfte är att: - tydliggöra länsbibliotekets roll i förverkligandet av regionala kulturplanen - tydliggöra länsbibliotekets roll i förhållande till folkbiblioteken i Uppsala län - fungera som ett verktyg för framtida samverkan och samarbete för de olika biblioteken och andra aktörer i länet 1.3 Mål med planen Planens mål är att: - skapa en bild av bredden av biblioteksverksamheten i Uppsala län - identifiera och analysera strategiska utmaningar för länsbiblioteket för att nå den regionala kulturplanens tre mål • Ett rikare konstliv • En ökad kulturell delaktighet • En attraktivare livsmiljö - identifiera och föreslå strategiska samverkansområden för perioden fram till och med 2017 3 1.4 Omfattning, uppföljning och revidering Den regionala biblioteksplanen omfattar samverkan mellan olika bibliotekstyper i Uppsala län och är ett verktyg i lokalt plan- och målarbete för biblioteken. Den är också en form av strategidokument för Landstinget i Uppsala läns biblioteksverksamhet. Planen följs kontinuerligt upp av Länsbibliotek Uppsala i dialog med sina samarbetspartners. 1.5 Bibliotek i Uppsala län Organisatoriskt ligger Länsbibliotek Uppsala inom förvaltningen Kultur och bildning inom landstinget. Här finns också folkhögskolebiblioteken vid Wiks folkhögskola och dess filial, Uppsala folkhögskola. Folkhögskolebiblioteken är till för skolornas elever och personal. Länsbibliotek Uppsala har som en av sina uppgifter att få olika grupper av bibliotekarier och andra yrkesgrupper att bilda nätverk och därigenom utveckla biblioteksverksamheten. Sådana nätverk finns för olika kategorier av bibliotekarier som samlas genom länsbibliotekets försorg. Det kan vara inom områden som mångfald, tillgänglighet, barn- och ungdomsverksamhet, mediearbete m.m. Ur dessa nätverk har även särskilda arbetsgrupper bildats som arbetar med olika frågor/problem. 1.5.1 Kommunala bibliotek I länets 8 kommuner finns folkbibliotek. Dessa regleras i bibliotekslagens 6 §, där det framgår att varje kommun skall ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. I kommunerna finns, i kommunal och privat regi, också skolbibliotek både vid grund- och gymnasieskola. Bibliotek finns inte vid alla grundskolor och där skolbibliotek finns varierar kvalitén. Situationen är bättre vid gymnasieskolorna. Skolbiblioteken regleras i bibliotekslagens 10 § och i skollagen. Där framgår att alla elever inom samtliga skolformer ska ha tillgång till skolbibliotek. 1.5.2 Regional biblioteksverksamhet Den regionala biblioteksverksamheten regleras som tidigare nämnts i bibliotekslagens 11 §. Länsbibliotek Uppsala har som en av landstingets länskulturfunktioner i uppgift att i Uppsala län driva den regionala biblioteksverksamheten. Länsbiblioteket stödjer biblioteken med att ge Uppsala läns invånare en effektiv och jämlik informations- och litteraturförsörjning och i framtagandet av nya biblioteksplaner. Länsbibliotek Uppsala ska bidra till biblioteksutvecklingen i länet samt genom samverkan även på nationell nivå. Länsbibliotek Uppsala finansieras huvudsakligen genom bidrag från Landstinget i Uppsala län och från staten genom Statens kulturråd. 1.5.3 Universitets‐ och högskolebibliotek Universitets- och högskolebibliotek (hädanefter högskolebibliotek) ska svara för biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitet och högskola. Deras huvudmän sorterar huvudsakligen under utbildningsdepartementet med ett fåtal undantag. Samtliga högskolebibliotek är forskningsbibliotek. Vetenskapliga bibliotek används ibland som synonym till forskningsbibliotek. I bibliotekslagens 12 § regleras att det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. 1.5.4 Specialbibliotek I länet finns flera specialbibliotek, som till övervägande del är belägna i Uppsala. Termen specialbibliotek får här beteckna bibliotek av olika karaktär med olika huvudmän. Ett 4 specialbibliotek är knutet till en speciell institution eller organisation och har samlingar inom organisationens specialområde. Statliga myndigheter har ofta specialbibliotek, liksom forskningsinstitut och vissa skolor, folkhögskolor och högskolor. Specialbiblioteken är till för sin moderorganisation, men många av dem är dessutom öppna för allmänheten och kan ur den synvinkeln vara intressanta för exempelvis amatörforskare. Specialbiblioteken är inte reglerade annat än i sina moderorganisationers måldokument. 1.5.5 Medicinska bibliotek och sjukhusbibliotek På Akademiska sjukhuset finns sjukhusbiblioteket och Blå rummet: information om hälsa och sjukdom. I Blå rummet arbetar två sjuksköterskor. Sjukhusbiblioteket riktar sig till patienter, närstående och sjukhusets personal. Sjukhusbiblioteket har tre bibliotek på sjukhusområdet. Vid ingång 85, ingång 10 entréplan samt på Barnsjukhuset vid Lekterapin. De flesta vårdavdelningar får besök av en bibliotekarie med bokvagn en gång i veckan. Sjukhusbiblioteket erbjuder fyra Drömställen som är en sorts mobila medieskåp. Drömställena finns på Barnsjukhuset och andra avdelningar med barnpatienter. Där hittar man också Temaväskor: väskor fyllda med böcker och andra föremål på olika teman. Organisatoriskt hör Sjukhusbiblioteket hemma inom sjukhusadministrationen men landstinget köper tjänsterna till sjukhusbiblioteket av Uppsala kommun. Medicinska biblioteket ligger i Kunskapscentrum på Akademiska sjukhuset och är avsett för forskare, studerande och personal inom medicin och vård. Biblioteket ingår i Uppsala universitetsbibliotek men delfinansieras av landstinget. Medicinska biblioteket har en viktig roll inte bara för den akademiska utbildningen inom vård och medicin utan också för personalens fortbildning och bedriver omfattande undervisning för båda grupperna. EIRA, de nationellt upphandlade elektroniska tidskrifterna och databaserna för landstinget, administreras också av Medicinska biblioteket. Infocenter/bibliotek vid Lasarettet i Enköping rymmer ett fackbibliotek, ett patientinfotek och en skönlitterär samling. Målgrupperna är anställda, patienter, studerande inom vård och medicin samt besökare. Infocenter tillhandahåller såväl fack- som skönlitteratur, databaser, etidskrifter och patientinformation. Infocenter tillhör organisatoriskt Lasarettet i Enköping och bedriver användarundervisning för personal som fortbildar sig och för studerande i samarbete med lasarettets olika avdelningar. Bibliotekets bokvagn besöker avdelningarna en gång veckan. Visst samarbete sker med Medicinska biblioteket på Akademiska sjukhuset kring de gemensamma landstingsresurserna. Infoteket om funktionshinder är en verksamhet inom Centrum för funktionshinder, ett samarbetsforum för verksamheter inom Landstinget i Uppsala län. På infoteket finns information om olika funktionsnedsättningar - främst medfödda eller tidigt förvärvade. Infoteket är också ett utbildningscenter med brett kursutbud för personer som själva har någon funktionsnedsättning, anhöriga, personal och andra intresserade. I länets alla kommuner finns mini-infotek. Infoteket är dessutom en webbplats med aktuell information, infotekets faktatexter, litteratur- och evenemangstips. På webbplatsen kan man även ställa frågor till experter. 1.6 Biblioteksråd Ett biblioteksråd med företrädare för alla bibliotekstyper fanns i Uppsala län under 2000-talets första decennium. Rådet är viktigt för det framtida samverkansarbetet och bör återinrättas 5 under biblioteksplaneperioden. Länsbiblioteket föreslås administrera och ha fortsatt ansvar för rådet och länsbibliotekarien är sammankallande. 6 2 Ett rikare konstliv ‐ litteraturen 2.1 Länsbibliotekets utökade litteratursatsning Länsbibliotek Uppsala gör under kulturplaneperioden 2015–2017 en utökad litteratursatsning. Satsningen ligger i linje med den nya bibliotekslagen (2014) och Kulturrådets handlingsprogram för läsfrämjande (2014). I bibliotekslagen står det i elfte paragrafen att det ska bedrivas en regional biblioteksverksamhet som ska syfta till att ”främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet”. Kulturrådet – som också beviljat regionalt utvecklingsbidrag till satsningen – tog under 2014 fram ett handlingsprogram kopplat till de nationella mål för litteratur och läsfrämjande som Riksdagen har beslutat om. De övergripande målen är att, jämfört med idag, 1) förbättra läsförmågan 2) fler tar del av såväl fack- som skönlitteratur 3) förståelsen för läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet ökar. Utifrån de egna förutsättningarna ska möjlighet ges att kunna utveckla en god läsförmåga och få tillgång till litteratur av god kvalitet. För att den utökade litteratursatsningen i Uppsala län ska kunna nå ut till allmänheten står den på fyra ”ben”: bibliotekspersonal och bibliotek; de professionella författarna; civilsamhälle och folkbildning samt bokbranschen i vid mening. 2.1.1 Bibliotekspersonal, bibliotek Länsbiblioteket driver sedan många år biblioteksinriktade läsfrämjande verksamheter och utvecklingsprojekt i Uppsala län – nämnas kan Mötesplats för Läskonster, Språknätet och skrivarlägret Unga Skrivare. 2015–2017 förstärker vi det genom att delta i det interregionala projektet Dela Läslust, där fokus ska ligga på metodutveckling av läsfrämjande inom biblioteksverksamhet. Genom att prova olika metoder och idéer ska ett mer offensivt och kreativt läsfrämjande arbete etableras på biblioteken, mot bredare målgrupper. Vi vill öka kompetens, kreativitet och medvetenhet genom att bibliotekspersonalen arbetar dels i samverkan mellan respektive bibliotek och aktörer i lokalsamhället, som till exempel studieförbund, folkhögskolor, föreningsliv och lokala företag, men också mellan de deltagande biblioteken. 2.1.2 De professionella författarna Länsbiblioteket etablerar under kulturplaneperioden Litteraturkarusellen, där allmänhet och professionella författare möts på folkbibliotek i länets alla kommuner. Författarbesöken är subventionerade av både landstinget och Kulturrådet och möts upp av medfinansiering från deltagande kommuner i länet. I anslutning till författarbesöken kopplas olika aktiviteter – t.ex. skrivarverkstäder. Målet är att under kulturplaneperioden vidareutveckla Litteraturkarusellen och hitta ett koncept som utifrån lokala behov leder till utveckling hos folkbiblioteken. Hur ett utökat samarbete med och stöd till länets professionella författare skulle kunna te sig, identifieras, t.ex. i samråd med länets kulturskaparråd och Uppsala Författarsällskap. En grund för detta arbete blir den inventering av de professionella författarna och deras inkomstkällor som ska genomföras under 2015. 2.1.3 Civilsamhälle och folkbildning Länsbiblioteket söker nya och utvecklade former för samverkan med civilsamhälle och folkbildning. Detta för att undersöka hur olika insatser kan förstärka varandra och hur trösklar mellan det offentliga och civilsamhället kan sänkas. Samarbetet söker fortfarande sin form. Som en del i detta anordnas en årlig mötesdag mellan folkbibliotek och folkbildning i 7 samarbete med ULB (Uppsala Läns Bildningsförbund). Detta och andra samarbeten som är initierade, t.ex. kring idrott och läsning (med SISU Idrottsutbildarna Uppland), kommer att utvecklas under kulturplaneperioden. Litteraturcentrum i Uppsala stad och län är ett annat exempel på samverkan med ett studieförbund (Studiefrämjandet i Uppsala län). Här arbetar man för att stärka litteraturens ställning i länet med möten mellan professionella författare och amatörer, mångkultur och internationalisering. 2.1.4 Bokbranschen i vid mening Länsbiblioteket arrangerar Mötesplats Litteratur i form av (frukost)möten med aktuella föredrag och diskussioner för länets litteraturförmedlare. Inbjudna är författare, bibliotekspersonal, skrivarelever, bokhandlare, studieförbund, förläggare, akademin, politiker och tjänstemän på kulturens område, författarsällskap och bibliotekens vänföreningar. Likt Litteraturkarusellen ska Mötesplats Litteratur utvecklas för att skapa kringeffekter. Syftet är att insatserna på sikt ska skapa nya samarbeten och att vi tillsammans med forskare ska kunna lyfta bibliotekens och litteraturens roll i samhällsutvecklingen. De ramar, mål och förutsättningar som gäller för Länsbibliotek Uppsalas arbete för att göra denna förstärkning av litteraturens ställning i Uppsala län finns också i den regionala kulturplanen för 2015–2017. 8 3 En ökad kulturell delaktighet Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i länet, är ett mål som landstinget och de offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Alla människor ska ha möjlighet att möta konst och kultur. Inte bara för att det har ett värde i sig, utan också för att kulturlivet utgör en arena för möten mellan människor med olika bakgrund och olika kulturer. Begreppet medie- och informationskunnighet, MIK, används allt flitigare. I definitionen av MIK inkluderas ett antal färdigheter som var och en av oss behöver för att aktivt kunna utöva våra demokratiska rättigheter i dagens digitala samhälle. Till dessa färdigheter räknas digital kompetens eller informationskompetens, som beskriver förmågan att kunna söka, finna, kritiskt granska och använda information för olika syften och i olika sammanhang. 3.1. De nationella minoriteterna och kulturen I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer och samer. I länet är alla kommuner utom Heby och Knivsta finska förvaltningskommuner och länet är finskt förvaltningsområde. Den nya bibliotekslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2014, förtydligar uppdraget att ägna särskild uppmärksamhet åt nationella minoriteter. Genom att erbjuda litteratur på relevanta språk har biblioteken i länet en viktig roll i att synliggöra minoritetsspråken och revitalisera dessa hos de yngre generationerna. Därigenom stärker biblioteken barnens kulturella identitet. Länsbibliotek Uppsala inventerar behov och idéer kring finskspråkigt arbete på länets folkbibliotek samt skapar ett nätverk kring frågan vid biblioteken. 3.2 Mångspråk i Uppsala län I den nya Bibliotekslagen har länsbibliotekens grunduppdrag formulerats: ”att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet”. Därifrån knyter vi an till mångspråksarbetet. I oktober 2014 tog Länsbibliotek Uppsala fram ett underlag som beskriver hur man i nuläget arbetar med mångspråk på folkbiblioteken i Uppsala län. Vi ville få en samlad bild av etablerade samarbeten i länet, veta mer om hur den kompletterande medieförsörjningen gällande mångspråk ser ut i nuläget, vilka metoder som används samt samla in de visioner och reflektioner som biblioteken har. Länsbibliotek Uppsala vill vara en aktiv del i arbetet med utveckling av mångspråksarbetet och kommer under biblioteksplaneperioden att systematiskt arbeta vidare med frågan. 3.3 Digital delaktighet Länsbiblioteket var med i det centrala arbetet med en nationell kampanj för ökad digital delaktighet, Digidel. Kampanjen varade mellan 2011 – 2013 och hade målet att få 500 000 fler digitalt delaktiga, vilket också lyckades. Kampanjen har nu omstrukturerats till ett Digidelnätverk som drivs av Kungliga biblioteket, Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet och Sambruk. Det digitala utanförskapet sträcker sig över alla åldrar och social bakgrund och här finns en stor möjlighet till fortsatta gemensamma insatser över och bortom biblioteksgränserna. 3.4 Det livslånga lärandet Vår tids betoning på det livslånga och livsvida lärandet ställer krav på att alla skall kunna få sin informationsförsörjning där de befinner sig. Detta ökade krav på tillgänglighet till 9 bibliotekstjänster förstärks av informations- och kommunikationsteknikens möjligheter att allt snabbare få fram allt större informationsmängder. En del av folkbibliotekens kärnuppdrag är att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Detta gäller även folkbildningen i stort. Länsbibliotek Uppsala håller tillsammans med Uppsala Läns Bildningsförbund ihop en samverkan med seminarier och möten mellan folkbibliotek, folkhögskolor, museer och föreningsliv. Målet är att olika satsningar inte kolliderar utan hakar i varandra på ett organiskt sätt, så att de totala resurserna används på bästa sätt för medborgarna. 10 4 En attraktivare livsmiljö 4.1 Biblioteksrummet Folkbiblioteket är en av få platser i vårt moderna samhälle där man kan vara utan några krav på motprestation (ekonomiska eller löfte om politisk/religiös övertygelse). Eftersom folkbiblioteket välkomnar alla finns också möjligheten att få möta vem som helst. Bibliotekens roll som en plats för möten är tydlig. Människor från skilda kulturer, miljöer eller åldrar kan sitta bredvid varandra på biblioteket och utbyta kanske endast en nick eller ett par ord, men man möts. Biblioteken har en potential att utveckla rummet så att möten uppstår. Hur ska man möblera så att möten sker som leder till en känsla av deltagande som på sikt stimulerar till kunskapsutveckling – kanske till och med till innovation? Länsbibliotek Uppsala vill bidra till en attraktiv livsmiljö genom att lyfta biblioteksrummets roll i lokalsamhället. Bibliotekslokalen är också ofta den enda kulturella institutionen både i de mindre kommunerna och i förortssamhällen. Där kan biblioteket vara navet där konst, litteratur, film, barnkultur med mera tillgängliggörs för de boende. Det ökar ortens attraktionskraft och ger möjlighet till kreativa möten som också kan bidra till ekonomisk och annan utveckling. Här ser länsbibliotek Uppsala ett gemensamt utvecklingsområde för de regionala kulturaktörerna. 11 5 Giltighetstid Planen gäller från och med maj 2015 till och med december 2017. Ordförande i kulturnämnden 12 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum 2014-04-22 Kulturnämnden Sida 5 (11) Dnr KU2015-0038 § 29 Valärende: ledamot i rektor Sven Kjerséns minnesfonds styrelse Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta utse Ove Hultquist (C) till ledamot i styrelsen. Ärendet En fond finns upprättad till minne av tidigare rektorn vid Wiks folkhögskola Sven Kjersén. Fondmedel utdelas som stipendier till tidigare folkhögskoleelever som gått vidare till högre utbildning. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum 2014-04-22 Kulturnämnden Sida 6 (11) Dnr KU2014-0094 § 30 Priset ”Årets uppskattning” 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att utse mottagare av Årets uppskattning 2015 enligt förvaltningens förslag att förklara paragrafen för omedelbart justerad. Ärendet Årets Uppskattning är ett pris instiftat av landstingets kulturnämnd som kan tilldelas enskilda personer, föreningar eller organisationer som gör betydande insatser för att främja barn- och ungdomskultur i Uppsala län. Priset består av 20 000 kronor samt ett unikt framtaget konstverk. Mottagaren av Årets Uppskattning ska vara bosatt i eller ha sin verksamhet knuten till länet. Priset går inte att söka för egen del, utan mottagaren utses utifrån inlämnade förslag. Enskilda personer, kommuner eller föreningar och organisationer i länet kan lämna förslag på mottagare. Årets Uppskattning delades för första gången ut 2011. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2015-03-25 Dnr KU 2014-0094 Pia-Marit Ekström Kulturenheten Tfn 018-611 62 86 E-post [email protected] Årets Uppskattning 2015 Årets Uppskattning är ett pris instiftat av landstingets kulturnämnd som kan tilldelas enskilda personer, föreningar eller organisationer som gör betydande insatser för att främja barn- och ungdomskultur i Uppsala län. Priset består av 20 000 kronor samt ett unikt framtaget konstverk. Mottagaren av Årets Uppskattning ska vara bosatt i eller ha sin verksamhet knuten till länet. Priset går inte att söka för egen del, utan mottagaren utses utifrån inlämnade förslag. Enskilda personer, kommuner eller föreningar och organisationer i länet kan lämna förslag på mottagare. Årets Uppskattning delades för första gången ut 2011. Som bilaga finns en förteckning över de tidigare mottagarna av priset, samt de framtagna konstverken de tilldelats. Handläggning Under hösten tar Kulturenhetens projektledare för konst fram förslag på en konstnär att utforma konstverket som är en del av priset. Ett avtal med konstnären skrivs. År 2015 är konstnären Jin Jiang. Med start i februari varje år tar Kultur och bildning emot förslag på mottagare av Årets Uppskattning. Senast 3 mars ska förslagen ha inkommit. Via e-postutskick inbjuds olika aktörer på kultur- samt barn- och ungdomsområdet i länet att lämna förslag till mottagare samt sprida informationen vidare. Priset annonseras även i UNT, Norra Uppland, Östhammars Nyheter, Enköpingsposten och Sala Allehanda. På www.lul.se/aretsuppskattning finns information om Årets Uppskattning samt möjlighet att lämna förslag via såväl ett webbformulär som vanlig blankett. De inkomna förslagen bereds av kulturstrateger samt enhetschef på Kulturenheten. Förslag på mottagare tas fram till kulturnämnden, som fattar beslut om mottagare nämndsammanträdet 22 april. Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur 2 (2) Inkomna förslag Efter sista förslagsdag 3 mars 2015, är 8 förslag till mottagare inkomna: Tomas Uväng, Ordförande Lagunda AIK/ Vd Ena Energi, Enköping Joakim Stålåker, Projektledare Vi Unga, Enköping Synnöve Troen, utvecklingsledare Utbildning & Lärande, Uppsala kommun Joakim Stålåker, Projektledare Vi Unga, Enköping Bananateatern, Fri teatergrupp, Uppsala Katarina Bonander, Producent för barn-och ungdomsmusiken, Musik i Uppland Kerstin Limér, Musiklärare, Centralskolan, Tierps kommun Bananteatern, Fri teatergrupp, Uppsala Utdelning Utdelningen av Årets Uppskattning sker på kulturnämndens sista sammanträde före sommaren, år 2015 den 17 juni. Mottagaren av priset bjuds in att ta emot diplom och konstverk av kulturnämndens ordförande. Silas Engström säger ”Som konstnär är det intressant att se hur mycket som händer varje gång gestaltningen omtolkas t ex när man övergår från skiss till skulptur. Då får den plötsligt en konstruktion och en massa. Hökugglan har blivit observerad, tecknad, förenklad, modellerad i lera, omvandlad i två olika datorprogram, blivit vattenskuren och slutligen smidd till form. Alla dessa omvandlingar bidrar till att göra gestaltningen levande.” 2 (4) 3 (4) 4 (4) LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum 2014-04-22 Kulturnämnden Sida 7 (11) Dnr KU2014-0093 § 31 Landstingets ungdomsstipendier 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att utse mottagare av landstingets ungdomsstipendier i enlighet med förvaltningens samt sakkunniggruppens förslag att förklara paragrafen för omedelbart justerad. Ärendet Kulturnämnden vid Landstinget i Uppsala län utdelar årligen ett antal kulturstipendier till ungdomar. Stipendierna är avsedda att stödja och uppmuntra förtjänta ungdomars insatser inom områdena litteratur, film, dans, konst, musik och teater. Stipendium kan tilldelas ungdomar från länet som under året fyller högst 20 år. Den totala stipendiesumman och antalet stipendier, minst ett per konstområde, fastställs årligen av Kulturnämnden. År 2015 finns 30 tkr avsatta i budget, det vill säga sex stipendium á 5 tkr. Stipendiaterna utses genom ett nomineringsförfarande. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2015-03-20 Dnr KU2014-0093 Kulturenheten Pia-Marit Ekström 018-611 62 86 [email protected] Landstingets Ungdomsstipendium 2015 Kulturnämnden vid Landstinget i Uppsala län utdelar årligen ett antal kulturstipendier till ungdomar. Stipendierna är avsedda att stödja och uppmuntra förtjänta ungdomars insatser inom områdena litteratur, film, dans, konst, musik och teater. Stipendium kan tilldelas ungdomar från länet som under året fyller högst 20 år. Den totala stipendiesumman och antalet stipendier, minst ett per konstområde, fastställs årligen av Kulturnämnden. År 2015 finns 30 tkr avsatta i budget, det vill säga sex stipendium á 5 tkr. Stipendiaterna utses genom ett nomineringsförfarande. Inkomna förslag Det inkom sammanlagt 21 förslag till Landstingets ungdomsstipendium 2015 fördelade på 51 individer. Nedan ges en överblick av de föreslagna ur olika perspektiv. Antal föreslagna flickor/ pojkar Flickor 31 Pojkar 20 Totalt 51 Antal förslag per kommun i länet Enköping 0 Heby 1 Håbo 13 Knivsta 2 Tierp 8 Uppsala 25 Älvkarleby 0 Östhammar 2 Totalt 51 Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur 2 (2) Antal förslag per konstområde Bildkonst 4 Dans 5 Film 2 Litteratur 1 Musik 9 Teater 3 Totalt 24 Förslaglämnares relation till den den/de föreslagna Professionell (exempelvis lärare, pedagog eller fritidsledare) Privat (förälder eller annan närstående) Totalt 17 4 21 Handläggning Kulturenheten inhämtar med start under hösten förslag från lärare och andra vuxna som har regelbunden kontakt med ungdomar som själva skapar. Den 10 februari ska förslagen ha kommit Kulturenheten tillhanda. Därefter går Kulturenheten och Kulturkraft, länets regionala barn- och ungdomskulturgrupp, igenom förslagen och nominerar ett antal stipendiater. Landstingets kulturnämnd beslutar sedan om vilka som ska erhålla stipendium. Utdelningen sker i samband med UKM länsfestival som i år äger rum 9 maj på Uppsala Konsert & Kongress (UKK) i Uppsala. Kulturkraft Kulturkraft är ett icke-uppdragsstyrt nätverk för länets kulturkonsulenter, producenter och pedagoger. Kulturkraft arbetar främst för barns och ungas kulturverksamheter i förskolan, skolan och på fritiden. Kulturkraft anordnar bland annat fortbildning och utbudsdagar, arbetar med kulturpolitiska frågor på olika sätt och fungerar även som sakkunniggrupp för Landstingets ungdomsstipendium. Kulturkraft består av representanter från Kulturenheten (konst, film, dans, strateg), Musik i Uppland, Riksteatern Uppsala län, Länsbibliotek Uppsala, Upplandsmuseet och Länshemslöjdskonsulenterna. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum 2014-04-22 Kulturnämnden Sida 8 (11) Dnr KU2015-0039 § 32 Arrangörskap av Kulturting 2017 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att planera inför arrangörskapet av Kulturting 2017. Ärendet Sedan år 2014 ingår Kultur och bildning i ett interregionalt nätverk tillsammans med kulturförvaltningarna vid landstinget i Västmanland, Region Örebro och Landstinget i Sörmland. En del i samverkan är att vara värd för den årliga konferensen Kulturting, som vänder sig till såväl tjänstemän som förtroendevalda. År 2015 arrangerades Kulturtinget i Västerås och år 2016 hålls arrangemanget i Örebro. Uppsala kommer att stå värd år 2017 och planeringen kommer att påbörjas i god tid dessförinnan. Insatsen består av ett visst gemensamt garantibelopp samt arbetsinsatser från tjänstemännen. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande Rapport till kulturnämnden 2015-04-22 angående fattade delegationsbeslut Typ av delegation Delegat Ärende Datum Diarienummer 1.2 Förvaltningschef 2015-01-19 KU2015-0005 1.2 2015-02-13 KU2015-0019 1.2 Enhetschef för Länsbibliotek Uppsala Förvaltningschef 2015-02-19 KU2015-0025 1.2 Förvaltningschef Serviceavtal mellan Kultur och bildning och Landstingets Resurscentrum Bilaga till avtal mellan Länsbibliotek Uppsala och Stadsbibliotek Uppsala Överenskommelse mellan Kultur och bildning och Kollektivtrafikförvaltningen angående ”Kulturbuss” år 2015/2016 Avtal Canon 2015 2015-03-26 KU2015-0032 Anmärkning Omfattar Wiks slott och konferens, Wiks folkhögskola och Kungsgärdet 20150325 Budget 2015 för konstnärlig gestaltning enligt 1%-regeln Budget tar upp konstnärlig gestaltning av projekt i landstingets investeringsplan för år 2015 samt övriga projekt som anmälts av verksamheter och Landstingsservice. Konstanslagen har bedömts enligt landstingsfullmäktiges regler och beräknas på av Landstingsservice angiven nybyggnadskostnad 310 tkr/m2. Budget 2015 är preliminär och kan komma att förändras beroende på politiska beslut och hur de olika byggnadsprojekten utvecklas. Akademiska sjukhuset J-hus En större vård- och behandlingsbyggnad uppförs. Byggnaden kommer bland annat att innehålla onkologi, strålbehandling och en kirurgisk operationsenhet. Byggnaden kommer även att användas för evakuering i samband med ombyggnad av andra delar på sjukhuset. Byggnaden kommer med gångbroar att anslutas till hus B9 och hus B9. J-huset kommer att vara cirka vara cirka 58 000 m2 som kan jämföras med Psykiatrins hus 33 000m2. B11 Vårdavdelningar och B14 Vårdavdelningar Husets vårdavdelningar byggs om och moderniseras. För att erbjuda patienterna större integritet och minska risken för smittspridning kommer det endast att finnas enkelrum på vårdavdelningarna. Arbetet med hus B14 pågår och ett fördjupat programarbete för B11 genomförs under 2015. Byggstart är planerad till våren 2016. B11 Teknikhus En tillbyggnad av hus B11 för VVS-funktioner, media men även personalrum och dagrum. Teknikhuset uppförs på den östra sidan av Hus B11 och kommer att utgöra ett viktigt blickfång på sjukhusområdet. B9 och B12 Byggnaderna B9 och B12, som utgör en stor del av sjukhusets centrallänga, skall totalrenoveras och moderniseras. Utgångspunkten är att befintliga verksamheter ska flytta tillbaka efter renoveringen. Byggstart beräknas till år 2017. Fram till dess sker arbete med programskrivning och projektering. 2 (4) S1/Blå korset Om- och tillbyggnad av kök och personalrestaurang. I planerna ingår att flytta sjukhusets medicinska bibliotek från hus B2 till tillbyggnaden. Omfattningen av projektet utreds och det är ännu inte politisk beslutat. A1 Sjukhusområdets äldsta byggnad renoveras och anpassas till kontors- och konferenslokaler. Bland annat ska sjukhusledning, Landstingsservice och Cosmic flytta in i huset. Verksamheterna flyttar in i etapper under våren och hösten 2015. Parkeringshus Ett parkeringshus med 584 platser uppförs på nuvarande besöks- och personalparkering mellan ambulansstationen och Blå korset. Parkeringshuset beräknas vara färdigt i november 2015. Länk kring F-blocket En ny väg byggs mellan Barn- och kvinnokliniken och slänten upp mot Dag Hammarskjölds väg, bland annat med anledning av begränsad tillgänglighet på Ambulansvägen i samband med bygget av J-huset. Insatsen påverkar i hög grad sjukhusets yttre miljö och konstprojektet kopplas till det yttre gestaltningsprogram som Kultur och bildning (tidigare Kultur i länet) arbetade fram i samarbete med bland andra Landstingsservice och Statens konstråd. Rudbeckslaboratoriet De ny- och ombyggda lokalerna på Rudbeckslaboratoriet kommer i första hand att hyras ut till Uppsala universitet men Akademiska sjukhusets verksamheter Kliniks immunologi och Klinisk genetik hyr cirka 1050 m2 av totalt 3680 m2. Byggstart under våren och inflyttning i mars 2016. Munin – Barnmottagningar och administration Landstinget hyr två plan i befintlig byggnad i kvarteret Munin, Strandbodgatan 11 i Uppsala. I en första etapp flyttar diverse administrativa funktioner, t.ex. forskning och barnskyddsteamet in. Barnspecialistmottagning och psykologer flyttar in i etapp två. Det är ännu inte helt klarlagt exakt vilka verksamheter som slutligen placeras i lokalerna. Avd 95 B – barnsjukhuset, neurologi Lokaler som renoveras och anpassas efter delvis ny verksamhet inom barnsjukhuset. Kronparken - Geriatrisk mellanvårdavdelning Avdelning för patienter som inte kräver specialistvård men som är för sjuka för att flytta hem eller till kommunalt boende. Minskat konstanslag på grund av befintlig konst från tidigare verksamhet på Ulleråker. 3 (4) Samariterhemmet – Neuromedicinsk avdelning Avdelning 170 flyttar från Ulleråker till Samariterhemmet. Lokalerna renoveras och anpassas för den nya verksamheten. Konstanslaget minskas med 137 tkr. för konst som finns i lokalerna sedan tidigare. Primärvården Vårdcentral Stationsgatan Uppsala Primärvården flyttar Fålhagens vårdcentral till Stationsgatan. Som tidigare är lokalerna förhyrda. Konstanslaget minskas med 154 tkr. för konst som finns sedan tidigare på Fålhagens vårdcentral. Beräknad inflyttning under våren 2015. Vårdcentral Almunge Landstingsservice och Primärvården arbetar för att bygga en vårdcentral i Almunge. Projektet har dragit ut på tiden på grund av överklaganden i samband med köp av tomt. Beräknad byggstart hösten 2015. Hälsa och habilitering Bäggeby Dagcenter Fritidsverksamhet för funktionshindrade barn och ungdomar i Tierp. Verksamheten har flyttat in i Tierps Vårdcentrum och de tidigare lokalerna för psykiatri. Lokalerna har renoverats och anpassats efter den nya verksamheten. Kollektivtrafikförvaltningen Bussdepå – Uppsala/Fyrislund Landstingsservice och kollektivtrafikförvaltningen planerar att uppföra fyra nya bussdepåer i länet. Projektering pågår för en depå i Fyrislund för Uppsalas stadsbussar. Omfattning är fortfarande under utredning och konstanslaget beräknas utifrån de administrativa lokalernas yta. Tvätthallar och tekniska lokaler omfattas alltså inte. Landstingets ledningskontor, Kultur och bildning m.fl. Administrativa lokaler i kvarteret Eldaren Det tredje kvartalet 2016 flyttar Landstingets ledningskontor, Kultur och bildning, Smittskyddsenheten, Patientnämnden in i ett nytt hus på Storgatan, på den nuvarande parkeringen bakom Östra station. Upplandsstiftelsen och Regionförbundet har också fått erbjudande om att hyra lokaler i huset. Landstinget hyr lokalerna av Jernhusen. 4 (4) Övrigt AS diverse och Länet diverse Anslag för mindre ej ännu beslutade projekt på Akademiska sjukhuset respektive verksamheter i länet. Kompletteringar Anslag för kompletteringar i samband med mindre renoveringar och lokalförändringar. 20150310 Budget 2015 - Konstnärlig gestaltning Konstanslagen beräknas på landstingsfullmäktiges 1%-regel och baseras på av Landstingsservice angiven nybyggnadskostnad 31 tkr/m2. Objekt Akademiska sjukhuset projekt Framtidens Akademiska J-hus nybyggnad Ny behandlings- och vårdbyggnad. Inv. LSU Totalt yta m2 mnkr anslag tkr 58 000 B11 Teknikhus Ny byggnad för ventilation, media etc. samt personalrum och dagrum. Tidigare anslag tkr Budget 2015 Plan 2016 1 798 17 980 4 450 4 000 6 000 90 900 500 328 72 B14 Vårdavdelningar Ombyggnad renovering av mottagningar och vårdavdelningar. 14 000 423 4 340 3 200 1 140 B11 Vårdavdelningar Ombyggnad renovering av mottagningar och vårdavdelningar. 8 860 440 2 747 200 500 1 220 200 500 Ingång 70 Ny entré ingång 70. Omfattning och investering LSU utreds. 700 Plan 2017 Plan 2018 3 530 827 B9 Ombyggnad renovering av mottagningar, operation, röntgen mm. 28 340 1 195 8 785 140 100 200 200 500 B12 Ombyggnad renovering av mottagningar, operation, röntgen, steril mm. 25 010 901 6 600 50 100 500 2 500 3 500 134 1 340 500 370 470 45 1 860 1 300 560 7 057 4 000 S1 Blå korset Kök/Matsal/Bibliotek. Omfattning utreds. Akademiska sjukhuset övrigt A1 Adm. lokaler LSU, sjukhuslednig mm. Alla plan anpassas till kontor/konf. Samariterhemmet, Neuromedicinsk mott. Avd 170 flyttar till Samariterhemmet. Minskat anslag 137 tkr bef. konst 6 000 765 100 Plan 2019 2 200 100 Delsumma 7 398 8 962 2 200 Inv. LSU Totalt yta m2 mnkr anslag tkr Tidigare anslag tkr Budget 2 015 Plan 2 016 Objekt Munin, Strandbogatan Hyrda lokaler för banrmott. och adm. Anslagets storlek utreds/bef. konst 2 218 Parkeringshus Parkering för personal och besökare. Länk kring F-blocket Anslag för yttre konstnärlig gestaltning. Avd 95 B - Barnsjukhuset, neurologi Renoverade och verksamhetsanspassade lokaler. Kronparken mellanvårdsavdelning Renovering av lokaler för mellanvård. Halverat anslag för befintlig konst. 687 687 220 2 200 1 471 590 40 400 100 300 414 128 128 650 100 100 932 289 289 1 100 196 50 146 210 50 50 139 Rudbeckslaboriatoriet Till- och ombyggnation. Landstinget disp. 932 m2. Primärvården Vårdcentral Stationsgatan Uppsala Ny vårdcentral. Förhyrning. Anslaget minskas med 145 tkr för bef. konst Almunge VC Nybyggnad, förhyrning. Hälsa och habilitering Bäggeby Dagcenter Tierp Nyrenoverade lokaler i Tierps Vårdcentrum. Anslaget minskat med 100 tkr för bef. konst. Kollektivtrafikförvaltningen Bussdepå Uppsala Stadsbussar nybyggnad. *Omfattning utreds i senare del av proj. Prel anslag. 600 21 1 090 * 110 237 736 1 200 270 300 630 1 000 1 480 Landstingets ledningskontor, Kultur och bildning mfl. Kvarteret Eldaren. Landstingets ledn.kont, Kultur och bildning, Regionförbundet m.fl. Förhyrda lokaler för adm. Storgatan Uppsala 8 000 2 480 Plan 2 017 Plan 2 018 Plan 2 019 Delsumma yta m2 Inv. LSU Totalt mnkr anslag tkr Tidigare anslag tkr 3 827 Budget 2 015 2 259 Plan 2 016 0 Plan 2 017 0 Plan 2 018 0 Plan 2 019 Objekt Övrigt AS diverse Mindre, ej ännu beslutade projekt inom AS. 100 100 100 100 100 Länet diverse Mindre, ej ännu beslutade projekt i länet. 100 100 100 100 100 Kompletteringar Kompletteringar i samband med mindre renoveringar. 300 300 300 300 300 500 500 500 500 500 11 725 11 949 7 557 4 500 2 700 Delsumma Totalt J‐Huset Barnsjukhuset Hus A1 Rudbeckslab. Hus B14 Hus B12 Hus B9 Hus B11 Parkeringshus Ing. 70 Teknikhus B11 Blå korset 2014-12-01 Administrativa avdelningen Jens Larsson 018-611 61 01 [email protected] Dnr CK2014-0130 Landstingsstyrelsen Granskning av landstingsstyrelsens beredskap och arbete med etik, korruption och oegentligheter – Uppföljningsrapport avseende ärende 2014-05-26 § 104 Landstingsdirektören fick landstingsstyrelsens uppdrag att vidta och redovisa åtgärder med anledning av revisionsskrivelse Rev Dnr 2013-0019, daterad 2014-03-24. Landstingets revisorer pekar på att det förekommer viss omedvetenhet ur revisionsrapportens aspekter. Brister noterades gällande landstingets beredskap att motverka korruption. Landstingets revisorer rekommenderade att en riskanalys genomfördes samt att utbildnings- och informationsinsatser utförs systematiserat. Revisionen pekade samtidigt på behovet av att kommunikationskanalen mellan förtroendevalda och tjänstemän förtydligades. Följande åtgärder har vidtagits enligt landstingsdirektörens instruktion – 1. Chefsjurist och HR-direktör har genomgått utbildningar i korruptionsbekämpning 2. Riskbedömning har genomförts 3. Landstingets interna dokument har granskats 4. Landstingets interna rutiner har setts över 5. Landstingets utbildningsprogram har uppdaterats 6. Landstingets internkontrollplan har setts över Ytterligare åtgärder som kommer att vidtas under år 2015 är informationsåtgärder med målet att skapa en tydlig kanal för information och uppgiftslämning till de delar som berör korruption och oegentligheter. Samtliga upphandlare kommer genomgå en utbildning i korruptionsbekämpning. Samtlig övrig personal kommer att erbjudas samma utbildning. Frågan om förtydligandet av kommunikationskanalen mellan förtroendevalda och tjänstemän bedöms hanteras genom uppdateringar av landstingets styrande dokument (främst reglemente och delegationsordningar). Dessa dokument är under uppdatering, och finns i nya versioner till år 2015. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se Delrapport Jag, bildkonstnär Sara-Vide Ericson, beviljades Uppsala Landstings Konstnärliga Utvecklingsstöd för åren 2014 och 2015. Detta för att i mitt konstnärskap utveckla den intuitiva arbetsprocessen och dess likheter med den praktiserande psykologiska teorin Embodied Imagination. Nedan följer en delrapport som beskriver den i skrivande stund pågående konstnärliga processen, den fortlöpande utvecklingen, samt hitintills uppfyllda mål som utvecklingsstödet varit med och bidragit till att uppfylla. Nedan beskrivna projekt och arbete kommer att pågå hela 2015 och en bit in i 2016. Teorin Embodied Imagination går ut på att mentalt träda tillbaka i bilden, oavsett om bilden är ett reellt minne eller en dröm, och sedan låta sin kropp uppfyllas av känslorna som situationen i minnet eller drömmen framkallar. Teorin framarbetades av den holländska jungianska terapeuten Robert Bosnak och används som repetitionsövning på teatrar världen över, men även inom kreativ forskning. När jag kom i kontakt med teorin slog det mig vilka stora likheter den hade med min egen konstnärliga process, som jag redan praktiserar. Denna ser nämligen ut som så att jag iscensätter mitt motiv på en reell plats (ofta i närheten av min ateljé i Ragnarby, Österbybruk) för att sedan agera i situationen och ”spela upp” motivet, fotografera förloppet och sedan måla av det. Ofta använder jag mig själv som modell och för att jag ska vara kapabel att förmedla motivet trovärdigt har jag utvecklat ett eget arbetssätt som närmast kan beskrivas som en egen version av Embodied Imagination. Tack vare Landstingets Konstnärliga Utvecklingsstöd har jag kunnat påbörja en utveckling och fördjupning av nämnda likheter. Samt haft tid och möjlighet att ägna mig åt att analysera och stärka min egna intuitiva och konstnärliga process. Jag har, för att utbilda mig själv inom området, haft en fortlöpande mailkorrespondens med människor som praktiserar teorin, dels människor inom teatern vid Göteborgs Universitet som använder den som repetitionsteknik, samt människor som använder den som ett verktyg inom psykoterapin. Jag har bland annat inlett ett samtal med grundaren till hela teorin, den holländska jungianska psykoterapeuten Robert Bosnak, om hur jag kan praktisera teorin i min konstnärliga process och metod. Samt på vilket sätt min egenutarbetade metod skiljer sig från den redan etablerade och vilka delar av detta som är bra att behålla ”intakta”. Jag har i snart ett år arbetat med ovan nämnda projekt och införlivat denna teori i min praktiserande konstnärliga verksamhet. På detta sätt har jag blivit mer medveten om hur tillblivelsen av nya målningar sker, hur jag väljer motiven och vad de har för emotionell åverkan på den som ”upplever” målningen som aktör medans den fotograferas, samt hur den senare upplevs av betraktaren. Jag har även haft mod att utmana måleriska situationer på ett annat sätt och försätta mig i oprövade mentala tillstånd inför fotograferingen av nya målningar, men även senare i processen när jag rent tekniskt målar dessa. Vissa av de verk som tillblivit under ovan beskrivna period visades i höstas på separatutställningen ”Hidden Beings”, på V1 Gallery i Köpenhamn. Exponeringen av dessa arbeten ledde i sin tur till att jag nu i februari medverkade på en grupputställning på Friedman Benda Gallery i New York City. I dagsläget planeras nu en kommande separatutställning på samma galleri, vilken då skulle innefatta större delar av hela projektet. Utöver dessa utställningar har detta projekt som Uppsala Läns Utvecklingsstöd stöttat även fått spridning på annat håll. Bland annat visades en del av det i dokumentären om mitt arbete (En film om Sara-Vide Ericson, av Jacob Frössén), som sändes på SVTs K-special våren 2014. Samt i reportage och intervjuer därefter. Senast i ett längre reportage i amerikanska Entropy Magazine, i vilken vi diskuterar vikten av att för mig bo och arbeta på en sådan plats som jag bor på, med närhet till natur och motiv som inspirerar. Fortsättning följer! Det har varit ett mycket givande och utvecklande år, Sara-Vide Ericson 15 mars 2014 Slutrapport för mina år med Konstnärligt utvecklingsstöd 2013-2015 Nu har perioden jag erhållit konstnärligt utvecklingsstöd löpt till sin ända, och det är dags att utvärdera hur det har gått. Detta har varit en turbulent och lärorik tid, och det känns som om tiden kunnat spenderas för självrannsakan, och för att ge sig själv utrymme att hitta nya riktningar för mitt konstnärsskap. Detta har också varit en tid för svåra beslut. Det viktigaste resultatet av denna tid har varit beslutet att sluta spreta åt olika håll med sidoprojekt åt alla håll, och i stället fokusera på min roll som tecknare. Detta var någonting som var svårt under tiden i malmö, men desto lättare då jag flyttade tillbaka till uppsala under våren 2014. 2013 handlade för det mesta om att färdigställa manuset till Trollkungen 2, och det blev väldigt många omskrivningar fram och tillbaka. En stor del av detta handlade om att jag gav mig själv stort utrymme att experimentera, prova mig fram och känna hur jag ville använda mig av formen, och vad jag ville åstadkomma inom bildberättande. Under året arbetade jag nästan uteslutande i text, och resultatet blev vad som såg ut som manuset till en film. Jag minns också detta som en väldigt mödosam men också fruktsam period, då detta ledde till att jag hittade mycket i mitt skrivande jag tidigare känt mig osäker över. Under denna period så började jag med bilddelen av arbetet med boken. Under den första tiden arbetade jag hemifrån min lägenhet i gottsunda, men i mars flyttade jag in i en delad ateljé i luthagen, och därifrån fortsätter jag arbeta nu under skrivandets stund. Under våren och sommaren arbetade jag med att färdigställa ett detaljerat bildmanus, som alltså är boken i största drag realiserad form, men som fortfarande ger möjlighet till ändringar. Det är här som skisserna och referensfotona jag tog under 2013 kommer till användning, då det är här som man ägnar sig mer åt rent praktikskt bildberättande, dvs. arrangeradet av rutor, timing, minspel, dialog osv. I augusti 2014 såg jag det som att manusdelen av arbetet var helt klart, och jag har ägnat mig sedan dess åt att teckna. Detta är rakt och rätt okomplicerat arbete, och otroligt tillfredställande att se allt landa i färdiga bilder. I skrivandets stund har jag färdigställt fyra av bokens elva kapitel, det är väl ungefär 1/4 av boken. Än så länge väntar jag med att sätta datum när boken förväntas vara färdigställd, och detta för att jag vill ha åtminstone hälften av boken färdigställd innan jag kan göra en gissning. För att göra en sammanfattning av rollen som utvecklingsstödet spelat så kan jag säga att det har varit otroligt viktigt, men inte heller helt som jag tänkt mig. Utvecklingsstödet tog bort en hel del stress jag hittils känt i relation till mitt skapande, och det har gett mig chansen att lugna mig lite, och utvärdera hur och varför jag gör saker. Jag har aldrig arbetat så ingående med en bok tidigare, och det känns som om erfarenheten jag fått utifrån detta är någonting som kommer att forma min roll både som konstnär och som författare. Det har ändå varit två år där jag inte behövt leva under stressen att vara konstant aktiv och att hela tiden producera för att klara mig själv ekonomiskt, och det har varit oerhört nyttigt. Det är inte för att säga att det inte heller varit en turbulent tid för mig, men i alla fall där man utvärderar och går igenom sättet man gör konst på så känns det inte helt oväntat heller. I slutändan känns det som om jag landat i författarroll där jag har en tryggare grund att stå på än tidigare, där jag också är mycket mer medveten om både mina styrkor och mina svagheter, och genom detta känner jag mig desto mer förberedd, dels inför färdigställandet av Trollkungen 2 (åh så jag längtar nu tills den blir färdig) och inför framtida utmaningar. Kolbeinn Karlsson, 2015.
© Copyright 2024