31 Återcertifiering av regionalt Vård
Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård HANDLÄGGARE § 31 FÖRSLAG DAT UM DIARIE NR 2015-05-22 SOVIS15-0051 Återcertifiering av regionalt Vård och Omsorgscollege Nämndens för socialtjänst och vård beslut 1. Nämnden för socialtjänst och vård har tagit del av återcertifieringen och lägger beslutet till handlingarna Ärendebeskrivning Parterna i Samverkan för regionalt VO-College i Sörmland har under 2014 ansökt om en återcertifiering av colleget. Ansökningsförfarandet har varit långdraget där den första ansökan sammanställdes under våren 2014 i avsikt att certifieringsbesök skulle kunna genomföras i september. Framskjutande av certifieringsbesök skedde i avvaktan på hanteringen av den förstudie Regionförbundet Sörmland beställde från Mälardalens högskola angående finansiella och organisatoriska förutsättningar för VO-College Sörmland. Certifieringsbesöket genomfördes 19-29 november 2014. Därefter har det inkommit ett positivt besked att länets VOC är godkänt återcertifiering. Bilaga 1. Informationsärende 2. Ansökan om återcertifiering för Vård- och omsorgscollege Sörmland 3. Målmatris Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Länsstyrgruppen Enheten för Regionalt stöd inom socialtjänst och vård Ekonomienheten Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post [email protected] ORG NR 232100-0032 · Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\SOVIS\NSV nämnd\(3) 22 maj\§ 31 Återcertifiering av regionalt Vård och Omsorgscollege\§ 31 Återcertifiering av regionalt Vård- och Omsorgscollege.docx · Utskriftsdatum: 2015-05-06 14:49 SID 1(1) SOVIS15-0051 Informationsärende till NSV nämnden Återcertifiering av VO-College Sörmland Positivt besked från nationella föreningen för Vård och Omsorgs College på tidigare inlämnad ansökan ankom via besked till processledaren Monica Andersson för VO-College Sörmland den 26 mars 2015. Efter insända påskrivna avtal som ska biläggas efter godkänd ansökan kommer själva certifieringsbeviset. Ansökningsförfarandet har varit långdraget där den första ansökan sammanställdes under våren 2014 i avsikt att certifieringsbesök skulle kunna genomföras i september. Framskjutande av certifieringsbesök skedde i avvaktan på hanteringen av den förstudie Regionförbundet Sörmland beställde från Mälardalens högskola angående finansiella och organisatoriska förutsättningar för VOCollege Sörmland. Certifieringsbesöket genomfördes 19-29 november 2014. Centrala frågor som togs upp i granskningsdialogen var: Vad ser vi som största vinsten med VO-C i Sörmland? Vad är de viktigaste målen att uppnå på 5 års sikt? Hur säkerställs en hållbar organisatorisk tillhörighet och finansiering av VO-C i Sörmland? Efter certifieringsbesöket har granskaren som brukligt är i denna typ av certifieringsprocess begärt kompletterande skrivningar samt att vissa fakta skulle uppdateras med aktuellare underlag. En viktig fråga har varit den organisatoriska tillhörigheten och frågan om finansiering och processledarresurs. Kompletteringar och uppdaterad text är synliggjord genom att den är rödfärgad i ansökningshandlingen som biläggs liksom målmatrisen som ingår som bilaga till ansökan. SOVIS15-0051 Parter i Samverkan för regionalt VO-College i Sörmland Kommuner - Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåker Landstinget Sörmland, Mälardalens Högskola, Kommunalarbetarförbundet och Vision Ansökan om återcertifiering för Vård- och omsorgscollege Sörmland 2014-2019 Monica Andersson Regional processledare VO-College Sörmland Tfn 0155-24 89 18 Mobil 073-773 72 21 [email protected] 2015-03-06 Vård- och omsorgscollege är en nationell modell för regional samverkan mellan utbildning och arbetsliv, som gör utbildning inom vård- och omsorgsområdet och arbestlivet mer attraktiv för den enskilda och för arbetsmarknadens aktörer. Innehåll 1. Varför Vård- och omsorgscollege ................................................................................... 4 1.1 Vision .............................................................................................................................. 4 1.2 Syfte ................................................................................................................................ 4 1.3 Analys/bakgrund ............................................................................................................ 4 1.3.1 Sörmland – ett nav vid Mälaren ........................................................................... 5 1.3.2 Befolkning, demografi och integration ................................................................ 5 1.3.3 Sysselsättning och arbetsmarknadsprognoser ...................................................... 7 1.3.4 Kompetensbehov .................................................................................................. 8 1.3.5 Kommunerna i Sörmland – Behovsprognoser 2014 och framåt ..................... 9 1.3.6 Pensionsavgångar ............................................................................................. 10 1.3.7 Elevunderlag och sökande (se dokument för statistik 9.3) ......................... 10 1.3.8 Gemensamma ambitioner för grund- och fördjupningsutbildning ..................... 12 1.3.9 Högskoleutbildning ............................................................................................ 12 1.4 Mål ................................................................................................................................ 12 1.4.1 Uppföljning av regionala mål enligt ansökan 2011-2014 ................................. 12 1.4.1 Nya regionala mål som ska uppnås till 2019...................................................... 14 2. Samverkan .................................................................................................................... 15 2.1 Hur tänker vi arbeta med vår egen samverkan .............................................................. 15 2.2 Organisation .................................................................................................................. 16 2.2.1 2.3 Den regionala styrgruppen ................................................................................. 16 Regional samordning och finansiering.......................................................................... 17 2.3.1 2.3.2 Det regionala samarbetets sammansättning ..................................................... 17 Arbetsgivare och utbildningsanordnare ..................................................................... 17 2.3.3 Mälardalens högskola ......................................................................................... 18 2.3.4 Kommunal Södermanland .................................................................................. 18 3. Regionalt och lokalt perspektiv ..................................................................................... 20 3.1 Marknadsföring ............................................................................................................. 21 3.2 Omvärldsbevakning ...................................................................................................... 22 3.3 Mångfald, genusperspektiv, jämlikhet och jämställdhet ............................................. 22 4. Infrastruktur för utbildningarna .................................................................................... 24 4.1 Gymnasieutbildning...................................................................................................... 24 2 4.2 Vuxenutbildning ............................................................................................................ 24 4.3 Arbetsmarknadsutbildning ............................................................................................ 24 4.4 YH-utbildning ............................................................................................................... 25 4.5 Mälardalens högskola .................................................................................................... 25 4.6 Kompetensutveckling för redan anställd personal ........................................................ 25 4.7 Nya utbildningsaktörer .................................................................................................. 26 5. Hälsoperspektivet ......................................................................................................... 26 6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö ........................................................... 28 7. Lärformer och arbetssätt............................................................................................. 28 8. Lärande i arbete .......................................................................................................... 28 9. Kvalitetsarbete/uppföljning .......................................................................................... 29 9.1 Så uppnår vi målen ........................................................................................................ 29 9.2 Uppföljning av utbildningarnas kvalitet ........................................................................ 29 9.3 Sammanställning statistik utbildning 2014 ........................................................................ 30 9.3.1 Statistik utbildning Katrineholm-Flen och Vingåker .............................................. 30 9.3.2 Statistik utbildning Södra länsdelen ........................................................................ 30 9.3.3 Statistik utbildning Eskilstuna................................................................................. 33 10. Avtal och överenskommelser ....................................................................................... 34 10.1 Nya avtal och avsiktsförklaringar .................................................................................... 34 Bilagor .................................................................................................................................. 34 11. Rapport ..................................................................................................................... 34 12. Ämnes- och poängplaner ................................................................................................ 42 3 1. Varför Vård- och omsorgscollege 1.1 Vision En primär uppgift för samhället är att ge den vård och omsorg som länets medborgare kräver och behöver. För det krävs professionell kompetens i mötet med den enskilde medborgaren. All utbildning och kompetens ska spegla verksamheternas behov av kvalitet. Genom att de samlade resurserna som finns i länet utnyttjas mer effektivt ska kompetensförsörjningen inom vård och omsorg i Södermanlands län tryggas. 1.2 Syfte Syftet med ett regionalt Vård- och omsorgscollege Sörmland (VO-College) är att samordna och effektivisera samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare, inom vård och omsorg för att behov och tillgång av rätt utbildad arbetskraft överensstämmer. Det ska ske genom strukturerad samverkan mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga organisationer i ett gemensamt och jämställt VO-College Sörmland för en gemensam framtid. 1.3 Analys/bakgrund Arbetet med den regionala ansökan startade i september 2009. Landstinget Sörmland och nätverket Vuxnas lärande i Sörmland (VIS) bjöd in intresserade till ett idéseminarium för information och diskussion kring VO-College. Regionförbundet Sörmland avböjde den förfrågan som ställdes om att ta det regionala samordningsansvaret för bildandet av ett regionalt Vård- och omsorgscollege varvid Landstinget Sörmland som återstående länsaktör med ett intresse av att bilda VO-College Sörmland kallade till ett konstituerande möte den 12 november 2009. Där deltog representanter från Sörmlands kommuner, landstinget, fackliga företrädare från Kommunal och Vårdförbundet. Mötet enades om att omgående inleda ett gemensamt arbete för att ta fram en regional ansökan samt att organisera strukturen för en styrgrupp. Förutsättningarna då var att Landstinget Sörmland finansierade en femtioprocentig tjänst för projektledaruppdraget från och med första januari 2010 och tills dess att certifieringen skulle vara klar. Därefter skulle ånyo frågan gå till Regionförbundet om fortsatt ansvar för samordningen i länet av ett regionalt VO-College. Sörmland blev klara och certifierade i februari 2011. I samband med certifieringen slutade processledaren. Regionförbundet Sörmland ansåg även vid denna tid sig inte kunna ta ansvar för VO-College Sörmland, varvid regionen och de lokala VO-Collegen stod utan processtöd fram till oktober 2012. Under den tiden pågick arbetet med certifieringsansökningar från lokala college i länet. sid 4 (48) Under 2011 skapades en ny gemensam nämnd med politiska företrädare mellan Landstinget och länets nio kommuner i syfte att utveckla samverkansfrågor. Enligt reglementet som antogs av respektive fullmäktige på försommaren 2011, hade nämnden som döptes till VOHJS-nämnden ansvar för hjälpmedelsförsörjningen i länet, FoU i Sörmland samt regionala VO-College. Nämnden fattade beslut så att regional processledare om 25 % för VO-College Sörmland kunde anlitas from oktober 2012, from 2015 är tjänsten på 50 %. Finansiering sköts inom nämndens budgeterande verksamhet. Ansvaret för finansiering av processledare återkommer under avsnitt 2.3 regional samordning och finansiering. 1.3.1 Sörmland – ett nav vid Mälaren Med sitt centrala läge har regionen starka bindningar och samspel med sina omkringliggande regioner. Sörmland är omringat av län och landskap med starka utbildningskulturer. I nordost finns Uppland med Uppsala universitet, i öster finns Stockholm med flera högskolor och universitet. Söder om oss har vi Östergötland med Linköpings universitet och i väster finns Närke med Örebro universitet. Närmast norrut, på andra sidan av Mälaren, finns Västmanland med vilka Sörmland har gemensam högskola med Campus i Västerås, Eskilstuna och Nyköping. Mälardalens högskola är således en viktig aktör i Sörmland för medellånga vårdutbildningar. Mälardalens högskola är en gemensam nämnare för Eskilstuna kommun och Västerås stad. Under 2009 inledde de tre parterna ett gemensamt projekt kallat Samhällskontraktet. Den gemensamma satsningen har gett ett mycket gott resultat som i sin tur har inneburit att parterna satsar fyra år till på kunskapsutveckling för välfärd och tillväxt. Det nya avtalet gäller för 2014-2017. I det nya avtalet ingår även Landstinget Sörmland och Landstiget Västmanland. Samhällskontraktets kärna är att länka samman forskning och utveckling (Källa: Samhällskontraktet 2013). I detta samarbete finns en ambition att samverka kring hur Framtidens arbetskraft ska se ut och hur det ska leda till en generell utveckling av områdets arbetsmarknadskompetens, vilket troligtvis även kommer att leda till positiva effekter för vård- och omsorgssektorn (Källa: Samhällskontraktet 2013). 1.3.2 Befolkning, demografi och integration . I stora delar av landet minskar befolkningen, medan den på vissa håll beräknas öka. Eskilstuna kommun är i särklass störst i länet med sina 100 001 invånare och statistiken för kommunen pekar på en fortsatt ökning och med en stark inflyttning av nya svenskar ( Källa: Prognos för arbetsmarkanden 2014). sid 5 (48) Vid sidan av Södertälje kommun och Malmö stad har Eskilstuna kommun den största inflyttningstakten av personer med utländsk bakgrund, vilket ställer nya krav på kommunen och på utbildningsanordnare. Under 2000-talet har befolkningsutvecklingen ökat med 17 000 invånare i Sörmland, vilket är mer än genomsnittet för övriga riket. Ökningen för hela riket var 88 971 personer. Personer med utländsk bakgrund • utgör det klart största befolkningstillskottet i länet. Inflyttning sker främst till Eskilstuna, Katrineholm och Flen (Källa: Sörmlandsstrategin 2020). Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt. I länet var andelen 85 år och äldre 0,7 % år 1970 och 2012 var den 2,8 %. Andel 75 år och äldre % e Källa: SCB/Hälsan i Södermanland 2013 Andelen äldre i befolkningen ökar i Sverige och i Sörmland i synnerhet. Den starkast växande åldersgruppen är kvinnor i åldrarna 60-64 år. Kommunala jämförelsetal 2013 Kommuner Folkmängd 65-år därav andel (%) Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping 99 729 16 156 10 409 32 930 53 038 19,5 25,8 21,6 22,2 23,1 Oxelösund 11 403 27,4 sid 6 (48) Strängnäs Trosa Vingåker 33 389 11 680 8 835 21,3 21,9 24,9 Totalt 277 569 21,8 Källa: Sveriges officiella statistik (2013) Ungdomar flyttar både till och från länet. Efter gymnasiet flyttar många ungdomar för att studera vidare eller arbeta utanför Sörmland. Det är bara Eskilstuna som har ett positivt inflyttningsöverskott av unga i åldern 19-29 år. Den främsta förklaringen är Mälardalens högskola. För övrigt utgör den åldersgruppen en uttalad minskad andel. Andelen som är 55 år och äldre ökar bland de som väljer att flytta till Sörmland. Här skiljer sig Sörmland från riket. 1.3.3 Sysselsättning och arbetsmarknadsprognoser Regionförbundet Sörmland redovisar i sin rapport Sörmland i siffror- 2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer hur sysselsättningen fördelar sig i länet (Källa: Regionförbundet 2011).. Av de tre näringsgrenar som sysselsatte flest kvinnor i Sörmland under 2011 står vård och omsorg för 31 %, utbildning 17 % och handel och distribution 14 %. För männen var fördelningen; tillverkning och utvinning 28 %, handel och distribution 21 % och byggverksamhet 14 %. Andelen män verksamma inom vård- och omsorg för samma period uppgick till 6,l %. Lägst andel män som arbetar inom vård- och omsorgsområdet finns i Strängnäs och Eskilstuna kommun, medan det i Oxelösund arbetar fler kvinnor inom industrin. Arbetsförmedlingens höstprognos för utvecklingen på arbetsmarknaden i Sörmland under 2013- 2014 är mer positiv jämfört med höstprognosen 2012. Sysselsättningen bedöms öka under 2013 och 2014 och arbetslösheten sjunka. Inom offentliga tjänster återfinns 31 procent av samtliga sysselsatta i länet. Sedan 2004 har antalet sysselsatta inom offentliga tjänster varit stabilt, men under de senaste åren kan man se en minskning som varit tydliga inom landstinget. Orsaken är effekter av offentliga verksamheter som övergår till privata utförare. Även framåt kan man se att fortsatta privatiseringar inom vård och omsorg inte kan uteslutas. På sikt behövs även arbetsvillkoren för undersköterskor och vårdbiträden inom vården förbättras. En risk finns att fasta anställningar omvandlas till timvikariat i pooler. Det föreligger med andra ord en risk i att statusen för yrket försämras när den istället skulle behöva öka. I dagsläget är 907 undersköterskor inskrivna på Arbetsförmedlingen i Sörmland varav 287 tim- eller deltidsanställda. sid 7 (48) En minskning har skett och på längre sikt kan det därför mycket väl uppstå en brist på undersköterskor. I dagsläget finns en balanserad tillgång på omvårdnadsutbildade som är nyexaminerade, men en viss brist på yrkeserfarna. (Källa: Arbetsmarknadsutsikterna 2013) I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Högst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna. Lägst andel finns i Vingåker, Oxelösund och Flen. Andel (%) med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 2012 Kvinnor Män Totalt Eskilstuna 31 24 28 Flen 24 16 20 Gnesta 30 20 25 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm 28 19 23 Katrineholm Nyköping 32 24 28 Oxelösund Oxelösund 25 17 21 Nyköping Strängnäs 35 25 30 Trosa 30 23 27 Vingåker 22 13 17 Länet 31 22 27 Riket 38 30 34 Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket 0 10 20 % 30 40 50 1.3.4 Kompetensbehov Landstinget Sörmland har tagit fram en rapport (Rapport 2014, Personal- och kompetensförsörjning, diskussions och planeringsunderlag Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland)). Syftet med den rapporten är att påvisa kompetensbehov för vissa yrkesgrupper. Denna rapport är en fortsättning på den tidigare Personalplanering och Kompetensförsörjning 2011-2013. Fokusområden som identifierats för reguljär utbildning är i synnerhet medicinsk sekreterare (läkarsekreterare) där landstinget inom en tioårsperiod spår ett behov för ersättningsrekrytering om 34 %. sid 8 (48) Vidare visar undersökningar på behov av specialistutbildade sjuksköterskor inom operation, anestesi, intensivvård, psykiatri, barn- och ungdomsvård, onkologi, oftalmologi för sjuksköterskor. Även grundutbildade sjuksköterskor behövs då ett ständigt ersättningsbehov i relation till pensionsavgångar finns. Under den närmaste tioårsperioden uppgår behovet av ersättningsrekrytering, baserat på pensionsavgångar, för undersköterskor och skötare inom hälso- och sjukvård, till 340 personer vilket motsvarar 34 %. Störst tonvikt finns för undersköterskor för arbete inom sjukvård på specialistavdelningar. Det är dock ännu okänt hur behovet av spetskompetenserna kommer att vara fördelat för yrkesgruppen. Tydligt framgår dock att exempelvis undersköterskor/skötare med inriktning mot psykiatri kommer att efterfrågas under de närmaste tio åren. Av dagens 374 skötare kommer 121 att gå i pension om 10 år. Det motsvarar 32 %. Den rättspsykiatriska kliniken Karsudden rapporterar ett prognostiserat utbildningsbehov av grundutbildade undersköterskor/skötare med inriktning mot psykiatri. Karsudden bedriver dessutom en del interna utbildningar som är behovsanpassade till rättspsykiatri och som inte erbjuds på annat håll. 1.3.5 Kommunerna i Sörmland – Behovsprognoser 2014 och framåt I flera av Sörmlands kommuner pågår arbete i berörda förvaltningar med ansvar för vårdoch omsorgsfrågor, med att ta fram kompetensförsörjningsstrategier. Man ställer sig frågorna; vilka eventuella utbildningsbehov har man i förvaltningarna och hur ser fördelningen och behoven ut över tiden för en tryggad kompetensförsörjning? Trots att dessa arbeten pågår just nu så kan även kommunerna i Sörmland skönja vissa mönster i sina framtida kompetensförsörjningsbehov. Volymökningar kommer att ske i de flesta delar av verksamheterna men framförallt inom området funktionhinderområdet. Hos kommunernas förvaltningar för vård och omsorg spår man ett tilltagande behov av distriktssköterskor och sjuksköterskor med specialistkompetens inom geriatrik och neuropsykiatri. Även äldrepedagoger (YH-utbildning om 200 poäng) som man menar utgör en viktig kompetens för personal inom äldreomsorgen, efterfrågas, samt personal med specialkompetens med inriktning mot demens. Nytt är även ett behov av tjänster som socialomsorgspedagog. sid 9 (48) Vidare anas ett ökat behov av personal med kompetens från barn- och fritidsprogrammet på ungdomsgymnasienivå, socionomprogrammet på högskolenivå. Gymnasiekursen Vårdpedagogik och handledning 100 poäng har fått fart, men behovet av utbildade handledare kommer alltid att finnas beroende på personalförändringar ute i verksamheterna. 1.3.6 Pensionsavgångar I Landstinget beräknas hela 40 % av undersköterkorna gå i pension inom 10 år. Samma procentsats kan man även se i länets kommuner för medarbetare inom vård och omsorgssektorn. 1.3.7 Elevunderlag och sökande (se dokument för statistik 9.3) Sökbilden för ungdomar har ökat något över hela landet till Vård- och omsorgsprogrammet. Enligt den senaste sökbilden har det skett en ökning med 3 %. Nyköpings ungdomsgymnasium En viss ökning kan även märkas till Nyköpings gymnasium. Även ungdomar från Trosa och Oxelösund söker sig till utbildningsprogrammen och kurserna i Nyköping. För Eskilstuna är sökbilden något stabilare. Där var antalet förstahandssökande 76 mot 39 för 2013. Av de 76 var 43 obehöriga. Det man ändå kan se frånsett elevunderlag är att de elever som söker är ”stabilare” och fler elever fullföljer sin utbildning. Vuxenutbildning kommunal regi Campus Nyköping På Campus Nyköping finns omvårdnadsutbildning för vuxna på 1500 poäng. Därutöver erbjuds flertalet påbyggnadskurser på mellan 50 och 200 poäng inom vård och omsorg och bedrivs i vissa fall på distans och med hjälp av privata utbildningsanordnare. Vuxenutbildning kommunal regi Campus Oxelösund Även Campus Oxelösund tillhandahåller kurser inom vård- och omsorgsprogrammet. Där har i januari 2014 drygt 50 personer erhållit diplom för 1500 poäng. Arbetsförmedlingen Nyköping Arbetsförmedlingen i Nyköping har utbildat 15 personer under 2013 inom vårdområdet. Under 2014 pågår en utbildning med 52 personer som blir klara i omgångar från juni till september. Ny kurs är inplanerad till hösten 2014. Strängnäs ungdomsgymnasium För gymnasieskolan i Strängnäs håller tendensen i sig att färre elever söker vård- och omsorgsprogrammet. Höstterminen 2011 startade 10 elever varav sju av dem är kvar i dagsläget. Hösten 2012 startade 15 elever och 12 är kvar. sid 10 (48) Hösten 2013 var antalet sökande så få att programmet inte startade i Strängnäs och inför hösten 2014 är läget likadant, d.v.s. för få sökande och ingen start planeras. De få sökande har oftast gått på introduktionsprogrammet och blivit behöriga eller avbrutit ett annat gymnasieprogram och söker om till vård- och omsorgsprogrammet. Parallellt med detta finns stort intresse för det Samhällsvetenskapliga programmet med beteendeinriktning allt tyder på att ungdomarna har ett visst intresse för psykologiska och sociologska ämnen. Vuxenutbildning kommunal regi Campus Strängnäs Vuxenutbildningen i Strängnäs har högt söktryck på utbildning inom vård och omsorg. Vuxenutbildning erbjuder start för hel utbildning dagtid två gånger per år med 15-25 elever i varje grupp. Utöver detta erbjuds kurser på distans med kontinuerliga starter samt validering och handledarutbildning. Under 2103 gick 42 personer hela utbildningen på dagtid. 79 personer startade en eller flera enstaka kurser på distans och 41 personer läste enstaka kurser dagtid. 11 personer validerades och åtta personer deltog i handledarutbildningen som erbjöds under hösten. Till starten i januari 2014 fylldes alla 25 platser på utbildningen och för första gången på länge finns kö till utbildningen. Slutsaten är att intresset för utbildning i vård och omsorg tycks öka ytterligare. Vuxenutbildning kommunal regi Eskilstuna Komvux i Eskilstuna har för nuvarande utbildningsanordnaren Medlearn som genomför utbildningar inom Vård- och omsorgsprogramet. Enligt Medlearn är det ett högt söktryck över hela Sörmland och det är Arbetsförmedlingen samt Komvux som reglerar elevantal och intag beroende på kommunens ekonomiska anslag. Ungdomsgymnasium Katrineholm Ellwynska skolan i Katrineholm tillhandahåller fortsatt vård- och omsorgsprogrammet och tar emot cirka 40-50 ungdomselever per läsår. Vid senaste antagningen tog skolan emot 53 elever varav 38 var så kallade förstahandssökande. Övriga kom in på sitt andrahandsval eller gick programinriktat individuellt val. Ansökningsstatistiken till Vård- och omsorgsprogrammet på Ellwynska skolan har minskat under de senaste åren med cirka 30-40 förstahandssökande. Skolan lockar ovanligt många pojkar till programmet. Hit söker i huvudsak ungdomar från Katrineholm, Flen och Vingåker. Skolan erbjuder inom vuxenutbildningen såväl individuell som grupputbildning i omvårdnadskurser och andra gymnasiekurser och även som distansutbildning i omvårdnad på 1500 poäng. Skolan tillhandhåller bland annat validering av omvårdnadskompetenser upp till 1500 poäng. sid 11 (48) Vidare finns en Handledarutbildning på l 00 poäng som riktar sig till vuxna med arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg och en påbyggnadskurs för handledare för valideringsstuderande. Skolan har även en kurs i Svenska som andra språk. Ellwynska skolan har för närvarande cirka 50 vuxenstuderande. 1.3.8 Gemensamma ambitioner för grund- och fördjupningsutbildning Kurserna i vård- och omsorgsprogrammet utgör grunden för den baskompetens som krävs för arbete inom vård och omsorg jämte vad SKL föreskriver i sin rapport Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn (2007). Till den grundläggande kompetensen läggs fördjupningskunskap inom specifika områden. Inom respektive kommun kan kursutbudet komma att kompletteras även med delar av andra program till följd av lokala behov. Utvecklingen av utbildningar inom VO-College ska enligt avtalet ske i samförstånd och utan inbördes konkurrens. Regionala styrgruppen avser att gemensamt verka för att plats för APL/LIA och VFU för de studerandes lärande i arbetslivet så långt det är möjligt ska finnas tillgängligt i länet eller inom det interregionala samarbetet. Varje kommunal arbetsgivare garanterar genom sitt deltagande i VO-College att kvalificerade handledare tillhandahålls för APL/VFU/LIA och i enlighet med det samverkansavtal som parterna enas om kvalitetssäkrat arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningsanordnare och arbetsgivare svarar gemensamt får att genomföra handledarutbildningar i regionen. Gemensamt för alla parter inom VO-College Sörmland är att all vård- och omsorgsutbildning ska ges mot betyg för att leda till anställningsbarhet inom vård och omsorg oavsett vilken verksamhet som bedrivs. 1.3.9 Högskoleutbildning På Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens Högskola erbjuds utbildningsprogrammen till sjuksköterska, fysioterapeut, folkhälsovetare, beteendevetare jämte barnmorskeprogrammet och specialistsjuksköterskeutbildningarna med inriktning mot anestesisjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård och mot distriktsköterska (se avsnitt 4.5). Under 2014 var det sammanlagt 284 studenter som tog sjuksköterskeexamen. 1.4 1.4.1 Mål Uppföljning av regionala mål enligt ansökan 2011-2014 Under rubriken analys och bakgrund (1.3) beskrivs hur det regionala arbetet har fungerat under certifieringsperioden 2011-2014. sid 12 (48) Det har självklart ”satt sina spår” att det inte varit den kontinuitet som behövs för den regionala styrgruppen för att utveckla de mål som fastslagits från start. Vi har därför valt att behålla i stort sett de tidigare målen med tillägg av anställningsbarhet, stadgar, arbetsordning samt initiera fortbildningsinsatser. De regionala målen är åter i fokus på mötena med den regionala styrgruppen. Även i de lokala styrgrupperna ingår uppföljningsarbetet. De mål som har diskuterats och som vi har nått framgång i är följande: Användandet av ett gemensamt IT-verktyg, KLIPP (klinisk praktikplacering). De flesta kommunerna har anslutit sig och arbetar med verktyget medan någon kommun saknas. Valideringsmodell och valideringshandledarutbildning. I länet användes tidigare inget enhetligt valideringssystem. Ett mål var därför att hitta ett sådant. Arbetsgruppen för validering träffade olika aktörer och till sist enades man om modellen som används av Meritea GR. Ett avtal tecknades för perioden 2011-2013 med ett gott resultat. Det förslag som nu har arbetats fram av Föreningen VO-College har varit på remiss till regionala styrgruppens aktörer och förhoppningen är att förslaget kan införlivas som ett enhetligt valideringssystem i VO-College Sörmland. Valideringshandledare har utbildats men fler kommer att behövas. Hittills har ca 100 valideringshandledare utbildats i länet. Baskompetens. En samsyn rådde från början i den arbetsgrupp vars uppdrag var att fastställa vad baskompetens är enligt SKLS: principer i rapporten Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn 2007). Samverkan kring handledarutbildning. Under arbetets gång har konstaterats att arbetsgruppen samt gruppen för APL ligger varandra nära i frågorna. På regionala styrgruppsmötet beslutades därför att arbestgruppen för handledning och APL slås samman till en arbetsgrupp eftersom arbetsgrupperna har liknande frågor att arbeta med. Arbetsgruppen för APL. Arbetsgruppen har varit aktiv hela tiden. En kravblankett med kriterier som eleverna ska uppnå på sin APL har arbetats fram. På gång är nu en blankett för utvärdering till studeranden, handledare och chefer. sid 13 (48) För ett ytterligare förtydligande av målen hänvisas till målmatris för regional styrgrupp. Mål som återstår är marknadsföringsåtgärder. Finansieringen av VO-College är fastställd för 2015. Samarbete sker med Regionförbundet. 1.4.1 Nya regionala mål som ska uppnås till 2019 1 Dokument för anställningsbarhet 100% av nyanställd personal uppnår kriterierna för anställningsbarhet genom att: - I en närmare dialog med regional styrgrupp och lokala styrgrupper diskutera frågan om anställningsbarhet. - Erbjuda adekvata och attraktiva utbildningar - Möjliggöra och stimulera utveckling av validering Det är viktigt med ett likartat dokument i länet som ger trygghet för medarbetare och chefer vid anställning. Vi ser även vikten av att säkerhetsställa likvärdig utbildning avseende bedömning och betygsättning samt säkerställa att alla utbildningsanordnare använder sig av formativ bedömning i sina utbildningar. 2 Stadgar och arbetsordning för regional styrgrupp genom att: - Arbeta för att tydliggöra syftet med ett regionalt VO-College Sörmland. Under året har ett dokument upprättas över stadgar. Målet är slutfört och finns därför inte uppförd på målmatrisen. 3 En strategi för ökad attraktivitet i arbetslivet för vård- och omsorgsyrket genom att: - Göra anställningar attraktiva för medarbetare, exempelvis erbjuda spetsutbildning eller erbjuda ungdomar sommarjobb. - I dialog med arbetsgivare fackförbund och utbildningsanordnare främja strategier och lösningar som gynnar kompetensutveckling på bredden, karriärvägar och löneutveckling ex vis genom, höjd status för undersköterskor, specialiseringar, olika nischområden och titulaturer inom vård- och omsorgsyrket. - Göra uppföljningar av elevers sysselsättning 6 månader efter avslutad utbildning. sid 14 (48) 4 Initiera fortbildningsinsatser genom att: - Kartlägga personalens kompetens exempelvis via medarbetarsamtal. 2. Samverkan Den regionala styrgruppen för VO-College bildades i december 2009. Vid den första träffen för regional styrgrupp som var i februari 2010 definierades flera olika huvudområden som prioriterades. I samband med det bildades fyra arbetsgrupper inom områdena handledarutbildning, validering, kvalitetssäkring av APL samt baskompetens (se ovan). De aktuella arbetsgrupperna som då bildades har under den här perioden mer eller mindre funnit sin tillhörighet och fortsatt att utveckla arbetet. Grundtanken med Vård- och omsorgscollege är att utbildningen ska formas utifrån arbetsgivarnas nuvarande och framtida behov och krav. Det i sin tur kräver en tydlig samverkan mellan arbetsgivare och utbildare. Genom samverkan lär vi av varandra och omvärldsbevakar på ett annat sätt. I styruppen för VO-College är företrädare för arbetsgivarna i majoritet. Det är viktigt att representanter från både arbetsgivarna och utbildningsanordnarna är aktiva i styrgruppen. Styrgruppens ansvar är att säkerhetsställa att utbildningarna och branschbehoven går hand i hand. 2.1 Hur tänker vi arbeta med vår egen samverkan Det viktiga är att diskutera/stärka varje parts betydelse och ansvar för regionalt utvecklingsarbete inom Vård- och omsorgscollege. Detta kan bland annat ske genom att varje regionalt och lokalt VO-Collegemöte har en stående punkt som tar upp samverkan. Idag distribueras minnesanteckningar ut från regional styrgrupp till representanter för fortsatt information till de lokala styrgrupperna. Processledaren informerar regional styrgrupp samt sköter omvärldsbevakningen från den nationella nivån. På dagordningen vid varje regionalt möte lämnas även information om vad som hänt i de lokala styrgrupperna. Målet är också att de lokala styrgrupperna bjuds in till ett gemensamt möte under året. Till mötet i år (2014) är företrädare från Föreningen för VO-College inbjudna. sid 15 (48) 2.2 Organisation Från 2015 finns Vård- och omsorgscollege Sörmland idag organisatoriskt under NSV nämnden (Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård). Den regionala styrgruppen leder och samordnar arbetet på övergripande nivå. En regional processledare finns på 50 procent vilket finansieras av NSV-nämnden. Processledaren har till uppgift att stödja, driva och samordna de regionala frågorna. 2.2.1 Den regionala styrgruppen Deltagarna i den regionala styrgruppen arbetar på en strategisk nivå och skapar förutsättningar för regional samordning där det är gynnsamt för målsättningarna och underlättar arbetet på den lokala nivån. Den regionala styrgruppen har i uppdrag att verka såväl kort- som långsiktigt för regionen. Den regionala styrgruppen ska även kanalisera och stödja behov och utvecklingsidéer från deltagande aktörer i regionen. ta beslut om och godkänna resultat från regionala arbetsgrupper och om regionala frågor. vara garantin för att Vård- och omsorgscollege Sörmland håller de nationella kriterierna för Vård- och omsorgscollege. sprida information om aktuella kurser, konferenser, kompetensförsörjningsfrågor, utredningar, litteratur, artiklar m m. I styrgruppen ingår det representanter från följande organisationer: Landstinget Sörmland Nyköpings kommun (representerar även Trosa och Oxelösunds kommun). Eskilstuna kommun Katrineholms kommun (representerar även Vingåker och Flens kommun) Strängnäs kommun Vision, Nyköpings kommun Vision, Landstinget Sörmland Arbetsförmedlingen Kommunal, kommun och landsting Mälardalens högskola Regionförbudet Sörmland Varje kommun/kommuner representeras av en representant från utbildning respektive arbetsgivarsidan. Den regionala procesledaren ingår i styrgruppen, bereder ärenden, upprättar tillsammans med regional ordförande dagordning och skriver minnesanteckningar från sammanträdena. sid 16 (48) Dagordningen för den regionala styrgruppens sammanträden skickas ut ca tio dagar innan mötet. Ledamötena har också möjlighet att anmäla ärenden före styrgruppsmötet. Protokoll från regionala styrgruppsmötena skickas ut efter en vecka till ledamötena. Eftersom ledamöter från de lokala styrgrupperna finns representerade i regional styrgrupp kan information även ges muntligt vid de lokala styrgruppsmötena. Ordförande för den regionala styrgruppen representeras av Landstinget Sörmland. 2.3 Regional samordning och finansiering Regionförbundet Sörmland ställdes tidigare inför ett ställningstagande om en långsiktlig satsning på VO-College. Mälardalens högskola fick i uppdrag av Regionförbundet att genomföra en förstudie om VO-College Sörmland. Huvudsakliga syftet med förstudien och dess slutrapport var att kunna presentera förslag på hur den långsiktliga finansieringen för VO-College Sörmland kan lösas. I slutrapporten som Regionförbundet Sörmland förmedlade i augusti 2014 föreslås att finansieringen sker av regional processledare om minst 50 procent och att en finansieringsmodell som bygger på samtliga medverkande aktörer som kommuner samt landsting är med och bidrar till finansieringen, lämpligen utifrån invånarantal. Under 2015 kommer finansieringen att skötas inom nämndens budgeterande verksamhet. 2.3.1 Det regionala samarbetets sammansättning Positivt för det regionala samarbetet är att så många för VO-College betydelsefulla aktörer är representerade och aktiva. I den regionala styrgruppen finns representation från både utbildningssidan, fackförbund och från arbetsgivarna. 2.3.2 Arbetsgivare och utbildningsanordnare De utbildningsanordnare som ingår i VO-College Sörmland är: Nyköpings gymnasium, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive lärlingsutbildning Ellwynska skolan, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive lärlings-och vuxenutbildning Katrineholm Rinmangymnasiet, Vård- och omsorgsprogrammet, Eskilstuna Kommunala vuxenutbildningen, Campus Nyköping Kommunal vuxenutbildningen, Campus Oxelösund Medlearn vuxenutbildning, Eskilstuna, Södra länsdelen samt KFV-regionen (Katrineholm, Flen Vingåker) Mälardalens högskola YH utbildning till Medicinsk sekreterare, stödpedagog och behandlingspedagog. Efter den regionala certifieringen 2011 har Medlearn tillkommit som ny lokal part. sid 17 (48) Strängnäs kommer att lämna in en ansökan om lokalt VO-College våren 2015. Arbetslivets aktörer är: Kommunerna Flen, Vingåker, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Strängnäs och Eskilstuna Landstinget Sörmland Kommunal Sörmland Vision Arbetsförmedling Regional aktör Regionförbundet Sörmland 2.3.3 Mälardalens högskola Mälardalens högskola har upprättat förnyad avsiktsförklaring i vilket högskolan ställer sig bakom konceptet för Vård- och omsorgscollege och högskolan avser på olika sätt att medverka i arbetet. Behovet av att kunna rekrytera högskoleutbildad personal såväl inom kommunal- som landstingsverksamhet kommer att öka. Samverkan och regional planering med högskolan är central för den framtida personalförsörjningen. Mälardalens högskola bedriver även forskning och de erbjuder såväl fristående kurser som utbildningsprogram på grund och avancerad nivå, vilka leder till yrkesexamina och/eller generell examen. Samråd sker mellan kommun och landsting samt Mälardalens högskola i frågor gällande behov av utbildning, utbildningsinnehåll, utbildningsdimensionering, möjlighet att erbjuda praktikplatser, handledarkompetens mm. Avtal finns upprättade gällande VFU (verksamhetsförlagd utbildning) inom högskoleprogrammen. Landstinget Sörmland har sen tidigare ett IT- system (KLIPP) som är ett hjälpmedel för VFUplaceringar och där samarbetet sker med Mälardalens högskola. IT-systemet ger en lätthanterlig och översiktlig bild av tillgång till adekvata platser och tider för praktiksamordning. Via landstinget Sörmland har även kommuner i Sörmland kunnat få tillgångtill KLIPP via den nyttjandeerätt som landstinget äger. 2.3.4 Kommunal Södermanland Utbildning och utveckling är mycket viktig fråga för Kommunal. Kommunal anser att yrket behöver stärkas och vidareutvecklas för nyutbildade och redan utbildade undersköteskor. sid 18 (48) Kommunal Sörmland har en god representation i alla lokala styrgrupper och regional styrgrupp. Kommunal är en viktig aktör i VO-College. Flera av Kommunals representanter arbetar själva som undersköterskor eller vårdare i sina respektive kommuner och de ser det som en stryka att kunna se den nyanserad bild av de behov som kan finnas i arbestlivet. 2.3.5 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen (AF) är den största aktören i Södermanlands län inom kompetensförsörjning och är mycket betydelsefulla i samarbetet inom VO-College. AF var med vid starten av regionalt VO-College men valde sedan regionalt (ej lokalt) att vara adjungerade. Fr o m hösten 2013 är man åter med på ordinarie styrgruppsmötena. AF kan bland annat bidra med statistik, informera om arbetsmarknadsutbildningar och satsningar. 2.3.6 Regional utveckling I Sörmland precis som i andra län pågår etablerandet av en regional kompetensplattform. Arbetet utgår ifrån de politiskt antagna prioriteringarna i mål 1, i den regionala utvecklingsplanen. (Källa: Sörmlandsstrategin 2020). 2013 tillsatte regionstyrelsen för Regionförbundet Sörmland en beredning för kompetensfrågor som består av sju politiker från regionstyrelsen och som har i uppdrag att på regional nivå bygga upp ökad kunskap, underlätta erfarenhetsutbyte och initiera olika insatser inom kompetensområdet. Beredningen arbetar bl. a med att se över bristen på kompetent arbetskraft inom teknik, naturvetenskap- och vård och omsorgsområdet. Slutrapport och förslag på insatser levereras under hösten 2014. Inom ramen för arbetet med kompetensplattformen har Regionförbundet ett samverkansprojekt med Västmanlands län kring yrkeshögskoleutbildningar, kallat Yrkeshögskolan Mälardalen. Samarbetet syftar till att öka antalet YH-utbildningar i de två länen och underlätta för länets arbetsgivare att få tag på rätt kompetens. Inom kompetensplattformen arbetar Regionförbudet också med att höja kvaliteten på studieoch yrkesvägledningen i länet genom att stärka studie- och yrkesvägledarna i sin roll och synliggöra frågan som en del i det strategiska utvecklingsarbetet i skolan. Initiativ till utökad arbetsmarknadskunskap för skolungdomar har tagits av Regionförbundet under 2014. Syftet är att verka för att skolungdomar ges möjlighet att fatta mer medvetna beslut om sina framtida val av utbildning och yrke. Landstinget Sörmland har genom att bekosta avtal sett till att arbetsmarknadskunskap innefattar vård- och omsorgssektorn från och med 2015. Kompetensplattformen har vidare ett samverkansavtal med Mälardalens högskola inom skolutveckling som 2014 handlar om utbildningsinsatser riktade till lärare inom entreprenöriellt lärande och nyanländas lärande. sid 19 (48) Regionförbundet Sörmland har av Tillväxtverket tilldelats 2 mnkr för att arbeta med Attraktiv arbetsgivare vård och omsorg, vilket ska bedrivas som projekt under 2015-2016, och där vissa delar sammanfaller med uppdraget för VO-College. Alla aktörer inom VO-College Sörmland är engagerade i många olika konstellationer och nätverk som involverar vård- och omsorgsperspektivet utöver att man även är representerad i regional och lokal styrgrupp. Framgent är det av vikt att samla krafterna inom VO-College Sörmland för att undvika parallella processer och ett splittrat arbetssätt i ambition om att inom länet stärka kompetensutvecklingen inom vård och omsorg och höja status på såväl utbildning, yrken och verksamhet. Regional styrgrupp behöver stärka sin funktion och ta ett bredare ansvar för utvecklingen både regionalt men även lokalt. Arbetsgrupper behöver komma igång inom de områden som ännu inte påbörjats. Vi måste hitta bra former för fortsatt marknadsföring och göra VO-College mer känt ute i verksamheterna. I arbetsgrupperna bör det som idag finnas en bred representation från arbetsgivare och utbildningsanordnare. Målstyrt arbete med utarbetad kommunikations- och marknadsföringsplan som bedrivs med tryggad finansiering är vägen framåt. Uppstart av arbetsgrupper gäller även på det lokala planet. Idag träffas regional styrgrupp ca fyra ggr/år. Däremellan finns det möjlighet för riktade träffar för de olika arbetsgrupperna. Regional processledare har påbörjat ett arbete med deltagande vid de lokala styrgruppsmötena. 3. Regionalt och lokalt perspektiv VO-College som organisationsform ser vi i regionen som ett överbryggande branschorgan och som en garanti för ständig och ömsesidig utveckling och plats för dialog mellan parterna. De parter som ingått i arbetet under ansökningsprocessen är överens om att "dörrarna" hålls öppna för nya deltagare som i så fall iklär sig de avtal och överenskommelser som övriga parter enats om för angiven avtalstid. Därefter kan parterna ta upp till diskussion vilka nya avtal eller regleringar som kan vara angelägna att omförhandla mellan parterna på regional nivå. Alla överenskommelser på den regionala nivån ska ligga till grund för en gemensamhetsnivå även för lokala överenskommelser då lokala VO-College etableras och certifieras. Det som diskuteras på regional nivå bör även fortsättningsvis föras ut och förankras på lokal nivå och vice versa. sid 20 (48) Ambitionen är att skapa en dialog mellan regionens parter men att handlingsutrymme ska finnas för lokala variationer där så blir aktuellt. På den regionala styrgruppens möten finns alltid punktern ”Rapport från lokala VO-College samt rapport/information från regional procesledare samt rapport från regionala arbetsgrupper. En åtgärd som snarast bör ske är uppdateringen av utbildningsanordnarnas hemsidor. Den regionala nivån ska stötta de lokala nivåerna som har att bilda egna lokala styrgrupper med arbetsgivarna i majoritet och på ordförandeposten. Alla lokala VO-College bör ha representation av både arbetsgivare och utbildning på den regionala nivån. Strängnäs är på gång att påbörja ett arbete inför lokal certifiering. Viktigt är också att behålla de parter som idag är med i VO-College Sörmland. En sådan struktur borgar för att kommunikationsvägar blir korta och samarbete och samspel i frågor kan bearbetas på båda nivåer när så är önskvärt. 3.1 Marknadsföring Den regionala styrgruppen har beslutat att det är angeläget att snarast prioritera arbetet med att ta fram konkurrenskraftig marknadsföring för branschen med vilken vi på bästa sätt ska nå ut till framtidens presumtiva arbetskraft, det vill säga regionens ungdomar och vuxna som ska grundutbildas eller kompetensutvecklas. Regionen planerar att marknadsföra möjligheterna som erbjuds individer med rätt yrkeskompetens och vill samtidigt ge en modernare bild av branschen. Ambitionen är att nå ut med information som exempelvis: att de kvalitetssäkrade utbildningarna är framtagna i samverkan mellan utbildare och arbetsgivare att rätt utbildning leder till anställningsbarhet som är efterfrågad i branschen att rätt utbildning leder till intressant och betydelsefullt arbete med god utvecklingspotential att det finns variationer av karriärvägar vid kompetensutveckling att mångfald, jämställdhet och hälsofrämjande arbets- och lärandemiljöer är prioriterade kvalitetsindikatorer att reell kompetens kan valideras mot betyg För detta arbete ska en marknadsgrupp tillsättas för att ta fram en handlingsplan på vad som behöver göras för att kommunicera, informera och föra dialog med målgrupperna. Styrgruppen har lyssnat och tagit del av hur man med hjälp av sociala medier (ex. Twitter, Facebook, bloggar, etc.) kan nå ut med budskap på ett modernare sätt och som ett komplement till traditionella informationsvägar. sid 21 (48) Detta arbete ska inledas och utvecklas under kommande avtalsperiod. 3.2 Omvärldsbevakning De sedan tidigare redan etablerade samverkansorgan som finns i regionen i form av lokala och regionala branschråd på högskolan och lokala programråd på gymnasieskolorna eller motsvarande råd hos vuxenutbildningarna ska upprätthållas, utvecklas och göras delaktiga i VO-College. Här finns en naturlig koppling mellan arbetsgivarsidan och utbildningsanordnarna. Här kan forskning, rön och behov utbytas och diskuteras. Hur ser innehållet ut i utbildningarna? Vad behöver utvecklas regionalt och lokalt och vad är reglerat från Skolverket och Högskoleverket? Vilket innehåll ska eller kan utbildningarna ha för att vård-, omsorgs- specialist- eller påfyllnadsutbildningar ska leda till anställningsbarhet och att kompetenserna ska motsvara efterfrågan i regionen? Här finns flera viktiga frågeställningar som inte kan eller bör besvaras i dagsläget, utan ligga till grund för regionens samarbete över tiden. Frågorna ska ständigt leda till förbättring och utveckling av gemensamma ambitioner mellan parterna i VO-College Sörmland. Landstinget Sörmland har med hjälp av sjukhusbiblioteken i Sörmland en databas RSS för omvärldsbevakning. RSS är ett sätt att bevaka uppdateringar av webbsidor vilket VOCollege kan använda för att t.ex. prenumerera på tidskrifters innehållsförteckningar eller sparade databassökningar. Den regionala processledaren tillsammans med den regionala styrgruppen behöver vidareutveckla ett systematiskt samarbete för hur sådan bevakning ska organiseras och hur information ska kommuniceras mellan parterna. Regionens samverkansparter har olika system för att hålla sig ajour med nyheter inom vård och omsorgsbranschen och kommer att rapportera sådan information i samband med den regionala styrgruppens fortsatta arbete. 3.3 Mångfald, genusperspektiv, jämlikhet och jämställdhet ”Anställ kompetensen” är ett projekt som har drivits av Södermanlands läns Tillväxtråd (Tillväxtrådet har bildats gemensamt av Länsstyrelsen och Regionförbundet i Södermanlands län) för att synliggöra den utrikesfödda kompetens som finns i länet. ”Anställ kompetensen” är också en uppmaning till arbetsgivare i Södermanlands län att inte endast uppmärksamma utrikes föddas kompetens, utan att faktiskt anställa denna kompetens. sid 22 (48) Det finns en outnyttjad resurs som samhället går miste om. (Källa: Rapport 2013:14, Länsstyrelsen Södermanlands län). Företagares attityder till utrikesfödda spelar en stor roll för hur arbetskraft rekryteras. Det viktiga är att fokusera på det positiva och ge individen möjlighet att växa. Många företagare skulle även behöva utbildas i mångfaldsfrågor. Parterna i samverkan för VO-College Sörmland är eniga om att dessa personer med utländsk bakgrund måste lockas till våra utbildningar för att endera validera sina kompetenser och färdigheter eller för att välja att studera grund- eller påfyllnadsutbildning i vård- och omsorgsarbete. Parterna är även överens om att en adekvat kunskapsnivå i svenska språket bör motsvara nivå B2 anpassat av Arbetssam till Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning. En sådan kunskapsnivå bör efterfrågas då alla vård- och omsorgsyrken inbegriper dokumentationsplikt och journalhantering på svenska. Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att alla kvinnor och män ska ha samma makt och inflytande i samhället och sina egna liv. Makt, både formell och informell ska fördelas lika Det finns ett positivt samband mellan graden av jämställdhet i en region och regionens förmåga till tillväxt. Förmågan att ta tillvara och värdera kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper är därför en strategisk fråga för regionens utveckling. (Källa: Rapport På tal om kvinnor och män, 2013). För att göra vård- och omsorgsbranschen attraktiv för alla, både män och kvinnor, ska VO- College Sörmland eftersträva att alla utbildnings- och arbetsmiljöer präglas av jämlikhet och jämställdhet. Jämlikhet innebär att alla människor är lika värda och har samma rättigheter och med begreppet jämställdhet avser vi relationen mellan kvinnor och män och betyder att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Dessa ambitioner ska även gälla ur ett genusperspektiv. Med genus avses det tänkta könet som skapas av handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet i samhället. Genus har alltså inget att göra med det biologiska könet. VO-College Sörmland ska präglas av ett genusperspektiv vilket betyder att vi ska verka för att vi i vårt dagliga arbete utgår från att relationen mellan kvinnor och män och de egenskaper och handlingar som anses vara könsbundna, kan vara socialt konstruerade. Det handlar om att ifrågasätta de normer och värderingar som reglerar hur kvinnor och män "får" agera. Det handlar även om att se både kvinnor och män som individer, inte enbart som tillhörande ett kön med könsspecifika egenskaper. Speciellt bör bilden av kvinnor med utländsk bakgrund uppmärksammas. sid 23 (48) Den bild som finns av kvinnor med utländsk bakgrund är att de är traditionsbundna, osjälvständiga och ojämställda. Det i sin tur kan leda till en stigmati-sering och svårighet att komma in på den svenska arbetsmarkaden. I den tidigare målmatrisen fanns genusperspektiv, mångfald, jämställdhet samt jämlikhet med som ett speciellt mål. Inför återcertifieringen har regional styrgrupp beslutat att de olika områdena redan finns integrerade i det arbete som görs ute i de olika verksamheterna hos både utbildare och arbetsgivare. Exempelvis finns det dokument för jämställdhet. Regional styrgrupp kommer att lyfta områdena på en temadag för både regional samt lokala styrgrupper. På så sätt kvalitetssäkras processen. 4. Infrastruktur för utbildningarna 4.1 Gymnasieutbildning De gymnasieutbildningar som ingår i VO-College Sörmland är Vård- och omsorgsprogrammet på de tre gymnasieskolorna Rinmangymnasiet i Eskilstuna, Ellwynska skolan i Katrineholm och Nyköpings gymnasium. 4.2 Vuxenutbildning De vuxenutbildningar som ingår i VO-College Sörmland är vård- och omsorgsutbildningarna inom de kommunala vuxenutbildningarna i Oxelösund, Nyköping samt Katrineholm. I Södermanlands län ser vi den stora betydelse som vuxenutbildningen haft för att arbetsgivare har klarat kompetensförsörjningen inom omsorgen under senaste åren. Bland annat har man arbetat med validering och kompetenshöjning av redan anställd personal i flera kommuner. En samordning sker också av fortbildningsinsatser, gemensam upphandling sker av externa utbildningsanordnare. VIS (vuxenutbildningen i Sörmland) anordnas regelbundna träffar för både ledning och personal/lärare. Ett bra forum för erfarenhets och utvecklingsarbete. Under åren 2011-2014 slutförde ca 276 personer en vård- och omsorgsutbildning i Södermanlands län. 4.3 Arbetsmarknadsutbildning Vård- och omsorgsutbildningen bedrivs som arbetsmarknadsutbildning i Nyköpings, Katrineholms och Eskilstuna kommun. Drygt 300 personer har genomgått utbildningar de senaste åren. Av dem har ca 50 personer kompletterat med yrkessvenska, som ska förbättra förutsättningarna för anställningsbarhet. sid 24 (48) Trots satsningar på utbildningar finns idag 907 inskrivna sökande undersköterskor varav 287 är tim-deltidsanställda som står till arbetsmarknadens förfogande. Det kan förhålla sig så att alla Arbetsförmedlingens arbetssökande undersköterskor inte uppfyller de krav som branschen ställer. En roll som Arbetsförmedlingen också har är att informera om möjligheter till omvårdnadsutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. I övrigt samverkar Arbestförmedlingen i den regionala styrgruppen. 4.4 YH-utbildning Det finns tre YH-utbildningar på vuxenutbildningen Campus i Nyköping som ingår i VOCollege i länet: YH-utbildningen till medicinsk sekretrare, stödpedagog och behandlingspedagog. Inom samarbetet för VO-College i länet anser vi att VO-College är ett självklart forum för utbildningsanordnare och andra aktörer som vill initiera och ansöka om nya YH-utbildningar inom vård-och omsorgsområdet. 4.5 Mälardalens högskola En mycket viktig utbildningsaktör för VO-College är Mälardalens högskola och Akademin för hälsa, vård och välfärd. På akademin studerar ca 3 000 personer inom arbestlivsvetenskap, medicinsk vetenskap, folkhälsovetenskap, psykologi, socialt arbete, sociologi, vårdpedagogik och/eller vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Inom området hälsa, vård och välfärd finns det ett flertal avtal med utländska lärosäten inom såväl Europa, Afrika, Asien som Nordamerika, där studenterna kan förlägga del av sina studier. För flertalet av utbildningsprogrammen är arbetsmarkanden god – till och med mycket god – både för nyutexaminerade idag och enligt prognos fram till år 2017. (Källa: SACOs rapport). Mälardalens högskola fick i juni 2011 examinationsrätt för forskarutbildning inom hälsa och välfärd, vilket stark forskningsbas samt god samverkan med regionen och internationella samverkanspartners bidrog till. Forskning inom inriktningen Hälsa och välfärd är mångfacetterad och tvärvetenskaplig. 4.6 Kompetensutveckling för redan anställd personal I en så bred verksamhet som vård och omsorg kommer personal ha behov av kontinuerlig fortoch vidareutbildning. Flera av länets kommuner erbjuder anställda utan formell kompetens studier inom vård - och omsorgsprogrammet för vuxna. sid 25 (48) Ett regionalt VO-College spelar en central roll genom att ge förutsättningar för fortsatt utveckling av hållbara och långsiktliga samverkansstrukturer mellan arbetsliv och utbildning. Som exempel kan nämns den utbildningssatsning som gjorts i Oxelösunds kommun med stöd av pengar från Europeiska socialfonden. Där har ca 60 tillsvidareanställd personal validerat och utbildat sig inom vård- och omsorgsprogrammet. Om ett närmare samarbete och nyttjande av varandras och utrustning och kompetens ska kunna utvecklas i länet bör den regionala styrgruppen fatta ett inriktningsbeslut som underlättar och uppmuntrar alla parter att närma sig varandra. 4.7 Nya utbildningsaktörer Medlearn är en ny utbildningsaktör på lokal nivå som certifierats efter starten av regionalt VOCollege Sörmland. De finns representerade i följande delar av länet: KFV-regionen, Södra länsdelen samt Eskilstuna. På gång är också Eductus samt Infocomp. Vad gäller Eductus ansökan finns det fortfarande en del frågetecken, bland annat måste frågan om validering lösas innan godkännande i lokala och regional styrgrupp. 5. Hälsoperspektivet Hälsa kan ses som ett resultat av våra genetiska förutsättningar, livsvillkor och de levnadsvanor vi har och lever under. Människans självupplevda allmänna tillstånd har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Andelen sörmlänningar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra är tämligen konstant över tiden. Sedan år 2000 har andelen ökat med från 70 till 72 procent i åldern 18- 79 år. Kvinnor och män skiljer sig åt beträffande det allmänna hälsotillståndet. I Sörmland är det 68 procent av kvinnorna och 73 procent av männen som bedömer sitt allmänna tillstånd som bra eller mycket bra (Källa: Hälsan i Sörmland 130708). En stor del av arbetet inom området hälsa sker ändå främst på det lokala planet och i varje organisation, även om frågor som berör hälsoperspektivet också bör samordnas och diskuteras på den regionala nivån. Vård, omsorg, friskvård är naturligt sammankopplade i en region där hälsobegrepp och förebyggande arbete satts högt. Medarbetare som mår bra är en förutsättning för framgångsrika arbetsplatser. Gemensam friskvård stärker arbetsgemenskapen och förbättrar relationerna på en arbetsplats. Särskilt ökar sjukdomsorsaker relaterade till stress och känslor av otillräcklighet. Samtidigt kan förutses en brist på arbetskraft och ett behov av att vi i arbetsför ålder orkar arbeta hela arbetslivet ut. sid 26 (48) Hälsa i arbestlivet har utgångspunkten att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Synen på hälsa och sjukfrånvaro behöver bli hälsofrämjande genom att de mest avgörande förebyggande insatser och rehabilitering behöver ske innan en anställd blir sjukskriven ( Källa: Folkhälsoinstitutet 2014. Hälsa i arbetslivet). I alla kurser lyfts hälsoperspektivet in i undervisningen och diskussioner förs om den enskilde studerandens eget ansvar för hälsa och välbefinnande mellan livsstil och hälsa. Betoning görs på kost, sömn, och undvikande av alla former av droger. Generellt i utbildningens uppdrag och även i samband med hälsoperspektivet är det angeläget att arbeta med elevens värde som människa och förmågan att tro på sig själv och stödja eleven i arbetet för sin framtid. I kurserna Medicin1 och 2, Vård och omsorg 1 och 2 diskuteras orsaker och behandlingar av olika sjukdomar samt prevention och egen livsföring. Ergonomi är den enskilt viktiga punkten, då den återkommer i kurser som relateras till APL. Ergonomi är även en viktig punkt i de praktiska proven i Vård- och omsorgsarbetet 1 och 2. Ergonomin är ett av bedömningskriterierna under APL. Elever får individuell information av sin handledare om förflyttningsteknik och får följa med personalen på deras utbildning om det blir tillfälle till det. Förflyttningsteknik och ergonomi ingår som en viktig del i alla utbildningar inom VOCollege Södermanlands län. Utbildningarna sker oftast i samarbete med arbetsgivarna. Några exempel från verksamheterna: I flera kommuner har personalen friskvårdspeng. Lokal för träning finns att tillgå i kommunens regi. Friskvårdsombud på arbetsplatserna. Upprätade policydokument som t.ex. tobakspolicy, alkohol- och drogpolicy. Hälsosamtal. Hälsoinspiratörer Landstinget har friskvårdspeng, hälsoutvecklare och uppbyggd organisation med hälsoinspiratörer Elver inom vuxenutbildningen får erbjudande att göra en hälsoprofil när hälsoperspektivet behandlas i undervisningen sid 27 (48) 6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö En gemensam värdegrund är ett av målen för att lyckas få medarbetare engagerade och kreativa. Värdegrunden handlar om hur vi ser på oss själva och på det arbetet som vi ska åstadkomma tillsammans med brukarna. Hur når vi dit? För att kunna realiesera fastställda mål och gemensamma värden förutsätts att alla ledare skapar förutsättningar för medarbetare att vara delaktiga/medskapande. En positiv attityd är också ett redskap på väg mot målet. I skolan är det av största vikt att elever möts av engagerade lärare som även är vuxna förebilder. När eleverna sen ska ut på praktik är det ett krav att den personal de möter är goda handledare med utbildning. Lika viktigt är det att det arbete som bedrivs inom vård och omsorg görs attraktivt. Arbetet med att utveckla arbets- och lärmiljö är mer ett kriterium för lokala college. Arbetet med kvalitetskriterierna ska följas upp av regional styrgrupp. 7. Lärformer och arbetssätt Arbetet med att utveckla framförallt utbildningsanordnarens lärformer och arbetssätt sker framförallt i det lokala arbetet. Redovisning för hur man arbetar med det finns i de bilagda rapporterna från respektive lokalt college, se utbildningsanordnare. 8. Lärande i arbete Den handledarutbildning som är fastställd i länet är Vårdpedagogik och handledning 100 gymnasiepoäng. Betyg ges efter genomgången kurs. Kursen Vårdpedagogik- och handledledning har fallit väl ut. Mälardalens högskola erbjuder också en handledarutbildning på 7,5 högskolepoäng. Ett förslag finns för en nationell struktur för handledarutbildning inom Vård- och omsorgscollege. Förslaget går ut på att kursen Vårdpedagogik och handledning delas upp i tre steg. Steg ett och två innebär en uppdelning i kursen Vårdpedagogik- och handledning 100 p. I steg tre kan de som idag har läst kursen Vårdpedagogik och handledning 100 p läsa vidare till huvudhandledare antingen via en YH-utbildning alt en kurs på högskolan. Nationella föreningen Vård- och omsorgscollege har nu fastslagit ovanstående förslag. sid 28 (48) 9. 9.1 Kvalitetsarbete/uppföljning Så uppnår vi målen Både utbildningsanordnare och arbetsgivare inom vård och omsorg måste i sin verksamhet ta hänsyn till befintliga organisationsformer, lagar, förordningar och regelverk. Det är viktigt att vi i VO-College Sörmland planerar ett långsiktigt och hållbart system för hur kvalitetsarbetet bäst kan fungera inom samverkansformen. VO-College Sörmlands primära uppgift är att säkerställa att utbildning inom vård- och omsorg blir mer attraktivt för den enskilde och för arbetsgivarna i regionen. En del i kvalitetsarbetet är att även fortsättningsvis fundera över hur vi definierar och mäter vad som faktiskt är attraktivt och hur vi kan kvalitetssäkra syftet gentemot målgrupperna, enskilda och arbetsgivare på ett konkret sätt. Inledningsvis ska den regionala styrgruppen lägga fast riktlinjer och checklistor för en enklare form av självkontroll och rapporteringssystem för genomförande, uppföljning och utvärdering av de gemensamt uppställda målsättningarna (se bilaga: målmatris). Med hjälp av sådana verktyg kan parterna i VO-College Sörmland bedöma, rapportera och, internt inom respektive organisation, granska hur varje part lever upp till överenskommelser, avtal och de regionala kvalitetskriterierna för VO-College Sörmland. Inom kommunernas vård- och omsorgsverksamheter görs olika kvalitetsmätningar bland annat Öppna jämförelser och KKIK (Kommunernas Kvalitet i Korthet). Olika kvalitestsregister tillämpas också såsom Palliativa registret och Senior Alert. 9.2 Uppföljning av utbildningarnas kvalitet Utbildningsanordnare och arbetsgivare ska årligen lämna in kvalitetsredovisningar till den regionala styrgruppen. Gruppen gör därefter en samlad bedömning för uppföljnings- och/eller utvecklingsbehov. Vid behov görs en ny planering och åtgärdsprogram arbetas fram. Den regionala styrgruppen har det yttersta ansvaret för att både regionala och lokala målsättningar för VO-College Sörmland genomförs, utvärderas och utvecklas. sid 29 (48) 9.3 Sammanställning statistik utbildning 2014 9.3.1 Statistik utbildning Katrineholm-Flen och Vingåker Ungdomsgymnasium Antal förstahandssökande, årskurs 1 Antal elever Antal män Antal kvinnor Andel godkända med diplom våren 2014 Elever med slutbetyg ej diplom Validering vuxen 42 årskurs 1 = 54 årskurs 2 = 33 årskurs 3 = 44 årskurs 1= 20 årskurs 2 = 8 årskurs 3 = 8 årskurs 1= 37 årskurs 2= 24 årskurs 3= 36 11 11 kvinnor, 7 män 0 9.3.2 Statistik utbildning Södra länsdelen Ungdomsgymnasium Antal förstahandssökande, årskurs 1 Antal elever Antal män Antal kvinnor Andel godkända med diplom våren 2014 Elever med slutbetyg ej diplom Vuxenutbildning kommunal regi Campus Nyköping Antal sökanden fullständig vård-omsorgsutb. 1 350/1 500 poäng våren 2014 Antal kvinnor antagna 13 årskurs 1 = 11 årskurs 2 = 17 årskurs 3 = 10 årskurs 1= 1 årskurs 2 = 2 årskurs 3 = 3 årskurs 1 = 10 årskurs 2 =15 årskurs 3 = 7 10 av 13 11 41 på 30 platser 28 sid 30 (48) Antal män antagna 4 Antal sökanden fullständig vård-/omsorgsutb. 1 500 poäng hösten 2014 Antal kvinnor antagna Antal män antagna Validerade Antal kvinnor Antal män 61 på 30 platser Diplom våren 2014 Antal kvinnor Antal män Diplom hösten 2014 Antal kvinnor Antal män Sysselsättning efter utbildning Diplom/Tillsvidareanställning våren 2014 Diplom/Visstidsanställning våren 2014 Handledarutbildning Antal kvinnor Antal män Vuxenutbildning kommunal regi Campus Oxelösund Antal sökanden fullständig vård-/omsorgsutb. 1 350/1 500 poäng våren 2014 Antal kvinnor antagna Antal män antagna Antal sökanden fullständig vård-/omsorgsutb. 1 350/1 500 poäng hösten 2014 Antal kvinnor antagna Antal män antagna Validerade Antal kvinnor Antal män 28 4 15 2 15 2 8 0 Kvinnor = 23 Män = 2 Kvinnor = 0 Män = 0 51 4 32 på 32 platser 28 4 50 på 50 platser 40 10 55 5 sid 31 (48) Handledarutbildning Antal kvinnor 21 Antal män 3 Diplom 2014 Antal kvinnor 26 Antal män 10 Sysselsättning efter utbildning Diplom/Tillsvidareanställning Antal kvinnor 26 Antal män 7 Diplom visstidsanställning Antal kvinnor 0 Antal män 3 Fortsatta studier efter diplom Antal kvinnor 10 Antal män 4 Fristående utbildare Medlearn Antal sökanden fullständig vårdomsorgsutb. 1 350/1 500 poäng våren 2014 Antal kvinnor antagna Antal män antagna Nyköping, AF-utbildning 81 14 Diplom våren 2014 Antal sökanden fullständig vård-/omsorgsutb. 1 350/1 500 poäng våren 2014 Antal kvinnor antagna Utfärdas inte av Medlearn (se Campus Nyköping, Campus Oxelösund) Eskilstuna (beställd personalkompetensutbildning) 224 sid 32 (48) Antal män antagna 27 Diplom hösten 2014 En väntelista finns. Orsak är regionens diskussion om SV/SAS 1 och Samhällskunskap 1 A Antal sökanden fullständig vård-/omsorgsutb. 1 350/ 1 500 poäng våren 2014 Flen Antal kvinnor antagna Antal män antagna 113 16 9.3.3 Statistik utbildning Eskilstuna Ungdomsgymnasium Antal förstahandssökande, årskurs 1 Antal elever Antal män Antal kvinnor 76 årskurs 1 = 46 årskurs 2 = 35 årskurs 3 = 49 årskurs 1= 9 årskurs 2 = 7 årskurs 3 = 10 årskurs 1 = 37 årskurs 2 = 28 årskurs 3 = 39 Andel godkända med diplom våren 2014 Andel kvinnor Andel män Slutbetyg men ej diplom Antal kvinnor Antal män Handledarutbildning Antal kvinnor Antal män 24 7 5 0 59 5 sid 33 (48) 10. Avtal och överenskommelser 10.1 Nya avtal och avsiktsförklaringar De nya avtal och avsiktsförklaringar som upprättats för certifieringsperiod 2014-2019 är: Samverkansavtal mellan regional och lokal nivå Avsiktsförklaring Mälardalens högskola Samverkansavtal på lokal nivå för perioden 2014-2019 Avtal om handledning på regional nivå Bilagor Bilaga 1-4: Kontaktlistor regional och lokala styrgrupper Bilaga 5: Målmatris regional styrgrupp 2014-2019 11. Rapport 11.1 Rapport från lokalt Vård- och omsorgscollege Södra länsdelen som en del av Vård- och omsorgscollege Sörmland Syfte/Vision: VO-College Nyköping, Oxelösund och Trosa ska bidra till personers anställningsbarhet där utbildningens innehåll möjliggör för våra olika verksamheter att arbeta med den service och tjänster som kommuninnevånarna kräver idag och i framtiden. Inom VO-College ska kvalitetssäkring ske så att utbildning speglar arbetsgivarens behov av kvalitetskrav. Detta ska göras i en organisation, utbildning och på arbestplatsen där allas lika värde ska vara den grundläggande värderingen. Innehållet i utbildningen ska bygga på aktuell forskning inom respektive område. VO-College ska samla all utbildning från gymnasieutbildning för ungdomar till högskoleutbildningar, likväl som validering av arbetslivserfarenheter. Mål Öka andelen medarbetare med yrkesexamen. Genom att erbjuda adekvata och attraktiva utbildningar samt erbjuda validering. Anställa utexaminerade. Utarbeta en handledningsmodell. Att kvalitetssäkra handledning och tillhandahålla handledare med adekvat kompetens. Utveckla samverkan mellan aktörer. Säkra utbildningskvaliteten. Arbeta för en gemensam mötesplats för studeranden och arbetsgivare Utarbeta en kommunikations och marknadsföringsplan. sid 34 (48) Mål enligt certifieringsansökan samt resultat och måluppfyllelse av dem Examination av undersköterskor: Många har utbildats via omvårdnadslyftet och ESF medel. Anställa utexaminerade: De som har gått utbildning har redan en fast tjänst. Det fortsatta målet är att anställa fler som utbildas. Utarbeta en handledningsmodell: Idag finns det en nationell modell för handledning som vi arbetar efter. Respektive utbildningsanordnare ska även lämna statistik terminsvis över genomförda utbildningar och resultat samt sammanställning av utvärdering från elever/studenter. Utveckla samverkan mellan aktörer: En arbetsgrupp har startat med lärare från varje anordnare. Målet är att diskutera likvärdig bedömning och betygssättning. Säkra utbildningskvaliteten: Nationellt finns det ett krav på olika uppföljningar. De uppföljningarna blir även en grund för det lokala arbetet. Gemensam mötesplats för studeranden och arbetsgivare: Målet ännu inte påbörjat. Kommunikations- och marknadsföringsplan: Påbörjad med flertal aktiviteter. Revideras när nya eller avslutade aktiviteter ska har genomförts. Mål för ny 5-års period: Nya mål för 5-årsperioden 2014-2019 är att öka andelen utbildade handledare samt valideringshandledare. Handledarutbildning pågår i Vårdpedagogik- och handledning 100 poäng enligt kursplan. Ett flertal kurser har hållits med god uppslutning. Trots en positiv utveckling behövs fortsatta satsningar för att behålla en god kvalitet. 11.1.1 Behov vård- och omsorgspersonal om 5-10 år Andelen äldre ökar. Många går i pension. Det innebär i sin tur att kommunerna ha ett växande behov av äldreomsorg och därmed behov av kompetent personal framöver. I Sörmland förändras befolkningsmängden i åldergrupperna 0-17 år samt 18-64 år marginellt. Trenden har även vänt vad gäller sökanden till vård- omsorgsutbildningar. Många ungdomar söker utbildning och vill arbeta inom vården. Det är en hög status att vara anställd inom vården. Att alla som examineras blir anställda inom sitt yrke. Arbetsgivarna ser mervärdet av utbildade medarbetare och lönesätter därefter. VO-College är etablerat inom alla organisationer. Det finns hållbara strukturer. 11.2 Rapport från lokalt Vård- och omsorgscollege Eskilstuna som en del av Vård- och omsorgscollege Sörmland Syfte/Vision: Att stärka och förbättra samverkan mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och arbetstagarorganisationer som ska leda till kvalitetssäkrade utbildningar som motsvarar arbetslivets kompetensbehov. Att skapa attraktiva arbeten inom vård och omsorg samt att sid 35 (48) kunna ge god vård och omsorg med hög kvalitet. Att trygga framtida personal- och kompetensförsörjning inom vård och omsorg samt att kunna möta verksamheternas framtida behov av adekvat kompetens. för Vi vill även nå en samsyn och ett bra samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare i Eskilstuna kommun samt att höja kvaliteten på vård- och omsorgsutbildningar, handledning och APL/VFU. Att se till att det finns utbildade handledare vid APL/VFU. Att i samarbete med MDH genomföra handledarträffar, med en del som föreläsning och nya forskningsrön samt en del som handledarträff/nätverksträff med möjlighet till erfarenhetsutbyte. I samarbete med landstinget, Mälarsjukhuset avser vi att kunna uppdatera den mer praktiska delen av undervisningen på ungdomsgymnasiet Rinman, genom att få nya sängar, sängbord m.m. till metodövningsrummet. Att öka statusen på utbildningar och yrken inom vård och omsorg, så att fler både ungdomar och vuxna söker sig till dessa. Att erbjuda attraktiva utbildningar med hög kvalité som ger anställningsbarhet. Att arbeta aktivt med olika former av marknadsföring samt att erbjuda sommarjobb. Att utbildning och kompetensutveckling speglar verksamheternas behov av kvalitetskrav samt att arbeta mer med matchning gällande kompetens och spetskompetens, exempelvis utbildning till Silviasyster. En garanti för kontinuerlig och ömsesidig utveckling och dialog mellan parterna samt utveckling av yrkes- och branschråd. Efterfrågan på personal inom vård och omsorg kommer att bli stor, därför är det viktigt att säkra rekryteringen för framtiden och satsa på att personer är anställningsbara inom olika verksamheter. Att kunna möta verksamhetens behov i framtiden av rätt kompetens och identifiera behov av nya kompetenser samt möjlighet till karriärvägar. Mål för ny 5-årsperiod: Målmatris för VO-College i Eskilstuna kommun 2015-01-20 Mål, vad ska göras Samverkansavtal för ett kvalitetssäkrat VOCollege i Eskilstuna God kvalitet på utbildningar i vårdoch omsorgsprogrammet Hur görs det Avtal skrivs mellan parterna i lokalt VOCollege i Eskilstu na Tydliga kursplan er och metoder samt god kompete ns hos När/hur mäta Februari 2015 Varje termin. Besök och observationer Förväntat resultat Avtalsskrivare utses i Vi följer den lokal styrgrupp i regionala formen Eskilstuna för samverkansavtal i Sörmland. Avtal klart. Vem mäta Rektorer och lokal styrgrupp har ansvar. Kvalitetssäkrade utbildningar i vård och omsorgsprogrammet. Stor nöjdhet med studierna. sid 36 (48) lärarna 2 Pågår. Arbetsgivare och Alla handledare utbildnin Kontinuerligt utbildare har ett ska ha genomgått gar per upprätta gemensamt ansvar handledarår, 1 statistik över utbildning. vårtermi antal kurser och n och 1 antal höstterm kursdeltagare in, genomfö rs enligt plan i lokal styrgrup pi Eskilstu na Garantera tillgång Samordnare hos Terminsvis inför Arbetsgivaren Alla studerande på APU-/VFUarbetsgivarna terminsstart varje s ansvar att får en APUplatser hos inventerar och gör år, 2 gånger per upprätta /VFU-plats. arbetsgivarna som avstämningar år statistik. Att nöjdhet med motsvarar VOutifrån efterfrågan APU-/VFUCollege och utbud samt tar platser är 100 kvalitetskriterier fram statistik. Cirka 2 träffar %. Samordnare hos per termin God kvalitet på olika arbetsgivare lärandet på i Sörmland bildar arbetsplatserna. regional arbetsgrupp Genomföra utbildningar i Vårdpedagogik och handledning, 100 poäng Utbilda valideringshandle dare – gemensam utbildning för handledare och lärare. Ett gemensamt IT-verktyg, KLIPP Höjd status på både utbildningar och yrken inom Avtal skrevs med MERITEA och utbildningarna genomförden 2011 - 2012 Eventuellt anordna nya utbildningar vid behov fram till 2019 Införa KLIPP på vård- och omsorgsförvaltnin gen i Eskilstuna Marknadsföring; hemsida, film, mässor, utbilda Arbetsgivaren upprättade statistik gällande antal kurser och antal kursdeltagare åren 2011 - 2012 Arbetsgivare och utbildare har ett gemensamt ansvar Tillräckligt många valideringshand ledare skall finnas utifrån behov och efterfrågan 2016-2017 Upprätta statistik över hur många arbetsplatser/enh eter som har infört KLIPP Uppföljning år 2017 och 2019. Upprätta Arbetsgivare och utbildare har ett gemensamt ansvar Uppföljning visar att alla verksamheter har infört KLIPP Arbetsgivare och utbildare har ett Att fler, både ungdomar och vuxna söker sig sid 37 (48) vård och omsorg samt öka attraktiviteten Fler semestervikarier inom vård och omsorg ambassadörer som informerar på skolor, mässor m.m. samt facebook och LinkedIn. Karriärvägar bland annat samordnare, gruppledare, utvecklare samt spetsutbildningar t.ex. Silviasyster. Satsning på rekrytering av semestervikarier genom bland annat annonser i tidningar, broschyrer, hemsida, mässor och ambassadörer samt facebook, LinkedIn. Satsning på fler feriepraktikplatser för ungdomar. Se ovan. statistik. gemensamt ansvar till utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Efter augusti månad varje år. Upprätta statistik över hur många semestervikarier som har anställts samt antal ferieungdomar. Arbetsgivaren Fler och nöjda semestervikarie r. 11.2.1 Behov vård- och omsorgspersonal om 5-10 år Andelen äldre, personer över 80 år, i befolkningen kommer att öka. Då det innebär att antalet sjuka äldre också kommer att öka är det angeläget att satsa på utveckling av vård och omsorg för de mest sjuka äldre, så kallad sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre i Sörmland. Allt fler äldre kommer att vara i behov av en utökad vård och omsorg, både i ordinarie boende av hemtjänst och hemsjukvård, inom vård och omsorgsboende samt av sjukvård. Behov av stöd, service och omsorg för personer med funktionsnedsättning ökar kontinuerligt, eftersom det sker en tillströmning av nya brukare. Även behovet av daglig verksamhet och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning kommer att öka. Eventuellt har vi fler och/eller andra privata utbildningsanordnare och enskilda utförare. Vi har stora utmaningar inom vård- och omsorgssektorn som vi står inför. Behovet av att rekrytera personal kommer att öka, (se ovan) och det blir viktigt att rekrytera personal med rätt kompetens nu och med sikte på framtiden. Det handlar om både ersättningsrekrytering, för att täcka behovet av naturlig omsättning och pensionsavgångar samt nyrekrytering på grund av den ökade efterfrågan på vård och omsorg. För VO-College i Eskilstuna blir det en mycket sid 38 (48) viktig uppgift att se till att attraktiva utbildningar finns, både på gymnasial samt eftergymnasial nivå. Det blir också viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare, så att fler, både unga och vuxna väljer utbildningar och yrken inom vård och omsorg. En satsning på bättre karriärvägar och spetskompetens, till exempel samordnare, gruppledare, utvecklare, specialistsjuksköterska, stödpedagog är angeläget. 11.3 Rapport från lokalt Vård- och omsorgscollege Katrineholm, Flen och Vingåker som en del av Vård- och omsorgscollege Sörmland Syfte/Vision: B VO-College i Katrineholm, Flen och Vingåker ska kvalitetssäkra en god utbildning och därmed en god vård och omsorg för invånarna. Syftet med VO-College Katrineholm, Flen och Vingåker är: Att genom en strukturerad samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare inom vård och omsorg säkerställa en god kvalité på utbildning. Att genom överenskomna krav utbilda anställningsbar arbetskraft och stärka kompetensen hos redan anställda i olika verksamheter inom vård och omsorg. Mål Alla elever som läser vård- och omsorgsprogrammet (ungdomar eller vuxna) har vid utbildningens slut den baskompetens som krävs för att vara anställningsbar. (Regionala beslut) 100 procent av de anställda har adekvat gymnasieutbildning i vård- och omsorgsverksamheterna. 60 sökande ungdomar och minst 60 vuxna per år till utbildning inom vård- och omsorg inom lokala VO-College Arbetsgivarna erbjuder kvalitetssäkrade APL/VFU/LIA-platser till elever/studenter vid vård- och omsorgsutbildningar. Handledare på varje praktikplats finns att tillgå i de olika verksamheterna inom VO-College. Mål enligt certifieringsansökan samt resultat och måluppfyllelse av dem. Mål 1 : Baskompetens är på remiss för genomarbetning av arbetsgivarna inom vår lokala styrelse. Mål 1: Rekrytering av elever och studerande till våra utbildningar inför hösten 2015 med bl.a Sommarskola i samverkan arbetsgivare och utbildare för årskurs 8 i grundskolan. 11.3.1 Behov av Vård och - omsorgspersonal om 5-10 år År 2010 var 10 % av invånarna 75 år eller äldre i alla tre kommunerna. Enligt prognoserna ses en ökning av andelen äldre från 75 år fram till år 2020. sid 39 (48) Inom Katrineholms kommun beräknas det fram till år 2020 att 274 personer inom äldre och handikappomsorg kommer att gå i pension. Inom Flens kommun beräknas det fram till år 2020 att 125 personer inom äldre- och handikappomsorgen kommer att gå i pension. Inom Vingåkers kommun beräknas det fram till år 2020 att 64 personer inom äldre- och handikappomsorgen kommer att gå i pension. På Kullbergska sjukhuset kommer inom 5-10 år 332 av de anställda att gå i pension. Här finns behov av att rekrytera hälften undersköterskor och hälften sjuksköterskor om sjukhuset har samma inriktning som i dagsläget. Det landstingsägda sjukhuset Karsudden har stort behov av undersköterskor och då en förändring av vården kommer att ske behövs också en utökning av personalresursen närmsta 5-10 åren. Den nya lag som träder ikraft för vård av personer med utmätta straff kommer att påverka Karsudden och dess organisation och det är därför svårt att fastställa personalbehovet i framtiden och deras kompetens. Karsudden med sin psykiatriska vård rekryterar ett stort antal ungdomar och vuxna som utbildas inom kommunens verksamheter. 2011 anställdes 10 stycken av Ellwynska skolans gymnasieelever med fördjupning inom psykatrin. Framtida behov av rekrytering: Inom alla tre kommunerna finns ett behov av rekrytering av personal inom framförallt äldrevården men även inom handikappomsorgen och även rekrytering av personal med adekvat utbildning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det vore önskvärt att 50 procent av de som utbildas är män eller pojkar. Detta når vi inte idag men 30-35 procent av ungdomseleverna är pojkar och vi ser att inom vuxenutbildningen finns flera män än tidigare. I Katrineholms kommun finns i nuläget 1116 anställda inom äldre- och handikappomsorgen. Fram till år 2020 beräknas utöver pensionsavgångar ett behov av att rekrytera 114 personer. Behov finns av undersköterskor men även sjuksköterskor. I Vingåkers kommun finns i nuläget 254 anställda inom äldre- och handikappomsorgen. Fram till år 2020 beräknas utöver pensionsavgångar ett behov av att rekrytera 48 personer med undersköterskekompetens. I Flens kommun finns i nuläget 527 anställda inom äldre- och handikappomsorgen. Fram till år 2020 beräknas utöver pensionsavgångar ett behov av att rekrytera 40 personer, dels undersköterskor men också områdeschefer till äldreomsorgen med högskoleutbildning. Inom Landstinget i Sörmland har över hälften av medarbetarna akademisk utbildning. Ålderssammansättningen varierar för olika yrkesgrupper men sammantaget väntas relativt många i organisationen lämna arbetslivet för pension under de närmaste åren. Största gruppen anställda är sjuksköterskor, 2121 år 2010, därefter undersköterskor 959 år 2010 (12 %). Av dessa är 4 % män och 96 % är kvinnor. Hela 40 % går i pension inom 10 år. Det kan konstateras att det finns ett stort behov av personal i vår del av Sörmland i framtiden då många går i pension och befolkningens ålder är hög. Vi behöver också behålla våra ungsid 40 (48) domar i utbildning och på arbetsplatser i våra kommuner. Det behov vi kan se enligt prognoserna fram till år 2020 visar ett behov av 5-600 ungdomar och vuxna inom vård och omsorgssektorn. Både kommuner och landsting påverkas av externa, yttre beslut som fattas rörande vård och omsorg. Den vård och omsorg vi bedriver och erbjuder våra medborgare ska leva upp till nationella krav och riktlinjer. Vård och omsorg ska bedrivas utifrån brukarens/patientens perspektiv och vi ska arbeta med tydliga värdegrunder i våra verksamheter. Social- och kulturkunskap kommer också att behövas för den vård och omsorg som ska bedrivas för att kunna möta behoven hos människor som kommer från andra kulturer än den svenska. I våra tre kommuner finns en stor andel människor från andra kulturer, en del med god skolunderbyggnad och en del saknar skolgång från sina hemländer. Våra verksamheter kommer att utifrån de mer individualiserade kraven behöva vara mer flexibla och anpassningsbara.1 Något som redan börjar användas i våra verksamheter är helt ny teknik såsom IT, digitaliserade hjälpmedel och kommunikation. Nya krav på personalen att tillgodogöra sig ny kunskap kommer att finnas och verksamheterna ska arbeta med evidensbaserad praktik, kopplingen mellan forskning och praktik. Inom utbildningen är kunskaper om framtida teknik i vården ett utvecklingsområde och detta ska ske i samverkan med personal på olika arbetsplatser och också tillsammans med högskolan, där forskning pågår som ger nya kunskaper. Gymnasieungdomarna som utbildas idag ska arbeta i 30-40 år i framtiden och vara förberedda för nya vårdformer och ny teknik. Verksamheterna, både inom kommun och inom landsting är konkurrensutsatta. I Katrineholms och Vingåkers kommuner har LOV, lagen om valfrihet, införts och det innebär att våra brukare har möjlighet att välja annan utförare för sin vård och tillsyn än kommunen, för att få både vård och andra tjänster tillgodosedda. Socialstyrelsen har beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd2 om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Samtliga kommuner ser att detta medför ett ökat rekryteringsbehov redan inför 2014 då föreskrifterna träder i kraft. Karsuddens sjukhus är under ombyggnation för att tillfredsställa de nya kraven på säkerhet och den nya lagen om vård för människor dömda till fängelse. 1 SKL 13 trender 2 Socialstyrelsen SOSFS 2012:12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden sid 41 (48) 12. Ämnes- och poängplaner 12.1 Ellwynska skolan Katrineholm, ungdomsgymnasium 12.2 Ellwynska skolan Katrineholm, ungdomsgymnasium sid 42 (48) 12.3 Nyköpings gymnasium, ungdomsgymnasium sid 43 (48) 12.4 Rinmanskolan Eskilstuna, ungdomsgymnasium sid 44 (48) 12.5 Rinmanskolan Eskilstuna, ungdomsgymnasium 12.6 Medlearn, vuxenutbildning Yrkesutbildning inom Omvårdnad. Distans på Medlearn Gemensamma kurser/Obligatoriska kurser Kurs Poäng Kurskod _________________________________________________________________________________________________________________ Hälsopedagogik Medicin 1 Etik och människans livsvillkor Psykiatri 1 Psykologi 1 Specialpedagogik 1 Vård- och omsorgsarbete 1 (praktik) Vård- och omsorgsarbete 2 (praktik) Poäng i gemensamma kurser 100 150 100 50 100 HÄLHÄL0 MEDMED01 100 MÄNETI0 PSYPSY01 PSKPSY01 SPCSPE01 200 VÅRVÅR01 150 VÅRVÅR02 950 Fördjupning 400 Valbar kurs 50/100 Gymnasiearbete 100 ___________________________________________________________________________ Totalt 1500/1550 poäng Exempel på Yrkesutgångar Hälso- och sjukvård Kurser Medicin 2 Akutsjukvård (praktik) Palliativ vård Poäng 100 200 100 Kurskod MEDMED02 SJUAKU0 SJULIN0 sid 45 (48) Psykiatri Äldreomsorg Funktionshinderområdet Psykiatri 2 (praktik) Samhällsbaserad psykiatri Rättspsykiatri Vård och omsorg vid demenssjukdom. Äldres hälsa och livskvalitet (praktik). Hemsjukvård 200 100 100 PSYPSY02 PSYSAM0 PSYRÄS0 100 GERVÅR0 200 100 GERÄLD0 SJUHEM0 Socialpedagogik Specialpedagogik 2 Hemsjukvård Vårdpedagogik och handledning. 100 100 100 100 PEASOC0 SOCSOE02 SJUHEM0 PEAVÅD0 Valfria kurser Barnhälsovård 100 p Teknik i vård och omsorg 100 p Vård- och omsorg specialisering 50 p Psykologi 2b 50 p Räddningsmedicin 100 p Friskvård och hälsa 100 p Barn- och ungdomssjukvård 200 p (Praktik) Komplementärmedicin 100 p Kost, måltid och munhälsa 100 p Ergonomi 100 p För ett diplom från Vård och Omsorgscollege krävs även att du har godkänt betyg i: Svenska 1 eller Svenska som andraspråk 1 Samhällskunskap 1b (Alternativt de gamla kurserna Svenska A eller Svenska som andraspråk A och Samhällskunskap A) Vill du arbeta inom Landstinget krävs det att du även har godkänt betyg i kurserna: Matematik 1a, 1b eller 1c, Svenska 2 eller Svenska som andraspråk 2 Engelska 5 (Alternativt de gamla kurserna Matematik A, Svenska B eller Svenska som andraspråk B och Engelska A) OBS! Detta gäller även för vuxenutbildningen Eskilstuna. sid 46 (48) 12.7 Campus Nyköping och Campus Oxelösund, vuxenutbildning sid 47 (48) Fakturaadress: Landstinget Sörmland Box 529 631 07 Eskilstuna Referens: Solveig Lampe, 75105-75114-75112 sid 48 (48) SOVIS15-0051 Bilaga 10.2 Målmatris VO-College Sörmland- Tidsplan för genomförande och uppföljning av målAvtalsperiod 2, 2014-2019. Matrisen hålls uppdaterad löpande då ärenden påförs, bearbetas och eller slutförs. Mål, alla kriterieområden Mål 1: Antal sökande till Vårdochomsorgsprogrammet ökar med 15% till 2019 Medel: Marknadsföring av VOCollege sker via sociala medier(blogg, hemsida, facebook, film samt projekt Arbetsmarknadskunskap etc) Mål 2: 90% av nyanställd personal uppnår kriterierna för anställningsbarhet till 2019. Medel: Adekvata och attraktiva utbildningar erbjuds Hur mäta? När mäta Vem mäta Förväntat resultat Mätningen görs Augusti månad enligt fyra parametrar: Behörig ungdom Behörig vuxen Obehörig ungdom Obehörig vuxen Ansvariga Utbildare Årlig ökning av sökande till vårdoch omsorgsprogrammet Inventering av kompetensen hos personal som anställts sedan 12 mån bakåt från mätning Arbetsgivare och utbildare har ett gemensamt ansvar God kompetens hos alla anställda En gång per år SOVIS15-0051 Mål 3 Öka antal tillsvidareanställda med baskompetens, 100% Medel: Initiera fortbildningsinsatser för befintlig personal Mål 4 Upprätta en strategi för ökad attraktivitet i arbetslivet för vård- och omsorgsyrket. Klart till 2016 Medel: Genom att erbjuda spetsutbildningar för medarbetare eller erbjuda ungdomar sommarjobb Mål 5 Mäta antal fortbildningstillfällen samt inventera kompetens hos befintlig personal Arbestgivare och utbildare har ett gemensamt ansvar Nöjda brukare samt medarbetare med hög kompetens Göra en Uppföljning år uppföljning av 2018 och 2019 elevers sysselsättning sex månader efter avslutad utbildning . Start 2017 Arbetsgivare och utbildare har ett gemensamt ansvar Höjd status för undersköterskor, utveckla karriärvägar förändra titulatur Nöjdheten på praktikplatser Efter varje praktikperiod eller två gånger/år Arbetsgivare och utbildare har ett gemensamt ansvar God kvalitet på lärandet på arbetsplatserna Tillgång till KLIPP ansvariga i kommuner, landsting och högskola Två gånger/år Arbetsgivare och utbildare har ett gemensamt ansvar Alla studerande får en praktikplats (APL, VFU, LIA) Minst tre fortbildningskurser tas fram inom VOCollege. Exempelvis demens, vårdpedagogik och handledning samt hälso- och sjukvård 100 % nöjda elever/studeranden och handledare/valideringshandledare till 2019 Medel: Utbildade handledare med tydligt elevansvar Mål 6 Garantera tillgången på praktikplatser för utbildningar inom VOCollege fram till 2019 En gång/år SOVIS15-0051 Medel: Införa ett gemensamt ITverktyg Klipp för hantering av APL/LIAVFU platser i regionen. Samordnad övergripande planering av praktikperioder och fördelning av platser i arbetsgruppen APL
© Copyright 2024