Verksamhetsutvecklingsplan för nyanlända
2015-05-22 Verksamhetsutvecklingsplan för nyanlända på Österlengymnasiet i Simrishamn Utvecklingsplanen utgår ifrån det uppdrag som regeringen har gett Skolverket att under åren 2013- 2016 genomföra integrationsinsatser för ökad måluppfyllelse för elever med annat modersmål än svenska. Utvecklingsplanen för Österlengymnasiet är inriktad på mottagandet av nyanlända, nyanländas lärande, utveckling av skolans pedagogik för nyanlända samt de nyanländas integration i samhället. Utvecklingsplanen är skriven av rektor Ann-Mari Hobert med utgångspunkt från den nulägesanalys som gjordes i januari 2015. Dokumentet består av två delar. 1. Nulägesanalys 2. Verksamhetsutvecklingsplan 1 Innehållsförteckning: Försättsblad med inledning ............................................................................................. 1 Innehållsförteckning…………………………………………………………………………………………..2 Nulägesanalys gjord i januari 2015…………………………………………………………………………………………….…3 Verksamhetsutvecklingsplan för nyanlända på Österlengymnasiet ............................................................................................... 8 Vision ............................................................................................................................ 8 Kortsiktiga mål - definition ..................................................................................... 8 Långsiktiga mål -definition ..................................................................................... 8 Strategier och aktiviteter för en utveckling av verksamheten ....................... 8 Kortsiktiga mål ........................................................................................................... 8 1. Ny organisation av mottagningsrutinen .................................................................. 8 Tidsplan för mål 1........................................................................................................ 9 2. Information om skolan samt studieteknik ................................................................ 9 Tidsplan för mål 2 ....................................................................................................... 9 3. Språkstöttning på yrkesprogrammen .................................................................... 10 Tidsplan för mål 3 ..................................................................................................... 10 4. Kontakten med vårdnadshavare och gode män ..................................................... 10 Tidsplan för mål 4 ..................................................................................................... 10 5. Samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare.......................................... 10 Tidsplan för mål 5 ..................................................................................................... 10 6. Integration................................................................................................................ 10 Tidsplan för mål 6. .................................................................................................... 10 7. Plan för studie och yrkesvägledning ........................................................................ 11 Tidsplan för mål 7 ...................................................................................................... 11 8. Elevernas fritidsintresse ........................................................................................... 11 Tidsplan för mål 8 ...................................................................................................... 11 9. Kartläggning ............................................................................................................. 11 Tidsplan för mål 9 ...................................................................................................... 11 10. Kultur .......................................................................................................................12 Tidsplan för mål 10 ....................................................................................................12 Långsiktiga mål .........................................................................................................12 11. Genrepedagogik .......................................................................................................12 Tidsplan för mål 11 ....................................................................................................12 12. Information om vad nyanländ och flykting innebär .............................................12 Tidsplan för mål12.....................................................................................................13 13. Information till politikerna .....................................................................................13 Tidsplan för mål13 ....................................................................................................13 14. Modersmålsundervisaningen .................................................................................13 Tidsplan för mål 14 ....................................................................................................13 Bilaga 1 Referenser……………………………………………………………………………………………………….14 2 Dokumentet innehåller två delar: 1. Nulägesanalys och 2. Verksamhetsutvecklingsplan. Verksamhetsutvecklingsplanen utgår från den nulägesanalys som gjordes i januari 2015. Nulägesanalys angående utbildning för nyanlända på Österlengymnasiet (2105-01-15) Kort beskrivning av verksamheten Österlengymnasiet har under en lång tid tagit emot elever från olika länder. Det har bl. a kommit stora grupper från Chile, forna Jugoslavien och Polen. Situationen förändrades för cirka fem år sedan när Simrishamns kommun startade sitt första boende för ensamkommande ungdomar. Österlengymnasiet fick i samband med detta ta emot fem ungdomar från Irak. Boendet för ensamkommande elever har utökats och det finns f. n tre boende med cirka 15 elever. Det planeras ytterligare ett boende. Simrishamn har under hösten 2015 fått ett antal flyktingförläggningar där nyanlända, främst familjer, placeras i väntan på kommunplacering eller PUT. Kommunen har tagit emot cirka 600 personer och det finns beslut på att ytterligare ca 300 personer kommer att anlända till kommunen under våren 2015. Dessa förläggningar har inneburit att antalet ungdomar från andra länder ökar och att det nu sker ett ständigt inflöde. Österlengymnasiet har idag elever från cirka 15 olika länder. De största elevgrupperna kommer från Irak, Afghanistan, Syrien, Somalia, Eritrea och Thailand. Mottagningsrutiner Österlengymnasiet har ett mottagningssystem som bifogas i ett flödesschema. Antalet elever ökade kraftigt under hösten 2014 och eleverna anlände i ett ständigt flöde. Det var svårt att planera undervisningen och ett beslut togs att intagningen av elever ska ske var 14:e dag. Detta innebär en lugnare studiesituation för övriga elever i kartläggningsgruppen då de slipper en ständig upprepning av samma information. Kartläggningsrutiner 1. Skolan har en särskild grupp, Spintro1, för dem som är helt nyanlända. De har en ansvarig SVA-lärare som arbetar med grunderna i svenska språket tillsammans med studiehandledare i flertalet av de stora språkgrupperna. Undervisningen sker utifrån en bok, mycket bilder, praktiska och estetiska verksamheter som fotboll, idrott, bild, musik och matlagning. Eleverna får även en introduktion i engelska och matematik där det sker en kartläggning av ämneslärare tillsammans med studiehandledaren. Kommunen har en särskild kartläggningslärare som åker runt på samtliga skolor och kartlägger elever. Denna tjänst räcker dock inte till eftersom elevantalet har ökat mycket kraftigt. 3 Eleven får möjlighet till modersmålsundervisning om elevgruppen är minst fem. Kartläggningen sker i tre steg Kartläggning 1. Samordnaren för nyanlända gör en viss kartläggning vid första mötet med familjen. Det handlar om språk, familj, land, längden på skolgång samt ev. stödbehov som t e x hörsel och synnedsättning. Kartläggning 2 gör SVA-läraren på spintro1 enligt en särskild mall som utgår ifrån Linköpingsmodellens första samtal. Läraren går inte in i detalj på de olika ämnena. Eleven får en allmän information om skolan och utbildningssystemet. Kartläggning 3 är ett uppföljningssamtal där SVA-läraren går in mer i detalj angående elevens kunskaper i olika ämnen. Samtalet sker med tolk/studiehandledare. Kartläggning 4 börjar en mer detaljerad undersökning angående kunskaperna i vissa ämnen. Skolan har en extern lärare som gör kartläggningen tillsammans med e Garanterad undervisningstid Eleverna har undervisning mellan Kl. 8.10 – 14.00 varje dag. De har inga håltimmar. De elever som går i förberedelseklass har även möjlighet att delta i skolans samtliga individuella val vilket innebär att skolgången förlängs två dagar per vecka till kl. 15.10. Förberedelseklass 2. När eleven är kartlagd samt har uppnått en nivå i svenska språket som innebär att denne kan klara av att läsa enkel text går eleven över till förberedelseklass eller Spintro 2 som vi kallar den. Det finns endast nyanlända i denna grupp men antalet ämnen utökas för att ge eleverna en möjlighet att få behörighet till nationella program på gymnasiet. När eleven går i förberedelseklass så börjar även skolans studie- och yrkesvägledare sin information och samtal med eleverna. I vissa fall sker detta med hjälp av telefontolk. Eleven har nu möjlighet att validera vissa kurser från sitt hemland med hjälp av studiehandledaren. Eleven har även möjlighet att läsa engelska och matematik i större omfattning samt utöka med t ex historia och samhällskunskap och naturvetenskapsämnen som biologi, fysik och teknik. Klassplacering 3. Då eleven nått en nivå där denne kan kommunicera helt på svenska språket så går eleven över till yrkesintroduktion/preparandutbildning på Introduktionsprogrammet. Tidpunkten är olika för olika elever mycket beroende på studiebakgrund och möjlighet att tillägna sig språket. Det ideala är att övergången sker under det första året. Elevgruppen på yrkesintroduktion/preparandutbildning är blandad och består av både svenska elever och nyanlända. Detta får anses gynna deras språkinlärning då de tvingas till att kommunicera på svenska under studierna. Skolans studiehandledare finns med även i denna grupp och stötar eleven i dennes studier. 4 Det är viktigt att i detta skede intensifiera studie- och yrkesvägledningen då eleverna har vaga begrepp om den svenska arbetsmarknaden och ofta sätter upp för höga mål till att börja med. 4. Efter en undervisningstid på cirka 1,5- 2 år har en del elever nått en kunskapsnivå i språket då det är möjligt för dem att söka till ett nationellt program. De har även fått behörighet i ett antal kurser som motsvarar de krav som finns på behörighet inför gymnasieskolan. En stor del av kurserna är estetiska praktiska kurser då det är lättast för eleverna att få och visa sina kunskaper i dessa kurser. Vi kan konstatera att de ofta inte har den språkmognad som behövs i vissa ämnen men eleverna är otåliga att komma in på ett program och de har inte heller så lång tid på sig eftersom de har anlänt sent i tonåren till Sverige. Eleverna kommer ofta in på gymnasiet med dispens i engelska då de inte läst detta ämne i sitt hemland. Flertalet av eleverna väljer yrkesprogram och den utbildningsform, lärlingsutbildning, som Österlengymnasiet har passar bra för denna elevgrupp. De har möjlighet att vara ute under halva sin studietid och tvingas då prata svenska. Eleverna går således in på ett nationellt program med relativt svaga grunder i språket. Vi har hitintills inte haft studiehandledare på denna nivå men inse idag att det är nödvändigt med en stöttning av studiehandledare även på gymnasieprogrammet om eleven ska klara sina studier då det är många nya ord och begrepp som de inte har med sig i sitt modersmål. Resurser och kompetenser SVA-lärare och studiehandledning Eleverna som går i kartläggningsgruppen, spintro 1 har svenska som andra språk som det tyngsta ämnet. Detta innebär att en SVA-lärare finns med under större delen av utbildningstiden. Österlengymnasiet har studiehandledning i de fem språken som har flest elever. Dessa studiehandledare är en viktig grupp då de både hjälper eleven att förstå studierna men också har möjlighet att förklara olika kulturella skillnader samt en förståelse för elevernas kultur och religion. När eleverna går över till spintro 2 har de god tillgång till en SVA-lärare men frekvensen av andra ämneslärare ökar och eleven får fler kontakter med vuxna. Studiehandledarna har fortfarande en mycket viktig roll då kunskapsinlärning i andra ämnen börjar på allvar. Eleverna går därefter över till yrkesintroduktion/preparandutbildning. Eleverna har svenska som andra språk med en särskild lärare men följer i övrigt de andra eleverna i samtliga kurser. Ämnena utökas och tiden förlängs. Studiehandledarnas roll minskar något men de finns kvar och ger stöttning i kunskapsinlärning. När eleven går över på ett nationellt program så fortsätter de att ha en särskild undervisningsgrupp i svenska som andra språk. Det är nödvändigt att ge extra undervisning i engelska då eleverna inte är på samma nivå som de svenskfödda. Eleverna fortsätter med modersmålundervisning om det är minst fem elever i samma språkgrupp. Österlengymnasiet har inga studiehandledare på denna nivå. Styrkor Vi är en liten skola och ett litet samhälle. Detta innebär att eleverna snabbt får kontakt med både elever och vuxna samt blir ”synliga som individer”. Skolan har en relativt stabil lärarkår vilket underlättar arbetet och kontakterna med elever. Österlengymnasiet har satsat mycket på studiehandledare och praktikanter med annat språk vilket innebär ett gott stöd för våra nyanlända. Österlengymnasiet gör en kartläggning av eleverna och denna bildar underlag för den individuella studieplan 5 som samtliga elever har. Detta är ett bra sätt enligt Inger Bergendorff (Bergendorff, 2014) som beskriver en bra verksamhet i en förberedelseklass. Hon beskriver även att det är en bra undervisning om eleverna inkluderas i skolans övriga verksamhet. Österlengymnasiet arbetar aktivt med värdegrundsarbete för att integrera våra nyanlända. Vi har ett individuellt val som löper tvärs över alla program och årskurser och där våra nyanlända har möjlighet att möta övriga elever på skola. Inger Bergendorff (Bergendorff, 2014) beskriver även vikten av ett hälsoarbete då elevgruppen ofta har än sämre hälsa än svenskfödda. Österlengymnasiet har psykisk, fysisk och social hälsa som sin profil. Vi bryter schemat ett par gånger per termin och samtliga elever kan välja olika hälsoaktiviteter. Kompetensutvecklingsbehov och en förbättring av verksamheten Det finns områden inom utbildningen för nyanlända som kan förbättras. 1. Vi har inte arbetat med studieteknik och arbetssätt med denna elevgrupp och det måste anses viktigt med tanke på det sätt som många har undervisats på tidigare. Detta anser även Inger Bergendorff ( Bergendorff, 2014) är viktigt för eleverna, Vi har kunnat konstatera att det inte är det bästa sättet att sätta en dator i handen utan att detta bör komma in lite senare i deras utbildning. Eleverna behöver ett omväxlande arbetssätt där man uppmuntrar elevens möjlighet att uttrycka sig på det svenska språket, 2. Det är viktigt med språkstöttning av studiehandledare enligt Tore Otterup ( Otterup, 2014) eftersom det tar mycket lång tid att tillägna sig ett språk som man kan studera på. Han pratar om det skolrelaterade språket som kan ta mellan 2 -8 år beroende på barnets ålder vid ankomsten. Våra elever kommer i sena tonåren och har ont om tid. Det innebär att de kanske går in på nationella program innan de har språkmognaden för detta. Österlengymnasiet bör se över möjligheten att fortsätta stötta eleverna genom studiehandledare på de nationella programmen, 3. Österlengymnasiet behöver se över undervisningsmetoderna för att få tillstånd en social inlärning där eleverna kommunicerar med varandra och läraren i större utsträckning. Det gäller även att få tillstånd ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Enligt Tore Otterup ( Otterup, 2014) så är det viktigt att samtliga ämneslärare arbetar språkinriktat för att hjälpa eleverna med de ord som finns i det ämnesrelaterade språket. Varje lärare måste således vara en språklärare. Österlengymnasiet har inte arbetat med de övriga lärarnas arbetssätt och här måste skolan sätta in utbildning och expertis. 4. Modersmålsundervisning är enligt Tore Otterup ( Otterup, 2014) viktigt för elevernas språkinlärning. Det är lättare att lära sig ett nytt ord om man har begreppet klart för sig på modersmålet. Eleven behöver då bara översätta ordet. Ett annat skäl är att skillnaden mellan generationerna inte ska bli så stor om modersmålundervisningen behålls. Om eleverna lär sig svenska för 6 snabbt finns det risk för att de överger sitt modersmål. Det kan i detta fall uppstå svårigheter att kommunicera i hemmet. Österlengymnasiet har inte själv möjlighet att påverka mängden modersmål då budgeten för detta ligger utanför skolan. Simrishamn kommun har bestämt att det ska vara minst fem i ett modersmål. Det är endast de större språkgrupperna som arabiska och dari som har möjlighet att nå upp till detta elevantal. 5. I kapitlet erfarenhet i boken – En bra början- så framkommer det hur viktigt det är att stötta den friska och oskadade hos en elev. Enligt Gustavsson, Lindkvist & Böhm ( Gustavsson, Lindkvist & Böhm, 2014) kan varje lärare stärka det friska. Många elever har varit med hemska händelser som kan ge både fysiska och psyksiska symptom när de väl har landat i Sverige. 6. Österlengymnasiet har påbörjat ett arbete med hela personalen där de har fått information om posttraumatiskt stressyndrom. Österlengymnasiet behöver få mer och djupare förståelse för hur detta påverkar inlärningen och måendet. Personalen som arbetar direkt i elevgruppen kommer under våren 2015 att få handledning av en psykolog. Vi bör redan under nästa läsår lägga in ytterligare utbildning angående detta. Skolan måste också förhålla sig till det faktum att även papperslösa ungdomar har rätt till skolgång sedan 2013 vilket innebär en stor beredskap för stöttning på det sociala och psykiska planet. 7. Eleverna kommer från olika kulturer och har med sig mycket intressant kunskap och erfarenheter. Österlengymnasiet har ett strävansmål att utveckla en kulturgemenskap på skolan där man tar del av varandras erfarenhet. Detta gäller även inslag med musik, bild och dans som kan bidra till en kulturell förståelse och gemenskap. Då detta kan stärka elevernas identitet och de får visa upp något de kan så måste det kulturella inslaget öka och genomsyra skolan. De konsekvenser som nulägesanalysen leder till Samtliga av de sju punkter som finns ovan är punkter som skolledaren måste initiera och planera. En handlingsplan bör upprättas över vad som ska prioriteras och hur dessa olika områden av förbättring kan planeras in i den löpande verksamheten. Ann-Mari Hobert Rektor på Österlengymnasiet 7 Verksamhetsutvecklingsplan för nyanlända på Österlengymnasiet Vision Visionen för verksamheten är en väl fungerande enhet där alla elever oberoende av land eller studiebakgrund får möjlighet till studier och praktik som kan leda till ett yrkesprogram, ett högskoleförberedande program eller en anställning. Österlengymnasiet har även som vision att eleverna ska integreras i det svenska samhället, lära känna svenska ungdomar och delta i sociala aktiviteter ute i samhället. Kortsiktiga mål Österlengymnasiet kan utifrån nulägesanalysen identifiera tio kortsiktiga mål som verksamheten för nyanlända kan arbeta mot redan under läsåret 2015-2016. De kortsiktiga målen innebär ett ledningsarbete som vänder sig till en mindre grupp anställda på skolan. Det är främst SVA-lärarna, studiehandledarna samt SYV som berörs av utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet är således lättare att påbörja och lättare att utvärdera samt kräver en relativt liten ekonomisk insats förutom en förlängning av studiehandledarens insats. Långsiktiga mål I nulägesanalysen går det att identifiera fyra utvecklingsområden som är av mer långsiktig natur. Dessa långsiktiga mål kommer att ta längre tid att genomföra och kommer även att vara svårare att utvärdera då de handlar om kulturen på skolan samt resurser för verksamheten. De långsiktiga målen är mer omfattande och involverar hela personalen, samtliga elever och även de politiker som tillför de ekonomiska resurserna. Målen innebär pedagogisk fortbildning för personalen, ett värdegrundsarbete med eleverna samt ett informationsarbete mot politikerna. Strategier och aktiviteter för en utveckling av verksamheten Kortsiktiga mål 1. Ny organisation av mottagningsrutinen Österlengymnasiet har anställt ytterligare en SVA-lärare inför hösten 2015 då det är tydligt att de nuvarande resurserna inte räcker till. Det kom ett stort antal nyanlända elever under hösten 2014 och det har därefter kommit nya elever med jämna mellanrum. Den uppkomna situationen är ny för skolan och det måste därför skapas en fungerande mottagningsrutin där alla eleverna får möjlighet att påbörja studierna utifrån sina egna förutsättningar. 8 Det finns f. n. en planering som innebär att en ny undervisningsgrupp skapas till hösten där kunskaperna delas in i olika områden. Varje område tar cirka en vecka att gå igenom. Efter åtta veckor börjar man således om igen på vecka 1. Systemet innebär att eleverna kan börja när som helst under de åtta veckorna och sedan gå vidare till nästa grupp. Målet är att undvika den upprepning som det innebär när det kommer nya elever till en grupp. De elever som har god skolbakgrund ska också ha möjlighet att ta till sig kunskaperna i en snabbare takt än 8 veckor. Ett annat sätt att möta nya elever och deras olika skolbakgrund kan vara nivågruppering i matematik och engelska och en mer sammanhållen grupp i övriga ämnen. Det måste i detta fall finnas möjlighet att bilda en grupp i svenska för de som är helt nyanlända. Tidsplan för mål 1 Den nya mottagningsrutinen ska införas hösten 2015. Detta innebär att SVAlärarna redan under våren och första skolveckan måste göra en plan över hur mottagandet ska se ut i augusti 2015. 2. Information om skolan samt studieteknik Samtliga nyanlända elever ska få kunskap om hur det svenska skolsystemet fungerar, studieteknik samt en undervisning som innebär ett omväxlande arbetssätt. Många elever kommer från en helt annan studietradition och det är viktigt att de tidigt får en kunskap om hur man arbetar i den svenska skolan och hur skolan är uppbyggd. Detta är en kunskap som SYV med fördel kan ge eleverna individuellt och med hjälp av en tolk. Inlärningen i skolan sker på olika sätt i olika länder. De nyanlända eleverna bör få möjlighet att träna studieteknik utifrån de förväntningar och krav som finns i det svenska skolsystemet. Träningen i studieteknik samt datorkunskap bör ingå i studieplaneringen för de första åtta veckorna. Eleverna behöver få ett omväxlande arbetssätt. Alla elever har olika styrkor och det finns således arbetssätt som är bättre för vissa elever. Tidsplan för mål 2 Österlengymnasiet kommer under läsåret 2015 -2016 att upprätta en SYV- plan för de nyanlända på skolan. I denna plan ska framgå när och hur SYV ska informera de nyanlända eleverna om skolsystemet i Sverige. 3. Språkstöttning på yrkesprogrammen Det har visat sig att eleverna som gått vidare på skolans yrkesprogram har stora svårigheter att klara studierna p.g.a. alla de nya ord och begrepp som tillkommer inom varje yrkesprogram. Eleverna behöver hjälp med att reda ut begreppen och det skulle kunna underlätta om de får möjlighet att diskutera ord och begrepp med en studiehandledare. 9 Tidsplan för mål 3 Österlengymnasiet kommer hösten 2015 att införa en möjlighet för elever på yrkesprogram att få fortsatt studiehandledning. 4. Kontakten med vårdnadshavare och gode män Österlengymnasiet behöver utveckla kontakten med elevernas vårdnadshavare och gode män. Vi har tidigare försökt med föräldramöten vilket dock fallit på språksvårigheterna. Tanken är att skolan istället ska införa vissa veckor då vårdnadshavaren och gode män kan komma till skolan och ta del av verksamheten. Eleverna kan lämpligen skriva en inbjudan till föräldrarna/vårdnadshavaren på det egna språket och föreslå de dagar som vi har studiehandledare på deras eget språk. Tidsplan för mål 4 Skolan kommer att lägga in en besöksvecka på hösten och en på våren i kalendariet för 2015 – 2016. 5. Samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare Samarbetet mellan ämneslärare och studiehandledare ska förbättras och förtydligas. Det ska bli tydligt för samtliga inblandade vad studiehandledningen innebär. Det ska finnas inplanerade kontinuerliga möten mellan studiehandledarna, SVA-lärarna samt ämneslärarna för att klargöra målet med studiehandledning. Mötena kan ske både i individuellt och i grupp. Tidplan för mål 5 Individuella samtal med studiehandledarna ska genomföras innan eleverna börjar i augusti 2015. Det ska även finnas en planering för kontinuerliga samtal under läsåret både enskilt och i grupp. 6. Integration Det har vid intervjuer framkommit att eleverna trivs med skolan men anser att de har svårt att få kontakt med de svenska eleverna. Arbetet med integrationen måste förbättras och en plan ska utarbetas för hur integrationen kan öka. De elever som kan lite svenska kommer att få möjlighet att delta i den aktivitet som vi förlägger till naturskolan i början av höstterminen. Eleverna har idag möjlighet att välja individuellt val och kan på så sätt delta i samma undervisning som de svenska eleverna. Vi har schemabrytande hälsodagar samt avslutningsaktiviteter där det är möjligt att träffas över klasser. Tidsplan för mål 6 Arbete med integrering är fortlöpande men ska intensifieras vid skolstarten då lärlingarna i åk 1 och sprintro 2 samt yrke/prep kommer att delta i skolupptakten på Naturskolan. 10 7. Plan för studie - och yrkesvägledning En plan för studie - och yrkesvägledning ska upprättas under det kommande läsåret. Det är viktigt att eleverna får en bra information om skolsystemet samt en möjlighet att göra studiebesök/praktisera inom yrkeslivet. SYV har en stor uppgift att visa på olika möjligheter som finns för våra nyanlända. Det är även väsentligt att eleverna får information om skolsystemet och de förväntningar, möjlighet och krav som finns i Sverige. Tidsplan för mål 7 Rektor samt studie- och yrkesvägledaren bör under hösten utarbeta en processplan för hur SYV- arbetet med våra nyanlända ska organiseras. 8. Elevernas fritidsintresse Det är egentligen inte skolan sak att arrangera fritidsintressen för elever. För våra nyanlända är det dock av största vikt att skolan engagerar sig för att ge eleverna möjlighet att pröva på olika fritidsintressen men även komma i kontakt med de organisationer som finns inom fritidsverksamheten. Tidsplan för mål 8 Österlengymnasiet ska under kommande läsår aktivt arbeta med att bjuda in olika fritidsorganisationer samt Benka- di för att bredda elevernas intresse inför fritiden. 9. Kartläggning I propositionen ” Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång” (dec 2014) framkommer det att kartläggning av elever på gymnasienivån inte blir obligatoriskt. Det är ändock av vikt att dessa elever blir kartlagda så fort som möjligt då de har ont om tid och måste undvika att arbeta med sådant som de redan kan. Det finns elever som har gått nio år i sitt hemland samt enstaka elever som gått gymnasium i sitt hemland. Dessa elever har möjlighet att få sina betyg validerade/översatta och behöver endast lära sig svenska för att komma vidare på gymnasiet. En kartläggning innebär att de inte behöver göra om sin skolgång. Det finns också elever som har en mycket kort skolgång bakom sig och där en kartläggning innebär att skolan ser vad som krävs för att eleverna ska klara ett gymnasieprogram eller alternativ få ett arbete. Tidsplan för mål 9 Skolans studie- och yrkesvägledare ska sätta sig in i vilken skolbakgrund eleverna har samt se till att det sker en översättning och ev. en validering av elevernas betyg. En första genomgång kan lämpligen ske redan vid det första samtalet när SYV informerar om det svenska skolsystemet. 11 10. Kultur Österlengymnasiet strävar efter att utöka kulturutbudet. Detta kan för våra nyanlända innebära att de deltar i skolans utökade kulturaktiviteter men det kan även innebära att eleverna bidrar med sin egen kultur i form av sång, bild, dans teater mm. Skolan är öppen för att bjuda in våra nyanlända att medverka på olika sätt vid olika aktiviteter som öppet hus, jul - och skolavslutningar m.m. för att aktivt bidra till kulturutbudet. Tidsplan för mål 10. Det finns inga begränsningar och inte heller något tidsperspektiv för denna typ av aktiviteter. Våra nyanlända har varit med vid de två tillfällen när skolan åkt till Malmö för att se musicals. Teaterbesöken har upplevts som positiva av eleverna och påtagligt bidragit till integrationen på skolan. Våra nyanlända har spontant uppträtt på Öppet hus och elevernas medverkan kan inför nästa läsår planeras in på ett bättre och mer långsiktigt sätt. Långsiktiga mål 11. Genrepedagogik Skolan har som ett framtida mål att alla lärare ska arbeta som språklärare. Eleverna som kommer sent i tonåren har mycket ont om tid för att både tillgodogöra sig svenska språket men även för att klara de behörighetskrav som finns för gymnasiet. Eleverna måste få hjälp med språket när de kommer in på ett yrkesprogram. Vi har sett att även de svenska eleverna har en dålig ordförståelse. Detta innebär att genrepedagogik skulle kunna vara ett bra sätt att komma till rätta med ordkunskapen. Tidsplan för mål 1 1 En information och föreläsningsserie finns inplanerad för personalen inför läsåret 2015 – 2016. Genrepedagogiken har visat sig vara mycket effektiv när det gäller att stötta våra nyanlända i deras språk. Utbildningen inom genrepedagogiken är ny på skolan och det kommer att ta tid att förändra både förhållningssätt och arbetssätt. 12. Information om vad nyanländ och flykting innebär Alla som arbetar i en mångkulturell skola behöver grundkunskaper om flerspråkighet och andraspråksinlärning. Det behövs kunskaper om hur en elev på bästa sätt utvecklar sin flerspråkighet och vad som skiljer andraspråksinlärning från förstaspråksinlärning. Personal men även elever på skolan behöver en kontinuerlig information om vad det innebär att komma som nyanländ och flykting till Sverige. Vi har under innevarande år haft en psykolog som pratat om posttraumatiskt stressyndrom och hur detta kan påverkar undervisningen. Österlengymnasiet kommer att fortsätta med denna form av utbildning. Skolans 12 övriga elever behöver också få information om vad det innebär att komma som flykting. Vi har i ett antal år haft ett rollspel på skolan som heter ” på flykt”. Detta har varit mycket bra grund för det värdegrundsarbete som vi jobbar med. Tidsplan för mål 12 Detta arbete kommer aldrig att bli färdigt och det är svårt att utvärdera. Österlengymnasiet kommer kontinuerligt att fortsätta med information och värdegrundsarbete. Det kommer hela tiden nya elever och arbetet kan aldrig avstanna. 13. Information till politikerna Det är politikerna som sätter ramarna och resurserna för verksamheten. Politikerna måste därför få en kontinuerlig information om verksamhetens omfång samt resursbehov. Tidsplan för mål 13 Rektor har möjlighet att föra fram de problem och behov av resurser som finns vid möten med BUF-politikerna. Detta sker vid 1 – 2 tillfällen under läsåret. 14. Modersmålsundervisningen Simrishamns kommun har i likhet med övriga kommuner en skyldighet att ge modersmålsundervisning till elevgrupper med samma språk om det är fem elever. Övriga elever har ingen rätt till modersmålsundervisning. Vi har ett flertal elever som ej har rätt till modersmålsundervisning. Forskningen visar ett det är lättare att lära sig ett nytt språk om eleven har en god kunskap i sitt modersmål. Det är önskvärt att samtliga elever bereds denna möjlighet. Tidsplan för mål 14 Rektor kan och bör, i olika sammanhang, föra fram en önskan om att skolan får resurser att ge modersmålsundervisning till samtliga elever oberoende av gruppstorlek. Då detta är en resursfråga är det svårt att ange tidsram för detta och om det går att genomföra fullt ut. 13 Referenser Hassanpour, A. & Sandell ring, A (2013). Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever. I M: Olofsson (red) symposium 2012: Lärarrollen i svenska som andra språk. Stockholms universitets förlag. Kästen- Ebeling, G.,& Otterup, T. (Eds). (2014). En bra början – mottagande och introduktion av nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur. Lagrådsremissen: Utbildning för nyanlända. Mottagande och skolgång. Olof Johansson & Lars Svedberg (red), Att leda mot skolans mål, 2013, Gleerups Utbildningsdepartementet (201) Utbildning för nyanlända. Mottagande och skolgång. Ds 2013:6. Stockholm:Fritzes Vetenskapsrådet (2010) Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever iden svenska skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010. Stockholm. 14
© Copyright 2024