Tomas Lindahl: ”Jag fick en väldigt bra grupp på KI
KIBladet KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 4 | 2015 SPECIAL NOBELPRIS-INTERVJUN Expert? Så får du publiken att lyssna Tomas Lindahl: ”Jag fick en väldigt bra grupp på KI” Sidorna 18–21 LÄRARDAGEN Sidorna 4–7 Nya kunskaper gör världen större Sidorna 12–13 Bildextra: Stort grattis, pristagare och nya professorer! Sidorna 26–27 Marie Carlén är en av KI:s forskare som arbetar med tekniker som utvecklats av gästprofessorn Karl Deisseroth. Här finns tekniken alla talar om Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Sidorna 14–15 PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Alla berörs av det som pågår i vår värld E n utmanande och innehållsrik hösttermin går nu mot sitt slut. Sedd ur ett universitetsledningsperspektiv har den framförallt präglats av arbetet med Karolinska Institutets bidrag till den kommande forsknings- och innovationspropositionen samt slutfasen av arbetet med att färdigställa det regiona la ALF-avtalet. SAMTIDIGT HAR VI alla berörts av det som pågår i vårt samhälle. Vi ser de närmast osannolika flyktingströmmarna, där människor flyr för sina liv medan världen åter plågas av tilltagande politiska spänningar, militär eskalering, etniska motsättningar och terroristattacker. I detta nu blir betydelsen av akademins kärnvärden ännu tydligare och Karolinska Institutets vision fastare än någonsin – att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Anders Hamsten rektor MOT DENNA BAKGRUND har vi under den gångna hösten arbetat intensivt med att formulera Karolinska Institutets bidrag, i form av synpunkter och prioriteringar, till regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition. En fortsatt positiv forskningspolitik, som kompletteras med kraftfulla satsningar på innovationer och ökad autonomi inom flera områden, utgör en förutsättning för att Karolinska Institutet ska kunna vidareutveckla och förstärka sin roll som ett ledande internationellt universitet. I VÅRT REMISSVAR skriver vi att en be- tydande ökning av statens sammantag- TRE SAKER JAG HOPPAS PÅ JUST NU 1 Att regeringen inser betydelsen av världsledande forskning för ekonomisk tillväxt inom Life Science-sektorn. 2 Att Europa kan förenas i samverkan för ett mänskligt mottagande av de flyktingar som ber om vår hjälp. I detta nu blir betydelsen av aka demins kärnvärden ännu tydligare och Karolinska Institutets vision fastare än någonsin – att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. na anslag till forskning, innovation och utbildning vid universitet och högskolor är nödvändig under de kommande tio åren. Det ökade basanslaget behövs för att ge universiteten och högskolorna större strategiskt handlingsutrymme. De ökade basanslagen bör också i betydligt högre utsträckning än vad som nu är fallet fördelas utifrån lärosätenas faktiska prestationer inom forskning och utbildning. Ett effektivt utnyttjande av statens sammantagna resurser kräver också en tydligare profilering och rollfördelning mellan lärosätena. Sverige är ett litet land och resurserna räcker endast till att finansiera ett begränsat antal universitet på en internationellt ledande position. Jag menar att ett fåtal svenska universitet har förutsättningar att långsiktigt uppehålla en internationell topposition. Karolinska Institutet är ett av dem. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING är vår enskilt viktigaste samarbetspartner. Efter ett drygt års intensivt arbete har vi nu ett nytt regionalt ALF-avtal som reglerar det fram- 3 tida samarbetet med hälso- och sjukvården. Där stipuleras att universitetet och universitetssjukvården ska integreras i betydligt större omfattning än vad som tidigare varit fallet. Avtalet beskriver också en tydligare rollfördelning mellan universitet och vårdgivare inom universitetssjukvården. Vidare ska de verksamhetsförlagda delarna av våra utbildningsprogram i högre utsträckning än tidigare äga rum i miljöer med mycket hög vårdkvalitet och kvalificerad och tillräcklig handledning. I BÖRJAN AV OKTOBER tillkännagavs att en av årets tre Nobelpristagare i kemi började sin karriär som läkarstudent på Karolinska Institutet. Professor Tomas Lindahl, sedan länge verksam i England, doktorerade vid Karolinska Institutet 1967 och gjorde här under början av 70-talet sina första banbrytande upptäckter kring mekanismer bakom DNA-reparation. De KI-medarbetare som arbetat tillsammans med Tomas vittnar om en målmedveten, generös och modig forskare, som vågade satsa på ett område som inte tillhörde de omhuldade på den tiden. Med stor glädje och stolthet hälsar vi Tomas Lindahl välkommen till Stockholm för att ta emot sitt Nobelpris. JAG ÖNSKAR ER alla en lyckosam fort- sättning och ett gott slut på höstterminen. Att vi alla får njuta av välförtjänt ledighet i anslutning till de kommande helgerna. Everyone is affected by current events A CHALLENGING and eventful autumn semester is coming to an end. From the perspective of the university management, it has been dominated by our input to the coming research and innovation bill and the final preparations of the regional ALF agreement. HOWEVER, WE HAVE all been affected by current events in the wider society. We are witnessing an almost unbelievable influx of refugees fleeing for their lives while the world is once again plagued by political tensions, military escalation, ethnic conflict and terrorism. At times like this, our core values as a university become even more important, and our vision more resolute – to make crucial contributions to the improvement of human health. 2 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 IN LIGHT OF THIS, we have spent the autumn working hard on formulating the opinions and priorities that Karolinska Institutet is to submit to the government’s forthcoming research and inno vation bill. If the government sticks to its auspicious research policy, with continuing investments in innovation and greater autonomy across the board, Karolinska Institutet will be very well placed to develop and consolidate its role as a university of first-class international rank. IN OUR STATEMENT of opinion, we write that an increase in the total govern ment appropriation for research,inno vation and education will be needed over the coming decade. The effective utilisation of the total government appropriation also requires the institutions to present a clear er profile and perform clearer roles. Sweden is a small country and can only finance a limited number of world- leading universities. Only a handful of Swedish universities have the capacity to sustain such a leading international position over the long term. Karolinska Institutet is one of them. THE STOCKHOLM COUNTY COUNCIL is our most important partner by far, and now after more than a year’s hard work, we have a new regional ALF agreement regulating the future of our collaboration with the healthcare sector. The new agreement stipulates that the university and the university health care are to be more fully integrated than at present, and describes a clear er division of roles in academic health care between us. IT WAS REPORTED IN early October that one of this year’s three Nobel laureates in chemistry began his career as a medical student at Karolinska Institutet and made his first pioneering discoveries on DNA-repair mechanisms here. It is with immense pleasure and pride that we welcome Professor Tomas Lindahl, who has been working in the UK for many years, back to Stockholm to receive his Nobel Prize. I wish you all a happy and fruitful end of the semester. ANDERS HAMSTEN Vice-Chancellor SPANING MAN TALAR OM... … att varna för rovdjur Hej, Anders Wändahl, som arbetar med forskarstöd på Karolinska Institutets universitetsbibliotek, KIB. Ni varnar ofta publicerande forskare för så kallade rovdjursförlag eller rovdjurstidskrifter, vad är det för något? – Det är ett förlag, eller en enskild tidskrift, som har stora brister i sin kvalitetskontroll. De har ingen aka demisk förankring, utan har startats av entreprenörer som ett sätt att tjäna enkla pengar på forskare genom publiceringsavgifter. De har en dålig eller obefintlig peer reviewverksamhet och publicerar, lite grovt sagt, vilka artiklar som helst mot betalning. Hur ska en enskild forskare veta om det handlar om en oseriös aktör? – Den här typen av förlag mej lar enskilda forskare och föreslår publicering hos dem. Det är en första varning – blir man kontaktad på det sättet ska man dra öronen åt sig. Kan det bli en dyrköpt erfarenhet att tacka ja? de borde undvika eller inte. Blir det vanligare med den här typen av förlag? – De tar kanske 400 – Ja, det blir det. Men dollar för en artikel jäm i samband med att folk lär fört med 1500 dollar hos sig deras sätt att verka kan en seriös tidskrift. Men man tänka sig att det blir en du får inget för pengarna avtrappning. Om någon är och det är ett dåligt sätt att Anders osäker får de gärna vända sig avrapportera din forskning. Wändahl. till oss på biblioteket. Vi har Dels så uppträder du i ett Foto: ULF SIRBORN bra koll på detta och kan göra sammanhang som är tvek en bedömning. Vi kommer samt och dels får du ingen också gärna ut och pratar och synlighet i forskarsamhäl berättar mer. let, eftersom din artikel inte finns i Är det något annat som är bra att databaserna. Vad har de här tidskrifterna för läsare? – Tidskrifterna hittas via Google. Så läsekretsen blir väldigt slump mässig. Hur kommer ni på biblioteket i kontakt med dessa förlag? – Forskare som blivit kontaktade brukar i sin tur kontakta oss, för att fråga oss om det är en seriös tid skrift. Då kan vi säga om det är något veta? – De erbjuder också forskare att sitta med i redaktionsrådet – de vill samla på sig namn som legitimerar tidskriften. Det förekommer till och med att de lägger till namn på ovetande forskare i sina editorial boards. Så det kan vara bra att googla sitt namn då och då. SOFIA STRIDSMAN BOKEN Späckat om hälsa genom historien D en medicinhistoriska samlingen i Hagströmerbiblio teket vid Karolinska Institutet har varit en viktig källa till Nils Uddenbergs rikt illustrerade verk, Lidande och läkedom, Fri Tanke förlag. Nils Udden berg är professor emeritus i psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning. I två fullmatade band guidar han läsaren genom människans hälsa och sjukdom genom årtusendena. Både märk liga kurer och betydelsefulla vetenskapliga upptäckter sätts in i historiska sammanhang i det första svenska medicin historiska verket på 70 år. 20 SIFFRAN I oktober jubilerade audio nomprogrammet vid Karolinska Institutet. Det var alltså 20 år sedan de första studenterna antogs till det treåriga programmet. Sedan dess har ungefär 150 studenter tagit audionomexamen från KI. Det hela uppmärksammades med ett internationellt symposium i Nobel Forum. ROVDJUR ELLER INTE? Så vet du om du ska tacka nej till ett förlag. Anders Wändahl på Universitetsbiblioteket tipsar om några tum regler som kan hjälpa till att avgöra om ett förlag eller en tidskrift är seriöst eller inte. l Känner du till tidskrift en eller förlaget? Gör dina kollegor det? Om inte – varningsflagg! l Är tidskriften medlem i någon branschorgani sation? Det är ofta en kvalitetsmarkör. l Finns tidskriften med i databaser som Medline eller Web of Science? – Att de inte finns med behöver inte betyda att de är oseriösa, men då är det bra att kolla ett varv till, säger Anders Wändahl. CITATET Det växer gråbo här utanför, och strax innan Nobelpriset skulle offentliggöras gick jag dit och klapp ade dem lite. Ni kan inte ana hur berömda ni snart kommer att bli, tänkte jag.” http://korta.nu/ rovdjursforlag Läs mer: KI:s bibliotek har samlat information om den så kallade open access-rörelsen och om rovdjursförlag här. Se upp för rovdjursförlag. Det kan bli en dyrköpt affär. Foto: ISTOCK PHOTO Urban Lendahl, sekreterare i Nobelförsamlingen, om minuterna innan presskonferensen i Nobel Forum. Såväl kinesisk sommarmalört, Artemisia annua, som den svenska släktingen gråbo, Artemisia vulgaris, namngivna av Carl von Linné, har haft betydelse för behandlingen av malaria som uppmärksammas i och med årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Publicerat i Medicinsk Vetenskap 4/2015. KI Bladet, Karolinska Institutet, Kommunikationsavdelningen, Berzelius väg 13, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, [email protected] Chefredaktör: Madeleine Svärd Huss, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Iris Media Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Västerås 2015. KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2015. Webbplats: ki.se/kibladet Nästa nummer av KI Bladet kommer den 19 februari 2016. KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 3 Foto: ERIK CRONBERG LEDARE LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT ”Jag fick en väldigt bra grupp på KI” I ett källarlabb på 1970-talets KI gör Tomas Lindahl, en av årets Nobelpristagare i kemi, flera av sina avgörande upptäckter. Här visar han att DNA inte är så stabilt som man tidigare trott och beskriver en mekanism för hur cellen reparerar skador på arvsmassan. TEXT: Sara Nilsson i Naturvetenskapliga forskningsrådet då och tyckte att det skulle vara en stor vinst för Sverige att han fortsatte forska vid KI. På min inrådan sökte Tomas en särskild forskartjänst och fick den placerad här, berättar Peter Reichard, professor emeritus vid institutionen för medicinsk biokemi och bio fysik vid KI. DET ÄR TIDIGT 1970-tal. På botten VID DEN HÄR TIDEN antar fors- våningen i dåvarande kemikum, med ljus från fönster vid taket, har Tomas Lindahl sitt labb. Han har nyligen återkommit till KI. Här har han tidigare läst till läkare och disputerat, men avhandlingsarbetet gjordes delvis vid Princeton University i USA och därefter arbetade han som postdoktor vid Rockefeller University. – Tiden i USA gav honom toppublikationer och utbildning i avancerad forskningsteknik. Jag var medicinsk representant karvärlden att DNA-molekylen, som utgör grunden för allt liv, är extremt beständig. Något annat verkar otänkbart. Men under sin postdoktid i USA upptäckte Tomas Lindahl att RNA, den molekylära kusinen till DNA, lätt bryts ned av värme. Det fick honom att undra om DNA verkligen var så stabilt som alla trodde. Tre år senare, som självständig forskare på KI, börjar han söka efter svaret. Den första tiden är det bara Tiden i USA gav honom toppublikationer och utbildning i avancerad forskningsteknik PETER REICHARD Tomas Lindahl och laboratorieassistent Barbro Burt (då Nyberg). Tillsammans bygger de upp det lilla labbet. – Förhållandet mellan forskare och laboratorieassistent var annorlunda då. Inte lika frispråkigt som i dag. Det var han som bestämde, men han var ödmjuk och jättebra i den rollen, säger hon. Hon minns Tomas Lindahl som strikt i sitt sätt att vara, men han visade med gester att han var mån om sina medarbetare. – Han hjälpte mig till exempel att få högre lön. Skrev brev till KI att jag gjorde ett jättebra jobb och hade alldeles för dåligt betalt. Det är inte alla som gör så! Han var omtänksam och generös, säger hon. BARBRO BURT STÅR ofta påpäl- sad i kylrummet och renar fram enzymer från slaktvävnad. DNA har hon inte arbetat med tidigare, men Tomas Lindahl lär pedagogiskt upp henne och berättar vad arbetet går ut på. Jobbet är omväxlande och hon trivs. På ett par av de första artiklarna på vägen mot den nu prisade reparationsmekanismen av DNA, är hon och Tomas Lindahl de enda författarna. – Att som labbass få vara med på publikationer var inte vanligt. Då tänkte jag inte på vilken betydelse resultaten kunde ha, men nu förstår jag att en del av det jag arbetade med fortfarande gäller, säger Barbro Burt. Så småningom kommer de för- sta doktoranderna. Stefan Söder häll påbörjar sin doktorandutbildning 1971. – Tomas lämnade oss ganska mycket ifred. Han fanns där, var tillgänglig, deltog i planering och var intresserad av våra resultat, men jagade inte på oss. Men visst, vi jobbade mycket, säger han. TOMAS LINDAHL KOMMER ofta in vid tio och sitter kvar senare än de andra i labbet, som i början även fungerar som skrivrum. Stefan Söderhäll beskriver honom som eftertänksam, vänlig och generös. Generositeten visar sig bland annat i hans sätt att lyfta fram sina medarbetare. En av Stefan Söderhälls forskningsartiklar accepteras av den prestigefulla tidskriften Nature. Det praktiska jobbet hade han gjort själv, men Tomas Lindahl hade bidragit med råd och skrivhjälp. – Som min handledare kunde han hävda att han skulle stå med på arbetet, men han tyckte att jag skulle vara ensamförfattare. Få skulle ha resonerat så generöst, varken då eller i dag, säger Stefan Söderhäll. – Jag blev väldigt glad när jag hörde att han hade fått Nobelpriset. Inte bara för att jag känner honom, utan för att han har nått fram utan akademisk framfusig het. Utan att till varje pris, med mer eller mindre justa medel, försöka skaffa sig resurser på andras bekostnad. Det gläder mig att kompetensen bär. UPPTÄCKT AV DNA-REPARATION GER NY CANCERBEHANDLING l Nobelpriset i kemi 2015 delas av Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar, för att de på molekylär detaljnivå har kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. l Tomas Lindahls bidrag handlar om upptäckten av ett molekylärt 4 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 maskineri, base excision repair, som lagar DNA när någon kvävebas i DNA-molekylen har tagit skada. Första steget är att ett enzym kallat glykosylas hittar felaktigheten och klipper bort den skadade basen. Ett par andra enzymer avlägsnar resterna, hålet fylls igen med en korrekt bas och kedjan klistras ihop av andra enzymer. l Upptäckterna har gett grundläggande insikter i hur celler fungerar, kunskaper som exempelvis kan användas för att förstå åldrande och utveckla nya cancerbehandlingar. l Ett läkemedel som bygger på Tomas Lindahls upptäckt är olaparib, framtaget av Thomas Helleday, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid KI. Det dödar cancerceller genom att blockera ett av cellens reparationsenzymer för DNA och är godkänt för behandling av äggstockscancer. Tomas Lindahl betonar vikten av god stämning i forskningslabbet. FOTO: THE FRANCIS CRICK INSTITUTE J ag minns honom sitta där i labbet. Ett papperskromatogram i handen. ”Men det här … det är ju uracil!” Vi förstod att det inte passade in i vad han letade efter, men insåg naturligtvis inte hur långt fyndet skulle komma att bära, säger Stefan Söderhäll, en av Tomas Lindahls första doktorander. SIV LJUNGQUIST börjar hos Tomas Lindahl 1971 med ett trebetygs arbete. Hon trivs bra och fortsätter med doktorandstudier. – Det var mycket självständigt arbete. Jag satte upp mina metoder och jobbade på. Han gav de stora riktlinjerna och gjorde det pedagogiskt. Sedan fick jag använda mitt eget huvud, läsa mycket, säger hon. Tomas Lindahl var ganska tystlåten, inne i sin forskning, minns Siv Ljungquist, men hade glimten i ögat. Även hon uppfattar honom som mån om sin personal – lyckade publi ceringar firas med en flaska vin och på jul arna äter gruppen på stan eller hemma hos honom. – Vi åkte till Utö också. Bad ade, åt, barnen var med. Det var väldigt avslappnat och trevligt. Den personliga delen av honom visades oftare utanför labbet, säger hon. När Siv Ljungquist är relativt ny doktorand blir Tomas Lindahl inbjuden att föreläsa vid ett DNA-reparationsmöte i Prag. Han kan inte åka men tycker att hon ska ta hans plats. Väl där får hon veta att hon också ska Jag hade lite undervisning och inget speciellt tryck på mig att producera. Det var bara att försöka få fram något nytt. vara moderator för en session. – Jag blev TOMAS LINDAHL jättenervös – det hade ingen sagt till mig, de tyckte väl att det var självklart. Man blev tvungen att ta plats, helt enkelt. Tomas fostrade oss att ta egna initiativ, säger hon. ÖVER TELEFON FRÅN det fashion abla området Highgate i norra London, minns Tomas Lindahl en tid för ungefär 40 år sedan. – Jag fick en väldigt bra grupp på KI. Barbro, Siv och Stefan är dessutom utomordentligt hjälpsamma och trevliga personer. – Det var en bra tid. Jag hade lite undervisning och inget speciellt tryck på mig att producera. Det var bara att försöka få fram något nytt, säger Tomas Lindahl. DET LYCKAS han med. 1972 visar han och Barbro Burt att DNA inte är så stabilt som alla tidigare trott, utan naturligt sönderfaller i en takt som borde ha omöjliggjort livets utveckling på jorden. Han visar att kvävebasen cytocin i DNA lätt tappar en amingrupp, vilket gör den till basen uracil. Får felet finnas kvar kommer en mutation att uppstå nästa gång DNA kopieras. Tomas Lindahl drar slutsatsen att cellen måste ha något sätt att motarbeta dessa skador. I en studie publicerad 1974 identifierar han i E. coli enzymet TOMAS LINDAHL l Ålder: 77 år. l Bor: Highgate i norra London. ”Det är ett trevligt område med gamla hus. Inte olikt Bromma där jag växte upp”. l Familj: Två barn, som båda bor i USA, och barnbarn. Sedan drygt 35 år partner med Beverly Griffin, tumörvirolog. l Gör: Emeritus gruppledare vid Francis Crick Institute, som är under uppbyggnad i centrala London, och emeritus chef för Cancer Research UK vid Clare Hall Laboratory utanför London. Även senior vetenskaplig rådgivare vid IFOM, ett forskningsinstitut för molekylär onkologi i Milano. l Fritid: Musik. ”London har ett utomordentligt utbud av fina konserter. Jag lyssnar ofta på kammarmusik på Wigmore Hall, till exempel. Jag är även vinintresserad. Provade under KI-tiden vin tillsammans med några kamrater och skrev recensioner”. KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 5 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT “I HAD AN EXCELLENT GROUP AT KI” Foto: GUSTAV MÅRTENSSON A basement laboratory at KI in the 1970s: this is where Tomas Lindahl, one of this year’s Nobel laureates in chemistry, makes many of his pioneering discoveries. It is here that he shows that DNA is not as stable as once thought and describes a mechanism for how cells repair genetic damage. His colleagues at the time describe a generous, thoughtful person. Tomas Lindahl himself recalls his time at KI as stimulating and stresses the importance of a good laboratory atmosphere. STUDIER FRÅN KI Barbro Burt (då Nyberg), 68 år. Laboratorieassistent i Tomas Lindahls grupp vid institutionen för medicinsk kemi II 1969–1978. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Siv Ljungquist, 67 år. Forskade i Tomas Lindahls grupp vid institutionen för medicinsk kemi II 1971–1977. Först för ett så kallad trebetygsarbete, sedan som doktorand. Disputerade 1977. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Stefan Söderhäll, 67 år. Barnonkolog och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på KI. Doktorand i Tomas Lindahls grupp vid institutionen för medicinsk kemi II 1971–1976. Disputerade 1976. ”Han hade nya intressanta uracil-DNA glykosylas, som hittar och avlägsnar den felaktiga uracilbasen. I artikeln beskriver han de grundläggande koncepten för den nu Nobelprisbelönade reparationsmekanismen, base excision repair, som han senare karaktäriserar vidare. – Det var spännande. Jag kan inte säga specifikt när, men allt eftersom stod det klart för mig att vi hade hittat något nytt och avgörande, säger Tomas Lindahl. De lyckade publiceringarna firas med en flaska vin eller champagne. Alla inblandade ska känna sig stolta. Att medarbetarna får 6 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 erkännande för det de åstadkommit är viktigt för Tomas Lindahl. – Barbro Nyberg var utomordentligt skicklig på att göra försök. Det är ett viktigt arbete att göra det så noga som hon gjorde och alldeles riktigt att hon står med på artiklarna, säger han. Att vara generös mot sina medarbetare och hjälpa dem vidare på karriärstegen ligger också bakom strategin att tidigt skicka ut doktoranderna på konferenser. Den som har gjort något bra ska visas upp för omvärlden. Detsamma gäller medförfattarskap. – På den tiden behövde doktorander publikationer där de var enda författare för att kunna få egna tjänster. Eftersom jag hade väldigt bra studenter vore det dålig form om jag satte mitt namn på varje arbete. Och jag klarade mig i alla fall, säger han. TOMAS LINDAHL BESKRIVS ofta som systematisk och målmedveten i sin forskning. Han håller med om den bilden, men tillägger att det är viktigt att vara öppen för oväntade resultat. – Det är bland det mest stimulerande med forskning. Att man inte bara rutinmässigt mal ut data, utan måste titta på det man producerar och undra ”säger det här mig någonting, har jag tänkt fel?”, säger han. ARNE HOLMGREN, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på KI, ledde vid den här tiden en forskargrupp i samma byggnad som Tomas Lindahl. De delade en del instrument och han beskriver Tomas Lindahl som vänlig och lätt att samarbeta med och respekterad som forskare. – Att han gjorde bra forskning Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Read the article in full on ki.se/en/news Peter Reichard, 90 år. Professor emeritus, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid KI. Var professor vid samma institution som Tomas Lindahl, men lämnade 1970 för att bli chef för den biokemiska avdelningen vid Medicinska Nobelinstitutet på KI. Arkivbild från 1992. Foto: ULF SIRBORN Arne Holmgren, 75 år. Professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på KI. Ledde 1973–1978 en forskargrupp vid institutionen för medicinsk kemi I och delade vissa instrument med Tomas Lindahl. Viktiga studier under Tomas Lindahls KI-tid, 1969–1978: l Lindahl, T. och B. Nyberg, Rate of depurination of native deoxyribonucleic acid. Biochemistry, 1972. 11(19): s. 3610-8. l Lindahl, T. och A. Andersson, Rate of chain breakage at apurinic sites in double-stranded deoxyribonucleic acid. Biochemistry, 1972. 11(19): s. 3618-23. l Lindahl, T. och B. Nyberg, Heat-induced deamination of cytosine residues in deoxyribonucleic acid. Biochemistry, 1974. 13(16): s. 3405-10. l Lindahl, T., An N-glycosidase from Escherichia coli that releases free uracil from DNA containing deaminated cytosine residues. Proc Natl Acad Sci U S A, 1974. 71(9): s. 3649-53. l Lindahl, T., New class of enzymes acting on damaged DNA. Nature, 1976. 259 (5538): s. 64-6. idéer och auktoritet i labbet” begrep vi, men kanske inte att det skulle bli så här stort, säger han. PÅ KI DRIVS TOMAS LINDAHL av att arbeta med ett spännande område och stimulerande äldre kollegor. Hans stora förebild är Peter Reichard, som var professor vid samma institution och sedan chef för den biokemiska avdelningen vid Medicinska Nobelinstitutet på KI. – Han byggde upp en utomordentligt fin institution, hade bra medarbetare och löste forskningsproblem som jag är lite besviken över att han inte har fått Nobelpris för. Jag inspirerades och försökte göra forskning som jag såg honom göra det. Hur var det? – Han hade nya, intressanta idéer och auktoritet i labbet. Var en mycket skicklig forskare. När man hör en verkligt fin musiker spela vet man att det är så här det ska göras. Den känslan fick jag av hans forskning. Då som nu var kampen om forskningsmedel hård. Tomas Lindahl konstaterar att han klarade sig hyggligt med sin forskartjänst, men att hans grupp förblev liten. – Jag hade tänkt utöka den lite. Men det blev konkurrens inom institutionen och forskaren jag konkurrerade med var en driftig administratör, skicklig på att få fram medel. Jag var inte lika bra på det, säger han. Efter nio år, 1978, lämnar han KI. En professur i medicinsk och fysiologisk kemi har utlysts vid Göteborgs universitet och enligt Tomas Lindahl innebär forskartjänsten att han måste söka. Fyra år senare flyttar han vidare till London och bygger upp det framgångsrika Clare Hall Laboratories. Vad tog du med dig från KI-tiden? – Att det är viktigt med en bra atmosfär i forskarlabbet; vänlig och hjälpsam. Då kommer mycket annat av sig självt. Hur skapar man bra atmosfär? – Genom att ha tur, satsa på rätt personer och vara ett personligt föredöme. Det är viktigt att vara generös. Det finns motsatta exempel, tyranner som har fått fram fina resultat genom att piska sina medarbetare. Så vill inte jag jobba, säger Tomas Lindahl. [email protected] KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 7 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT ”Oväntat men inte så överraskande” Kampen mot sjukdomarna fortsätter på KI Foto: MARY SCHWALM/ SCANPIX Foto: EVERETT KENNEDY BROWN/SCANPIX Foto: STR/SCANPIX Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin revolutionerade behandlingen av parasit sjukdomar med effektiva mediciner. Pristagarna själva reagerade lugnt, överraskat – och med skepsis när de fick reda på att deras upptäckter hade belönats. TEXT: Anders Nilsson FOTO: TT/Reuters THE FIGHT AGAINST DISEASES CONTINUES NOBEL LECTURES Artemisinin and Avermectin/ Ivermectin – the discoveries that were awarded this year’s Nobel Prize in Physiology or Medicine – have saved millions of lives from malaria, river blindness and elephantiasis. But the fight against the diseases continues – here at KI too. A large percentage of the annual 500,000 estimated victims of malaria are babies; older children and adults in malaria-ridden areas have had time to build up an immunity to the disease. “We aim to have completely eradicated the disease by 2050, which is an enormous undertaking,” says Professor Mats Wahlgren. Aula Medica 7 December, 2015, 13.00. Satoshi Omura: “A splendid gift from the Earth: The origins & impact of Avermectin” The lecture will be presented in Japanese with translation into English. William C Campbell: “Ivermectin: A reflection on simplicity” YOUYOU TU SATOSHI OMURA 8 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 ” © ® Nobelstiftelsen ” A little unexpected, but also not quite surprised” sa Youyou Tu om Nobelpriset till China Daily. ”This is not my personal achievement, but an award to all Chinese scientists. We worked on this together for decades, so the prize shouldn’t be a surprise.” l Youyou Tu föddes i Zhejiang Ningpo, Kina, 1930. I Kulturrevolutionens Kina forskade hon i ett hemligt militärt projekt, där ett stort antal forskare sökte mer effektiva behandlingar mot malaria. Skälet var främst militärt: att stödja Nordvietnams sida i det pågående Vietnamkriget. l Youyou Tu arbetade i den del av projektet som tog avstamp i traditionell kinesisk medicin. Försök med sommarmalört föll först inte väl ut, men efter att Tu konsulterat skrifter från 300-talet lyckades hon utvinna ett ämne som visade sig vara mycket effektivt mot malaria – Artemisinin. l Tu är i dag chefprofessor vid China Academy of Traditional Chinese Medicine. Hon har enligt Nature aldrig belönats med något betydande kinesiskt vetenskapspris för sin upptäckt. 2011 fick hon Laskerpriset. My job is just receiving the power of microbes, and I have been doing so by studying what microbes were doing” sa en överraskad Omura till Japan Times apropå Nobelpriset. Enligt tidningen är Omura – som började sitt yrkesliv som lärare i gymnastik och naturvetenskap – en hängiven längdskidåkare och golfspelare. Han är också konstvän och filantrop och har donerat en konstsamling och en stor summa pengar till uppförandet av ett konstmuseum i sin hemstad Nirasaki. l Satoshi Omura föddes 1935 i Nirasaki, Japan, har dubbla doktorsexamina – i farmaceutisk vetenskap och kemi. Han har forskat vid Kitasato Institute och Kitasato University, där han i dag är professor emeritus. l Omura blev mycket framgångsrik i att odla och isolera bakteriestammar. I sitt sökande efter bakterier med antibakteriell verkan odlade han tiotusentals bakterie kulturer. Några särskilt lovande stammar skickades till William C Campbell på Merck i USA. Bakterien som ledde till upptäckten av Avermectin kommer från ett jordprov som Omura tagit på en golfbana. WILLIAM C CAMPBELL ” It’s not that I mistrust you, but is there some way that I can verify this?” Boston Globe rapporterar att Campbell fick beskedet om Nobelpriset på telefon av en reporter, men trodde att det var ett skämt och avslutade samtalet. Sedan ångrade han sig och ringde tillbaka för att fråga efter bevis. Reportern hänvisade till Nobelstiftelsens webbplats. l Campbell föddes i Ramelton, Irland, 1930. Efter grundexamen vid Trinity College, Dublin kom han till University of Wisconsin, USA, där han doktorerade. Som forskare på läkemedelsbolaget Merck sökte Campbell efter nya behandlingar mot parasiter hos husdjur. l En substans från en av de bakterie odlingar som Omura levererat tycktes ha särskilt god effekt och kunde så småningom isoleras. Den fick namnet Avermectin. En modifierad, mer effektiv version döptes till Ivermectin. Campbell fick tillstånd att pröva Ivermectin på människa, och resultaten föll väl ut. Sedan 1987 donerar Merck Iver mectin till alla behövande. l Campbell är i dag research fellow emeritus vid Drew University, Madison, New Jersey, USA. Youyou Tu: “Discovery of Artemisinin – A gift from Traditional Chinese Medicine to the World” The lecture will be presented in Mandarin with translation into English. l Free admission from 11.30. Seats must be taken by 12.45. Live broadcasting: nobelprize.org nobelprize medicine.org 500 000 människor per år beräknas dö i malaria. Foto: ISTOCK Vanligt att inspireras av traditionell läkekonst n Att Youyou Tu inspirerades av traditionell läkekonst har väckt viss uppmärksamhet, men är inte något ovanligt eller konstigt, förklarar vetenskapshistorikern Hjalmar Fors, som vid årsskiftet tillträder som förstebibliotekarie för Hagströmerbiblioteket på KI. – Tvärtom skulle jag säga att det är mycket vanligt, säger han. Vi behöver inte gå längre än till Artemisinins föregångare, Kinin. Det har sitt ursprung i sydamerikanska indianstammars användning av cinchonaträdets bark. Ett mer vardagligt exempel är antikens medicinska användning av pilbark och pilblad som lett fram till våra dagars acetylsalicylsyra. I sin egen forskning undersöker Hjalmar Fors tillsammans med kollegan Nils-Otto Ahnfelt ett svenskt traditionellt läkemedel från tidigt 1700-tal: Hjärnes testamente. – Vårt syfte är främst historiskt: att förstå vad den här medicinen betydde för sin samtid, säger Fors. Vår hypotes var ursprungligen att apotekarna arbetade väldigt systematiskt för att maximera placebo. Men sedan vi inledde de kemiska analyserna har vi också blivit intresserade av medicinens faktiska effekt. Den innehåller mer aktiva ämnen är vi hade väntat oss. Artemisinin och Avermectin/ Ivermectin – upptäckter som i år belönas med Nobelpriset i fysiologi eller medicin – har räddat miljoner människor från malaria, flodblindhet och elefantiasis. Kampen mot sjukdomarna fortsätter – även i KI:s forskning. Av de 500 000 per år som beräknas dö i malaria är en mycket stor andel små barn. Ungdomar och vuxna i malariaområden har hunnit bygga upp ett immunförsvar mot sjukdomen. Professor Anna Färnert studerar denna immunitet. – Vi har bland annat visat att människor som infekteras kontinuerligt med flera parasitstammar har ett bättre försvar mot sjukdomen. Det tyder på att ett framtida malariavaccin bör innehålla flera delar för att ge bra skydd. Färnerts kliniska forskning i Sverige har lett till en ny syn på immuniteten mot allvarlig malaria. Den är inte livslång, vilket man tidigare trodde. – Patienter som ursprungligen kommer från Afrika men som levt länge i andra delar av världen tappar sitt skydd, säger hon. Anders Björkman, senior professor, har forskat om malaria i 35 år. Ett av hans forskningsspår gäller Zanzibar utanför Tanzanias kust, där ambitiösa insatser mot malaria pågått länge. – Det handlar om en kombination av framför allt Artemisinin men även myggkontroll och andra åtgärder, säger Björkman. Öarna har 1,5 miljoner invånare och insatserna har sänkt malariaförekomsten med 97 procent med halveringen av total barnadödlighet. ÄVEN PROFESSOR Akira Kaneko intresserar sig för öar, och har lyckats göra och behålla Aneityum i Stilla havet, med 700 invånare, helt malariafri. Nu tänker han göra samma sak i Victoriasjön. – Det rör sig om fyra öar samt en del av fastlandet, säger han. Vi börÖarna har 1,5 miljoner jar en pilotstudie invånare och insatser på en liten ö i na har sänkt malaria januari 2016. Införekomsten med satsen är en kombination av olika 97 procent åtgärder, inklusive läkemedelsbehandling till alla 60 000 i området. På grund av människors rörlighet kommer det komma in nya malariafall i området, men med den här strategin hoppas vi få ner förekomsten av sjukdomen från 30 till under 1 procent på fyra år. GEMENSAMT FÖR malariaforskar- na är att de alla är oroade av den ökade resistensen mot Artemisinin. Pedro Gil är en av dem som ägnar sin forskning åt detta hot. – Vi forskar om de molekylära mekanismerna bakom resistens för att hitta optimala kombinationer av läkemedel för detta, säger han. Syftet är att hitta kombinationer där parasiten inte kan utveckla resistens mot alla ingående delar, att placera den i ett Moment 22: utvecklar den resistens mot A blir den angripen av B och tvärtom. Vi planerar för kliniska försök om detta i Mali under 2016. ETT ANNAT SÄTT att motverka re- sistensens effekter är att utveckla nya läkemedel. – Vi har tagit fram en kandidat kallad Sevuparin som fungerar enligt en helt ny princip: genom att blockera en receptor, berättar professor Mats Wahlgren. Det hindrar parasiten att ta sig in i de röda blodkropparna. Vi är klara med en fas I/II-studie och har just skickat in resultaten för publicering. ÄVEN NÄR DET gäller Ivermectin – läkemedlet mot parasitmask – kan resistens bli ett problem i framtiden, berättar forskaren Susanne Nylén. – Det finns inga tydliga tecken på resistenta maskar hos människa än, men hos boskap förekommer det, säger hon. För djur används dock Ivermectin mycket mer, så trycket för att utveckla resistens har varit betydligt större där. Hon konstaterar att Ivermectin hittills varit ett mycket framgångsrikt vapen i kampen mot flodblindhet och elefantiasis: många länder är, eller är på väg att bli, fria från sjukdomarna och på sikt kan ett fullständigt utrotande vara möjligt. För malariabekämpningen är läget betydligt svårare. – Målet är att utrota sjukdomen helt till 2050, vilket är en gigantisk utmaning, säger Mats Wahlgren. ANDERS NILSSON [email protected] KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 9 PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Någon av dem blir KI:s prorektor CONSTRUCTION STARTS ON NEO On 22 October a proper, if symbolic, turf was cut to mark the con struction start of the new Neo research block, strategically located between KI and Karolinska University Hospital. The building will be ready for use as soon as 2017, while the scientists who are to have their labs in the large Biomedicum centre on the Solna campus will have to wait until 2018. Det blev ett jämnt lopp när hörandeförsamlingen röstade om de två prorektors-kandidaterna, professorerna Karin Dahlman-Wright och Birgitta Henriques Normark. Därefter har en styrgrupp inom konsistoriet avgjort vem av de två som ska lyftas fram för konsistoriet den 30 november. Men först då blir det känt vem det är. Första spadtaget för Neo. Från vänster: Per Berggren, Hemsö, Steinar Stokke, Sveanor, Kerstin Tham, tidigare prorektor KI, Daniel Dronjak, kommunstyrelsens ordförande Huddinge. Foto: ERIK CRONBERG Nu är bygget av Neo igång En av alla på plats var Karin Dahlman-Wright, vicedekan för infrastruktur vid KI och professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära. Hennes forskar- 5 grupp räknar med att flytta in när Neo står klart. – Vi vill att människor som jobbar med olika saker ska kunna träffas och forma nya idéer, sa hon. Det finns stora förhoppningar på vad som ska ske när man samlar forskare från skilda forskningsmiljöer, från flera institutioner. – Vi kommer inte ha isolerade institutioner – och därför kan de riktigt banbrytande forsknings- 10 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 Ingången är gemensam med KTH som bygger ett forskningshus bredvid. Tanken är att forskarna som sitter här ska samsas om dyrbar utrustning. Redan i slutet av 2017 ska personal kunna flytta in i Neo, medan de som ska ha sin arbetsplats i det stora forskningshuset Biomedicum på campus Solna, får vänta till 2018. Mingel för CIMED. FINAL PRO-VICECHANCELLOR CANDIDATE CHOSEN Karin Dahlman- Wright. Birgitta Henriques Normark. kända inom ledningen sedan tidigare. Birgitta Henriques Normark är vicedekan för rekrytering sedan 1 april 2014 och Karin Dahlman-Wright är sedan 1 januari 2015 vicedekan för infrastruktur vid KI. Det var bara de två som tackade ja till att kandidera av de sammanlagt åtta personer som sökkommittén valde att gå vidare med av från början 33 nominerade. – Jag kontaktade alla åtta kandidater och alla är mycket kompetenta. De flesta hade redan viktiga uppdrag som prefekt eller ordförande i nationella organisationer som de inte kunde, eller ville, släppa med så kort varsel, säger Henrik Grönberg, sökkommitténs ordförande. Fram till årsskiftet då den nya prorektorn tillträder är det Martin Ingvar, vicerektor för samordning av frågor avseende framtidens hälso- och sjukvård, som är tillförordnad ställföreträdande rektor. MADELEINE SVÄRD HUSS [email protected] It was neck and neck between the two pro-vice-chancellor candidates, Karin Dahlman-Wright and Birgitta Henriques Normark, as the members of the Consultative College cast their votes. It was then up to a University Board steering committee to decide which of the two to present to the board on 30 November. Not until then will the name of the final candidate be announced, since the steering committee has elected to keep its choice confidential. CIMED i Huddinge invigt n I oktober invigdes Centrum för innovativ medicin, CIMED, i Huddinge, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. CIMED är ett forskningscentrum inom biomedicinsk, translationell och patientnära klinisk forskning, med målet att hitta nya behandlingar för folkhälsosjukdomar. Centrumet finansieras huvudsakligen av Stockholms läns landsting men organiseras under Karolinska Institutet och har nära samarbete med flera institutioner. Hittills är 18 forskningsgrupper från fyra olika institutioner knutna till det virtuella centrumet: Biovetenskaper och näringslära, Medicin i Huddinge, Laboratoriemedicin samt Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Gemensamma seminarieserier, möten och forskningsprojekt knyter samman forskarna. De behåller examenstillstånd n Drygt ett år senare får nu kandidatexamen i biomedicin och masterexamen i toxikologi vid Karolinska Institutet godkänt. Detta efter att ha inkommit med åtgärder för de brister som utbildningarna bedömdes ha vid Universitetskanslersämbetets utvärdering 2014. Då fick masterexamen i biomedicin högsta betyg – mycket hög kvalitet – men kandidatexamen i biomedicin och masterprogrammet i toxi kologi fick underbetyget bristande kvalitet. Det gällde bland annat studenternas förmåga att bedöma de samhälleliga och etiska aspekt erna kopplade till biomedicinutbildningen och området ”fördjupade metodkunskaper” i toxikologi. Efter uppföljningen bedömer UKÄ att bristerna är åtgärdade och utbildningarna får därmed behålla sina examenstillstånd. MAJA LUNDBÄCK [email protected] Foto: MARATHONFOTO® HALLÅ DÄR … … Lisa Juntti-Berggren, professor i experimentell medicin vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI. Du sprang New York maraton i november, hur var loppet? nya ledamöter invalda i Pedagogiska Akademin KI:s Pedagogiska Akademi, som består av lärare som utmärkt sig genom pedagogisk skicklighet, har fått fem nya ledamöter. Alla är universitetslektorer och verksamma vid institutionen för neurobiologi, vård vetenskap och samhälle: Eric Asaba, Malin Nygren Bonnier, Helena Salminen, Sofia Vikström och Anna Carin Wahlberg. Syftet med Pedagogiska Akademin är att öka kvaliteten inom utbildningen genom att bland annat främja pedagogiskt utvecklingsarbete och uppmärksamma lärare som gör excellenta insatser. De nya ledamöterna har valts in för att de under flera år bidragit till utveckling av studenternas lärande. resultaten uppstå här, sa tidigare prorektor, Kerstin Tham, som greppade den fyrarmade spaden tillsammans med byggföreträdare och kommunstyrelseordföranden i Huddinge. Syftet med att placera Neo alldeles intill sjukhuset är att man lättare ska kunna bedriva laboratoriebaserade studier baserade på aktuella sjukdomsproblem inom sjukvården och att resultaten ska lyftas tillbaka in i vården och förbättra behandlingsmetoder. – Det var fantastiskt! Det är ett fruktansvärt underlag – betong, som är hårdare än asfalt – men tack vare publikens otroliga stöd lyfts du fram. Publiken behandlar varje löpare som en vinnare. Hur många maratonlopp har du sprungit? Lisa Juntti-Berggren blev trea i sin åldersgrupp. – Det här var mitt 17:e maraton. Jag har sprungit fyra i Honolulu, elva i Stockholm, ett i Berlin och nu i New York. Leonard Cohen sjunger ”First we take Manhattan, then we take Berlin”, men jag gjorde tvärtom. En av mina drömmar har varit att springa maraton i Berlin och New York – och nu har jag uppfyllt den. Du sprang på en väldigt bra tid, 03.39. – Ja, trea i min åldersgrupp! Hur går det att kombinera maratonträningen med jobbet på KI? – Jag springer kanske tre gånger i veckan och så går jag på Friskis & Svettis för att få allsidig träning. En gång i veckan springer jag lite längre, runt 2–2,5 mil. Jag tror inte det är nyttigt att springa maraton – det är för långt och sliter på kroppen. Jag har peppar peppar klarat det bra, även om jag en gång fick en stressfraktur. Det häftigaste med maraton är att efter 42 195 meter passera mållinjen. SOFIA STRIDSMAN Foto: ULF SIRBORN Den 22 oktober togs ett rejält, om än symboliskt, spadtag för att markera byggstart för det nya forskningshuset Neo i Huddinge med sitt strategiska läge mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset. Hörandeförsamlingen, där alla KI:s institutioner är representerade, är rådgivande. Vid omröstningen den 26 oktober fick Karin Dahlman-Wright 50 röster och Birgitta Henriques Normark 48 röster. En röst var blank. Den 12 november sammanträdde styrgruppen, en arbetsgrupp inom konsistoriet, och beslutade då att föra fram en av kandidaterna, men också att hålla namnet hemligt till dess att konsistoriet tagit sitt beslut. – Det är för att konsistoriet ska känna så stor frihet som möjligt och har det slutliga ansvaret. Det är inte avgjort förrän konsistoriet har fattat sitt beslut, säger Lars Leijonborg, ordförande i konsistoriet samt i konsistoriets styrgrupp. Den jämna fördelningen av rösterna i hörandeförsamlingen tycker han inte är förvånande. – Vi kände när vi gick till hörandeförsamlingen att vi hade två utmärkta kandidater. Vem det än blir så blir det en utmärkt prorektor, säger Leijonborg. De två kandidaterna är väl Foto: STEFAN ZIMMERMAN LEDARE Fritt fram för gymträning Testa gående möte i Solna Gymmet för studenter och medarbetare på Alfred Nobels allé 23 i Huddinge är i full gång. Den 6 oktober kom 300 personer för att se på de nya lokalerna vid invigningen. Under hösten har Friskvården vid KI sedan stegvis utvecklat olika typer av aktiviteter och pass på gymmet. Gå in på Friskvårdens sidor på internwebben.ki.se för att läsa mer om utbudet. Går du hellre än gymmar? Nu finns guiden för dig som vill ta med dig mötet ut på promenad, i alla fall i Solna. Du hittar flera olika turer runt campus, allt från 30 minuter långa till dryga timmen. Gående möten är bra för både hälsan och kreativiteten, hälsar Ellen Segerhag, sjuksköterska, och professor Mai-Lis Hellénius vid institutionen för medicin, Solna, som tagit fram de utstakade mötesrundorna. Sök på ”Walk and talk” på internwebben.ki.se. KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 11 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT HÖRT UNDER LÄRARDAGEN Så kan studenter förberedas för att möta nyanlända KI GOES GLOBAL It was to a packed auditorium that Hans Rosling delivered his presentation as the first speaker at the Lärardagen 2015 talks on 30 September. This year’s theme was the internationalisation of higher education, and almost 200 participants were there. Many of the speakers talked of how the internationalisation of education is also about culture and values. Universities and healthcare are affected by social migration, and the importance of thinking in terms of global health in domestic as well as international terms, was discussed during the open-floor session. Professor Anna Mia Ekström och pedagogiska utvecklaren Jennifer Valcke. n Ett sätt att få in det globala perspektivet i utbildningen på hemmaplan är att använda virtuella patienter, interaktiva datorsimuleringar av scenarier i primärvården. Det kan exempelvis handla om en flykting som söker vård, som tränar studenterna i hur de kommunicerar. Efteråt får studenten återkoppling både från den virtuella patienten och från en virtuell handledare. Studenterna sitter vid varsin dator men kan diskutera sitt lärande och sina upplevelser med varandra. – Vi behöver öka studenternas kompetens och förbereda dem för att möta nyanlända i vården, sa Solvig Ekblad, professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning vid institutionen för lärande, informatik, management och etik samt vid Akademiskt primärvårdscentrum. Nätbaserat samarbete mellan länder ökar förståelsen n Marie Klingberg Allvin, forskare och prorektor vid Högskolan i Dalarna, berättade om en masterutbildning i sexuell reproduktionshälsa som ges i Somaliland via nätbaserat lärande. Mödraoch barndödligheten i området är bland de högsta i världen och behovet av barnmorskor är mycket stort. Utbildningen har funnits i fem år och är ett samarbete mellan universitet i Somaliland och Högskolan i Dalarna. I Dalarna har lärarna använt erfarenheterna från samarbetet till att föra in den ökade interkulturella förståelsen i den svenska utbildningen och till forskning kring erfarenheter av graviditet hos somalienfödda kvinnor i Sverige. En natt hos en familj mer lärorik än fem veckors kurs Hans Rosling var en av talarna och passade på att testa KI-lärarnas kunskaper under Lärardagen. Foto: ERIK CRONBERG Lärardagen: Hög tid att KI blickar ut i världen Det var fullt i salen när Hans Rosling höll sin presentation som den första av talarna under Lärardagen 2015 den 30 september. Årets tema var internationalisering av utbildningen, och närmare 200 deltagare var på plats. ”Best result ever – I’m at home,” utbrast KI-professorn emeritus Hans Rosling, när publikens svar på hans frågor om global hälsa redovisades. Rosling kunde snabbt konstatera att KI-lärarna var ovanligt väl insatta, även om sju av tio hade underskattat exempelvis utbildningsnivån hos världens kvinnor. – År 2100 kommer Asien och Afrika utgöra 80 procent av världens befolkning. Det är där KI ska finnas. Det blir centrum för världen, sa Hans Rosling. ÖVNINGEN ILLUSTRERADE varför undervisande personal på KI behöver grundläggande kunskaper 12 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 År 2100 kommer Asien och Afrika utgöra 80 procent av världens befolkning. Det är där KI ska finnas. om internationell hälsa, och varför det är hög tid att KI blickar ut i världen. Integration av globala hälsofrågor på alla KI:s grundutbildningar är ett av målen för internationaliseringen av utbildningen. Alla utbildningar ska också innehålla minst en kurs på engelska. Under Lärardagen blev det tydligt att internationalisering av utbildning kan innebära många olika saker. Förutom att undervisningen sker på ett annat språk, innefattar det även att lärarna har ett internationellt och interkulturellt perspektiv i undervisningen och ett tankesätt som inte bara handlar om de internationella studenterna. – Den drivande faktorn för lärosäten som internationaliserar utbildningen är ökad kvalitet för alla studenter, inte enbart de studenter som rör sig mellan olika länder, sa Karen Lauridsen, Århus universitet, som har arbetat med det internationella samarbetsprojektet IntlUni. FLERA AV TALARNA återkom till att det också handlar om kultur och värderingar. Akademin och sjukvården påverkas av migrationen i samhället och under frågestunderna diskuterades vikten av att tänka i termer av global hälsa även på hemmaplan. Det är inte bara utomlands studenterna träffar människor från olika kulturer och patienter som de måste kom- municera med på andra språk än svenska. Flera frågor från lärarna rörde kravet att alla utbildningsprogram ska ge minst en kurs om minst 7,5 hp på engelska. Är det orättvist att kravet är samma för korta och långa utbildningar? Vilka sorters kurser passar bäst att ge på engelska och måste kursen även täcka in interkulturella aspekter? Hur försäkrar man sig om att examinationer testar studenternas ämneskunskaper och inte språkkunskaperna? Jennifer Valcke, pedagogisk utvecklare vid KI, arbetar med den sortens frågor och ska under de kommande tre åren vara ett stöd för alla som vill utveckla undervisningen i det multikulturella klassrummet. Professor Solvig Ekblad får ordet av Helena Nordenstedt. Eric Asaba lyssnar. på vårdinrättningar i låginkomstländer och träffar lokala studenter inom medicinska utbildningar. Studenterna gör även besök hemma hos familjer. I Uganda stannar studenterna över natten. – En natt i hemmet hos en familj lär studenterna mer än fem veckors kurs, sa Helena Nordenstedt vid institutionen för folk hälsovetenskap. SAGT UNDER LÄRARDAGEN Ni är bäst hittills. Det är bra, men inte tillräckligt.” Hans Rosling, professor emeritus, om KI-lärarnas resultat, som redovisades statistiskt, på hans frågor om strukturen i världen. Deltagarna diskuterade internationalisering under årets Lärardag. Internationalisering av utbildning sker inte av sig självt, utan måste vara en avsiktlig process.” Karen Lauridsen, Århus universitet. Genom att ge studenterna möjligheten att dela sin kunskap och sina erfarenheter kan läraren illustrera att det finns olika sätt att se på saker.” Sandrine Bacquart, från Simuleringscentrumet på universitetet i Casablanca, Marocko, angående olika sätt att hantera olikheter i värderingar och kulturell bakgrund. En blandning av kulturer ger oss en möjlighet till kreativitet, och det är det vi strävar efter i vårt yrke.” KARIN SÖDERLUND LEIFLER [email protected] Lärardagen arrangeras en gång om året av utbildningsstyrelsen och riktar sig till all personal inom utbildningen. n En studieresa till en annan del av världen är höjdpunkten i den fem veckor långa KI-kursen i global hälsa. Kursen startades av Hans Rosling för omkring tjugo år sedan och tar i dag in studenter från alla KI-utbildningar som är intresserade av att delta. Lärarna som undervisar kommer från fler än tio olika yrken. I kursen gör studenterna besök Karen Lauridsen, Århus universitet, talade om samarbetsprojektet intluni.eu. Maria Masucci, KI:s vicerektor för internationella frågor. KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 13 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Foto: CHRISTOPHER HUNT Här finns folk som det är väldigt spännande att tala med. Marie Carlén, forskare vid institutionen för neurovetenskap på KI, är en av dem som använt tekniken optogenetik länge. Professor Karl Deisseroth vid Stanford har fått flera priser och är knuten till KI. FOTO: GUSTAV MÅRTENSSON Hans spektakulära teknik används vid KI Karl Deisseroth är professor vid Stanford, där hans forsk argrupp utvecklat två spektakulära forskningstekniker – optogenetik och genomskinlighetstekniken, Clarity. Sedan 2013 är han dessutom verksam vid Karolinska Institutet som just investerat i en facilitet för Clarity. Neuroner som slås av och på med laserljus. Genomskinliga hjärnor som kan studeras utan att skäras sönder. Neuroforskaren och psykiatern Karl Deisseroth har sinne för spektakulära innovationer och när han omnämns i medier är det inte sällan som Nobelpristippad. PÅ KI ANVÄNDS i dag båda tek- nikerna som hans labb utvecklat – optogenetik och Clarity. Båda är betydelsefulla för forskare som undersöker komplexa neurala strukturer, men viktigare ändå är att KI knutit till sig Deisseroth 14 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 CLARITY VID KI Sandra Ceccatelli. Ole Kiehn. som foreign adjunct professor, betonar prefekt Sandra Ceccatelli vid institutionen för neurovetenskap. – Det är ett privilegium att ha en så framstående forskare som besöker oss på regelbunden basis – som delar med sig av sin expertis, föreläser för doktorander och diskuterar med kollegor, säger hon. KI:s facilitet för Clarity stod klar för bara ett par månader se- l Den nya Clarity-faciliteten drivs av institutionen för neuro vetenskap tillsammans med CLICK (Center for Live Imaging of Cells at Karolinska Institutet), men kan också användas av andra forskargrupper. l Tekniken fungerar på de flesta organ i kroppen. dan. I denna teknik prepareras (död) vävnad så att den blir genomskinlig. Det gör det möjligt att till exempel studera strukturer i hjärnan utan att skära sönder vävnaden. – Metoden består av två delar, säger Ole Kiehn, professor i neurovetenskap vid KI. Dels den kemiska processen att göra vävnaden genomskinlig; dels den digitala avbildningen, vilken krä- ver avancerade mikroskop, mycket tid och stor lagringskapacitet. Clarity är en mycket lovande teknik, men ung och i behov av fortsatt utveckling, förklarar han. – Det blir fantastiskt snygga bilder, men vi måste komma längre än så. Inte minst krävs fortsatt mjukvaruutveckling på området. CLARITY, SOM BARA har ett par år på nacken, är inte den första forskningsteknik som Karl Deisse roths forskargrupp lanserat. I en artikel 2005 la de grunden för optogenetik – en forskningsmetod som sedan dess fått mycket stor spridning. På KI används den i dag av ett flertal grupper. Enkelt uttryckt innebär optogenetik att enskilda celler i hjärnan eller ryggmärgen förses med en on/off-funktion: de kan inaktiveras på ett ögonblick, och sedan aktiveras på nytt lika snabbt. – Metoden har gett oss helt nya möjligheter att ta reda på oli- ka cellers funktion, säger Marie Carlén, forskare vid institutionen för neurovetenskap. Mest revolutionerande är tidsskalan – att vi slår av och på de här cellerna med en precision på tusendelar av en sekund. På ett fåtal år har optogenetiken lett till väldigt mycket ny kunskap om vilka nervceller som ger upphov till olika funktioner i hjärnan. Vi har börjat få förståelse för hur olika beteenden skapas och utförs, från lokomotion till beslutsfattande, och börjar också förstå grunden till företeelser som uppmärksamhet, minne, rädsla, hunger, sömn och drogberoende. OLE KIEHN OCH Marie Carlén hör till dem som använt optogenetik länge. Kiehn introducerade tekniken på KI och i Sverige 2007 – samma år som Carlén, då postdok, började använda den på MIT, Massachusetts Institute of Technology. Först ett par år senare fick tekniken sitt stora genomslag. – De fem första åren med optogenetik slet vi hårt i labbet för att lösa en rad problem, säger Karl Deisseroth. Först därefter, framåt 2009, blev det en spridd och viktig metod. Jag tycker att utvecklingen för Clarity i dag påminner om optogenetikens första år – fast kanske går det lite fortare. Det har redan kommit en del intressanta Clarity-artiklar – bland annat just från KI. Vad är det då som lockar honom hit? – KI:s neurovetenskap har en stark tradition inom avbildning, fysiologi, genetik och anatomi, svarar Karl Deisseroth. Här finns folk som det är väldigt spännande att tala med. Dessutom känner jag starkt för Sverige, eftersom min morfar var svensk – Olof Lundberg, som emigrerade till New York i början av 1900-talet. ANDERS NILSSON [email protected] CLARITY TECHNIQUE NOW AT KI “Metoden har gett oss helt nya möjligheter att ta reda på olika cellers funktion”, säger Marie Carlén. Karl Deisseroth is a professor at Stanford, where his group has developed two spectacular scientific techniques – opto genetics and CLARITY. He has also been working since 2013 at Karolinska Institutet, which has just invested in a CLARITY facility, which opened just two months ago. The technique is used on prepared (dead) tissue to render it transparent, making it possible, for example, to study cerebral structures without cutting up the brain tissue. KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 15 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER SPECIAL NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT NOTERAT Så ska KI samverka med nya sjukhuset HALLÅ DÄR … Olle Terenius. Foto: JENNY SVENNÅS- GILLNER, SLU KI ON WIKIPEDIA On 3 December, Olle Terenius will be holding a workshop on Wikipedia and malaria. Terenius is a malaria researcher at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) and head of the Wikipedia project, in which Karolinska Institutet has been participating since earlier in the year. “I’ve been out and about like a kind of missionary, preaching the benefits of being involved in Wikipedia,” he says. … Olle Terenius, malaria forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och projektledare för det Wikipediaprojekt där Karolinska Institutet medverkar sedan 2015. Berätta mer om projektet! – Det handlar om att få forskare – de som vet mest om ett ämne – att vara med och bidra till den kunskapskälla som i princip alla människor använder. Från forskarhåll upplevs det ofta som att det som står på Wikipedia kanske inte är korrekt eller uppdaterat vad gäller det egna specialområdet. Hur ska forskarna gå tillväga för att bidra till Wikipedia? – Tanken är att utnyttja den typen av texter som vi producerar ändå: pressmeddelanden, sammanfattningar av avhandlingar och liknande. Det räcker med De är skrivna för någon timme per år en mer allmän publik och vi kan för att göra stor återanvända dem skillnad. på Wikipedia för att sprida vår kunskap till världen. KOM IGÅNG VILL DU KOMMA IGÅNG PÅ WIKIPEDIA? l Har du frågor och vill veta mer om hur du kan bidra med information på Wikipedia? Mejla till: [email protected] WORKSHOP DEN 3 DECEMBER l Torsdag 3 december mellan klockan 13 och 16 håller Olle Terenius, malariaforskare på SLU och projektledare för Wikipediaprojektet, en workshop om Wikipedia och malaria i sal H371 på MTC i Solna. Ingen föranmälan krävs. Vad har ni på SLU gjort för att få forskarna att medverka? – Jag har varit ute som ett slags missionär och pratat om Wikipedia och fördelen med att vara med. Vi har även kom igång-workshops på 30 minuter, där folk får skapa ett konto och en användarsida och vara ute och redigera och känna på hur det fungerar. Möter du något motstånd vad gäller medverkan i Wikipedia? – Det motstånd som finns handlar generellt om att folk säger att de inte har tid. Sedan i våras är det mycket enklare att jobba i Wikipedia. Det räcker med någon timme per år för att göra stor skillnad. Varför håller du i en workshop om Wikipedia och malaria? – Under första halvan av december kommer det att vara en stor mediehajp runt malaria tack vare Nobelpriset, och då är det viktigt att det finns korrekt uppdaterad information på Wiki pedia. Eftersom intresset är så stort är det läge för en workshop, där vi redigerar sidor om malaria i Wikipedia, säger Olle Terenius och fortsätter: – Vi jobbar inte bara på svenska och engelska, utan på alla modersmål som finns representerade hos de medverkande forskarna. I ett antal länder i Afrika är Wikipedia gratis att använda i mobilen. När vi skriver något viktigt kan en person i en by i Kenya dra nytta av den nya kunskapen som kommer dem till del, på deras eget språk, i samma stund som KI-forskaren har tryckt på spara- knappen. SOFIA STRIDSMAN [email protected] HOSPITAL’S REORGANISATION AFFECTS KI The reorganisation of Karolinska University Hospital has ramifications for Karolinska Institutet, which has appointed twelve change managers to safeguard the academic perspective, research and education. The new organisation is based on thematic fields, and medical personnel are to work in teams around patients. KI researchers and teachers will occupy a key position. Att Karolinska Universitets sjukhuset genomför en om organisation innebär ett stort förändringsarbete som också påverkar Karolinska Institutet. För att säkra det akade miska perspektivet, forskning och utbildning, har KI tillsatt tolv förändringsledare. Nästa höst går första flyttlasset för Karolinska Universitetssjukhuset till den nya sjukhusbyggnaden i Solna. Samtidigt görs organisationsstrukturen om. Den nya organisationen bygger på temaområden som Hjärta-Kärl, Barn och Kvinnosjukvård, och funktionsområden som Akut samt Bild och Funktion. Dessutom kommer man att arbeta kring patienterna på ett ”flödesorienterat” sätt i team runt en patient. TEMAN OCH FUNKTIONER PÅ NYA SJUKHUSET Ett tema består av flera patientområden, som i sin tur består av flera patientgrupper. Funktioner stöttar behoven i temaområdena. KI:s förändringsledare per tema: l Lars Sävendahl – Barn och Kvinnosjukvård l Dan Grandér – Cancer l John Pernow – Hjärta-Kärl l Kristina Broliden – Inflammation och Infektion l Lou Brundin – Neuro l Li Tsai – Trauma och Reparativ medicin l Maria Eriksdotter – Åldrande läraren kommer att få en central plats i patientflödet, säger Lars I – FLÖDET BÖRJAR REDAN innan- Eriksson, professor i anestesiologi för dörren och fortsätter gradvis och intensivvård vid institutiomedan patienten rör sig genom nen för fysiologi och farmakolosjukhuset. KI-forskaren och KI- gi (FyFa), och utsedd till att leda KI:s förändringsledare per funktion: l Per Svensson – Akut l Staffan Holmin – Bild och Funktion l Lena von Koch – Hälso professioner l Matti Sällberg – Karolinska universitetslaboratoriet (KUL) l Lars I Eriksson – Perioperativ Medicin och Intensivvård förändringsarbetet mellan KI och sjukhuset. För att det akademiska perspektivet inte ska komma på efterkälken tillsattes under hösten tolv förändringsledare per tema- och funk- tionsområde. Uppdraget kallas KI Change och huvudansvariga är Martin Ingvar, vicerektor för samordning av frågor avseende framtidens hälso- och sjukvård, Lars I Eriksson och Sara Lindholm, chef för projektkontoret på KI. DE TRÄFFAR SIN motsvarighet på sjukhussidan varje vecka. – Nu är det KI:s ansvar att säkerställa att man i den nya organisationsmodellen kan bedriva forskning och utbildning lika bra eller ännu bättre än tidigare, säger Sara Lindholm. Hur KI ska organisera och anpassa sina kliniska institutioner är en fråga som återstår. – Här finns en stor potential som kan skapa en närmare samverkan jämfört med vad vi har i dag. Men en förutsättning är att vi behöver förändra vårt sätt att arbeta, säger Lars I Eriksson. MAJA LUNDBÄCK [email protected] Ordning och reda i frysen! Med frysrack kan du organisera så att du enkelt hittar dina prover, samtidigt som du utnyttjar hela frysens utrymme. Vi har ett brett sortiment av rack för din labfrys. You command connections. The in-market resources that come with World Courier’s unsurpassed knowledge, global reach and fawless supply chain execution mean that whether your product is going across town or across the world, you can trust us with what matters most: your commitment to improving global health. Choose confdently. Choose World Courier. Learn more at worldcourier.com. LabRum 16 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 - Inredning och utrustning för laboratorier. Läs mer på LabRum.se KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 17 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Så fångar proffsen in sina lyssnare Beppes mission: Barnen ska förstå Som expert är du duktig på allt inom ditt ämne. Men hur får du andra att ta till sig kunskapen? Vi bad fem proffs att dela med sig av sina bästa knep. FEM SNABBA TIPS 1 2 3 4 5 Efter föreläsningen, be om feedback. Vad var bra och vad var inte bra? Om feedback är svårt att få, skaffa en ”critical friend” som ger dig återkoppling. Håll reda på den röda punkten, det vill säga återvänd alltid till ditt ”take home message” för föreläsningen. Våga ta pauser. Publiken behöver det, det gör du också. Avsluta med att sammanfatta det du sagt och bjud in till fortsatt dialog. ”I dag har jag berättat om detta. Om ni har några frågor så finns jag här.” Sarah Holst använde rekvisita i sitt föredrag i tävlingen Forskar Grand Prix. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON ”Jag bjuder på mig själv ohämmat” Hon har stått i en busskur på scenen och använt en korg full med ölflaskor och godis för att förklara alkoholberoende, ett av hennes forskningsområden. Men Sarah Holst låter inte formen ta över presentationen. För att nå en viss publik kan det vara nödvändigt att använda klassisk powerpoint. Det behövs fler slagkraftiga pedagogiska grepp, så hur kommer det sig att de uteblir? Sarah Holst vid institutionen för neuro vetenskap, KI, och vid Uppsala universitet, får frågan för att hon deltagit i Forskar Grand Prix, en ståupp-tävling för forskare. Hon har ett kort svar: ”Lärandet ligger inte högst i prioriteringen.” KNIP ETT KNEP FRÅN SARAH HOLST l Ta reda på hur din publik vill lära sig. ”I min roll som köra ssistent har jag lärt mig att extrem tydlighet kombinerat med vänlighet fungerar bra för vissa barn med koncentrationssvårigheter, det har jag använt mig av i undervisningen och när jag handleder studenter: Din forskningsrapport ska vara klar till jul, hur ska vi nå dit? Du kan vara hur peppande som helst, men det är fortfarande de som ska vilja lära sig och då är det bra att de upptäcker premisserna.” l Förbered dig för rätt publik. ”Forskare inom andra ämnesområden är de som är svårast att nå. De har redan bestämt sig för vad de tycker. Allmänheten är mer öppna och nyfikna. Det gäller att vara tydlig på olika sätt beroende på vem du talar för. Till exempel kan äldre kollegor förvänta sig att du slänger ut mycket fakta medan studenterna inte gör det.” l Jabba upp ditt självförtroende. ”Kan du din vetenskapliga teori, så har du gjort din läxa och kan även verifiera din kunskap. Då borde du kunna presentera det du kommit fram till i stället för att bara referera till andra. Om du inte känner dig bekväm med att prata engagerat om ett ämne, berätta hur du tänker lägga upp din föreläsning så att publiken enkelt kan följa dig.” EXCELLENTA pedagogiska fram- ställningar tar tid. De kräver tydlighet och förberedelse. Själv låg hon i hårdträning inför ståupp-tävlingen och till slut satt den tre minuter långa presentationen som tog henne ända till regionsfinal. – Om jag ska entusiasmera en 18 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 publik måste jag veta var den befinner sig i sin kunskap i förhållande till min, säger Sarah Holst. Nu ägnar hon sin forskning åt beteendeprofilering på psykiatriska sjukdomar och riskprofiler, och vill hitta ett jämförbart sätt att mäta djurbeteende för att förstå människobeteende. I publiken kan det finnas skolungdomar som inte vet något alls om forskningen, eller en senior forskare som ger sig själv tolkningsföreträde. Om de är öppna för föreläsningen eller inte avgör om hon når fram. Sarah Holst jobbar med olika grepp för att hitta nyckeln in. – Jag ställer frågor och försöker få fram vad de förväntar sig av ämnet. Jag försöker motivera varför de ska lära sig detta och jag bjuder på mig själv – ohämmat. Om någon hellre vill ha en manual – det här ska vi lära oss, då måste jag också kunna erbjuda det. I STÅUPPEN HANDLADE det om rekvisita och om att locka till skratt på kort tid. Men i vissa sammanhang behövs en mer traditionell ledsagning i ämnet, en systematisk genomgång, för att publiken förväntar sig det. Som när den akademiska ledningen sitter i publiken och hon talar för nätverket EQ Network, om slutsatser och förslag för ett jämställt universitet. – Då måste jag presentera min värld, och sedan leda det jag säger i bevis. MADELEINE SVÄRD HUSS [email protected] Fler tips på nästa uppslag! CAPTIVATE YOUR AUDIENCE Barn är den bästa mätstickan för om du lyckas förmedla det du kan. Det säger Beppe Singer, pedagogisk inspiratör, författare och tidigare programledare för barn- och ungdomsprogrammet Hjärnkontoret. I tider av Nobelpriser borde fler kunna hänga på när de stora upptäckterna presenteras, anser han. As an expert, you know about everything in your field. But how do you get this knowledge across to others? We asked five professionals to share their best tricks. SARAH HOLST Genom att berätta en historia, som att visa hur snurrig man blir av att gå i Lustiga huset, kan man förklara hur hjärnan påverkas av olika sinnesintryck. Då blir det lättare att intressera tittarna för att ta reda på mer. Det gjorde Hjärnkontoret, programmet som förklarar allt från kemiska experiment till hur hjärnan fungerar. Efteråt var det inte bara barn som hörde av sig, utan också deras föräldrar: ”Äntligen förstår jag hur det fungerar”, kunde de säga, berättar Beppe Singer. – Som barn hade jag själv alltid komplex för att jag inte förstod. Det handlar om att råda bot på ett utanförskap, säger han. Excellent pedagogical presentations take time. They need to be clear and well-prepared. Researcher Sarah Holst trained hard for the standup competition Forskar Grand Prix and had to time her presentation again and again. In the end, she nailed her three-minute presentation, which took her all the way to the regional final. But she doesn’t let form triumph over substance. “Tell your audience how you intend to structure your presentation so that they can keep up with you easily.” HANS MISSION HAR hela tiden va- rit att barnen ska förstå att de inte är ensamma om att ibland känna sig ”dumma i huvudet”. Och med både barn, och vuxna, i publiken är hela den kunskapstörstande allmänheten inkluderad, ett nyckelord för att inspirera fler än de redan insatta, anser han. Det händer att forskare tycker att det populäriserade blir för en- BEPPE SINGER Children are the best measure of how good you are at explaining things. Or so says Beppe Singer, former presenter of the children’s TV show Hjärnkontoret. When Nobel Prize time comes around, a wider audience should be able to understand the discoveries presented, he says. “Here we are, before hugely significant discoveries that affect the whole of humankind. Everyone should be able to get a handle on them, but very few can since they are packaged in such an elitist way.” kelt. Rent av fördummande. Beppe Singer tycker att de borde fråga sig vad de egentligen vill. Han tar Nobelpris-eventen i tv som ett exempel. – Här står vi inför avgörande upptäckter som gäller hela mänsklighetens utveckling. Alla borde få hänga med i det, men få kan eftersom det paketeras så elitistiskt. Problemet är att det utesluter alla som inte är experter. – Jag upplever att många forskare i första hand vill hålla ryggen fri akademiskt genom att Ett: få med allt. Två: inte utelämna svåra begrepp och tjusiga ord. Forskningen är visserligen på allvar. Men det gäller att inte ta sig själv på så himla stort allvar, säger Beppe Singer. UPPDRAGET ÄR att väcka intresse för att ta reda på mer, att skapa engagemang och – i förlängningen – att det återspeglas i tillväxten inom naturvetenskapen, att fler elever och studenter går vidare inom området. Bland förebilderna finns stamcellsforskaren som använde ett blomkålshuvud för att visa vad som händer när delar av hjärnan går sönder. Eller marinarkeologen som tog med sig Beppe Singer och tv-tittarna på en dykarstrapats i havet. Det glömmer han aldrig. – Han fick mig att känna som om jag var på skattjakt på riktigt. MADELEINE SVÄRD HUSS [email protected] HÄRMA HJÄRNKONTORET – SÅ GÖR DU 1 Tänk Hollywood – hur kan du ge din presentation en början, en mitt och ett slut? Vilka ”cliff hangers” (ungefär: hur sjutton ska det gå?) rymmer din story? Och vilken är din ”point of no return”? 3 “Som barn hade jag själv alltid komplex för att jag inte förstod. Det handlar om att råda bot på ett utanförskap”, säger Beppe Singer. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON 2 Plocka russinen ur kakan. Skriv ett 60-minuters föredrag. Stryk 90 procent. Berätta om beläggen för en ny upptäckt i stället för att visa alla moment som ledde fram till den. Säg INTE: I dag ska vi lära oss allt om DNA-reparation. Säg i stället: Nu ska ni få höra något riktigt galet! Finns det några “cliff hangers” i din berättelse? Foto: ISTOCK PHOTO Säg aldrig: ”Det här är för komplicerat att gå in på”. Det är det inte alls. Sök på internet: googla forskning + fun + experiment + for kids – kolla videoklippen där expertkunskaper förklaras för barn. Byt ut de svåra orden och hitta lättsamma formuleringar som förklarar dem. KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 19 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT MARGARETAS TIPS – GÖR SÅ HÄR … Eller: ”Regelverket/forskningen ger inget entydigt svar.” l Ha täta pauser, gärna var 45:e minut – ge möjlighet till rörlighet och bjud på något att äta och dricka. … MEN UNDVIK DET HÄR l Du blir för ivrig och fyller i halva meningen åt en deltagare som tvekar lite. l Du låter enstaka deltagare ta över med många frågor som inte är relevanta för gruppen – styr upp så att alla kan delta. l Du visar bild efter bild efter bild … Each new course takes preparation, says work environmentalist Margareta Bratt Carlström, who says it needs humour, recognition and engagement. Her lectures and workshops weave together theory and practice and the pace is high. “I might have said this a hundred times before, but for most participants it’s still the first time.” Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Humor och igenkänning räddar För någon som lett hundra utbildningar om året, och som utbildat i sammanlagt 25 år, borde både ämnet och presentationen sitta. Och det stämmer i arbetsmiljöexperten Margareta Bratt Carlströms fall. Men det betyder inte att hon slappnar av. Varje nytt utbildningstillfälle kräver förberedelse. Humor, igenkänning och engagemang. De är komponenter som Margareta Bratt Carlström tycker är viktiga för sina workshopar och föreläsningar. – Det är rätt låg hippfaktor på ÖVA FÖR MEDIA Cynthia Bulik är en av de topprekryteringar som gjordes till KI i fjol. Förutom sin professur vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid KI, arbetar hon fortfarande halvtid vid University of North Carolina i USA. Där syns hon ofta i TV. – Vad är meningen med forskning om vi inte når ut? frågar hon retoriskt. Cynthia Bulik tänker på sin mamma när hon ska presentera sin forskning. Foto: MARTIN STENMARK 20 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 Jesper Rönndahl, who leads the science radio show Institutet on Swedish Radio P3, thinks that scientists are becoming better at expressing themselves simply and in a way that appeals to the interested layperson. His motto is simple: Correct but not complete. Choose the two or three things that you find most interesting. Mention them at once. MARGARETA BRATT CARLSTRÖM Margareta Bratt Carlström använder både kroppen och rösten för att variera det hon säger och fånga åhörarnas intresse. Fortsättning från föregående uppslag l Du använder en gammal presentation och glider snabbt förbi delar av den. Du kunde lika gärna ha sagt: ”Jag har inte ansträngt mig ett dugg för er”. l Du går på deltagares argument ”jag antecknar i mobilen”. Tipsa om att mobilerna gärna får användas i de täta pauserna. JESPER RÖNNDAHL Foto: MARIE AGERHÄLL l Sök aktivt ögonkontakt med alla deltagare i lokalen redan de första minuterna. l Öppna för delaktighet redan från start. Välkomna frågor. l Visa att du är en expert utan att vara en besserwisser, var ödmjuk inför andras kunskaper och erfarenheter. l Svara tydligt på frågor. Kan du inte svaret, säg det. ”Det här ligger utanför mitt kompetensområde.” mitt ämnesområde – alla vill ha en bra arbetsmiljö men få vill jobba systematiskt med frågorna – därför måste jag fånga deltagarna, säger hon. Viss hjälp har hon av sin tidi- låg hippfaktor gare profession som sjukgymnast och ergonom, hon jobbar med kroppsmedvetenhet och rösten, som hon varierar för att understryka vikten av det hon säger. Sedan snart ett år arbetar hon vid KI:s personalavdelning med inriktning arbetsmiljö. Under åren som arbetsmiljöexpert har hon samlat på sig en bank med verkliga händelser och situationer i arbetslivet som hon använder sig av när hon utbildar chefer, medarbetare och skyddsombud. betar i en giftig miljö. ”Är vi bra förebilder på arbetet?”, frågar hon deltagarna. Empiriskt vet hon att hon måste få arbetsmiljön angelägen på riktigt, och att börja med lagparagrafer och krav skulle vara dödfött. MARGARETA BRATT CARLSTRÖM HON VISAR GÄRNA bilder med en stor portion humor mot bakgrund av ett djupt allvar. Som till exempel fotot på mannen i shorts och T-shirt som står bredvid fullt skyddsutrustade personer som ar- MEN ÄVEN OM HUMOR och igen- vet att hon bara har ett par minuter på sig innan publiken har bestämt sig, ”är det här intressant för mig och vad kan jag göra?”. känning väcker intresset, så måste engagemanget hela tiden hållas vid liv. Därför varvar hon teori med praktik, takten är intensiv och hon har förberett varje mo- ment noga. Dels med verkliga fall som ger liv åt regelverket. Dels med gruppdiskussioner och övningar som deltagarna kan koppla till sin egen arbetsmiljö. – Även om jag har talat om det här så många gånger så är det första gången för de allra flesta deltagarna. När vi skiljs åt ska de känna att det här är viktigt och fundera över vad de kan och vill göra på hemmaplan. MADELEINE SVÄRD HUSS [email protected] ”Stick to your message” Professor Cynthia Bulik was one of the top names recruit ed to KI last year and she still works part time at the University of North Carolina in USA. She also makes frequent appearances on TV. “What’s the point of science if you don’t communicate it?” she asks rhetorically. comprehensible manner. Her best trick is rather simple. “Decide on your message – and then stick to it,” she says. Cynthia Bulik at the Department of Medical Epidemiology and Biostatistics has a lot of experience with the media and she has done a lot of media training. Being interviewed is a good way to learn how to explain things in an easily A SCIENTIST WHO TALKS to the interested layperson as if she was talking to a colleague can come across as boring and baffling. One of the most common problems that prevents scientists from communicating their findings is not using punctuation. This is true whether they are being interviewed by the media or teaching their students, according to Cynthia Bulik. “They talk and talk and talk. Speak in short sentences and leave pauses.” WHEN RELATING HER I imagine that I am findings on eating talking to someone who disorders through the media and out to the is important to me, general public, she has like my mother some clever ruses not to sound too academic. “I imagine that I am talking to someone who is important to me, like my mother, or to someone who does not have higher education,” she says. MAJA LUNDBÄCK [email protected] På spåret-favoriten Jesper Rönndahl arbetar ofta med liknelser när han berättar om forskning i radioprogrammet Institutet. Radioprofilen: ”Man måste lura in publiken” Hej, Jesper Rönndahl, som leder vetenskapsprogrammet Institutet i P3 tillsammans med Karin Gyllenklev. Ni gör en massa intervjuer med forskare – hur bra tycker du att de är på att berätta om sina expert kunskaper? – Det är himla olika! Vissa är väldigt skillade medan andra behöver lite mer kärlek vid klipp bordet. Men det går åt rätt håll. Det blir allt lättare för en oinitierad att följa med. Om jag säger att jag ringer från ett radioprogram i P3 så fattar de att de måste uttrycka sig lite mer populärvetenskapligt. Kanske får de fler och fler frågor i den genren. Vad tar du till för grepp för att få publiken engagerad och lära sig något om forskning? – Ett knep är att få till en liknelse som håller hela vägen. Jag har ju lite den lyxen att ha ett manus när vi spelar in. Om jag hittar en liknelse, säg kring epigenetik som jag kopplar till Toker, en av de sju små dvärgarna, då har vi en bild som alla har sett. Hans dragspel får vara DNA-spiralen, som har ett visst antal tangenter men som man kan spela olika melodier på. Då känner jag mig trygg – sedan kan vi snacka. Man måste inte berätta allt på cell- eller molekylnivå, men för att hitta en liknelse måste man först ha läst på, så det är en lång väg dit. Vilken är din egen drivkraft för att förklara forskning? – Jag har alltid varit intresserad av allt. Jag hatar saker jag inte förstår. Jag tror att det var Einstein som sa det, jag inte säker på att det var han, men nu tillskriver vi honom det här citatet: Kan du inte förklara så har du inte förstått. Vilken är den största utmaning en när man ska presentera komplicerad och detaljrik kunskap? – Utmaningen är att få folk intresserade från första början. Att säga att nu ska vi prata om elektronen i 20 minuter, är ingen bra start. Man måste lura in publiken och göra den benägen att följa med. Hur gör man då? – Vi har en devis: Korrekt men inte komplett. Välj de två till tre grejer som du själv tycker är roligast. Ta med dem med detsamma. Även om det finns en del besserwissrar bland lyssnarna som klagar på att vi inte har förklarat allt, så är de flesta oerhört positiva. De hör av sig till oss och säger att ”nu har jag äntligen förstått norrsken” eller ”det är ni som fått mig att välja natur på gymnasiet”. Vad säger forskarna själva? – Oftast: Det här blev ju jättebra! MADELEINE SVÄRD HUSS [email protected] KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 21 PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT DATABASE SHOWS KI PATENTS GOOD LUCK, KERSTIN THAM! While all the more is being talked about innovation, the fact is that researchers at Swedish universities could know a great deal more about how to commercialise their ideas. For example, you do not have to state if you have applied for or received a patent. Now, doctoral students Charlotta Dahlborg and Danielle Lewensohn have reviewed all patents that have been granted in the past fifteen years to KI scientists. Kerstin Tham stepped down as pro-vice- chancellor at KI at the end of October to become the vice-chancellor of Malmö University. “It’s been a fascinating time since KI is in the middle of a change process,” she says of her Kerstin Tham avtackades i oktober. Här med Anders Gustafsson och term as pro-viMarianne Schultzberg, dekan respektive prodekan för forskarutbildningen. ce-chancellor at KI. “I’d say the report on the quality and research basis of courses and study programmes is my most important contribution.” SÅ KAN DATABASEN KIIP ANVÄNDAS Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn har upptäckt att en grupp på 35 forskare stod för hälften av upp finningarna vid KI mellan 1995 och 2010. – Innovationsstödsverksamheten kan med hjälp av den här datan få kunskap om vilka forskargrupper på KI som står bakom patenterade uppfinning ar och vilka som har grundat spin-off bolag, säger Danielle Lewensohn om Karolinska Institutet Intellectual Property (KIIP). Det går även att se vilka grup- per som behöver mer hjälp med innovationsstöd. – Men man kan också utveckla belöningssystem för innovativa forskargrupper, säger Charlotta Dahlborg. I förlängningen hoppas de att metoden ska komma till användning på fler lärosäten i landet. Foto: ULF SIRBORN ”Tydligt att vi har en patentelit” Det talas allt mer om innova tion. Men faktum är att det finns en stor kunskapslucka på svenska lärosäten kring hur duktiga forskarna är på att nå ut kommersiellt. Som forskare behöver man ex empelvis inte rapportera om man har ansökt om eller fått patent. När doktoranderna Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn, vid enheten för bioentreprenörskap på institutionen för lärande, informatik, management och etik vid KI, lägger fram sina avhandlingar under 2016 hoppas de kunna täppa igen kunskapsluckan vad gäller åtminstone KI-forskarnas innovationskraft. – Tidigare fanns ingen samlad statistik över svenska universitets uppfinningar och innovationer. Problemet är att det då blir svårt att hävda sig internationellt, säger Danielle Lewensohn. Under ett seminarium i Widerströmska huset den 11 november presenterade doktoranderna en HALLÅ DÄR … Mark Farmery. 22 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 … Mark Farmery, affärs utvecklare på KI Innovations (ett bolag inom KI:s innova tionssystem). Du anställdes i samband med att KI Hold ing AB tecknade ett sam arbetsavtal med Johnson & Johnson Innovation och arbetar nu på campus Solna. Vad gör du egentligen? genomgång av samtliga patenteringar under femton års tid som KI-forskare står bakom. Arbetet har resulterat i databasen Karolinska Institutet Intellectual Property (KIIP) och innehåller också fakta om patentens livslängd och vem som i dag äger dem. DE FLESTA ÄR överens – man vill att forskningsresultaten ska få en samhällelig betydelse. Det gäller inte bara den enskilda forskaren eller det enskilda lärosätet. – Skattebetalarna pumpar in – Jag hjälper alla forskare som vill kommersialisera sin forskning och bygga företag. Det går bra att få hjälp med allt från rådgivning till investeringshjälp. Jag är en del av ett team som hjälper till med patent, affärsplan, lämpliga partners och finansiering. Men min huvuduppgift är att hitta bra innovationer från KI som passar in i Johnson & Johnson Innovations intresseområde. stora summor i forskning, men vet inte vad som kommer ut i form av uppfinningar, företag och jobb. Genom att mäta patentering kan man ta reda på detta, säger Charlotta Dahlborg. samma period handlar det om drygt 6 procent av staben. – Det är ingen konstig siffra och en likvärdig nivå internationellt, säger Charlotta Dahlborg. FÖR ATT TA REDA på hur duktiga kare har gjort visar att antalet patenteringar inte sker på bekostnad av vetenskapliga publiceringar. Däremot kan man se att samma personer står bakom många av patenten. – 35 forskare står för hälften av uppfinningarna. Det är tydligt att KI-forskare är på att kommersialisera sin forskning sökte de på anställdas namn i patentdatabaser mellan 1995 och 2010. Till sist fann de att 437 forskare stod bakom drygt 700 uppfinningar. Eftersom 7 110 forskare varit anställda Innovation är ett ord som används brett – vad tycker du att det står för? – För mig är det att ha en bra idé – som bra forskning – och göra den nyttig för samhället. Det handlar om att ge forskningen ett fokuserat syfte. Vad hoppas du ska bli resultatet av ditt jobb? – Att jag kan hjälpa till att bidra EN GENOMGÅNG SOM andra fors- till KI:s konkurrenskraft och att vi lyckas nå framgång när det gäller att kommersialisera forskning. Jag hoppas att det här läkemedelsbolaget kommer att göra nyinvesteringar och satsa på KI-forskares innovationer. Och så önskar jag att KI kommer att kunna ha fler parallella samarbeten med läkemedelsföretag i framtiden. MAJA LUNDBÄCK vi har en patentelit, säger Danielle Lewensohn. Hon tror att enskilda forskare behöver starkare incitament för att satsa på innovation. – Det finns en press att spotta ut sin avhandling snabbt och att producera artiklar. De flesta är inte negativa till kommersialisering, men utmaningen handlar om var man ska lägga sin kraft som forskare, säger hon. MAJA LUNDBÄCK [email protected] KI:s helägda bolag Karolinska Institutet Holding AB tecknade i maj 2015 ett samarbetsavtal med Johnson & Johnson Innovation. Som en del av samarbetet skapade Johnson & Johnson Innovation ett nav vid KI, för att tillsammans med Karolinska Institutet Holding AB stödja och driva tillväxten av life science. Karin Dahlman-Wright, vicedekan för infrastruktur och prorektors kandidat, kramar om den förra prorektorn. Tack och lycka till! Den sista oktober slutade Kerstin Tham som prorektor vid KI för att bli rektor vid Malmö högskola. Du tillträdde för knappt tre år sedan. Vilka har varit de stora frågorna för dig som pro rektor? – Det har varit en spännande tid eftersom KI befinner sig i en förändringsprocess. Mycket av arbetet har handlat om att vara med och staka ut Strategi 2018. Utredningen om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning är väl mitt eget viktigaste bidrag. Det är roligt att se den implementeras nu, och att den faktiskt åberopas från både utbildnings- och forskarhåll. Samordningsarbetet med landstinget har också varit en viktig fråga på mitt bord – där har särskilt 4D varit ett spännande projekt att arbeta med. Vad har varit största utmaningen? – KI är läkartungt. Med min bakgrund i arbetsterapin har jag ofta, inte bara som prorektor utan också i tidigare chefsroller, varit den som fått fajtas för andra professioner och andra utbildningsprogram. Det har varit påfrestande ibland, och trögt, men jag tycker ändå att det skett en viss utveckling. Vilka lärdomar som prorektor tar du med dig till ditt nya uppdrag? – Erfarenheterna av att samverka med andra delar av sam- hället kommer jag att ha stor nytta av – i synnerhet då Malmö högskola uttalat fokuserar på betydande samhällsutmaningar. En annan sak jag lärt mig på KI är vikten av akademiskt ledarskap – till exempel att ledare fortsätter att vara aktiva forskare. KI:s känsla för kvalitet tar jag också med mig – att satsa på kvalitet är att använda sina resurser på bästa sätt. Det är om möjligt ännu viktigare på en högskola som Malmös, med begränsade forskningsresurser. När du ser tillbaka – hur ser du på dina 20 år på KI? – Jag tänker framför allt på alla arbetsgemenskaper jag varit en del av. Jag blir helt tagen när jag går igenom dem i mitt huvud. Det som gör KI helt fantastiskt är alla fantastiska människor. Behåller du någon relation med KI? – Jag fortsätter att ha delar av min forskning samt doktorander vid KI. Min KI-mejl kommer att fortsätta fungera. Vad är det första du tar itu med som ny rektor i Malmö? – Jag lyssnar och lär känna. Det handlar om att bekanta mig med min ledningsgrupp och mina närmaste medarbetare, men också om att lära känna verksamheten och medarbetarna på de olika fakulteterna. Lycka till på nya jobbet. – Tack! ANDERS NILSSON [email protected] KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 23 Foto: ERIK CRONBERG LEDARE LEDARE PORTRÄTTET NYHETER SPECIAL NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT NOTERAT KARoLInSKA InStItutEtS StIFtELSER oCH FondER KARoLInSKA InStItutEt FoundAtIonS And FundS Målet: Göra resor smidigare att boka utlysningar våren 2016 notifcations spring 2016 KI resebidrag och Axel Hirschs resebidrag för kirurger (period 1) Reseperiod: dagen för utresan måste ligga inom perioden 1 april–30 september 2016. Ansökningsperiod: 5–19 januari KI travel grant and Axel Hirsch travel grant for surgeons (Period 1) travel period: departure date must be between April 1 and September 30, 2016. Application period: January 5–19 Hanteringen av resor på KI ses över. Det handlar inte bara om att avtalsresebyrån inte används fullt ut, utan också om hur administrationen runt bokningen av resor kan bli bättre. Loo och Hans Ostermans stiftelse för medicinsk forskning Geriatrik. Ansökningsperiod: 12–26 januari Loo and Hans Ostermans foundation for medical research Geriatrics. Application period: January 12–26 Aina Börjesons stiftelse för logopedisk forskning och behandling Logopedisk forskning och behandling. Ansökningsperiod: 19 januari –2 februari Aina Börjeson foundation for speech language pathology research and treatment Speech language pathology research and treatment. Application period: January 19–February 2 KJELL-OVE LINDGREN har också tagit sig an uppgiften att strama upp och utveckla bättre stöd för resehanteringen. – KI-resenärerna har som sin huvuduppgift att forska eller undervisa och de ska kunna koncentrera sig på sitt KI-jobb. Målet är att resandet inte ska komplicera deras vardag, säger han. Arbetet har just börjat. Kjell- I DAG HAR KI ram avtal med rese byrån BCD Travel. Alla bokningar Målet är att ska gå via dem. resandet inte ska Men så ser det inte komplicera deras riktigt ut eftersom KI-anställda hittar vardag bättre alternativ. – Det största problemet tycker vi är att resenärerna själva hittar bättre resvägar och bättre priser än vad BCD Travel hittar åt oss, säger Stina Nordman, administratör på institutionen för medicin, Solna. KARIN SÖDERLUND LEIFLER [email protected] CHECKLISTA INFÖR RESA l Innan du reser: Skriv en reseorder som din närmaste chef godkänner. Den ligger till grund för att resan godkänns som tjänsteresa och därmed täcks av tjänstereseförsäkringen. l Resor upp till 50 mil: Välj tåg i första hand. l Boka alla resor genom BCD Kjell-Ove Lindgren ska strama upp resehanteringen. Travel som KI har ramavtal med. l Registrera reseräkningen senast tre månader efter din resa. l Fundera gärna: Kan mötet lika gärna arrangeras som en videoeller telefonkonferens? Då sparar du både tid och pengar, och inte minst miljön. n Terrorattacken i Paris den 13 november var ett exempel på när KI snabbt behövde ta reda på om några medarbetare och studenter befann sig i området, och om de var utom fara. Kjell-Ove Lindgren, Travel Manager på KI, fick genom KI:s avtalsresebyrå, BCD Travel, information om att en anställd befann sig på platsen och kunde snart säkerställa att medarbetaren befann sig i säkerhet. – Det är en säkerhet både för In honour of the 2015 Nobel Prize in Physiology and Medicine to Youyou Tu (for the discovery of the anti-malarial drug Artemisinin) the KI Center for Malaria Research organizes Nobel week lectures on malaria. Link to program: http://ki.se/sites/default/fles/program_nobelweek_ malaria2015.pdf 24 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 EFFICIENT TRAVEL ADMINISTRATION NEEDED The administration of official KI travel is to be made more efficient. KI’s new Travel Manager, Kjell-Ove Lindgren, will now be looking into how the booking process can be improved as well as what trips are actually made and what administrative procedures have been used in their arrangement. To streamline the process, KI must make much more frequent use of its contracted travel agency. Viktigt att veta var KI:s personal finns vid kriser Nobel week lectures organized by the KI Center for Malaria Research Starts 7 december. Foto: ERIK CRONBERG Kjell-Ove Lindgren, Travel Manager på KI sedan augusti, menar att avtalsresebyrån inte används fullt ut i dag. – Där finns en klar förbättrings potential. Det finns möjligheter för oss att se till att resenärerna alltid kan använda resebyrån när de ska boka resor. Målet är att det ska finnas ett enda ställe att gå till och att resenären ska veta att bokningen blir den mest kostnadseller tidseffektiva resan som går att få, säger han. Ove Lindgren kontaktar alla institutioner för att få en bild av vilka behov som finns när det gäller tjänster som köps av en resebyrå och utformningen av resereglemente. Genom att undersöka reseflödena och följa upp de resor som görs blir det även möjligt att se vilka leverantörer som används mest. Det kan eventuellt öppna för förhandlingar om bättre pris och andra fördelar. resenären och för KI vid sådana situationer att resorna bokats genom avtalsresebyrån, som snabbt kan ge samlad information om vilka personer som rest till olika platser, säger Kjell-Ove Lindgren. För KI:s studenter i krisdrabbade områden är det avdelningen för utbildnings- och forskarutbildningsstöd som har ansvar för att lokalisera och kontakta de som befinner sig på plats. Ingen av KI:s studenter skadades vid terrorattacken i Paris. Annonsera i KI Bladet 2016 Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Materialdag 8 februari 4 april 30 maj 5 september 14 november Kontakt: [email protected] Utgivningsdag 19 februari 15 april 10 juni 16 september 25 november Karolinska Institutets stiftelse för virusforskning Resestipendium. Ansökningsperiod: 19 januari–2 februari Ruth och Richard Julins stiftelse Gastroenterologi. Ansökningsperiod: 26 januari–9 februari Alex och Eva Wallströms stiftelse för vetenskaplig forskning och utbildning Cancer och reumatism. Ansökningsperiod: 2–16 februari Hirsch Fellowship för kirurger Resestipendium, kirurgi. Ansökningsperiod: 9–23 februari Dr Åke Olssons stiftelse för forskning inom haematologi Haematologi. Sista ansökningsdag: 23 februari Erik och Edith Fernströms stiftelse för medicinsk forskning Resebidrag juniora forskare. Sista ansökningsdag: 1 mars Elin Danielssons stiftelse Endokrinologi. Sista ansökningsdag: 1 mars Gösta Fraenckels stiftelse för medicinsk forskning Flygmedicin. Ansökningsperiod: 23 februari–8 mars Robert Lundbergs minnesstiftelse Cancer. Ansökningsperiod: 23 februari–8 mars ìShizu Matsumuraîs donation Pediatrik. Sista ansökningsdag: 15 mars KIs forskningsstiftelser Forskningsbidrag för disputerade forskare med anknytning till KI. Ansökningsperiod: 5–26 april KI resebidrag och Axel Hirschs resebidrag för kirurger (period 2) Reseperiod: dagen för utresan måste ligga inom perioden 1 juli–31 december 2016. Ansökningsperiod: 26 april–10 maj Stiftelsen för ålderssjukdomar vid Karolinska Institutet Åldersforskning. Ansökningsperiod: 3–17 maj Mer information: internwebben.ki.se/sv/karolinska-institutetsstiftelser-fonder och fonder.ki.se Frågor? Skicka e-post till: [email protected] Karolinska Institutet foundation for virus research travel grant. Application period: January 19–February 2 Ruth and Richard Julin foundation Gastroenterology. Application period: January 26–February 9 Alex and Eva Wallström foundation for scientifc research and education Cancer and rheumatism. Application period: February 2–16 Hirsch Fellowship for surgery travel grant, surgery. Application period: February 9–23 Dr Åke Olsson foundation for haematology research Haematology. Last day of application: February 23 Erik and Edith Fernström foundation for medical research travel grant, junior researchers. Las day of application: March 1 Elin Danielsson foundation Endocrinology. Last day of application: March 1 Gösta Fraenckel foundation for medical research Aviation medicine. Application period: February 23–March 8 Robert Lundberg memorial foundation Cancer. Application period: February 23–March 8 ìShizu Matsumuraîs donation Paediatrics. Last day of application: March 15 KI research foundations Research grants for KI-affliated researchers, with a doctoral degree Application period: April 5–26 KI Travel Grant and Hirsch Travel Grant for Surgeons (Period 2) travel period: departure date must be between July 1 and december 31 2016. Application period: April 26–May 10 Foundation for geriatric diseases at Karolinska Institutet Geriatric diseases. Application period: May 3–17 More information: internwebben.ki.se/en/karolinska-institutetfoundations-funds och fonder.ki.se Questions? Email [email protected] LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Installationshögtiden är Karolinska Institutets årliga fest för att uppmärksamma nyblivna professorer och de finaste akademiska utmärkelserna. I år hölls hela ceremonin på engelska för första gången och förutom diplom av rektor, delades rikligt med applåder ut av familj och kollegor som bjudits in till Aula Medica. TEXT: Madeleine Svärd Huss FOTO: Erik Cronberg Som nybliven professor i i molekylär systembiologi fick Sten Linnarsson också ta emot Eric K Fernströms pris 2015 för metoder som lett till “biologiska upptäckter av genombrottskaraktär”. Erik Norberg vid Institutet för miljömedicin fick Malin och Lennart Philipsons pris och forskningsanslag 2015 för “resultat som kan leda till nya former av cancer diagnostik”. Olli Kallioniemi, professor i molekylär precisionsmedicin och ny direktör för SciLifeLab, tar emot sitt diplom. Till vänster om honom: professorerna Janne Lehtiö och Eva Kosek. Till höger: Karin Broberg. Katrin Willig, forskargruppledare knuten till Max Planck i Tyskland, tilldelades Lennart Nilsson Award 2015 för “banbrytande bidrag till superupplöst mikroskopi av levande celler”. I år hedrades tre professorer emeriti med Stora silvermedaljen: Britta Wahren, klinisk virologi, SGO Johansson, allergologi, och Gunnel Biberfeld, klinisk immunologi. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet. Stort grattis, professorer och pristagare! Som doktorand upptäckte Per Uhlén att kalciumkoncentrationen i celler kan svänga med en viss frekvens – ungefär som en radiosignal. Nu är han professor i dynamisk avbildning av intracellulär signalering. 26 | KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 Robert Månsson och Emma Andersson var glada för Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris i medicin som går till yngre, disputerade forskare. Miriam Elfström, fick Dimitris N Chorafas pris 2015 för sin avhandling “Optimiz ing cervical cancer prevention through screening and HPV vaccination”. Vid installationen uppmärksammades såväl professorer som adjungerade professorer och gästprofessorer. Läs mer på KI Nyheter: http://korta.nu/KIprofessorsinstallation Till sist var alla professorer installerade. Här är gästprofessorna Thomas Sakmar, Rockefeller University, och Terumi Kohwi-Shigematsu, University of Californa, på väg ut. KIBLADET | NUMMER 4 | 2015 | 27 PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Masterstudenter fick fint stipendium NYA PROFESSORER Adnane Achour har anställts som professor i molekylär immunologi vid institutionen för medicin, Solna från den 1 augusti 2015. n Den 28 oktober firades Karolinska Institutets ”Global Masters Scholarship Ceremony”. Ceremonin uppmärksammar de utomeuropeiska masterstudenter som varje år får stipendiet på akademiska meriter, och som på så sätt kan finansiera studieavgiften vid KI. Första gången stipendierna delades ut var för tre år sedan när Sverige införde studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Sedan dess har mellan fem till tio stipendier delats ut varje år, drygt 300 studenter söker varje omgång. På bilden, från vänster till höger: Prodekan för utbildning Gunnar Nilsson, Fariha Binte Hossain, Guan Yi Lee, rektor Anders Hamsten. Mellanraden: Jennifer Wilson, Xenia Mihai. Översta raden: Ismael Gonzales Flores, Srinivas Bobba, Christopher Brown. Maria Albin har anställts som professor i arbets- och miljömedicin vid Institutet för miljömedicin från den 15 oktober 2015. Martin Bergö har kallats att från den 1 oktober 2015 vara professor i mole kylär medicin vid institutionen för biovetenskaper och näringslära. Xu Biao har anställts som gästprofessor i folkhälsoepidemiologi vid institutionen för folkhälsovetenskap från den 1 oktober 2015. Malin Flodström Tullberg har anställts som professor i typ 1-diabetes vid institutionen för medicin, Huddinge från den 1 september 2015. Matti Hämäläinen har anställts som gästprofessor i magnetencephalografisk metodutveckling vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 mars 2015. Foto: ERIK CRONBERG Veikko Jousmäki har anställts som gästprofessor i magnetencephalografisk metodutveckling vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 oktober 2015. Robert Oostenveld har anställts som gästprofessor i magnetencephalografisk metodutveckling vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 oktober 2015. Rickard Sandberg har anställts som professor i molekylär genetik vid institutionen för cell- och molekylärbiologi från den 1 november 2015. Annika Tibell har anställts som adjungerad professor i medicinsk etik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik från den 1 oktober 2015. Unnur Valdimarsdóttir har anställts som gästprofessor i epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik från den 1 oktober 2015. Riitta Veijola har anställts som gästprofessor i pediatrisk diabetologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa från den 1 september 2015. Bengt Samuelsson, Hans Wigzell, Harriet Wallberg och Anders Hamsten. Per Wester har anställts som gästprofessor i strokeforskning vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus från den 1 oktober 2015. n Det är inte ofta både tidigare rektor- Vi är experter på frysförvaring och har över 40 års erfarenhet av Formafrysar. Vi erbjuder även all typ av inredning, kontakta oss för en konsultation! Vi kan även erbjuda kompletta frysar – frys, rack, askar och rör (Nunc/Nalgene) enligt önskemål. Kunder på Karolinska har alltid fri frakt, installation på anvisad plats. Om nöden kräver är vi snabbt där med back-up/ lånefrys. Naturvetarnas disputerade ombudsmän och karriärrådgivare vägleder och coachar dig genom din karriär. Dessutom ingår vår förmånliga inkomstförsäkring. Up-to-date informaton about core facilites and service companies. Academic facilites join for free! Your gateway to life science capacites 08-590 962 00 www.ninolab.se er och nuvarande rektor för Karolinska Institutet samlas på en och samma bild. Men när tillfälle väl uppstår ser de så här glada ut. Det var vid avtackningen för tidigare universitetsdirektör Bengt Norrving som Nobelpristagaren Bengt Samuels son, professor emeritus Hans Wigzell, universitetskansler Harriet Wallberg och KI:s rektor Anders Hamsten fanns på plats samtidigt i Aula Medica. De har i tur och ordning haft uppdraget som rektor för KI sedan 1983 då Bengt Samuelsson tillträdde. År 1995 kom turen till Hans Wigzell och därefter till Harriet Wallberg, 2004. Anders Hamsten är rektor sedan 2013. Vi fokuserar på patientnära forskning med inriktning på individanpassad behandling inom alla cancerdiagnoser. Det innebär att vi stöder forskning som snabbt kan komma patienter till nytta i form av tidigare upptäckt och bättre behandling av cancer. Nu hoppas vi på en julgåva från dig. Trygghet genom hela karriären Kontakta alltid oss när det gäller värme, kyla och klimat. Ninolab är er partner och ramavtalsleverantör! Fyra rektorer fångade på en och samma bild Din julgåva kan bota fler Ninolab är er ramavtalsleverantör! www.toolsofscience.se Foto: SUSANNE RÅDSTRÖM LEDARE Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet. www.naturvetarna.se SwiSha Din julgåva till 123 90 06 909 LY F T E R N AT U R V E TA R E rahfo.se LEDARE PORTRÄTTET NYHETER SPECIAL NYHETER PORTRÄTTET Erik Melén med Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung och prins Daniel. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Erik Melén får 6 miljoner kronor n Erik Melén vid Institutet för miljömedicin, KI, och BAMSE-studien, fick i september Prins Daniels forskningsanslag till yngre lovande forskare. Det innebär att han får 6 miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för sin forskning om riskfaktorer för lungsjukdomar och allergi. Studien följer över 4 000 barn och har hittills visat att både ärftliga och miljörelaterade faktorer tydligt påverkar risken att utveckla astma respektive allergi. ! AKTUELLT NOTERAT DE FINANSIERAS AV KNUT OCH ALICE WALLENBERGS STIFTELSE Ragnar Söderberg forskare utsedda n Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beslutade i oktober n Årets Ragnar Söderbergforska- om finansiering med drygt 133 miljoner kronor till forskning på embryonala stamceller, cancerbehandling, hjärnforskning och orsaker till ofrivillig barnlöshet, samt 16 miljoner kronor i fortsättningsanslag till ett forskningsprojekt kring ärftlig blodfettsrubbning. l Elias Arnér vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik får 44 miljoner kronor under fem år för att i ett projekt med totalt sju forskargrupper undersöka hur så kallade reaktiva syreradikaler (ROS) kan förbättra behandlingen av olika former av cancer. l Sten Linnarsson vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik får 27 miljoner kronor under fem år för att med DNA-sekvensering förstå de mekanismer som gör att kroppens celler kan specialisera sig på vissa funktioner i specifika organ. l Juha Kere vid institutionen för biovetenskaper och näringslära får 17 miljoner kronor under fem år för att öka kunskapen kring de molekylära och cellulära mekanismer som styr normal embryoutveckling och fertilitet. l Olli Kallioniemi vid Karolinska Institutet och SciLifeLab får 46 miljoner kronor för ett projekt som syftar till att utveckla nya strategier och kliniskt samarbete kring translationell och precisionsmedicin, samt använda flera av de existerande teknologiska plattformerna vid SciLifeLab och utveckla nya för att få en snabb tillämpning av cancerforskningen. l Bo Angelin vid institutionen för medicin, Huddinge får 16 miljoner kronor i fortsättningsanslag för ett projekt som 2013 fick stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som handlar om kartläggning av de arvsanlag som styr förhöjda blodfetter. Protect your most re i medicin 2015 har utsetts, som får ett femårigt anslag om cirka åtta miljoner kronor vardera. Bland årets sju utvalda är fyra forskare vid Karolinska Institutet: Olaf Bergmann vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Maria Genander vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Helin Vakifahmetoglu Norberg vid Institutet för miljömedicin och Ning Xu Landén vid institutionen för medicin, Solna. Réu vann mentor program på IVA n Pedro Réu, doktorand vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, vann årets mentorprogram Mentor4 Research (M4R) som IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien genomfört för tionde året i rad. Genom programmet får lovande forskare mentorstöd av personer i näringslivet under ett år. Vinnaren PedroRéu får ett stipendium på 100 000 kronor för att ha gjort den längsta utvecklingsresan under programmet. Medicinska föreningens kammarkör sjunger in julen med stämningsfull musik av bland annat Whitacre, Sixten, Alfvén och Sargent. Dirigent Sofia Ågren. NYA DOKTORER FIRADES I STADSHUSET. Den 13 november promoverades Karolinska Institutets 154 nya doktorer varav de flesta disputerat under våren 2015. Det var en regnig fredagkväll men Blå hallen i Stockholms stadshus var vackert upplyst, och ceremonin ramades in av tal, underhållning och salut från stadshuskajen. Under högtiden uppmärksammades även årets jubeldoktorer, som promoverades vid Karolinska Institutet för 50 år sedan. Foto: STEFAN ZIMMERMAN KI/SLL forskarskolor utlyser kursplatser • Storage at liquid nitrogen temperature temp., -80, -20, 5° C and room temp of clinical samples, biobanks and reference samples Fulflls storage requirements for investgatonal and medicinal products i.e. GMP/ GDP certfed by the Swedish MPA • Power back-up and 24/7 monitoring of storageconditons • Wholesale distributor, import and batch release of investgatonal and medicinal products from 3rd countries (Asia and the US) • Complete logistcs chain - pick up/delivery, transport and storage Karolinska Institutet och SLL erbjuder från november 2016 en forskarskola i allmänmedicin med inriktning mot primärvård med upp till 15 platser. Läs mer och köp biljetter på www.ascalpella.se/julkonsert Student: 90 kr i entrén, förköp 75 kr Vuxen: 150 kr i entrén, förköp 120 kr KÖP ÅRETS JULKLAPP TILL SPECIALPRIS! LIDANDE OCH LÄKEDOM av Nils Uddenberg för endast 195 kr per band (ord. pris 279 kr) [email protected] Forskarutbildningsstyrelsen vid Karolinska Institutet erbjuder i samarbete med Stockholms läns landsting (SLL) ett antal kliniska forskarskolor. För ytterligare information, se ki.se/utbildning/forskarskola-kisll-i-molekylarmedicin-for-kliniker ki.se/utbildning/forskarskola-kisll-for-kliniker-inom-epidemiologi Utbildningen vänder sig till dig som är verksam inom SLL:s verksamhetsområde eller hos vårdleverantör som har samarbetsavtal med SLL. Du som söker bör ha en kliniktillhörighet genom tillsvidareanställning, ST-block eller annat längre åtagande med primärvårdsanknytning. Utbildningsprogrammet omfattar sammanlagt 20 veckor heltidsstudier (30 hp) och pågår under två år. Kursavsnitten är uppdelade på fyra block om vardera fem veckor. Lönekompensation utgår till arbetsgivaren à 33 740 kr (exkl. LKP) per block. ansökan Sista ansökningsdag är den 1 mars 2016 kl. 16.30. Meddelande om antagning går ut i mitten av maj. För ytterligare information, se ki.se/utbildning/forskarskolakisll-i-allmanmedicin … a KISP (Karolinska Insttute Science Park) company, Banvaktsvägen 22, Hagalund, Solna +46 (0)708 28 47 38 +46 (0)708 76 52 00 Syftet med forskarskolan är att ge en forskarutbildning till kliniskt verksamma personer som avser att genomföra ett avhandlingsarbete. Sista ansökningsdag den 1 mars 2016. Secure your sample at your glocal safe storage supplier www.clinstorage.se ansök senast 1 mars 2016 Bakgrund valuable samples • KI/SLL forskarskola i allmänmedicin utlyser kursplatser För att beställa, gå in på fritanke.se/ki och ange rabattkod 53478 KI Bladet Karolinska Institutet 171 77 Stockholm Foto: NASA, ESA, and the Hubble Heritage Team (STScI/AURA)-ESA/Hubble Collaboration Bortom din sökmotor finns ett universum av information Skaffa det kraftfullaste verktyget för din forskning • Förenklar och automatiserar din referenshantering • Tillgång till tusentals databaser från världens ledande institutioner • Molntjänsten i EndNote erbjuder obegränsat med lagringsutrymme • Arbeta både lokalt och webbaserat • Bygg upp ett eget referensbibliotek och dela material med kollegor • Importera fulltextartiklar från nätet, hämta och spara PDF-filer • Innehåller över 6000 olika tidskriftsstilar (APA, MLA med flera) EndNote finns tillgängligt under Karolinska Institutets selectavtal. Kontakta din licensansvariga för beställning till det rabatterade priset ca 1400 kr (ord.pris 2189 kr). Läs mer om EndNote på www.alfasoft.se eller ring 031-60 43 80
© Copyright 2024