Hon gillar samtal som går på tvären Metoden som lär studenterna

KIBladet
KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 2 | 2015
LAGANDA
PORTRÄTTET
Metoden som lär
studenterna samarbeta
Hon gillar samtal
som går på tvären
Sidorna 8–9
Sidorna 18–19
KARRIÄR
Energiboosta!
25 tips som gör
dig till en bättre
föreläsare
Här är frågorna
KI måste hantera
Sidorna 26–29
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Sidorna 20–23
Kungligt avslut
för första
Silvialäkarna
Nyblivna Silvialäkarna Madelene Johanzon, Moa Wibom, Marie Kjellmark, Kerstin Lundgren, Dag Salaj och Thulfigar Nasir.
Sidorna 4–5
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Vi behöver kraftigt förstärka
forskningsfinansieringen
DET RÅDER POLITISK enighet om att
Sverige bör vara en forskningsnation i
världsklass och att framgångsrik forsk­
ning leder till ekonomisk tillväxt. Men
– svensk forskning, inte minst den som
bedrivs på Karolinska Institutet, möter
nu en snabbt hårdnande internationell
konkurrens. Vi tvingas redan konsta­
tera att Sverige har tappat terräng un­
der de senaste åren, trots en i grunden
positiv forskningspolitik. Det gäller
både forskningens finansiering, mätt
som andel av bruttonationalprodukten,
och forskningens kvalitet, den senare
främst mätt med bibliometriska indi­
katorer.
Anders Hamsten
rektor
INOM AKADEMIN RÅDER samsyn om
att de basanslag svenska lärosäten får
från staten utgör en otillräcklig andel
av den totala finansieringen. Detta får
flera negativa konsekvenser. Möjlig­
heterna till universitetsgemensamma
strategiska satsningar krymper och
plattformen för de seniora forskarna
och lärarna blir allt bräckligare. Det
leder också till ett oförutsägbart och
underdimensionerat
karriärsystem
för yngre lovande forskare och lärare,
liksom till underfinansierade utbild­
ningsprogram och en svagt utvecklad
infrastruktur. Även stödfunktionerna
får alltför låg kvalitet.
Vi tvingas redan
konstatera att
Sverige har tappat terräng
under de senaste åren,
trots en i grunden positiv
forskningspolitik.
SVERIGE MÅSTE NU prioritera väsentligt
ökade satsningar på forskning, utbild­
ning och innovation, något som redan
skett i andra mindre europeiska länder.
Samtidigt måste vi slå fast att kvali­
tetsproblemen vid svenska universitet
och högskolor inte endast är en fråga
om ekonomi och urholkade statliga
basanslag. Organisation och ledarskap
på olika nivåer är andra betydelsefulla
faktorer. Att de svenska lärosätena har
begränsade beslutsbefogenheter jäm­
fört med lärosäten i många andra län­
der är också en starkt bidragande orsak.
Som exempel kan nämnas rätten att ta
emot och fritt förfoga över donations­
medel, möjligheten att bygga upp eget
kapital för kommande investeringar, att
få äga, förvärva och avyttra egna bolag
samt att skapa stiftelser. Det handlar
också om att kunna äga, förvärva och
avyttra fastigheter och att ha förutsätt­
ningar att etablera och bedriva verk­
samhet internationellt, liksom
att till begränsad del få använ­
da forskningsanslaget till inno­
vationsfrämjande verksamhet.
1
Maria Masucci.
2
Att det vore värdefullt om de allmängiltiga
slutsatser kring forskningsetik, som framhålls
i utredningen av ett aktuellt ärende som gäller
misstanke om oredlighet i forskning, skulle
komma samtliga medarbetare till del.
THE GOVERNMENT WILL
2 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
small fraction of total research funding.
This has many negative consequences.
The possibilities of strategic initiati­
ves shrink and senior researchers and
teachers have an increasingly fragile
platform to stand on.
It also leads to an unpredictable and
under-dimensioned career system for
young, promising scholars, to under­
funded education programmes and to
an underdeveloped infrastructure. The
quality of support functions also suf­
fers.
at Swedish universities and univer­
sity colleges are not merely ones of
financing and an eroded government
appropriation, but are also to do with
organisation and leadership at different
levels and to the fact that Swedish
academies have less decision-making
authority than many of their overseas
counterparts: the right to receive and
utilise donations and the ability to
amass equity ahead of future invest­
ments, for example.
SWEDEN MUST NOW prioritise and
group leaders and established research­
ers and teachers should take place
externally more than is currently the
case, and we need to create a clear
career structure for junior researchers
while easing passage into a clinical
invest more potently in research, edu­
cation and innovation, as has already
happened in other smaller European
nations. At the same time, we must
make it clear that quality problems
THE RECRUITMENT OF junior research
G
rattis Rebecca Dovega, ny­
bliven medicine doktor vid
Karolinska Institutet, som firar
promotionshögtid i Stockholms
stadshus den 22 maj. Du skildrade
din vecka inför promoveringen
som ”veckans instagrammare” på
KI:s konto – vad fick följarna se av
dig där?
– Jag har både visat forskningsgrejer
– lite om vad jag gjort som doktorand – och förberedelserna inför
promoveringen, med hatt och klänning och sådant. Det har varit roligt
att dokumentera och ha fått synas på
KI:s Instagramkonto. Att ha kunnat
visa lite av hur verkligheten ser ut för
en ung promovendi.
Vad handlar dina forskarstudier
om?
– Strukturella och funktionella
studier av proteiner i cancer. Jag
studerade protein fosfatas 2 och p53,
samt gjorde en del metodutveckling
SLUTLIGEN FÅR VI inte glömma bort
att utbildning och forskning är oupp­
lösligt förenade. Våra utbildningspro­
gram måste vara forskningsanknutna
och excellent utbildning av högt mo­
tiverade och begåvade studenter, där
våra allra bästa forskare och pedago­
ger medverkar, är en förutsättning för
toppforskning.
för studier av protein-­
DNA-­interaktioner.
Life science i dag och min plan
är att fortsätta med det. Jag
rekryterar främst personer
med tek­nisk och natur­
vetenskaplig bak­grund till
roller inom läkemedel, bio­
teknik och medicinteknik.
Hur har tiden som
doktorand varit?
– Blandad. Det har varit
tufft, roligt, utmanande
och väldigt lärorikt.
Vad har du för framtids­
planer?
– Jag jobbar som
rekryterings­konsult inom
Rebecca
Dovega.
Foto: PRIVAT
VILL DU RATTA KI:S
INSTAGRAMKONTO?
l Vill du också dela med dig av
ditt liv på KI under en vecka på
instagramkontot @karolinska­
institutet?
l Tveka inte – mejla oss och berätta vem du är och vad du gör på KI.
Här är vår mejladress:
[email protected]
Ingen fortsatt akademisk
bana alltså?
– Nej, jag har inte den rätta
personligheten för det.
Kommer du att insta­
gramma från promotions­
högtiden i stads­huset?
– Ja, det kommer jag. När det finns
tillfälle tar jag nog upp telefonen –
det kanske kommer några backstagebilder. Men mest ser jag fram
emot en trevlig ceremoni.
Till sist: Vad önskar du dig mest av
allt just nu?
– Balans i livet.
SOFIA STRIDSMAN
BOKEN
Seebergers
debut om
krigsminnen
A
strid Seeberger, docent
vid KI och överläkare, kom i våras ut med sin
skönlitterära debut Nästa år
i Berlin, Weyler förlag.
Under våren berättade
hon på Pedagogiskt forum
om boken som
handlar om
hennes familj
som märktes
för livet av sina
upplevelser
under andra
världskriget.
Astrid Seeberger kom
till Sverige
från Tyskland
som 17-åring.
I boken delar hon
med sig av minnen och relationer, av kärlek och längtan,
trots och frigörelse.
SAMMANFATTNINGSVIS är det uppen­
bart för mig att en kraftfull förstärk­
ning av svensk forsknings anslagsfinan­
siering är nödvändig om Sverige ska
förbli en stark forskningsnation med
ett internationellt konkurrenskraftigt
näringslivsklimat.
Jag önskar er alla ett gott slut på vår­
terminen 2015.
Roliga KI-löpare redan 2014.
SIFFRAN
3
Att endast fem
arbetsintensiva
veckor återstår
före midsommarhelgen.
We need a powerful boost to Swedish research funding
be presenting a new re­
search bill in the autumn of 2016, and
work on its contents has already begun
in different constellations.
There is political consensus that
Sweden should be a world-class re­search­
nation and that successful research
should stimulate economic growth.
However, Swedish research, not least
that conducted at Karolinska Institutet,
is now facing rapidly stiffening interna­
tional competition and we have to ad­
mit that over the past few years, despite
a fundamentally sound research policy,
Sweden is losing ground.
There is general academic agreement
that the basic appropriation Swedish
higher education institutions receive
from the government is an inadequately
… veckans instagrammare
Rekryteringen av såväl yngre forsk­
argruppledare som etablerade forska­
re och lärare bör i högre utsträckning
än vad som nu är fallet ske externt, i
öppen internationell konkurrens. Medel
till forskarinitierade projekt måste åter
prioriteras av de statliga finansiärer­
na. Vi behöver också skapa en tydlig
karriär­
struktur för juniora forskare
och förbättra förutsättningarna för en
klinisk forskarkarriär. Även rörligheten
bland forskare, som i Sverige är excep­
tionellt låg, måste öka.
TRE SAKER JAG TÄNKER PÅ JUST NU
Att den akademiska ledningens arbete med internationella frågor förstärkts
ytterligare när vicerektor
Maria Masucci nu är på plats.
MAN TALAR OM...
research career. There must also be
greater mobility amongst researchers,
which in Sweden is exceptionally low.
Our education programmes must be
tied to the latest research, and we must
acknowledge that the quality of our
research hinges on delivering educatio­
nal excellence to highly motivated and
gifted students.
THE BOTTOM LINE is that it is obvious
to me that Sweden needs a powerful
boost to its research funding if it is to
remain a strong scientific nation with
an internationally competitive entre­
preneurial climate.
I wish you all a happy end of term.
ANDERS HAMSTEN
Vice-Chancellor
27
Foto: ISTOCK PHOTO
R
egeringen kommer att presentera
en ny forskningsproposition hös­
ten 2016 och redan nu har arbetet
med att utforma dess innehåll påbörjats
i olika konstellationer.
SPANING
maj är det dags för det årliga
KI-loppet för studenter och
anställda. Nytt för i år är en
löpklass och en promenadklass, men också special­
kategorin roligast klädsel och
bästa mix.
Den 22 maj promoveras
KI:s nyblivna medicine
doktorer i Stockholms
stadshus. Foto: YANAN LI
CITATET
”Det blev
min räddning.”
Inga mediciner hjälpte mot
depressionen. Men när
Stellan Sverne blev lottad
till gruppen som skulle träna
i Regassastudien, en forskningsstudie vid KI med 946
deltagare med mild till måttlig
depression, vände det. I dag
är han själv Friskisledare och
tränar för att må bra (Friskispressen).
KI Bladet, Karolinska Institutet, Kommunikationsavdelningen, Nobels väg 6, 171 77 Stockholm
Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, [email protected]
Chefredaktör: Madeleine Svärd Huss, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Iris Media
Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Västerås 2015.
KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2015. Webbplats: ki.se/kibladet
Nästa nummer
av KI Bladet kommer den
18 september 2015.
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 3
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
THE FIRST SILVIA
DOCTORS
A lush spring
day in May at a
Drottningholm’s
slottsteater witnessed the degree
ceremony for the
very first batch of
Silvia doctors – all
of whom have
taken a oneyear Master’s in
dementia care
run by Karolinska Institutet in
association with
Silviahemmet.
Examinerade! Från vänster längst bak: Kerstin Lundgren, Marie
Kjellmark, Thulfigar Nasir. Längst fram: Madelene Johanzon, Moa
Wibom och Dag Salaj.
Kerstin Tham är prorektor vid Karolinska Institutet sedan två och ett
halvt år tillbaka. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Tham föreslås
bli ny rektor för
Malmö högskola
Prorektor Kerstin Tham
föreslås bli ny rektor vid
Malmö högskola. Hon är
den enda kandidat som
högskolans styrelse ska ta
ställning till efter att styrels­
ens beredningsgrupp fattat
sitt beslut.
Nyblivna Silvialäkaren Kerstin Lundgren, överläkare vid geriatriska kliniken Länssjukhuset Kalmar, tar emot sitt diplom. “Det här känns bra!
Med mina lärdomar från utbildningen har vi redan påbörjat ett förändringsarbete vad gäller demensutredningar”, säger hon. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Det finns över 700 Silviasystrar och Silviasjuksköterskor, och nu sex
Silvialäkare. Här får Marie Kjellmark, Värmlands landsting, sitt diplom.
En försommargrön majdag
mottog den första kullen
Silvialäkare sina diplom av
drottningen vid en ceremoni
på Drottningholms slotts­
teater. De sex läkarna har
genomgått en magisterutbild­
ning i demensvård, framtagen
i samarbete mellan Karolinska
Institutet och Silvia­hemmet.
handling och de beteendemässiga
och psykiska symtom som ofta
drabbar demenssjuka.
– Hela vårdkedjan täcks in, sä­
ger han.
Nu bär de Silvias namn
– Nu kan ni bidra till bättre livs­
kvalitet för dessa sköra patienter
och som blinkande fyrer sprida
er kunskap om demensvård. Jag
hoppas att ni känner stolthet över
det ni har åstadkommit.
Så gratulerade Anders Hamsten,­
KI:s rektor, de sex första läkare
någonsin som får kalla sig Silvia­
läkare.
Läkarna har genomgått en ma­
gisterutbildning i demensvård som
ges i samarbete mellan Karolinska
Institutet och Stiftelsen Silviahem­
met och de tog emot sina diplom
vid en examensceremoni på Drott­
ningholms slottsteater. I den uni­
ka 1700-talsteatern, med orkester
i tidstypiska kläder och åhörare
4 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
MER OM UPPDRAGSUTBILDNINGEN VID KI
l Utbildningen till Silvialäkare ges
av KI som en uppdragsutbildning,
det vill säga en personalutbildning
som arbetsgivaren bekostar.
l Uppdragsutbildning får inte
bedrivas så att den får negativ
inverkan på den ordinarie högskoleutbildningen.
l Att utbildningstakten anpassas
är vanligt inom uppdragsutbild­
ning, ofta är den på deltid och
distans.
l Ekonomiskt är uppdragsut-
bildning en liten del av KI:s om­
sättning.
l En handfull institutioner står
för ungefär 80 procent av KI:s
uppdragsutbildning.
l Kommun och landsting är de
största köparna men även privata
vårdbolag finns bland kunderna.
l Andelen internationella upp­
dragsutbildningar har ökat, med
kompetensutveckling av personal från bland annat Kina och
Kazakstan.
UTBILDNINGEN GES av KI som en
Thulifgar Nasir, Silvialäkare.
från många delar av världen, be­
rättade drottningen om sin mors
demenssjukdom. Svårigheterna
med att ge och få god vård fick
henne att starta Silviahemmet,
som sedan tidigare utbildar Sil­
viasystrar, undersköterskor med
specialistkunskap om demens,
och Silviasjuksköterskor. Nu finns
även de första Silvia­läkarna. Där­
ibland Moa Wibom, överläkare
och specialist i allmänmedicin på
Ängelholms sjukhus.
– De här två åren kommer att
vara till nytta för oss och våra pa­
tienter under hela våra karriärer
och liv, säger hon.
Utbildningen vänder sig till
alla läkare som möter demens­
sjukdom – läkare i primärvården,
men även exempelvis geriatriker
och akutläkare. Utbildningen är
både bred och djup, konstaterar
Lars-Olof Wahlund, professor
i geriatrik vid institutionen för
neurobiologi, vårdvetenskap och
samhälle, och examinator. Den
behandlar hjärnans funktioner,
går vidare till demenssjukdomars
klassifikation, utredning och be­
uppdragsutbildning, det vill säga
en personalutbildning som ar­
betsgivaren bekostar. Den ges på
halvfart under två år och är webb­
baserad så att läkarna kan arbeta
samtidigt.
– Det är en möjlighet att spri­
da kunskap utifrån den utbild­
ning och forskning KI bedriver.
Uppdragsutbildning är också ett
instrument för att delta i det livs­
långa lärandet för de yrkeskatego­
rier KI utbildar, säger Ylva Olsson,
projektledare vid enheten för upp­
dragsutbildning.
I höst ges magisterutbildningen
i demensvård för läkare för fjärde
gången.
– Vi har alla någon – en förälder,
familjemedlem eller vän – någon
vi bryr oss om och undrar om de
kan ha drabbats av demens eller
Alzheimers sjukdom. När min mor
diagnostiserades med demens frå­
gade jag läkaren Barbro Beck-Friis:
vad kan vi göra för att förbättra
vården? En skola, svarade hon –
erbjud kunskap, utbildning. Däri­
från startade Silviahemmet, som i
dag erbjuder utbildning inom de­
mensvård i nio länder, säger drott­
ning Silvia, initiativtagare.
THULIFGAR NASIR, överläkare och
specialist i geriatrik vid Familje­
läkarna i Saltsjöbaden, är en av de
nyblivna Silvialäkarna.
– Det här var en efterlängtad
utbildning, att kunna plugga och
arbeta samtidigt. Den har gett mig
bättre förståelse för mina patien­
ter; hur jag ska tolka kroppssigna­
ler hos dem som inte har språket
kvar och förstå demensutveck­
lingen i kroppen från början till
slutet, säger han.
– Vi är stolta över att vara
Silvia­läkare och vill tacka alla som
har gjort det här möjligt, säger
Silvialäkaren Moa Wibom.
SARA NILSSON
[email protected]
Kerstin Tham, professor i arbets­
terapi vid institutionen för neuro­
biologi, vårdvetenskap och sam­
hälle sedan 2009 och Karolinska
Institutets prorektor sedan janu­
ari 2013, är beredningsgruppens
förslag till ny rektor vid Malmö
högskola.
Nuvarande rektor Stefan Bengts­
son lämnar uppdraget i augusti för
att bli vd och rektor vid Chalmers
i Göteborg.
Såväl hörandeförsamlingen som
fackliga representanter vid Mal­
mö högskola förordar enhälligt
Kerstin Tham av de tre slutkan­
didater som sållats fram genom
intervjuer och tester. Från början
fanns 69 kandidater.
DEN 22 MAJ, efter denna tidnings
pressläggning, ska Malmö hög­
skola under ett extrainsatt sty­
relsemöte fatta beslut i ärendet.
Därefter är det regeringen som på
förslag från högskolan utser rek­
tor. När det sker är inte fastställt.
Det betyder att Kerstin Tham
efter två och ett halvt år som pro­
rektor tar ställning till en ny tjänst
och att en rekrytering av ny pro­
rektor vid KI med stor sannolik­
het behöver ta vid.
– Jag har lärt mig otroligt myck­
et under mina drygt 20 år vid
Karolinska Institutet och känner
nu att det skulle vara roligt att an­
vända mina erfarenheter och kun­
skaper i ett nytt sammanhang.
Malmö högskola är Sveriges störs­
ta högskola som har ambitionen
att få universitetsstatus. Jag tror
att mina erfarenheter från KI kan
komma till användning i detta
arbete, säger Kerstin Tham.
KERSTIN THAM har
haft flera
tjänster i ledande ställning, som
forskargruppledare, sektionschef,
biträdande prefekt, prefekt och
prorektor. Bland många övergri­
pande universitetsfrågor har hon
som prorektor bland annat lett
arbetet med att stärka utbildning­
ens kvalitet och forskningsanknyt­
ning, haft ett övergripande ansvar
för KI:s samverkan med hälsooch sjukvården samt deltagit i
arbetet med Strategi 2018.
SOM PREFEKT har hon haft en le­
dande roll inom utvecklingen
av sjuksköterskeutbildningen i
samband med att KI förlorade,
och återfick, examensrätten, och
av vårdvetenskap/vårdforskning
vid KI. Andra ansvarsområden
har varit utvecklingen av fyra så
kallade Akademiska vårdcentra­
ler (AVC) och 4D-programmet,
ett samverkansprojekt med Stock­
holms läns landsting (SLL) som
syftar till att bygga upp en modell
för framtida vård och forskning
inom hälso- och sjukvården.
Läs mer om Malmö högskolas
beslut om förslag till ny rektor på
KI Nyheter, ki.se.
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
THAM PROPOSED AS NEW VICE-­CHANCELLOR
OF MALMÖ UNIVERSITY
KI’s pro-vice-­chancellor, Kerstin Tham, has been put forward as the new
vice-chancellor of Malmö University, the only candidate to be considered
by the university board following recommendation by its selection committee. Malmö University will be holding an extraordinary board meeting
to decide the matter on 22 May, after KI Bladet goes to press. It is then up
to the government to consider the university’s proposal.
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 5
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Deras konstpengar ska lyfta pedagogiken
De fick stora rubriker i febru­
ari i år när deras konst­samling
såldes för 130 miljoner kro­
nor. Nu berättar KI-alumn­
erna Gunnar Höglund och
Anna-Stina Malmborg varför
de skänker en del av pengarna
till sin KI-stiftelse och varför
det är så viktigt att forska om
just pedagogik.
Anna-Stina Malmborg och Gunnar
Höglund konstaterar att den
pedagogiska utvecklingen tagit
stora kliv framåt sedan de själva
utbildade sig till läkare vid KI, men
säger att mer forskning inom om­
rådet behövs. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Moderna museet och Karolin­
ska Institutet får stora belopp av
makarna efter att den värdefulla
samlingen gått under klubban på
Sotheby’s i London. För KI:s del
blir det Gunnar Höglunds och
Anna-Stina Malmborgs stiftelse,
som finansierar Karolinska Insti­
tutets pris för forskning i medi­
cinsk pedagogik, som ökar på sitt
kapital.
– Vi gör det för att vi tycker att
utbildningen är viktig. Tanken
är att rikta uppmärksamhet mot
forskning på det här området, sä­
ger Gunnar Höglund.
KONSTEN HAR ALLTID varit ett
stort intresse, och dyrgriparna
har de samlat på sedan 1960-ta­
let. Men nu har de gjort sitt i deras
ägo anser paret som vill använda
pengarna till något annat.
Att deras KI-stiftelse får ett till­
skott på 12 miljoner kronor ska
säkra att KI även i fortsättningen
kan dela ut ett pris som är så pass
stort att det väcker internationell
uppmärksamhet. Prissumman på
50 000 euro, nästan en halv mil­
jon kronor, går till forskare som
bedriver högkvalitativ forskning
inom det medicinsk-pedagogiska
området.
– Utbildning är fundamental
när det gäller alltifrån grundläg­
gande ämneskunskaper till fär­
digheter och attityder, inklusive
patientbemötande. Den formar
oss – och dessutom är den forsk­
ningsbar, säger Gunnar Höglund.
SEDAN DE SJÄLVA utbildade sig till
läkare vid Karolinska Institutet
konstaterar paret att den pedago­
giska utvecklingen tagit stora kliv
framåt. Anna-Stina Malmborg
och Gunnar Höglund var med
under 68-vågen när all undervis­
ning skulle ifrågasättas, inte minst
de själva var kritiska eftersom de
även pluggade pedagogik.
Men exempel på god didaktik
fanns förstås redan då.
– Jag hade en överläkare som till
skillnad från många andra visade
KI Grants Office tipsar om aktuella utlysningar på ny portal
n Nu finns portalen Forskningsfinansiering på in­
ternwebben.ki.se som publicerar aktuella utlysningar
från KI Grants Office.
Tipsen riktar sig till Karolinska Institutets forska­
6 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
re och publiceras en gång i veckan. Här finns även
samlad information om EU-finansiering, forsk­
internwebben.ki.se/forskningsfinansiering
ningsbidrag från USA, KI-interna utlysningar,
Karolinska Institutets stiftelser och fonder, KIDmedel, Clinical Scientist Training Programme
(CSTP) samt Forskar-AT.
KI-alumnerna berättar om
satsningen på sin stiftelse
tydliga bilder när han undervisa­
de, det var han väldigt noga med.
Dessutom lärde han oss som job­
bade i laboratorium att gå ut på
ronden och diskutera provsvaren
med klinikens personal, säger
Anna-Stina Malmborg.
UNDER HELA SIN yrkesaktiva tid
undervisade de inom sina områ­
den, Anna-Stina som lärare och
forskare inom bakteriologi, och
Gunnar som lektor i fysiologi och
senare professor vid Arbetslivs­
institutet. Samtidigt var Gunnar
engagerad i olika uppdrag inom
pedagogisk utveckling vid KI.
– Utbildning är en av universi­
tetets huvuduppgifter, men kom­
mer ofta långt ner i prioritering­
en, forskningen är lite sexigare,
säger Gunnar Höglund.
En förklaring kan vara att de
som utnämns till professorer är
högt vetenskapligt meriterade
forskare – men de behöver inte ha
kvalificerad pedagogisk kompe­
tens. Kanske bidrar att forskning
ger ny kunskap medan utbildning
gäller något som redan finns, re­
sonerar de. Patienter och admi­
nistration måste dessutom ofta
tas först.
– Vi använder väldigt lite re­
Tanken är att rikta
uppmärksamhet mot
forskning på det
här området
surser till att utveckla utbildning­
en. Det finns inget annat område
inom medicinen som inte är evi­
densbaserat.
DÄR SPELAR STIFTELSENS pris
roll. Den bildades år 2001 för att
uppmärksamma forskning som
kan leda till långsiktiga förbätt­
ringar av utbildning till alla häl­
sovetenskapliga yrken. Hittills
har sju pristagare fått KI:s pris för
sin medicinsk-pedagogiska forsk­
ning.
Förra året hette pristagaren
John Norcini vars forskning bland
annat handlar om bedömning av
studenter som ett pedagogiskt
MER OM STIFTELSEGRUNDARNA
l Anna-Stina Malmborg, 86,
docent, tidigare bland annat
överläkare och klinikchef vid
avdelningen för klinisk bakterio­
logi, Huddinge, och ordförande
för Moderna museets vänner.
l Gunnar Höglund, 84, professor
emeritus vid LIME, institutionen
för lärande, informatik, managagement och etik, KI. Tidigare
lektor i fysiologi vid KI och professor vid Arbetsmiljöinstitutet.
Under större delen av sin yrkestid
dessutom verksam inom pedagogisk utveckling vid KI.
l Gunnar Höglunds och
Anna-­Stina Malmborgs stiftelse
grundades 2001 och finansierar
KI:s pris för forskning i medicinsk
pedagogik. Alla kan nominera
pristagare. En priskommitté vid KI
utser sedan pristagaren (vart­
annat år) som godkänns formellt
av stiftelsen.
TURNING THE SPOTLIGHT ON EDUCATION
They created headlines last February when their art
collection fetched 130 million kronor.
Now KI alumni Gunnar Höglund and Anna-Stina Malmborg explain
why they are donating some of the money to their KI foundation,
which funds Karolinska Institutet’s prize for medical education research.
“Our intention is to direct attention onto research in this field,” says
Dr Höglund.
verktyg, så kallad formativ be­
dömning. Den går ut på att testa
studenterna under pågående kurs
och se vad de faktiskt har förstått.
Sedan anpassar man undervis­
ningen efter det. En effektiv, men
underutnyttjad metod, visar det
sig, till skillnad från den summa­
tiva bedömningen som bedömer
studenten efter avslutad kurs, ofta
med tentamina.
– Man till och med vet att all
utbildning inte är optimal, men
fortsätter ändå på samma sätt som
tidigare, säger Gunnar Höglund.
DET FINNS NATURLIGTVIS ett fler­
tal exempel på utbildningsme­
toder som används i allt högre
utsträckning jämfört med de tra­
ditionella föreläsningarna
och tentorna – exem­
pelvis gruppunder­
visning, problem­
baserat lärande,
kliniska
trä­
ningscentrum,
Utbildning är en av
projektarbeten
universitetets huvud­
och interpro­
uppgifter, men kommer
fessionell un­
ofta långt ner i priorite­
dervisning.
ringen, forskningen
Men så var
det det där med
är lite sexigare
validering, att fak­
tiskt forska om de
olika metoderna och
vetenskapligt bevisa vad som
fungerar.
I slutändan handlar det om att
få ännu bättre yrkesfolk och att
förbättra sjukvården.
– Få stöder detta med peng­
ar – därför vill vi göra det, säger
Gunnar Höglund och Anna-­Stina
Malmborg, som nu inte bara
hängt upp andra tavlor hemma i
lägenheten på Kungsholmen, utan
också fortsätter att nyfiket enga­
gera sig i sitt gamla lärosätes fokus
på utbildningen.
– KI har varit skickligt på att
bygga en organisation som har till
uppgift att bevaka utbildningen.
Men man måste också veta i vil­
ken riktning utbildningen ska gå
med hjälp av vetenskapliga data,
på samma sätt som gäller för all
annan medicinsk verksamhet, sä­
ger Gunnar Höglund.
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
http://korta.nu/KIpedagogikpris
Läs mer om Karolinska Institutets pris
för forskning i medicinsk pedagogik.
Läs om KI:s ekonomi i årsredovisningen för 2014
n Årets resultat visar att KI:s ekonomi är fortsatt
stark. Universitetets omsättning ökade med 6,2
procent till närmare 6,2 miljarder kronor förra året
och det är forskningsverksamheten som står för cir­
ka 83 procent av KI:s totala omsättning. Utöver den
finansiella redovisningen i årsredovisningen finns
aktuell information om KI:s forskning och utbild­
ning samt om medarbetare, studenter, infrastruktur­
satsningar och hållbar utveckling. Årsredovisningen
finns både på engelska och svenska och går att ladda
ner i pdf-format eller kan beställas i tryckt form på
ki.se.
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 7
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Grupparbeten
sätter tryck på
undervisningen
ACTIVE TEACHING
IN PREPARATION
FOR A CAREER
Team-based
learning (TBL) is a
teaching method
based on active
learning and group
work. The primary
tool is discussion,
which prepares
the students for
solving problems
in their future
careers.
Teachers Eva
Hagel and Mesfin
Tessma developed
an interest in TBL
when they went to
extend the course
in medical statistics for doctoral
students. It is only
two weeks long
and very intensive.
Team-based learning (TBL) är
en undervisningsmetod som
baseras på aktivt lärande och
grupparbeten. Diskussionen
är det främsta verktyget och
ska förbereda studenterna för
att kunna lösa problem i den
framtida yrkesrollen.
Engagemanget för TBL starta­
de för lärarna Eva Hagels och
Mesfin Tessmas del när de ville
utvidga kursen Medicinsk statis­
tik för doktorander. De ville ta in
fler studenter, men behålla samma
kvalitet.
− Vi började leta efter alterna­
tiva undervisningsmetoder när
tanken slog mig att man kanske
kunde flytta fokus från passiva
föreläsningsmodeller till mer ak­
tiv problemlösning. Det viktigaste
vi vill att studenterna ska ta med
sig härifrån är att kunna lösa pro­
blem, inte att lyssna på föreläsare,
säger Eva Hagel.
HÖSTEN 2014 INFÖRDES metoden
vid Centrum för lärande och kun­
skap (CLK) vid KI där kursen ges.
Inom TBL jobbar man i team
om fem till sex personer och lek­
sensus där alla känner att de varit
med i diskussionen och samtidigt
fått fram ett svar, säger Eva Hagel.
Dagen börjar med ett kortare
individuellt test kring inläsnings­
ämnet, exempelvis statistiska me­
toder, följt av samma test i grupp.
Förmiddagen avslutas med en mi­
niföreläsning som reder ut begrep­
pen i helklass. I kursen Medicinsk
statistik används samma mall un­
der en hel dags undervisning.
GRUNDKURSEN I MEDICINSK sta­
Eva Hagel berättar att det varit en utmaning för henne som lärare att
låta studentgrupperna hitta svaren på egen hand. Foto: GUNNAR ASK
tionerna grundar sig på den inläs­
ning som studenterna fått förbe­
reda hemma. Under lektionerna
diskuterar studenterna i grupper
och resonerar sig fram till en
lösning på ett specifikt problem.
Gruppdynamiken är en ganska
stor del av TBL. Personerna som
bildar en grupp representerar
olika egenskaper och bakgrunder
vilket ska gynna samarbetet och
främja diskussionen. Läraren är
synlig i klassrummet men ska för­
söka låta grupperna komma fram
till svaren på egen hand.
– Det har varit en utmaning för
oss lärare eftersom man är van vid
att vara den som styr konversatio­
nen, ställer frågorna och ofta även
besvarar frågorna. Nu när jag får
en fråga från en grupp så försö­
ker jag bolla den vidare till nästa
grupp. Sen försöker vi tillsam­
mans komma till någon sorts kon­
tistik är den första kursen på KI
som följer TBL-principerna fullt
ut och enligt kursutvärderingen
är den uppskattad.
− Många studenter verkar bli
mer motiverade av detta aktiva
lärande. De får direkt feedback
vilket ökar självförtroendet – och
kunskapen inte minst. TBL ska
vara roligt och som lärare får man
hela tiden något tillbaka från stu­
denterna vilket gör att man själv
känner sig energisk och motive­
rad, säger Mesfin Tessma, som är
huvudansvarig för kursen.
FRIDA WENNERHOLM
[email protected]
TRE SAKER ATT TÄNKA PÅ MED TBL …
… FÖR DIG SOM ÄR STUDENT
… FÖR DIG SOM ÄR LÄRARE
l Eftersom man måste läsa på
l Att skapa kursen första gången
innan lektionen tar TBL en del
extra tid, men samtidigt försvinner pluggandet i slutet av kursen
eftersom det inte är någon
sluttenta.
l TBL-kurser kan vem som helst
ta, speciellt bra är det om du
gillar att diskutera och inte bara
att läsa in kursmaterial.
l Du behöver ingen speciell
kunskap inför en TBL-kurs.
Läraren berättar vad du ska läsa
på och man går igenom alla svar
i slutet av lektionen.
kan ta tid, men när metoden väl
sitter går det åt samma tid som vid
mer traditionell undervisning.
l Vem som helst kan undervisa
med TBL som metod, oavsett
pedagogiska egenskaper hos dig
som lärare. Den gemensamma
nämnaren är den teambaserade
undervisningsformen.
l Man behöver inte alls vara expert till en början, om man kan
få studenterna att diskutera sig
fram till ett svar har man kommit
en god bit på väg.
8 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
Studenterna: Både för- och nackdelar
PROS AND CONS
OF TBL
I TBL arbetar studenterna i team om fem till sex personer och grupp­
dynamiken är en stor del av metoden. I mitten Jenny Mullen.
Första TBL-piloten gjordes för två år sedan
n År 2013 gjordes en TBL-pilot vid Karolin­
ska Institutet. Man insåg då att det behövdes
en större insats för att kunna införa metoden
i större skala. Nu ska ett nytt TBL-initiativ
sättas ihop.
Greger Lindberg, professor i medicinsk
Harisha Ramachandraiah, Nigus Telele, David Larsson, Petter Holmberg och Jacob Forrester har resonerat sig fram till ett svar tillsammans. Foto: GUNNAR ASK
gastroenterologi och hepatologi vid institutio­
nen för medicin, Huddinge, har fått i uppdrag
att ta reda på om denna typ av pedagogik kan
användas på läkarprogrammet.
Han går nu en TBL-utbildning vid Duke-­
NUS Graduate Medical School i Singapore
där den här typen av utbildning ofta an­
vänds.
− I längden kan TBL kraftigt minska bör­
dan för lärarna och jag tror man måste förstå
detta för att våga lägga den energi som krävs
på förberedelserna, säger han.
Opinions differ,
however, as to
whether doctoral
students would
choose TBL for
their other courses.
“I like the set-up
and would definitely choose TBL or
PBL over regular
teaching,” says
David Forsberg,
while Sandra
Petrus-Reurer says
that the course
takes up a lot of
her time.
I Strix-salen på campus Solna
sitter studenterna djupt
försjunkna i diskussion. Det
de kommer fram till ska leda
till en lösning på dagens
problem. De går grundkurs­
en i medicinsk statistik för
doktorander som genomförs
enligt konceptet team-based
learning (TBL).
Grupp nummer fyra löser proble­
met först och får längre rast innan
genomgången i helklass börjar.
Kursen är den första på KI som
utförs i sin helhet med TBL. På
andra universitet i Sverige finns
liknande metoder men för studen­
terna på just denna kurs är det en
ny erfarenhet.
− I Spanien har vi inte TBL så
vitt jag vet men jag tycker absolut
att den här sortens undervisning
har sina fördelar. Det är ju en väl­
digt intensiv metod, säger Sandra
Petrus-Reurer, en av utbytesstu­
denterna.
− Det här är min första TBLkurs, men jag har tidigare haft
problem-based learning (PBL),
som liknar TBL, säger David
Forsberg, en annan doktorand på
kursen.
Det märks att det finns en tanke
Studenterna Sandra Petrus-Reurer, Angelina Schwarz och David Forsberg har lite olika syn på TBL som undervisningsmetod.
med hur grupperna delats in, de
är blandade med hänsyn till ålder,
ursprung och bakgrund. Samtliga
håller med om att det är viktigt
att få en bra grupp, där alla är på
samma nivå och ingen behöver bli
den som alltid förklarar eller kän­
ner att den inte förstår.
− Vi har fått en jämställd grupp
som ofta tacklar problemet med
liknande tankar och jag kan alltid
få stöd från gruppen om det är nå­
got jag inte förstår, säger Angeli­
na Schwarz, utbytesstudent från
Tyskland.
SALEN ÄR FULLSATT och studen­
terna energiska, trots att klockan
närmar sig fyra på eftermiddagen.
“My head is boiling”, utbrister nå­
gon.
− Gruppsystemet triggar mig
att läsa på innan så att jag kan
medverka i diskussionen, om du
inte läst kan du ju aldrig riktigt
bli en del av gruppen den dagen,
säger David Forsberg.
Kursen i medicinsk statistik är
bara två veckor lång och håller
högt tempo. På frågan om fors­
karstudenterna skulle välja TBL
för sina övriga kurser råder delade
meningar.
− Jag föredrar att läsa ensam
för då kan jag göra det i min egen
takt. Jag behöver inte bry mig om
någon annan och ingen behöver
bry sig om mig, säger Angelina
Schwarz.
−Jag gillar upplägget och skulle
absolut välja TBL eller PBL fram­
för vanlig undervisning, säger
David Forsberg.
MEN ALLA ÄR ÖVERENS om att
TBL inte passar alla områden
av deras utbildning. Sandra Pet­
rus-Reurer menar att det även be­
ror på hur mycket tid man har.
− Om du går på alla lektioner så
är det kanske just lektionstiden du
lägger på kursen, inte mer. Med
TBL går det åt ganska mycket av
din fritid till inläsning, tid som du
kanske vill lägga på annat, säger
hon.
FRIDA WENNERHOLM
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 9
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Uppdrag:
världen
Illustration: Map of World - Single Color by FreeVectorMaps.com
Regeringssatsningen på
strategisk forskning (SFO) har
nu utvärderats – och betyget
blir högt. Karolinska Institutet
får högsta betyg för SFO-om­
rådena cancer, diabetes,
epidemiologi och stamceller
och rekommenderas att få
ett tillskott på 11,8 miljoner
kronor.
Hon är ny vicerektor för
internationella frågor
DEPUTY VICE-­
CHANCELLOR FOR
INTERNATIONAL
AFFAIRS
APPOINTED
Maria Masucci,
professor of virology at Karolinska
Institutet, has been
appointed Deputy
Vice-Chancellor
for International
Affairs. “Karolinska
Institutet is already
engaged in important international
partnerships, but
we need to create
more long-term
alliances with
leading international universities and
research institutes,”
she says.
– Globaliseringen innebär en
spännande utveckling på alla
områden, då är det klart att
universiteten har en viktig
roll, säger Maria Masucci,
professor i virologi vid
Karolinska Institutet, som
sedan 1 maj också är universi­
tetets vicerektor för interna­
tionella frågor.
Hennes mentor, Georg Klein, har
en liten inramad text på väggen i
sitt arbetsrum som hon gjort till
sitt motto. Där står: ”Vart sjätte år
ska du göra något annat”.
– För att orka vara den man
blivit ska man byta perspektiv.
Det har blivit min livsfilosofi. Det
har hjälpt mig både som forskare
och som människa, säger Maria
Masucci.
Framför allt vill hon medver­
ka i det arbete som ledningen
satt igång med Strategi 2018 där
internationaliseringen står i fo­
kus. Sverige är ett litet land, men
forskningen har inga nationella
gränser. Samarbeten är möjliga
tack vare ny teknik och kommu­
nikation, säger Maria Masucci.
Därtill kommer studentutbytet,
som måste bli både lättare och
effektivare.
– Det finns redan många oli­
ka initiativ på KI och jag ska inte
uppfinna hjulet, men det går att
göra satsningarna mer struktu­
rerade. Det ska vara tydligt var
KI finns i världen och att världen
finns på KI.
Och hon vet var hon vill lägga
sitt fokus.
– Vi behöver få ett mer konkret
innehåll i våra strategiska allian­
ser. Vi är mycket starka inom bio­
medicin men har vissa svagheter
Jan Carlstedt-Duke.
10 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
Forskarna har haft höga ambitio­
ner och tagit stora risker vilket är
en förutsättning för vetenskap­
liga genombrott. Det menar den
expertpanel ledd av Tuula Teeri,
rektor vid Aalto universitet, som
genomfört utvärderingen av re­
geringens strategiska satsning­
ar, som har sin grund i 2008 års
forskningsproposition.
inom till exempel medicinsk tek­
nologi och bioinformatik. I dag
krävs interdisciplinär kunskap
och genom strategiska allianser
med olika universitet kan vi få till­
gång till andra kompetenser, säger
Maria Masucci.
HON NÄMNER flera goda exempel:
Samarbetet mellan KI och
Makerere universitet i Uganda,
ett lärande- och forskningsutbyte
inom vilket KI kan beforska in­
fektionssjukdomar, och samarbe­
tet med Toronto universitet, där
KI samarbetar inom neurobiologi
och stamcellsbiologi.
Att förstärka allianser genom
gemensam fundraising är en vik­
tig del. Det nya centrumet för
regenerativ medicin i Stockholm
och Hongkong är ett lyckat exem­
pel på när en donation möjliggör
en strategisk allians mellan KI och
forskare i andra länder, anser hon.
EXAMEN I ITALIEN
SAMTIDIGT FINNS det områden
som KI behöver vässa. Det gäller
bland annat stödfunktioner för
att KI-forskarna i högre grad ska
kunna vara framgångsrika inter­
nationellt och för att kunna att­
rahera de bästa forskarna från an­
dra länder. Ett annat område som
borde stärkas är alumnerna, KI:s
ambassadörer ute i världen.
– Det finns många utmaning­
ar, den kanske största är att se till
att alla våra medarbetare förstår
och vill medverka i det vi behö­
ver göra. En annan är att identi­
fiera och utveckla nya områden
för samarbeten, säger Maria
Masucci.
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
Högsta betyg för flera
av KI:s SFO-områden
Maria Masucci ser fram emot det arbete som ledningen satt igång
i och med Strategi 2018 där internation­aliseringen står i fokus.
”Det ska vara tydligt var KI finns i världen och att världen finns på KI”,
säger hon. Foto: ULF SIRBORN
l Maria Masucci tog läkar­
examen vid Universitetet i
Ferrara, Italien 1977. Strax
därefter kom hon till Karolinska
Institutet där hon studerat och
arbetat sedan dess.
l I sin forskning har hon inriktat
sig på olika aspekter av
tumörbiologi med
särskilt fokus på
infektion och
cancer och
sambandet
mellan
virus­
Vi behöver få ett
infektion
mer
konkret innehåll
och upp­
i
våra
strategiska
komsten
allianser
av cancertumörer.
l Förutom
forskning på KI har
Maria Masucci haft
en professur vid universitetet
i Lund och varit gästforskare
vid MIT och Harvard i Boston,
USA, University of Birmingham,
England och The Netherland
Cancer Institute i Amsterdam.
l I sin forskning har hon också
kontakter i Italien, Tyskland, och
Kina.
TOTALT 9 500 FORSKARE har varit
inblandade inom medicin, hu­
maniora och samhällsvetenskap,
klimat och miljö, säkerhet och
teknik, och nu rekommenderas
regeringen att fortsätta satsning­
en på programmet som inleddes
2010, och som till och med år 2014
har omfattat 5,3 miljarder kronor.
KI beviljades åtta ansökningar
(två som medsökande), en för­
stärkning på cirka 630 miljoner.
Det gällde områdena cancer, dia­
betes, epidemiologi, stamceller,
neurovetenskap, vårdvetenskap,
e-vetenskap (medsökande) och
molekylär biovetenskap, det vill
säga Science for Life Laboratory
(medsökande).
DE FYRA FORSKNINGSMILJÖER vid
KI som får högsta betyg “excel­
lent” på prestation och “excellent/
good” till “excellent” vad gäller
lärosätets strategiska styrning –
cancer, diabetes, epidemiologi
samt stamceller – rekommenderas
att få ett tillskott på 11,8 miljoner
kronor under fem år.
Forskningsfinansiärerna Veten­
skapsrådet, Formas, Vinnova och
Energimyndigheten med Forte
som samarbetsmyndighet, som
utvärderat satsningen på reger­
ingens uppdrag, rekommenderar
att:
l SFO-stödet som helhet fortsätter
och redovisas som en särskild post i
basanslaget.
l Nuvarande fördelning av
SFO-medel mellan värd- och
medsökande universitet bibehålls.
l En omfördelning av medel mellan lärosätena genomförs.
l Regeringen uppdrar till lärosätena att inkomma med åtgärdsprogram baserade på utvärderingens
resultat.
www.vr.se
Läs mer på VR:s webbplats.
SFO GETS HIGH RATING
The government’s SFO (strategic research areas) initiative
has now been evaluated – with glowing results. Karolinska Institutet earned
the highest rating for the SFO fields of cancer, diabetes, epidemiology and
stem cells, and is recommended an additional grant of SEK 11,8 million.
Godkänt för tandvårdsutbildningar
n Karolinska Institutet får be­tyget
hög kvalitet på sina utbild­ningar
som leder till tandläkar-och tand­
hygienistexamen efter att ha in­
kommit med en lista på åtgärder
inom programmen. Förra året
beslutade Universitetskanslersäm­
betet, UKÄ, att ge KI det samlade
omdö­
met bristande kvalitet för
båda utbildningarna.
I och med beslutet riskerade KI
att förlora examenstill­stånden för
programmen. Nu har KI redogjort
för de åt­gärder som ska genom­
föras och inkommit med en ana­
lys av orsa­ken till bristerna. UKÄ
bedömer därmed att utbildning­
arna uppfyller kva­litetskraven för
högre utbildning och ifrågasätter
inte längre KI:s rätt att utfärda ex­
amen.
www.uka.se
Läs mer på UKÄ:s webbplats.
Alla nya ledningsuppdrag tillsatta
KI:s tillstånd att utfärda tandläkar- och tandhygienistexamen ifrågasätts inte längre. I april blev det klart att Maria
Masucci fått uppdraget som
KI:s vicerektor för interna­
tionella frågor.
Från 1 maj 2015 har även
Jan Carlstedt-Duke ett nytt
uppdrag som rektorsråd.
och har sedan 2010 varit ord­
förande i programnämnden för
läkarprogrammet.
Han har flera internationella
uppdrag, är ordförande för Karo­
linska Institutets internationella
strategigrupp och styrelseledamot
i Stiftelsen för internationalisering
av högre utbildning och forskning
(STINT).
Utredning om ny läkarutbildning på remiss
Det innebär att alla nya lednings­
uppdrag vid KI nu är tillsatta:
Alexander von Gabain som
vicerektor för innovationer och
samverkan med näringslivet,
Martin Ingvar som vicerektor för
samordning av frågor av­
seende
framtidens hälso- och sjukvård,
Birgitta Henriques Normark som
vicedekan för re­
k rytering och
Karin Dahlman-Wright som vice­
dekan för infrastruktur.
Jan Carlstedt-Duke ska som
rektorsråd bistå universitetsled­
ningen i övergri­pande frågor av
strategisk bety­
delse utifrån sin
erfarenhet av ledningsuppdrag
inom forskning, utbildning, in­
frastruktur och in­
ternationella
frågor.
Han var mellan åren 2001 och
2007 dekan för forskning vid KI
n Nu har regeringen skickat
ut utredningen om en förnyad
läkarutbildning på remiss. Stefan
Lindgren, regeringens särskilde
utredare, lämnade i mars 2013
över betänkandet ”För framtidens
hälsa – en ny läkarutbildning”
(SOU 2013:15) till den tidigare
regeringen. Men först nu går den
alltså på remiss.
Förslaget innebär bland annat
en sammanhållen väg fram till lä­
karlegitimation. Ansvaret delas i
dag mellan staten och landstingen.
Foto: ISTOCK PHOTO
I utredningen föreslås även att kra­
ven för läkarexamen skärps och att
utbildningstiden förlängs, men att
tiden till legitimation minskar.
ki.se/kibladet
Läs om utredningen i KI Bladet 1/2014.
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 11
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
CNS-handledare ska
granskas för grönt ljus
Den behövs som en
markering gentemot
studenter och doktor­
ander för att visa att
vi är seriösa
CODE SET
TO IMPROVE
CONDUCT AT KI
In February, KI decided to introduce
a code of conduct
to be signed by all
employees. There
are those who are
sceptical about
whether a code
will make any improvement on the
working climate.
However, the management and staff
representatives
are in agreement.
“You’d think it
would stand to
reason that we all
have to treat our
colleagues with
respect, but if the
latest staff survey is
anything to go by
and four per cent
of KI’s employees
feel that they’re
bullied or victimised, it clearly
doesn’t for some
people,” says main
safety delegate
Anna-Lee Cöster
Jansén.
KODEN I KORTHET
Det här skriver medarbetaren
under på i korthet, att:
Följa lagar, förordningar,
interna regler och riktlinjer
för arbetet.
Föregå med gott exempel.
Visa respekt, hänsyn och
professionalitet.
Inte diskriminera eller
trakassera på grund av
olikheter.
Meddela chefen eller
annan (chef, HR-personal,
skyddsombud) om någon annan
diskriminerar kollega.
Meddela chefen om det
uppstår en jävsituation.
Bidra till ett gott arbets­
klimat.
Vara medveten om att
brott mot lagar och regler
i yttersta fall kan leda till
uppsägning.
1
2
3
4
5
6
7
Uppförandekoden kan ses som ett förtydligande
av vad som gäller för arbetsmiljön på KI, säger
personaldirektör Mats Engelbrektson.
Foto: ISTOCK PHOTO
Många åsikter om ny KI-kod
I februari beslutade KI att
införa en egen ”Code of
conduct”, en uppförandekod,
som medarbetarna ska skriva
under.
Ledningen och personal­
representanter är överens
om att en sådan behövs,
men det finns också de som
ifråga­sätter om en kod kan
förändra arbetsklima­
tet till det bättre.
Punkterna i uppfö­
randekoden hand­
lar bland annat om
Viktigt för alla
att visa hänsyn och
respekt, att varken
men i synnerhet för
orsaka eller bidra
medarbetare i arbets­
till diskriminering
ledande funktion
eller
trakasserier
och att meddela sin
chef, annan chef eller
skyddsombud, om man
uppfattar att det förekommer
kränkningar bland kollegorna.
TOTALT ÄR DET sju punkter som
sammanfattar lagar och förord­
ningar på arbetsmiljöområdet,
samt interna regler som KI redan
har. Dokumentet kan ses som ett
pedagogiskt verktyg för ett gott
arbetsklimat och ett förtydligan­
de av vad som gäller enligt perso­
naldirektör Mats Engelbrektson.
– Jag tror inte att alla läser alla
lagar och riktlinjer, men de här
12 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
Uppmärksammar och skapar
diskussion om arbetsklimatet
siffra var drygt sjutton procent.
Anders Gustafsson, dekan för
forskarutbildningen, är en av
dem som drivit på för en upp­
förandekod:
– Den behövs som en markering
gentemot studenter och doktoran­
der för att visa att vi är seriösa i
arbetet mot trakasserier och dis­
kriminering, säger han.
ALLA SKA SKRIVA UNDER
l Uppförandekoden blir en del av
det anställningsavtal/anknytningsavtal som undertecknas inför
verksamhet vid KI. Även redan
verksamma medarbetare ska underteckna reglerna, till exempel i
samband med medarbetarsamtal.
l Ingen kan tvingas att skriva
på. ”Men då rekommenderas en
dialog kring vilka delar av koden
som medarbetaren inte tycker är
förenligt med ett gott medarbetarskap och därför inte kan/vill
medverka till”.
Källa: Frågor och svar om KI:s uppförandekod (Code of Conduct), internwebben.ki.se
punkterna ska man skriva under
och visa att man ställer upp på,
säger han.
huvudskyddsombud
tycker att uppförandekoden är
bra.
– Det kan tyckas självklart att
man beter sig respektfullt mot
sina kollegor, men att fyra procent
av KI:s medarbetare (188 perso­
ner) känner sig utsatta för mobb­
ning eller kränkningar enligt se­
naste medarbetarundersökningen
visar på att det inte är så självklart
för alla, säger huvudskyddsombu­
det Anna-Lee Cöster Jansén.
Hon tror att uppförandekoden
kommer att leda till en del diskus­
sioner på arbetsställen och i fika­
KI:S BÅDA
rummen om hur man beter sig,
och på sikt till ett bättre arbetskli­
mat på KI.
– Jag tror att den manar till ef­
tertanke och hjälper till att belysa
de regelverk alla medarbetare bör
ha kännedom om och förhålla sig
till. Viktigt för alla men i synner­
het för medarbetare i arbetsledan­
de funktion, säger Bo Nilsson,
huvudskyddsombud.
MEN ALLA HÅLLER inte med.
Medarbetare som inte vill stå
med namn i KI Bladet vänder sig
bland annat mot att det åläggs alla
att meddela när det förekommer
kränkningar i omgivningen.
– Om det är jag som blir mob­
bad av min chef, vem ska jag då gå
Personaldirektör Mats
Engelbrektson.
Foto: GUNNAR ASK
Huvudskydds­
ombudet
Anna-Lee
Cöster Jansén.
Foto: ERIK CRONBERG
till? Och om det inte händer något
på en institution efter medarbe­
tarundersökningar där trakasse­
rier rapporterats, hur ska jag då
kunna tro att en uppförandekod
kommer att förändra något? Jag
har inte bestämt mig för om jag
ska skriva under än, säger en an­
ställd.
ATT KAROLINSKA INSTITUTET tog
beslutet om en uppförandekod
har sin grund i den medarbetar­
undersökning som genomfördes
2011, som visade att förekomsten
av mobbning och trakasserier var
hög.
I 2014 års medarbetarenkät
hade andelen som uppger att de
har blivit utsatta för mobbning
Doktorandombudsmannen
John Steen.
Foto: GUNNAR ASK
Anders
Gustafsson,
dekan för forsk­
arutbildning.
Foto: CAMILLA SVENSK
och trakasserier sjunkit, från sju
till knappt fyra procent. Men det
räcker inte anser Mats Engelbrekt­
son.
– Det behöver fortfarande bli
bättre, säger han.
ÄVEN DOKTORANDERNAS ”Exit
poll”, enkäten som disputerade
svarat på efter avslutad forskar­
utbildning, har varit en anledning
till att uppförandekoden tagits
fram. Sexton procent av dokto­
randerna har upplevt ojämlik be­
handling, diskriminering, kränk­
ningar eller trakasserier på grund
av kön, etnicitet eller av andra
anledningar, enligt 2014 års en­
kät. En mycket knapp förändring
jämfört med 2013 då motsvarande
FLER ÅTGÄRDER ÄN KODEN har
satts in sedan tidigare och förvän­
tas ge bättre resultat på sikt.
Dessutom planeras att genom
förhandsgranskning besluta om
att ge handledare grönt ljus för
att rekrytera nya doktorander (läs
artikel intill) och i höst startar en
ny kurs för forskargruppledare
där bland annat konflikthantering
ingår.
Doktorandombudsmannen, John
Steen, poängterar att det nu blir
extra viktigt att fortsätta med det
systematiska arbetet för en bättre
arbetsmiljö, att inte nöja sig bara
för att det finns en Code of conduct
som medarbetarna har skrivit un­
der.
– De lagar och regler som finns
på arbetsmiljöområdet ska chefer
och handledare redan känna till,
en uppförandekod kommer inte
att revolutionera någonting, säger
han.
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
CNS SUPERVISORS
AUDITED
Supervisors judged
unsuitable can be
denied approval
by their heads
of department
to take on new
doctoral students.
With its new
auditing system,
the Department of
Clinical Neuroscience (CNS) hopes
to make supervisors reflect upon
what is required of
them. Approved
supervisors are
given the “green
light” to recruit.
Handledare som bedöms
avslag. Under de tre första måna­
vara olämpliga kan hindras
derna med den här modellen har
att få prefektens
alla tre utfall beslutats för
godkännande på de
handledare som sökt.
ansökningar som
– Men det är inte många
behövs för att ta in
som har stoppats. För de
nya doktorander. Med
flesta av våra handledare
ett nytt system vill in­
är det inget som helst pro­
stitutionen för klinisk
blem att få grönt ljus. Det
neurovetenskap (CNS)
är bra att få den återkopp­
få handledare att
lingen också, att man är
reflektera över vad
bra, säger Bob Harris.
som krävs av dem.
Villkor för godkänt
Bob Harris.
kan vara att någon av
Foto: GUSTAV
Systemet för förhands­ MÅRTENSSON
handledarens befintliga
granskning innebär att
doktorander ska dispute­
alla som är intresserade
ra först, eller att personen
av att vara handledare ska ansöka behöver gå en fortsatt ledarskaps­
om att få vara det en gång per år. utbildning.
De som inte blir godkända kan
inte söka KI-medel för delfinan­
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
siering av doktorander eller utan­
nonsera en doktorandplats. Bob
Harris, studierektor vid CNS
och central studierektor för
forskarutbildningen, menar
att systemet är ett nytt sätt
för institutionen att kont­
rollera att både institutio­
nen och handledarna tar
sitt ansvar.
– PROBLEMET ÄR att vi har
personer som är, eller blir,
mindre lämpliga som hand­
ledare, men det har varit svårt
att göra något åt det. Tanken
är att göra en granskning av
handledares förutsättningar
och forskningsmiljön inn­
an de kan söka medel. Mål­
sättningen är inte att hindra
människor, utan att väcka
tanken: ’Hur lämplig är jag
som handledare just nu och
uppfyller jag de krav som
finns?’, säger Bob Harris.
PERSONER bedömer
handledarens
möjligheter
att erbjuda en god arbets­
miljö, handledning av god
kvalitet, de ekonomiska
möjligheterna och forsk­
ningskvaliteten. Slutligen
granskar prefekten allt och
gör ett ut­låtande: godkänt,
villkorligt godkänt eller
FYRA
Testar utvärderingen
av forskar­utbildningen
n Universitetskanslerämbetets ut­värdering av forskarutbildningen
planeras att starta hösten 2016.
Men redan nu har en pilotomgång
dragit igång för att testa själva me­
toden. Tidigare har lärosäten och
andra remissinstanser fått ge syn­
punkter på hur utvärderingen ska
genomföras.
En fråga som lyftes från flera
håll under remissrundan hand­
lade om utvärderingarnas omfatt­
ning och risken att de blir alltför
resurs­
k rävande. Likaså menade
många att rollerna i bedömar­
grupperna, som består av ämnes­
experter, arbetslivsrepresentanter
och doktorandrepresentanter, be­
höver vara tydliga.
Utvärderingen baseras på själv­
värderingar, allmänna och indivi­
duella studieplaner samt intervjuer
med doktorander och företrädare
för utbildningen. Utbildningarna
kan få betygen ”hög kvalitet” eller
”ifrågasatt kvalitet”.
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 13
Foto: ISTOCK PHOTO
LEDARE
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Här trivs doktoranderna
I den senaste medarbetar­
undersökningen hamnade
institutionen för kliniska vet­
enskaper, Danderyds sjukhus
(KIDS) i topp. Här trivs även
doktoranderna med stödet
från ledningen, handledare
och administrationen.
Doktoranderna på KIDS har
oftast en anställning inom vården
att gå tillbaka till efter disputatio­
nen.
– Det ger mindre stress och
osäkerhet för både doktorand och
handledare än om man har en
tillfällig anställning. På det sättet
finns goda förutsättningar för oss
som jobbar med dessa frågor, sä­
ger Håkan Wallén.
A NICE PLACE FOR
KI’S DOCTORAL
STUDENTS
Studierektor Håkan Wallén men­
ar att en del av förklaringen är att
förutsättningarna för ett bra sam­
arbetsklimat är goda. Institutio­ CHARLOTTE IACOBAEUS, som är
nen är en av Karolinska Institutets en av de drivande i doktorandför­
minsta, med ungefär 70
eningen, upplever att in­
doktorander.
stitutionen verkar för bra
– Vi har en liten, platt
relationer mellan handle­
organisation, vilket gör
dare och doktorander på
det lättare att ha över­
flera sätt.
blick och vi känner var­
– När doktorandfören­
andra. Forskningsadmi­
ingen har träffar kommer
nistratören känner alla
alltid någon från KIDS
doktorander och har en
ledning och svarar på
öppen dörr. Vår prefekt
frågor, ger information
är lätt att nå och som
om senaste nytt och ger
studierektor försöker jag Håkan Wallén. stöd. Ledningen är ock­
också vara tillgänglig, sä­ Foto: JOHAN ADELGREN så noga med att berätta
ger han.
för handledarna vad som
förväntas av dem, exempelvis vad
SEDAN NÅGRA ÅR tillbaka är som är en lämplig nivå för möten
institutionens doktorandförening mellan handledare och dokto­
och handledarforumet perma­ rand. Det är extra viktigt att ak­
nenta former för möten.
tivt se till att träffas, eftersom vi
– I handledarforumet träffar vi alla har kliniskt arbete också och
handledare för diskussioner och inte har kontor intill varandra, sä­
utbildning. Och våra doktorander ger Charlotte Iacobaeus.
har en egen doktorandförening,
som träffar oss på institutionen
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
regelbundet, säger Håkan Wallén.
Exit poll 2014:
Doktorander
på KI är nöjda
Den senaste mätningen bland dokto­rander
som slutfört sin forskarutbildning visar för­
bättrat resultat på flera om­råden.
Aldrig har så många uttryckt att de varit
nöjda med sin utbildning. Undantaget är
trakasserierna (läs mer på sidorna 12–13).
MER OM RESULTATET FRÅN EXIT POLL
l Oförändrat sedan många år är demografiska
data som ålder, kön, antal doktorander och
fördelning mellan institutioner.
l Antal som fick Exit Poll 2014 var 354
personer, 303 svarade. En svarsfrekvens på
85,6 procent.
l Läs hela rapporten på internwebben.ki.se.
93%
93 procent är nöjda med forskar­
utbildningen på KI (2013: 89 procent)
och 94 procent kan rekommendera
KI till blivande doktorander, en
ökning jämfört med föregående
år (2013: 91 procent).
83%
83 procent anser att de allmän­
vetenskapliga och de projektspecifika kurserna har hög
kvalitet, allt färre är missnöjda
jämfört med tidigare år
(2013: 79 procent).
MINISTERIAL
VISITS TO KI
Charlotte
Iacobaeus från
doktorandföreningen vid KIDS
uppskattar att
institutionens
ledning är
noga med att
informera både
handledare och
doktorander.
In the latest
employee survey,
the Department of
Clinical Sciences at
Danderyd Hospital
(KIDS) came top
and doctoral students appreciate
their department.
Director of Studies
Håkan Wallén believes that part of
the reason is that
it is so conducive
to collaboration.
With roughly 70
doctoral students,
the department
is one of Karolinska Institutet’s
smallest; its organisation is also very
flat.
Minister for Higher
Education and
Research Helene
Hellmark Knutsson
paid a visit to Karo­
linska Institutet
on 30 March. The
next day, it was the
turn of Minister
for Enterprise and
Innovation Mikael
Damberg. Both
ministers stressed
how important it is
for KI to contribute
both labour and
innovations to the
healthcare sector.
”Vi behöver både bredda rekryteringen och se över jämställdheten med fler kvinnliga professorer och hur forskningsanslagen fördelas”, sa Helene
Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbild­ning och forskning, vid sitt besök på Karolinska Institutet.
Foto: ERIK CRONBERG
Dubbelt upp med
ministerbesök på KI
Foto: ERIK CRONBERG
Ministern för högre utbild­
ning och forskning, Helene
Hellmark Knutsson (S),
besökte Karolinska
Institutet den 30
mars. Dagen efter
kom närings- och
Utan Karolinska Insti­
innovations­
tutet hade vi aldrig haft
minister Mikael
Damberg (S).
den ställningen i Sverige
79%
bilder
79 procent kan tänka sig att
rekommendera sin huvudhand­
ledare till blivande doktorander,
vilket är en positiv tendens
jämfört med tidigare
(2013: 78 procent).
när det gäller Life
science-industrin
Sedan Helene Hellmark
Knutsson blev minister
har hon talat om behovet
av fler platser i högskolan
mot bakgrund av ökade krav på
utbildning på arbetsmarknaden.
Regeringen har även beslutat
att analysera lärosätenas arbe­
te med breddad rekrytering till
högskolan och att titta på hur
den svenska högskolan kan kom­
ma att påverkas av nätbaserade
kurs­initiativ som Mooc, Massive
Open Online Courses.
16,7 procent har upplevt
ojämlik behandling, diskri­minering, kränkande behandling
och trakasserier på grund av kön,
ålder, etnicitet, sexuell läggning
med mera. (2013: 17,8 procent.)
UNDER MÖTET med KI:s ledning
16,7%
Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister.
14 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
Foto: ERIK CRONBERG
och studentrepresentanter togs
dessa frågor upp, men också be­
hovet av att ständigt jobba för att
bli ännu vassare.
Det är många olika frågor, vil­
ka är de viktigaste frågorna för
dig som forskningsminister?
– Att vi kan producera forsk­
ning med den allra högsta kva­
liteten. Det är därför alla de här
sakerna som vi har börjat sätta
igång med är viktiga. Vi behöver
både bredda rekryteringen och
se över jämställdheten med fler
kvinnliga professorer och hur
forskningsanslagen fördelas. Men
vi behöver också utveckla peda­
gogiken och göra oss ännu mer
konkurrenskraftiga. Och där ser
ju jag att digitaliseringen är en
möjlighet, både för att förbere­
da för arbetslivet men också för
att kunna erbjuda utbildning på
distans, säger Helene Hellmark
Knutsson.
Forskningsministerns förvänt­
ningar på KI är fortsatt hög forsk­
ningskvalitet men också att KI
bidrar till de Life science-samar­
beten som behövs för sjukvården
och industrin.
Hon betonade att KI står för
en stor del av arbetskraften till
sjukvården och att både hon och
KI vill ha fler grundutbildnings­
platser.
INFRASTRUKTURER som SciLife­
Lab, liksom klinisk behandlings­
forskning, är några av de saker
som även den nya regeringen
vill satsa på i den kommande
forskningspropositionen (hösten
2016) där utbildningsdepartemen­
tet sam­arbetar med närings- och
inno­vationsminister Mikael Dam­
bergs departement.
– För att vi ska stå oss i interna­
tionell konkurrens måste vi hitta
nya tekniska lösningar och tjäns­
telösningar som gör att vi kan säl­
ja varor och tjänster på en global
marknad, det gäller inte minst
inom hälso- och sjukvårdsområ­
det, säger Mikael Damberg.
Måste all forskning leda till
affärsnytta?
– Nej, så är det inte. En del
forskning är ju grundforskning
till sin karaktär, man vet inte ens
vilka lösningar det kan skapa möj­
ligheter för. Men däremot så kan
man se att stark forskning i Sveri­
ge har skapat mycket affärsnytta.
Utan Karolinska Institutet hade vi
aldrig haft den ställningen i Sveri­
ge när det gäller Life science-indu­
strin, tror jag.
ENLIGT MIKAEL DAMBERG måste
satsningarna på universiteten be­
tala sig. Det gör de inte fullt ut i
dag.
– Forskningspolitiken och inno­­­vationspolitiken måste också hand­
la om hur vi ser till att all ny kun­
skap kommer människor till del,
säger han.
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 15
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Plagiat är vanligaste fusket
Förra året (2014) var det totalt
19 ärenden i disciplinnämnd­
en som resulterade i beslut om
varningar och avstängningar
av studenter vid Karolinska
Institutet. Flest ärenden
handlade om plagiat.
Metod för fusk.
Foto: ISTOCK PHOTO
Antalet disciplinärenden sjönk
därmed jämfört med året innan,
2013, då det var en toppnotering
på 29 studenter som varnades eller
stängdes av på KI.
Antalet ärenden som handlade
om plagiat det året var totalt 23
stycken. Då fanns även enstaka
fall som handlade om fusklapp/
otillåtna hjälpmedel, otillåtet sam­
arbete, förfalskning av dokument
och störande av undervisning, vil­
ka resulterade i avstängning eller
varning.
– Det är en relativt liten andel
studenter och få ärenden i förhål­
lande till totalpopulationen, säger
Silja Marit Zetterqvist, handlägga­
re i disciplinnämnden.
– En ökning i antalet disci­
plinärenden kan också betyda att
fler examinatorer kontrollerar fler
examinationsuppgifter i Urkund
och vid misstänkt fusk anmäler
till rektor. Ju fler uppgifter som
kontrolleras desto större sannolik­
het att hitta fler plagiat, säger Silja
Marit Zetterqvist.
DO stämmer staten i KI-fall
Öppet hus för folkhälsa
n Institutionen för folkhälso­
vetenskap, KI, tillsammans med
Centrum för epidemiologi och
samhällsmedicin, SLL, och Folk­
hälsomyndigheten, hade gemen­
samt öppet hus i Widerströmska
huset den 7 maj. Under dagen på­
gick parallella presentationer i fö­
reläsningssalarna samt workshops
och posterutställningar. Eftermid­
dagen avslutades med en panel­
diskussion under rubriken ”Hur
uppstår ojämlikhet i hälsa?” där
bland andra generaldirektör Johan
Carlson vid Folkhälsomyndig­
heten, prefekt Lucie­Laflamme och
landstingsråd Anna Starbrink (FP)
deltog.Foto: JOHANNA SJÖBLOM
n Diskrimineringsombudsman­
nen (DO) stämmer staten i ett fall
där Karolinska Institutet nekat en
tandläkarstudent att använda en­
gångsärmar på kliniken.
Tandläkarstudenterna ska bära
kortärmade arbetskläder i arbe­
tet med patienter, enligt den fö­
reskrift om basala hygienrutiner
och klädregler som institutionen
för odontologi ska tillämpa.
Studenten menar att det strider
mot hennes tro att arbeta med
bara armar. I stället har hon före­
slagit engångsrock eller lösärmar.
KI har sagt nej till undantag
från reglerna, med hänvisning till
patientsäkerhet och smittskydd.
DO menar att det är indirekt
diskriminering och kräver staten
på ett skadestånd på 60 000 kro­
nor till studenten.
KI har fått i uppdrag av justitie­
kanslern att företräda staten i må­
let och ska nu lämna in ett yttran­
de till Stockholms tingsrätt.
Karriärmingel i Aula Medica.
Foto: MADELEINE SVÄRD HUSS
Företag visade upp praktikprojekt för postdocs och forskare
n Den 11 maj kom företag och
organisationer som medverkar i
ett praktikprogram till Aula Med­
ica för att presentera sina projekt.
Praktikprogrammet riktar sig
till postdoktorer och forskare med
visstidsanställning vid KI och ger
företagen möjlighet att erbjuda
praktikplats under två månader.
Forskarens lön betalas av KI un­
der praktikperioden.
Programmet är nu inne på sitt
fjärde år och har i år 15 olika prak­
tikprojekt. Några av företagen
som fanns representerade var
Omega Pharma Nordic, Radio­
science, regeringskansliet, Single­
Technologies, Statens beredning
för medicinsk utvärdering (SBU)
och Vetenskapsrådet.
Eventet arrangerades av Karri­är­­­
service vid KI och var också öppet
för övriga studenter och doktoran­
der.
Ordning och reda i frysen!
Med frysrack kan du organisera så att du enkelt hittar dina
prover, samtidigt som du utnyttjar hela frysens utrymme.
Vi har ett brett sortiment av rack för din labfrys.
Your product deserves
worldwide white glove.
Experience the end-to-end, consultative care that comes with World Courier’s
unsurpassed knowledge, global reach and fawless supply chain execution.
Because advancing medicine means the kind of high-touch service that only
comes from an unwavering commitment to improving global health.
Choose confdently. Choose World Courier.
Learn more at
worldcourier.com.
LabRum
16 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
- Inredning och utrustning för laboratorier. Läs mer på LabRum.se
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 17
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Svåra tankenötter och lagarbete.
Sådant gillar Catarina Almqvist
Malmros, som forskar om risker för
och konsekvenser av barns ohälsa.
Hon gillar också när kliniker och
forskare lyfter blicken från det egna
expertområdet och diskuterar
gemensamma angelägenheter.
RAISE THE GAZE
Catarina Almqvist Malmros
blev generalsekreterare för
Medicinska riksstämman
2013 med uppgiften att
vända minus till plus.
TEXT: Anders Nilsson FOTO: Gustav Mårtensson
Vi kliniker har en
tendens att bli bra på
just det vi gör. Jättejätte­
bra. Men vi behöver
också ta till oss och
kritiskt granska det
som händer runt
omkring oss.
Vill skapa
utrymme
för samtal
på tvären
D
et är en onsdag i mars och gott om
folk i bänkarna på Nobel Forum. I ta­
larstolen: Catarina Almqvist Malm­
ros, professor i klinisk epidemiologi,
som presenterar forskningen bakom en upp­
märksammad artikel i British Medical Journal.
Det rör sig om en registerstudie som visar att
antibiotikaanvändning under graviditeten el­
ler tidigt i livet inte verkar öka risken för astma
hos barn. Resultaten är anmärkningsvärda, ef­
tersom flera tidigare studier visat ett samband,
vilket tolkats som orsakssamband.
STUDIEN INGÅR I doktoranden Anne Örtqvists
avhandling. Den har nyligen kommit från
tryckeriet och ligger i en trave på Catarina
Almqvist Malmros skrivbord på institutionen
för medicinsk epidemiologi och biostatistik
när vi ses för intervju några dagar senare.
Det var när Catarina Almqvist Malmros
själv var doktorand som hon fick upp ögonen
för biostatistikens skönhet, vilket kraftfullt
forskningsverktyg den kan vara, men också
dess begränsningar och fallgropar, säger hon.
Som i fallet med antibiotika och barnastma,
där andra forskare trott sig se ett samband.
18 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
Tricky problems
and teamwork
with a common
goal: this is music
to the ears of
Catarina Almqvist
Malmros, professor
of clinical epidemiology, who is researching into the
risks and consequences of ill-health
in children.
She also likes
it when clinicians
and researchers
raise their gaze
from their field
of expertise and
discuss common
concerns. This she
has done not least
in her capacity as
secretary general
of the Annual
General Meeting
for Physicians
since 2013. The
organisation had
been wrestling
with serious
financial problems
and it was her job
to turn its fortunes
around.
RÖSTER OM
CATARINA:
”Har alltid en
långsiktig plan”
Paul Lichtenstein, prefekt på MEB,
Catarinas chef och forskarkollega:
”Det är väldig ordning och
reda på Catarina. Hon gör
saker rätt, när hon tagit på
sig en uppgift vet man att
det kommer att bli bra. En
av hennes talanger som
forskare är förmågan att
knyta ihop – att sätta sig in i nya områden
och inkludera dem i sin forskning på ett
smart sätt. Hon är också en duktig strateg
– i allt hon gör finns det en långsiktig plan.
Undantaget från det välorganiserade är
hennes svårighet att hålla reda på sin telefon
och sina nycklar, men på något mystiskt vis
kommer de alltid tillbaka till henne!”
Lena Hjelte, sektionschef vid Astrid
Lindgrens Barnsjukhus, Catarinas chef:
”Catarina är strukturerad,
vilket är en viktig egenskap
när man har en kombinationstjänst. Hon är mån om
att både klinik och forskning
får sitt, och hjälper oss att
få in forskningen i kliniken.
Hon vill veta, vågar fråga om råd och är bra
på att ta till sig vad andra säger. Catarina är
målmedveten också, och kan både välja och
välja bort – det sista är ju nödvändigt, men
ofta svårare. När hon hörs och syns i medier
missar hon aldrig att nämna att hon inte bara
är KI-professor utan hör till oss också.”
Hanna Malmros, 19 år,
Catarinas dotter:
”Mamma har alltid varit
bra på att hitta på lekar
och göra något kul av
situationen. Att gå en
vandringsled med henne
brukar därför kännas mer
som äventyr än vandring.
Hon är duktig på att driva saker – oavsett om
det gäller att ordna pengar till forskargruppen eller att måla och renovera i stugan så
jobbar hon hårt, och ser till att fixa det. Hon
är en väldigt snäll och omtänksam person,
och nästan alltid lugn. Och hon kan vifta på
öronen.”
– Det är ofta klurigt att få fram data som
verkligen speglar det du vill studera, säger
Catarina Almqvist Malmros. Hur säkerställer
vi att det blir rätt – att vi inte luras av omvän­
da orsakssamband eller störfaktorer? Jag gillar
det klurandet.
HENNES FORSKNING RÖR risk för, och konsek­
venser av, barns ohälsa, och spänner från kli­
nik till både grundforskning och epidemiologi.
– Oftast kombinerar vi registerdata, kliniska
data och labbdata för att få svar på våra frågor,
säger hon. Jag har forskat mycket om barn­
allergi, astma och typ 1-diabetes, men också
tittat på samsjuklighet med andra typer av
diag­noser, till exempel ADHD. Flera av våra
studier är familjebaserade och många utgår
från tvillingar, vilket gör att vi även kan ta
hänsyn till riskfaktorer i arv och miljö.
CATARINA ALMQVIST MALMROS är också
överläkare, med torsdagen som veckans fasta
kliniska dag. Då arbetar hon på lung- och al­
lergimottagningen på Astrid Lindgrens Barn­
sjukhus i Solna. Hon trivs med att vara klini­
ker, men att behålla kontakten med kliniken är
också viktigt för forskningen. Det är i patient­
mötet som många forskningsfrågor väcks, och
det är tillbaka till kliniken hon tar med sig nya
resultat. Så har det varit sedan hon först ham­
nade i forskningen.
– En fråga som diskuterades väldigt mycket
när jag började forska, i mitten av 1990-talet,
var hur kopplingen såg ut mellan husdjur och
astma. Jag bestämde mig för att undersöka det.
Råden till föräldrar hade länge varit att ett
städat hem utan pälsdjur innebar lägre ris­
ker för att utveckla allergi och astma. Men
sambanden hade börjat ifrågasättas. Med ut­
gångspunkt i BAMSE-studien – en då nystar­
tad födelsekohort – kunde Catarina Almqvist
Malmros visa att de gamla råden om pälsdjur
saknade täckning. Inget tydde på att katt eller
hund i hemmet ökar risken för att utveckla
astma och allergi. Den slutsatsen står sig fort­
farande.
– Jag hade förmånen att komma in i den här
forskningen i en tid då mycket omprövades.
Jag fick vara med och formulera nya riktlinjer
och BVC-råd – det var väldigt lärorikt.
Känslan av att tillföra något och lagarbetet
mot ett gemensamt mål är sådant som hon går
igång på i sitt arbete, säger Catarina Almqvist
Malmros. Och fnulandet med tankenötter och
problemlösning. Både läkar- och forskarrollen
ger god utdelning på samtliga punkter, konsta­
terar hon.
NÅGOT ANNAT SOM engagerar henne är sam­
tal och kunskapsöverföring över gränser:
fortbildningen som ger klinikerna chansen
att hänga med i forskningsutvecklingen; det
tvärsektionella utbytet som låter olika medi­
cinska specialiteteter lära av varandra, och den
breda diskussionen, med forskare, kliniker,
beslutsfattare och patientorganisationer, om
vilken vård vi ska ha i framtiden.
– Vi kliniker har en tendens att bli bra på just
det vi gör. Jättejättebra. Men vi behöver också
ta till oss och kritiskt granska det som händer
runt omkring oss.
SEDAN NÅGRA ÅR TILLBAKA är Catarina Alm­
qvist Malmros själv aktiv när det gäller att ska­
pa utrymme för sådana samtal. 2013 blev hon
generalsekreterare för Medicinska riksstäm­
man, som arrangeras av Svenska Läkaresäll­
skapet, SLS. Stämman hade då under lång tid
brottats med stora ekonomiska problem och
det blev hennes jobb att vända utvecklingen.
Alternativet hade varit att lägga ner. Under
hennes ledning har stämman stöpts om radi­
kalt, och hittat en ny fungerande form.
– Det arrangeras många fler nischade konfe­
renser idag – de flesta medicinska specialiteter
har sina egna möten. Det gjorde Riksstäm­
mans roll mer oklar. Men det behövs ett forum
där vi kan diskutera de stora frågorna för häl­
sovården – allt från medicinsk forskning till
sådant som etik, IT och verksamhetsstyrning.
Där tycker jag att Medicinska riksstämman
har en väldigt viktig roll att fylla.
Vid Riksstämman 2014 invigningstalade
den brittiske professorn Sir Michael Marmot,
ledande internationell auktoritet på jämlik
hälsa. Catarina Almqvist Malmros bjöd in
sjukvårdsminister Gabriel Wikström att lyssna
och delta i debatt efteråt.
– Det blev en intressant diskussion, och ett
par månader senare deklarerade regeringen att
den tillsätter en kommission för jämlik hälsa.
Sådant är väldigt roligt – att se tankar spridas,
som ringar på vattnet.
[email protected]
CATARINA ALMQVIST MALMROS
Född: 1966 i Uppsala.
Familj: Maken Johan samt barnen, Hanna,
19, Jakob, 16, och David, 11 år.
Bor: I Saltsjö-Duvnäs.
Karriär i korthet: Läkarexamen vid KI
1993, disputerade 2002, postdok i Sydney
2005–2007, barnläkare 2008, docent 2009
och professor 2013. Tidigare kliniker vid S:t
Görans och Astrid Lindgrens Barnsjukhus;
i dag kombinationstjänst som professor
vid KI och överläkare vid Astrid Lindgrens
Barnsjukhus.
Utanför arbetet: ”Fritiden präglas av att
vi har tre barn som sysslar med idrott och
musik. Vi anpassar tiderna efter dem, och
gör mycket ihop i familjen. Mitt stora intresse
hemma är trädgården. Semestern tillbringas i
stor utsträckning i Bohuslän där jag ofta bara
sitter på bryggan eller paddlar i närmaste
skärgård. En vecka om året vandrar vi, hela
familjen. Eller cyklar. Vi har gått i svenska
fjällen, men också utomlands, i bland annat
Skottland, Spanien och Australien.”
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 19
LEDARE
NYHETER
SPECIAL
PORTRÄTTET
AKTUELLT
NOTERAT
Energiboosta och nå fram till publiken
Trött, stel och lite vilsen? Fyll på med inspiration och energi!
Här är körledarens, förbundskaptenens och KI-föreläsarnas bästa knep när de står inför tusentals åhörare eller
leder möten med bara några få. TEXT: Madeleine Svärd Huss
Nå ut till tusen
Caroline af Ugglas, artist,
konstnär och körledare för
tusen personer åt gången,
backar inte när hon står
framför en stor publik – hon
går framåt och fokuserar på
entusiasterna.
Sätt fart på kroppen
Pausgympa! rekommenderar
Mai-Lis Hellénius, professor
i kardiovaskulär prevention,
KI, när hon får frågan om
hur man skapar energi i en
slokande föreläsningssal.
– Jag var nyligen på en hjärt-kärlkongress i Glasgow där man sitter,
sitter och sitter. Jag var den enda
av talarna som körde rörelsegympa. Men det blev succé, säger hon.
Kongresser med tungt innehåll och trytande koncentration,
sömniga ögonlock och temposänkande sittande kräver sina rörelsepauser, det är Mai-Lis Hellénius
övertygad om.
– Vi vet så mycket rent medicinskt vad som händer av den här
lilla pausen som bryter effekten av
stillasittandet.
Rörelsen är avgörande, och
minsta lilla är bra. Själv kör hon
en minuts pausgympa till musik
– gärna Whitney Houston – med
ben- och armrörelser, sträcka på
nacken och axlar.
Miia Kivipelto.
Foto: STEFAN ZIMMERMAN
FIXA MÖTESENERGIN
1
2
3
4
5
Mai-Lis Hellénius.
Rörelsegympa minst en
gång i halvtimmen.
Promenadmöten
när det går.
Ståbord att
samlas kring.
Inte för långa möten eller
föreläsningar.
Om det ska ätas – ät lätt. Inga
tunga måltider eller fikor.
Foto: ULF SIRBORN
– Jag planerar in pausgympa
efter ungefär 20, max 30 minuter. Ibland kan den komma lite
abrupt. Auditoriet blir mycket
livligare efteråt, vågar ställa frågor
och vaknar till. Någon enstaka
kan bli besvärad av det, men det
är allt färre som blir.
De mindre mötena kan också
varieras. Mai-Lis Hellénius gillar
promenadmöten på tu man hand,
eller stå-upp-möten när man är
fler.
För den som har fysiska funktionshinder gäller muskulär ansträngning på det sätt som är möjligt.
– Det börjar faktiskt bli gammaldags det här med att bara sitta
still på möten, säger hon.
GET MOVING
”A time-out workout!” recommends
Mai-Lis Hellénius,­
professor of cardiovascular prevention at KI, when
asked about how
to revive a flagging
auditorium.
”I schedule a
break for a little
exercise after about
20, max 30 minutes. Sometimes
it can be a spur
of the moment
thing. It makes the
audit­orium much
livelier. People feel
more alert and
inspired to ask
questions.”
– Jag måste ha ett eget intresse av
vad jag säger och jag måste ha funderat över vad jag kan erbjuda just
den här publiken.
Miia Kivipelto har talat inför
många olika sorters publik, inför
forskare och läkare, patienter och
anhöriga, politiker och studenter.
Både för dem som vill ha detaljerna och för dem som vill ha analysen.
I situationer med en helt ny publik är just den egna nyfikenheten
den bästa kraften.
– Jag vill vara nära min publik
och jag gillar interaktion så jag
ställer gärna frågor – vad vill ni
veta?
Det som ger energi, menar Miia
Kivipelto, är att ta reda på vad som
SÅ FÅR DU EN
ENGAGERAD PUBLIK
1
2
3
4
5
Förbered dig väl så att du
slipper läsa innantill.
Tala ur publikens perspektiv,
vad vill just de veta?
Se till att det finns ”luft i systemet” för publikens frågor.
Våga ta chansen att tala i
olika sammanhang – så blir
du en van föreläsare.
Prova dig fram, hitta det sätt
att föreläsa som passar dig.
är hennes och publikens gemensamma intresse.
– Ju äldre jag blir desto mer
springer jag från det ena mötet till
det andra. Då är det extra viktigt
att ta en liten paus precis innan
nästa möte och fråga sig just det –
vad är målet med det här mötet?
OCH SÅ HAR HON knep för att få
med sig de andra, de som inte visar någonting. Caroline af Ugglas
använder humor och hot.
– Jag brukar säga att om någon inte gör som jag säger så får
de komma upp på scenen, det får
gärna vara lite skämtsamt, inte
mobbing, men fnissigt och kul –
det funkar.
Enda felet man kan göra som
ledare är att inte bjuda på sig själv,
anser hon.
– Man får inte vara lat och låta
klockan gå. Jag är ganska stor i
gesterna, man ska våga röra på
sig för det smittar av sig på andra.
Knäpp upp, sänk axlarna och jobba framåt.
25
tips som gör dig till
en bättre föreläsare
& mötesledare
Nyfiken på andra
Föreläsa för hundratals
personer eller hålla i mötet
med forskargruppen. Miia
Kivipelto, professor i klinisk
geriatrisk epidemiologi, KI,
har samma utgångspunkt för
båda.
20 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
Caroline af Ugglas letar alltid upp
stödpersonerna – entusiasterna i
publiken som nickar och svarar
på vad hon gör och säger.
– Det är egentligen lättare med
tusen personer i publiken än med
fem, du får lättare ögonkontakt,
men man går inte in och prickar
ögonen, då flackar blicken.
DE MINDRE MÖTENA då man
inte står inför massor av åhörare
utan bara ett fåtal personer kan
innebära mer arbete. Caroline af
Ugglas minns ett som det roligaste mötet hon haft, kanske för
FÖRELÄS FÖR MÅNGA
– TÄNK PÅ DET HÄR
1
2
3
4
5
Fokus – sätt blicken i pannan
på din publik.
Hitta stödpersoner – entusiasterna bland åhörarna som
svarar och hänger på.
Jobba – använd kroppen,
sänk axlarna, gå framåt och
möt din publik.
Visa hur mycket du brinner
själv – då kommer gensvaret
gratis!
Var dig själv och bjud på
ditt riktiga jag – då blir det
spännande.
att deltagarna var en utmaning i
sig. Tolv ”otroligt stela” direktörer
och hon själv.
– Jag är så pass ”på” att det nästan vore en förolämpning om jag
inte skulle få något gensvar – när
mötesledaren ger allt är det ren
kutym att som mötesdeltagare ge
något tillbaka. När de där direktörerna till slut släppte loss så fick
de ett enormt endorfinrus.
– EGENTLIGEN HANDLAR det om
att inte vara rädd för att göra bort
sig. Att vara sig själv helt enkelt,
och visst är det svårt, men man
ska inte vara rädd för att visa sina
svagheter. Om man har en insikt
om att man är lite torr – då kanske
man kan bjuda på det ”oj, nu är jag
lite tråkig igen”. När du är dig själv
så blir du intressant.
THE LEADING OF THE ONE THOUSAND
Caroline af Ugglas, singer, artist and choir leader for a
thousand people at a time doesn’t baulk at a large audience – she steps
forwards and focuses on the enthusiasts.
” It’s actually easier to have a thousand people in the audience than with
five,” she says. “It’s easier to make eye contact. But you don’t
go in a stare them in the eye, because they’ll drop their
gaze.”
The only mistake you can make as a leader is to take
yourself too seriously, she adds.
Fler tips
på nästa
uppslag!
CURIOUS ABOUT
OTHERS
Lecturing to hundreds or holding a
meeting for her research group: Miia
Kivipelto, professor
of clinical geriatric
epidemiology at
KI, takes the same
approach to both.
”I have to
have a personal
interest in what I’m
saying and to have
thought about
what I can offer
the people in front
of me. When I’m
faced with a totally
new audience,
one’s own curiosity
is the best source
of energy.”
Caroline af Ugglas på scenen
i tv-programmet ”Körslaget”.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT
Merparten blir inte engagerade av
powerpoints med femton bullet­
points och tredimensionella stapel­
diagram. Men visa inte dem då! Gör inte
grupparbeten som ingen vill sitta på. Gör det
intressant. Gör det oväntade. Se till att ha skoj!
Göran Adlén, möteskonsult, i en krönika på Mötesbranschen.se
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 21
LEDARE
NYHETER
SPECIAL
PORTRÄTTET
AKTUELLT
NOTERAT
Laget före jaget
Fortsättning
Energiboosta!
Hur coachar man sina med­
arbetare – och får dem att
utvecklas? Se laget före jaget,
tipsar förbundskapten Pia
Sundhage. Var närvarande,
lyssna på vad som sägs och
lyft fram det som är bra.
Med två OS-guld och ett VM-silver från tränarkarriären i USA
leder hon det svenska damlandslaget i fotboll sedan 2012. Varje
match är resultatet av lagets framsteg, eller misstag. Det kräver noggrann coachning.
– Om jag har ett möte vill jag
att deltagarna ska bli inspirerade.
Mitt jobb som ledare är att följa
upp. All coachning går ut på att
göra spelarna medvetna om vad
de gör och hur de är, säger Pia
Sundhage.
HON DELAR IN sina möten i tre ka-
I arbetet med att leda
det svenska damlands­
laget är lyhördhet och
uppföljning viktigt för
Pia Sundhage.
Foto: ANDERS HENRIKSON / TT
tegorier: Hela laget, mindre grupper och individuella möten.
– När vi träffas hela laget tittar
vi på vad som fungerar och hur
vi kan göra mer av det. I ett möte
med tre till fyra personer, är vi
också positiva men tittar även på
varandras insatser i en situation
som kanske inte är så bra, för att
tillsammans analysera och försöka hitta rätt. I ett möte med en
spelare handlar det enkom om
hennes utveckling i ett lagsammanhang, säger Pia Sundhage.
Lyhördhet och uppföljning alltså. Hon försöker att inte vara dömande utan lyssnar på vad som
sägs. Vissa bidrar väldigt mycket
själva, medan andra snålar med
sitt deltagande.
– De snåla kan vara väldigt motiverade och vara bäst. Mitt jobb
är att få dem att förstå att individerna kan göra varandra bra. Jag
OM ATT LEDA EN
MINDRE GRUPP
WE GO, NOT EGO
1
2
3
4
5
Lyssna – var närvarande och
hör vad som sägs.
Bekräfta och förstärk positiv
utveckling hos varandra.
Respekt! Undvik härskar­
tekniker som att ignorera
eller förlöjliga.
Laget före jaget – alla vinner
på att dela med sig. Jag för
laget!
Gör – handling är allt, det
blir ofta mycket snack och
lite verkstad.
ställer frågan: vad kan jag göra för
dig? Om du delar med dig kan du
också få något tillbaka.
How do you coach
your employees
and help them
develop? Think we
go! not ego, advises Pia Sundhage,
captain of the
women’s national
football squad. Be
present, listen to
people and make
a point of the
positive.
“If I have a
meeting, I want
everyone at it to
be inspired,” she
says. “My job as a
leader is to follow
up. All coaching is
about making the
players aware of
what they do and
what they’re like.”
Oliver Rindestig, fysioterapiprogrammet:
– Aktiv undervisning, när inte allt är powerpoints, utan när man får frågor,
diskuterar, och när ordet tenta nämns. Jag brukar dricka vatten i pausen, och
ibland ställer jag mig upp en stund under lektionen.
Hallå student!
Vad ger dig energi?
TEXT: Madeleine Svärd Huss FOTO: Erik Cronberg
OM NÅGON EXEMPELVIS kan bli
mer generös, är det ledarens uppgift att se när det händer, menar
Pia Sundhage.
– När den snåla börjar ge – eller
försöker hitta sätt för det – är jag
där och förstärker och ser
till att ge en go känsla.
Därför är det en utmaning att förbereda ett möte i detalj.
Man vet inte exakt
vad som ska hända.
Det går att lära sig
– Det går att lära
att bli en bra ledare
sig att bli en bra
men man måste ha
ledare men man
viljan och modet
måste ha viljan och
modet. Det som gör
det lättare är om gruppen vill bli ledd. Be dem
leta efter positiva egenskaper
hos dig – och uppmärksamma allt
som är positivt med dem.
Shafi Ismael, röntgensjuksköterskeprogrammet:
– Föreläsarens energi. Alla är olika som undervisar och alla kan inte lära ut.
Många läser innantill medan andra läser av publiken och ställer frågor. Jag
skriver när jag blir trött, då vet jag att jag tänker.
Rockstjärna för en dag
Kör Bono-tricket på din
publik: Ägna publiken till
höger en bra stund och skifta
sedan till dem som sitter till
vänster. Det viktigaste är att
inkludera dem som ska lyssna
på dig, säger stamcellsforskaren Ola Hermanson
vid institutionen för
neurovetenskap, KI,
som ofta föreläser
för studenterna deras
allra första dag på KI.
hands för många svenskar som en
sorts blygsam artighetsgest.
– Men att be om ursäkt för sig
själv är direkt oartigt i till exempel
USA, säger Ola Hermanson.
Efter fem år där blev framträdanden lika självklara för honom.
Och rockstjärnetrick är
till för att användas.
– När man spelar på
scenen vill man känna
att det stämmer, först
för en själv, sedan med
publiken. Har man inte
Börja med att tänka efter
tentakler och känselspröt
Ola
– varför är du här?
ut mot dem kan man inte
– Det är ett ganska Hermanson.
heller få kontakt.
BARNCANCERenkelt knep som många Foto:
Saknas den instinktiva
FONDEN
missar. Om jag ska tala
förmågan kan man lära
inför de nya studenterna
sig av de bästa – Bono –
på välkomstdagen måste jag fråga eller retorikexperten Göran Hägg.
mig varför de ska lyssna på mig.
– Inled genom att visa en bild
Jag har själv varit student på lä- som berättar något om vem du är.
karlinjen som sedan börjat forska, Det får folk att le. Sedan ska du
vad hade jag velat höra?
försvara varför du är där genom
Det andra är att inte be om ur- att visa en bild som leder publiken
säkt, något som ligger nära till in på dina expertkunskaper.
22 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
SÅ FÅR DU KONTAKT
MED PUBLIKEN
1
2
3
4
5
Motivera – här är jag med
mina kunskaper.
Inkludera – det är er jag är
här för.
Öva på början och slutet –
det som folk minns efteråt.
Berätta lite om dig själv –
det skapar kontakt.
Känn av publiken – utan
EQ spelar det
ingen roll om
du har IQ.
Jonas Holmér, fysioterapiprogrammet:
– Det måste vara tillräckligt intressant för att man inte ska tappa koncentrationen. Om föreläsaren nämner något om en tenta piggnar man alltid till.
Kaffe eller te i pausen hjälper också.
Alexandra Pålsson, sjuksköterskeprogrammet:
– Kompisarna är en stor del för mig, de ger mig energi. Om jag blir extremt
trött under en föreläsning försöker jag fokusera så mycket jag kan, antecknar
intensivt eller försöker hitta sätt att memorera det jag hör.
ROCK STAR FOR A DAY
Do the Bono-trick on your audience: devote a good long moment to the people on your right, then
shift your attention to those sitting on the left. The most
important thing is to include everyone listening to you, says
stem cell researcher Ola Hermanson at KI, who often holds
a lecture for students on their very
first day at KI.
“When you’re on stage,
you want to feel that it’s
right, first for you yourself and then for your
audience. If you don’t
have your tentacles and
feelers out, you’ll never
connect with them.”
Bono. Foto: ROBERT E. KLEIN/TT
Lorena Papalardo, sjuksköterskeprogrammet:
– Kreativa lärare ger energi, vi hade en som visade en video från youtube
som jag blev väldigt rörd av. Sådant ger mycket. Sedan dricker jag te eller
kaffe i en paus.
Gabriel Rosenberg, läkarprogrammet:
– Engagerade lärare och härliga medstudenter. En bra lärare är den som vill
vara där och som inte bara gör sitt jobb, som svarar på alla frågor och försöker
hitta lösningar på studenternas problem. Jag har inga egna knep för att pigga
upp mig, egentligen borde man bara gå hem (om det inte är obligatoriska
lektioner).
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 23
LEDARE
NYHETER
SPECIAL
PORTRÄTTET
AKTUELLT
NOTERAT
HÅLL DIG
UPPDATERAD!
Ny professur inrättas efter donation
i
bland annat Healon, som används
Endre Balazs donationsprofessur vid linsbyten i samband med grå
ska nu utlysas.
starr. Healon licensierades till
– Den kommande innehavaren Pharmacia i början av 1970-talet,
av tjänsten kan vara en forskare och blev företagets största proeller forskarutbildad innovatör och dukt under 1980- och 1990-talet.
företagsledare från Life science-­
Uppemot 300 miljoner patienområdet. Men innehavaren kan ter över hela världen beräknas
också ha en annan profil. Vi är väl- ha genom­gått gråstarrsoperationer
digt öppna för olika typer av kandi- där Healon och liknande hyaludater med för området intressanta ronsyrebaserade preparat använts.
profiler, säger Hans-Gustaf Ljung- Senare startade paret Balazs-Dengren, dekan för forskning.
linger företaget Biomatrix och lanserade en produkt baserad på hyREKRYTERINGEN SKA ske i inter- aluronsyra som använts mot artros
nationell konkurrens och förvänt- och andra ledbesvär hos miljontals
ningarna är att den nya profes- patienter.
sorn ska ägna sig åt både forskning
ANNIKA LUND
[email protected]
och utbildning inom området
Foto: ISTOCK PHOTO
innovation och entreprenörskap.
Endre Balazs var gästforskare på
KI under åren 1947–1950 och har
haft en framgångsrik karriär som
forskare och entreprenör. Hans
förmåga att omsätta sin forskning
i kommersiella produkter gjorde
honom förmögen. På 1940-talet
lyckades han utvinna hyaluronsyra
i större mängder ur tuppkammar.
ÄMNET ÄR grundsubstansen
Den 5 juni firar vi
n Det är examenstider på Karolinska
Janet L. Denlinger, Endre A. Balazs och rektor Anders Hamsten när gåvoavtalet signerades
i maj. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Annonsera i KI Bladet
KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING
20 000 kr
10 000 kr 5 000 kr 2 500 kr 220x330 mm
220x165 mm
108x165 mm
108x82 mm
Samtliga priser är inklusive reklamskatt (8 procent).
KI Bladet är en momsbefriad personaltidning,
moms tillkommer inte.
Nr 3
Nr 4
Materialdag Utgivningsdag
7 september
16 november
E-post till [email protected] eller ring 08-524 838 94
ANNONSMATERIAL
SAVE THE DATE:
10–11 September, 2015
21st Annual Mayo Clinic
and Karolinska Institutet
joint meeting
Karolinska Institutet,
Campus Solna,
Stockholm
Tryckfärdig högupplöst pdf-fil med inbäddade bilder, typsnitt och med
färginställning i CMYK (gäller både foton och illustrationer), upplösning
170–200 dpi i skala 1:1. Skickas till [email protected]
n I mars tog rektor beslut om
reviderade etiska riktlinjer
för internationellt samarbete.
Riktlinjerna gäller vid samarbete
mellan Karolinska Institutet och
utländska partner, på såväl institutionsnivå som individuell nivå.
Det handlar bland annat om att
Institutet! Den 5 juni firas nyblivna
optiker, psykologer, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor, tandhygienister, tandläkare, arbetsterapeuter, audionomer, biomedicinare,
biomedicinska analytiker, fysiotera­
peuter, logopeder och läkare. Det
blir en ceremoni med fanborg och
procession med rektor, utbildningsdekan och studenter på plats.
Welcome to the 21st Annual Mayo Clinic and
Karolinska Institutet Conference! Learn from
the successful exchanges and collaborative
excellence between the two institutions. The
conference is part of the strategic collaboration
platform between Mayo Clinic and Karolinska
Institutet on education, administration, research
and innovation.
The conference is organised in cooperation
with Karolinska University Hospital.
More information
about the breakout
sessions, contact details
and collaboration on
ki.se/mayo
KI ska motverka diskriminering,
att projekt måste godkännas av
etikprövningsnämnd eller mot­
svarande lokalt organ, om att
korruption inte får förekomma
och att riskbedömningar ska
göras vid all form av inter­
nationellt samarbete.
NOMINERA
SAMMANSTÄLLT
Vem får etikpriset?
Hitta allt om
Biomedicum
Tomson, professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet, som
fick etikpriset för att ”konsekvent
ha omsatt tillämpad etik i undervisning, forskning och skapande
av akademiska nätverk”.
Vem som får det i år kan
medarbetare vid KI vara med
och föreslå. Nominera en person
eller grupp verksam vid eller med
anknytning till KI, som har gjort
en särskild insats för att främja
etiken vid universitetet, senast
den 28 maj.
Läs mer på internwebben.ki.se.
n Internwebben erbjuder nu
en plats för samlad information
och senaste nytt om forskningslaboratoriet Biomedicum.
Här finns fakta om projektet
för såväl de fem institutioner
som ska flytta in som för andra
intresserade.
internwebben.ki.se/
en/biomedicum
VETENSKAP
Vatten på liv och
död i senaste MV
n Vi är sällan undervätskade och det
är poänglöst att dricka vatten i tid
och otid. Läs om det livsnödvändiga
men fortfarande ofta överdoserade vattnet i nummer 2/2015 av
Medicinsk Vetenskap, Karolinska
Institutets populärvetenskapliga
tidning. Läs även intervjun med nya
sekreteraren för Nobelförsamlingen
om vad som kännetecknar bra forsk­
ning. Dessutom: Allergier genom
tiderna. Det och mycket annat.
WELCOME TO THE EIGHTH JOINT ROCKEFELLER UNIVERSITY
AND KAROLINSKA INSTITUTET NICHOLSON LECTURE
Lecture by Dr. Charles M. Rice, Rockefeller University.
An introduction will be given by Dr. Hans Rosling,
Karolinska Institutet.
Please
register at
ki.se/rockefeller
by the latest
May 20
May 25, 2015 | 4–5.30 p.m. | Karolinska Institutet,
Aula Medica, Nobels väg 6, Solna
18 september
27 november
KONTAKTA OSS
Etiska riktlinjer för samarbete reviderade
Hepatitis C:
26 Years Later
ANNONSFORMAT OCH PRISER
Helsida
Halvsida Kvartssida Åttondelssida INTERNATIONELLT
n Förra året var det Göran
EXAMENSDAGS
Photo: Courtesy of Mayo Clinic
Karolinska Institutet har mottagit en donation på 4 miljoner
dollar, motsvarande cirka 35
miljoner kronor, till att inrätta
en professur med inriktning
mot innovation och entreprenörskap. Det är en helt ny
professur som finansieras av
den 95-årige läkaren, forskaren och företagsledaren professor Endre Balazs och hans
hustru doktor Janet Denlinger.
Du har väl upptäckt KI Nyheter?
Här finns senaste nytt om KI:s
forskning, utbildning och organisation varje vecka, året om.
Gå in på ki.se/nyheter
och läs mer.
Dr. Charles M. Rice, Maurice R. and Corinne P. Greenberg
Professor in Virology, Rockefeller University, New York, USA.
Globally, an estimated 130 million people are infected with
hepatitis C virus (HCV), a major cause of acute hepatitis and chronic
liver disease, including cirrhosis and liver cancer. There is currently
no HCV vaccine, and although new antiviral drugs were recently
approved and are clinically available, more will be needed to
combat resistance and target all genotypes. Dr. Rice’s lab focuses
on understanding virus replication, host responses to infection and
developing new therapies to treat HCV and other viral pathogens.
..........
Join the
competition and
on
win a photo sessi
r
he
rap
og
ot
ph
with
Emilia BergmarkJiménez!
..........
Photo competition
EQ Network at Karolinska Institutet invites all students and
staff to participate in the photo competition:
THE BEST PHOTO OF DIVERSITY & EQUALITY
AT K A R O L I N S K A I N ST I T U T E T
What’s your view on diversity and equality? Send us your photos
illustrating diversity and/or equality at our university. Entries will be
posted at eqnetwork.ki.se and eventually at KI Facebook, facebook.com/
karolinskainstitutet where you will be able to vote for your favorites
by liking. Deadline for entries is 31st October 2015. Voting will start by
mid-November.
An especially appointed jury will also have their say in choosing the
winning photo. FB likes represent 50 per cent of the votes and jury votes
the remaining 50 per cent.
Photos must be in jpeg-format, high-resolution (300 dpi). Enter the
competition by e-mailing your photo/photos to [email protected].
Please write “Photo Competition” in the subject line.
eqnetwork.ki.se
The EQ network is an organization for all students, researchers and employees at Karolinska Institutet with an interest for equality & diversity.
The aims are to discuss and suggest alternative career ways and assessments of competence for multiplying the background of researchers, students and staff.
24 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 25
NYHETER
SPECIAL
PORTRÄTTET
AKTUELLT
NOTERAT
SÅ SATSAR KI PÅ LIKA VILLKOR
l Rekryteringsmålet för KI är 47 procent
kvinnor bland nyanställda professorer
under perioden 2012–2015.
l I dag är cirka 29 procent av de nyanställda professorerna kvinnor.
l Nytt för i år är att Rekryteringsutskottet ska utbildas i lika villkorfrågor, särskilt kön.
l Forskningsstyrelsen ger en halv
miljon kronor i bidrag till institutioner som anställer kvinnliga
professorer. Satsningen pågår
året ut. Bidrag utgår även till
anställning av kvinnor som
gästprofessorer.
Vice ordförandena i Junior
Faculty, Jens Hjerling-Leffler
och Emma Andersson, är
nöjda med att de ansvariga
för ”karriärtrappan” haft
en god dialog med dem.
Den som vill vara kvar inom
den akademiska forskningen
måste klara sig förbi flera
flaskhalsar längs vägen. Otyd­
lighet kring vad som krävs
för att få en tjänst, och stora
skillnader mellan institutionerna stressar yngre som satsar
på en forskarkarriär.
Det finns runt 2 000 doktorander på KI, men antalet forskar­
assistenter är strax under 200. Vad
händer i glappet mellan disputation och etablering som forskare?
Jenny Svärd, som fram till nyligen var ordförande för Postdoc
Association på KI, menar att övergången från doktorand till postdoktor generellt inte är så svår.
Men sedan blir det mycket tuffare och hon upplever att många är
omedvetna om vad som väntar
efter den relativt trygga tillvaron
som doktorand.
– Postdoktortiden blir ett väg­
skäl för många. I nästa steg är det
betydligt högre konkurrens och
färre tillgängliga tjänster. Det blir
en kraftigare sållning, säger hon.
YNGRE FORSKARE menar att det
är svårt för dem att planera sin
karriär. Att karriärsystemen ser
olika ut på KI:s 22 institutioner
spelar in. Det är mycket hög kon26 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
FLER SÖKTE I ANDRA
UTLYSNINGEN AV
KARRIÄRTRAPPAN
Anställningarna utlystes
den 20 februari och sista
ansökningsdag var 20 mars.
Så här många sökte de olika
typerna av anställning (siffrorna inom parentes gäller 2014
års utlysning):
l Forskarassistent: 262 (162)
l Forskare 2 år (forskarassistentförlängning): 28 (44)
l Forskare: 216 (116)
I siffrorna ingår både behöriga och
icke-behöriga sökanden. En person
kan ha sökt flera anställningar.
kurrens om de tjänster som finns
och många upplever att det finns
oklarheter kring vad som krävs
för att få en viss typ av tjänst.
KI:s centrala utlysningar av
tjänster för juniora forskare, även
kallad ”karriärtrappan”, beskrivs
som ett viktigt första steg. Juni-
or Faculty (JF), som organiserar
unga forskare som ännu inte har
fast tjänst, är positiva till att de
ansvariga på KI har fört en god
dialog med JF:s styrgrupp.
– Vi är väldigt glada över att det
finns en tydlig vilja på KI att ta tag
i frågan. Vi tror att utformningen
av en tydlig karriärstege kan vara
en nyckelfaktor i KI:s konkurrenskraft för att attrahera yngre forskare, säger Jens Hjerling-Leffler,
vice ordförande i JF.
av anställningar som forskarassistent,
förlängning av forskarassistent
(två år) och senior forskare (fem
år) följdes av viss kritik. En av de
saker som kritiserades var att sökande till femårig forskartjänst
inte fick ha fast anställning. Enligt
kritikerna ledde kravet till att en
del personer som hade goda vetenskapliga meriter sållades bort
enbart på grund av att de hade en
fast tjänst. Kravet togs bort inför
årets utlysning, så att fler hade
möjlighet att söka de tjänsterna.
Det återspeglas i det ökade söktrycket. I år sökte 216 personer de
femåriga forskartjänsterna, vilket
FJOLÅRETS UTLYSNING
https://internwebben.ki.se/en/junior-faculty-ki
Läs mer om Junior Faculty.
är 100 fler än förra året. Totalt
kom det in 506 ansökningar till
de tre utlysningarna, jämfört med
322 förra året.
ANDRA FRÅGOR efter förra årets ut-
lysning har handlat om sättet som
det första urvalet bland de sökande
gjordes på och att många har haft
svårt att förstå karriärsystemet.
– Vi har lyssnat på synpunkterna och därför har vi ändrat så att
sökanden kan ha en fast tjänst.
Processen för det första urvalet har
vi också ändrat. Den kommer inte
bara baseras på bibliometri, utan
en grupp kommer att titta på alla
ansökningarna som kommer in,
säger Birgitta Henriques Normark,
vicedekan för rekrytering.
– Junior Faculty ser positivt på
utvecklingen av karriärtrappan
vid KI, och fortsätter föra diskussioner med ledningen. Målet
är att alla forskarassistent- och
forskarpositioner ska annonseras och granskas på samma sätt
som de centralt utlysta tjänsterna, samt att införa ”tenure track”
och ”ryggsäckar” med resurser för
unga forskare som etablerar egna
grupper, säger Emma Andersson,
vice ordförande i JF.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
RETIRING
PROFESSORS POSE
CHALLENGE TO KI
HARD FOR
JUNIORS TO
PLAN A CAREER
Junior researchers
at KI say that it’s
hard for them to
plan a career. Part
of this is because
of how varied the
career systems
at KI’s 22 departments are. The
competition for
available positions
is tough, and many
think that it’s un­
clear exactly what
is required in order
to obtain a certain
kind of post. The
central system for
advertising such
positions – the
“career ladder”
– is described as
an important first
step.
DET KRÄVS FÖR ATT
BLI PROFESSOR
l Fler av professorerna ska
rekryteras utifrån.
l Vassare professorer, som
har goda möjligheter att nå
större forskningsgenombrott.
l Majoriteten av
professorerna ska
ha sin lön betald
genom statsanslag till
institutionen. I dag
finansieras merparten med externa
forskningsanslag.
l En professor ska ha veten­
skaplig och pedagogisk skicklighet.
l Meritkraven viktas olika
beroende på om anställningen
är inriktad mot forskning eller
utbildning.
l En professor ska också ha erfarenhet av ledarskap och av att
ha arbetat med utvecklings- och
samverkansfrågor.
l För en så kallad kombi­
nationsanställning krävs även
klinisk skicklighet.
Professorsavgångarna – här
är frågorna KI måste hantera
Foto: ERIK CRONBERG
Svårt för yngre att
planera karriären
DE HÄR MÅLEN
STRÄVAR KI EFTER
A third of Karolinska Institutet’s
professors are due
to retire within
the next six years,
providing an
opportunity for
KI to realize its
ambition of having
fewer but better
paid professors.
However, it also
means that KI will
be losing a great
deal of expertise.
It could also be
a blow to career
opportunities and
equality at KI. En tredjedel av Karolinska
Institutets professorer går
i pension under de kommande sex åren. Det bäddar
för ambitionen att minska
antalet professorer och ge
mer pengar till ett färre antal.
Men det innebär samtidigt
att många med stor kunskap
försvinner.
Mellan åren 2015 och 2020 kommer 131 av KI:s 387 professorer
att fylla 67 år, med andra ord var
tredje professor. Även om många
fortsätter att vara verksamma efter
pensioneringen så är det då som
anställningen avslutas. Om många
försvinner samtidigt kommer det
förstås att få konsekvenser.
– Det här är en mycket viktig fråga, både för KI i stort och
institutionerna. Pensionsavgångarna kan ge en brist på kompetens.
Därför är det viktigt att vi gör en
inventering för att titta på vilka
pensionsavgångar vi har att vänta
och om några områden behöver
stärkas i samband med det, säger Birgitta Henriques Normark,
vicedekan för rekrytering.
INSTITUTIONERNA HAR ansvar för
att se över vilken kompetens de
har behov av att rekrytera. Men
centralt finns en vilja att ha en
övergripande strategi i samband
med de stora pensionsavgångarna.
Nu har två arbetsgrupper tillsatts för att titta på hur samordningen kan förbättras, hur behovet av rekryteringar ser ut, på
karriärstrukturer för forskare,
och på anställningsordningen.
Även finansieringen av anställningar är en het fråga.
– I dag är inte professorerna
fullfinansierade med statsanslag.
Vi vill gärna öka antalet sökanden
utifrån, så vi behöver fundera på
hur vi kan göra KI attraktivt. Ska
den som blir anställd som profes-
4 Rekryteringen
4 Karriärvägarna
4 Jämställdheten
men för att det ska fungera måste
frågorna finnas med i kärnverksamheten på ett annat sätt än de
gör i dag. En svensk studie visade
för något år sedan att sannolikheten för en kvinna att bli professor
är 37 procent lägre än för en man.
Att det finns något fler kvinnliga
professorer nu kan förklaras av
att det är fler kvinnor i akademin,
men möjligheterna för en enskild
kvinna att göra en sådan karriär
har inte ökat.
– Det handlar mycket om att
informella strukturer gör det
svårare för kvinnor. Det kan till
exempel handla om processerna
som föregår en utlysning. Vi vet
att transparens är A och O för
att kvinnor ska kunna gå vidare i
karriären, säger Frida Nilsson.
EN ÖKAD INTERNATIONELL rekry-
Birgitta
Henriques
Normark.
Peter
Gustafsson.
Foto: CAMILLA SVENSK
Frida Nilsson.
Foto: ULF SIRBORN
Sylvie
Garnbeck.
Foto: CAMILLA SVENSK
Foto: GUSTAV
MÅRTENSSON
sor få en ”ryggsäck” med resurser?
säger Birgitta Henriques Normark
är en fråga som diskuteras.
DET ÄR INTE HELLER självklart att
varje professor som går i pension
ska ersättas av en ny. I Strategi
2018 uttalas en ambition att minska antalet professorer och de stora
pensionsavgångarna ger en möjlighet att göra det.
– Pensionsavgångarna kan vara
både hot och möjlighet för olika
forskningsområden. Det kan frigöra medel för institutionerna att
satsa på nya forskningsområden
eller juniora forskare. Men det
kan också vara ett hot om viktig
nyckelkompetens försvinner, säger Peter Gustafsson, enhetschef
för rekryteringsenheten.
Det finns fler laddade frågor:
KI rekryterar många internt
och det kan finnas en motsättning
mellan möjligheterna att göra karriär på KI och det uttalade målet i
Strategi 2018, att öka andelen professorer som rekryteras utifrån.
Även jämställdhetsmålet, att 47
procent av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor, blir
svårt att uppnå.
– Det är problematiskt att få
in kvinnliga professorer och det
kommer att bli en ännu större
utmaning om antalet professurer minskar, säger Frida Nilsson,
projektsamordnare inom breddad
rekrytering och lika villkor.
Hon pekar på att lika villkor i
karriären är en förutsättning för
att lyckas rekrytera de allra bästa,
tering kan också påverka könsfördelningen.
– Internationellt sett är könsfördelningen inom forskning mer
ojämn, vilket kan påverka fördelningen mellan män och kvinnor
när vi anställer professorer utifrån, säger Sylvie Garnbeck, personalkonsult på universitetsförvaltningen.
Birgitta Henriques Normark
håller med om att jämnare könsfördelning bland professorer är
en mycket viktig och inte helt lätt
fråga.
– Det är en
fråga vi jobbar
med, men det
Möt två
kanske inte
professorer
enbart handlar
på nästa
uppslag!
om professorsnivån, utan jag
tror att vi behöver
fundera på om det finns något
som vi kan hjälpa till med även
tidigare i karriären.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 27
Foto: ISTOCK PHOTO
LEDARE
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
En har varit professor i 35 år. Den
andra blev det för 3,5 år sedan.
KI Bladet har träffat veteranen Anita
Aperia och Pernilla Lagergren,
KI:s yngsta professor, och pratat om
professorsrollen.
I SciLifeLab på campus Solna
ligger laboratorierna vägg i vägg
med kontoren. Det är inte många
steg mellan den vita labbrocken
och skrivbordet för medlemmarna i Anita Aperias forskargrupp.
Pernilla Lagergren och hennes
forskargrupp däremot använder
inga laboratorier utan bedriver
all sin forskning i datorer. På ytan
finns det flera skillnader mellan
de båda KI-professorerna, men
det visar sig snart att deras tankar
kring professorsrollen är lika på
flera plan.
SOM PROFESSORER har de som
uppgift att bedriva forskning och
ha det övergripande ansvaret för
den högre utbildningen. Professorer är också sakkunniga i olika
sammanhang, deltar i grundutbildningen och arbetar i kommittéer och nämnder. Utöver det ska
de leda sin forskargrupp och söka
finansiering.
– I den aktiva delen av min karriär kände jag mig ibland splittrad. Nu kan jag lägga större delen
av min tid på forskning och handledning, men splittringen som
kan uppstå är en fara, säger Anita
Aperia.
– Man måste välja och tänka sig
för innan man säger ja till allt. Det
blir forskningen som får stå åt sidan när man har andra uppdrag,
säger Pernilla Lagergren.
FÖR DET VAR I FÖRSTA hand det
genuina intresset för forskning
som ledde dem till professurerna.
Möjligheten att driva egna forskningsprojekt för att försöka besvara relevanta frågeställningar och
förbättra för patienterna gjorde
att de hamnade här.
Titeln som sådan har inte spelat
roll.
– När jag började forska hade
jag ingen karriärplan. Jag drevs
in i forskarkarriären genom ett
brinnande intresse att förbättra
för de patienter jag håller varmt
om hjärtat. Det är batteriet bakom
min forskning. Drivet och nyfi-
kenheten måste finnas inom en
själv, säger Pernilla Lagergren.
De är överens om att tålamod
är en nödvändig egenskap hos en
professor. Motgångarna är ständigt närvarande och det är viktigt att inte tappa glöden när det
inte blir som man trott. Att upprätthålla internationellt ledande
forskning, men framför allt ovissheten kring ekonomin, är en utmaning enligt de båda.
– Det är tufft att försörja en forskargrupp. Anslagen är ofta på ett
par år och jag måste söka allt som
finns. Det skulle behöva finnas en
viss grundtrygghet, kanske i form
av en ryggsäck med resurser för de
som anställs som professorer, säger Pernilla Lagergren.
AKTUELLT
NOTERAT
Professorerna:
Det krävs
driv och
tålamod
Namn: Anita Aperia.
Titel: Senior professor vid
institutionen för kvinnors
och barns hälsa, KI.
Har varit professor i:
35 år.
Forskar om: Hur man
kan förklara den
energieffektivitet som
präglar kroppens och de
enskilda cellernas arbete
med fokus på saltpumpen
(Na,K-ATPas), kroppens
mest energi­krävande
protein.
Namn: Pernilla Lagergren.
Titel: Professor vid institutionen för
molekylär medicin och kirurgi, KI.
Har varit professor i: 3,5 år.
Forskar om: Hur återhämtningen
efter operation för matstrups­
cancer kan förbättras baserat
på patienternas själv­
rapporterade uppgifter.
ANITA APERIA, som har varit fors-
kare under ett helt yrkesliv, kan
jämföra med en tid då professorsrollen var annorlunda. Bland
annat fanns det färre professorer
förr.
– Det intressanta är att det då
var ett större utbyte mellan lärosätena. Alla de bästa inom ett område sökte utlysta tjänster och jag
tror att det var bra med den mobiliteten och konkurrensen, säger
hon.
Anita Aperia är numera anställd som senior professor och
arbetar heltid. Hon jobbar tillsammans med en yngre professor
och när hon en dag själv slutar
med forskningen kan projekten
fortsätta utan henne. Hon ser det
som en stor fördel att de som kan
dra in anslag till sin forskning
behandlas som forskningsledare
även efter den formella pensionsåldern.
– Det är ett kreativt yrke och
svårt att sluta. Man kan jämföra
det med att vara författare eller
konstnär. Man måste inte sluta för
att man har uppnått en viss ålder,
men man måste bevisa att man
gör nytta.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
BEING A PROFESSOR
KI Bladet has met professors Anita Aperia
and Pernilla Lagergren, one a veteran and the other KI’s
youngest professor, to discuss the nature of the position. As
professors their job is to pursue research and have overall
responsibility for the higher education in which they are
engaged. They also appear as experts in a variety of contexts,
take part in undergraduate education and sit on committees
and boards. On top of all this, they have to lead their research
groups and secure funding.
28 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
SPECIAL
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
PERNILLA LAGERGREN OM ...
ANITA APERIA OM ...
KI:s läge inför pensionsavgångarna:
Det vore bra om det blev större
rotation av personer mellan lärosätena.
Kanske även ’tenure track’ för disputerade
med ambition att gå vidare inom akademin.
Regelbunden utvärdering och samtidigt
karriärrådgivning skulle kunna hjälpa yngre
forskare att veta om vägen är den rätta
för dem, det skulle såväl KI och individen
vinna på.”
Det bästa med att vara professor:
Att alltid lära sig något nytt varje dag.
Det är ett fantastiskt jobb utan gränser
och med hela världen som arbetsplats. Fort-
farande efter alla dessa år är det
roligt att gå till jobbet varje dag.”
Vilka råd hon skulle ge till
den som vill bli professor:
Våga göra en postdok och
byt miljö.”
KI:s läge inför pensions­avgångarna:
KI har ett bra läge för att satsa
strategiskt på färre professorer
där behovet finns. Använd en del av
pengarna för att satsa mer på yngre
forskare som passar för rollen.”
Vilka råd hon skulle ge till den som
vill bli professor:
Att bli professor ska inte vara själva målet. Om man är driven inom
sitt forskningsämne och forskar av genuint intresse och nyfikenhet, då kommer
man framåt. Vill du satsa på forskningen,
gör en postdok i en bra forskargrupp
utomlands.”
Det bästa med att vara professor:
Att man har förtroende från KI
och ansvar för sitt forsknings­
område på flera plan. Att vara professor
är något av en kvalitetsstämpel.”
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 29
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
KI’S PUBLISHER
GETS FACELIFT
Karolinska Institutet University
Press (KIUP) is to
be reorganised
and is currently
discussing a new
publication policy.
Just what form the
new KIUP is to take
will be known this
summer.
What has been
decided is that
KIUP will no longer
be a publishing
company under KI
Holding AB, as has
been the case since 2005; instead, it
will fall under the
university’s own
organisation as
part of the Communications and
Public Relations
Office.
Sofie Göransson, marknadschef på KIUP, tror på mer målgruppsinriktade titlar i utgivningen än tidigare. Klart är att KIUP från att ha varit ett bokförlag inom KI Holding
AB sedan 2005 istället kommer
att rymmas inom universitetets
egen organisation som en del av
kommunikationsavdelningen. Det
återstår fortfarande arbete kring
avtal och upphandling av externa
leverantörer, och därför har nystarten skjutits fram från april till
sommaren.
ÄVEN OM KIUP har varit KI:s bok-
förlag hela tiden har den interna
tillhörigheten inte riktigt funnits
där, säger marknadschef Sofie Göransson. När allt blir klart finns
flera fördelar med att befinna sig
där forskarna – tillika författarna
– är, förklarar hon.
– Är man ett stort universitet och finns på en internationell
marknad är det är bra med egen
förlagsverksamhet för kontakten med samhället. Men också
för att andra bokförlag i Sverige
30 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
HÄR ÄR NÅGRA AV TITLARNA FRÅN KIUP
Nationella kvalitetsregister
i hälso- och sjukvården
Gunilla Jacobson Ekman, Bertil
Lindahl, Annika Nordin
Evidensbaserad medicin
i Sherlock Holmes spår
Jörgen Nordenström
Mår barnen bra i förskolan?
Ulla Waldenström
Hjärnan
Anna Josephson, Lars Olson
Noter om musik och hälsa
Töres Theorell
Värdebaserad vård
Jörgen Nordenström
Hjärtat
Per Tornvall, Mårten Rosenqvist
Den ekonomiska
människans fall
Johan Frostegård
Kompendium i barnkirurgi
och barnortopedi
Björn Frenckner, Georg Hirsch,
Tomas Wester, Per Åstrand
har skurit ner på utgivningen av
medicinsk litteratur, både när det
gäller tyngre och mer populärvetenskapliga böcker, säger Sofie
Göransson.
KI:s bokförlag har en plats att
fylla, men inte som en helt ny spelare i en bransch som blöder. Det
handlar i stället om att samarbeta
med externa förlag som står för
produktion och marknadsföring,
medan KI står för idéerna, förfat-
tarna och de färdiga bokmanusen.
Sofie Göransson är inne på att
det blir mer målgruppsinriktade titlar än tidigare. Några av de
större försäljningsframgångarna i
KIUP:s tioåriga historia har hittat
läsarna genom patientföreningar,
i konferenssammanhang och genom forskarnas egna nätverk, ofta
inom ganska smala ämnesområden med titlar som ”Värdebaserad
vård” och ”Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården”.
MEN ANDRA FRAMGÅNGAR har
varit bredare titlar som ”Hjärnan”,
som används som grundläggande
litteratur i både skolor och av allmänhet.
– Som boken ”Diabetes”. Det är
klart att vi måste göra en bok om
en av de största folksjukdomarna,
säger Sofie Göransson, och garanterar att nya manusidéer inte saknas.
Även tidigare utgivna böcker
kan komma att revideras. Av dem
som gått bra inom ”gamla” KIUP,
kan några få uppföljare. Bland annat blir det mer om både magen –
och barnen.
TIME FOR
RESEARCH
Katarina Göransson is a “University
Nurse” at Karolinska University
Hospital’s accident
and emergency
clinic in Solna.
This position is the
most senior step of
the hospital’s competence ladder
for clinical nurses
and is held by ten
people, who can
devote 30 per cent
of their working
week to research,
financed by KI.
n Den 25 maj invigs KIB:s norm-
kritiska boksamling på biblioteket i Solna med bland annat en
lunchföreläsning som reder ut och
problematiserar begreppet normkritik.
Frågor som diskuteras är vad
som skulle hända om KI tillförde ett sådant perspektiv i utbildningen, hur fler personer på KI,
både studenter och personal, kan
få känna sig inkluderade och
hur studenter och personal kan
bli bättre på att bemöta olika
människor i vården. Medverkar
gör bland andra KIB:s grupp för
lika villkor, studentrepresentanter
och KI:s råd för lika villkor.
Foto: ERIK CRONBERG
KIUP stakar ut
sin nya riktning
Karolinska Institutets bok­
förlag, KI University Press
(KIUP), får ny organisation och
diskuterar nu litterär inriktning för utgivningen.
I sommar väntas formerna
för den fortsatta verksamheten vara klar.
Normkritisk
samling invigs
Arkivbild: ERIK CRONBERG
LEDARE
Katarina Göransson får använda 30 procent av sin arbetstid till att forska. Sjuksköterska med tid för forskning
Hallå där...
MER OM MODELLEN
… Katarina Göransson, docent
och universitetssjuksköterska
vid akutkliniken, Karolinska
Universitets­sjukhuset i Solna.
Vad är en universitetssjuksköterska?
Skrivande på kvällstid. Sent plugg
på bibblan
n Den 6 maj ordnade Karolinska
Institutets universitetsbibliotek
(KIB) en uppesittarkväll för alla
studenter som en kick och inspiration i deras arbete med olika
skrivuppgifter.
På plats under hela kvällen
fanns personal från Språkverkstaden och KIB-labb som erbjöd
handledning och flera miniföreläsningar.
Foto: ULF SIRBORN
– Universitetssjuksköterska är
det översta steget i Karolinska
universitetssjukhusets kompetens­
trappa för sjuksköterskor som
arbetar i klinisk vård. Den högsta
nivån kräver doktorsexamen och
vi är nu knappt tio personer som
har fått den befattningen.
Vad innebär tjänsten?
– Att vi under tre år får använda 30 procent av vår arbetstid för
forskning. Den tiden finansieras
av Karolinska Institutet. Jag är
knuten till institutionen för medi­
cin, Solna, och forskar om akutsjukvård, både vården i ambulans
KICANCER Retreat
The Fourteenth KICancer Retreat, September 28–29, 2015, Djurönäset
This is open for all KI-students, post docs and supervisors with an interest in cancer
research and in the KICancer-­network program, its current and future activities.
Among the invited key note speakers: Matthew G van der Heiden,
MIT and Olli Kallioniemi, FIMM and SciLifeLab. Presentations of
exciting research projects at KI in cancer biology, clinical cancer research,
cancer care research and cancer epidemiology, poster sessions etc.
Deadline for registration: Monday June 30, 2015.
Registration form will soon be sent to the KICancer network members
and will also be available at the KICancer home page:
http://ki.se/en/research/kicancer-network
l Universitetssjuksköterska,
avancerad nivå 4, är det översta
trappsteget i Karolinska Universitetssjukhusets kompetens­
utvecklingsmodell för sjuksköterskor i klinisk vård. Kräver
doktorsexamen.
l Steget under, universitets­
sjuksköterska på avancerad nivå
3, kräver master eller licentiat­
examen.
l Utöver de akademiska meri­
terna krävs för båda nivåerna
även minst åtta års klinisk erfarenhet, ett definierat ansvarsområde, kliniska expertkunskaper
och utbildnings/handledar­
meriter.
och på akutmottagning. För mig
betyder tjänsten att jag kan starta ett nytt forskningsprojekt som
undersöker om det finns en koppling mellan mortalitet och sjukskötersketäthet på akutmottagningar. Jag har också initierat ett
forskningsnätverk för läkare och
sjuksköterskor på akutdivisionen
här i Solna för att underlätta studier som följer patienten genom
hela det akuta vårdförloppet.
Vad är nyttan med universitets­
sjuksköterskor?
– På strategisk nivå kan vi
bidra till att överföra kunskap
mellan universitetet och sjukhuset. Vi bildar också ett nätverk
av forskare inom olika fält, vilket
kan ha positiva effekter för forskningen. Personligen betyder det
oerhört mycket att få sammanhållen, finansierad forskningstid och
därigenom möjlighet att utöka
min forskning.
SARA NILSSON
[email protected]
SOMMARERBJUDANDE
till Karolinska Institutet
Tre skäl till varför du bör köpa Kongospår:
• Kanonuppföljare till Turkanarapporten
som hittills lästs av 24 000
• Super-rabatt för KI-anställda: 119 kr
• Allt överskott går till Läkare utan gränser
Beställ böcker på:
www.christianunge.com
Rabattkod: MSF
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 31
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Här är de nya hedersdoktorerna
Styrelsen för forskning vid Karolinska Institutet har utsett
fyra nya hedersdoktorer som promoveras i Stockholms
stadshus den 22 maj 2015. De utses för viktiga vetenskapliga insatser, särskilda insatser för universitetet eller
betydelsefulla insatser för mänskligheten.
n TAK W MAK, professor vid University of Toronto och Director för
The Campbell Family Institute for
Breast Cancer Research vid Princess
Margaret Cancer Centre i Toronto,
Kanada.
Tak W Mak har gjort fundamentala upptäckter inom så väl immunologin som inom cancerforskningen. 1984 upptäckte han
T-cellreceptorn, en av de viktigaste
upptäckterna inom immunologin
i modern tid. Han var också en av
pionjärerna i framtagandet av genetiskt modifierade möss, så kallade
knockoutmöss, vilket haft mycket
stor betydelse för den immunologi­
ska och tumörbiologiska forskning­
ens utveckling över hela världen.
Tak Mak har på ett väsentligt sätt
bidragit till att stärka KI:s forsknings­
portfölj genom en exempellös
generositet i att dela med sig av sina
modellsystem.
Bertil Hållsten.
Foto: GUNNAR ASK
n BERTIL HÅLLSTEN, ekonomie
Tak W Mak. Foto: UNIVERSITY HEALTH NETWORK
COMMUNICATION OFFICE
doktor i finansteori vid Handels­
högskolan i Stockholm och senare
professor i ekonomi vid Skogs­
högskolan.
Efter en karriär som akademiker
och ledande befattningar i offentlig och privat verksamhet har Bertil
Hållsten arbetat som rådgivare och
portfölj­förvaltare med investeringar i
forsk­ningsintensiva företag inom Life
science-området. År 2003 bildade han
Hållstens Forskningsstiftelse som sedan
dess lämnat stora bidrag till svensk
medicinsk forskning, främst genom
Hjärnfondens verksamhet.
År 2014 donerade Bertil Hållsten
ytterligare medel som möjlig­g jorde
inrättandet av fyra stycken Hållsten
Academy Fellows vid KI, där unga särskilt lovande forskare erhöll generösa
forsknings­anslag fyra år framåt.
Surgical techniques
in rat and mouse, 2.0 ECTS
C
Register online! More info at
https://internwebben.ki.se/en/
surgical-techniques-rat-and-mouse
32 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
Bhutan och Etiopien. Efter en kortare
period i Sverige som global hälsoexpert
rekryterades hon till Världshälso­
organisationen WHO där hon stannade
i sex år.
Därefter har hon under 18 år haft
positioner som medicinsk expert
på olika ledande befattningar inom
Världsbanken, och har nu en ledande
position inom Bill och Melinda Gates
stiftelse.
Barry John Everitt. Foto: BRUCE HEAD PHOTOGRAPHY
N
SK
T
TE
Photo: Science Photo
2015
A IN STITU
Emerging Methods and Technologies
for Medical Research
– A Conference where Technology Meets Biology
1-2 September 2015, Nobel Forum, Karolinska Institutet
Join us for an exciting two-day symposia where technology meets
medical and biological research at the Karolinska Institute in
Stockholm. Basic research on biotechnology, nanotechnology, synthetic biology, materials and microscopy and how novel methods from
these felds are applied to biological and medical research questions.
Please visit
emergmed-conf.org
for registration. For more
information, please contact
Björn Högberg,
[email protected]
Riksförbundet HjärtLung delar varje år ut
bidrag till forskning som berör personer
med hjärtsjukdom eller lungsjukdom.
CO
Vi prioriterar forskning om rehabilitering
och prevention för våra medlemsgrupper. Stor vikt läggs på patientnytta.
NF ERE
N
2015
S
Dude Gigliotti, Director of Studies
Comparative Medicine, KI
E-mail: [email protected]
Maternal, Newborn and Child Health
vid Bill och Melinda Gates stiftelse i
Seattle, USA.
Mariam Claeson har under hela sitt
yrkesliv arbetat med att föra ut nya
medicinska forskningsresultat till dem
som behövt dessa mest – kvinnor
och barn i låginkomstländer. Efter
läkarexamen från KI 1979 arbetade hon
med hälso- och sjukvård i Bangladesh,
CE
Contact
n MARIAM CLAESON, Director för
psykolog och professor i neuro­
logisk beteendevetenskap vid
University of Cambridge, England.
Barry Everitt visade tidigt hur
hormoner påverkar signalsubstanser i hjärnan genom vilka de
kontrollerar sexualdriften. På ett
liknande sätt har han sedan identifierat de system som är styrande
för drogberoende.
Hans studier har förändrat
synen på neurobiologiska och
psykologiska mekanismer vid
drogberoende och hans fynd är
även betydelsefulla för utvecklingen av behandling av vissa psykiatriska sjukdomar och tillstånd,
till exempel det posttraumatiska
stressyndromet.
Barry Everitt introducerade
beteendevetenskapen vid KI och
har inspirerat många forskare
inom detta område. Han har haft
flera förtroendeuppdrag vid KI,
erhållit ett stort antal vetenskap­
liga utmärkelser och suttit i flera
internationella vetenskapliga kommittéer och rådgivande organ.
K A R O LIN
Professor René Remie, The Netherlands and
Professor Michael Axelsson, Gothenburg University
Foto: BILL OCH MELINDA
GATES FOUNDATION
S
Lecturers
K A R O LIN
•
ON F E RE
CE
The course is on the doctoral level but also open for post docs,
researchers and animal care takers. PhD students free of charge!
vein and artery catheterization; anastomosis;
explorative laparotomy etc
Instruction on requested techniques for your own
research.
n BARRY JOHN EVERITT, zoolog,
Mariam Claeson.
SÖK BIDRAG TILL DIN FORSKNING!
Course dates: Sept 21-25, 2015 Course fee: 15 000 SEK incl. INDI
Key topics:
• Pre, per and post-operative care
• Basic and advanced surgical techniques
• Laboratory practice in microsurgery techniques;
vid Karolinska Institutet
T
NYHETER
Praktisk information hittar du på:
hjart-lung.se/forskning.
SK
Symposium in honour of Eva and George
U
A I NKlein’s
STIT
”180th anniversary” 2015:
Ansökan om forskningsbidrag ska vara
Riksförbundet HjärtLung tillhanda senast 30 september 2015.
“The Future of Tumor Biology”
Välkommen med din ansökan.
e-postadress [email protected]
Tel: 08–55 606 202
www.hjart-lung.se
TE
LEDARE
Date: 17-18 June 2015 at Wallenbergsalen, Nobel Forum, Solna Campus
This symposium in honour of Georg and Eva Klein (who both celebrate their
90th birthdays during 2015) will start with a concert and welcome gathering
in Aula Medica on the late afternoon of June 16. This part of the event will be
open to all at KI. The scientifc program takes place during the whole days June
17 and 18. The scientifc sessions will be broadcasted live to those unable to
attend the meeting.
Registration - by invitation only,
but a limited number of seats will be
made available around May 10 2015, on a
frst-come-frst-save basis (registration
fee 2000 SEK). These will be advertised on
conference.ki.se/gekanniversary
Organized by: The Department of
Microbiology, Tumor and Cell Biology
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 33
SPECIAL
AKTUELLT
Nitiska medarbetare
hedrades i ceremoni
n Karolinska Institutets mottagare
NF ERE
N
CO
T
TE
A IN STITU
Regulatory RNAs and
Chromatin
sor i cancerepigenetik vid institutionen för mikro­biologi,
tumör- och cellbiologi från
den 1 mars 2015.
Ralph Knöll har anställts
som adjungerad professor
i genetisk kardiologi vid
institutionen för medicin,
Huddinge från den 1 mars
2015.
Stig Linder har anställts
som professor i molekylär cancerfarmakologi vid
institutionen för onkologi-­
patologi från den 1 januari
2015.
Jonas Mattsson har
anställts som adjungerad
professor i cellterapi vid
institutionen för onkologipatologi från den 1 maj 2015.
Ali Mirazimi har anställts
som adjungerad professor
i klinisk virologi vid institutionen för laboratoriemedicin från den 1 mars
2015.
Claes Norring har anställts
som adjungerad professor i
klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 mars 2015.
n De professorer vid
Karolinska Institutet som
nått pensionsålder firas
varje år traditionsenligt
med en middag i Nobel
Forum. Trots att de sällan
lämnar sin vetenskapliga
verksamhet tackas de
för sina insatser hittills.
Årets högtid firades den
26 februari av rektor
Anders Hamsten,
prorektor Kerstin Tham
och fler i KI:s ledning.
Professorer emeriti 2015
som deltog vid middagen
var Anders Ahlbom,
Staffan Ahnve, Anders
Björkman, Vinod
Diwan, Anders Ekbom,
Marta Granström, Jan
Henriksson, Jörgen
Nordenström, Klas
Nordlind, Christer Sandahl, Göran Tomson,
Ulla Waldenström,
Boris Zhivotovsky,
Peter Århem och John
Öhrvik.
Foto: ERIK CRONBERG
Ninolab är er
ramavtalsleverantör!
Trygghet genom
hela karriären
I ramavtalet ingår bland mycket
annat centrifuger från Thermo Sorvall!
Med centrifuger från Sorvall uppnår man ett fantastiskt
resultat i laboratoriet! Från mikro- och bänkcentrifuger till
avancerade golvmodeller. Tillsammans med karbonfberrotorer utgör de en vinnande kombination!
Naturvetarnas disputerade
ombudsmän och karriärrådgivare vägleder och coachar
dig genom din karriär. Dessutom ingår vår förmånliga
inkomstförsäkring.
Uppnå en oslagbar produktivitet, smidighet och användarvänlighet med Sorvalls centrifuger, rotorer och tillbehör!
mien, KVA, har valt in fem nya
svenska ledamöter. I klassen för
medicinska vetenskaper valdes
Katarina Le Blanc, professor
i klinisk stamcellsforskning
vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska
Institutet. Läs mer på KVA:s
Foto: ULF SIRBORN
webbplats.
KALLIONIEMI BLIR NY
DIREKTÖR FÖR SCILIFELAB
n Olli Kallioniemi efterträder
Mathias Uhlén som direktör
för Science for Life Laboratory
(SciLifeLab) från och med 1 juli
2015.
SciLifeLab får med Olli
Kallioniemi sin andra direktör
sedan starten 2010. Centrumet
är ett samarbete mellan de fyra
universiteten Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan,
Stockholms universitet och Uppsala universitet och
utsågs 2013 till nationellt center av regeringen.
Olli Kallioniemi kommer att ansluta till SciLifeLab
som professor vid Karolinska Institutet och kommer
även att fortsätta som forskningsdirektör på deltid vid
Institute for Molecular Medicine Finland (FIMM) vid
Helsingfors universitet där han varit verksam sedan
Foto: VEIKKO SOMERPURO
2007.
CO
NF ERE
N
2015
SK
A IN STITU
The Developing Brain
How can a single cell give rise the most complex organ known –the
brain? This is the overarching question in neural development; knowing
how such a intricate structure is assembled gives not only crucial
knowledge about the brain itself but also important insight to the
etiology of some our most common diseases. This one day conference
gathers some of the greatest minds working on critical questions ranging from cell-specifcation to the creation of mature circuits in the brain.
Intense research during the last decade has revealed unanticipated
regulatory roles for non-coding RNAs. This conference will bring
together some of the most infuential researchers investigating the role
of non-coding RNAs in the regulation of transcription, at a chromatin
level and during development and cancer.
Naturvetarna är fackförbundet för
akademiker inom naturvetenskap.
Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life
science, jord, skog och miljö, de fysiska
vetenskaperna, matematik och data.
Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet.
www.naturvetarna.se
Ly f T e r
N aT u r v e Ta r e
llation
t, insta r.
k
a
r
f
r
a
e
kluder
teknik
olab in av utbildad
in
N
n
förd
g frå
tällnin
genom
En bes utbildning
och
08-590 962 00
34 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015
n Kungl. Vetenskapsakade-
Thursday September 3, 2015 Nobel Forum, Karolinska
Institutet, Stockholm, Sweden
Friday 16th October 2015, Nobel Forum,
Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
Please visit ki.se/en/about/calendar/
regulatory-rnas-and-chromatin
for registration. For more
information, please contact
[email protected]
LE BLANC NY LEDAMOT I KVA
S
S
SK
Jiri Bartek har anställts som
professor i cancerbiologi vid
institutionen för medicinsk
biokemi och biofysik från
den 1 april.
Karin Broberg har anställts
som professor i miljömedicin
med inriktning mot genetik
och epigenetik vid Institutet
för miljömedicin från den 1
maj 2015.
Solvig Ekblad har anställts
som adjungerad professor
i mångkulturell hälso- och
sjukvårdsforskning vid
institutionen för lärande,
informatik, management och
etik från den 1 februari 2015.
Tobias Huber har kallats
att från den 15 augusti 2015
vara professor i medicin
vid institutionen för klinisk
vetenskap, intervention och
teknik.
Lisa Juntti-Berggren har
anställts som professor i
experimentell medicin vid
institutionen för molekylär
medicin och kirurgi från den
1 januari 2015.
Terumi Kohwi-Shigematsu
har anställts som gästprofes-
CE
CE
K A R O LIN
2015
Professorer
emeriti firades
med middag
NYA PROFESSORER
K A R O LIN
Photo: Leoni Ringrose and Frank Ruge, IMBA, Vienna
av utmärkelsen ”För nit och redlighet
i rikets tjänst” 2014, firades vid en
ceremoni på Svenska Läkaresällskapet den 18 februari 2015.
Mottagare var Jacek Andrzejewski, Dusanka Balaz, Tomas
Bergman, Barbara Canlon, Sven
Cnattingius, Ruth Detlofsson,
Anders Ekbom, Alex Sándor
Feldőtő, Jan-Ingmar Flock, Kerstin
Frändin, Hans Gyllenhammar,
Catharina Hagberg, Lennart Hammarström, Ulla Ch Hanson, Lars
Helin, Viveca Holmberg, Martin
Ingvar, Ann-Christin Johnson,
Hans-Åke Jonsson, Britt-Marie
Leijonhufvud, Agneta Lindahl,
Karin Lundströmer, Eva Mellström, Charlotte Ovesen, Joanna
Petterson, Marianne Schultzberg,
Ann-Gerd Thorsell, Göran Tomson, Mats Wahlgren och Håkan
Westerblad.
Mottagare som inte närvarade:
Katalin Benedek, Helene Blomqvist, Johnny Carlsson, Tina
Dalianis, Monica Pace Sjöberg,
Juni Palmgren, Monica Rundgren, Blanca Silva Lopez, Birgitta
Tibäck, Mats Ulfendahl och Eva
Westberg. Foto: ANDERS NORDERMAN
NOTERAT
T
PORTRÄTTET
TE
NYHETER
Photo: Jens Hjerling-Leffer/Hugo Castelo-Branco
LEDARE
Please visit ki.se/en/about/calendar/thedeveloping-brain-0 for registration
and program. For more information
please contact [email protected]
or [email protected].
www.ninolab.se
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 35
Med fokus på läkemedel,
från forskning till användning.
Välkommen du också!
2015
apotekarsocieteten.se
9-10 november
Quality Hotel Globe,
Stockholm
Den självklara kongressen för dig som arbetar med läkemedelsfrågor!
Läkemedelskongressen är Apotekarsocietetens årligen återkommande kongress för alla
i läkemedelsbranschen.
Syftet är att stödja kompetensutveckling, professionellt nätverkande och att förmedla de senaste rönen inom
forskning och utveckling; tillverkning och handel; användning och patientsäkerhet.
Lägre avgift vid registrering senast 1 september. Anmälan och mer information på lakemedelskongressen.se
Partners