Möt två forskargrupper och deras ledare
KIBladet KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 1 | 2015 STUDENTKÅREN: Lärarnas attityd kan bli bättre Sidorna 4–6 Nystarten: Här är några av vårterminens alla händelser TOPPMÖTET: Med samverkan på agendan Sidorna 16–19 Sidan 9 PORTRÄTTET: Gabrielle Paulsson- Berne – KI-forskare med flera uppdrag Sidorna 12–14 Dubbelt upp! Så leder de sina grupper Foto: ISTOCK Reportage på sidorna 24-27 Möt två forskargrupper och deras ledare LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT 2015 blir ett spännande och utmanande år för oss alla 2 015 har alla förutsättningar att bli ett spännande, utmanande och viktigt år för Karolinska Institutet. Arbetet med att förverkliga Strategi 2018 är nu i full gång i alla delar av vår organisation. Diskussionerna kring det regionala ALF-avtalet har intensifierats samtidigt som allt fler medarbetare engageras i planeringen av de stora infrastrukturprojekt som kommer att forma framtidens forskning, undervisning och vård. ÅRET HAR STARTAT med en närmast Anders Hamsten rektor historisk händelse. I början av februari tillkännagavs vid en ceremoni i Hongkong att en privatperson med anknytning till Sverige donerar motsvarande 400 miljoner kronor till Karolinska Institutet för forskning inom området regenerativ medicin. Regenerativ medicin är ett av de forskningsområden där vårt universitet har en internationellt ledande ställning. Donationen, som är en av de allra största i Karolinska Institutets historia, ska dels användas till att stärka och vidareutveckla den pågående forskningen vid Karolinska Institutet i Stockholm, dels till att etablera ett fristående forskningscentrum under vår ledning i Hongkong. EN SAMMANHÅLLEN centrumbildning med två noder bildas på detta sätt och kommer att förstärka det redan existerande framgångsrika samarbetet mellan Detta är första gången som Karolinska Institutet etablerar egen verksamhet utanför landets gränser. Karolinska Institutet och universitet i både Hongkong och Fastlandskina. Till en början kommer den nya centrumbildningen att fokusera på forskning kring ny behandling av svår hjärtsvikt, leversvikt, ryggmärgsskador och neurodegenerativa sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom. Detta är första gången som Karolinska Institutet etablerar egen verksamhet utanför landets gränser. KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET är vår enskilt viktigaste samarbetspartner. Stora möjligheter öppnar sig om Karolinska Institutet och universitetssjukhuset lyckas integrera sina verksamheter bättre än i dag. Men, om framtidens hälso- och sjukvård ska kunna fungera som en solid bas för universitetets kärnverksamheter måste vi även vidareutveckla samarbetet med övriga sjukhus och vårdenheter där klinisk forskning och utbildning bedrivs. VARKEN KAROLINSKA INSTITUTET eller universitetssjukhuset utnyttjar i dags läget sin fulla potential. Vi behöver därför en gemensam strategi för samarbetet inom universitetssjukvården. Det är dags att formulera gemensamma och ambitiösa mål för klinisk forskning, utbildning, hälsooch sjukvård, innovation, kunskaps tillämpning och kunskapsspridning. Ansvaret för de strategier som krävs för att de definierade målen sedan ska uppnås är delat, eftersom rollerna för Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset är olika; universitetet har ansvaret för forskning och utbildning medan ansvaret för sjukvård, kunskapstillämpning och kunskapsspridning ligger hos universitetssjuk huset. För innovation föreligger ett delat ansvar. DET ÄR SPORTLOVSTIDER och snö i stora delar av landet. Många av er kanske passar på att ta några lediga dagar för att ge er ut i skidspåren eller njuta av en långpromenad i solen. Jag önskar er alla en stimulerande och produktiv vårtermin. SPANING MAN TALAR OM... TIPSET … Årets svensk 2014 V ad har utmärkelsen årets DELAS UT AV FOKUS svensk 2014 inneburit för dig, Johan von Schreeb, kirurg l Årets svensk är en utmärkelse och docent vid Centrum för som delas ut av tidningen Fokus. katastrofmedicin vid Karolinska Tidigare pristagare är bland Institutet? andra Gunnar Strömmer, – Det är klart att det är smick grundare av Centrum för rättvisa, rande att få en sådan utmärkelse 2013, Jonas Gardell, författare som, förutom grundandet av Läkare till ”Torka aldrig tårar utan utan gränser, hänger ihop med ebo handskar”, 2012, och nätaktivisten la-engagemanget. Jag var en av dem Christopher Kullenberg, 2011. som ringde i larmklockan för att få fart på internationella insatser. Men jag ser det som ett lagpris till alla jag har jobbat med. det inga alls. Det gäller framför allt I intervjuer med dig framgår de som är mer långsamt insättande att du inte tycker att det går och som har med fattigdoms tillräckligt snabbt med problematik att göra. insatser vid katastrofer, Ebolaträning för är det så? fältarbete som blixtin– Det går snabbt vid sattes under höstteren viss typ av katastro minen 2014 är den fer, framför allt de som snabbast startade kurspassar mediedrama en i KI:s historia. Är turgin. Som jordbävning snabbheten något att Johan von Schreeb. ar, där det finns drama ta till sig även i andra Foto: ELIN BJÖRKLUND/FOKUS tiska bilder av förstörelse. sammanhang? Då kommer det för många – Absolut. Sedan kan allt som fältsjukhus, har vi sett i den forsk sker i en hast bli bättre. Men den ning vi gör här på Karolinska Insti här kursen var nödvändig – ett av tutet. Vid andra katastrofer kommer de stora problemen var att folk inte visste hur man ska jobba med ebola. Det fanns mycket rädslor och okunskap. En av mina målsätt ningar har varit att lyfta in KI på en större arena, där vi spelar en roll i samtidshistorien. Vi måste visa att vi har en relevans och kan agera i samtiden. Jag tycker att kursen är en bra illustration för vad ett universitet kan göra. Den bidrog till att Sverige skickade personal till det drabbade området. Vad önskar du dig mest av allt just nu? – Att vi under 2015 kan deklar era att de västafrikanska länderna är fria från ebola, det vill säga att sjukdomen inte blir endemisk. Samhällenas utveckling har satts på paus och de indirekta effekterna får enorma konsekvenser. Vi visade i en nyligen publicerad studie att inläggningsgraden på sjukhus har minskat med 70 procent sedan epidemin startade. Sannolikt har fler människor dött på grund av den indirekta effekten av epidemin än av ebolaviruset. SOFIA STRIDSMAN TRE SAKER JAG HOPPAS PÅ JUST NU 1 Att stödet från det omgivande samhället för Karolinska Institu tet, inom landet och i världen, utvecklas vidare, så att vi kan stärka vår ställning som ett interna tionellt ledande medicinskt universitet trots hårdnande global konkurrens. 2 Att en höggradig integrering uppnås mellan Karolinska Insti tutet, Karolinska Universitets sjukhuset samt övriga sjukhus och vårdenheter som kommer att ingå i universitetssjukvården och att den kan stå som modell för resten av landet. 3 Att vintern snart övergår i vår och mörker förvandlas till ljus. Ett flyktingläger för syriska flyktingar i Domeez, Irak, är en av de platser där Läkare utan gränser bidragit med hjälpinsatser. THE YEAR BEGAN with a historic event. In February, it was announced at a ceremony in Hong Kong that a private person with links to Sweden is to dona- 2 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 te the equivalent of 400 million kronor to Karolinska Institutet for research into regenerative medicine, one of the many fields in which our university has a prominent international position. The donation, one of the most generous in the history of Karolinska Institutet, will be used to strengthen and develop the research being done at Karolinska Institutet and to establish an independent research centre under our auspices in Hong Kong. THIS WILL CREATE a dual-node research centre that will reinforce the fruitful collaboration that already exists between Karolinska Institutet and universities in Hong Kong and mainland China. Its initial focus will be on research into new therapies for serious heart failure, liver failure, spinal injury and neurodegenerative diseases such as Parkinson’s. This is the first time that Karolinska Institutet has establish ed a centre beyond Sweden’s national borders. KAROLINSKA UNIVERSITY HOSPITAL is our single most important partner, and if we both manage to integrate our businesses more effectively than is currently the case, great opportunities await us. However, if tomorrow’s healthcare is to provide a solid platform for the university’s core activities, we must also continue to develop our partnerships with all I nstitutet i P3, ett veten skapsprogram i Sveriges Radio, med programledaren och På spåret-tävlanden Jesper Rönndahl, letar nu efter det coolaste vetenskaps ljudet. När vårsäsongen drar i gång i mars börjar också tävlingen Jesper ”Sounds of sci Rönndahl. ence”. Befinner du dig mitt bland ljud som kan kopplas till vetenskap så kan du skicka in en ljudfil (exempelvis via inspelnings funktionen på mobilen) till redaktionen. Nominerade ljud spelas upp i programmet och lyssnarna får rösta fram det bästa bidraget. Skicka ditt bidrag till institutet@ sverigesradio.se med ljud, förklaring av ljudet och kon taktuppgifter. SIFFRAN 70 Den högre utbildningen är starkt könsuppdelad. När mare 70 procent av det totala antalet yrkesexamina är av lagda av kvinnor. Kvinnorna är dessutom i majoritet på sju av tio yrkesexamina. Bland dem finns stora yrkesgrupper som arbetsterapeuter, psykologer och sjuksköterskor. Källa: UKÄ Foto: LÄKARE UTAN GRÄNSER CITATET ”Jag har inte tränat sedan lumpen och det var väl en 70 år sedan.” 2015 promises to be an exciting year for us all 2015 PROMISES to be an exciting, challenging and important year for Karolinska Institutet. The implementation of Strategy 2018 is in full swing in all parts of our organisation; discussions on the regional ALF agreement have been intensified; and growing numbers of KI employees are becoming involved in the planning of the major infrastructure projects that will shape research, education and healthcare for the decades to come. Tävla med vetenskapliga ljud i radio the other hospitals and clinics engaged in clinical research and education. We therefore need a common cooperation strategy for clinical research, education, healthcare, innovation, and knowledge application and dissemination. Det säger Runar Ekstrand, 91, i tidningen Allers, som tillhör de yngre 90-plussare som nu tränar regelbundet på Sickla hälsocenter i Nacka. Att det aldrig är för sent att börja träna bekräftar forskare vid Karolinska Institutet som bland annat rekommenderar hopprep som ett utmärkt sätt att förebygga benskörhet. THE WINTER SPORTS holidays are drawing close and the country is blanketed in snow. Many of you might be seizing the opportunity to spend a few days on the slopes or enjoy long walks in the sunshine. Whatever you are doing, I wish you all a stimulating and productive spring semester. ANDERS HAMSTEN Vice-Chancellor KI Bladet, Karolinska Institutet, Kommunikationsavdelningen, Nobels väg 6, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, [email protected] Chefredaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Tove Harström, Iris Media Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Västerås 2015. KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2015. Webbplats: ki.se/kibladet Nästa nummer av KI Bladet kommer den 22 maj 2015. KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 3 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Hallå KI, pass på attityden! MF vill att kritiska studenter får bättre bemötande I en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har studentkårer vid landets lärosäten fått svara på frågor om hur klagomål från studenterna hanteras. Medicinska Föreningen (MF) vid Karolinska Institutet pekar på flera fall av otrevligt bemötande från lärare och kursansvariga. KI har tydliga policyer, rutiner och dokument, anser MF, vilket ger en god grund för hanteringen av klagomål från studenterna. Det som däremot saknas i de aktuella fallen är en god dialog. I 21 av totalt 35 olika ärenden till studentombudsmannen under våren 2014 möttes studenterna av ett otrevligt eller anklagande sätt hos ansvariga inom en kurs eller ett program när de framförde sina klagomål. DET ÄR EN BILD som MF:s nya ordförande Jennie Sporre och nya vice ordförande Andrea Montano Studenter som vill gå vidare med sina klagomål blir ofta ifrågasatta för sin kompetens SE HIT, STUDENTER SE HIT, LÄRARE MF:S RÅD TILL STUDENTER SOM HAR KLAGOMÅL: MF:S RÅD TILL LÄRARE OCH KURSANSVARIGA: Var inte rädd för att prata med din lärare eller handle dare, det är inte fel att påtala brister och som student kan du ofta påverka. Var saklig i din beskrivning av problemet eller kritiken. Kontakta studentkåren om du tycker det är svårt att framföra ditt ärende själv, antin gen sektionen (representanter för ditt program) eller studen tombudsmannen (studenter på grund- eller avancerad nivå) eller doktorandombudsmannen (studenter på forskarutbild ningsnivå). Ta inte kritiken personligt utan se klagomål som konstruktiv återkoppling. Betrakta studenten som en resurs som bryr sig om sin utbildning. Att bli kontaktad av studentombudsmannen eller doktorandombudsmannen betyder inte att klagomåls ärendet har ”gått långt” utan att studenten vill ha en representant för att inleda en dialog. 1 2 3 Montes känner igen. De berättar om lärare, handledare och kursansvariga som hamnar i försvarsställning när kritik riktas mot dem. ”Du är inte utbildad än” eller ”du håller inte det akademiska måttet” kan vara argument som studenterna får i retur. – Studenter som vill gå vidare med sina klagomål blir ofta ifrågasatta för sin kompetens, säger Andrea Montano Montes. MF:s uppfattning är att det inte handlar om undermåliga studenter, utan om engagerade studenter som vill påverka sin utbildning och att en förklaring till den defensiva inställningen hos enskilda 1 2 3 medicinskaforeningen.se Läs mer. lärare kan handla om en ovana i att hantera kritik. – Om man jämför med disciplinärenden som hanteras på central nivå, där studenterna har upplevt ett väldigt gott bemötande, finns en vana att utreda en situation eftersom det är disciplinnämndens huvudsakliga uppgift, säger Jennie Sporre. DET FINNS ingen formell träning för det här uppdraget och många slits mellan handledarrollen och kliniken, förklarar Mats Rundgren i programnämnden för läkarprogrammet, ett av KI:s största program. – Men får man uppdraget ska man också klara av allmän social kompetens, säger han. Däremot vill han poängtera att i en konflikt är det två parter, studenten och läraren, och ingen utifrån som bedömt ärendet. – Det innebär inte att man ska bli olämpligt bemött. Men man ska inte heller bara acceptera beskrivningen. I kursutvärderingar får vi ofta bra resultat vilket inte utesluter att vi har enskilda konflikter, säger Mats Rundgren. MF FÖRESPRÅKAR en bättre dia log mellan akademin och studenterna. Till exempel genom workshops som tar upp scenarier som visar att klagomål kan leda till något bättre, och Mats Rundgren nämner att kraven på pedagogisk kompetens ökar. – I en kommande lärargeneration kommer i princip alla att ha genomgått formell pedagogisk utbildning, säger han. För att undvika att studenter och akademin blir som två olika läger råder studentombudsmannen John Håkansson fler att vända sig till honom. – Ofta kommer ärenden till studentombudsmannen ganska sent. Jag tror på att utbilda i de rutiner som finns och att så fort man har ett ärende ta kontakt med studentombudsmannen, som kan hjälpa till att föra en bättre dialog mellan den klagande och motparten. Då skulle man kunna undvika många missförstånd, säger han. UNPLEASANT RESPONSE FROM TEACHERS A survey of student unions conducted by the Swedish Higher Education Authority (UKÄ) reveals the atti tudes of students towards the hand ling of complaints. According to the report and the Medical Students’ Union (MF) at KI, there have been numerous incidents in which students have felt badly treated by teachers and cour se coordinators at the university. MADELEINE SVÄRD [email protected] Utbildningsdekanen: ”Allvarligt” UKÄ-rapporten lyfter fram det som brister i klagomålshanteringen på KI, men det finns många goda exempel också. MF:s vice ordförande Andrea Montano Montes (till höger), som tagit studieuppehåll från biomedicinska analytikerprogrammet och MF:s ordförande Jennie Sporre (till vänster) från samma program, nämner ett: “Vi pratade med representanter för vårt program om att få extra tillfällen för tentamen, och de lyssnade på oss. Resultatet blev att alla var mindre stressade och vi fick en otroligt bra och engagerad klass.” Foto: GUNNAR ASK 4 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 n – Jag ser allvarligt på detta och det är bara att beklaga att studenterna upplever att vi inte tagit till oss av kritik vi fått tidigare. Samtidigt är det positivt att studenterna upplever att det finns tydliga policyer för att omhänderta klagomål, säger Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning vid KI. Hon uppfattar det till stor del som en attitydfråga som KI måste arbeta med generellt, och att le- darskapet är av största vikt för en förändring. – Naturligtvis ska vi ha en öppen och konstruktiv dialog med våra studenter då de framför klagomål. Vi kan lära oss mycket av studenterna och de kan bidra till att utveckla KI:s verksamhet och arbetsmiljö. Studenterna är dessutom våra blivande kollegor, säger Annika Östman Wernerson, som nu ska ta upp och diskutera frågan i KI:s ledning. DEAN OF HIGHER EDUCATION: “URGENT AND REGRETTABLE” Annika Östman Wernerson. “This is a matter of urgent concern to me, and I find it regrettable that the students think we’ve not taken their complaints seriously,” says Dean of Higher Education Annika Östman Wernerson. “At the same time, it’s reassuring that they feel that there are coherent policies in place for handling complaints.” Läs mer om klagomåls hantering för doktorander på nästa sida. KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 5 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT DO: Problemet är svårt att rå på i vissa miljöer John Steen anser att lärare bör klara av att hantera kritik Klagomål från forskar JOHN STEEN TROR även att studerande hanteras studenter ibland inte tas bra centralt på KI riktigt på allvar och men brister på lokal att de kan tolkas som Fortsättning nivå. Ofta gäller överkänsliga. från föregående doktorandens – Men även om det uppslag klagomål huvudskulle vara så måste handledaren, och då man kunna hantera har institutionen ofta det, det måste bli en del backat upp personal och av lärarprofessionen. den klagande har inte tagits Han får medhåll av Bob Harpå allvar. ris, professor och studierektor för forskarutbildningen, som Enligt doktorandombudsmannen menar att det delvis handlar om (DO), på MF, John Steen, stäm- en kultur där man inte är van vid mer den bild som kommer fram konfrontation. i UKÄ-rapporten (se artikel på – Ett systematiskt problem föregående uppslag), även är att det finns för lite om den inte är represenåterkoppling och att det tativ för KI som helhet. är sällsynt med en ärlig För dem som drabbas av diskussion och att reett dåligt bemötande är flektera över sin roll som det allvarligt. handledare, säger han. – Både när det gäller klagomål från grundutMED FLER TILLFÄLLEN för bildningsstudenter och feedback skulle situatiodoktorander handlar det nen se bättre ut, menar ofta om samma miljöer. Bob Harris. han. Men vissa struntar Det finns institutioner helt i utvecklingssamtal, där vi har kontaktat previlket man ska ha, och träffar fekter och även dekaner på cent bara sina doktorander när det ral nivå och sett att det har blivit behövs en signatur för årlig uppbättre. Men andra miljöer är svå- följning. rare att rå på, säger han. – En bra handledare lägger inte över problemen på sin doktorand utan sätter ljuset på sig själv, då är det lättare att hantera något som inte fungerar, säger Bob Harris, som fått pris för sitt sätt att utveckla forskarutbildningen på KI. – Handledarutbildningen har Ett systematiskt gett resultat, men många har problem är att det fortfarande inte gått en sådan finns för lite utbildning. Det måste finnas en återkoppling vilja att förändras också, säger han. MADELEINE SVÄRD [email protected] 6 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 Many nominations were received from departmental heads in response to the adverti sement posted by the Board of Higher Education for its new “Fram tidens utbildnings ledare” leadership programme. 30 participants have since been chosen and the course is now in full swing. ”Framtidens utbildningsledare” går på deltid och utbildar deltagarna inom ledarskaps- och utbildningsfrågor. Foto: TERESA SÖRÖ 30 utvalda utbildas till framtidens ledare Ibland tolkas studenterna som överkänsliga, tror doktorandombudsmannen på MF, John Steen. Foto: GUNNAR ASK DOCTORAL STUDENTS’ OMBUDSMAN: IT’S OFTEN ABOUT THE SAME ENVIRONMENTS Complaints from KI’s doctoral students are dealt with well at a central level but poorly at the local. Many such complaints con cern the students’ principal supervisors, who are often backed up by their departments, a tendency that leaves the complainants feeling that they have not been taken seriously. Arbetsmiljön har fått en egen dag på KI n Ett nytt inslag bland KI:s olika temadagar hade premiär strax före årsskiftet. Då genomfördes för första gången en arbetsmiljödag som ägnade sig helhjärtat åt frågor om arbetsmiljö och hälsa på arbetsplatsen. Huvudtalare var Richard Bolden vid Bristol Business School, University of the West of England, som talade under rubriken Vad är ett akademiskt ledarskap? Andra talare var Malin Lohela Karlsson vid Institutet för miljömedicin, och Christer Sandahl, arbetsmiljönämndens ordförande. I slutet av dagen delade rektor Anders Hamsten ut KI:s första arbetsmiljö- och hälsopris, som gick till Dan Segerbäck vid institutionen för biovetenskaper TRAINING PROGRAMME FOR FUTURE LEADERS och näringslära för att han i mer än 20 år ”engagerat och systematiskt arbetat med att utveckla både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på institutionen”. Prissumman på 30 000 kronor används för fortsatta arbetsmiljöinsatser på institutionen. Före detta KI-medarbetaren Christina Hallgren fick ett heders omnämnande för att hon under sin yrkesverksamma tid varit drivande och utvecklat arbetsmiljöfrågorna på KI, framför allt vad gäller laboratoriesäkerhet. Arbetsmiljödagen ska nu bli ett årligt inslag och den andra i ordningen genomförs hösten 2015. Se Rickard Boldens föreläsning på youtube: KI’s Work Environment Day: Richard Bolden. När styrelsen för utbildning annonserade om det nya ledarskapsprogrammet Framtidens utbildningsledare var det många som nominerades av sina prefekter. Nu är 30 deltagare utvalda och utbildningen i full gång. Sari Ponzer. dels att de kan se en karriär inom KI som prefekter, dekaner eller utbildningsansvariga, och hur de ska kunna leda den pedagogiska verksamheten, säger projektledaren Sari Ponzer. Syftet med det tre terminer långa programmet är, som namnet säger, att grunda för en karriärutveckling mot ledarskapsuppdrag inom akademin. – Vi räknar med att deltagarna dels får mer kunskaper och färdigheter om hur man bäst når de mål man har framför sig, och FRAMTIDENS utbildningsledare finansieras av styrelsen för utbildning men deltagandet sker på arbetstid som avsätts av respektive institution. Det var viktigt att låta prefekter nominera deltagarna. – Vi ville försäkra oss om att de nominerade hade prefektens mandat och att de var personer man verkligen ville lyfta fram. Tyvärr kunde inte alla nominerade få plats inom programmet trots väldigt fina meriter. Deltagarna kommer från nästan alla KI:s institutioner. Samtliga är disputerade, har dokumenterad pedagogisk erfarenhet och är KI-anknutna som forskare och lärare eller som kliniker. UTBILDNINGEN HAR tre teman: ledarskap, organisation och pedagogiskt utvecklingsarbete och ges med nationella och internationella experter vid tre internat och flera heldagsevenemang. – Hur man leder verksamhet inom universitetet är annorlunda än inom en sjukvårdsorganisa- Nya studenter tipsades om inre morötter korta.nu/richardbolden Du hittar Richard Boldens föreläsning via snabblänken. n Den 19 januari startade vårterminen med en välkomstdag för nya KI-studenter. Aula Medica fylldes med cirka 450 blivande arbetsterapeuter, fysioterapeuter, läkare och sjuksköterskor som fick lyssna på välkomsttal och föreläsningar. En av flera föreläsare var Ola Hermanson vid institutionen för neurovetenskap, som talade under rubriken ”Hjärnans vindlingar och vrår” – om sin väg från student till forskare. Efter lunchmacka och mingel talade Sara Bengtsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap om att hitta sin ”inre morot”. Att försöka hamna i ett tillstånd av ”flow” var hennes råd för att ta sig an en uppgift på bästa sätt. Därefter var en studentpanel redo att svara på frågor från publiken. En fundering som dök upp var hur man som ny student lyckas hinna med ett snabbt tempo på föreläsningarna. – Jobba ihop i en studiegrupp, diskutera efter föreläsningarna. Alltid är det någon som har antecknat och förstått vad som sades. Man lär sig av och genom varandra, var rådet från panelen. Bara dagar innan, den 16 januari, firades fysioterapeuter och sjuksköterskor, arbetsterapeuter och läkare som tagit sin examen. Så från oss alla till er alla: Välkomna! Och grattis. tion. Inom akademin är självständighet tydligt uttalat och då kan det vara svårare att få alla med sig, säger Sari Ponzer. Men det finns också ytterligare en poäng med att gå en sammanhållen ledarskapsutbildning. – Man får ett personligt nätverk som man kan söka stöd och hjälp hos. Jag har fortfarande kvar mitt nätverk från när jag gick programmet Framtidens lärare på KI. Det är väldigt betydelsefullt i det dagliga arbetet, säger hon. MADELEINE SVÄRD [email protected] Nya ansikten i Aula Medica. KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 7 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Arvet efter Retzius laddad fråga på KI Artiklar i Dagens Nyheter om Retzius kraniesamling har väckt en debatt på Karolinska Institutet om Retzius ska finnas kvar som namngivare åt olika platser på campus. ”Vi kan inte frikänna 1800-talsanatomerna från rasforskningen”, säger Olof Ljungström vid enheten för medicinens historia och kulturarv. Foto: GUNNAR ASK När nya byggnader uppfördes på campus Solna i början av 1990-talet namngavs flera platser efter Anders Retzius och sonen Gustaf Retzius: Retziuslaboratoriet, Retzius väg och föreläsningssalen Gustaf Retzius. Bägge var välkända anatomer i 1800-talets vetenskapssamhälle och hör till de mest framstående profilerna i lärosätets historia. Som en del i sin anatomiska forskning bedrev de också rasforskning och samlade ihop kranier från olika delar av världen. Flera länder har bett om att kvarlevorna ska återlämnas. KI har kritiserats för att inte ha hanterat detta tillräckligt skyndsamt. FÖRRA VÅREN lyfte en doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Neuro, frågan om Retzius problematiska koppling till rasforskning i en skrivelse till rektor. Doktoranden föreslog att namnet skulle tas bort från de platser på KI som i dag bär deras namn. Olof Ljungström vid enheten för medicinens historia och kulturarv beredde underlaget till svaret på skrivelsen. – Historien behöver skrivas på ett annat sätt än tidigare. Förslagsställaren ställer på ett sätt rätt frågor. Det fanns tillräckligt mycket information om Retzius, för att han skulle börja ställa frågor. Försvinner Retzius namn kommer framtida personer inte på samma sätt kunna ställa de frågorna, säger han. FRÅGAN ÄR inte ny. Den har rests tidigare och Olof Ljungström tror att frågan antagligen återkommer även om man tar bort namnet. – Vi kan inte frikänna 1800-tals anatomerna från rasforskningen. Vi kan inte vitmåla dem och få bort det ur historien. Å andra sidan, om man bara använder det prob lematiska som urval för vad man ska göra i den här situationen blir det också ofullständigt. En fungerande syntes måste omfatta båda sakerna, säger Olof Ljungström. Det har ännu inte fattats något beslut i namnfrågan. – Vi planerar ett öppet seminarium i frågan och ska därefter ta frågan om namngivningen under övervägande. Vi måste beakta vilka associationer ett namn ger, även om detta inte är en på långa vägar fullständig bild av Retzius, säger Per Bengtsson, universitetsdirektör. I HÖSTAS BESLUTADES om flera ak- tiviteter för att diskutera rasforskningens historia vid Karolinska Institutet. Bland annat planeras under våren ett internt seminarium för medarbetarna på Neuro. – Vi planerar också ett internationellt symposium om mänskliga kvarlevor i museisamlingar och hur de hänger ihop med rasforskningen, troligtvis till 2016, säger Eva Åhrén vid enheten för medicinens historia och kulturarv. KARIN SÖDERLUND LEIFLER [email protected] OM RETZIUS l Anders Retzius (1796–1860) var KI:s rektor under 30 år och professor i anatomi. l Gustaf Retzius (1842–1919) fick internationellt erkännande för sina publikationer om nervsystemets och hörsel organets uppbyggnad, innehade den första professuren i histologi vid KI och var bland annat hedersdoktor vid Harvard university. l Utställningen som finns i Retziuslaboratoriets foajé ska uppdateras med informations material om Retzius forskning och kraniesamlingen i samband med rasforskningen, med mer information på KI:s webbplats. l Kraniesamlingen kommer att dokumenteras och inventeras för att fördjupa kunskaperna om samlingen och dess historiska betydelse. Rektor välkomnar påskyndad återlämning av kvarlevor n Det ärende som Karolinska Institutet berett om återlämning av mänskliga kvarlevor till Nya Zeeland, ligger nu hos utbildningsdepartementet som vill påskynda processen för återlämning. 8 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 Under 2014 återtog Karolinska Institutet en tidigare deponerad kraniesamling för att göra den inventering och dokumentation som krävs för att kunna hantera samlingen på ett värdigt och etiskt riktigt sätt. Samlingen uppmärksammas i samband med artikeln i Dagens Nyheter som väckt frågan om KI:s historiska arv. I det aktuella fallet har målet varit att få en överblick över hela den del av samlingen som rör utom-europeiskt material, särskilt urbefolkningar, utöver individer från Nya Zeeland. Rektor Anders Hamsten beklagar att det tagit så lång tid och välkomnar att regeringen vill skynda på processen. Vårterminens nya ledamöter Ett valår är till ända och en ny mandatperiod tog sin början den 1 januari 2015. Under förra året har såväl dekaner och prodekaner som lärarrepresentanter i konsistoriet och i verksamhets styrelserna valts. Dekaner och prodekaner utsågs redan under våren 2014. Och i december fastställdes också valresultatet för nya lärarrepresentanter i de tre verksamhetsstyrelserna. Under hösten blev det också klart vilka som får representera lärarna i Karolinska Institutets högsta styrelse, konsistoriet, från årsskiftet. Elias Arnér fortsätter i tre år till och Anna Karlsson och Lena Von Koch är nya ledamöter i konsistoriet. Lärarrepresentanterna i verksamhetsstyrelserna valdes i sin tur av en nomineringsförsamling som representerade institution erna. Mandatperioden gäller från 1 januari 2015 till 31 december 2017. CONTROVERSIAL NAME DISCUSSED An article in Da gens Nyheter on Retzius’s collec tion of crania has sparked a debate at Karolinska Insti tutet on whether the name Retzius is to be used around KI’s Solna campus, where many places created during the building phase of the early 1990s were named after Anders Retzius and his son Gustaf. “We’re planning an open seminar on the question, after which we’ll be considering the naming issue,” says University Director Per Bengtsson. “We must take into account the asso ciations a name has, even if this is by no means the complete picture of who Retzius was.” CK : to TO IS Fo MADELEINE SVÄRD LÄRARREPRESENTANTERNA: STYRELSEN FÖR UTBILDNING Missa inget kul på vårschemat! Det nya kalenderåret bjuder både ny startade och omstartade seminarieserier, och på firanden som uppmärksammar trotjänare såväl som nydisputerade. Här är några av vårens alla händelser. Hitta mycket mer i KI-kalendern. KI DISCOVERS – MED SVEN SANDIN När: 18 februari klockan 12.00–13.00. Var: Nobel Forum, KI Solna. l Seminarieserien KI Discovers presenterar framstående aktuell forskning av KI:s forskare. Hela vårserien finns presenterad på intern webben.ki.se. FÖR NIT OCH REDLIGHET I RIKETS TJÄNST 2015 När: 18 februari. Var: Svenska Läkaresällskapet OBS! Speciell inbjudan krävs. l Varje år delas utmärkelsen NOR ut till arbets tagare ”för nit och redlighet” som varit anställda av staten under minst 30 år. Under kvällen uppmärksammas också KI:s silvermedaljörer. LÅT DIG INSPIRERAS AV EN PROFESSOR – MED PETER FRANSSON När: 26 februari klockan 12.15–12.45. Var: Universitetsbibliotekets entré, KI Huddinge. l Seminarieserien ”Student - Låt dig inspireras av en professor” fortsätter 2015 och välkomnar KI-studenter med olika teman samt lunchmacka och dryck. Alla professorer som föreläser finns presenterade på ki.se. KI DISCOVERS MED IGOR ADAMEYKO – NU OCKSÅ I HUDDINGE När: 4 mars klockan 12.00–13:00. Var: Birkeaulan, KI Huddinge. l Inom seminarieserien KI Discovers presente ras framstående aktuell forskning av KI-forskare – i vår även i Huddinge. MOOC OM EHEALTH STARTAR När: 22 april klockan 11.00. Var: Online. l Start för sexveckorskursen eHealth – Opportunities and Challenges, en introduktion. Kursen ges inom Massive Open Online Course – MOOC vid KI, av Centrum för hälsoinformatik vid institu tionen för lärande, informatik, manage ment och etik. Deltar gör människor från hela världen – via internet. PROMOTIONSHÖGTIDEN FIRAR NYA DOKTORER När: 22 maj. Var: Stockholms stadshus OBS! Speciell in bjudan krävs. l Karolinska Institutet arrangerar varje år firandet av nydisputerade. Förutom nyblivna doktorer promoveras även hedersdoktorer. I vår är det dags igen. ki.se, internwebben.ki.se Läs mer om allt som händer i KI-kalendern. Kursstart för MOOC om eHealth l Professor Ann Langius-Eklöf, institu tionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS). l Professor Anette Lohmander, institu tionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (Clintec). l Universitetslektor Lars Henningsohn, Clintec. l Professor Carl Johan Sundberg, institutionen för fysiologi och farmakolog (FyFa). l Universitetslektor Maria Bradley, institutionen för medicin, Solna (MedS). l Universitetslektor Anna Kiessling, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS). STYRELSEN FÖR FORSKARUTBILDNING l Universitetslektor Maria Ankarcrona, NVS. l Professor Lennart Nilsson, institu tionen för biovetenskaper och närings lära (Bionut). l Forskare Michael Fored, MedS. l Professor Lars Holmgren, institu tionen för onkologi-patologi (OnkPat). l Universitetslektor Marie Hasselberg, institutionen för folkhälsovetenskap (PHS). l Professor Håkan Westerblad, FyFa. STYRELSEN FÖR FORSKNING l Professor Laura Fratiglioni, NVS. l Professor Patrik Ernfors, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB). l Professor Anna Krook, FyFa. l Professor Camilla Sjögren, institu tionen för cell- och molekylärbiologi (CMB). l Professor Per Hall, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB). l Professor Anna Martling, institu tionen för molekylär medicin och kirurgi (MMK). KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 9 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Svårt redovisa hur anslag fördelats på män och kvinnor KI ESTABLISHES RESEARCH BASE IN HONG KONG AFTER DONATION Karolinska Institu tet is to set up its own research base in Hong Kong. This is made possible by a donation of USD 50 million, equivalent to SEK 400 million made by Hong Kong-ba sed businessman Ming Wai Lau. The Ming Wai Lau Center for Regenerative Med icine will comprise two nodes, one in Stockholm and one in Hong Kong, and will allow sci entists from Hong Kong, China, and around the world to work together in a research environ ment under the auspices of KI. Statskontoret fick regering ens uppdrag att analysera hur mycket anslagsmedel och externa forskningsmedel som kommit kvinnor respektive män till del, och hur lärosätena beslutar om fördelningen. För KI:s del gick det bara att redovisa en tiondel av de fördelade anslagen. – Mer än hälften av KI:s anslag för forskning är externa – men där är tyvärr kodningen av vem som får vilket anslag inte tillförlitlig, säger Erik Forsse, utredare på avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer vid universitetsförvaltningen. – Den andra hälften, fakultetsanslaget, fördelas till största delen av institutionerna själva. Att be dem ta fram siffrorna skulle ha inneburit ett alltför omfattande arbete, säger han och tillägger att KI precis har inlett en översyn av ekonomisystemet för att det bättre ska visa hur anslagen fördelas. Med Ming Wai Laus donation på 400 miljoner kronor etablerar KI Ming Wai Lau Center för regenerativ medicin i både Hongkong och Stockholm. KI satsar i Hongkong med rekorddonation Foto: GUSTAV MÅRTENSSON rapport nu redovisar från KI är alltså den tiondel av anslagssumman som forskningsstyrelsen fördelar direkt. Av dessa medel får män en löneandel som är nio procentenheter större än den som går till kvinnorna. – Men den enda slutsats man egentligen kan dra är att KI behöver bättre statistik, säger Erik Forsse. På den punkten är han överens med Hans-Gustaf Ljunggren som är dekan för forskning och ansvarig för anslagsfördelningen från forskningsstyrelsen. DET STATSKONTORETS 400 miljoner till nytt forskningscentrum för regenerativ medicin Den 2 februari blev det känt att Karolinska Institutet får 50 miljoner US dollar, motsvarande 400 miljoner kronor, av en privat donator, affärsmannen Ming Wai Lau. Han har studerat vid Kings College och London School of Economics, är registrerad advokat i New York och ordförande och verk- ställande direktör för fastighetsbolaget Chinese Estates Holdings Limited. Medlen från Ming Wai Lau ska användas till ett forskningscentrum för regenerativ medicin under KI:s ledning som får donatorns namn, och som kommer att bestå både av en nod i Hongkong, där Ming Wai Lau har sin huvudsakliga affärsverksamhet, och en nod i Stockholm. MÅLET ÄR BLAND annat att med stamcellsteknik kunna återskapa skadad vävnad i hjärta, lever och nervsystem. Forskningen kommer till exempel att fokusera på hjärt- vävnad som skadats vid hjärtinfarkt, ryggmärgsskador och att finna bot mot Parkinsons sjukdom. – KI ÄR EXPERT på regenerativ medicin och detta är ett intressant forskningsområde som innebär stora möjligheter till banbrytande medicinsk forskning, säger Ming Wai Lau i en intervju med DI där han också berättar om sin koppling till Sverige. De senaste åren har han pendlat till Sverige eftersom hans familj, två barn och deras mor, har bott här. I höstas flyttade familjen tillbaka till Hongkong. Ming Wai Lau Center blir det första forskningscentrumet som KI öppnar utanför Sverige och en stor del i satsningen blir internationell rekrytering av framför allt yngre ledande forskare. – Den mycket generösa donationen från Ming Wai Lau öppnar enastående möjligheter till genombrottsforskning inom dessa mycket viktiga sjukdomsområden, säger rektor Anders Hamsten som också betonar vikten av samarbetet med forskarna i Hongkong och Fastlandskina inom regenerativ medicin för att uppnå målen. Anslag till forskning om chefsmobbning n Vad händer när mobbningen riktas uppåt och det är chefen som blir utsatt? Det har docent Christina Björklund vid Institutet för miljömedicin vid KI, fått 3,3 miljoner kronor från AFA Försäkring för att forska om. Hon säger till Kollega.se att mobbning av chefer an10 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 tagligen är vanligare än vad många tror, men det är något det talas tyst om. Mellanchefer har en särskilt utsatt position, menar hon. Christina Björklund hoppas att hennes forskning kan leda till förslag på förbättringar av hur man hanterar chefer som utsätts. dra omkostnader som inte med lätthet kan härledas till kön, säger han. – När det gäller att beakta kvinnors och mäns förutsättningar finns det mycket att jobba med. Det handlar om frågor kring lika villkor och karriärmöjligheter, säger Hans-Gustaf Ljunggren och nämner forskningsstyrelsens strategiska satsning som innebär att institutioner som anställer en kvinnlig professor får ett extra ekonomiskt stöd under fem år. Även Christer Sandahl, ordförande i Rådet för lika villkor, och Marianne Schultzberg, ledamot i rådet och prodekan för forskar utbildningen, anser att det finns mer att göra på jämställdhetsområdet. ENLIGT MARIANNE Schultzberg arbetar KI en hel del med jämställd rekrytering, men löner och anslag har inte diskuterats lika mycket. Christer Sandahl: – Om vi hade kunnat studera hela anslaget skulle resultatet sannolikt ha blivit en viss övervikt i anslagen för män, eftersom fler män har professurer. MADELEINE SVÄRD [email protected] Den enda slutsats man egentligen kan dra är att KI behöver bättre statistik I statskontorets rapport redo visas endast en liten del av de fördelade anslagen på KI. Foto: ISTOCK PHOTO I oktober genomförde KI sin stora medarbetar undersökning. Nu kommer nästa steg. Alla enheter och grupper ska formulera en handlingsplan. DIFFICULT TO CHECK GENDER DISTRIBUTION OF GRANTS Statskontoret (The Swedish Agency for Public Management) has demanded reports from the country’s educa tional institutes in order to ascertain how much of the government appropriation and external research grants goes to women and how much to men. KI was able to provide details on ten per cent of its appropriation: the rest of the money can not, as yet, be gender catego rised. – De ska fokusera både på det som enkätsvaren visar är bra och på åtgärder för det som behöver utvecklas, säger personaldirektören Mats Engelbrektson. Sista februari ska alla handlingsplaner finnas på en portal på internwebben. Minst 200 handlingsplaKI Bladet ner blir det när nr 4/2014. alla är klara. – Arbetet med resultatet av den här enkäten är ingen pliktskyldig övning. I så fall vore det inte värdefullt att skicka ut någon enkät alls, säger Mats Engelbrektson. NÄR PLANERNA finns ska HR-en- heten och institutionerna gå igenom dem, och se vilka KI-övergripande åtgärder som behövs. – I slutet av februari vet jag mer om hur enheterna tänker arbeta. När enkätresultaten kom i höstas visade den att förekomsten av mobbning minskat. Men den visade också att yngre KI-anställda är mindre nöjda med sin arbetssituation än äldre. Och att KI:s övergripande strategi inte är så känd. I SLUTET AV ÅRET kommer en mindre enkät att finnas tillgänglig som institutionerna och andra kan använda för att följa upp sina åtgärder. – Uppföljning löper ständigt. Så måste det vara, säger Mats Engelbrektson. JONAS FREDÉN [email protected] SAMTIDIGT ANSER Hans-Gus- taf Ljunggren att de frågor som ställs är viktiga, men att statskontorets undersökning inte på ett tydligt sätt ger svar på hur fördelningen av de statliga forskningsanslagen ser ut. – Dessa täcker alltifrån löner till hyror, core-faciliteter och an- MADELEINE SVÄRD [email protected] Mellanchefer kan haen särskilt utsatt position. Foto: ISTOCK PHOTO Med affärsmannen Ming Wai Laus donation på 400 miljoner kronor etablerar Karolinska Institutet forskningsverksamhet inom regenerativ medicin i samarbete med forskare i Hongkong. Översyn av KI:s ekonomisystem Så här ska medarbetar enkäten följas upp EMPLOYEE SURVEY FOLLOWED UP In February 2015, KI’s units are to produce action plans detailing the steps that will be taken in response to last year’s employee survey. A short follow-up survey will be taken at the end of the year. Massa nytt på bibblans webb Se Nobelpristagarna svara n KIB, Karolinska Institutets universitetsbibliotek har fått en ny webbplats som såg dagens ljus den 14 januari. Den nya webbplatsen går i nya ki.se:s fotspår och anpassar sig till olika skärmar som mobil, surfplatta eller dator (så kallad responsiv design). Kolla in kib.ki.se och läs om alla olika områden (databaser, tidskrifter, praktiska appar och uppslagsverk med mera) som biblioteket kan hjälpa till med. n Missade du frågestunden med 2014 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin i december kan du se den på youtube i stället. Frågestunden var för anställda och studenter och May-Britt Moser och Edvard Moser stod för svaren. John O’Keefe kunde inte medverka. Du hittar filmen snabbt med snabblänken: korta.nu/fragestund KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 11 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Det är speciellt att ses tidigt på morgonen, tre, fyra personer, och köra hela dagen i labbet THE LIFE OF A MULTITASKER Det är roligt och givande att vara engagerad på många håll. Samtidigt är universitetet beroende av mångsysslarna, menar Gabrielle Paulsson-Berne, senior forskare med flera roller på KI. En forskare, många roller Uppdragen och rollerna som ska kombineras i jobbet tenderar att öka med åren, samtidigt som ansvars områdena blir mer övergripande. Ofta är det härligt, ibland blir det för mycket. Aterosklerosforskaren Gabrielle Paulsson-Berne vet. I likhet med de flesta av sina seniora kolleger har hon Anders Nilsson ett antal olika roller på KI. TEXT:FOTO: Gunnar Ask 12 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 D et är roligt att vara mångsysslare. Och frustrerande. Och nödvändigt. För femton år sedan var Gabrielle Paulsson-Berne den som hittade bäst i forskargruppens labb på CMM, Centrum för molekylärmedicin. Som senior forskare, finner hon sällan tiden att själv delta vid experimenten i labbet. I dag är hon forskare, handledare, biträdande gruppledare, kursansvarig, lärare samt aktiv i olika kommittéer och nätverk på KI. Bland annat. Labbandet får mestadels överlåtas till postdoks och doktorander. – Fast i måndags tog jag mig den tiden. Det är speciellt att ses tidigt på morgonen, tre, fyra personer, och köra hela dagen i labbet. Man blir glad när man märker hur mycket som sitter i fingrarna, att de minns precis hur man dissekerar fram en aorta på en mus. Att få vara ”hands on”, känna sig delaktig. Nyttigt är det också – det är lätt att vid ett möte planera kom- plicerade experiment och glömma hur lång tid de tar att göra. Gabrielle Paulsson-Berne forskar om hur immunförsvaret påverkar åderförkalkning, ateroskleros. Tillsammans med kärlkirurger på Karolinska Universitetssjukhuset har hon byggt upp biobanken BiKE, med bortopererade kärlförträngningar, plack, från patienter med ateroskleros. – För vart och ett av proven har vi samlat data om 20 000 gener, om de är på- eller avslagna. Nu följer vi upp de spår vi hittat där, för att upptäcka mekanismer som är delaktiga i processen när placken spricker. De senaste åren är det framför allt molekylen TLR7 som jag studerat. Vi har intressanta resultat, men inget är publicerat än. ÅR 2007 HÖLL HON i uppbyggnaden av kursen ”Frontiers in translational medicine” på nystartade masterprogrammet i biomedicin, och hon har varit kursansvarig sedan dess. Kursen går varje hösttermin, och hennes tanke var att vårterminerna därmed skulle innebära mer ostörd forskning. Men riktigt så har det inte blivit. – Att få ihop en stor kurs är komplext. Att lägga ett stort schema, rekrytera lärare, uppdatera kursinnehållet, jobba vidare med pedagogiken – allt sådant måste ske mellan kurstillfällena. ANNAT SOM KONKURRERAR med den egna forskningen är allt arbete som gäller forskargruppen i stort. Som att arrangera gruppens seminarieserie, att organisera de interna strukturer som gruppen behöver för att fungera, att vara den seniora ryggraden, kittet, som håller ihop gruppen över tid, medan unga forskare gör sina år i teamet och går vidare. Gabrielle Paulsson-Berne har varit med i stort sett sedan gruppen startade – hon rekryterades som The duties and roles one has to combine at work tend to increase over the years, as does the scope of one’s spheres of responsibility. As atherosclerosis re searcher Gabrielle Paulsson-Berne knows. Like most of her senior colleagues, she has several hats to juggle in her work at KI. Fifteen years ago, Dr Pauls son-Berne was the one most au fait with her research group’s lab at the CMM (Centre for Molecular Medicine); today, as senior research associate, she rarely even finds time to take part in the experiments. These days she is a researcher, a su pervisor, a deputy group leader, a course coordina tor, a teacher and a member of various committees and networks at KI. Amongst other things. Read the article in full on ki.se/en/news postdok i mitten av 1990-talet. De första åren var gruppen åtta, nio personer. I dag är de ett 30-tal. Det blir många roller. Hur går det att kombinera dem? – Det svåra är att få tid till allt. Men jag gillar att göra många olika saker och det känns som att alla vi seniora på KI är mångsysslare. Vi är många som har svårt att låta bli att ta på oss saker – det är roligt och givande att vara engagerad på många håll, man lär sig mycket, får ett stort kontaktnät, träffar folk från hela världen. Många av oss skulle nog tycka att det var tråkigt att ägna all tid åt bara en sak. Samtidigt är universitetet beroende av mångsysslarna, menar hon. Det är de som får insyn i vad som händer på andra håll i organisationen, upptäcker beröringspunkter, får olika delar av verksamheten att korsbefrukta varandra. – Att vara mångsysslare är också ett KIBLADET | NUMMER 3 | 2014 | 13 NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Campus Huddinge får nytt framtidsgym RÖSTER OM GABRIELLE: ”Hon är spindeln i nätet” ”Gabrielle och jag har arbetat ihop i snart 20 år; hon var en av mina första rekryteringar till gruppen. Hon har en väldig yrkesskicklighet, är driftig och duktig på att bygga nätverk. Jag im poneras också av hennes fighting spirit. I gruppen är hon ofta den som håller ihop allt, spindeln i nätet. Hon är en väldigt glad person och förtjust i stora fester. Vem som brukar vinna när vi tycker olika? Både hon och jag har nog en känsla av att det är den andra.” Göran K Hansson, professor och forskargruppledare vid CMM. ”När det gäller translationell forsk ning är Gabrielle mycket viktig i kontaktytan mellan klinik och labb. Hon har ett helikopterperspektiv över kompetenser och tekniker inom olika grupper och en förmåga att koppla ihop rätt personer med varandra. Jag frågar henne om den experimentella sidan, hon frågar mig om den kliniska. Det blir bra diskussioner.” Martin Halle, forskare vid KI samt kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset. ”Man blir glad av Gabrielle. Hon är kreativ i det hon gör, oavsett om det gäller att formulera tankar eller laga en middag. Ett kreativt kaos kunde det vara när man kom hem till henne när barnen var mindre, för det var alltid mycket på gång. Vi är båda från Göteborg, som inte alls är lika hierarkiskt som Stockholm, och jag tycker att Gabrielle har behållit den andan. Hon intresserar sig för alla slags människor, oavsett position.” MATNÖRD ”Jag är en teammänniska” sätt att överleva på universitetet. Gör du bara en sak är du väldigt sårbar. För femton år sedan gick Gabrielle Paulsson-Berne KI:s mentorsprogram WISE, Women in Science. – Det var väldigt lärorikt. Tyvärr har många av dem som gick det lämnat KI – fast ett av syftena var just att få fler kvinnor att stanna här. På varje nivå försvinner det mest kvinnor. Det är problematiskt. Hur kom det sig att du blev kvar? – Jag har funderat på det. En viktig trampolin för mig var att jag fick en forskar assistenttjänst från Vetenskapsrådet efter min postdok. Den gjorde att jag klarade mig under en period när flera jämnåriga försvann. Jag har också haft tur som hamnade i en forskargrupp som generellt varit bra på att på dra in nya anslag. HENNES OMFATTANDE utbildningsuppdrag har också varit en stabiliserande faktor. Att hon kunnat ta dem beror på att hon varit engagerad i utbildningen sedan hon själv var doktorand. Kollegerna som avstod från att undervisa 14 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 I höst kan anställda och studenter börja träna på ett nytt gym på campus Huddinge. Om allt går i lås blir det ett gym med det senaste inom träningsvärlden. Maria Edström, väninna sedan tonåren. När Gabrielle Paulsson-Berne blev kursansvarig fick hon avsäga sig en del annat arbete. ” Jag insåg med viss desperation att jag inte hann med.” för att kunna koncentrera sig på forskningen hade inte samma möjlighet. Det är lätt att ta på sig för många arbetsuppgifter, konstaterar Gabrielle Paulsson-Berne. För att uppgifterna är roliga och viktiga, för att man uppskattar att bli tillfrågad och för att man, i likhet med många av sina kolleger, är en obotlig tidsoptimist. – Ibland har det blivit för alldeles mycket. Efter att jag blev kursansvarig var jag tvungen att avsäga mig en del annat. Jag insåg med viss desperation att jag inte hann med – högarna växte, folk omkring mig började klaga på att de inte fick svar på sina mejl. NU ÄR BALANSEN BÄTTRE, men konflikterna mellan de olika rollerna på jobbet uppstår ändå ofta. Inte minst när det gäller att skriva ansökningar och artiklar. – Folk kommer in med frågor, det ringer i telefonen. Jag har svårt att göra mig icke tillgänglig. Många kolleger sitter hemma när de ska skriva manuskript, jag också ibland. Men det är ju lite konstigt – att vi måste hålla oss borta från jobbet för att kunna jobba! Det som hon mest önskar sig för att få ihop pusslet med alla uppdragen är administrativt stöd för kursansvariga och lärare. – Man är tvungen att hålla i så mycket på detaljnivå för att få ihop en kurs. Det skulle jag gärna slippa. Mycket tid kan gälla krångel med lokaler till exempel. När man vill koncentrera sig på att tänka ut nytt kursinnehåll och nya pedagogiska grepp vore det väldigt skönt om någon annan kunde tänka på logistiken. Dessutom skulle det bli enklare att rekrytera lärare till kursen om det fanns mer stöd. – Många av dem som jag vill involvera i undervisningen säger ”Tyvärr, jag klarar inte att ta på mig mer.” Vi behöver underlätta för lärarna, och det ska löna sig att vara med och utbilda. Var hämtar du energin du behöver? Vad är din drivkraft? – Viljan att vara med, att få vara en del av något viktigt. Jag är en teammänniska, att sitta ensam är uteslutet. KI är en underbar smältdegel av engagerade nördar från hela världen. Det finns något förföriskt i det. [email protected] Hälsa & kultur Namn: Gabrielle Paulsson-Berne Född: I Göte borg 1960. Familj: Barnen Gustav, 25, Niklas, 23, och Emma, 21. Bor: I Bromma. Karriär i kort het: Grundut bildad kemist vid Göteborgs universitet. Disputerad vid KI i molekylär genetik 1992. Sedan 1995 medlem i Göran K Hanssons for skargrupp vid CMM, Centrum för moleky lärmedicin, nu som bitr gruppledare. Kursansvarig för ”Frontiers in translational medicine” på biomedicin programmets masternivå. Gör på fritiden: ”Allra helst: ordnar kalas och middagar för familj och vänner. Det är väldigt roligt att planera menyer, jag är en riktig matnörd. Just nu är jag inspir erad av Jamie Oliver. Med mina barn, de ras kusiner och mina syskon blir vi 12–14 person er runt bordet. Det är det bästa jag vet! På som rarna behöver jag få komma till västkusten och vara nära ett riktigt hav – ett sådant som solen går ner i, och som det finns maneter i.” – Det blir ett sorts framtidsgym, där folk tränar i mindre grupper och bygger sina egna tränings zoner. Vi minskar antalet maskiner. Istället öppnar vi upp ytor för träning med fria vikter, redskap som slyngor och rep, riggar, boxar och kettlebells, säger Patrik Emanuelsson, friskvårdsansvarig. Träningscentret blir en efter- GRATIS TRÄNING l Här placeras gymmet: Alfred Nobels allé 23, campus Huddinge, i markplan. l Det blir gratis för anställda och studenter. l Öppettider även på helgerna. l Invigning beräknas till hösten 2015. längtad helhetslösning för både anställda och studenter. Eftersom lokalerna tidigare använts av fysioterapeutstudenter, passar de redan i dag bra för det nya gymmet. Förhandlingar pågår mellan KI och Akademiska hus om ombyggnation och renovering. Studentkåren MF i Huddinge är nöjda med gymmet, men befarar att planerna på att inrätta friskvårdens kontor i MF:s lokaler skulle begränsa kårverksamheten. – Vi tror att kontorslokalerna kan delas med MF på ett bra sätt. Alternativet att ta träningsyta till att bygga helt nya kontorsrum och en ny entré, är ekonomiskt tveksamt, säger Patrik Emanuelsson. HELENA MAYER [email protected] I samarbete med KI Friskvården ger KIB under våren och hösten 2015 en rad föreläsningar kring temat Hälsa och välbefnnande. Olika dieter – varför lockas vi och är valet verkligen ditt? / Petra Lundström 26 januari kl 12 i Huddinge Kropp och själ – rörelse och bra mat för psykiskt välbefnnande / Jill Taube 16 februari kl 12 i Huddinge Träning, gener och hälsa / Carl Johan Sundberg 9 mars kl 12 i Solna Kulturens betydelse för hälsan / Ola Sigurdson 11 maj kl 12 i Solna Vi bjuder på lunchsmörgås till anställda, studenter och alumner vid KI. Först till kvarn! Ingen anmälan! Foto: ISTOCK 3 LEDARE Varmt välkomna! För mer information ki.se/ub Universitetsbiblioteket Ordning och reda i frysen! Med frysrack kan du organisera så att du enkelt hittar dina prover, samtidigt som du utnyttjar hela frysens utrymme. Vi har ett brett sortiment av rack för din labfrys. LabRum - Inredning och utrustning för laboratorier. Läs mer på LabRum.se LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Den ene är rektor för KI sedan två år. Den andre ny sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, med bara fyra månader på posten. I en intervju berättar de om gemensamma utmaningar och om att för ena forskning och utbildning med universitetssjukvård och innovation. Det låter som om Anders Hamsten och Melvin Samsom är överens om det mesta, men de försäkrar att så är det inte. TEXT: Anders Nilsson FOTO: Gustav Mårtensson Rektor möter... NYE SJUKHUS DIREKTÖREN Sams om det mesta 16 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 17 NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Foto: GUSTAV MÅRTENSSON ANDERS HAMSTEN Ålder: 61 år. Gör: Rektor för Karolinska Institu tet sedan 1 januari 2013, professor i kardiovaskulära sjukdomar, forska re och teamledare vid Centrum för Molekylär Medicin. Bakgrund: Specialist i hjärt sjukdomar och internmedicin, överläkare och divisionsprefekt vid Karolinska Universitets sjukhuset, prefekt vid institutionen för medicin, Solna, KI. H ur mycket kontakt har ni hunnit ha hittills? MELVIN SAMSOM: En hel del. Bland det första jag gjorde när jag började tala med sjukhusets styrelse om att ta det här uppdraget, var att kontakta Anders. Det var viktigt för mig att lära känna honom, och veta vad som är på gång på KI, för att kunna ta ställning till om jag ville ha jobbet. Vi hade en rad samtal under våren och hösten om hur vi ser på samarbetet mellan universitetssjukhuset och KI – vad som funkar och vad som behöver förändras. ANDERS HAMSTEN: Inte minst har vi talat om våra respektive strategier, där det pågår arbete på båda sidor. Eftersom KI och universitetssjukhuset är så beroende av varandra var jag förstås mycket nyfiken på vem Melvin var. Jag kände till hans namn sedan tidigare, som klinisk forskare och ledare, men vi hade inte setts före maj 2014. Vilka är de stora utmaningarna i samarbetet mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset? ANDERS HAMSTEN: Övergripande handlar det om hur vi ska integrera universitet och universitetssjukhus bättre än i dag. Det är vår huvudutmaning. Den kan delas upp i olika delar. En viktig del är frågan om ledarskap. I båda organisationerna talar vi nu mycket om vikten av gott ledarskap, akademiskt ledarskap för kunskapsintensiva, komplexa 18 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 Den politiska ledningen måste tydligt uttala att universitetssjukhuset har en särskild roll bland alla de sjukhus och specialiserade vårdcenter som vi har i Stockholmsregionen. organisationer. Det är också viktigt att sörja för ett gemensamt ledarskap, som fungerar i både universitets- och sjukhusmiljö. En annan del av utmaningen är det organisatoriska: att harmonisera våra respektive strukturer, så att de passar varandra bättre. Och så har vi förstås frågorna om finansiering av alla våra gemensamma aktiviteter. Och att tillsammans arbeta för högre kvalitet i universitetssjukvården. MELVIN SAMSOM: Jag skul- le vilja börja i andra änden: vilka är möjligheterna? KI och universitetssjukhuset har unika förutsättningar tillsammans – ett så erkänt universitet med ett så stort universitetssjukhus intill, på två campus. Om vi kan samordna våra strategier ger det oss en stark position, bland annat när det gäller att driva utvecklingen av morgondagens sjukvårdssystem. Vi är överens om att samarbetet inte fungerar optimalt i dag, och att det finns mycket att vinna på att förbättra det. Resurser kommer alltid vara en bristvara, men det finns en hel del vi kan förbättra även med befintliga resurser. Ett exempel är att ta de områden som KI excellerar i, och göra dem till områden där även Karolinska Universitetssjukhuset presterar i topp, så att vi kan dra mer nytta av varandra. En annan viktig fråga är varumärket. För en stor del av omvärlden är båda våra organisationer ”Karolinska”. Det är ett starkt varumärke som vi bör vårda. På vilka områden ska den ökade integreringen ske? ANDERS HAMSTEN: Inom all kärnverksamhet. Som jag ser det är det fyra områden: forskning, utbildning, universitetssjukvård samt, som fjärde punkt, innovation, implementering och kunskapsspridning. För att nå dit behöver vi också arbeta med ett femte område: gemensamma infrastrukturer. Det byggs mycket nu, på både KI och universitetssjukhuset, och det är en stor utmaning att se till att allt blir utformat på ett sätt som gynnar vårt samarbete. Vad ingår mer i infrastruktur? MELVIN SAMSOM: Det är lätt att tänka på materiella inves- teringar, men jag vill framför allt betona betydelsen av mjuk infrastruktur – människorna. De nya miljöer som byggs är förstås viktiga, och vi har också stora behov av nya IT-system, men viktigare ändå är att leta efter rätt människor. Personer som är i synk med oss, med hur vi förändras. Det har varit en av de mest centrala frågorna i våra samtal: hur kan vi få rätt folk på plats? De som kan se till de fyra uppdrag som Anders nämnde: universitetssjukvård, forskning, utbildning och innovation. Jag vet att det inte alltid varit så på sjukhuset, utan att vård har varit huvudfokus. Det kommer att förändras under de kommande åren. ANDERS HAMSTEN: Apropå mjuk infrastruktur vill jag påminna om alla våra kombinationstjänster, däribland mer än 200 högt kvalificerade professorer och lektorer. Där har vi en gemensam infrastruktur att vårda! Rekrytering är verkligen en gemensam angelägenhet, och våra långsiktiga planer har inte varit tillräckligt synkroniserade på den punkten. Vad händer i samarbetet när det gäller utbildningarna? ANDERS HAMSTEN: En intressant fråga är att identifiera de bäst lämpade kliniska lärandemiljöerna för våra studenter: hur relevanta de är för våra olika program, vilken högspecialiserad vård som bedrivs, hur mixen av de stora sjukdomsgrupperna ser ut, vilka handledningsresurser det finns, och så vidare. MELVIN SAMSOM Foto: GUSTAV MÅRTENSSON LEDARE Ålder: 54 år. Gör: Sjukhus direktör för Karolinska Universitets sjukhuset sedan 1 oktober 2014. Bakgrund: Från Nederländerna. Professor i gas troenterologi. Har forskat vid Mayo Clinic, USA. Var sjukhusdirektör för Radboud universitair medisch cen trum, Nijmegen, Nederländerna 2011–2014. Eftersom patientflödet förändras i ett ganska snabbt tempo blir detta en utmaning för oss. MELVIN SAMSOM: Vi behöver se det hela ur studentens perspektiv. Utbildningsvärlden förändras snabbt, det går att läsa vid universitet i flera länder samtidigt, på distans. Ungdomar vill inte ha en utbildning som utgår från att de ska bli kvar och jobba inom samma område till pensionen. Erbjuder vi den flexibilitet de efterfrågar? En annan fråga är: har vi rätt patientgrupper på universitetssjukhuset för utbildningen av studenter? Vilka andra vårdgivare behöver involveras för att ge studenterna bra klinisk erfarenhet? Har det blivit svårare att kombinera vårdproduktion med utbildning och forskning? MELVIN SAMSOM: Det har det nog. Det är dyrare att behandla patienter på ett universitetssjukhus än på andra ställen, och eftersom vi drivs med offentlig finansiering behöver vi kunna motivera varför det är så och varför en patient ska behandlas till denna högre kostnad istället för någon annanstans. Ibland är det för att endast vi har kompetensen. Det kan också vara för att behandlingen av den patientgruppen är nära sammanlänkad med utbildning eller forskning. Oklarheter om hur stor denna extra kostnad är, och vad vi får för den, ställer lätt till problem när vård ska kombineras med utbildning och forskning. ANDERS HAMSTEN: Till det vill jag lägga ledarskapsfrågan. Dels Min upplevelse är att det nästan aldrig är strukturerna som är huvudproblemet när organisationer inte kan samarbeta, utan problem på individnivå. Där har Anders och jag ett ansvar att föregå med gott exempel. ledarskapet i våra organisationer, där vi båda vill stärka det akademiska ledarskapet. Dels det politiska ledarskapet, som måste medverka till att Karolinska Universitetssjukhuset tillförs nödvändiga resurser. Utan sådana blir både vård och utbildning av vårdpersonal i nästa generation lidande. Den politiska ledningen måste tydligt uttala att universitetssjukhuset har en särskild roll bland alla de sjukhus och specialiserade vårdcenter som vi har i Stockholmsregionen. MELVIN SAMSOM: Patientflöde- na förändras, och Karolinska Universitetssjukhuset kommer att förändra sin patientmix. Vi kommer att inrikta oss mot mer komplex, akademisk vård än vi gjort förut. Sådan vård som kräver nära samarbete med forskning och utbildning. Vi behöver se kritiskt på vilka patienter som behöver universitetssjukvård och vilka som kan behandlas till lägre kostnader vid andra vårdinrättningar. Därför behöver vi också samarbeta mer strukturerat med ett nätverk av andra vårdutförare runt omkring oss. ANDERS HAMSTEN: För oss innebär det att behovet av nya partnerskap med olika vårdgivare ökar. Våra forskare och studenter kommer i högre grad att befinna sig i vårdmiljöer utanför universitetssjukhuset. En enorm utmaning i sammanhanget är informatiken. Vi behöver få de många olika systemen att tala med varandra, för att kunna få ut patientrelevant och forskningsrelevant information överallt i länet. Och för att studenterna ska få tillgång till det som de behöver, oavsett var de befinner sig. Ni verkar tycka likadant om i stort sett allting. Finns det inget ni är oense om? MELVIN SAMSOM: Det är sant att vi snabbt har hittat en gemensam grund. Att vi har likartad bakgrund – båda kliniker, båda forskare, båda ledare – är säkert en bidragande orsak till att det gått så lätt. Jag tror att vi tänker väldigt lika kring vårt gemensamma mål. Men sedan, när jobbet ska göras, är det klart att det dyker upp en massa frågor längs vägen som vi tycker olika om. Så bör det vara. KI och universitetssjukhuset ska vara kritiska till varandra – i positiv mening. Det är med kritik man förbättras i en akademisk miljö. Säg ett exempel på då ni inte har varit överens. MELVIN SAMSOM: Fördelningen av olika verksamheter i våra nya miljöer, till exempel. Helt naturligt, eftersom vi har olika roller och ansvar. KI är förstås angeläget om att få tillräckligt med utrymme för klinisk forskning och utbildning, medan vi på sjukhuset vill försäkra oss om tillräckligt med utrymme för att vi ska kunna ta hand om våra patienter ordentligt. Det viktiga är inte total enighet utan hur vi hanterar de frågor där vi tycker olika. Att man är hederlig, transparent, sätter sig runt bordet och försöker lösa de problem som uppstår. Min upplevelse är att det nästan aldrig är strukturerna som är huvudproblemet när organisationer inte kan samarbeta, utan problem på individnivå. Där har Anders och jag ett ansvar att föregå med gott exempel. ANDERS HAMSTEN: Man kan tillägga att i många frågor går åsikterna isär minst lika mycket inom respektive organisation. Det är normalt och vi får hantera det. VICE-CHANCELLOR MEETS MELVIN SAMSOM The one has been vice-chancellor of KI for two years, the other CEO of Karolinska Univer sity Hospital for just four months. Here in an interview they talk about the challeng es they share and about integrating research and edu cation with acade mic healthcare and innovation. It might appear as if Anders Ham sten and Melvin Samsom are in ge neral agreement, but they assure us this is not the case. “KI and the university hospital must remain mutually critical, in a constructi ve sense,” says Professor Samson. “It’s through such criticism that academic environ ments advance.” Read the article in full on ki.se/en/news [email protected] KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 19 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT STRATEGI 2018 SEDUCTIVE DIETS I april blir det klart med vicerektor för internationalisering It’s easy to fall for promises of fantastic, quick results. But strictly following a diet can cause an array of health problems, said Petra Lundström, doctoral student at KI and head of sports nutrition at the National Sports Confedera tion, speaking at Huddinge library on 26 January. Många människor hakar på nya dieter utan att reflektera över vad de innebär, säger KI-doktoranden Petra Lundström när hon föreläser på biblioteket. Foto: ERIK CRONBERG Förföriska dieter lockade storpublik Det är lätt att bli lurad när fantastiska och snabba resultat utlovas. Men att strikt följa en diet kan istället leda till en mängd hälsoproblem. sig att hennes lunchföreläsning – ett samarbete mellan bibliote ket och friskvården – slår Bodil Jönssons tidigare publikrekord på föreläsartorget. PETRAS EGNA TIPS Det konstaterar Petra Lundström, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid KI, och ansvarig för idrotts nutrition vid Riksidrottsförbun det, under sin föreläsning på uni versitetsbiblioteket i Huddinge den 26 januari. – Det är inte jag som lockar så här många utan det är ämnet, sä ger Petra Lundström när det visar BÅDE ANSTÄLLDA och studenter l Ät helst vid samma tidpunkt. finns bland de cirka 120 åhörar na, merparten kvinnor. Varför då detta stora intresse för die ter? Petra Lundström berättar att önskan om att bli smal är väldigt stark i dagens samhälle där media ständigt matar oss med bilder på “perfekta” kroppar. Att följa en diet ses som en snabb och enkel lösning för att uppnå smalhets idealet. – Men även smala går på dieter. Den stora massan som gör det är normalviktiga – inte överviktiga – personer, som är livrädda för att gå upp i vikt, säger hon. GEMENSAMT FÖR alla dieter är, Några lyssnare passade på att äta medhavda matlådor – med sallad. 20 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 enligt Petra Lundström, att man tar bort eller lägger till något till sin kost och genomgår en period av halvsvält. – Dieter har funnits ända se dan Hippokrates tid, säger Petra Lundström och visar en lång lista l Ät i lugn och ro. l Ät efter träning. l Ät helst under dagtid. l Ät dig mätt. l Varm mat mättar bättre. l Matiga soppor mättar bra. l Undvik stillasittande – stilla sittande ökar sötsuget. l Var fysiskt aktiv och få många vinster på köpet, bland annat: normaliserad aptitreglering, förbättrad sömn, förbättrad koordination, upprätthållen/ ökad muskelmassa och minskad risk för depression. med exempel på alltifrån Banan dieten och Ryska rymddieten till GI-metoden och Atkins. – Just nu är 5:2-dieten populär och nästa stora grej är att inte äta gluten. För att illustrera hur människor lätt hakar på en diet utan att reflek tera närmare över vad det innebär visar hon ett Youtube-klipp. Flera personer på stan svarar att de föl jer en glutenfri diet, men när de får frågan vad gluten egentligen är blir de mållösa och tvingas erkän na att de inte vet. VIDEOKLIPPET LOCKAR publiken till skratt, men nu kommer Petra Lundström in på allvaret genom att ta upp de negativa hälsoeffek terna med olika dieter. – Kolhydrater till exempel har dåligt rykte och många uteslu ter dem ur sin kost. Men det le der bland annat till ökad risk för infektioner, ökad hjärtfrekvens, problem med magen och mindre mängd muskelmassa. Dessutom påverkas hjärnan: koncentratio nen, koordinationen, besluts fattandet och sociala förmågor försämras. Petra Lundström sammanfat tar sitt budskap med att vi behö ver äta en balanserad kost för att må bra. – Allt är inte guld som glimmar när det gäller dieter, säger hon. LISA HAGSTEN [email protected] Rekordmånga tar examen i högskolan n Fler än någonsin, 65 500 stu denter, tog examen i högskolan förra läsåret. Det är en ökning med 2 500 studenter jämfört med det tidigare toppåret 2012/13. Det visar nya siffror från Universitets kanslersämbetet (UKÄ). Samman lagt utfärdades 78 000 examina. Nu finns färsk lönestatistik för olika befattningar på KI. Gå in på internwebben.ki.se och kolla hur du ligger till. n Karolinska Institutet vill stärka sin ställning internationellt och söker en vicerektor med ansvar för interna tionella frågor. Rekryteringen är ett led i arbetet med Strategi 2018 som pekar ut ett antal fokusområden, däribland internationaliseringen. – Vissa strategiska områden har blivit så betydelsefulla att det krävs personer som uteslutande fokuserar på de här frågorna, säger rektor Anders Hamsten. Under 2014 har flera nya lednings uppdrag tillsatts: Alexander von Gabain som vicerektor för innovationer och samverkan med näringslivet, Martin Ingvar som vicerektor för samordning av frågor avseende framtidens hälso- och sjukvård, Birgitta Henriques Normark som vicedekan för rekrytering och Karin Dahlman-Wright som vicedekan för infrastruktur. Till uppdraget som vicerektor med ansvar för internationella frågor sök er KI en person som har omfattande erfarenhet av internationellt samar bete. Rekryteringen beräknas vara avslutad till april 2015. NYA SIFFROR JÄMFÖR DIN LÖN Många tog alltså ut fler än en examen. Det vanligaste är att man tar ut både en generell examen och en yrkesexamen. Trenden att ta ut sådana dubbelexamina blir allt starkare för varje år, skriver UKÄ i ett press meddelande. MAGASIN Läsfest finns ute nu n Nu har några av de bästa artiklar na från Medicinsk Vetenskap under 2014 översatts till engelska och tryckts i Medical Science 2015. Läs artiklar om kyla, fetma och hjärt svikt med mera på engelska. Tidningen går att beställa här: SAMTAL Ring – och få stöd n Sedan i höstas kan både chefer och medarbetare få stöd via tjänsten Previa direkt. Det kan handla om såväl arbetsrelaterade bekymmer som privata frågor om hälsa, ekonomi och juridik. Chefsstöd kan även ges vid akuta kriser. Telefonnumret till Previa direkt gäller dygnet runt: 0771-53 00 53. C ALL FOR ART OBJEC TS! KI:S VÅRSALONG 2015 visar konst och konsthantverk skapat av KI-anslutna medarbetare och arrangeras den 27 april – 5 juni 2015 på Universitetsbiblioteket i Huddinge, Alfred Nobels allé 8. Alster får ej vara äldre än 3 år. Intresseanmälan till [email protected] senast den 15 mars. ki.se/om-ki/informationsmaterial INTERNET KI-kunskap ska synas på Wikipedia n Karolinska Institutet är ett av universiteten som tillsammans med bland andra Sveriges lant bruksuniversitet (SLU), Göteborgs universitet och Linköpings univer sitet ska bidra med sina kunskaper på Wikipedia. Tidigare har uppslagsorden i nätuppslagsverket Wikipedia främst skrivits på enskildas initiativ, men nu kliver forskarna in efter en satsning som initierats av SLU och som finansieras av forskningsrådet Formas. ....lite smartare lösningar för molekylärbiologisk forskning & diagnostik... Förenkla ditt arbetsföde från cell till resultat för din molekylärbiologiska forskning. Hur kan jag förenkla provtagning & provhantering för DNA/RNA/NGS? Ta del av de nya vägarna för snabbare resultat vid genotypning. Dit Populärt nu: Automatisk genotypning. NGS-bibliotekskontroll. Reaktionsuppsättning för QPCR, NGS och WES mm. QPCR & PCR utan extraktion. NGS library Preparation: minimalt arbete +mer data. verk? Dit ve rk? Universitetsbiblioteket Diagnostics Research Biobanking www.techtum.se [email protected] KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 21 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Nyfiket intresse för KI:s historiska bygge Många frågor fick svar på öppet möte om Biomedicum En historisk milstolpe, en ordentlig flyttkarusell och en gigantisk utmaning. Vid det första öppna mötet om forskningshuset Biomedicum som hölls den 27 januari, presenterades projektets olika delar inför cirka 400 åhörare – som ställde många frågor. – Jag var också skeptisk till en bör jan, och jag förstår om ni är det, men det är ett fantastiskt projekt som vi måste ta vara på, sa Sandra Ceccatelli, prefekt vid institutio nen för neurovetenskap, i en invit till åhörarna. För prefektgruppen där hon ingår, som företräder de fem in stitutioner som flyttar hit 2018, har visionerna börjat likna mer konkreta planer, även om mycket arbete återstår. Det är inte bara en flytt, un derströk Sandra Ceccatelli, utan ett helt nytt koncept för KI där forskargrupperna kan gå över inmutade gränser och få tillgång till gemensam infrastruktur, men samtidigt är det en stor och krä vande utmaning. EN KNÄCKFRÅGA är exempelvis finansieringen av den utrustning som krävs för att huset ska bli det avancerade laboratorium som pla neras. Det tog Anders Hamsten, rektor och ordförande i styrgrup pen för Biomedicum, upp när han talade på mötet: En stor fördel med det nya forskningshuset är att det utgör en sammanhållen struktur för stora delar av den grundläggande experimentella forskningen vid KI, vilket passar bra för riktad fundraising. Han pekade därmed på extern finan siering som önskvärd och möjlig för de nya investeringarna. Det framgick också att plane ringen har tagit ett rejält kliv från själva bygget till hur verksam heten ska formeras. – Det är medarbetarna som är viktiga här, det får vi inte glömma bort, sa Pontus Aspenström, som leder beredningsgruppen, och poängterade att det inte är ett lätt pussel att få plats med 1 600 med arbetare, en himla massa böcker och den utrustning som forsk ningslaboratoriet kommer att in rymma. UTIFRÅN MEDARBETARNAS behov, bland annat kartlagda genom en käter, avgörs hur labbutrustning som exempelvis avbildningstek niker, mikroskopi eller proteomik 22 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 Gustaf Öqvist Seimyr och Mattias Nilsson Benfatto, vid Marianne Bernadotte centrum, KI, ville nå ut med sina forskningsresultat. De vände sig till KI Innovations – och fick chansen att pitcha idén för investerare. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON kommer att kunna placeras så att de som använder den mest sitter närmast. Ledningspersoner och prefekt gruppen betonade också att KI och den kliniska forskningen på Karolinska Universitetssjukhuset nu kommer nära varandra vilket väckte en fråga från åhörarna: – På vilket sätt kommer vi när mare sjukhuset, det är ju redan nära? ERNEST ARENAS, prefekt vid in stitutionen för medicinsk biokemi och biofysik, pekade då på möjlig heten att skapa nya program för grund forskare och klinis Jag var också skeptisk ka forskare genom till en början, och jag den strategiska förstår om ni är det, placeringen av Bio medicum som möter men det är ett fantas det nya forsknings tiskt projekt huset på sjukhussidan, och som förbinds med tunnlar och gångstråk. – Vilket utrymme finns det för studenterna? Det var en annan fråga som fick det mer opreci sa svaret att ”det finns grupper som tittar på det”, och att det nära samarbetet med Det är medarbetarna sjukhuset kan attra som är viktiga här, hera fler studenter det får vi inte att delta i forsknings projekt. glömma bort Rent konkret ryms en föreläsningssal för drygt 200 personer i huset, liksom tre konferensrum som blir tillgängliga utan passerkort. EN åhörarfråga handlade om huruvida Biomedi cum blir en plats för innovation. – Det har vi med i vår strategis ka planering, svarade Ernest Are nas som beskrev forskningshuset som en stor möjlighet för samar bete med industrin. Innebär flytten av fem institu tioner till Biomedicum att KI får en ny institutionsindelning, und rade en annan åhörare. Anders Hamsten gav beskedet att det omfattande arbetet inför flytten är en sådan stor utma ning i sig att planer på en omor ganisation inte bör läggas ovanpå det – just nu. I Strategi 2018 har han dock öppnat för en ny intern organisation för hela KI. YTTERLIGARE MADELEINE SVÄRD [email protected] För de flesta är Biomedicum mest en enorm byggarbetsplats ... Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Så fick de hjälp att pitcha sin affärsidé ... men nu börjar planerna om vad forskningshuset ska innehålla ta form. SKISS INTERIÖR, BIOMEDICUM. BERG/C.F. MØLLER ARCHITECTS MER FRÅN MÖTET OM BIOMEDICUM DE FLYTTAR IN 2018: Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC), in stitutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB), institutionen för fysiologi och farmakologi (FyFa), institutionen för neurovet enskap (Neuro), och institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB). DJURHUSENS ORGANISATION: Verksamhetschef Brun Ulfhake vid Komparativ medicin, som har hand om alla delar av verksam heten som rör djurförsök i forsk ning på KI, berättade om utveck lingen av KI:s djuravdelningar på campus Solna. I framtiden kom mer verksamheten att samordnas till totalt fyra faciliteter, varav en blir det hus som ska uppföras bredvid Biomedicum. Samord ningen gör det lättare och säkrare när djur ska flyttas mellan faci liteterna. Dyr utrustning kommer att kunna samutnyttjas av KI:s forskare på ett annat sätt än vad som sker i dag. Läs mer om Biomedicum i KI Bladet 3/2014, sidorna 12–13. Du hittar tidningen i det digitala arkivet på ki.se/kibladet. internwebben.ki.se Inom kort kommer mer information om Biomedicum här. PLANS TAKE SHAPE An historical milestone, a mammoth moving-in operation and one enormous challenge. The first open meeting on the new Biomedicum research centre, held on 27 January, presented the various parts of the project to a 400-strong – and very curious – audience. The many questions included such matters as the location of the various research groups, the financing of the equipment, and collaboration with Karolinska University Hospital. KI Innovations stöttar forskare i kontakten med investerare HELPING RESEARCHERS WITH THEIR BUSINESS IDEAS Taking a good idea from the lab to the market can seem a herculean task. But there’s help at hand. KI Innova tions guided com putational linguists Gustaf Öqvist Seimyr and Mattias Nilsson Benfatto all the way from the desktop to a pitch for venture capitalists at SEB bank. Att ta en bra idé från labbet till marknaden kan verka oöverstigligt. Men det finns hjälp att få. Datorlingvisterna Gustaf Öqvist Seimyr och Mattias Nilsson Benfatto fick hjälp av KI Innovations, hela vägen från skrivbordet till en pitch för riskkapitalister på banken SEB. – Nervöst? Nej, faktiskt inte, vi var så väl förberedda, säger Gus taf Öqvist Seimyr. Han och Mattias Nilsson Ben fatto har utvecklat en metod för att upptäcka dyslexi hos lågsta diebarn. – Vi kände att vi absolut måste komma ut med våra resultat på skolorna. Det är där de gör nytta, säger Gustaf Öqvist Seimyr. Forskarna måste allra först fyl la i en så kallad IDF, en invention disclosure form, en sammanställ HJÄLPER FORSKARNA MED AFFÄRSIDÉERNA l KI Innovations ägs av statliga KI Holding som förvaltas av KI. l Det är gratis att få hjälp. l Bolaget utvärderar cirka 50 projektidéer om året. l Ungefär hälften tas in och cirka 4–5 bildar bolag och får extern finansiering eller samar beten. l Under 2014 har projekten fått cirka 100 miljoner kronor i extern finansiering. karolinskainnovations.ki.se Läs mer. ning om idén. Sedan hjälpte KI Innovations till med att undersö ka om det gick att patentera och skydda produkten. Så följde marknadsundersök ning och affärsutveckling med konsulter. Och till slut den fruktade pitchen, då. I november var det dags att träffa investerare inbjud na av SEB. – Man får ungefär fem minu ter på sig och följer ett etablerat format. Men det gick bra, säger Gustaf Öqvist Seimyr. ÅSA KALLAS, projektledare på KI Innovations, berättar att de flesta forskare inte är vana vid att föra fram sina idéer som affärsprojekt. – De är ofta fokuserade på labbdata till att börja med, och mindre på affären, förstås. Hos KI Innovations får de öva på att pitcha så som investerarna vill ha det, säger hon. – Vi har tagit ner presentatio ner från 10 minuter till någon minut – och till och med till en 30 sekunders så kallad elevator pitch, säger hennes kollega Chris tian Krog Jensen, affärsutveckla re och van styrelseledamot. Ingen behöver vara nervös för att gå till KI Innovations, menar han. – Vi är ganska snälla och bra på att fiska fram guldkorn, och vi arbetar självklart under sekre tess. Och skyddar forskarna som jobbar med oss från oseriösa in vesterare. HELA PROCESSEN kan ta ett och ett halvt år, men det beror på projek tet. Kan man bli rik på att göra fö retag av forskningen? Ja. Och nej. – Visst, någon har säkert tjänat ordentligt med pengar till slut. Men de flesta vill helt enkelt nå ut till patienterna, säger Christian Krog-Jensen. JONAS FREDÉN [email protected] KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 23 NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT R KI BLADET TESTA Forskargruppledaren har ett stort ansvar, inte bara som vetenskaplig ledare, utan också för arbetsmiljö och mentorskap. Vilka är utmaningarna och vad tycker gruppen är utmärkande för sina ledare? KI Bladet tog tempen på två forskargruppledare och deras grupper. Foto: ERIK CRONBERG LEDARE GRUPP 1: Lena Von Koch, 65, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, NVS. l Forskargruppledare sedan cirka tio år, delar ledarskapet med Kerstin Tham, och fungerar som exekutiv ledare. l Gruppens forskningsområde: Kartläggning av hälsan hos personer med neurologiska funktionsnedsättningar, samt utveckling och utvärdering av åtgärder för att förbättra individernas och deras närståendes hälsa. Hans-Gustaf Ljunggren. Det ska bli tydligare vem som bestämmer LENA VON KOCH: COHESION NEEDED FOR A DISPARATE GROUP She has been research group leader for 10 years and is now something of a veteran. Lena Von Koch describes herself as a good stage manager who is less inte rested in being in the limelight than setting the scene for creative colla borations. But the role has its chal lenges, including maintaining the balance between the personal de velopment of the group’s members while keeping it at the leading edge of its research field. MAKING LEADERS MORE IDENTIFIABLE Karolinska Institu tet is drawing up guidelines for how the role of rese arch group leader is to be defined. This it is doing in order to tighten up the functions and responsibilities of the position, which each department at KI interprets differently. Forskargruppledarens roll är att föra forskningen framåt, anser Lena Von Kochs gruppmedlemmar. (Lena Von Koch i mitten). Foto: GUNNAR ASK Lena: Skapa möten med mening Lena Von Koch beskriver sig själv som en bra scenograf, som inte är så intresserad av att stå i rampljuset utan hellre sätter scenen för kreativa samarbeten. Men det finns utmaningar i att leda: att hålla balansen mellan de enskilda gruppmedlemmarnas utveckling och att se till att grupp en ligger i framkant inom forskningsområdet. Forskargruppen som Lena Von Koch leder tillsammans med Kerstin Tham är mycket utspridd geografiskt. Medlemmarna finns i Stockholm, Falun och Uganda, och därför måste känslan av sam hörighet vara tydlig. Att Lena Von Koch är så till gänglig beskriver gruppmedlem marna som en förutsättning för 24 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 Samhörigheten är viktig för utspridd grupp vid NVS forskningsfrågor ur nya perspektiv. – Att ta in olika kompetenser som kompletterar gruppen ger dynamik och för oss framåt forsk ningsmässigt, säger doktoranden Ann-Sofie Bertilsson. att det ska fungera. Mycket av kontakten sköts via mejl och tele fonkonferenser, även om grupp medlemmar också träffas fysiskt i olika konstellationer kring de på gående forskningsprojekten. – För oss är det en medveten handling att mötas. Eftersom vi är så utspridda måste vi skapa möten som är meningsfulla. Ungefär två gånger per år har vi längre möten då vi både pratar forskning och har aktiviteter tillsammans, säger Lena Von Koch. Hon och Kerstin Tham har haft som medveten strategi att bygga GRUPPEN ARBETAR med flera del samhörighetskänslan. Gruppmedlemmarna lyfter fram ett gott kli mat i gruppen, och beskriver den sociala miljön som ett kitt som håller ihop dem. Att ha roligt på jobbet ser de som ett medel för att nå de vetenskapliga målen och något som främjar forskningspro cessen. Forskningsresultaten och trivseln är beroende av varandra. DERAS forsknings område är tvärvetenskapligt och gruppen består av personer med olika utbildningar och forsknings bakgrund finns möjlighet att belysa EFTERSOM projekt samtidigt i olika konstel lationer. Förutom att se vilka per soner som behövs i vilket projekt, framhåller gruppmedlemmarna också gruppledarens betydelse för att hålla en linje för forsk ningen. – Ledaren har en viktig roll i att hålla vår gemensamma vision vid liv och se till att det finns en tydlig kärna i det gruppen gör, säger Ma lin Tistad via videolänk. KARIN SÖDERLUND LEIFLER [email protected] LENA VON KOCH OM … SINA DRIVKRAFTER: Jag drivs av forsknings frågorna primärt och bidrar gärna med att samordna och skapa möjligheter för forskningen. Jag vill att andra ska känna sig delaktiga och har stor tillit till medlemmarnas kompetens.” MENTORSKAP: l Hon försöker vara en aktiv mentor för de juniora disput erade forskarna i gruppen. Enligt gruppmedlemmarna hjälper hon dem att ta sig fram utifrån deras personliga mål och ger dem frihet att utarbeta egna forskningsidéer och ger feedback på ansökningar Karolinska Institutet formulerar nu riktlinjer för hur forskargruppledaren ska definieras, som ett steg i att göra det tydligare vad som är forskargruppledarens roll och ansvar. I dag ser det olika ut på olika institutioner. – På de flesta institutioner finns redan en tydlig och föredömlig gruppering i forskargrupper. I vis sa KI-miljöer har det dock inte all tid låtit sig definieras lika enkelt, säger Hans-Gustaf Ljunggren, de kan för forskning. GENOM ATT RINGA in vad en fors kargrupp är, blir det lättare att veta vad som utmärker en forskar gruppledare. – Det är viktigt att våra yngre forskare, framför allt doktorander och postdoktorer, vet vad de har för organisatorisk tillhörighet. När vi frågar i dag visar det sig att alla inte vet det. Det är också viktigt att definiera forskargrupp ledarens befogenheter och ansvar. Då kan vi ställa krav och uttala förväntningar på ett sätt som vi inte kunnat göra tidigare. DEFINITIONEN VÄNTAS bli klar om medel. För att utveckla sina ledarskapsförmågor har hon gått flera kurser. Hon formas även av hur gruppen är och vad hon ser att gruppen utvecklas av. UTMANINGARNA SOM AKADEMISK LEDARE: l Lena Von Koch nämner att det gäller att hålla en balans mellan de enskilda gruppmedlemmarnas utveckling och samtidigt se till att gruppens forskning ligger i fram kant inom forskningsområdet. SINA BÄSTA TIPS TILL ANDRA FORSKARGRUPPLEDARE: l Skapa förutsättningar för att ta till vara på och utveckla gruppens kompetens och energi. l Utmana gruppen att gå framåt genom att ha strategidiskussioner. Disku tera styrkor och svagheter för att nå grupp ens mål. Följ upp! l Var upp Utmana gruppen märksam att gå framåt genom på energi att ha strategi tjuvar. ”Jag diskussioner. försöker särskilt tänka på att möten ska ge den jag träffar energi att gå vidare i arbetet.” under våren 2015 och ska fungera som en vägledning för institutio nerna. Tanken är att den ska göra det lättare att definiera de enheter där forskningen på Karolinska Institutet bedrivs, något som ock så tydligt uttrycks i KI:s Strategi 2018. – Om samtliga våra forskare får en tillhörighet till en forskargrupp blir det lättare för våra prefekter att kommunicera ut och nå alla samtidigt som alla medarbetare får en organisatorisk tillhörighet, säger Hans-Gustaf Ljunggren. Det är också möjligt att fors kargruppen i framtiden blir den enhet som bedöms vid utvärde ringar. KARIN SÖDERLUND LEIFLER KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 25 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Henrik: Ett stort steg att släppa kontrollen HENRIK LARSSON OM… HENRIK LARSSON: THE GROUP’S SELF-RELIANCE IS IMPORTANT Henrik Larsson long considered his identity as a re searcher to be pa ramount. When he started to obtain resources and have other people under his charge, leadership gained more prominence. Today he’s happy in the role. But delegating respon sibility to create time for his role as leader has been a challenge, and is something he still wants to be better at doing. MENTORSKAP: Henrik Larsson beskriver sitt mentorskap som relativt karriärinriktat och han ger gärna gruppmedlemmarna råd om hur de kan gå tillväga för att maximera sina chanser att nå dit de vill. Det är också vad gruppmedlemmarna säger att de önskar sig av en grupple dare. Mats Engelbrektson. Isabell Brikell, Mina Rydell och Charlotte Skoglund är medlemmar i Henrik Larssons forskargrupp på MEB. Foto: GUNNAR ASK Foto: GUNNAR ASK ATT LEDA MOT DE VETENSKAPLIGA MÅLEN: KI-kurser förbereder för rollen som ledare Han vill i sitt ledarskap signalera att det är viktigt att forskningen blir bra och bygga ett klimat där alla känner att de vinner på att hjälpa varandra. Gruppmedlemmarna beskriver ledaren som en ledstjärna, som definierar gruppens mål, länkar ihop personer och motiverar varför forskningen är viktig. PREPARATORY COURSE FOR GROUP LEADERS Karolinska Institu tet offers support at several levels for research group leaders. A course designed especi ally for research group leaders will commence this autumn. UTMANINGARNA SOM AKADEMISK LEDARE: Att delegera ansvar för att skapa tid att kunna utöva ledarskap aktivt har varit en utmaning, och är något som Henrik Lars son vill bli ännu bättre på. Att tillhöra en institution som ger ett tydligt sammanhang har underlättat för Henrik Larsson att utveckla sitt akademiska ledarskap. SINA BÄSTA TIPS TILL ANDRA FORSKARGRUPPLEDARE: l Försök skapa ett öppet klimat där man hjälper varan dra och drar åt samma håll. l Försök bygga en kritisk massa där kunskapen finns kvar och nya personer får del av ett stabilt och hjälpsamt klimat. l Sök dig till en kontext, till exempel en institution, där det finns bra nätverk och resurser. R KI BLADET TESTA GRUPP 2: Henrik Larsson. – De senaste fem åren har jag tänkt aktivt på ledarskapsfrågor: vem jag är och hur jag jobbar med 26 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 mentorskap och handledning. Ti digare handlade det mycket om att hålla huvudet över vattenytan för att överleva. Nu har jag mer resur ser och är i en kontext här på MEB där det finns en kritisk massa med kompetens, vilket gör att jag kan fokusera på ledarskapet. darskapsfrågor med kollegor och mentorer. Hans mål är att grupp medlemmarna ska utvecklas till självständiga forskare. – Det roligaste är när doktoran der och postdoks argumenterar emot och föreslår alternativa sätt att göra saker på, säger han. GENOM KURSER som ”Projektled I GRUPPEN FINNS doktorander ning for forskningsledare” och KI:s handledarkurser har han fått verktyg för sitt ledarskap, men främst utvecklar han sin roll som ledare genom att reflektera över sitt ledarskap och diskutera le i olika skeden av sin utbildning samt postdoks. – Vad man förväntar sig av gruppledaren förändras mycket under doktorandtiden. Mot slu tet börjar man tänka på vad som – Bra ledare ger bra arbetsklimat, vilket i sin tur främjar bra forsk ningsresultat. Det är en investe ring att gå en ledarskapsutbild ning, säger Mats Engelbrektson, personaldirektör. En av målsättningarna i Strate gi 2018 är att alla ledare på fors kargruppnivå eller högre ska genomgå kvalificerade le darskapsprogram. UNDER VÅREN utveck Henrik Larsson, 39, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, MEB. l Har varit forskargruppledare sedan cirka fem år, då han fick ett par doktorander. l Gruppens forskningsområde: Psykiatrisk epidemiologisk forskning om bland annat adhd, baserad på svenska sjukvårdsregister, tvillingforskning och DNA-baserad molekylär epidemiologi. Gruppledaren på MEB vill att doktoranderna För Henrik Larsson var hans identitet som forskare länge det primära. När han började få resurser och fick ansvar för andra, kom ledarskapet tydligare in i bilden. I dag trivs han bra med det. Men att delegera ansvar för att skapa tid till sitt ledarskap har varit en utmaning, och det är fortfarande något han vill bli ännu bättre på. Karolinska Institutet erbjuder stöd på flera nivåer för att stärka forskargruppledarna i deras roll som ledare. Till hösten startar en utbildning särskilt utvecklad för forskargruppledare. kommer sedan och vill få hjälp att hitta alternativ kring karriärval, säger Charlotte Skoglund som är senior doktorand. – Nu är det viktigare att få ha fria ramar för forskningen jäm fört med när jag var doktorand, säger Mina Rydell, postdoktor. Just att delegera ansvar och våga släppa kontrollen menar Henrik Larsson har varit ett stort steg för honom. – Det har varit en stor grej för mig att låta gruppen testa själva och ge dem utrymme att själva lära sig, snarare än att jag säger ska få testa själva hur det ska vara. Det handlar om att låta det få ta tid. HENRIK LARSSON vill bygga ett klimat i gruppen där alla känner att det är en win-win-situation att bidra med sin kunskap, även när alla har sina individuella projekt. Han skulle gärna ha ett arbetssätt där gruppen identifierar och löser problem tillsammans, något som han menar kräver ett öppet klimat där alla känner sig trygga. När det gäller arbetsmiljöfrå gor drivs mycket av det arbetet på institutionsnivå. Henrik Larsson upplever att han och gruppen får mycket gratis i form av nätverk och ett socialt sammanhang av att vara i huset där institutionen sit ter samlad. – Känslan av att vi är en grupp, men också att vi är samman länkade på hela institutionen, gör att det blir kul att jobba. Det har mycket med ledarskapet att göra, att man uppmuntrar samarbete mellan grupper inom MEB, säger Isabell Brikell, som är doktorand. KARIN SÖDERLUND LEIFLER [email protected] lar forskningsstyrel sen och styrelsen för forskarutbildning i Vi har utökat vårt samarbete med per utbud och utbildnings sona lavdel n i ngen platser för att möta en forskargrupple efterfrågan darutbildning, som kommer att ta upp så väl gruppledarens ansvar som grupprocesser. Utbild ningen kommer att ges för för sta gången till hösten 2015. I dag erbjuds flera ledarskaps utbildningar och intresset att gå dem är stort. – Vi har mycket bra chefer och ledare på KI, som vill utveck las. Vi har utökat vårt utbud och utbildningsplatser för att möta efterfrågan, säger Christina Wes tin-Bohman, som samordnar le darskapsutbildningarna vid per sonalavdelningen. GRUNDKURSER I formellt led arskap och arbetsmiljö ska alla ledare gå. För dem som vill arbeta vidare med sitt ledarskap finns flera fördjupande kurser i exempelvis kommunikativt led arskap och team och ledarskap, där teamets utvecklingsnivå kartläggs. Kursen Projektledarskap för forskare ges på engelska och riktar sig till nyblivna forskarledare som vill lära sig leda forskningsprojekt i akademiska miljöer. Det finns ett uttalat behov av att förbereda unga forskare för kom mande ledaruppdrag. – KI satsar på att identifiera framtida ledarförmågor på fors karassistent- och postdoktornivå och att erbjuda dem ledarskaps utbildningar så att de ska kunna axla ett framtida ledaransvar, sä ger Mats Engelbrektson. KARIN SÖDERLUND LEIFLER [email protected] KURSER PÅ FLERA NIVÅER På internwebben finns några, men inte alla, ledarskapskurser listade. Du kan också kontakta [email protected] för mer information. Några av kurserna som finns på KI: GRUNDKURS: l Arbetsmiljöutbildning FÖRDJUPNING: l Arbetsmiljö, Psykosociala arbetsmiljöfrågor l Tydlig som chef l Rekrytering l Utvecklande ledarskap SPECIALISERING: l Grundkurs ledarskap l Projektledarskap för forskare (på engelska) l Kommunikativt ledarskap l Team och ledarskap l Utvecklingssamtal l Praktisk arbetsrätt l Avtalsfrågor l Morgondagens Akademiska Ledarskap (MAL). KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 27 LEDARE NYHETER Urban Lendahl ny sekreterare i Nobelförsamlingen n Före års skiftet blev det känt att Urban Lendahl blir ny sekreterare i No belförsamlingen vid Karolinska institutet och Nobelkommittén för fysiologi eller medicin. Urban Lendahl. Han efter träder Göran K Hansson som den 1 juli 2015 tillträder som Kungl. Vetenskapsakademiens ständige sekreterare. Urban Lendahl är professor i genetik vid institutionen för celloch molek ylärbiologi vid Karolinska Institutet och ledamot av Nobelför samlingen sedan 2000, ledamot av Nobelkommittén 2007–2013 och ordförande för densamma år 2012. Professor Göran K Hansson, vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet, efterträder i sin tur Staffan Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, som ständig sekreterare för KVA. PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT NYA PROFESSORER NY PREFEKT PÅ MEDICIN, SOLNA n Kristina Broliden, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet, är ny prefekt på institutionen för medicin, Solna, sedan 1 januari 2015. Hon efterträder Anders Ekbom på posten. KI-FORSKARE FÅR ANSLAG FRÅN AFA FÖRSÄKRING n Anslag från AFA Försäkring på nästan 47 miljoner kronor till 17 nya forskningsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa har fördelats bland annat till forskare vid Karolinska Institutet. Christina Björklund vid Institutet för miljö medicin får 3 300 000 kronor för ett forskningspro jekt om ”uppåtgående” mobbning, när chefer blir mobbade av medarbetare. Per Svenningsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap får 1 797 000 kronor för att utveckla en biomarkör som man i vården ska kunna använda för att diagnosticera depression, och för att mäta hur patienter svarar på antidepressiv behandling. Louise Olsson vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi får 3 000 000 kronor för att ta fram underlag för nya riktlinjer för hur kontrollun dersökningar bland patienter som fått polyper i tarmen borttagna bör genomföras, för att minska risken för framtida tarmcancer. Ninos Oussi, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD) vid Uppsala universitet samt Clintec vid Karolinska Institutet får 1 950 000 kronor för att undersöka hur man kan förbättra titthåls kirurgin, för att minska läkarnas belastningsbesvär vid operationer. Juleen Zierath. Foto: TOMAS SÖDERGREN Stort anslag till professor Juleen Zierath n Juleen Zierath, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och Scientific Director vid Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research, Köpen hamns universitet, får ett anslag på 60 miljoner danska kronor av Novo Nordisk Foundation. Hon får anslaget för forsknings projektet “Epigenetic control and the circadian clock: turning back time on diabetes patho genesis”. Cynthia Bulik har anställts som professor i epidemiologi med inriktning mot ätstörningar vid institutionen för medicinsk epide miologi och biostatistik från den 1 november 2014. Óscar Fernández-Capetillo har anställts som professor i genomisk instabilitet vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik från den 1 januari 2015. Patric Cramer har anställts som gästprofessor i struktur- och systembiologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära från den 1 januari 2015. Christina Dalman har anställts som professor i psykiatrisk epi demiologi vid institutionen för folkhälsovetenskap från den 1 november 2014. Ann-Charlotte Granholm har anställts som gästprofessor i neu rovetenskap vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle från den 1 januari 2015. Lars Larsson har anställts som professor i neurofysiologi med inriktning mot muskelfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi från den 1 september 2014. Matti Lehtinen har anställts som gästprofessor i epidemiologi vid institutionen för laboratorieveten skap från den 1 september 2014. Hans Morten Lossius har anställts som gästprofessor i prehospital akutsjukvård vid insti tutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset från den 1 januari 2015. Magnus Nord har anställts som adjungerad professor i experi mentell lungmedicin vid institu tionen för medicin, Solna från den 1 januari 2015. Lennart Nordström har anställts som adjungerad professor i obstetrik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa från den 1 januari 2015. Thomas Sakmar har anställts som gästprofessor i molekylär biologi och biokemi vid institu tionen för neurobiologi, vårdvet enskap och samhälle från den 1 juli 2014. Molly M Stevens har kallats att från den 1 januari 2015 vara professor i biomaterial och rege nerativa sjukdomar vid institu tionen för medicinsk biokemi och biofysik. Carol Tishelman i Nobel Forum. Foto: ERIK CRONBERG Professor Carol Tishelman föreläste i Nobel Forum n Carol Tishelman, som tilldelats en ny professur i innovativ vård och omsorg, höll den 22 januari sin installationsföreläsning i Nobel Forum. Tanken med professuren, som möjlig gjorts genom en donation av Investor AB, är att stötta forskning som kan leda till nya kreativa arbetsmetoder i vården. Carol Tishelman, sjuksköterska i grunden, presenterade flera av de större projekt hon driver, bland annat forskning om hur man kan locka fler att bli sjuksköterskor och hur man ska få dem att stanna kvar i yrket. Hennes forskning handlar också om hur vården i livets slutskede kan förbättras. Tips! Läs mer om CarolT ishelman och hennes forskning i nummer 1/2015 av Medicinsk Vetenskap. Ute i slutet av februari. Annonsera i KI Bladet 2015 KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING Er produkt är värdefull KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2015. Upplagan är 7 000 exemplar. Tidningen trycks i fyrfärg och är en skuren tabloid. ANNONSFORMAT OCH PRISER Helsida Halvsida Kvartssida Åttondelssida 20 000 kr 10 000 kr 5 000 kr 2 500 kr 220x330 mm 220x165 mm 108x165 mm 108x82 mm Transportera den med trygghet. En trygghet som World Courier står för genom stor kunskap och global räckvidd. Att se sin produkt som värdefull, är att inse värdet av en trygg leverans och en pålitlig partner som finns med hela vägen. Samtliga priser är inklusive reklamskatt (8 procent). KI Bladet är en momsbefriad personaltidning, moms tillkommer inte. Nr 2 Nr 3 Nr 4 Materialdag Utgivningsdag 11 maj 7 september 16 november 28 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 22 maj 18 september 27 november ANNONSMATERIAL Tryckfärdig högupplöst pdf-fil med inbäddade bilder, typsnitt och med färginställning i CMYK (gäller både foton och illustrationer), upplösning 170–200 dpi i skala 1:1. Skickas till [email protected] KONTAKTA OSS E-post till [email protected] eller ring 08-524 838 94 Välj trygghet. Välj World Courier. Läs mer på worldcourier.com. KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 29 PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Silvermedaljen 2014 till Outi Hovatta och Björn Vennström Karolinska Institutets silvermedalj 2014 tilldelas Outi Hovatta och Björn Vennström. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet. Här är motiveringarna till 2014 års mot tagare av silvermedaljen som delas ut vid en ceremoni den 18 februari, samtidigt som utmärkelsen NOR, ”För Nit och Red lighet i rikets tjänst” delas ut: Outi Hovatta. Foto: ULF SIRBORN Björn Vennström. Foto: ERIK CRONBERG Outi Hovatta, senior professor i obste trik och gynekologi, särskilt assisterad befruktning, erhåller silvermedaljen för sin mycket framgångsrika stamcells forskning och utveckling av behandling ar mot barnlöshet. Hon har utvecklat nya och förbättrade strategier för IVF (singel återföring), nya metoder för kryo preservering av äggstocksvävnad och etablerat de första humana ESC-linjerna i Sverige. Vidare har hon utvecklat en förbättrad och komplett humaniserad metod för odling och expansion av hESC. Professor Outi Hovatta är en sann representant för mycket framgångsrik translationell forskning. År 2013 korades hon till Finlands mest framgångsrika medicinska forskare. Björn Vennström, professor i utveck lingsbiologi, erhåller silvermedaljen för sina storartade insatser för försöks djursverksamheten vid Karolinska Institutet. Björn Vennström har vid sidan av en mycket framgångsrik forskargärning vid institutionen för cell- och molekylär biologi, CMB, allt sedan 1990-talet gjort utomordentliga insatser för försöks djursverksamheten vid KI. Hans insatser har på ett avgörande sätt format KI:s framtida infrastruktur för djurexperi mentell forskning. År 2010 inrättades Komparativ Medicin och Björn Vennström fick uppdraget som dess verksamhetschef att leda det komplicerade planeringsarbetet av de nya försöksdjursanläggningarna, genom föra bland annat omstrukturering och effektivisering av försöksdjursrelaterade core-faciliteter, utbildning i arbete med försöksdjur, veterinärmedicinsk råd givning vid KI samt reformarbetet för att möta de nya krav som implementeringen av EU-direktivet 2013 medförde. Karolinska Institutets medaljörer utses, efter förslag från en medaljkommitté, av rektor i samråd med prorektor, universitetsdirektör, dekanen för forskning, dekanen för forskarutbildning och dekanen för utbildning. CE ET Photo: Science Photo Library SK S K A R OLIN 2015 A IN TITUT S 5-6 March 2015 | Nobel Forum, Karolinska Institutet, Solna KI:s Vårsalong 2015 visar konst och konsthantverk skapat av KI-anslutna medarbetare och arrangeras 27 april – 5 juni. VARMT VÄLKOMMEN! Frontiers in Cancer Research and therapy Erik Hedman får pris till yngre forskare n Erik Hedman vid institutionen för klinisk neurovetenskap har fått Nationalkommittén för psyko logis vetenskapliga pris till yngre forskare 2014. Han belönas med 50 000 kronor. Priset har delats ut varje år sedan 2003 och ska gå till en framstående forskare yngre än 40 år som nyligen har disputerat. Det är andra året i rad som en forskare från KI får priset, förra året gick det till Brjánn Ljótsson. n Vetenskapsrådet har beslutat att ge Karo linska Institutet 100 miljoner kronor för att rekrytera cancerforskaren professor Jiri Bartek. Anslaget ges inom ramen för Vetenskapsrådets program för internationell rekrytering av fram stående forskare. Professor Jiri Bartek doktorerade i cellbio logi 1983 vid Charles University i Prag och är i dag forskningschef på Danish Cancer Society Research Center i Köpenhamn. Han har lämnat mycket viktiga bidrag till forskningen kring hur styrning av cellcykeln, DNA-förändringar, tumörsuppressorgener och signalvägar påver kar uppkomsten av cancer. Erik Hedman. Foto: ULF SIRBORN Naturvetarnas disputerade ombudsmän och karriärrådgivare vägleder dig genom din karriär. Om du en dag skulle stå utan jobb kompletterar vår inkomstförsäkring a-kassan, och vi coachar dig vidare i din karriär. erik allard är ombudsman på Naturvetarna för universitetsanställda och forskarstuderande. Please visit www.ki.se/onkpat for the latest program. For more information, please contact [email protected] Universitetsbiblioteket Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet. www.naturvetarna.se Han kommer nu att flytta sin forskning till institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, MBB, och SciLifeLab i Stockholm där ett högteknologiskt laboratorium inrättas för Bartek och hans forskargrupp. De kommer att inrikta sin forskning på hur förändringar i arvsmassan orsakar cancer och vilka biomarkörer som kan förutsäga vilka som riskerar att drabbas. Under 2014 beviljade Vetenskapsrådet anslag på sammanlagt drygt 590 miljoner kronor till Karolinska Institutet, för rekrytering av fem in ternationella forskare inom områdena psykiatri, cancer, hematologi och stamceller. NFEREN CO Trygghet genom hela karriären This conference is organized by the Department of Oncology-Pathology at Karolinska Institutet. It covers basic, translational and clinical research in cancer. The meeting includes lectures from both national and international speakers in the areas of microenvironment and metastasis, cancer therapies, posttranscriptional programs in cancer and cancer biomarkers. The meeting is open to all and no registration is required. 30 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 100 miljoner kronor från VR möjliggör ny rekrytering 2015 SK S NFEREN CO under 2014 tilldelat tre KI-forskare anslag på sammanlagt 3 000 000 kronor. Anita Aperia vid institutionen för kvinnors och barns hälsa får 1 000 000 kronor för projektet ”Why chronic kidney disease is a risk factor for cardiovascular disease”. Caroline Nilsson vid institu Foto: TOMAS BERTELSEN tionen för klinisk forskning och utbildning, KI SÖS, får 1 000 000 kronor för projektet ”Kan vi bota jordnötsallergi med oral immun terapi och anti-IgE-antikroppar?”. Peter Sackey vid institutionen för fysiologi och farmakologi får 1 000 000 kronor för projek tet ”HMGB1, inflammation och kognitiv funktion efter allvarlig blodförgiftning”. CE Välkommen på vernissage måndag den 27 april kl. 12 på Universitetsbiblioteket i Huddinge, Alfred Nobels allé 8. n Torsten Söderbergs stiftelse har Jiri Bartek. K A R OLIN KI:s VÅR SALONG 2015 Miljonanslag till tre olika KI-forskare ET NYHETER A IN TITUT S Registra tion required latest 5 March Photo: Science Photo Library LEDARE 12 March 2015 | Gustav Retzius, Berzelius väg 3, Karolinska Institutet, Campus Solna Symposium on Breakthroughs in Clinical & Translational Immunology Ly f t e r N at u r v e ta r e THE MEETING IS OPEN TO ALL AND REGISTRATION IS FREE. For more information, please contact: [email protected] Registration is mandatory at: websurvey.textalk.se/start.php?ID=81135 KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 31 Kylar & frysar CBS -190°C Gram kyl & frys Ninolux kyl & frys Forma -40°C och -86°C Thermo Scientifc kyl & frys Ninolabs produkter som är med i ramavtal 08-590 962 00 Disk & sterilisering SHP autoklaver ICOS autoklaver Lauda vattenbad Elma ultraljudbad Smeg diskmaskiner Steelco diskmaskiner Termaks tork- & steriliseringsskåp www.ninolab.se Rening av luft, vatten & rum Hach Lange partikelräknare luft Elga vattenrening Scanlaf LAF-bänkar Thermo Scientifc LAF-bänkar Inredning Jiwa kemikalieskåp Laboratorieinredning Dragskåp Provberedning Bioteknik Roche cellräknare Mecasys spektrofotometer Dynamica spektrofotometer Precisa vågar ITV ismaskiner Sorvall centrifuger Forma CO2-inkubatorer Termaks bakt-/klimatskåp Carbolite högtemperaturugnar Forma skakar & skakinkubatorer Thermo Scientifc pipetter & spetsar Heidolph skakar, indunstare & mixrar Khüner skakar & skakinkubatorer med CO2
© Copyright 2024