IT i människans tjänst – Regional Digital Agenda för Kalmar län
IT i människans tjänst Digital Agenda för Kalmar län En plan för hur Kalmar län under åren 2015–2020 ska använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt 1 Inledning IT spänner över många utvecklingsområden. Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande på att använda IT gränsöverskridande för tillväxt och utveckling. Under 2012 signerade landstinget, länsstyrelsen och regionförbundet tillsammans med IT-minister Anna-Karin Hatt en avsiktsförklaring om att i bred samverkan ta fram en regional digital agenda för Kalmar län. Syftet med den digitala agendan är att få en helhetsbild av alla pågående aktiviteter för att kunna prioritera nya insatser i en sammanhållen strategi. Ytterst handlar det om att ta tillvara alla de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Under 2013 har fem arbetsgrupper tillsatts för att komma fram till vilka insatser som är mest prioriterade inom områdena lärande och kompetensförsörjning, näringslivsutveckling, infrastruktur, hälsa och kommunal e-utveckling. Som grund till arbetet ligger tre övergripande strategier: den digitala agendan för Europa, en digital agenda för Sverige samt Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS. Dokumentet som du håller i din hand är en början på ett långsiktigt och resultatinriktat arbete. Här presenteras ett 30-tal förslag och initiativ från de fem temagrupperna. De har även föreslagit vem som kan tänkas ta över stafettpinnen och bära ansvaret för det fortsatta genomförandet. Hur bra vi blir i länet på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, avgörs av alla som på ett eller annat sätt verkar inom området. Vår ambition är att under den tid som agendan gäller, vartannat år följa upp och sammanställa de insatser som görs. Där behov och möjligheter finns, ska vi också gå in med stödjande insatser. Kalmar län, 2014 Lars Blomberg Ordförande Regionförbundet i Kalmar län 2 Innehåll Del 1:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Därför behöver Kalmar län en regional digital agenda. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Avsiktsförklaring för att ta fram en regional digital agenda.. . . . . . . . . . . . . . . 8 Fyra personer — fyra visionära scenarion.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Hur arbetades den regionala digitala agendan fram?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Fem tematiska arbetsgrupper:.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Temagruppernas uppdrag:.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Tre horisontella perspektiv.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Den fortsatta processen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Programberedningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Programberedningens roll:.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Hur går vi vidare......................................................................22 Förslag på övergripande initiativ.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Del 2: Översikt handlingsplan.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Kompetens.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Näringsliv.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 E-hälsa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Infrastruktur.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Kommunal e-utveckling.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Del 3: Bilagor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Bilaga 1. Temagruppernas deltagare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Bilaga 2. Programberedningen ursprungliga ledamöter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 3 4 DEL 1 Bakgrund och framtid 5 Därför behöver Kalmar län en regional digital agenda EU-kommissionen konstaterade i februari 2012 att Sverige är ett av EU:s mest innovativa länder. Men man pekar samtidigt på att vi är sämre på att omsätta dessa innovationer i produkter och tjänster vilket tyvärr innebär att vi går miste om vissa av de positiva effekterna. IT har under de senaste decennierna utgjort en stor del av dessa innovationer och EU-kommissionen uppskattar att hela 40 % av Europas tillväxt under åren 1995 - 2010 direkt kan relateras till IT. Pierre Schellekens, som då var EU-kommisionens chef i Sverige, skrev den 10 januari 2013 att den digitala ekonomin förväntas växa sju gånger snabbare än resten av ekonomin under de närmaste åren. Han pekar på att det är viktigare än någonsin att vi i tider av ekonomisk tillbakagång tar tillvara på den tillgång som den inre marknaden erbjuder. En snabbare övergång till en digital ekonomi gynnar alla sektorer tack vare ökad produktivitet, effektivitet och innovation. Han menar att det är uppenbart att Europa måste fortsätta investera i den digitala utvecklingen för att behålla sin globala konkurrensposition. Förändringarna som väntar oss handlar även om en ökad kunskapsdriven globaliserad ekonomi där IT och digitalisering spelar en stor roll men där även designinnehållet i produkter, upplevelser och varumärken också blir viktiga konkurrensmedel. Den ökade rörligheten av varor, tjänster, människor och idéer som sker gränsöverskridande ger oss både utmaningar och möjligheter. Det skapar nya marknader men också en hårdare konkurrens. Gamla produkter försvinner och nya branscher uppstår. Fax, post, telefoni, 6 foto, GPS, CD-skivor är några exempel på varor och funktioner som tidigare fanns som fysiska produkter men som nu bara existerar som program, appar och elektroner i våra telefoner. När iPad lanserades i oktober 2010 var de få som kunde ana hur det skulle förändra en hel värld. Att producera, marknadsföra och sälja en världsledande app kräver kreativitet och kunskap men det behövs inte längre en stor produktionsapparat eller mycket kapital. Nästa stora världssuccé som Spotify, Skype eller Angry birds kan lika väl komma från Hultsfred som från Silicon Valley. Verksamhetsutveckling med hjälp av IT kommer bli ett av de absolut viktigaste verktygen för att möta de krav som kommer att ställas på oss inom en mycket snar framtid. Digitaliseringen kan hjälpa oss att hitta nya vägar att möta många av de kommande utmaningarna. E-hälsotjänster kan användas för att äldre ska kunna bo kvar i hemmet även då man har långa avstånd till vård. Kommunala e-tjänster underlättar kontakter mellan kommuner och invånare och gör att den manuella handläggningen kan användas där den behövs mest. Distansutbildningar gör det möjligt att genomföra kvalificerade utbildningar men ändå bo kvar. Företag kan minska sina kostnader för resor genom att använda sig av videomöten. Detta är bara några exempel. IT är också den stora möjliggöraren för att bättre överbrygga organisationsgränser och skapa en enklare, effektivare och bättre offentlig sektor. Med en åldrande befolkning i en så gles region som Kalmar län blir naturligtvis möjligheterna för exempelvis hemsjukvård och distansarbete helt beroende av en säker och fungerande IT-infrastruktur. 7 I OECD:s rapport från 2012 framhålls: »För att bevara regionens konkurrenskraft kommer det att krävas ett kliv upp i värdekedjan till mer kunskapsintensiva aktiviteter. Detta pekar i sin tur på behovet att minska andelen lågutbildade personer i regionens arbetskraft och öka andelen högutbildade.« Men de stora möjligheterna att effektivisera verksamheten och erbjuda bättre e-tjänster till medborgare och företag begränsas av att så många inte hinner med i utvecklingen. Kanske är det så illa som att mer än var 10:e innevånare i Kalmar län inte använder Internet på egen hand. Ska vi kunna ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger måste därför fler bli digitalt delaktiga. Utvecklingen kan också innebära ökade risker som vi inte alltid är medvetna om. Vi måste därför aktivt arbeta med säkerhets- och integritetsfrågor för att inte riskera allvarliga konsekvenser för såväl enskilda individer som för samhället i stort. Genom att aktivt arbeta med säkerheten kan vi betrakta utmaningar som incitament för bättre kvalitet och tillgänglighet. Informationssäkerhet omfattar hela samhället och är en angelägenhet för alla. Därför beaktas säkerhets- och integritetsfrågorna fullt i den Digitala Agendan för Kalmar län. För närvarande pågår ett arbete med ny dataskyddsförordning inom EU med avsikten att stärka individens rättigheter i den digitala samhällsutvecklingen. Förslaget innebär en harmonisering av lagstiftningen mellan medlemsländerna och syftar till att stärka enskildas rättigheter och kontroll över sina egna personuppgifter. För närvarande pågår förhandlingar inom EU och ett beslut väntas under 2015. Därefter har medlemsländerna två år på sig att uppfylla förordningen, som då kommer att ersätta vår nuvarande personuppgiftslag. En insiktsfull och god hantering av personuppgifter är centrala i realiseringen av den Digitala Agendan för Kalmar län och kommer att beaktas inom samtliga utvecklingsområden. Digitaliseringen är lika mycket en fråga om demokrati som förutsättningar för effektiviseringar och ett bättre samhälle. En del företag i Kalmar län har dock svårt att ta till sig ny teknik och går därmed miste om möjlig effektivisering såväl som produktutveckling som nya marknader. Det ser ut på ett liknande sätt i stora delar av Europa. När EU under 2010 tog fram sin långtidsstrategi för tillväxt, Europa2020, var det därför självklart att ”Den Digitala Agendan” var ett av de sju huvudinitiativen för att möta Europas utmaningar. Man pekar även specifikt ut den digitala kompetensen som en av åtta nyckelkompetenser för EU-medborgaren. http://korta.se/rundabordssamtal QR-koder används för att “länka” till webbsidor. QR-koden innehåller oftast en webbadress och när man skannar av koden med en särskild QR-kodsapp (exempelvis Postens) i mobiltelefonen eller läsplattan öppnas sidan i webbläsaren. 8 ”IT i människans tjänst” som den svenska versionen heter, presenterades av regeringen under oktober 2011. Under 2012 valde IT-ministern Anna-Karin Hatt ut sex län att besöka för olika tematiska diskussioner, för att få en regional förankring i arbetet. IT-ministern valde Kalmar län som värd för ett rundabordssamtal kring e-hälsa tillsammans med ett antal regionala företrädare från näringslivet, länsstyrelsen, landstinget, kommunerna och Linnéuniversitetet. Detta direktsändes över internet men spelades även in och kan nu även ses i efterhand genom att följa länken eller läsa in QR-koden. Avsiktsförklaring om att ta fram en regional digital agenda Som avslutning på rundabordssamtalet signerade landstingsstyrelsens ordförande Anders Henriksson, landshövding Stefan Carlson och regionförbundets dåvarande ordförande Harald Hjalmarsson en avsiktsförklaring om att ta fram en regional digital agenda för Kalmar län. 9 Fyra personer - fyra visionära scenarion Berättelser om hur det kan se ut i Kalmar län år 2020 för fyra människor i olika faser i livet. 10 Nybliven pensionär När Markus Stangsund fyllde 64 år bestämde han sig för att lämna både yrkeslivet och storstaden. Han trodde inte det var sant när han läste alla förslag som strömmade in efter att han talat in sina önskemål i wishbone-appen: nära till hav och skärgård, båtplats, restauranger, golfbanor och extraordinärt boende. Det var när han började pruta som ett nytt mönster trädde fram på träffkartan – norrlandskusten eller smålandskusten? Valet var enkelt för Markus som hade barn och barnbarn i södra Sverige och han slog till på det nyrenoverade vackra huset i utkanten av Borgholm som inte ens kostade hälften av vad han fick för lägenheten i Stockholm! Från balkongen kunde han till och med se ut mot Kalmarsund. Några problem att fylla fritiden verkade inte finnas. Den nya hemkommunen hade försynt skickat iväg några trevare för att ta reda på vad de kunde stå till tjänst med och han hade tacksamt accepterat att stå med på flera av deras intresselistor. Inbjudningar till kultur- och fritidsaktiviteter, månadens gratis e-bok och nyheter från kommunens virtuella möteslokal för pigga seniorer, var särskilt välkomna inslag på husets infoskärmar. Nu när han bodde på Öland uppskattade han verkligen fiberbredbandet. Han ville vara i naturen eller trädgården så mycket som möjligt medan det var ljust och det var skönt kunna utföra de flesta av sina ärenden kvällstid. Det kändes inte som han hade flyttat ifrån sina gamla vänner heller. De var ju hela tiden virtuellt närvarande och huset var stort nog när det gamla gänget eller släkten hälsade på. Markus gick med i föreningar och engagerade sig också politiskt. Livet som pensionär var precis så rikt och underbart som han hoppats. Inte ens när han sju år efter flytten föll av en islandshäst och krossade högra höften kuvades hans livslust. Akutsjukvården och rehabiliteringen i hemmiljön imponerade. Här hade vårdgivarna verkligen utnyttjat teknikens möjligheter till att ge bra vård. Via plattan, som han fick med sig från sjukhuset, kunde han till exempel trycka på sköterskeknappen och vips fick han prata med någon när såret åter började vätska, eller när han blev lite yr. I början hade han stor glädje av det intelligenta sängbordet, som utöver att vara en kommunikationscentral kunde servera vatten och saft, påminna om och portionera ut rätt medicin vid rätt tid, och t o m värma upp en måltid som hemtjänsten förberett åt honom. Det kändes tryggt att få en avisering på plattan inför varje besök från kommunen, med bild och namn på den som skulle komma. Armbandet som ambulanspersonalen satte på honom vid olyckstillfället skickade fortfarande löpande information om hans hälsostatus till berörd vårdpersonal, och när hemsjukvårdaren kom på besök verkade han veta mer än Markus själv om hur han mådde! Deltagandet i alla möjliga sociala sammanhang intensifierades snarare under sjuktiden. Markus kunde till och med delta som online-ledamot vid varje fullmäktigemöte. Men de virtuella mötena med Lena i släktforskningsgruppen utvecklades åt det icke-digitala hållet. Lena kom allt oftare på besök IRL. Inget ont som inte för något gott med sig! För att åstadkomma detta behöver vi: •Främja innovationer så att nya tjänster och funktioner kan tas fram •Utnyttja tillgången till öppna data för uppsökande marknadsföring och proaktiva tjänster •Väl utbyggd digital infrastruktur •Individualiserad hemsjukvård/hemtjänst med avancerat teknikstöd •Öppna det politiska rummet för närvaro på distans •E-id för identifiering •Säkerställa hantering av känsliga personuppgifter 11 Nyanländ flykting Meryam anlände till Sverige och Kalmar län förra året, det vill säga år 2019. Meryam är 28 år och med sig har hon sin 10-åriga dotter Mariana. Förhållandena i hennes hemland gjorde att hon var tvungen att fly från kriget då hennes man sedan länge varit saknad i strid. I hemlandet har hon fortfarande många släktingar. När Meryam kom till Sverige fick hon låna en mobiltelefon fullmatad med information och nödvändiga mobilappar. Abonnemanget för telefonen står kommunen för och med appar och webbläsare kan hon utföra många av de tjänster hon behöver i sin kontakt med olika myndigheter. Dessutom kan hon ringa och SMS:a gratis till både myndigheter och andra nyanlända för att snabbt kunna få svar på frågor. Apparna är översatta till Meryams hemspråk och när hon söker efter något får hon svar både på svenska och på hemspråket. På så vis lär hon sig det nya språket snabbare. I mobilappen ser hon också vilka butiker, myndigheter och andra inrättningar där man talar hennes språk. Mobilappen har tagits fram av ett nystartat företag som med hjälp av myndigheters öppna data kunnat utveckla nya affärsidéer till gagn för både invånare och myndigheterna själva. Precis i dagarna har Meryam fått en uppgradering till mobilappen, så numera kan hon även via telefonens kamera ta bilder på skyltar och få en förklaring på båda språken vad den betyder. För att åstadkomma detta behöver vi bland annat: •Arbeta aktivt för ett digitalt innanförskap •Utveckla kommunernas e-tjänster •Skapa en regional e-identitetshantering •Tillgänglighetsanpassa kommunernas digitala information •Främja innovationer så att nya tjänster och funktioner kan tas fram •Utforma en strategi för hantering av mycket känsliga personuppgifter som bland annat omfattar personer med skyddad identitet 12 För att underlätta och säkra myndighetskontakten har Meryam även fått ett personligt digitalt ID. På så vis kan hon direkt signera olika ansökningar i de e-tjänster som erbjuds. Myndigheternas hemsidor är självklart sedan länge tillgänglighetsanpassade och kan ses i alla typer av enheter. Meryam och Mariana har fått en lägenhet via kommunen och i den finns självklart tillgång till bredbandsuppkoppling. På så vis kan de ha kontakt med sina släktingar i hemlandet via videosamtal, chat, eller andra kanaler. Datorn hon har är en del i kommunens satsning på att alla nyanlända ska vara fullt ut digitalt delaktiga. Eftersom de kommunanställdas datorer byts ut var tredje år så är de fortfarande fullt användbara för andra ändamål än myndighetshandläggning. Datorerna rekonditioneras och lånas sedan ut till de grupper som annars skulle riskera ett digitalt utanförskap. Framförallt uppskattar Meryam möjligheten att på kvällarna kunna fortsätta studera SFI online. Datorn är dessutom ovärderlig när det gäller att söka olika jobb. Till hösten har Meryam kommit in på en distansutbildning på Linnéuniversitet. Hennes plan är att på halvfart studera den marknadsföringsutbildning hon påbörjade i hemlandet men aldrig fick möjlighet att fullfölja. Omställningen till svenska förhållanden har fungerat ganska bra, även om det är mycket nytt att lära och förstå. Ett nytt språk, nya regler och framförallt myndigheter som inte står för samma auktoritet och styrning som i hennes hemland. Myndigheter som vill hjälpa istället för att kontrollera. 13 Hemvändare Sarah, Sten och deras barn Pelle och Stina, sju och elva år överväger att flytta från sin trånga och dyra lägenhet i Uppsala till Sarahs släktgård på landet i Högsby kommun. Tanken blommar ut för fullt efter att Sarah som gammal “utflyttare” får en digital “välkommen tillbaka-hälsning” från regionen. Den visar sig innehålla bra inflyttarinformation. De får tips på lediga tjänster, tomter, hus till salu och lediga lägenheter. De får även information om skola och utbildning, samhällstjänster, föreningsliv och fritidsaktiviteter, allt snyggt och enkelt presenterat. Det nuvarande boendet är dyrt och när de börjar göra jämförande boendekalkyler via informationssidan så visar det sig att boendekostnaden skulle kunna sänkas betydligt om de flyttade. Båda känner plötsligt att det vore skönt med ett lugnare liv och att de vill att barnen ska få en uppväxt med naturen in på knutarna och kanske några djur hemma på den egna gården. Tanken på en flytt känns allt mer lockande. 14 Sten blir under diskussionens gång allt mer intresserad av bygdens historia och känner att han vill veta mer om hustruns rötter. Det visar sig att de genom en enkel sökning kan få fram en sammanställning av all den information som finns att tillgå om deras fastighet i både historiska och aktuella databaser i Sverige. Sarah som är lärare brinner för sitt arbete och känner att hon skulle vilja hjälpa till att göra skolorna i Kalmar län ännu mer attraktiva både för personal, elever och föräldrar. Hon blir glad när länets skolor öppet och tydligt visar hur de står sig i konkurrensen inom länet och i förhållande till de övriga länen. Här finns bland annat jämförande uppgifter om grund- och gymnasieskolornas pedagogiska resultat och omdöme om undervisning, lärarresurser och övriga stödfunktioner redovisas på ett tydligt sätt. Hon upptäcker den digitala möjligheten att ha en direkt påverkan på den lokala demokratin. Vissa frågor av stort lokalt och/eller regionalt samhällsintresse presenteras via regionens “demokrati-sida” och medborgarna kan direkt säga ja eller nej. Om antalet nej-röster i förhållande till röstberättigade överstiger gränsen för vad som krävs för ett folkinitiativ så anordnas automatiskt en rådgivande folkomröstning via internet. Det livslånga lärandet är ett ledord genom alla utbildningsformer och Sten som under en tid funderat på att byta karriär, blir glad då han upptäcker att den digitala infrastrukturen är väl utbyggd och att så många högskole- och universitetsutbildningar går att läsa på distans. Samtidigt finns goda möjligheter att sköta det nuvarande arbetet på distans. Genom länets gemensamma informationssida ser de vilken kompetens som efterfrågas i närområdet och kan läsa prognoser över hur arbetsmarknaden kan tänkas utvecklas under de kommande åren. Alla elevers/studerandes resultat redovisas in till en central funktion med direkt koppling till de antagningsmyndigheter som finns. Den sökande kan ge sitt medgivande till att register samkörs och resultaten läggs då automatiskt till i personens ansökningar till utbildning eller arbete. Arbetsgivare kan på så sätt få direkt tillgång till de studerandes kurstider och resultat redan under studietiden, något som ger arbetsgivaren en möjlighet att knyta kontakter med en önskvärd blivande anställd redan under utbildningen. Linnéuniversitetet och andra lärosäten erbjuder utbildningar som är anpassade för arbetsmarknaden i regionen. Allt detta ger Sarah och Sten och barnen förutsättningar att flytta in, skaffa sig en bra utbildning och komma ut i arbetslivet och kunna stanna kvar i Kalmar län. För att åstadkomma detta behöver vi: •Mer “uppsökande verksamhet” från kommunen/regionen •Införa en standardiserad e-identitetshantering •Utveckla kommunernas e-tjänster •Införa e-arkiv •Ha tillgång till öppna data och ”big data” •Beakta personuppgiftshanteringen och särskilt rättigheten och konsekvenserna av den enskildes rätt att radera personuppgifter. 15 16 Nyföretagare Den 35-åriga entreprenören Fia är en guru inom e-handel. Nu söker hon och hennes familj sig tillbaka från London till uppväxtorten Nybro. Flytten gick snabbt eftersom familjen via appen E-medborgaren hittade ett tillfälligt boende. Nybro är en ort på uppgång och det finns tyvärr begränsat med villor till salu på marknaden men tack vare kommunens nya elektroniska planhantering plingar det en dag till i sambon Frans telefon. Nya tomter finns nu ute till försäljning! Eftersom Fia och Frans redan har bestämt sig för vilket sorts hus de vill ha, får de direkt förslag på de tomter som finns tillgängliga som passar deras hus. Fia, som denna dag befinner sig i Düsseldorf, kopplar upp sig med Frans via E-medborgaren och tillsammans väljer de ut en vacker hörntomt med baksida mot naturen. De placerar det tänkta huset och i samma sekund ser de om det godkänns genom att tomtgränsen lyser grön. Om det lyser rött förklaras att huset exempelvis är för nära tomtgränsen och de får förklaring på hur det kan justera detta. Fia klickar på Köp-knappen kl. 22:15 och redan veckan efter står första grävmaskinen på tomten och börjar gräva för grunden. Samtliga leverantörers tidsplaneringssystem är ihopkopplade vilket möjliggör en snabb leverans utan onödiga väntetider. Eftersom alla deras tillval redan är gjorda sker alla nödvändiga förändringar samma dag som de flyttar in bara fyra veckor senare. Försäkring är tecknad, el, vatten och bredband är anslutet och adressändring har skett. Huset är såklart ett så kallat Smart hus som känner av när någon är hemma. Det lär sig också familjens vanor vilket gör att det inte värmer upp varmvatten hela dygnet eftersom det vet att det är på morgonen det behövs mest. Huset vet också att barnen brukar komma hem vid 2 på dagen och därför stängs värmen av när sista person lämnar huset på morgonen och värms upp strax innan 2. Maten, som står i kylläge i ugnen kan lagas till så att den är klar kl. 4. Genom att logga in sig på E-medborgaren så följer Fia sina barns utveckling på dagis/ skola var hon än är i världen. Föräldrarna kan ha kontroll på deras närvaro och resultat och får bra information om vilka aktiviteter som planeras. Via mobilappen betalar de för deras utflykter och skolresor. På E-medborgaren får de även sin deklaration, sitt verksamhetssystem, sin e-shop, de reklamutskick de valt att prenumerera på, förnyar sina recept, sköter kontakten med dagis och hanterar sitt företag. Fia är ofta på resande fot men den dagliga videokontakten med barnen gör att hon inte saknar dem alltför mycket. Hon har även andra videomöten med sina kollegor runt om i världen när hon sitter på hotellrum eller på något av kontoren hon hyr tillfällig plats på. I centrala Nybro hyr de 4 platser i ett kommunalt e-handelskomplex, E-företagaren. I byggnaden finns alla stödfunktioner de behöver och de delar ekonomiavdelning, personalavdelning, utvecklingsavdelning och IT-stöd med 40 andra företagare som är i samma situation. På E-företagaren finns även ett virtuellt innovationscentrum, en stödfunktion som hjälper utvecklare och innovatörer att skydda och utveckla sina produkter samtidigt som kontakter kan knytas med andra företag. Närheten till andra företagare ger Fia och Frans möjligheten att utveckla sin egen verksamhet och ger dem ett stort nätverk med spetskompetens. E-företagaren är den svenska delen i ett internationellt nätverk där hundratusentals småföretagare och innovatörer runt om i världen stöttar varandra i utvecklingen. För att åstadkomma detta behöver vi: •Införa en standardiserad e-identitetshantering •Utveckla kommunernas e-tjänster •Tillgänglighetsanpassa kommunernas digitala information •Främja innovationer så att nya tjänster, produkter och funktioner kan utvecklas •Förbättra kunskapen om hantering av personuppgifter och enskildas rättigheter 17 Hur arbetades den regionala digitala agendan fram? En workshop med ledande tjänstepersoner från landstinget, kommunerna, länsstyrelsen, Linnéuniversitetet, regionförbundet, eHälsoinstitutet, Kalmar Science Park och Information Engineering Center (IEC) sorterade fram 17 beskrivande rubriker från sina olika erfarenheter och perspektiv. Sedan gavs en mindre arbetsgrupp uppdraget att sortera, prioritera och lägga upp det fortsatta arbetet. Detta resulterade i fem arbetsgrupper för att komma fram till vilka insatser som är mest prioriterade inom områdena lärande och kompetensförsörjning, näringslivsutveckling, infrastruktur, hälsa och slutligen kommunal e-utveckling. För varje tema utsågs även en sammankallande som även fick uppdraget att bjuda in deltagare till det fortsatta arbetet ur ett brett regionalt perspektiv. Som grund till arbetet ligger tre övergripande strategier: den digitala agendan för Europa, en digital agenda för Sverige samt Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS. Grupperna presenterarade ett 30-tal förslag och initiativ för det fortsatta arbetet. De har även föreslagit vem som kan tänkas ta över stafettpinnen och bära ansvaret för det fortsatta genomförandet. Temagruppernas uppdrag: • Formulera mål, hotbilder och scenariobeskrivningar • Inventera och beskriva pågående aktiviteter • Belysa tre horisontella perspektiven • Ta fram ett antal förslag på initiativ Fem tematiska arbetsgrupper1: Kompetens Sammankallande Alastair Creelman, Specialist e-lärande Linnéuniversitetet Detta tema handlar om kompetensförsörjning för länets företag och organisationer och om hur våra ungdomar ska rustas på bästa sätt för att fungera i samhället. Samtidigt är det kanske så illa som att mer än var 10:e innevånare i Kalmar län inte använder Internet på egen hand. Ska vi kunna ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger måste därför fler bli digitalt delaktiga. Det är lika mycket en fråga om demokrati som förutsättningar för effektiviseringar och ett bättre samhälle. Hälsa, vård och omsorg Sammankallande Diana Axelsson Olsson, Projektledare eHälsoinstitutet Både privatpersoner och företag förväntar sig att kommuner och landsting ska leverera en lika bra service på nätet som man är van vid från banker, resebyråer och mediaföretag. Med en åldrande befolkning i en så gles region som Kalmar län är naturligtvis en modern och bra hemsjukvård en förutsättning för att kunna leva upp till förväntningarna. Men det handlar lika mycket om att på ett effektivt sätt ta tillvara digitaliseringens möjligheter i den egna verksamheten så att manuella resurser kan frigöras till där de bäst behövs. IT kan hjälpa till att bättre överbrygga organisationsgränser och skapa en enklare, effektivare och bättre offentlig sektor. Infrastruktur Sammankallande Helena Ervenius, Områdesansvarig Regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet har som mål att alla i Kalmar län ska ha minst 100 Mbit/s senast 2020. Så står det i den bredbandsstrategi som antogs i februari 2012. Även om det kommer att krävas stora insatser för att nå dit måste vi ändå samtidigt fokusera på att 1 18 Se bilaga 1 för gruppdeltagare förbättra kvaliteten och minska sårbarheten i nätet. Vi måste även arbeta med att höja kapacitet och kvalitet i de trådlösa alternativen och skapa en robust infrastruktur för vår gemensamma framtid. En bra infrastruktur är en förutsättning för alla de övriga temagrupperna. Näringsliv Sammankallande Louise Östlund, Vd Kalmar Science Park EU-kommissionen menar att den digitala ekonomin kommer växa sju gånger snabbare än resten av ekonomin under de närmaste åren. Man pekar på att det är viktigare än någonsin att vi i tider av ekonomisk tillbakagång tar tillvara på den tillgång som den inre marknaden erbjuder. En snabbare övergång till en digital ekonomi gynnar alla sektorer tack vare ökad produktivitet, effektivitet och innovation. En del företag i Kalmar län har svårt att ta till sig ny teknik och går därmed miste om möjlig effektivisering såväl som produktutveckling som nya marknader. Vinnova presenterade under våren 2013 en studie som pekar på att Kalmar är ett av länen med låg IT-kompetens i företagen. E-utveckling Sammankallande Robert Carlsson, IT-chef Kalmar kommun Enligt SKL krävs det kommunstorlekar på över 40 000 innevånare för att kunna ta tillvara på de nya digitala möjligheterna på bästa sätt. Alla kommuner har samma uppdrag och utmaningar men i stort sett alla kommuner i länet är för små för att klara utvecklingen på egen hand. I oktober 2013 beslutades därför att det även behövs en femte temagrupp särskild inriktning mot kommunal e-utveckling och samverkan med hjälp av IT. Tre horisontella perspektiv Hållbarhet Ett hållbart samhälle ska tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Här utgår vi, i likhet med Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, från tre delar: ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Jämställdhet Alla i Kalmar län, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Ett jämställt samhälle är en viktig framgångsfaktor för regional utveckling, tillväxt och attraktivitet. I RUS samt i länets plan för regional jämställdhet pekar vi ut prioriterade jämställdhetsmål. De insatser som tas upp i länets digitala agenda ska bidra till att uppnå dessa. Mångfald Alla i Kalmar län ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller utryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I ett samhälle med stor mångfald ökar förmågan till kreativitet och innovation. 19 Den fortsatta processen De sammankallande i respektive temagrupp har under arbetets gång haft regelbundna träffar för att diskutera erfarenheter, frågeställningar och arbetssätt. Dessutom har de medverkat vid samtliga möten med programberedningen och har då haft möjlighet att diskutera kring inriktning och förslag på insatser. De har då även lyssnat på varandras föredragningar och tagit del av den vid varje tillfälle särskilt inbjudna föreläsaren. Temagruppernas arbete avslutades med en skriftlig rapport enligt ovan. Sammanfattningen, målen och de förslagna insatserna har de sammankallande i respektive grupp presenterat för programberedningen och för regionförbundets styrelse. Vid sidan av grupperna arbete har regionförbundets ordförande Lars Blomberg och IT-strateg Bengt Falke under våren besökt länsstyrelsens ledningsgrupp och kommunstyrelsen alternativt kommunstyrelsens arbetsutskott i länets samtliga kommuner för att presentera bakgrunden och diskutera temagruppernas förslag. Samverkan har skett med övriga regioner via SKL, Näringsdepartementet och Digitaliserings-kommissionen. Med våra grannregioner har en mera konkret samverkan skett inom ramen för Småland Blekinges Brysselkontors arbetsgrupper arbetsgrupper och det har arrangerats gemensamma överläggningar och temadag för temagrupperna i respektive region. Bland annat har gemensamt informationsmaterial arbetas fram. Dessutom har arbetet presenterats och diskuterats med Kommunchefsgruppen, Skolchefsgruppen, Social- och omsorgschefsgruppen, LänsITgruppen och ett flertal andra grupperingar. Efter diskussionerna i kommunerna, länsstyrelsen, programberedningen och regionförbundets styrelse har materialet från temagrupperna reducerats ner och stuvats om till en gemensam form. Processen avslutas med att dokumentet skickas ut för remisshantering hos parterna och när kommentarerna är inarbetade i dokumentet kommer det att kunna snyggas till grafiskt för att sedan ligga till grund för beslut. Det kan tyckas att detta har varit en onödigt komplicerad och långdragen process. Programberedningen är tydlig med att om detta arbete ska kunna hjälpa till att förbättra länets förmåga att ta tillvara digitaliseringens möjligheter är det viktigt att förslagen och tankegångarna är ordentligt förankrade. Vår målsättning och förhoppning är ju att alla berörda parter ska fatta beslut om att ställa sig bakom en regional digital agenda för Kalmar län. 20 Från programberedningens tredje sammanträde Programberedningen2 För att stärka kontakterna mellan temagrupperna och den politiska nivån i regionen beslutade regionförbundets styrelse under våren 2013 att inrätta en särskild programberedning för arbetet med att ta fram en regional digital agenda för Kalmar län. Inbjudan att utse ledamöter gick till länets tolv kommuner, landstinget och länsstyrelsen. Resultatet blev att landstingsstyrelsen ordförande, landshövdingen och kommunstyrelsens ordförande i elva av de tolv kommunerna utsågs, vilket markerar vilken betydelse man tillmäter den regionala digitala agendan. Regionförbundets ordförande Lars Blomberg har även varit ordförande i programberedningen. Programberedningens roll: •Diskussioner kring mål och visioner •Beställare till tema-grupperna •Forum för diskussioner kring frågeställningar och förslag •Behandling av temagruppernas förslag och initiativ •Mottagare av en regional digital agenda för Kalmar län •Diskussion kring framtida beredning av frågorna Programberedningen är beställare till temagrupperna och under arbetets gång bereder man kontinuerligt frågeställningar och förslag. Beredningen har naturligtvis även en vidare roll som en arena för diskussioner kring mål, visioner och den framtida hanteringen av dessa frågor. En öppen Facebook-grupp har skapats parallellt med mer traditionella webbsidor för att informera brett och bjuda in till öppen dialog. 2 Se bilaga 2 för Programberedningens ledamöter 21 Hur går vi vidare? Den regionala digitala agendan (2015-20120) är ett regeringsuppdrag och ett strategiskt långtidsdokument, på samma sätt som RUS, den regionala utvecklingsstrategin är för den övriga regionala utvecklingen. Här finns inga utredningar av vilka resurser som behövs för genomförandet eller beskrivningar av ekonomiska effekter eller eventuella organisatoriska förändringar respektive förslag kan tänka ge. Detta måste utredas av sakkunniga inom respektive område och fattas beslut kring i särskild ordning. Då kan också respektive part besluta om att delta eller inte. I del 2 av detta dokument kan man studera det 30-tal initiativ som temagrupperna kommit fram till. För varje initiativ finns en eller flera ansvariga utpekade som föreslås ta över stafettpinnen när väl besluten kring den digitala agendan finns på plats. Problemet är att flera av dessa mottagare ännu inte är medvetna om att detta förväntas av dem. Ett ännu större problem är att flera av dem varken har detta uppdrag, något tydligt mandat eller några resurser. Ett exempel på en sådan grupp är LänsITgruppen som temagruppen kring kommunal e-utveckling har pekat på som lämpliga för att ansvara för ett par av förslagen. Detta är idag en frivillig grupp som är sammansatt av IT-chefer, IT-strateger och liknande. Den saknar idag en formell roll och har inte något beslutat gemensamt uppdrag. Ska LänsIT-gruppen ha förutsättningar att lyckas med dessa uppdrag krävs det beslut som är tydliga kring uppdrag, resurser och mandat. På samma sätt är det med flera andra som har pekats ut som ansvariga för de olika initiativen och det blir inte enklare av att dessa beslut involverar flera olika parter. Det är viktigt att hela regionen, kommuner och aktörer på lokal nivå är delaktiga i det fortgående arbetet. Det är en pragmatisk väg att välja redan befintliga organisationer och ge dem en förändrad och utvidgad roll men vi tror att det även behöver kompletteras med några övergripande initiativ. Vi vill därför förslå några ytterligare åtgärder som möjligen kan öka handlingskraften och underlätta beslutsprocesserna. 22 Förslag på övergripande initiativ Tillsätt en ledningsgrupp Det behövs en ledningsgrupp på hög tjänstepersonsnivå som kan fungera som ett kitt mellan de olika parterna. Som kan beställa underlag och utredningar och fatta beslut om uppdrag och resurser. I flera andra regioner som exempelvis Blekinge och Värmland har man valt att inrätta CeSam (Centrum för eSamhället) enligt modell från SKL. För de rent kommunala delarna kan ett alternativt upplägg vara att exempelvis PKN, kommunchefsgruppen och länsITgruppen tar ett gemensamt ansvar för ledningen av det fortsatta arbetet. Permanenta den regionala stödfunktionen för säkerhet och sekretess. Samtliga utvecklingsområden förutsätter hantering av personuppgifter samtidigt som det kommer nya hot och risker hela tiden. En god informationshantering förutsätter stöd och kunskap om informationssäkerhet, ledningssystem, teknik och lagstiftning. Följ upp, utvärdera och prioritera om regelbundet En regional digital agenda för Kalmar län kommer i praktiken att omfatta åren 20152020. Med tanke på vilken hastighet IT-utvecklingen sker på är det närmast omöjligt att överblicka en så lång period. Det är viktigt att omvärldsbevaka och ta tillvara utvecklingsarbete, erfarenheter och initiativ från såväl nationell nivå som från andra regioner. Vi tror därför att det är nödvändigt att regelbundet utvärdera och ompröva innehållet och insatserna. Förslagsvis kan detta ske under år 2016, 2018 och 2020 och även här blir ledningsgruppen ovan viktig som beställare och mottagare. Arbeta in den regionala digitala agendan i RUS vid nästa revidering Ska digitaliseringen bli en naturlig del i den regionala utvecklingen bör den bli en del av RUS istället för ett parallellt dokument. Det underlättar för beslutsfattare att prioritera mellan olika utvecklingsalternativ. 23 24 DEL 2 Handlingsplan 25 1. KOMPETENS Mål Prioriterade insatser • Alla i kalmar län har möjlighet och rätt kompetens för att använda internet och tillgängliga e-tjänster. • E-servicekontor • Aktörerna inom kompetensutveckling samverkar strukturerat med en samsyn på hur vi bäst utnyttjar den digitala utvecklingen. • Digital delaktighet • Ökad måluppfyllelse inom kompetensutvecklingsområden genom effektivare pedagogisk användning av digitala verktyg. • Öka andelen kvinnor på IT-utbildningar. • En till en överallt • Kompetenscentrum • Stöd till beslutsfattare och ledare • Samverkansråd • Gemensam tjänsteplattform • Kompetensutveckling för lärare 2. NÄRINGSLIV Mål Prioriterade insatser • Kalmar län utvecklas till Sveriges e-handelshamn. • Ökad kunskap om möjligheterna inom e-handel • Ny möjligheter för företag och affärsmodeller att etablera sig och växa i regionen. • Skapa virtuella mötesplatser för innovation • Underlätta för befintliga företag att dra nytta av digitaliseringen. • Utveckla strategiska IT-utbildningar • Stärka samverkan mellan befintliga aktörer • Förenkla och koordinera regler för praktik, examensarbete och uppsatsskrivande • Förenkla att starta och driva företag 26 3. E-HÄLSA Mål Prioriterade insatser • Förbättra invånarnas möjligheter till insyn och delaktighet i hälsoprocessen. • Stärka e-hälsa i utbildningarna • Öka tryggheten och höja effektiviteten genom användningen av digitala hjälpmedel är en naturlig del av hälsoområden. • Öka delaktighet för länsinvånare • Förenkla för invånare och personal genom effektiv samverkan med hjälp av IT och huvudmannagränser. • Effektivisera verksamhetsprocesser • Gemensam informationsstruktur • Införa digitala produkter och tjänster 4. INFRASTRUKTUR Mål • Regeringens mål är: 100 Mbit/s till 90 procent av befolkningen 2020. Delmål: 100 Mbit/s till 50 procent av befolkningen 2015. I den regionala strategin, som regionförbundets styrelse antog i maj 2012, är målet 100 Mbit/s till 100 procent av befolkningen. • Förbättrad kapacitet och täckning för trådlösa bredbandstjänster. Prioriterade insatser • Analys av offentligt ägt bredbandsnät • Upphandling av bredband • Insatser för att öka efterfrågan • Tvingande fiberutbyggnad • Mobil infrastruktur • Fritt WiFi på utvalda platser 5. KOMMUNAL E-UTVECKLING Mål • Unik kommunal service i Kalmar län möjliggjord med modern teknik. Prioriterade insatser • E-tjänster • Mobilitet • Kommunal samverkan • Delaktighet och öppenhet • Innovativ marknadsföring • Säkerhet, integritet och tillit 27 1. KOMPETENS Mål år 2020: • Alla i Kalmar län har möjlighet och rätt kompetens för att använda internet och tillgängliga e-tjänster. • Aktörerna inom kompetensutveckling samverkar strukturerat med en samsyn på hur vi bäst utnyttjar den digitala utvecklingen. • Ökad måluppfyllelse inom kompetensutvecklingsområdet genom effektivare pedagogisk användning av digitala verktyg. • Öka andelen kvinnor på IT-utbildningar Prioriterade insatser • E-serviceskontor • En till en överallt • Digital delaktighet • Kompetenscentrum • Stöd till beslutsfattare och ledare • Samverkansråd • Gemensam tjänsteplattform • Kompetensutveckling för lärare Enligt EU-kommissionen kommer 9 av 10 jobb år 2020 att kräva digital kompetens. God kompetensförsörjning för länets företag och organisationer är en förutsättning för konkurrenskraft och tillväxt men även för att våra ungdomar ska rustas på bästa sätt för att kunna fungera i samhället. Länets medborgare behöver därför bli förberedda för kraven på framtidens arbetsmarknad. Detta innebär att alla utbildningsaktörer måste se just digital kompetens som en integrerad del av verksamheten och som en nyckelkompetens. Dels behöver alla grundläggande färdigheter och dels behövs en insikt i mjukare frågor som informationssökning, källkritik, nettikett och hantering av sociala medier. Flera pekar på att särskilda insatser behöver göras inom grundskolan och gymnasiet. Endast 20 % av de som är verksamma professionellt i IT-branschen är kvinnor. Ännu värre är att andelen kvinnor som söker till högre IT-utbildningar är lägre idag än i slutet på 90-talet. Detta är naturligtvis besvärande ur ett jämställdhetsperspektiv men kanske extra problematiskt eftersom en så stor del av brukarna inom exempelvis vård- och omsorg eller i skolan är kvinnor. EU-kommissionens satsning Opening up education betonar fördelarna på en delningskultur inom alla utbildningssektorer där man skapar öppna samlingar med lärresurser som får användas och bearbetas av andra. Genom denna öppenhet slipper alla lärare lägga tid på att skapa snarlika lektioner och föreläsningar och kan istället använda klassrumstiden till diskussion, fördjupning och laboration. Samtidigt är det kanske så illa som att mer än var 10:e innevånare i Kalmar län idag inte använder Internet på egen hand. Ska vi kunna ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger måste därför fler bli digitalt delaktiga. Det är lika mycket en fråga om demokrati som förutsättningar för effektiviseringar och ett bättre samhälle. E-servicekontor Detta ska göras: Ta fram en handlingsplan med kostnadsberäkningar. Ansvarig: Regionbiblioteket i samverkan med kommuner, landsting, e-serviceproducenter. På platser som bibliotek, medborgarkontor, flyktingförläggningar, arbetsförmedlingar ska en teknisk infrastruktur byggas upp för förevisning av e-tjänster. Dit ska även länsinvånare kunna vända sig med frågor om e-tjänster och Internet. En till en överallt Detta ska göras: Gemensamma ramavtal Ansvarig: Utbildningsanordnarna med regionförbundet som samordnare. I alla utbildningsformer i länet ska varje elev eller student ha tillgång till en dator eller motsvarande. Detta kan möjliggöras genom lån, leasing eller användning av egen dator. Samverkan mellan aktörerna för att bättre kunna utnyttja ramavtal mm. Digital delaktighet Detta ska göras: Ta fram en handlingsplan med kostnadsberäkningar för insatsen 28 Ansvarig: Regionbiblioteket, studieförbunden och kommunerna. Bibliotek och studieförbund ska fortsätta med kompetenshöjande insatser inom internetområdet. Det handlar om aktiviteter som prova-på-verksamhet, praktiska verkstäder, uppsökande verksamhet och studiecirklar med mera. Fokus ligger på de grupper som är mest utanför idag. Kompetenscentrum för IKT och lärande Ansvarig: AV-Media och länets utbildningsanordnare. Ett gemensamt kompetenscentrum för IKT och lärande skapas inom AV-Media Kalmar län. Det ska ge stöd till alla utbildningssektorer i länet. Tillsammans med utbildningsanordnarna ska de arbeta med att utveckla arbetssätt och metoder för att skapa lärande organisationer inom utbildning. Kompetenscentrat driver processen och erbjuder en virtuell kompetensutvecklingsplattform för alla lärare inom alla sektorer. Detta ska göras: Ta fram underlag för beslut kring kompetenscentrum för IKT och lärande. Ta fram en handlingsplan för bättre jämställdhet och mångfald på ITutbildningar. Stöd till beslutsfattare och ledare Ansvarig: AV-Media inledningsvis och sedan Kompetenscentrum enligt ovan. AV-Media ska arbeta som konsult, motor och inspiratör mot länets beslutsfattare, politiker och utbildningsledare. Genom samlad kompetens, omvärldsbevakning och nätverk kan de föreslå innovativa digitala lösningar inom olika verksamhetsområden. Detta ska göras: Genom omvärldsbevakning ta initiativ och erbjuda kompetens och stöd. Samverkansråd för länets kompetensutveckling Ansvarig: Regionförbundet inledningsvis och sedan Kompetenscentrum enligt ovan. Ett samverkansråd ska etableras med uppdrag att följa upp arbetet med den digitala agendan, skapa samsyn inom området, hitta samarbetsformer och skapa övergripande strategier. Rådet ska utgöras av representanter från alla utbildningssektorer. Detta ska göras: Bjuda in till ett samverkansråd för länets digitala kompetensutveckling. Gemensam tjänsteplattform Ansvarig: AV-Media Kalmar län En länsgemensam plattform för utbildning och samarbete med ett antal bastjänster i molnet ska skapas. Tjänsterna ska göra det möjligt att ordna nya utbildningslösningar som till exempel SFI eller hemspråk på distans, smala ämnen till mindre skolor, studievägledning online med mera samt gemensam lagring av lärresurser. Detta ska göras: Utreda, upphandla och införa en gemensam plattform för utbildning och samarbete. Alla utbildningsanordnare i länet erbjuds e-mötesrum. Utbildningsanordnare och kommuner slipper därmed dyra upphandlingar och stuprörslösningar. Kompetensutveckling för lärare Ansvarig: Utbildningsanordnarna med samordning av AV-Media inledningsvis. Kompetenscentrum i ett senare skede Varje utbildningsanordnare ska ha en strategi för lärarnas digitala kompetensutveckling med fokus på pedagogisk användning av digitala verktyg. AV-Media samordnar denna process. Detta ska göras: Ta fram en strategi hos varje utbildningsanordnare. Samordna och erbjuda kompetensutveckling 29 2. NÄRINGSLIV Mål år 2020: • Kalmar län utvecklas till Sveriges e-handelshamn. • Nya möjligheter för företag och affärsmodeller att etablera sig och växa i regionen. • Underlätta för befintliga företag att dra nytta av digitaliseringen. Prioriterade insatser • Öka kunskapen om möjligheterna inom e-handel • Skapa virtuella mötesplatser för innovation • Utveckla strategiska IT-utbildningar • Stärka samverkan mellan befintliga aktörer • Förenkla och koordinera regler för praktik, examensarbete och uppsatsskrivande • Förenkla att starta och driva företag Både nya och etablerade företag behöver dra nytta av digitaliseringens och den digitala ekonomins möjligheter för att förbli konkurrenskraftiga i framtiden. Kunskapen om hur digital teknik kan användas för att skapa förutsättningar för fler affärer, ökad expansion och bättre lönsamhet behöver höjas. Många av länets företag är vana vid använda IT för administrativa ändamål. En del företagare upplever däremot att de har dålig kännedom om hur internet kan användas för att skapa förutsättningar för fler affärer, ökad expansion och bättre lönsamhet. Eftersom handeln på Internet (e-handel) ständigt ökar utsätts även många företag för en helt ny global konkurrens. Många inser därför att det är helt nödvändigt för många att börja sälja sina produkter och tjänster på internet men man upplever ofta att man saknar tillräcklig kunskap eller verktyg för att själva lösa detta. Digital teknik kan öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel men kan också fungera som motor för att utveckla nya processer, produkter och tjänster. Olika digitala tjänster som ger information och vägledning kan underlätta processen att starta och driva företag och det offentliga har en viktig roll att spela när det gäller att snabba upp och förenkla. Det är tydligt att kompetens är en avgörande faktor för om förflyttningen mot digitalisering och digital ekonomi blir framgångsrik. Dessvärre har länets företag en lägre andel anställda med IT-kompetens än våra grannregioner och vi behöver därför kompetenshöjande insatser och säkerställa att det finns utbildningar med rätt inriktning. Öka kunskapen om e-handel Detta ska göras: Ta fram ett utbildningspaket för entreprenörer och företagare inom bland annat e-handel, sociala medier och digital marknadsföring. Etablera forum för erfarenhetsutbyte. Erbjuda kommunerna att medverka i e-handelsprojektet Ansvarig: Kalmar Science Park, kommunerna, regionförbundet och näringslivets organisationer Genom att öka kunskapen om och erbjuda stöd kring användandet av digitala affärsmodeller och tjänster samt digital marknadsföring och försäljning kan vi utveckla och stärka både entreprenörer, nya och existerande företags tillväxt, konkurrens och handel. Företag i länet ska erbjudas utbildning i sociala medier, digital marknadsföring och ehandel. Utöver det ska forum och arenor skapas. Syftet är att skapa erfarenhetsutbyte, erbjuda omvärldsbevakning samt sprida kunskap om bl.a. nya tekniska lösningar och beteenden hos kunderna eller slutkonsumenterna. I detta arbete har kommunerna och regionförbundet en viktig roll genom att tillsammans med näringslivets organisationer aktivt verka för att utveckla kunskapen och stödja företagen att implementera digitala tjänster. Virtuella mötesplatser för innovation Detta ska göras: Kartlägga och eventuellt etablera virtuella mötesplatser för att stimulera kunskapsutbyte och innovationsutveckling i samverkan mellan regionens parter. Utveckla strategiska IT-utbildningar 30 Ansvarig: IEC, Kalmar Science Park, kommunerna, regionförbundet och näringslivets organisationer Forskning och innovation sker i allt högre grad i nätverk och i samspel mellan olika aktörer. Det sker när kunskap, kompetens, erfarenhet, efterfrågan och andra resurser möts. Tillgången till digital information och digitala verktyg för forsknings-och innovationsaktörer är avgörande faktorer för den framtida konkurrenskraften. Kreativa mötesplatser i både fysisk och virtuell miljö, där universiteten, näringslivet, offentlig sektor och det civila samhället kan mötas ger förutsättningar för samverkan och samhandling. Virtuella mötesplatser överbryggar geografiska avstånd och ger mer jämlika förutsättningar att ta del av innovationssystemet oberoende av plats. I OECDs rapport från 2012 framhålls att: ”För att bevara regionens konkurrenskraft kommer det att krävas ett kliv upp i värdekedjan till mer kunskapsintensiva aktiviteter. Detta pekar i sin tur på behovet att minska andelen lågutbildade personer i regionens arbetskraft och öka andelen högutbildade.” Utveckla strategiska IT-utbildningar Ansvarig: Linnéuniversitetet och kommunerna. Regionala utvecklingscentra. Regionförbundet samordnar. God kompetensförsörjning för länets företag och organisationer är en förutsättning för konkurrenskraft och tillväxt men även för att våra ungdomar ska rustas på bästa sätt kunna fungera i samhället. Stärka samverkan Ansvarig: IEC, Kalmar Science Park, IUC Ett antal aktörer och plattformar arbetar operativt för att främja tillväxt och kompetenshöjning inom IT-området, bland annat då genom samverkan med Linnéuniversitetet och ett flertal andra organisationer. Några exempel är Kalmar Science Park, ALMI Företagspartner, Industriellt Utvecklingscentrum (IUC), e-Hälsoinstitutet, Sustainable Sweden Southeast (SSSE) och Information Engineering Center (IEC). Det är viktigt att utveckla en närmare samverkan än den som redan finns idag i syfte att förenkla för näringslivet att komma i kontakt med dessa aktörer. Detta ska göras: Utveckla strategiska yrkeshögskoleutbildningar inom regionen. Integrera företag i gymnasie- och universitetsutbildningen. Stärka Linnéuniversitetets process för att åstadkomma relevanta IT-utbildningar på avancerad nivå. Detta ska göras: Stärka exempelvis IEC med ett utvecklat uppdrag så de kan bli en permanent motor för att upprätthålla och utveckla kompetensen i dessa frågor. E-tjänster för att förenkla att starta och driva företag Ansvarig: Kommunerna, regionförbundet och länsstyrelsen i samarbete med till exempel Svenskt Näringsliv och regionala utvecklingscentra. Enligt SKL kan det krävas upp emot 20 olika anmälningar/tillstånd för att starta upp en ny restaurang utöver de som krävs från exempelvis Skatteverket, Bolagsverket, Polisen och andra. Vi behöver förenkla de delar av processen för att starta nya företag som vi kan påverka och tillhandahålla effektiva e-tjänster för att underlätta för näringslivet i Kalmar län. Detta ska göras: Kartläggning av processen att starta företag och framtagande av kravspecifikation på lämpliga integrerade e-tjänster. 31 3. E-HÄLSA Mål år 2020: • Förbättra invånarnas möjligheter till insyn och delaktighet i hälsoprocessen. • Öka tryggheten och höja effektiviteten genom att användningen av digitala hjälpmedel är en naturlig del av hälsoområdet. • Förenkla för innevånare och personal genom effektiv samverkan med hjälp av IT över organisationsgränser. Prioriterade insatser • Stärka e-hälsa i utbildningarna • Effektivisera verksamhetsprocesser • Öka delaktighet för länsinvånare • Gemensam informationsstruktur • Införa digitala produkter och tjänster Detta ska göras: Ta fram en modell för hur man arbetar med problembild utifrån en verksamhetsprocess inkluderat en förenklad nyttoanalys, kostnadskalkyl och uppföljningsmetod. Använda processkartläggning för att identifiera rutiner, säker informationshantering och arbetsprocesser lämpliga för digitalisering. Följa det nationella arbetet kring meddelandehantering och implementera detta så snart det är lämpligt. Etablera en gemensam informationsstruktur i dokumentationen mellan parterna. Sverige står inför en befolkningsökning där andelen personer över 80 år är en starkt växande grupp, en grupp som har höga behov av och krav på kvalificerad vård och på omsorg i hemmet. Statistik visar att år 2030 har vi personalbrist i äldreomsorgen på cirka 65 000 personer. Vi kan inte klara hela denna personalförsörjning utan vi måste använda andra metoder där vi tillvaratar innovationer, digitalisering och IT för att omsätta detta i verklig konkret nytta. För att uppnå detta måste vi effektivisera våra befintliga processer. Vi måste förändra vårt sätt att möta utmaningar för att bli bättre på att samverka och ena oss om gemensamma mål. Vi ska inte utveckla något som är specifikt för Kalmar län, vi ska istället utvärdera och använda bra lösningar från nationell nivå. IT är den stora möjliggöraren för att bättre överbrygga organisationsgränser och skapa en enklare, effektivare och bättre offentlig sektor. Satsningar på e-hälsa är även till stor del satsningar på jämställdhet och att stimulera IT-användning hos kvinnor. I Kalmar län finns idag uppbyggda samverkansstrukturer med syfte att driva utvecklingen framåt inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Ledningsgruppen Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård representerar länets samtliga tolv kommuners social- och omsorgschefer, förvaltningsdirektörer ifrån olika angränsande områden inom landstinget och regionförbundet. Denna ledningsgrupps uppdrag är att samverka inom de områden som är gemensamma så att medborgarna i Kalmar län ska få bästa möjliga hjälp och stöd. På uppdrag av ledningsgruppen arbetar sex samordnande grupper utifrån specifika gemensamma arbetsområden och ett av dessa är just e-hälsa. Denna Samordnande grupp för e-hälsa bör även förstärkas med forskningsperspektiv genom representation från eHälsoinstitutet för att därmed kunna utvecklas till ett ”ehälsoråd” för hela regionen. Detta begrepp används i förslagen nedan. Effektivisering av verksamhetsprocesser Ansvarig: eHälsorådet Digitala produkter och tjänster ska stödja och effektivisera arbetsrutiner och processer ska kunna arbeta mobilt där så är lämpligt och ska kunna hantera information oavsett tid och plats. E-tjänsterna ska integreras med betydligt fler enheter än bara dator, platta och telefon. E-hälsa i utbildningarna Ansvarig: Kommunerna, LNU med regionförbundet i en samordnande roll. Detta ska göras: Utveckla undervisningen kring e-hälsa i utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. 32 Kunskap kring hur eHälso-utvecklingen påverkar processer inom hälsoområdet införs som en del i gymnasieutbildning och i den eftergymnasiala utbildningen. E-hälsa ska finnas med i vårdutbildningar, läkarutbildning samt fortutbildningar på högre nivå. Med utvecklingen av e-hälsa följer viktiga och svåra integritetsfrågor att beakta. Därför ska utbildning inom e-hälsa även omfatta grundläggande kunskap om säkerhet, sekretess och integritet inom hälsoområdet. Delaktighet för länsinvånarna Ansvarig: eHälsorådet Invånarens delaktighet och insyn i hälsoprocessen måste bli bättre. Länet ska tillhandahålla information online via en plattform där det ska vara möjligt att se sin journal och kunna förstå vad som står skrivet, se sina vårdflöden, boka tider, skicka meddelande till vårdgivare, genomföra ansökningar, boka färdtjänst, ha möjlighet till självtester och så vidare. Det ska vara en enkel och säker åtkomst till rätt information. Det är viktigt att inte utveckla något som är specifikt för Kalmar län, vi ska istället utvärdera och använda bra lösningar från nationell nivå. Genom att delta i de nationella processerna får vi snabb effekt av resultat. Vi ska utveckla stödet för invånarna i hur man använder e-tjänster så att fler blir digitalt delaktiga. Digitala produkter och tjänster Ansvarig: eHälsorådet Digitala hjälpmedel ska bli en naturlig del av hälsoområdet för att öka tryggheten och höja effektiviteten. Det finns många produkter och tjänster redan idag och vi behöver bli bättre på att ta till oss och faktiskt använda den teknik som finns. Genom att införa den brett kan vi få snabb och stor effekt. Det är viktigt att ha en helhetsbild så att vi gemensamt vid införandet av digitala trygghetstjänster kan ställa krav på nationella standarder för att i största möjliga mån få produkter och tjänster som är kompatibla med varandra. Exempel kan vara sensorer i smarta hem, mobila lösningar för både personal och invånare, robotar för rehabilitering. Dessa produkter och tjänster ska ge invånaren en ökad möjlighet att klara sig själv, ge en ökad livskvalitet och trygghet. Teknikutvecklingen förväntas även spara tid för personalen och frigöra resurser som kan återinvesteras i andra verksamheter. Detta ska göras: Etablera en säker plattform för e-tjänster anpassade till standarder för de nationella tjänstekontrakten. Ta fram ett basutbud för vilka nationella tjänster som invånaren kan ansluta sig till avseende delaktighet och insyn i hälsoprocessen. Detta ska göras: Skapa kunskap och acceptans för digitala hjälpmedel. Med hjälp av processkartläggningar ta fram och prioritera införandet av vilka trygghetstjänster som ska införas. Ta fram en gemensam modell för införande av de digitala trygghetstjänsterna. Involvera forskning och näringsliv i utveckling av de digitala trygghetstjänsterna och andra produkter för e-hälsa. Införa en modell för att systematiskt och löpande säkerställa känsliga personuppgifter genom en god informationsbehandling. 33 4. INFRASTRUKTUR Mål år 2020: • Regeringens mål är: 100 Mbit/s till 90 procent av befolkningen 2020. Delmål: 100 Mbit/s till 50 procent av befolkningen 2015. I den regionala strategin, som regionförbundets styrelse antog i maj 2012, är målet 100 Mbit/s till 100 procent av befolkningen. • Förbättrad kapacitet och täckning för trådlösa bredbandstjänster. • Fritt WiFi på utvalda platser Regionförbundet har som mål att alla i Kalmar län ska ha minst 100 Mbit/s senast år 2020. Så står det i den bredbandsstrategi som antogs i februari 2012. Även om det kommer att krävas stora insatser för att ni dit, måste vi ändå samtidigt fokusera på att förbättra kvaliteten och minska sårbarheten i nätet. Vi måste även arbeta med att höja kapacitet och kvalitet i de trådlösa alternativen och skapa en robust infrastruktur för vår gemensamma framtid. Prioriterade insatser • Analys av offentligt ägt bredbandsnät • Upphandling av bredband • Insatser för att öka efterfrågan • Tvingande fiberutbyggnad • Mobil infrastruktur Detta ska göras: Analys av vilka effekter en offentligt ägd fiberinfrastruktur kan ge för en eller flera kommuner i länet. Analys av offentligt ägt bredbandsnät Ansvarig: Kommunerna och regionförbundet Vimmerby och Mönsterås är exempel på kommuner som bygger nät i egen regi. På så sätt kan de använda detta för dels det egna kommunala behovet men också för att driva på samhällsutvecklingen inom till exempel e-hälsa. I dag finns analysmodeller som har använts för att beräkna vilka samhällsekonomiska effekter som kan nås genom en investering i offentligt ägd fiberinfrastruktur. En sådan analys ska göras av en eller flera kommuner i Kalmar län. Resultatet ska ligga till grund för kommande beslut om investeringar. Erfarenhetsutbyte mellan kommuner Detta ska göras: Kommunerna delar med sig av sina erfarenheter. Ansvarig: Regionförbundet och kommunerna Länets kommuner har olika förutsättningar för bredbandsutbyggnad. Mönsterås och Vimmerby kommun bygger fibernät i egen regi. Om Högsby kommun skulle använda Mönsterås modell skulle kostnaden per fastighet bli ungefär sex gånger högre på grund av olika geografiska förutsättningar. De kommunala energibolagen är ingen självklar aktör inom bredband. Det är inte säkert att det blir billigare eller bättre för att energibolaget tar ansvaret. Upphandling av bredband Detta ska göras: Analysera och eventuellt genomföra en funktionell upphandling av 100 Mbit/s bredband i en eller flera kommuner. 34 Ansvarig: Kommunerna och regionförbundet I början av 2000-talet genomförde Kalmar län ett par större länsupphandlingar, som resulterade i att vi fick närmast 100 procent bredbandstäckning i form av ADSL. En ny upphandling kan göras med t.ex. 75, 90 eller 100 procent täckning med fiber. Upphandlingen bör göras som funktionsupphandling, vilket innebär att anbudsgivarna föreslår teknisk lösning. Upphandlingen resulterar i en prislapp på vad en viss mängd bredband kostar totalt och hur mycket den offentliga sektorn måste bidra med. Insatser för att öka efterfrågan Ansvarig: Kommunerna och regionförbundet Efterfrågan är fortfarande för låg och måste öka om marknadskrafterna ska kunna bygga ut i större omfattning. Det statliga stödet via landsbygdsprogrammet, medför att samhällsföreningarna/byalagen måste ligga ute med pengar under hela projektperioden. Stödpengarna betalas ut först när allt är klart. Resultatet blir att många byalag får problem med likviditeten. Ett stort eller mindre företag, jämför Telia och Högsby Nät AB, jobbar på olika sätt. Telia har mer standardlösningar gentemot kund medan Högsby Nät kan anpassa mer utifrån lokala förutsättningar. Detta ska göras: Ett arbete påbörjas för att påverka regeringen att införa ROT-avdrag för hela bredbandsinstallationen. Parallellt med detta går kommunerna in som ”bank” under pågående byalagsprojekt. Kommunerna avsätter även personella och ekonomiska resurser för att stödja byalag samt blir aktiva i marknadsföringen av bredband. Tvingande fiberutbyggnad Ansvarig: Kommunerna Det är självklart att bygga ut el, vatten och avlopp till nya områden. Här finns även en tvingande lagstiftning att fastighetsägaren måste ansluta fastigheten. Insatser ska göras så att även fiber blir lika självklart som vatten, avlopp och el. Detta ska göras: Kommunen inför tvingande fiberutbyggnad i nya bostadsområden. Om möjligt bör fiber vara obligatoriskt även vid nybyggnad av enskilda fastigheter Förbättra mobil kommunikation Ansvarig: Kommunerna och regionförbundet Mobilitet är nödvändigt i dagens samhälle men kan inte ses som en ersättning till fast fiberbaserad infrastruktur. I många delar av Kalmar län är mobiltäckningen dålig vilket omöjliggör effektiva tjänster i exempelvis hemsjukvården och besöksnäringen. Regeringen är medveten om problemen och Post och telestyrelsen, PTS, har våren 2014 överlämnat ett antal förslag till regeringen i syfte att förbättra mobiltäckningen. Vi måste dock fortsätta intressebevaka så att behoven i regioner som Kalmar län inte glöms bort. Detta kan kanske underlättas om vi verkar för att det tas fram nationella mål för täckning och kapacitet. Flera kommuner har redan mätt mobiltäckningen. Den blir inte högre av detta men man får ett faktaunderlag för intressebevakningen. Detta ska göras: Intressebevaka mot operatörer och nationella organ kring kapacitet och täckning. Analysera förutsättningarna för att på bästa sätt införa gratis WiFi vid särskilt utvalda platser och tider. I Kalmar län är besöksnäringen oerhört viktig och den ställer särskilda kvar på den mobila infrastrukturen eftersom antalet uppkopplade enheter kan mångdubblas under de intensiva månaderna. Samtidigt ska exempelvis mobila terminaler för kortbetalningar få bandbredd för att våra företagare ska kunna ta betalt. Många kvinnliga företagare i turistnäringen finns i områden med sämre mobiltäckning, vilket gör att det även finns ett jämställdhetsperspektiv när det gäller prioriteringar av investeringar i IT-infrastruktur. Vid särskilt attraktiva platser som viktiga besöksmål och vid viktiga event eller på platser av särskilt intresse kan vi kanske erbjuda öppet WiFi som är gratis att använda. Detta kan då komplettera 3G/4G och ge en bättre upplevelse för våra besökare och invånare. 35 5. KOMMUNAL E-UTVECKLING Mål år 2020: • Unik kommunal service i Kalmar län möjliggjord med modern teknik. • Prioriterade insatser • E-tjänster • Mobilitet • Kommunal samverkan • Delaktighet och öppenhet • Innovativ marknadsföring • Säkerhet, integritet och tillit En effektivare intern hantering ger möjligheter till en bättre extern service mot innevånare och företag. Genom att automatisera och förenkla interna flöden slipper de anställda rutinuppgifter och får istället möjlighet att koncentrera sig på de mer krävande uppgifterna och kan därmed leverera med högre kvalitet. För att åstadkomma detta krävs initiala investeringar men på sikt kommer det visa sig vara en både nödvändigt och lönsamt. Vid den årliga studie som The World Economic Forum genomför placerade sig Sverige år 2012 på en blygsam 24:e plats när det gäller offentliga e-tjänster. De huvudsakliga anledningarna till detta är troligen avsaknaden av koordinerade nationella initiativ samt att den enskilda kommunen är för liten för att klara utvecklingen på egen hand. Enligt SKL krävs det kommunstorlekar på över 40 000 innevånare för att kunna ta tillvara på de nya digitala möjligheterna på bästa sätt. De flesta kommuner har samma uppdrag och utmaningar men de flesta kommuner i länet är för små för att klara utvecklingen på egen hand. Genom att investera gemensamma resurser kan vi hantera utveckling och drift mer kostnadseffektivt men det förutsätter att vi också är beredda att kompromissa. Genom att kliva ur detaljfrågorna i respektive kommun och inta ett regionalt perspektiv kan vi styra resurserna så att de används på bästa sätt. I ett flertal förslagen nedan hänvisas till LänsITgruppen. Detta är idag en frivillig grupp som är sammansatt av IT-chefer, IT-strateger och liknande. Den saknar idag ett tydligt uppdrag och har inte heller något gemensamt mandat eller resurser. Det är nödvändigt att den digitala agendan även i fortsättningen ses som en kommunledningsfråga 36 både bland förtroendevalda och tjänstepersonsledning. Ska LänsITgruppen ha förutsättningar att lyckas med dessa uppdrag krävs det beslut som är tydliga kring uppdrag, resurser och mandat. E-tjänster Ansvarig: Kommunchefsgruppen med stöd av LänsITgruppen Behovet av digitala tjänster varierar i olika faser av livet. Nya tjänster ska förenkla och stimulera användningen för människor i alla åldrar och med olika förutsättningar. Målet är att vi ska nå dubbel nytta, det vill säga förbättring både för våra kunder och internt för en mer effektiv handläggning. Det ena kommer att gynna det andra. För att kunna leverera bra service behöver vi standardisera våra e-tjänster. Idag bygger vi ofta separata stuprörslösningar för varje tjänst som digitaliseras. Detta blir dyrt och skapar inlåsningseffekter och försvårar framtida samverkan. Med en standardiserad länsgemensam lösning skulle vi kunna göra detta mer effektivt, dra nytta av varandras erfarenheter och kompetens samt få ett enhetligt gränssnitt ut mot invånarna och företagen. Detta ska göras: Införa en e-tjänsteplattform i så bred samverkan som möjligt. Inrätta en gemensam organisation för utveckling av e-tjänster. Inventera vilka e-tjänster som är efterfrågade av olika grupper i samhället. Läggs det samma fokus på digitalisering av tjänster som efterfrågas av kvinnor som för män? Om kvinnor generellt sett driver mer tjänsteorienterade företag som är mindre kapital/investeringskrävande, är de kanske mer intresserade av möjlighet att söka exempelvis livsmedelstillstånd medan män kanske är mer intresserade av bygglov. Med hjälp av en marknadsundersökning skulle man kunna få fram e-tjänster för invånarna prioriterade utifrån olika behov. 37 Mobilitet Detta ska göras: Starta samverkan runt säkerhetslösningar för mobilitet. En del av lösningen bör även möjliggöra säkert informationsutbyte mellan kommunerna och andra. Ansvarig: LänsITgruppen Personal inom exempelvis hemtjänsten måste naturligtvis kunna arbeta mobilt när så är lämpligt. De behöver kunna hantera information på ett säkert sätt oavsett tid och plats. Redan idag sker en stor del av kommunikationen på andra enheter än stationära datorer. Ska vi erbjuda lättillgängliga e-tjänster till innevånare och företag måste vi även tillhandahålla dem på ett säkert sätt till mobila plattformar. Kommunal samverkan Detta ska göras: Utreda driftsformerna och jour för gemensamt service center, sondera tjänstemarknaden. Utreda om fler kommuner ska bjudas in. Upphandla alternativt finansiera etablering av infrastruktur för servicecentret. Prioritera och konsolidera de 10 system som först ska implementeras. Identifiera och planera för implementering av nästa systemgrupp. Genomföra kontinuerliga riskanalyser och uppföljningar före och efter varje större förändring. Ansvarig: Kommunchefsgruppen med stöd av LänsITgruppen Samverkan kan ske på ett antal olika sätt. Allt ifrån samtal och samsyn till en gemensam juridisk organisation. Den samverkan som idag finns inom IT mellan kommunerna i Kalmar län sker oftast inte formaliserat. Det kan närmast beskrivas som att vi hjälper varandra med olika typer av driftsåtaganden. Det innebär att vi samverkar i det lilla och når förmodligen inte samverkansfördelarna fullt ut. Undantaget är Vimmerby kommun som samverkar på IT- och arkivområdet med fem Östgötakommuner genom kommunalförbundet ITSAM. Gemensamt service center Det är inte rationellt med nuvarande driftformer utan vi måste gå mot en mer centraliserad drift, utveckling och förvaltning av kommungemensamma system. E-post, telefoni, ekonomi, HR, ärendehantering, dokumentlagring, e-arkiv är några exempel på funktioner som kan förvaltas i gemensamma verksamhetssystem. Storskaligheten ger fördelar inte bara genom robustare drift, kompetentare förvaltning/utveckling och gemensam support, utan också vid upphandling eller uppgradering av system. Innovativ marknadsföring Ansvarig: Turism och näringslivsansvariga Detta ska göras: Upphandla leverantör av denna typ av marknadsföringstjänster. 38 För att locka inflyttare och hemvändare till regionens kommuner räcker det inte med information på hemsidor och deltagande i mässor. Vi måste hitta den presumtive inflyttaren innan hon ens funderat på att flytta. Analys av stora mängder tillgängliga realtidsdata från tusentals virtuella platser på nätet möjliggör närvaro på oväntade arenor. En sökning på en holländsk mäklarapp kan resultera i en annons (på holländska) för naturnära boende i Smålandsskogarna, ett twitter/instagram-flöde om hälsa och friluftsliv med 200 000 följare tipsar regelbundet om de fantastiska förutsättningarna i vår region osv. Delaktighet och öppenhet Ansvarig: Kommunchefsgruppen För att öka insyn och delaktighet bör myndighetsdata i möjligaste mån göras öppen och tillgänglig. Detta främjar inte bara innovationer utan kan även ge förutsättningar för nya affärsidéer och företagsetableringar. Dessutom gynnar öppna data den demokratiska processen genom bättre insyn. Det ger även utökade möjligheter för forskning, ökad medborgarservice samt eventuellt innovationer och nya bättre interna verktyg. En fungerande digital arkivering kräver samarbete inom respektive kommun, regionalt och med andra regioner. Inom prioritetsområdet ingår även e-demokrati som bland annat handlar om öppenhet, transparens, delaktighet och möjlighet till påverkan. Säkerhet, integritet och tillit Ansvarig: LänsITgruppen E-tjänster, öppna data, BigData, informationsutbyte, mobilitet. Det finns många tjänster där känslig information lagras i kommunala system eller transporteras över olika nätverk. Samtidigt som det ställs krav på större öppenhet, delaktighet och transparens är det oerhört viktigt att vi hanterar informationen på ett säkert sätt. Det är viktigt att vi använder säkra lösningar både i kontakt med våra kunder, internt i våra system och i kommunikationen mellan olika myndigheter. Vi ska inte utveckla något som är specifikt för Kalmar län, vi ska istället utvärdera och använda bra lösningar från nationell nivå. Detta ska göras: Utreda för att på bästa sätt införa e-arkiv i bred samverkan. Utred IT som ett verktyg för ökat inflytande i den demokratiska processen. Detta ska göras: Införa en gemensam säkerhetsplattform där kommuner, landsting och andra myndigheter kan utbyta information. Införa e-id-inloggning i e-tjänsteplattformen för säker kommunikation mellan kommunen och dess invånare. Utveckla och säkra den offentliga IT-infrastrukturen. Säkerställa kompetensförsörjningen hos de som förvaltar IT-infrastrukturen. 39 40 DEL 3 Bilagor 41 Bilaga 1. Temagruppernas deltagare Kompetens: Högre utbildning: Alastair Creelman, Linnéuniversitetet (Sammankallande) Skola: Johan Engdahl, AV-Media Kalmar Län Vuxenutbildning: Monica Hjelm, Campus Hultsfred Folkbildning: Maria Strömberg, Studieförbundet Vuxenskola Företagsutbildning: Rickard Bäck, Teknikcollege Östra Småland Bibliotek: Christer Bergqvist, Regionförbundet i Kalmar län Lärcentra: Jerry Engström, Campus Västervik Näringsliv: Louise Östlund, Vd Kalmar Science Park (Sammankallande) Magnus Garp, IT-strateg, Kalmar kommun Agneta Gustavsson, Landsbygdsutvecklingsenheten, Länsstyrelsen i Kalmar Län Lars Hornborg, Projektledare IEC Christian Hultén, Företagslots, Kalmar kommun Roger Jonsson, Aditera AB Joakim Lundblad, Näringspolitisk analytiker, Handelskammaren Stefan Petersson, Tieto AB Mattias Nylander, Regionförbundet i Kalmar Län Hälsa, vård och omsorg: Diana Axelsson Olsson, eHälsoinstitutet (Sammankallande) Martina Aronsson, Landstinget i Kalmar län Mimmi Hogland Blomqvist, Landstinget i Kalmar län Per Birkerud, Landstinget i Kalmar län Ulrika Adolfsson, Regionförbundet i Kalmar län Stephen Dorch, Regionförbundet i Kalmar län Cilla Ilhammar, Regionförbundet i Kalmar län Fredrik Lilja, Mörbylånga kommun Peter Alvinsson, Center för e-hälsa i samverkan, CeHis SKL Infrastruktur: Helena Ervenius, Regionförbundet i Kalmar län (Sammankallande) Anna Karlsson, Kalmar Energi AB Sammy Gabrielsson, Högsbynät AB Staffan Skeppe, TeliaSonera AB Weronica Stålered, Emmaboda kommun Lillemor Jonsén, Länsstyrelsen i Kalmar län Kommunal eUtveckling: Robert Carlsson, IT-chef Kalmar kommun (sammankallande) Magnus Garp, IT-strateg Kalmar kommun Stefan Wittlock, IT-chef Hultsfreds kommun Anki Heimonen, kommunarkivarie ITSAM Kenneth Condrup, kommundirektör Kalmar kommun 42 Bilaga 2. Programberedningen ursprungliga ledamöter Ordinarie ledamöter: Lars Blomberg, ordförande Regionförbundet i Kalmar län Ingemar Svanström, ordförande kommunstyrelsen Högsby kommun Harald Hjalmarsson, ordförande kommunstyrelsen Västervik kommun Marcus Lund, ordförande kommunstyrelsen Nybro kommun (senare Mikael Svanström) Micael Glennfalk, ordförande kommunstyrelsen Vimmerby kommun Ann-Marie Fagerström, ordförande kommunstyrelsen Emmaboda kommun Lars Rosander, ordförande kommunstyrelsen Hultsfred kommun Kent Ingvarsson, ordförande kommunstyrelsen Mörbylånga kommun (senare Henrik Yngvesson) Peter Wretlund, ordförande kommunstyrelsen Oskarshamn kommun Håkan Algotsson, ordförande kommunstyrelsen Torsås kommun Bodil Wahlgren, kommunstyrelsen Kalmar kommun Roland Åkesson, ordförande kommunstyrelsen Mönsterås kommun Lisbeth Lennartsson, ordförande kommunstyrelsen Borgholm kommun Anders Henriksson, ordförande Landstingsstyrelsen Stefan Carlsson, Landshövding Ersättare: Eddie Forsman, Borgholm kommun Sten-Olof Johansson, Emmaboda kommun Mattias Wärnsberg, Hultsfred kommun Jonas Löwgren, Kalmar kommun Robert Rapakko, Mönsterås kommun Leif Axelsson, Oskarshamns kommun Eva-Kristina Berg, Torsås kommun Magnus Gustafsson, Vimmerby kommun Tomas Kronståhl, Västervik kommun Viktor Rydell, Länsstyrelsen i Kalmar Län 43 www.rfkl.se 44
© Copyright 2024