1. No category

IT i människans tjänst
Digital Agenda för Kalmar län
En plan för hur Kalmar län under åren 2015–2020
ska använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt
1
Inledning
IT spänner över många utvecklingsområden. Regeringens ambition är att Sverige
ska vara ledande på att använda IT gränsöverskridande för tillväxt och utveckling.
Under 2012 signerade landstinget, länsstyrelsen och regionförbundet tillsammans med IT-minister Anna-Karin Hatt en avsiktsförklaring om att i bred samverkan ta fram en regional digital agenda för Kalmar län. Syftet med den digitala
agendan är att få en helhetsbild av alla pågående aktiviteter för att kunna prioritera nya insatser i en sammanhållen strategi. Ytterst handlar det om att ta
tillvara alla de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag.
Under 2013 har fem arbetsgrupper tillsatts för att komma fram till vilka insatser som
är mest prioriterade inom områdena lärande och kompetensförsörjning, näringslivsutveckling, infrastruktur, hälsa och kommunal e-utveckling. Som grund till arbetet ligger
tre övergripande strategier: den digitala agendan för Europa, en digital agenda för Sverige samt Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS.
Dokumentet som du håller i din hand är en början på ett långsiktigt och resultatinriktat
arbete. Här presenteras ett 30-tal förslag och initiativ från de fem temagrupperna. De
har även föreslagit vem som kan tänkas ta över stafettpinnen och bära ansvaret för det
fortsatta genomförandet. Hur bra vi blir i länet på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, avgörs av alla som på ett eller annat sätt verkar inom området. Vår ambition är att
under den tid som agendan gäller, vartannat år följa upp och sammanställa de insatser
som görs. Där behov och möjligheter finns, ska vi också gå in med stödjande insatser.
Kalmar län, 2014
Lars Blomberg
Ordförande
Regionförbundet i Kalmar län
2
Innehåll
Del 1:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Därför behöver Kalmar län en regional digital agenda. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Avsiktsförklaring för att ta fram en regional digital agenda.. . . . . . . . . . . . . . . 8
Fyra personer — fyra visionära scenarion.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Hur arbetades den regionala digitala agendan fram?.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Fem tematiska arbetsgrupper:.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Temagruppernas uppdrag:.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Tre horisontella perspektiv.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
Den fortsatta processen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Programberedningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Programberedningens roll:.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Hur går vi vidare......................................................................22
Förslag på övergripande initiativ.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Del 2: Översikt handlingsplan.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Kompetens.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Näringsliv.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
E-hälsa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
Infrastruktur.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Kommunal e-utveckling.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Del 3: Bilagor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
Bilaga 1. Temagruppernas deltagare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Bilaga 2. Programberedningen ursprungliga ledamöter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
3
4
DEL 1
Bakgrund och framtid
5
Därför behöver Kalmar län en regional digital agenda
EU-kommissionen konstaterade i februari 2012 att Sverige är ett av EU:s mest innovativa länder. Men man pekar samtidigt på att vi är sämre på att omsätta dessa innovationer i produkter och tjänster vilket tyvärr innebär att vi går miste om vissa av de
positiva effekterna. IT har under de senaste decennierna utgjort en stor del av dessa
innovationer och EU-kommissionen uppskattar att hela 40 % av Europas tillväxt under
åren 1995 - 2010 direkt kan relateras till IT.
Pierre Schellekens, som då var EU-kommisionens chef i Sverige, skrev den 10 januari
2013 att den digitala ekonomin förväntas växa sju gånger snabbare än resten av ekonomin under de närmaste åren. Han pekar på att det är viktigare än någonsin att vi
i tider av ekonomisk tillbakagång tar tillvara på den tillgång som den inre marknaden
erbjuder. En snabbare övergång till en digital ekonomi gynnar alla sektorer tack vare
ökad produktivitet, effektivitet och innovation. Han menar att det är uppenbart att Europa måste fortsätta investera i den digitala utvecklingen för att behålla sin globala
konkurrensposition.
Förändringarna som väntar oss handlar även om en ökad kunskapsdriven globaliserad
ekonomi där IT och digitalisering spelar en stor roll men där även designinnehållet i
produkter, upplevelser och varumärken också blir viktiga konkurrensmedel. Den ökade
rörligheten av varor, tjänster, människor och idéer som sker gränsöverskridande ger oss
både utmaningar och möjligheter. Det skapar nya marknader men också en hårdare
konkurrens. Gamla produkter försvinner och nya branscher uppstår. Fax, post, telefoni,
6
foto, GPS, CD-skivor är några exempel på varor och funktioner som tidigare fanns som
fysiska produkter men som nu bara existerar som program, appar och elektroner i våra
telefoner. När iPad lanserades i oktober 2010 var de få som kunde ana hur det skulle
förändra en hel värld. Att producera, marknadsföra och sälja en världsledande app
kräver kreativitet och kunskap men det behövs inte längre en stor produktionsapparat
eller mycket kapital. Nästa stora världssuccé som Spotify, Skype eller Angry birds kan
lika väl komma från Hultsfred som från Silicon Valley.
Verksamhetsutveckling med hjälp av IT kommer bli ett av de absolut viktigaste verktygen för att möta de krav som kommer att ställas på oss inom en mycket snar framtid.
Digitaliseringen kan hjälpa oss att hitta nya vägar att möta många av de kommande
utmaningarna. E-hälsotjänster kan användas för att äldre ska kunna bo kvar i hemmet
även då man har långa avstånd till vård. Kommunala e-tjänster underlättar kontakter
mellan kommuner och invånare och gör att den manuella handläggningen kan användas där den behövs mest. Distansutbildningar gör det möjligt att genomföra kvalificerade utbildningar men ändå bo kvar. Företag kan minska sina kostnader för resor
genom att använda sig av videomöten. Detta är bara några exempel.
IT är också den stora möjliggöraren för att bättre överbrygga organisationsgränser och
skapa en enklare, effektivare och bättre offentlig sektor. Med en åldrande befolkning
i en så gles region som Kalmar län blir naturligtvis möjligheterna för exempelvis hemsjukvård och distansarbete helt beroende av en säker och fungerande IT-infrastruktur.
7
I OECD:s rapport från 2012 framhålls:
»För att bevara regionens konkurrenskraft kommer det att krävas
ett kliv upp i värdekedjan till mer kunskapsintensiva aktiviteter.
Detta pekar i sin tur på behovet att minska andelen lågutbildade
personer i regionens arbetskraft och öka andelen högutbildade.«
Men de stora möjligheterna att effektivisera verksamheten och erbjuda bättre e-tjänster
till medborgare och företag begränsas av att så många inte hinner med i utvecklingen.
Kanske är det så illa som att mer än var 10:e innevånare i Kalmar län inte använder
Internet på egen hand. Ska vi kunna ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger
måste därför fler bli digitalt delaktiga.
Utvecklingen kan också innebära ökade risker som vi inte alltid är medvetna om. Vi
måste därför aktivt arbeta med säkerhets- och integritetsfrågor för att inte riskera allvarliga konsekvenser för såväl enskilda individer som för samhället i stort. Genom att
aktivt arbeta med säkerheten kan vi betrakta utmaningar som incitament för bättre
kvalitet och tillgänglighet. Informationssäkerhet omfattar hela samhället och är en angelägenhet för alla. Därför beaktas säkerhets- och integritetsfrågorna fullt i den Digitala
Agendan för Kalmar län.
För närvarande pågår ett arbete med ny dataskyddsförordning inom EU med avsikten
att stärka individens rättigheter i den digitala samhällsutvecklingen. Förslaget innebär
en harmonisering av lagstiftningen mellan medlemsländerna och syftar till att stärka
enskildas rättigheter och kontroll över sina egna personuppgifter. För närvarande pågår
förhandlingar inom EU och ett beslut väntas under 2015. Därefter har medlemsländerna två år på sig att uppfylla förordningen, som då kommer att ersätta vår nuvarande
personuppgiftslag.
En insiktsfull och god hantering av personuppgifter är centrala i realiseringen av den
Digitala Agendan för Kalmar län och kommer att beaktas inom samtliga utvecklingsområden.
Digitaliseringen är lika mycket en fråga om demokrati som förutsättningar för effektiviseringar och ett bättre samhälle. En del företag i Kalmar län har dock svårt att ta till sig
ny teknik och går därmed miste om möjlig effektivisering såväl som produktutveckling
som nya marknader.
Det ser ut på ett liknande sätt i stora delar av Europa. När EU under 2010 tog fram
sin långtidsstrategi för tillväxt, Europa2020, var det därför självklart att ”Den Digitala
Agendan” var ett av de sju huvudinitiativen för att möta Europas utmaningar. Man
pekar även specifikt ut den digitala kompetensen som en av åtta nyckelkompetenser
för EU-medborgaren.
http://korta.se/rundabordssamtal
QR-koder används för att “länka” till
webbsidor. QR-koden innehåller oftast
en webbadress och när man skannar av
koden med en särskild QR-kodsapp (exempelvis Postens) i mobiltelefonen eller
läsplattan öppnas sidan i webbläsaren.
8
”IT i människans tjänst” som den svenska versionen heter, presenterades av regeringen under oktober 2011. Under 2012 valde IT-ministern Anna-Karin Hatt ut sex län
att besöka för olika tematiska diskussioner, för att få en regional förankring i arbetet.
IT-ministern valde Kalmar län som värd för ett rundabordssamtal kring e-hälsa tillsammans med ett antal regionala företrädare från näringslivet, länsstyrelsen, landstinget,
kommunerna och Linnéuniversitetet. Detta direktsändes över internet men spelades
även in och kan nu även ses i efterhand genom att följa länken eller läsa in QR-koden.
Avsiktsförklaring om att ta fram en regional digital agenda
Som avslutning på rundabordssamtalet signerade landstingsstyrelsens ordförande
Anders Henriksson, landshövding Stefan Carlson och regionförbundets dåvarande
ordförande Harald Hjalmarsson en avsiktsförklaring om att ta fram en regional digital
agenda för Kalmar län.
9
Fyra personer - fyra visionära scenarion
Berättelser om hur det kan se ut i Kalmar län år 2020 för fyra människor i olika faser i livet.
10
Nybliven pensionär
När Markus Stangsund fyllde 64 år bestämde han sig för att lämna både yrkeslivet och storstaden. Han trodde inte det var sant när han läste alla förslag som
strömmade in efter att han talat in sina önskemål i wishbone-appen: nära till
hav och skärgård, båtplats, restauranger, golfbanor och extraordinärt boende.
Det var när han började pruta som ett nytt mönster trädde fram på träffkartan –
norrlandskusten eller smålandskusten?
Valet var enkelt för Markus som hade barn och barnbarn i södra Sverige och han slog
till på det nyrenoverade vackra huset i utkanten av Borgholm som inte ens kostade
hälften av vad han fick för lägenheten i Stockholm! Från balkongen kunde han till och
med se ut mot Kalmarsund.
Några problem att fylla fritiden verkade inte finnas. Den nya hemkommunen hade
försynt skickat iväg några trevare för att ta reda på vad de kunde stå till tjänst med och
han hade tacksamt accepterat att stå med på flera av deras intresselistor. Inbjudningar
till kultur- och fritidsaktiviteter, månadens gratis e-bok och nyheter från kommunens virtuella möteslokal för pigga seniorer, var särskilt välkomna inslag på husets infoskärmar.
Nu när han bodde på Öland uppskattade han verkligen fiberbredbandet. Han ville vara
i naturen eller trädgården så mycket som möjligt medan det var ljust och det var skönt
kunna utföra de flesta av sina ärenden kvällstid. Det kändes inte som han hade flyttat
ifrån sina gamla vänner heller. De var ju hela tiden virtuellt närvarande och huset var
stort nog när det gamla gänget eller släkten hälsade på. Markus gick med i föreningar
och engagerade sig också politiskt. Livet som pensionär var precis så rikt och underbart
som han hoppats.
Inte ens när han sju år efter flytten föll av en islandshäst och krossade högra höften
kuvades hans livslust. Akutsjukvården och rehabiliteringen i hemmiljön imponerade.
Här hade vårdgivarna verkligen utnyttjat teknikens möjligheter till att ge bra vård. Via
plattan, som han fick med sig från sjukhuset, kunde han till exempel trycka på sköterskeknappen och vips fick han prata med någon när såret åter började vätska, eller när
han blev lite yr. I början hade han stor glädje av det intelligenta sängbordet, som utöver
att vara en kommunikationscentral kunde servera vatten och saft, påminna om och
portionera ut rätt medicin vid rätt tid, och t o m värma upp en måltid som hemtjänsten
förberett åt honom. Det kändes tryggt att få en avisering på plattan inför varje besök
från kommunen, med bild och namn på den som skulle komma. Armbandet som
ambulanspersonalen satte på honom vid olyckstillfället skickade fortfarande löpande
information om hans hälsostatus till berörd vårdpersonal, och när hemsjukvårdaren
kom på besök verkade han veta mer än Markus själv om hur han mådde!
Deltagandet i alla möjliga sociala
sammanhang intensifierades snarare
under sjuktiden. Markus kunde till
och med delta som online-ledamot
vid varje fullmäktigemöte. Men de
virtuella mötena med Lena i släktforskningsgruppen utvecklades åt
det icke-digitala hållet. Lena kom
allt oftare på besök IRL. Inget ont
som inte för något gott med sig!
För att åstadkomma detta
behöver vi:
•Främja innovationer så att nya
tjänster och funktioner kan tas fram
•Utnyttja tillgången till öppna data för
uppsökande marknadsföring och
proaktiva tjänster
•Väl utbyggd digital infrastruktur
•Individualiserad hemsjukvård/hemtjänst med avancerat teknikstöd
•Öppna det politiska rummet för
närvaro på distans
•E-id för identifiering
•Säkerställa hantering av känsliga
personuppgifter
11
Nyanländ flykting
Meryam anlände till Sverige och Kalmar län förra året, det vill säga år 2019.
Meryam är 28 år och med sig har hon sin 10-åriga dotter Mariana. Förhållandena i hennes hemland gjorde att hon var tvungen att fly från kriget då
hennes man sedan länge varit saknad i strid. I hemlandet har hon fortfarande
många släktingar.
När Meryam kom till Sverige fick hon låna en mobiltelefon fullmatad med information
och nödvändiga mobilappar. Abonnemanget för telefonen står kommunen för och med
appar och webbläsare kan hon utföra många av de tjänster hon behöver i sin kontakt
med olika myndigheter. Dessutom kan hon ringa och SMS:a gratis till både myndigheter och andra nyanlända för att snabbt kunna få svar på frågor. Apparna är översatta till
Meryams hemspråk och när hon söker efter något får hon svar både på svenska och
på hemspråket. På så vis lär hon sig det nya språket snabbare. I mobilappen ser hon
också vilka butiker, myndigheter och andra inrättningar där man talar hennes språk.
Mobilappen har tagits fram av ett nystartat företag som med hjälp av myndigheters
öppna data kunnat utveckla nya affärsidéer till gagn för både invånare och myndigheterna själva. Precis i dagarna har Meryam fått en uppgradering till mobilappen, så
numera kan hon även via telefonens kamera ta bilder på skyltar och få en förklaring på
båda språken vad den betyder.
För att åstadkomma detta
behöver vi bland annat:
•Arbeta aktivt för ett digitalt
innanförskap
•Utveckla kommunernas e-tjänster
•Skapa en regional
e-identitetshantering
•Tillgänglighetsanpassa kommunernas digitala information
•Främja innovationer så att
nya tjänster och funktioner
kan tas fram
•Utforma en strategi för hantering
av mycket känsliga personuppgifter
som bland annat omfattar personer
med skyddad identitet
12
För att underlätta och säkra myndighetskontakten har Meryam även fått ett personligt
digitalt ID. På så vis kan hon direkt signera olika ansökningar i de e-tjänster som erbjuds. Myndigheternas hemsidor är självklart sedan länge tillgänglighetsanpassade och
kan ses i alla typer av enheter.
Meryam och Mariana har fått en lägenhet via kommunen och i den finns självklart
tillgång till bredbandsuppkoppling. På så vis kan de ha kontakt med sina släktingar i
hemlandet via videosamtal, chat, eller andra kanaler. Datorn hon har är en del i kommunens satsning på att alla nyanlända ska vara fullt ut digitalt delaktiga. Eftersom de
kommunanställdas datorer byts ut var tredje år så är de fortfarande fullt användbara
för andra ändamål än myndighetshandläggning. Datorerna rekonditioneras och lånas
sedan ut till de grupper som annars skulle riskera ett digitalt utanförskap. Framförallt
uppskattar Meryam möjligheten att på kvällarna kunna fortsätta studera SFI online.
Datorn är dessutom ovärderlig när det gäller att söka olika jobb. Till hösten har Meryam
kommit in på en distansutbildning på Linnéuniversitet. Hennes plan är att på halvfart
studera den marknadsföringsutbildning hon påbörjade i hemlandet men aldrig fick
möjlighet att fullfölja.
Omställningen till svenska förhållanden har fungerat ganska bra, även om
det är mycket nytt att lära och förstå.
Ett nytt språk, nya regler och framförallt myndigheter som inte står för
samma auktoritet och styrning som i
hennes hemland. Myndigheter som
vill hjälpa istället för att kontrollera.
13
Hemvändare
Sarah, Sten och deras barn Pelle och Stina, sju och elva år överväger att flytta
från sin trånga och dyra lägenhet i Uppsala till Sarahs släktgård på landet i
Högsby kommun. Tanken blommar ut för fullt efter att Sarah som gammal “utflyttare” får en digital “välkommen tillbaka-hälsning” från regionen. Den visar
sig innehålla bra inflyttarinformation. De får tips på lediga tjänster, tomter, hus
till salu och lediga lägenheter.
De får även information om skola och utbildning, samhällstjänster, föreningsliv
och fritidsaktiviteter, allt snyggt och enkelt presenterat. Det nuvarande boendet
är dyrt och när de börjar göra jämförande boendekalkyler via informationssidan
så visar det sig att boendekostnaden skulle kunna sänkas betydligt om de flyttade. Båda känner plötsligt att det vore skönt med ett lugnare liv och att de vill
att barnen ska få en uppväxt med naturen in på knutarna och kanske några djur
hemma på den egna gården. Tanken på en flytt känns allt mer lockande.
14
Sten blir under diskussionens gång allt mer intresserad av bygdens historia och känner
att han vill veta mer om hustruns rötter. Det visar sig att de genom en enkel sökning
kan få fram en sammanställning av all den information som finns att tillgå om deras
fastighet i både historiska och aktuella databaser i Sverige.
Sarah som är lärare brinner för sitt arbete och känner att hon skulle vilja hjälpa till att
göra skolorna i Kalmar län ännu mer attraktiva både för personal, elever och föräldrar.
Hon blir glad när länets skolor öppet och tydligt visar hur de står sig i konkurrensen
inom länet och i förhållande till de övriga länen. Här finns bland annat jämförande
uppgifter om grund- och gymnasieskolornas pedagogiska resultat och omdöme om
undervisning, lärarresurser och övriga stödfunktioner redovisas på ett tydligt sätt.
Hon upptäcker den digitala möjligheten att ha en direkt påverkan på den lokala demokratin. Vissa frågor av stort lokalt och/eller regionalt samhällsintresse presenteras via
regionens “demokrati-sida” och medborgarna kan direkt säga ja eller nej. Om antalet
nej-röster i förhållande till röstberättigade överstiger gränsen för vad som krävs för ett
folkinitiativ så anordnas automatiskt en rådgivande folkomröstning via internet.
Det livslånga lärandet är ett ledord genom alla utbildningsformer och Sten som under
en tid funderat på att byta karriär, blir glad då han upptäcker att den digitala infrastrukturen är väl utbyggd och att så många högskole- och universitetsutbildningar går att
läsa på distans. Samtidigt finns goda möjligheter att sköta det nuvarande arbetet på
distans. Genom länets gemensamma informationssida ser de vilken kompetens som
efterfrågas i närområdet och kan läsa prognoser över hur arbetsmarknaden kan tänkas utvecklas under de kommande åren. Alla elevers/studerandes resultat redovisas
in till en central funktion med direkt koppling till de antagningsmyndigheter som finns.
Den sökande kan ge sitt medgivande till att register samkörs och resultaten läggs då
automatiskt till i personens ansökningar till utbildning eller arbete. Arbetsgivare kan på
så sätt få direkt tillgång till de studerandes kurstider och resultat redan under studietiden, något som ger arbetsgivaren en möjlighet att knyta kontakter med en önskvärd
blivande anställd redan under utbildningen. Linnéuniversitetet och andra lärosäten erbjuder utbildningar som är anpassade för arbetsmarknaden i regionen. Allt detta ger
Sarah och Sten och barnen förutsättningar att flytta in, skaffa sig en bra utbildning och
komma ut i arbetslivet och kunna stanna kvar i Kalmar län.
För att åstadkomma
detta behöver vi:
•Mer “uppsökande verksamhet” från
kommunen/regionen
•Införa en standardiserad
e-identitetshantering
•Utveckla kommunernas
e-tjänster
•Införa e-arkiv
•Ha tillgång till öppna data
och ”big data”
•Beakta personuppgiftshanteringen
och särskilt rättigheten och konsekvenserna av den enskildes rätt att
radera personuppgifter.
15
16
Nyföretagare
Den 35-åriga entreprenören Fia är en guru inom e-handel. Nu söker hon och
hennes familj sig tillbaka från London till uppväxtorten Nybro. Flytten gick
snabbt eftersom familjen via appen E-medborgaren hittade ett tillfälligt boende. Nybro är en ort på uppgång och det finns tyvärr begränsat med villor till
salu på marknaden men tack vare kommunens nya elektroniska planhantering
plingar det en dag till i sambon Frans telefon.
Nya tomter finns nu ute till försäljning! Eftersom Fia och Frans redan har bestämt sig
för vilket sorts hus de vill ha, får de direkt förslag på de tomter som finns tillgängliga
som passar deras hus. Fia, som denna dag befinner sig i Düsseldorf, kopplar upp sig
med Frans via E-medborgaren och tillsammans väljer de ut en vacker hörntomt med
baksida mot naturen. De placerar det tänkta huset och i samma sekund ser de om
det godkänns genom att tomtgränsen lyser grön. Om det lyser rött förklaras att huset
exempelvis är för nära tomtgränsen och de får förklaring på hur det kan justera detta.
Fia klickar på Köp-knappen kl. 22:15 och redan veckan efter står första grävmaskinen
på tomten och börjar gräva för grunden.
Samtliga leverantörers tidsplaneringssystem är ihopkopplade vilket möjliggör en snabb
leverans utan onödiga väntetider. Eftersom alla deras tillval redan är gjorda sker alla
nödvändiga förändringar samma dag som de flyttar in bara fyra veckor senare. Försäkring är tecknad, el, vatten och bredband är anslutet och adressändring har skett. Huset
är såklart ett så kallat Smart hus som känner av när någon är hemma. Det lär sig också
familjens vanor vilket gör att det inte värmer upp varmvatten hela dygnet eftersom det
vet att det är på morgonen det behövs mest. Huset vet också att barnen brukar komma
hem vid 2 på dagen och därför stängs värmen av när sista person lämnar huset på
morgonen och värms upp strax innan 2. Maten, som står i kylläge i ugnen kan lagas till
så att den är klar kl. 4.
Genom att logga in sig på E-medborgaren så följer Fia sina barns utveckling på dagis/
skola var hon än är i världen. Föräldrarna kan ha kontroll på deras närvaro och resultat
och får bra information om vilka aktiviteter som planeras. Via mobilappen betalar de
för deras utflykter och skolresor. På E-medborgaren får de även sin deklaration, sitt
verksamhetssystem, sin e-shop, de reklamutskick de valt att prenumerera på, förnyar
sina recept, sköter kontakten med dagis och hanterar sitt företag.
Fia är ofta på resande fot men den dagliga videokontakten med barnen gör att hon inte
saknar dem alltför mycket. Hon har även andra videomöten med sina kollegor runt om
i världen när hon sitter på hotellrum eller på något av kontoren hon hyr tillfällig plats på.
I centrala Nybro hyr de 4 platser i ett kommunalt e-handelskomplex, E-företagaren. I
byggnaden finns alla stödfunktioner de behöver och de delar ekonomiavdelning, personalavdelning, utvecklingsavdelning och IT-stöd med 40 andra företagare som är i
samma situation. På E-företagaren finns även ett virtuellt innovationscentrum, en stödfunktion som hjälper utvecklare och innovatörer att skydda och utveckla sina produkter
samtidigt som kontakter kan knytas med andra företag.
Närheten till andra företagare ger Fia och Frans möjligheten att utveckla sin egen
verksamhet och ger dem ett stort nätverk med spetskompetens. E-företagaren är den
svenska delen i ett internationellt nätverk där hundratusentals småföretagare och innovatörer runt om i världen stöttar varandra i utvecklingen.
För att åstadkomma detta
behöver vi:
•Införa en standardiserad
e-identitetshantering
•Utveckla kommunernas
e-tjänster
•Tillgänglighetsanpassa kommunernas digitala information
•Främja innovationer så att nya tjänster, produkter och
funktioner kan utvecklas
•Förbättra kunskapen om hantering
av personuppgifter och enskildas
rättigheter
17
Hur arbetades den regionala digitala agendan fram?
En workshop med ledande tjänstepersoner från landstinget, kommunerna,
länsstyrelsen, Linnéuniversitetet, regionförbundet, eHälsoinstitutet, Kalmar
Science Park och Information Engineering Center (IEC) sorterade fram 17
beskrivande rubriker från sina olika erfarenheter och perspektiv.
Sedan gavs en mindre arbetsgrupp uppdraget att sortera, prioritera och lägga upp det
fortsatta arbetet. Detta resulterade i fem arbetsgrupper för att komma fram till vilka insatser som är mest prioriterade inom områdena lärande och kompetensförsörjning, näringslivsutveckling, infrastruktur, hälsa och slutligen kommunal e-utveckling. För varje
tema utsågs även en sammankallande som även fick uppdraget att bjuda in deltagare
till det fortsatta arbetet ur ett brett regionalt perspektiv. Som grund till arbetet ligger tre
övergripande strategier: den digitala agendan för Europa, en digital agenda för Sverige
samt Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS. Grupperna presenterarade ett
30-tal förslag och initiativ för det fortsatta arbetet. De har även föreslagit vem som kan
tänkas ta över stafettpinnen och bära ansvaret för det fortsatta genomförandet.
Temagruppernas uppdrag:
• Formulera mål, hotbilder och
scenariobeskrivningar
• Inventera och beskriva pågående
aktiviteter
• Belysa tre horisontella perspektiven
• Ta fram ett antal förslag på initiativ
Fem tematiska arbetsgrupper1:
Kompetens
Sammankallande Alastair Creelman,
Specialist e-lärande Linnéuniversitetet
Detta tema handlar om kompetensförsörjning för länets företag och organisationer och
om hur våra ungdomar ska rustas på bästa sätt för att fungera i samhället. Samtidigt
är det kanske så illa som att mer än var 10:e innevånare i Kalmar län inte använder
Internet på egen hand. Ska vi kunna ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger
måste därför fler bli digitalt delaktiga. Det är lika mycket en fråga om demokrati som
förutsättningar för effektiviseringar och ett bättre samhälle. Hälsa, vård och omsorg
Sammankallande Diana Axelsson Olsson,
Projektledare eHälsoinstitutet
Både privatpersoner och företag förväntar sig att kommuner och landsting ska leverera
en lika bra service på nätet som man är van vid från banker, resebyråer och mediaföretag. Med en åldrande befolkning i en så gles region som Kalmar län är naturligtvis en
modern och bra hemsjukvård en förutsättning för att kunna leva upp till förväntningarna. Men det handlar lika mycket om att på ett effektivt sätt ta tillvara digitaliseringens
möjligheter i den egna verksamheten så att manuella resurser kan frigöras till där de
bäst behövs. IT kan hjälpa till att bättre överbrygga organisationsgränser och skapa en
enklare, effektivare och bättre offentlig sektor.
Infrastruktur
Sammankallande Helena Ervenius,
Områdesansvarig Regionförbundet i Kalmar län
Regionförbundet har som mål att alla i Kalmar län ska ha minst 100 Mbit/s senast
2020. Så står det i den bredbandsstrategi som antogs i februari 2012. Även om det
kommer att krävas stora insatser för att nå dit måste vi ändå samtidigt fokusera på att
1
18
Se bilaga 1 för gruppdeltagare
förbättra kvaliteten och minska sårbarheten i nätet. Vi måste även arbeta med att höja
kapacitet och kvalitet i de trådlösa alternativen och skapa en robust infrastruktur för
vår gemensamma framtid. En bra infrastruktur är en förutsättning för alla de övriga
temagrupperna.
Näringsliv
Sammankallande Louise Östlund,
Vd Kalmar Science Park
EU-kommissionen menar att den digitala ekonomin kommer växa sju gånger snabbare
än resten av ekonomin under de närmaste åren. Man pekar på att det är viktigare än
någonsin att vi i tider av ekonomisk tillbakagång tar tillvara på den tillgång som den inre
marknaden erbjuder. En snabbare övergång till en digital ekonomi gynnar alla sektorer
tack vare ökad produktivitet, effektivitet och innovation. En del företag i Kalmar län har
svårt att ta till sig ny teknik och går därmed miste om möjlig effektivisering såväl som
produktutveckling som nya marknader. Vinnova presenterade under våren 2013 en
studie som pekar på att Kalmar är ett av länen med låg IT-kompetens i företagen.
E-utveckling
Sammankallande Robert Carlsson,
IT-chef Kalmar kommun
Enligt SKL krävs det kommunstorlekar på över 40 000 innevånare för att kunna ta
tillvara på de nya digitala möjligheterna på bästa sätt. Alla kommuner har samma uppdrag och utmaningar men i stort sett alla kommuner i länet är för små för att klara
utvecklingen på egen hand. I oktober 2013 beslutades därför att det även behövs en
femte temagrupp särskild inriktning mot kommunal e-utveckling och samverkan med
hjälp av IT.
Tre horisontella perspektiv
Hållbarhet
Ett hållbart samhälle ska tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Här utgår vi, i likhet med Kalmar läns
regionala utvecklingsstrategi, RUS, från tre delar: ekonomisk, social och miljömässig
hållbarhet.
Jämställdhet
Alla i Kalmar län, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
inom alla områden i livet. Ett jämställt samhälle är en viktig framgångsfaktor för regional
utveckling, tillväxt och attraktivitet. I RUS samt i länets plan för regional jämställdhet pekar vi ut prioriterade jämställdhetsmål. De insatser som tas upp i länets digitala agenda
ska bidra till att uppnå dessa.
Mångfald
Alla i Kalmar län ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller utryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I ett samhälle med stor mångfald ökar förmågan till kreativitet och innovation.
19
Den fortsatta processen
De sammankallande i respektive temagrupp har under arbetets gång haft regelbundna träffar för att diskutera erfarenheter, frågeställningar och arbetssätt. Dessutom har de medverkat vid samtliga möten med programberedningen och har då haft möjlighet att diskutera kring inriktning och förslag på
insatser. De har då även lyssnat på varandras föredragningar och tagit del av
den vid varje tillfälle särskilt inbjudna föreläsaren.
Temagruppernas arbete avslutades med en skriftlig rapport enligt ovan. Sammanfattningen, målen och de förslagna insatserna har de sammankallande i respektive grupp
presenterat för programberedningen och för regionförbundets styrelse.
Vid sidan av grupperna arbete har regionförbundets ordförande Lars Blomberg och
IT-strateg Bengt Falke under våren besökt länsstyrelsens ledningsgrupp och kommunstyrelsen alternativt kommunstyrelsens arbetsutskott i länets samtliga kommuner för att
presentera bakgrunden och diskutera temagruppernas förslag.
Samverkan har skett med övriga regioner via SKL, Näringsdepartementet och Digitaliserings-kommissionen. Med våra grannregioner har en mera konkret samverkan skett
inom ramen för Småland Blekinges Brysselkontors arbetsgrupper arbetsgrupper och
det har arrangerats gemensamma överläggningar och temadag för temagrupperna i
respektive region. Bland annat har gemensamt informationsmaterial arbetas fram.
Dessutom har arbetet presenterats och diskuterats med Kommunchefsgruppen, Skolchefsgruppen, Social- och omsorgschefsgruppen, LänsITgruppen och ett flertal andra
grupperingar.
Efter diskussionerna i kommunerna, länsstyrelsen, programberedningen och regionförbundets styrelse har materialet från temagrupperna reducerats ner och stuvats om till
en gemensam form. Processen avslutas med att dokumentet skickas ut för remisshantering hos parterna och när kommentarerna är inarbetade i dokumentet kommer det
att kunna snyggas till grafiskt för att sedan ligga till grund för beslut.
Det kan tyckas att detta har varit en onödigt komplicerad och långdragen process.
Programberedningen är tydlig med att om detta arbete ska kunna hjälpa till att förbättra
länets förmåga att ta tillvara digitaliseringens möjligheter är det viktigt att förslagen och
tankegångarna är ordentligt förankrade. Vår målsättning och förhoppning är ju att alla
berörda parter ska fatta beslut om att ställa sig bakom en regional digital agenda för
Kalmar län.
20
Från programberedningens tredje sammanträde
Programberedningen2
För att stärka kontakterna mellan temagrupperna och den politiska nivån i regionen beslutade regionförbundets styrelse under våren 2013 att inrätta en särskild programberedning för arbetet med att ta fram en regional digital agenda för Kalmar län. Inbjudan
att utse ledamöter gick till länets tolv kommuner, landstinget och länsstyrelsen. Resultatet blev att landstingsstyrelsen ordförande, landshövdingen och kommunstyrelsens
ordförande i elva av de tolv kommunerna utsågs, vilket markerar vilken betydelse man
tillmäter den regionala digitala agendan. Regionförbundets ordförande Lars Blomberg
har även varit ordförande i programberedningen.
Programberedningens roll:
•Diskussioner kring mål och visioner
•Beställare till tema-grupperna
•Forum för diskussioner kring frågeställningar och förslag
•Behandling av temagruppernas förslag och initiativ
•Mottagare av en regional digital agenda för Kalmar län
•Diskussion kring framtida beredning av frågorna
Programberedningen är beställare till temagrupperna och under arbetets gång bereder
man kontinuerligt frågeställningar och förslag. Beredningen har naturligtvis även en
vidare roll som en arena för diskussioner kring mål, visioner och den framtida hanteringen av dessa frågor.
En öppen Facebook-grupp har skapats parallellt med mer traditionella webbsidor för att
informera brett och bjuda in till öppen dialog.
2
Se bilaga 2 för Programberedningens ledamöter
21
Hur går vi vidare?
Den regionala digitala agendan (2015-20120) är ett regeringsuppdrag och ett
strategiskt långtidsdokument, på samma sätt som RUS, den regionala utvecklingsstrategin är för den övriga regionala utvecklingen. Här finns inga utredningar av vilka resurser som behövs för genomförandet eller beskrivningar av
ekonomiska effekter eller eventuella organisatoriska förändringar respektive förslag kan tänka ge. Detta måste utredas av sakkunniga inom respektive område
och fattas beslut kring i särskild ordning. Då kan också respektive part besluta
om att delta eller inte.
I del 2 av detta dokument kan man studera det 30-tal initiativ som temagrupperna
kommit fram till. För varje initiativ finns en eller flera ansvariga utpekade som föreslås
ta över stafettpinnen när väl besluten kring den digitala agendan finns på plats. Problemet är att flera av dessa mottagare ännu inte är medvetna om att detta förväntas
av dem. Ett ännu större problem är att flera av dem varken har detta uppdrag, något
tydligt mandat eller några resurser. Ett exempel på en sådan grupp är LänsITgruppen
som temagruppen kring kommunal e-utveckling har pekat på som lämpliga för att
ansvara för ett par av förslagen. Detta är idag en frivillig grupp som är sammansatt av
IT-chefer, IT-strateger och liknande. Den saknar idag en formell roll och har inte något
beslutat gemensamt uppdrag. Ska LänsIT-gruppen ha förutsättningar att lyckas med
dessa uppdrag krävs det beslut som är tydliga kring uppdrag, resurser och mandat.
På samma sätt är det med flera andra som har pekats ut som ansvariga för de olika
initiativen och det blir inte enklare av att dessa beslut involverar flera olika parter. Det är
viktigt att hela regionen, kommuner och aktörer på lokal nivå är delaktiga i det fortgående arbetet. Det är en pragmatisk väg att välja redan befintliga organisationer och ge
dem en förändrad och utvidgad roll men vi tror att det även behöver kompletteras med
några övergripande initiativ. Vi vill därför förslå några ytterligare åtgärder som möjligen
kan öka handlingskraften och underlätta beslutsprocesserna.
22
Förslag på övergripande initiativ
Tillsätt en ledningsgrupp
Det behövs en ledningsgrupp på hög tjänstepersonsnivå som kan fungera som ett kitt
mellan de olika parterna. Som kan beställa underlag och utredningar och fatta beslut
om uppdrag och resurser. I flera andra regioner som exempelvis Blekinge och Värmland har man valt att inrätta CeSam (Centrum för eSamhället) enligt modell från SKL.
För de rent kommunala delarna kan ett alternativt upplägg vara att exempelvis PKN,
kommunchefsgruppen och länsITgruppen tar ett gemensamt ansvar för ledningen av
det fortsatta arbetet.
Permanenta den regionala stödfunktionen för säkerhet och sekretess.
Samtliga utvecklingsområden förutsätter hantering av personuppgifter samtidigt som
det kommer nya hot och risker hela tiden. En god informationshantering förutsätter
stöd och kunskap om informationssäkerhet, ledningssystem, teknik och lagstiftning.
Följ upp, utvärdera och prioritera om regelbundet
En regional digital agenda för Kalmar län kommer i praktiken att omfatta åren 20152020. Med tanke på vilken hastighet IT-utvecklingen sker på är det närmast omöjligt
att överblicka en så lång period. Det är viktigt att omvärldsbevaka och ta tillvara utvecklingsarbete, erfarenheter och initiativ från såväl nationell nivå som från andra regioner.
Vi tror därför att det är nödvändigt att regelbundet utvärdera och ompröva innehållet
och insatserna. Förslagsvis kan detta ske under år 2016, 2018 och 2020 och även här
blir ledningsgruppen ovan viktig som beställare och mottagare.
Arbeta in den regionala digitala agendan i RUS vid nästa revidering
Ska digitaliseringen bli en naturlig del i den regionala utvecklingen bör den bli en del
av RUS istället för ett parallellt dokument. Det underlättar för beslutsfattare att prioritera
mellan olika utvecklingsalternativ.
23
24
DEL 2
Handlingsplan
25
1. KOMPETENS
Mål
Prioriterade insatser
• Alla i kalmar län har möjlighet och rätt kompetens för
att använda internet och tillgängliga e-tjänster.
• E-servicekontor
• Aktörerna inom kompetensutveckling samverkar strukturerat med en samsyn på hur vi bäst utnyttjar den
digitala utvecklingen.
• Digital delaktighet
• Ökad måluppfyllelse inom kompetensutvecklingsområden genom effektivare pedagogisk användning av
digitala verktyg.
• Öka andelen kvinnor på IT-utbildningar.
• En till en överallt
• Kompetenscentrum
• Stöd till beslutsfattare
och ledare
• Samverkansråd
• Gemensam tjänsteplattform
• Kompetensutveckling
för lärare
2. NÄRINGSLIV
Mål
Prioriterade insatser
• Kalmar län utvecklas till Sveriges e-handelshamn.
• Ökad kunskap om möjligheterna inom e-handel
• Ny möjligheter för företag och affärsmodeller att etablera
sig och växa i regionen.
• Skapa virtuella mötesplatser
för innovation
• Underlätta för befintliga företag att dra nytta av digitaliseringen.
• Utveckla strategiska
IT-utbildningar
• Stärka samverkan mellan
befintliga aktörer
• Förenkla och koordinera regler för praktik,
examensarbete och uppsatsskrivande
• Förenkla att starta
och driva företag
26
3. E-HÄLSA
Mål
Prioriterade insatser
• Förbättra invånarnas möjligheter till insyn
och delaktighet i hälsoprocessen.
• Stärka e-hälsa i utbildningarna
• Öka tryggheten och höja effektiviteten genom
användningen av digitala hjälpmedel är en naturlig del
av hälsoområden.
• Öka delaktighet för länsinvånare
• Förenkla för invånare och personal genom effektiv samverkan med hjälp av IT och huvudmannagränser.
• Effektivisera verksamhetsprocesser
• Gemensam informationsstruktur
• Införa digitala produkter
och tjänster
4. INFRASTRUKTUR
Mål
• Regeringens mål är: 100 Mbit/s till 90 procent av
befolkningen 2020. Delmål: 100 Mbit/s till 50 procent
av befolkningen 2015. I den regionala strategin, som
regionförbundets styrelse antog i maj 2012, är målet
100 Mbit/s till 100 procent av befolkningen.
• Förbättrad kapacitet och täckning för trådlösa bredbandstjänster.
Prioriterade insatser
• Analys av offentligt ägt bredbandsnät
• Upphandling av bredband
• Insatser för att öka efterfrågan
• Tvingande fiberutbyggnad
• Mobil infrastruktur
• Fritt WiFi på utvalda platser
5. KOMMUNAL E-UTVECKLING
Mål
• Unik kommunal service i Kalmar län
möjliggjord med modern teknik.
Prioriterade insatser
• E-tjänster
• Mobilitet
• Kommunal samverkan
• Delaktighet och öppenhet
• Innovativ marknadsföring
• Säkerhet, integritet och tillit
27
1. KOMPETENS
Mål år 2020:
• Alla i Kalmar län har möjlighet
och rätt kompetens för att använda
internet och tillgängliga e-tjänster.
• Aktörerna inom kompetensutveckling samverkar strukturerat med en
samsyn på hur vi bäst utnyttjar den
digitala utvecklingen.
• Ökad måluppfyllelse inom kompetensutvecklingsområdet genom
effektivare pedagogisk användning
av digitala verktyg.
• Öka andelen kvinnor på
IT-utbildningar
Prioriterade insatser
• E-serviceskontor
• En till en överallt
• Digital delaktighet
• Kompetenscentrum
• Stöd till beslutsfattare och ledare
• Samverkansråd
• Gemensam tjänsteplattform
• Kompetensutveckling för lärare
Enligt EU-kommissionen kommer 9 av 10 jobb år 2020 att kräva digital kompetens. God kompetensförsörjning för länets företag och organisationer är en
förutsättning för konkurrenskraft och tillväxt men även för att våra ungdomar
ska rustas på bästa sätt för att kunna fungera i samhället. Länets medborgare
behöver därför bli förberedda för kraven på framtidens arbetsmarknad.
Detta innebär att alla utbildningsaktörer måste se just digital kompetens som en integrerad del av verksamheten och som en nyckelkompetens. Dels behöver alla grundläggande färdigheter och dels behövs en insikt i mjukare frågor som informationssökning,
källkritik, nettikett och hantering av sociala medier. Flera pekar på att särskilda insatser
behöver göras inom grundskolan och gymnasiet.
Endast 20 % av de som är verksamma professionellt i IT-branschen är kvinnor. Ännu
värre är att andelen kvinnor som söker till högre IT-utbildningar är lägre idag än i slutet
på 90-talet. Detta är naturligtvis besvärande ur ett jämställdhetsperspektiv men kanske
extra problematiskt eftersom en så stor del av brukarna inom exempelvis vård- och
omsorg eller i skolan är kvinnor.
EU-kommissionens satsning Opening up education betonar fördelarna på en delningskultur inom alla utbildningssektorer där man skapar öppna samlingar med lärresurser
som får användas och bearbetas av andra. Genom denna öppenhet slipper alla lärare
lägga tid på att skapa snarlika lektioner och föreläsningar och kan istället använda
klassrumstiden till diskussion, fördjupning och laboration.
Samtidigt är det kanske så illa som att mer än var 10:e innevånare i Kalmar län idag
inte använder Internet på egen hand. Ska vi kunna ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger måste därför fler bli digitalt delaktiga. Det är lika mycket en fråga om
demokrati som förutsättningar för effektiviseringar och ett bättre samhälle.
E-servicekontor
Detta ska göras: Ta fram
en handlingsplan med
kostnadsberäkningar.
Ansvarig: Regionbiblioteket i samverkan med kommuner,
landsting, e-serviceproducenter.
På platser som bibliotek, medborgarkontor, flyktingförläggningar, arbetsförmedlingar
ska en teknisk infrastruktur byggas upp för förevisning av e-tjänster. Dit ska även länsinvånare kunna vända sig med frågor om e-tjänster och Internet.
En till en överallt
Detta ska göras:
Gemensamma ramavtal
Ansvarig: Utbildningsanordnarna med regionförbundet som samordnare.
I alla utbildningsformer i länet ska varje elev eller student ha tillgång till en dator eller
motsvarande. Detta kan möjliggöras genom lån, leasing eller användning av egen dator.
Samverkan mellan aktörerna för att bättre kunna utnyttja ramavtal mm.
Digital delaktighet
Detta ska göras: Ta fram en handlingsplan med kostnadsberäkningar
för insatsen
28
Ansvarig: Regionbiblioteket, studieförbunden och kommunerna.
Bibliotek och studieförbund ska fortsätta med kompetenshöjande insatser inom internetområdet. Det handlar om aktiviteter som prova-på-verksamhet, praktiska verkstäder, uppsökande verksamhet och studiecirklar med mera. Fokus ligger på de grupper
som är mest utanför idag.
Kompetenscentrum för IKT och lärande
Ansvarig: AV-Media och länets utbildningsanordnare.
Ett gemensamt kompetenscentrum för IKT och lärande skapas inom AV-Media Kalmar
län. Det ska ge stöd till alla utbildningssektorer i länet. Tillsammans med utbildningsanordnarna ska de arbeta med att utveckla arbetssätt och metoder för att skapa lärande
organisationer inom utbildning. Kompetenscentrat driver processen och erbjuder en
virtuell kompetensutvecklingsplattform för alla lärare inom alla sektorer.
Detta ska göras: Ta fram underlag för
beslut kring kompetenscentrum för
IKT och lärande.
Ta fram en handlingsplan för bättre
jämställdhet och mångfald på ITutbildningar.
Stöd till beslutsfattare och ledare
Ansvarig: AV-Media inledningsvis och sedan
Kompetenscentrum enligt ovan.
AV-Media ska arbeta som konsult, motor och inspiratör mot länets beslutsfattare, politiker och utbildningsledare. Genom samlad kompetens, omvärldsbevakning och nätverk
kan de föreslå innovativa digitala lösningar inom olika verksamhetsområden.
Detta ska göras: Genom omvärldsbevakning ta initiativ och erbjuda
kompetens och stöd.
Samverkansråd för länets kompetensutveckling
Ansvarig: Regionförbundet inledningsvis
och sedan Kompetenscentrum enligt ovan.
Ett samverkansråd ska etableras med uppdrag att följa upp arbetet med den digitala
agendan, skapa samsyn inom området, hitta samarbetsformer och skapa övergripande
strategier. Rådet ska utgöras av representanter från alla utbildningssektorer.
Detta ska göras: Bjuda in till ett
samverkansråd för länets digitala
kompetensutveckling.
Gemensam tjänsteplattform
Ansvarig: AV-Media Kalmar län
En länsgemensam plattform för utbildning och samarbete med ett antal bastjänster i
molnet ska skapas. Tjänsterna ska göra det möjligt att ordna nya utbildningslösningar
som till exempel SFI eller hemspråk på distans, smala ämnen till mindre skolor, studievägledning online med mera samt gemensam lagring av lärresurser.
Detta ska göras: Utreda, upphandla
och införa en gemensam plattform för
utbildning och samarbete.
Alla utbildningsanordnare i länet erbjuds e-mötesrum. Utbildningsanordnare och kommuner slipper därmed dyra upphandlingar och stuprörslösningar.
Kompetensutveckling för lärare
Ansvarig: Utbildningsanordnarna med samordning av
AV-Media inledningsvis. Kompetenscentrum i ett senare skede
Varje utbildningsanordnare ska ha en strategi för lärarnas digitala kompetensutveckling
med fokus på pedagogisk användning av digitala verktyg. AV-Media samordnar denna
process.
Detta ska göras: Ta fram en strategi hos varje utbildningsanordnare.
Samordna och erbjuda kompetensutveckling
29
2. NÄRINGSLIV
Mål år 2020:
• Kalmar län utvecklas till Sveriges
e-handelshamn.
• Nya möjligheter för företag och
affärsmodeller att etablera sig och
växa i regionen.
• Underlätta för befintliga företag att
dra nytta av digitaliseringen.
Prioriterade insatser
• Öka kunskapen om möjligheterna
inom e-handel
• Skapa virtuella mötesplatser för
innovation
• Utveckla strategiska IT-utbildningar
• Stärka samverkan mellan befintliga
aktörer
• Förenkla och koordinera regler för
praktik, examensarbete och uppsatsskrivande
• Förenkla att starta och driva företag
Både nya och etablerade företag behöver dra nytta av digitaliseringens och den
digitala ekonomins möjligheter för att förbli konkurrenskraftiga i framtiden.
Kunskapen om hur digital teknik kan användas för att skapa förutsättningar för
fler affärer, ökad expansion och bättre lönsamhet behöver höjas.
Många av länets företag är vana vid använda IT för administrativa ändamål. En del företagare upplever däremot att de har dålig kännedom om hur internet kan användas för
att skapa förutsättningar för fler affärer, ökad expansion och bättre lönsamhet. Eftersom
handeln på Internet (e-handel) ständigt ökar utsätts även många företag för en helt ny
global konkurrens. Många inser därför att det är helt nödvändigt för många att börja
sälja sina produkter och tjänster på internet men man upplever ofta att man saknar
tillräcklig kunskap eller verktyg för att själva lösa detta.
Digital teknik kan öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel men kan också
fungera som motor för att utveckla nya processer, produkter och tjänster. Olika digitala
tjänster som ger information och vägledning kan underlätta processen att starta och
driva företag och det offentliga har en viktig roll att spela när det gäller att snabba upp
och förenkla.
Det är tydligt att kompetens är en avgörande faktor för om förflyttningen mot digitalisering och digital ekonomi blir framgångsrik. Dessvärre har länets företag en lägre andel
anställda med IT-kompetens än våra grannregioner och vi behöver därför kompetenshöjande insatser och säkerställa att det finns utbildningar med rätt inriktning.
Öka kunskapen om e-handel
Detta ska göras: Ta fram ett
utbildningspaket för entreprenörer
och företagare inom bland annat
e-handel, sociala medier och
digital marknadsföring.
Etablera forum för erfarenhetsutbyte.
Erbjuda kommunerna att
medverka i e-handelsprojektet
Ansvarig: Kalmar Science Park, kommunerna, regionförbundet
och näringslivets organisationer
Genom att öka kunskapen om och erbjuda stöd kring användandet av digitala affärsmodeller och tjänster samt digital marknadsföring och försäljning kan vi utveckla och
stärka både entreprenörer, nya och existerande företags tillväxt, konkurrens och handel.
Företag i länet ska erbjudas utbildning i sociala medier, digital marknadsföring och ehandel. Utöver det ska forum och arenor skapas. Syftet är att skapa erfarenhetsutbyte,
erbjuda omvärldsbevakning samt sprida kunskap om bl.a. nya tekniska lösningar och beteenden hos kunderna eller slutkonsumenterna. I detta arbete har kommunerna och regionförbundet en viktig roll genom att tillsammans med näringslivets organisationer aktivt
verka för att utveckla kunskapen och stödja företagen att implementera digitala tjänster.
Virtuella mötesplatser för innovation
Detta ska göras: Kartlägga och eventuellt etablera virtuella mötesplatser
för att stimulera kunskapsutbyte och
innovationsutveckling i samverkan
mellan regionens parter.
Utveckla strategiska IT-utbildningar
30
Ansvarig: IEC, Kalmar Science Park, kommunerna, regionförbundet
och näringslivets organisationer
Forskning och innovation sker i allt högre grad i nätverk och i samspel mellan olika
aktörer. Det sker när kunskap, kompetens, erfarenhet, efterfrågan och andra resurser
möts. Tillgången till digital information och digitala verktyg för forsknings-­och innovationsaktörer är avgörande faktorer för den framtida konkurrenskraften. Kreativa mötesplatser i både fysisk och virtuell miljö, där universiteten, näringslivet, offentlig sektor
och det civila samhället kan mötas ger förutsättningar för samverkan och samhandling.
Virtuella mötesplatser överbryggar geografiska avstånd och ger mer jämlika förutsättningar att ta del av innovationssystemet oberoende av plats.
I OECDs rapport från 2012 framhålls att:
”För att bevara regionens konkurrenskraft kommer det att krävas
ett kliv upp i värdekedjan till mer kunskapsintensiva aktiviteter.
Detta pekar i sin tur på behovet att minska andelen lågutbildade
personer i regionens arbetskraft och öka andelen högutbildade.”
Utveckla strategiska IT-utbildningar
Ansvarig: Linnéuniversitetet och kommunerna. Regionala utvecklingscentra.
Regionförbundet samordnar.
God kompetensförsörjning för länets företag och organisationer är en förutsättning för
konkurrenskraft och tillväxt men även för att våra ungdomar ska rustas på bästa sätt
kunna fungera i samhället.
Stärka samverkan
Ansvarig: IEC, Kalmar Science Park, IUC
Ett antal aktörer och plattformar arbetar operativt för att främja tillväxt och kompetenshöjning inom IT-området, bland annat då genom samverkan med Linnéuniversitetet
och ett flertal andra organisationer. Några exempel är Kalmar Science Park, ALMI
Företagspartner, Industriellt Utvecklingscentrum (IUC), e-Hälsoinstitutet, Sustainable
Sweden Southeast (SSSE) och Information Engineering Center (IEC). Det är viktigt att
utveckla en närmare samverkan än den som redan finns idag i syfte att förenkla för
näringslivet att komma i kontakt med dessa aktörer.
Detta ska göras: Utveckla strategiska
yrkeshögskoleutbildningar inom
regionen.
Integrera företag i gymnasie- och
universitetsutbildningen.
Stärka Linnéuniversitetets process för
att åstadkomma relevanta IT-utbildningar på avancerad nivå.
Detta ska göras: Stärka exempelvis
IEC med ett utvecklat uppdrag så de
kan bli en permanent motor för att
upprätthålla och utveckla kompetensen i dessa frågor.
E-tjänster för att förenkla att starta och driva företag
Ansvarig: Kommunerna, regionförbundet och länsstyrelsen i samarbete
med till exempel Svenskt Näringsliv och regionala utvecklingscentra.
Enligt SKL kan det krävas upp emot 20 olika anmälningar/tillstånd för att starta upp en
ny restaurang utöver de som krävs från exempelvis Skatteverket, Bolagsverket, Polisen
och andra. Vi behöver förenkla de delar av processen för att starta nya företag som vi
kan påverka och tillhandahålla effektiva e-tjänster för att underlätta för näringslivet i
Kalmar län.
Detta ska göras: Kartläggning av
processen att starta företag och
framtagande av kravspecifikation på
lämpliga integrerade e-tjänster.
31
3. E-HÄLSA
Mål år 2020:
• Förbättra invånarnas möjligheter
till insyn och delaktighet i hälsoprocessen.
• Öka tryggheten och höja effektiviteten genom att användningen av
digitala hjälpmedel är en naturlig
del av hälsoområdet.
• Förenkla för innevånare och
personal genom effektiv samverkan
med hjälp av IT över organisationsgränser.
Prioriterade insatser
• Stärka e-hälsa i utbildningarna
• Effektivisera verksamhetsprocesser
• Öka delaktighet för länsinvånare
• Gemensam informationsstruktur
• Införa digitala produkter och
tjänster
Detta ska göras: Ta fram en modell
för hur man arbetar med problembild
utifrån en verksamhetsprocess inkluderat en förenklad nyttoanalys, kostnadskalkyl och uppföljningsmetod.
Använda processkartläggning för att
identifiera rutiner, säker informationshantering och arbetsprocesser
lämpliga för digitalisering.
Följa det nationella arbetet kring
meddelandehantering och implementera detta så snart det är lämpligt.
Etablera en gemensam informationsstruktur i dokumentationen mellan
parterna.
Sverige står inför en befolkningsökning där andelen personer över 80 år är en
starkt växande grupp, en grupp som har höga behov av och krav på kvalificerad
vård och på omsorg i hemmet. Statistik visar att år 2030 har vi personalbrist i
äldreomsorgen på cirka 65 000 personer.
Vi kan inte klara hela denna personalförsörjning utan vi måste använda andra metoder
där vi tillvaratar innovationer, digitalisering och IT för att omsätta detta i verklig konkret
nytta. För att uppnå detta måste vi effektivisera våra befintliga processer. Vi måste förändra vårt sätt att möta utmaningar för att bli bättre på att samverka och ena oss om
gemensamma mål. Vi ska inte utveckla något som är specifikt för Kalmar län, vi ska
istället utvärdera och använda bra lösningar från nationell nivå.
IT är den stora möjliggöraren för att bättre överbrygga organisationsgränser och skapa
en enklare, effektivare och bättre offentlig sektor. Satsningar på e-hälsa är även till stor
del satsningar på jämställdhet och att stimulera IT-användning hos kvinnor.
I Kalmar län finns idag uppbyggda samverkansstrukturer med syfte att driva utvecklingen framåt inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Ledningsgruppen Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område
hälso- och sjukvård representerar länets samtliga tolv kommuners social- och omsorgschefer, förvaltningsdirektörer ifrån olika angränsande områden inom landstinget och regionförbundet. Denna ledningsgrupps uppdrag är att samverka inom de områden som
är gemensamma så att medborgarna i Kalmar län ska få bästa möjliga hjälp och stöd.
På uppdrag av ledningsgruppen arbetar sex samordnande grupper utifrån specifika
gemensamma arbetsområden och ett av dessa är just e-hälsa.
Denna Samordnande grupp för e-hälsa bör även förstärkas med forskningsperspektiv
genom representation från eHälsoinstitutet för att därmed kunna utvecklas till ett ”ehälsoråd” för hela regionen. Detta begrepp används i förslagen nedan.
Effektivisering av verksamhetsprocesser
Ansvarig: eHälsorådet
Digitala produkter och tjänster ska stödja och effektivisera arbetsrutiner och processer
ska kunna arbeta mobilt där så är lämpligt och ska kunna hantera information oavsett
tid och plats. E-tjänsterna ska integreras med betydligt fler enheter än bara dator, platta
och telefon.
E-hälsa i utbildningarna
Ansvarig: Kommunerna, LNU med regionförbundet i en samordnande roll.
Detta ska göras: Utveckla undervisningen kring e-hälsa i utbildningar på
gymnasial och eftergymnasial nivå.
32
Kunskap kring hur eHälso-utvecklingen påverkar processer inom hälsoområdet införs
som en del i gymnasieutbildning och i den eftergymnasiala utbildningen. E-hälsa ska
finnas med i vårdutbildningar, läkarutbildning samt fortutbildningar på högre nivå. Med
utvecklingen av e-hälsa följer viktiga och svåra integritetsfrågor att beakta. Därför ska
utbildning inom e-hälsa även omfatta grundläggande kunskap om säkerhet, sekretess
och integritet inom hälsoområdet.
Delaktighet för länsinvånarna
Ansvarig: eHälsorådet
Invånarens delaktighet och insyn i hälsoprocessen måste bli bättre. Länet ska tillhandahålla information online via en plattform där det ska vara möjligt att se sin journal och
kunna förstå vad som står skrivet, se sina vårdflöden, boka tider, skicka meddelande till
vårdgivare, genomföra ansökningar, boka färdtjänst, ha möjlighet till självtester och så
vidare. Det ska vara en enkel och säker åtkomst till rätt information.
Det är viktigt att inte utveckla något som är specifikt för Kalmar län, vi ska istället utvärdera och använda bra lösningar från nationell nivå. Genom att delta i de nationella
processerna får vi snabb effekt av resultat. Vi ska utveckla stödet för invånarna i hur
man använder e-tjänster så att fler blir digitalt delaktiga.
Digitala produkter och tjänster
Ansvarig: eHälsorådet
Digitala hjälpmedel ska bli en naturlig del av hälsoområdet för att öka tryggheten och
höja effektiviteten. Det finns många produkter och tjänster redan idag och vi behöver
bli bättre på att ta till oss och faktiskt använda den teknik som finns. Genom att införa
den brett kan vi få snabb och stor effekt.
Det är viktigt att ha en helhetsbild så att vi gemensamt vid införandet av digitala trygghetstjänster kan ställa krav på nationella standarder för att i största möjliga mån få
produkter och tjänster som är kompatibla med varandra.
Exempel kan vara sensorer i smarta hem, mobila lösningar för både personal och invånare, robotar för rehabilitering. Dessa produkter och tjänster ska ge invånaren en ökad
möjlighet att klara sig själv, ge en ökad livskvalitet och trygghet. Teknikutvecklingen
förväntas även spara tid för personalen och frigöra resurser som kan återinvesteras i
andra verksamheter.
Detta ska göras: Etablera en säker
plattform för e-tjänster anpassade till
standarder för de nationella tjänstekontrakten.
Ta fram ett basutbud för vilka
nationella tjänster som invånaren kan
ansluta sig till avseende delaktighet
och insyn i hälsoprocessen.
Detta ska göras: Skapa kunskap och
acceptans för digitala hjälpmedel.
Med hjälp av processkartläggningar ta
fram och prioritera införandet av vilka
trygghetstjänster som ska införas.
Ta fram en gemensam modell för
införande av de digitala trygghetstjänsterna.
Involvera forskning och näringsliv i
utveckling av de digitala trygghetstjänsterna och andra produkter för
e-hälsa.
Införa en modell för att systematiskt
och löpande säkerställa känsliga
personuppgifter genom en god informationsbehandling.
33
4. INFRASTRUKTUR
Mål år 2020:
• Regeringens mål är: 100 Mbit/s till
90 procent av befolkningen 2020.
Delmål: 100 Mbit/s till 50 procent
av befolkningen 2015. I den regionala strategin, som regionförbundets styrelse antog i maj 2012, är
målet 100 Mbit/s till 100 procent av
befolkningen.
• Förbättrad kapacitet och täckning
för trådlösa bredbandstjänster.
• Fritt WiFi på utvalda platser
Regionförbundet har som mål att alla i Kalmar län ska ha minst 100 Mbit/s senast år 2020. Så står det i den bredbandsstrategi som antogs i februari 2012.
Även om det kommer att krävas stora insatser för att ni dit, måste vi ändå
samtidigt fokusera på att förbättra kvaliteten och minska sårbarheten i nätet. Vi
måste även arbeta med att höja kapacitet och kvalitet i de trådlösa alternativen
och skapa en robust infrastruktur för vår gemensamma framtid.
Prioriterade insatser
• Analys av offentligt
ägt bredbandsnät
• Upphandling av bredband
• Insatser för att öka efterfrågan
• Tvingande fiberutbyggnad
• Mobil infrastruktur
Detta ska göras: Analys av vilka effekter en offentligt ägd fiberinfrastruktur
kan ge för en eller flera kommuner i
länet.
Analys av offentligt ägt bredbandsnät
Ansvarig: Kommunerna och regionförbundet
Vimmerby och Mönsterås är exempel på kommuner som bygger nät i egen regi. På
så sätt kan de använda detta för dels det egna kommunala behovet men också för att
driva på samhällsutvecklingen inom till exempel e-hälsa. I dag finns analysmodeller
som har använts för att beräkna vilka samhällsekonomiska effekter som kan nås genom en investering i offentligt ägd fiberinfrastruktur. En sådan analys ska göras av en
eller flera kommuner i Kalmar län. Resultatet ska ligga till grund för kommande beslut
om investeringar.
Erfarenhetsutbyte mellan kommuner
Detta ska göras: Kommunerna delar
med sig av sina erfarenheter.
Ansvarig: Regionförbundet och kommunerna
Länets kommuner har olika förutsättningar för bredbandsutbyggnad. Mönsterås och
Vimmerby kommun bygger fibernät i egen regi. Om Högsby kommun skulle använda
Mönsterås modell skulle kostnaden per fastighet bli ungefär sex gånger högre på grund
av olika geografiska förutsättningar. De kommunala energibolagen är ingen självklar
aktör inom bredband. Det är inte säkert att det blir billigare eller bättre för att energibolaget tar ansvaret.
Upphandling av bredband
Detta ska göras: Analysera och
eventuellt genomföra en funktionell
upphandling av 100 Mbit/s bredband
i en eller flera kommuner.
34
Ansvarig: Kommunerna och regionförbundet
I början av 2000-talet genomförde Kalmar län ett par större länsupphandlingar, som
resulterade i att vi fick närmast 100 procent bredbandstäckning i form av ADSL. En
ny upphandling kan göras med t.ex. 75, 90 eller 100 procent täckning med fiber.
Upphandlingen bör göras som funktionsupphandling, vilket innebär att anbudsgivarna
föreslår teknisk lösning. Upphandlingen resulterar i en prislapp på vad en viss mängd
bredband kostar totalt och hur mycket den offentliga sektorn måste bidra med.
Insatser för att öka efterfrågan
Ansvarig: Kommunerna och regionförbundet
Efterfrågan är fortfarande för låg och måste öka om marknadskrafterna ska kunna
bygga ut i större omfattning. Det statliga stödet via landsbygdsprogrammet, medför att
samhällsföreningarna/byalagen måste ligga ute med pengar under hela projektperioden. Stödpengarna betalas ut först när allt är klart. Resultatet blir att många byalag får
problem med likviditeten.
Ett stort eller mindre företag, jämför Telia och Högsby Nät AB, jobbar på olika sätt.
Telia har mer standardlösningar gentemot kund medan Högsby Nät kan anpassa mer
utifrån lokala förutsättningar.
Detta ska göras: Ett arbete påbörjas
för att påverka regeringen att införa
ROT-avdrag för hela bredbandsinstallationen.
Parallellt med detta går kommunerna
in som ”bank” under pågående
byalagsprojekt.
Kommunerna avsätter även personella
och ekonomiska resurser för att stödja
byalag samt blir aktiva i marknadsföringen av bredband.
Tvingande fiberutbyggnad
Ansvarig: Kommunerna
Det är självklart att bygga ut el, vatten och avlopp till nya områden. Här finns även en
tvingande lagstiftning att fastighetsägaren måste ansluta fastigheten. Insatser ska göras
så att även fiber blir lika självklart som vatten, avlopp och el.
Detta ska göras: Kommunen inför
tvingande fiberutbyggnad i nya
bostadsområden. Om möjligt bör fiber
vara obligatoriskt även vid nybyggnad
av enskilda fastigheter
Förbättra mobil kommunikation
Ansvarig: Kommunerna och regionförbundet
Mobilitet är nödvändigt i dagens samhälle men kan inte ses som en ersättning till fast
fiberbaserad infrastruktur. I många delar av Kalmar län är mobiltäckningen dålig vilket
omöjliggör effektiva tjänster i exempelvis hemsjukvården och besöksnäringen. Regeringen är medveten om problemen och Post och telestyrelsen, PTS, har våren 2014
överlämnat ett antal förslag till regeringen i syfte att förbättra mobiltäckningen. Vi måste
dock fortsätta intressebevaka så att behoven i regioner som Kalmar län inte glöms bort.
Detta kan kanske underlättas om vi verkar för att det tas fram nationella mål för täckning och kapacitet. Flera kommuner har redan mätt mobiltäckningen. Den blir inte
högre av detta men man får ett faktaunderlag för intressebevakningen.
Detta ska göras: Intressebevaka mot
operatörer och nationella organ kring
kapacitet och täckning.
Analysera förutsättningarna för att
på bästa sätt införa gratis WiFi vid
särskilt utvalda platser och tider.
I Kalmar län är besöksnäringen oerhört viktig och den ställer särskilda kvar på den mobila infrastrukturen eftersom antalet uppkopplade enheter kan mångdubblas under de
intensiva månaderna. Samtidigt ska exempelvis mobila terminaler för kortbetalningar
få bandbredd för att våra företagare ska kunna ta betalt. Många kvinnliga företagare i
turistnäringen finns i områden med sämre mobiltäckning, vilket gör att det även finns
ett jämställdhetsperspektiv när det gäller prioriteringar av investeringar i IT-infrastruktur.
Vid särskilt attraktiva platser som viktiga besöksmål och vid viktiga event eller på platser
av särskilt intresse kan vi kanske erbjuda öppet WiFi som är gratis att använda. Detta
kan då komplettera 3G/4G och ge en bättre upplevelse för våra besökare och invånare.
35
5. KOMMUNAL E-UTVECKLING
Mål år 2020:
• Unik kommunal service i Kalmar
län möjliggjord med modern
teknik.
• Prioriterade insatser
• E-tjänster
• Mobilitet
• Kommunal samverkan
• Delaktighet och öppenhet
• Innovativ marknadsföring
• Säkerhet, integritet och tillit
En effektivare intern hantering ger möjligheter till en bättre extern service mot
innevånare och företag. Genom att automatisera och förenkla interna flöden
slipper de anställda rutinuppgifter och får istället möjlighet att koncentrera sig
på de mer krävande uppgifterna och kan därmed leverera med högre kvalitet.
För att åstadkomma detta krävs initiala investeringar men på sikt kommer det
visa sig vara en både nödvändigt och lönsamt.
Vid den årliga studie som The World Economic Forum genomför placerade sig Sverige
år 2012 på en blygsam 24:e plats när det gäller offentliga e-tjänster. De huvudsakliga
anledningarna till detta är troligen avsaknaden av koordinerade nationella initiativ samt
att den enskilda kommunen är för liten för att klara utvecklingen på egen hand.
Enligt SKL krävs det kommunstorlekar på över 40 000 innevånare för att kunna ta
tillvara på de nya digitala möjligheterna på bästa sätt. De flesta kommuner har samma
uppdrag och utmaningar men de flesta kommuner i länet är för små för att klara utvecklingen på egen hand.
Genom att investera gemensamma resurser kan vi hantera utveckling och drift mer
kostnadseffektivt men det förutsätter att vi också är beredda att kompromissa. Genom
att kliva ur detaljfrågorna i respektive kommun och inta ett regionalt perspektiv kan vi
styra resurserna så att de används på bästa sätt.
I ett flertal förslagen nedan hänvisas till LänsITgruppen. Detta är idag en frivillig grupp
som är sammansatt av IT-chefer, IT-strateger och liknande. Den saknar idag ett tydligt
uppdrag och har inte heller något gemensamt mandat eller resurser. Det är nödvändigt att den digitala agendan även i fortsättningen ses som en kommunledningsfråga
36
både bland förtroendevalda och tjänstepersonsledning. Ska LänsITgruppen ha förutsättningar att lyckas med dessa uppdrag krävs det beslut som är tydliga kring uppdrag,
resurser och mandat.
E-tjänster
Ansvarig: Kommunchefsgruppen med stöd av LänsITgruppen
Behovet av digitala tjänster varierar i olika faser av livet. Nya tjänster ska förenkla och
stimulera användningen för människor i alla åldrar och med olika förutsättningar. Målet
är att vi ska nå dubbel nytta, det vill säga förbättring både för våra kunder och internt för
en mer effektiv handläggning. Det ena kommer att gynna det andra. För att kunna leverera bra service behöver vi standardisera våra e-tjänster. Idag bygger vi ofta separata
stuprörslösningar för varje tjänst som digitaliseras. Detta blir dyrt och skapar inlåsningseffekter och försvårar framtida samverkan. Med en standardiserad länsgemensam lösning skulle vi kunna göra detta mer effektivt, dra nytta av varandras erfarenheter och
kompetens samt få ett enhetligt gränssnitt ut mot invånarna och företagen.
Detta ska göras: Införa en e-tjänsteplattform i så bred samverkan som
möjligt.
Inrätta en gemensam organisation för
utveckling av e-tjänster.
Inventera vilka e-tjänster som är efterfrågade av olika grupper i samhället.
Läggs det samma fokus på digitalisering av tjänster som efterfrågas av kvinnor som för
män? Om kvinnor generellt sett driver mer tjänsteorienterade företag som är mindre
kapital/investeringskrävande, är de kanske mer intresserade av möjlighet att söka exempelvis livsmedelstillstånd medan män kanske är mer intresserade av bygglov. Med
hjälp av en marknadsundersökning skulle man kunna få fram e-tjänster för invånarna
prioriterade utifrån olika behov.
37
Mobilitet
Detta ska göras: Starta samverkan
runt säkerhetslösningar för mobilitet.
En del av lösningen bör även möjliggöra säkert informationsutbyte mellan
kommunerna och andra.
Ansvarig: LänsITgruppen
Personal inom exempelvis hemtjänsten måste naturligtvis kunna arbeta mobilt när så
är lämpligt. De behöver kunna hantera information på ett säkert sätt oavsett tid och
plats.
Redan idag sker en stor del av kommunikationen på andra enheter än stationära datorer. Ska vi erbjuda lättillgängliga e-tjänster till innevånare och företag måste vi även
tillhandahålla dem på ett säkert sätt till mobila plattformar.
Kommunal samverkan
Detta ska göras: Utreda driftsformerna
och jour för gemensamt service
center, sondera tjänstemarknaden.
Utreda om fler kommuner
ska bjudas in.
Upphandla alternativt
finansiera etablering av infrastruktur
för servicecentret.
Prioritera och konsolidera de 10
system som först ska implementeras.
Identifiera och planera för implementering av nästa systemgrupp.
Genomföra kontinuerliga riskanalyser
och uppföljningar före och efter varje
större förändring.
Ansvarig: Kommunchefsgruppen med stöd av LänsITgruppen
Samverkan kan ske på ett antal olika sätt. Allt ifrån samtal och samsyn till en gemensam juridisk organisation. Den samverkan som idag finns inom IT mellan kommunerna
i Kalmar län sker oftast inte formaliserat. Det kan närmast beskrivas som att vi hjälper
varandra med olika typer av driftsåtaganden. Det innebär att vi samverkar i det lilla och
når förmodligen inte samverkansfördelarna fullt ut. Undantaget är Vimmerby kommun
som samverkar på IT- och arkivområdet med fem Östgötakommuner genom kommunalförbundet ITSAM.
Gemensamt service center
Det är inte rationellt med nuvarande driftformer utan vi måste gå mot en mer centraliserad drift, utveckling och förvaltning av kommungemensamma system. E-post, telefoni,
ekonomi, HR, ärendehantering, dokumentlagring, e-arkiv är några exempel på funktioner som kan förvaltas i gemensamma verksamhetssystem. Storskaligheten ger fördelar
inte bara genom robustare drift, kompetentare förvaltning/utveckling och gemensam
support, utan också vid upphandling eller uppgradering av system.
Innovativ marknadsföring
Ansvarig: Turism och näringslivsansvariga
Detta ska göras: Upphandla leverantör
av denna typ av marknadsföringstjänster.
38
För att locka inflyttare och hemvändare till regionens kommuner räcker det inte med
information på hemsidor och deltagande i mässor. Vi måste hitta den presumtive inflyttaren innan hon ens funderat på att flytta. Analys av stora mängder tillgängliga realtidsdata från tusentals virtuella platser på nätet möjliggör närvaro på oväntade arenor.
En sökning på en holländsk mäklarapp kan resultera i en annons (på holländska) för
naturnära boende i Smålandsskogarna, ett twitter/instagram-flöde om hälsa och friluftsliv med 200 000 följare tipsar regelbundet om de fantastiska förutsättningarna i
vår region osv.
Delaktighet och öppenhet
Ansvarig: Kommunchefsgruppen
För att öka insyn och delaktighet bör myndighetsdata i möjligaste mån göras öppen och
tillgänglig. Detta främjar inte bara innovationer utan kan även ge förutsättningar för nya
affärsidéer och företagsetableringar. Dessutom gynnar öppna data den demokratiska
processen genom bättre insyn. Det ger även utökade möjligheter för forskning, ökad
medborgarservice samt eventuellt innovationer och nya bättre interna verktyg.
En fungerande digital arkivering kräver samarbete inom respektive kommun, regionalt
och med andra regioner. Inom prioritetsområdet ingår även e-demokrati som bland annat handlar om öppenhet, transparens, delaktighet och möjlighet till påverkan.
Säkerhet, integritet och tillit
Ansvarig: LänsITgruppen
E-tjänster, öppna data, BigData, informationsutbyte, mobilitet. Det finns många tjänster där känslig information lagras i kommunala system eller transporteras över olika
nätverk. Samtidigt som det ställs krav på större öppenhet, delaktighet och transparens
är det oerhört viktigt att vi hanterar informationen på ett säkert sätt. Det är viktigt att vi
använder säkra lösningar både i kontakt med våra kunder, internt i våra system och i
kommunikationen mellan olika myndigheter. Vi ska inte utveckla något som är specifikt
för Kalmar län, vi ska istället utvärdera och använda bra lösningar från nationell nivå.
Detta ska göras: Utreda för
att på bästa sätt införa e-arkiv i
bred samverkan.
Utred IT som ett verktyg för ökat inflytande i den demokratiska processen.
Detta ska göras: Införa en gemensam
säkerhetsplattform där kommuner,
landsting och andra myndigheter kan
utbyta information.
Införa e-id-inloggning i e-tjänsteplattformen för säker kommunikation mellan kommunen och dess invånare.
Utveckla och säkra den offentliga
IT-infrastrukturen.
Säkerställa kompetensförsörjningen
hos de som förvaltar
IT-infrastrukturen.
39
40
DEL 3
Bilagor
41
Bilaga 1. Temagruppernas deltagare
Kompetens:
Högre utbildning: Alastair Creelman, Linnéuniversitetet (Sammankallande)
Skola: Johan Engdahl, AV-Media Kalmar Län
Vuxenutbildning: Monica Hjelm, Campus Hultsfred
Folkbildning: Maria Strömberg, Studieförbundet Vuxenskola
Företagsutbildning: Rickard Bäck, Teknikcollege Östra Småland
Bibliotek: Christer Bergqvist, Regionförbundet i Kalmar län
Lärcentra: Jerry Engström, Campus Västervik
Näringsliv:
Louise Östlund, Vd Kalmar Science Park (Sammankallande)
Magnus Garp, IT-strateg, Kalmar kommun
Agneta Gustavsson, Landsbygdsutvecklingsenheten, Länsstyrelsen i Kalmar Län
Lars Hornborg, Projektledare IEC
Christian Hultén, Företagslots, Kalmar kommun
Roger Jonsson, Aditera AB
Joakim Lundblad, Näringspolitisk analytiker, Handelskammaren
Stefan Petersson, Tieto AB
Mattias Nylander, Regionförbundet i Kalmar Län
Hälsa, vård och omsorg:
Diana Axelsson Olsson, eHälsoinstitutet (Sammankallande)
Martina Aronsson, Landstinget i Kalmar län
Mimmi Hogland Blomqvist, Landstinget i Kalmar län
Per Birkerud, Landstinget i Kalmar län
Ulrika Adolfsson, Regionförbundet i Kalmar län
Stephen Dorch, Regionförbundet i Kalmar län
Cilla Ilhammar, Regionförbundet i Kalmar län
Fredrik Lilja, Mörbylånga kommun
Peter Alvinsson, Center för e-hälsa i samverkan, CeHis SKL
Infrastruktur:
Helena Ervenius, Regionförbundet i Kalmar län (Sammankallande)
Anna Karlsson, Kalmar Energi AB
Sammy Gabrielsson, Högsbynät AB
Staffan Skeppe, TeliaSonera AB
Weronica Stålered, Emmaboda kommun
Lillemor Jonsén, Länsstyrelsen i Kalmar län
Kommunal eUtveckling:
Robert Carlsson, IT-chef Kalmar kommun (sammankallande)
Magnus Garp, IT-strateg Kalmar kommun
Stefan Wittlock, IT-chef Hultsfreds kommun
Anki Heimonen, kommunarkivarie ITSAM
Kenneth Condrup, kommundirektör Kalmar kommun
42
Bilaga 2. Programberedningen ursprungliga ledamöter
Ordinarie ledamöter:
Lars Blomberg, ordförande Regionförbundet i Kalmar län
Ingemar Svanström, ordförande kommunstyrelsen Högsby kommun
Harald Hjalmarsson, ordförande kommunstyrelsen Västervik kommun
Marcus Lund, ordförande kommunstyrelsen Nybro kommun (senare Mikael Svanström)
Micael Glennfalk, ordförande kommunstyrelsen Vimmerby kommun
Ann-Marie Fagerström, ordförande kommunstyrelsen Emmaboda kommun
Lars Rosander, ordförande kommunstyrelsen Hultsfred kommun
Kent Ingvarsson, ordförande kommunstyrelsen Mörbylånga kommun (senare Henrik Yngvesson)
Peter Wretlund, ordförande kommunstyrelsen Oskarshamn kommun
Håkan Algotsson, ordförande kommunstyrelsen Torsås kommun
Bodil Wahlgren, kommunstyrelsen Kalmar kommun
Roland Åkesson, ordförande kommunstyrelsen Mönsterås kommun
Lisbeth Lennartsson, ordförande kommunstyrelsen Borgholm kommun
Anders Henriksson, ordförande Landstingsstyrelsen
Stefan Carlsson, Landshövding
Ersättare:
Eddie Forsman, Borgholm kommun
Sten-Olof Johansson, Emmaboda kommun
Mattias Wärnsberg, Hultsfred kommun
Jonas Löwgren, Kalmar kommun
Robert Rapakko, Mönsterås kommun
Leif Axelsson, Oskarshamns kommun
Eva-Kristina Berg, Torsås kommun
Magnus Gustafsson, Vimmerby kommun
Tomas Kronståhl, Västervik kommun
Viktor Rydell, Länsstyrelsen i Kalmar Län
43
www.rfkl.se
44