Srfkonsult.se Wp Content Uploads Konsulten Nr 5 2014
Branschtidningen inom redovisning och lön Nr 5 2014 Pris 56 kr SKILLNADER MELLAN LÄNDERNA Möt Sandra Riise, VD för NARF, Norges motsvarighet till SRF. Sida 37 Koncernbidrag från dotterbolag till moderbolag ur en aktiebolagsrättslig utgångspunkt 44 SRF Kongressdagar 2014 Redovisnings- och lönekonsulter från hela Sverige såg till att SRFs årliga Kongress återigen blev ett evenemang värt att minnas. Sida 15 Nu finns Konsulten också som nyhetstidning på webben! www.tidningenkonsulten.se Ingångsbalansräkning vid insteget i K-regelverken SID 32 Skärpt förmånsbeskattning av elektronisk utrustning SID 36 Löneväxling – saker att tänka på! SID 50 BL Administration BL Skatt BL Bokslut BL Klient BL Info eBibliotek Mallar & dokument Hyr en helhetslösning – program, nyheter, e-böcker, mm Vi är glada över att som enda leverantör kunna erbjuda en helhetslösning där redovisningsbyrån hyr alla verktyg och informationstjänster en modern byrå behöver. Programvaror, byråstöd/klienthantering, skatte- och redovisningsinformation, dokumentmallar och personlig frågeservice. Fördelarna med att hyra vår helhetslösning är bl a att ni slipper göra tunga inköp och att ni får tillgång till ständigt uppdaterad programvara, support samt aktuell skatte- och redovisningsinformation. Allt från samma pålitliga leverantör. Många kunder har undrat om det finns någon hake med upplägget. Hur kan det vara så lågt pris för en så omfattande tjänst? Svaret är att det inte finns några hakar eller förpliktelser. Vi vill vara en totalleverantör och bygga långsiktiga relationer. Det tjänar både du som kund och vi på. Kontaka gärna våra säljare för ytterligare information om vår hyreslösning. Ulf Bokelund Svensson vd Björn Lundén Information Scanna koden med din Smartphone så får du mer information om vår helhetslösning. Detta ingår när du hyr en helhetslösning: Ekonomisystemet BL Administration Skatte- och deklarationsprogrammet BL Skatt (WinSkatt) BL Bokslut – för bokslut och årsredovisning Byråstöd/klienthantering med Reko-stöd e-bokpaket med 26 e-böcker Nyhetstjänst med personlig frågeservice Dokumentmallar med juridiska hjälptexter Antal användare/anställda: 1–2 799 kr/mån/pers 3–6 599 kr/mån/pers 7–14 499 kr/mån/pers Fler än 15, begär offert! Moms tillkommer på alla priser. Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se Nr 5 2014 INNEHÅLL Redaktionen har ordet... 5 LEDAREN Tredagarsfest Årets kongressdagar är genomförda och naturligtvis innehåller det här numret en diger rapportering från förhandlingar, seminarier, festligheter och mäs�san Ekonomi & Företag. Både nyheten SRF Ekonomi & Löneforum, som inledde kongressdagarna, och den återupptagna Byråledarkonferensen var mycket uppskattade av deltagarna. Visste du att det i Norge är krav på att vara Auktoriserad för att få bedriva näringsverksamhet som redovisningskonsult? Läs mer om skillnaderna i branschen mellan våra länder på sidan 37 där Sandra Riise, VD för NARF (Norges motsvarighet till SRF), intervjuas. Om du bara tänker gå en enda kurs i vinter så välj SRFs Nyhetsdag. Det är kursen där du får det senaste inom redovisning, Reko och – från och med i år – även inom skatteområdet. SRFs Nyhetsdag genomförs dessutom på ett 20-tal orter runt om i Sverige. På sidan 41 hittar du aktuella datum och platser. Vi på redaktionen önskar dig trevlig läsning! 6 KVALITETSSÄKRING Kvalitetssäkra med hjälp av SRFs kvalitetskontrolldokument 7 NYTT & AKTUELLT 9 SRF värvar skatteexpert 10 SRF Stockholmkretsen utbildar i HLR, hjärt- och lungräddning 11 På gång inom SRF Lön 12 RÅDGIVARRÅD Hyr ut outnyttjade kontorsrum! 13 REKO AVSNITT 4 Planering 14 SRFs redovisningsgrupp uppdaterar SRFU 1 15 SRF KONGRESSDAGAR 2014 32 DEBATT Ingångsbalansräkning vid insteget i K-regelverken 36 Skärpt förmånsbeskattning av elektronisk utrustning 37 PROFILEN Skillnader mellan länderna 40 PÅ GÅNG MED SRF UTBILDNING 15 46 36 Branschtidningen inom redovisning och lön Nr 5 2014 Pris 56 kr SKILLNADER MELLAN LÄNDERNA Möt Sandra Riise, VD för NARF, Norges motsvarighet till SRF. Sida 37 Koncernbidrag från dotterbolag till moderbolag ur en aktiebolagsrättslig utgångspunkt 44 SRF Kongressdagar 2014 Redovisnings- och lönekonsulter från hela Sverige såg till att SRFs årliga Kongress återigen blev ett evenemang värt att minnas. Sida 15 Nu finns Konsulten också som nyhetstidning på webben! www.tidningenkonsulten.se Ingångsbalansräkning vid insteget i K-regelverken SID 32 Skärpt förmånsbeskattning av elektronisk utrustning SID 36 Löneväxling – saker att tänka på! SID 50 Löneväxling – saker att tänka på! sid 50 Ansvarig utgivare: Fredrik Lantz, e-post: [email protected] Redaktionschef: Petra Lagnehag Zars, e-post: [email protected] Redaktionsgrupp: Petra Lagnehag Zars, redaktionschef • Tina Sjöström, journalist och redaktör • Zennie Sjölund, branschansvarig lön • Mikael Carlson, branschansvarig redovisning • Lena Iredahl, redaktionssekreterare • Karolina Gunnarsson, grafisk form Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 010-483 80 00 Layout: SRF Servicebyrå AB, Nadia Granqvist & Karolina Gunnarsson Tryck: TMG Tabergs, ISSN 1652-988X Prenumerations- och medlemsärenden: Tel: 010-483 80 00, e-post: [email protected] Annonser: Olle Larsson, Tel: 010-483 80 00, e-post: [email protected] Omslagsfoto: Mats Åsman Webbplats: www.tidningenkonsulten.se Redovisningskonsulten utkommer med 6 nummer per år. Eftertryck av Redovisningskonsulten medges först efter överenskommelse med redaktionsledningen. Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs. 42 Samarbete för fler redovisnings- och lönekonsulter 44 Koncernbidrag från dotterbolag till moderbolag ur en aktiebolagsrättslig utgångspunkt 46 BYRÅPORTRÄTT Tre blev en – redo för framtiden 49 AKTUELLT FRÅN FORA Deltidspension i Avtalspension SAF-LO 50 Löneväxling – saker att tänka på! 51 FRÅGOR OCH SVAR Experterna svarar på dina frågor 55 JURISTEN HAR ORDET Hjälp att få betalt 57 Nya auktoriserade medlemmar Aktuella kursstarter – För hela vårt kursutbud se srfutbildning.se Redovisning Ort Kursdatum Kombinerade Ort Kursstart SRFs Redovisningsdagar Malmö 24-25/11 2014 Fastigheter – redovisning, skatt och moms Stockholm 25/11 2014 SRFs Redovisningsdagar Göteborg 26-27/11 2014 SRFs Redovisningsdagar Stockholm 4-5/12 2014 Lön Ort Kursdatum SRFs Nyhetsdag Flertal orter 2014-2015 Lön III – praktisk fördjupningskurs ledigheter Göteborg 27-28/11 2014 Upprätta årsredovisning enligt K2 Stockholm 11/11 2014 Lön III – praktisk fördjupningskurs ledigheter Stockholm 8-9/12 2014 Upprätta årsredovisning enligt K2 Stockholm 21/11 2014 Upprätta årsredovisning enligt K2 Göteborg 28/11 2014 Semesterlagen Stockholm 19/11 2014 Mitt första K3-bokslut Göteborg 17/11 2014 Kollektivavtal för tjänstemän och arbetare Stockholm 17-18/11 2014 Mitt första K3-bokslut Stockholm 1/12 2014 Arbetsrätt – arbetsgivarens ansvar Stockholm 24-25/11 2014 Mitt första K3-bokslut Malmö 4/12 2014 Upprätta årsredovisning enligt K3 Stockholm 11/12 2014 Reko Ort Kursstart Bokföringens grunder Solna 10-13/11 2014 Reko i din byråverksamhet Stockholm 19-20/11 2014 Redovisning I – löpande redovisning Solna 17-21/11 2014 Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Solna 17-20/11 2014 Ekonomistyrning Ort Kursstart Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Göteborg 24-27/11 2014 Ekonomistyrning i AB Stockholm 17-18/11 2014 Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Solna 8-11/12 2014 Redovisning II – fördjupning med skatter Solna 17-18/11 2014 Juridik Ort Kursdatum Ekonomisk familjerätt Stockholm 26-27/11 2014 Special Ort Kursdatum Malmö 18/11 2014 Redovisning i bostadsrättsföreningar Stockholm 3/12 2014 Koncernredovisning enligt K3 Stockholm 17-18/11 2014 Skatt Ort Kursdatum Kassaflödesanalys SRFs Skattedagar Göteborg 24-25/11 2014 Affärsrådgivning för redovisningskonsulter Göteborg 13/11 2014 SRFs Skattedagar Malmö 26-27/11 2014 Affärsrådgivning för redovisningskonsulter Malmö 17/11 2014 SRFs Skattedagar Stockholm 2-3/12 2014 Ägarskifte i praktiken Solna 26-27/11 2014 Skattedag EF med inriktning jord- och skogsbruk Skellefteå 11/11 2014 Företag i kris – åtgärder och ansvar Göteborg 11/11 2014 Skattedag EF med inriktning jord- och skogsbruk Stockholm 12/11 2014 Ledarskap och grupputveckling 24-28/11 2014 Skattedag EF med inriktning jord- och skogsbruk Falun 13/11 2014 Gotlands Tofta Nyhetsdag i beskattning Flertal orter 2014-2015 Förbered dig och din byrå inför kvalitetskontrollen Stockholm 12/11 2014 Momsen – nyhetsdag Malmö 4/11 2014 Grundläggande skattekurs Stockholm 24-25/11 2014 srfutbildning.se Förbundsdirektör, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF Tredagarsfest SRF har som 78-åring hunnit fira många trevliga födelsedagskalas vid våra årliga kongresser. Under årets kongressdagar, 23-25 september, var konceptet delvis omritat och delvis återuppfunnet. Dessutom var 2014 det första året som vi genomfört en kongress med våra två yrkesroller redovisningskonsult och lönekonsult. Kongressdagarna inleddes på tisdagen med en branschdag på Münchenbryggeriet, där en paneldebatt med styrelsen om framtiden för våra yrkesroller följdes av föreläsningar inom både redovisningsområden och löneområdet. Uppslutningen var mycket god och ramades in av att ett stort antal utställare med representanter från branschens främsta leverantörer. Kongressen fortsatte sedan under onsdagen på Kistamässan i anslutning till mässan Ekonomi & Företag. Dagen inleddes med kongressförhandlingar där styrelsen presenterade årets verksamhet och svarade på frågor från medlemmarna. Möjligheten att presentera förbundets arbete och få respons från våra medlemmar är alltid mycket positivt, och årets diskussioner var i samma anda. Mässan i Kista kunde visa upp de främsta leverantörerna i branschen och var mycket välbesökt. Förutom möjligheten att träffa leverantörer erbjöds deltagarna ett flertal intressanta seminarier i aktuella ämnen. Kvällen avslutades med en festlig middag på restaurang Solliden ute på vackra Djurgården. God mat och trevlig underhållning med allsång högt över Stockholm fick utgöra bakgrund till glada och trevliga samtal mellan både gamla och nya bekantskaper. En härlig kväll! Den populära byråledarkonferensen återuppstod under torsdagsförmiddagens kongressaktiviteter. Nu i ny tappning där sex olika SRF-byråer delgav oss sina framgångsrecept. Deltagarna fick lyssna till hur olika strategier för att utveckla både små och stora byråer kan användas för att lyckas i framtiden. Efter dessa presentationer ingick de sex byråerna i en mycket uppskattad och givande paneldebatt med K-G Bergström som moderator. Gemensamt för alla var ett ökat inslag av rådgivning för att tillvarata den stora kompetens som finns hos yrkesrollen redovisningskonsult. Det var mycket nöjda deltagare som lämnade konferensen för att ta med sig nya impulser hem till den egna byrån, och en sak är helt klar – byråledarkonferensen är här för att stanna! Regeringsskiftet innebär att en ny regering nu har tagit form. Den tidigare regeringen aviserade en översyn av effekterna av den slopade revisionsplikten. Där förväntar vi oss att den nya regeringen tar över stafettpinnen. Redovisningsoch revisionsbranschen begränsas av att vissa av våra tjänster inte har kunnat fokusera fullt ut på kundnytta utan istället tvingats utgå från ett lagstiftningsperspektiv som inte alltid gynnarföretagen. Vi måste också tydliggöra skillnaden mellan redovisningskonsultens och revisorns roll så att företagen förstår vilken tjänst de har behov av. Det är hög tid att höja gränsvärdena för revisionsplikten för att marknadsanpassa tjänsterna utifrån företagens behov. Hösten är här och det är åter dags för SRFs populära och välbesökta Nyhetsdag runt om i hela landet. Årets upplaga kommer att ha ny utformning och innehåller i år, utöver nyheter inom Reko och redovisning, även skatt och moms. Det gör att SRF Nyhetsdag blir ett ännu bättre sätt att hålla sig väl uppdaterad i branschfrågor. Enkelt och praktiskt vid ett och samma tillfälle, samtidigt som du kan träffa kollegor och diskutera intressanta frågor. Väl mött på vår nyhetsdag – på en ort nära dig! LAGERBOLAG • LIKVIDATION SNABBAVVECKLING • FUSION & FISSION BOLAGSJURIDIK • SKATTEJURIDIK Lagerbolag Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den stora fördelen med ett lagerbolag är att samma dag du köper lagerbolaget kan du komma igång med verksamheten. – Kompletta handlingar – Leverans inom 2 timmar – Bolagspärm – Hjälp med firmanamnet Forma Bolagstjänster AB Box 1030, 851 11 Sundsvall. Tel: 060-17 55 60, 060-1755 63. Fax: 060-17 11 35 Redovisningskonsulten nr 5 2014 www.formabolag.se 5 k v al i t e t s s ä k r i n g Kvalitetssäkra med hjälp av SRFs kvalitetskontrolldokument Nya dokument På SRFs webbplats, srfkonsult.se, under rubriken auktorisation/kvalitetskontroll finns nu de nya dokumenten, bland annat nya checklistor och blanketter, som används i SRFs kvalitetskontroll från och med september 2014. Även broschyren ”Hur fungerar kvalitetskontroll för dig?” finns i en uppdaterad version. Under hösten ersätts successivt den elektroniska kvalitetsdeklarationen med de nya blanketterna ”Uppgifter inför kvalitetskontrollbesök”. Draghjälp Har du funderat över hur rutinerna på byrån där du är verksam förhåller sig till de frågor som ställs i kvalitetskontrollen och hur du följer Reko på dina uppdrag? En intressant idé är att använda SRFs kvalitetskontrolldokument som draghjälp för att ”ta tempen” på hur väl byråns rutiner följer Reko och om arbeten som har lämnats till kunderna har en tillräckligt hög kvalitet. Det är ett sätt att kvalitetssäkra redovisningsverksamheten. Checklistan ”allmänna kontroller företagsledning” används för uppföljning av byråns riktlinjer och rutiner. Checklistan innehåller ett antal nyckelfrågor om de rutiner som alltid ska finnas skriftliga. Den andra delen av kvalitetsuppföljningen är att använda checklistan ”allmänna kontroller ARK och uppdragskontroller” för att följa upp utförda uppdrag. Välj ut ett par kunduppdrag per konsult och besvara därefter de frågor i checklistan som avser den typ av uppdrag som du avser att kontrollera. Eva Sandström, kvalitetschef SRF Fler än 500 Auktoriserade Redovisningskonsulter Startskottet för höstens kontroller var i början av september då alla inom SRFs kvalitetskontroll samlades för informations- och erfarenhetsutbyte. I år kommer fler än 500 Auktoriserade Redovisningskonsulter att möta de kollegor som har uppdrag att utföra SRFs kvalitetskontroller. Är du en av de 500? Kvitto på din kvalitetsnivå Inför ett kvalitetskontrollbesök ska du se till att byrån har skriftliga riktlinjer och rutiner tillgängliga och att de är utformade enligt Reko, svensk standard för redovisningstjänster. Kvalitetskontrollanten går igenom att rutinerna har efterlevts. Om någon rutin fattas i skriftlig form, finns dock en möjlighet att efter besöket komplettera med den. Kvalitetskontrollanten arbetar också med att ge råd och stöd i möjligaste mån. När du arbetar enligt Reko, så får du ett kvitto på att du uppfyller SRFs kvalitetsnivå. Förhandstips Om du vill ha förhandstips för hur väl du följer Reko, så finns möjlighet att delta på SRFs förberedelsekurs inför kvalitetskontrollen och Reko-utbildningar. Det finns också möjlighet att få en företagsanpassad utbildning. Genom att delta på SRF Nyhetsdag får du också tips om SRFs Reko byråstöd och dokumentmallar. Har du frågor och funderingar kring SRFs kvalitetskontroll? Skicka ett mejl till: [email protected] Årets viktigaste dag Välj mellan 25 tillfällen på 19 olika orter runt om i landet Nu är det hög tid att boka en skattedag. Våra kunniga föreläsare uppdaterar dig om aktuella och viktiga skattenyheter på ett lättbegripligt och intressant sätt. Under dagen får du tips och råd som du har nytta av i din roll som rådgivare samt möjlighet till egna frågeställningar till våra skatteexperter. Läs mer och boka dig på www.skattehuset.com • Tel 031-711 68 98 6 Redovisningskonsulten nr 5 2014 Nytt & Aktuellt Personalvårdsförmåner Skattefria personalvårdsförmåner är ett undantag från huvudregeln. När en arbetsgivare tillhandahåller en anställd en förmån som innebär en inbesparing av de privata levnadskostnaderna har den anställde normalt fått en skattepliktig förmån. Värderingen ska då, med några undantag, ske till marknadsvärdet, det vill säga det pris som den anställde skulle ha fått betala om han skaffat motsvarande vara eller tjänst själv. Gränsdragningen mellan skattefri förmån respektive skattepliktig kan ibland vara svår att göra. I ett nyligen avgjort förhandsbesked så frågade A om det skulle kunna vara skattefritt att få låna hem ett enklare motionsband från sin arbetsgivare. Skatterättsnämnden fann att huvudregeln får anses vara att en personalvårdsförmån ska tillhandahållas på arbetsplatsen. När det gäller bland annat motion kan det dock accepteras att den i vissa fall utövas även utanför arbetsplatsen. Vad som kan godtas här måste – enligt nämnden – bedömas restriktivt. Det aktuella hemlånet av ett motionsband kunde – mot bakgrund av detta – därför inte anses utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Nämnden anslöt sig här till vad som ofta uttalats i samband med lagstiftningen kring personalvårdsförmåner att det skattefria är mycket begränsat och inte kan utvidgas utan vidare. Fri telefon med mera som arbetsredskap Skatteverket, SKV har kommit med ett ställningstagande som tydliggör när förmånsbeskattning för anställda kan bli aktuell avseende elektronisk utrustning (mobiltelefon, läsplatta, dator och router) som arbetsgivaren tillhandahåller. Det finns säkert en anledning att tydliggöra detta eftersom många bibringats uppfattningen att alla anställda har telefonen som ett arbetsredskap. Lagstiftningen har dock inte gått så långt. Precis på samma sätt som gällt tidigare ligger det på arbetsgivaren att gå igenom om tillhandahållen utrustning och abonnemang för medarbetarna är att betrakta som en skattepliktig förmån eller som ett skattefritt arbetsredskap. Arbetsgivaren måste kunna visa för SKV, vid till exempel en revision, vilka anställda som har den Redovisningskonsulten nr 5 2014 aktuella utrustningen som arbetsredskap och anledningen till detta. Saknas någon form av underlag för att en sådan bedömning skett är det möjligt att det kan bli problem för arbetsgivaren att hävda att alla anställda i företaget har telefonerna som arbetsredskap. Konsekvensen kan då bli att socialavgifter påförs företaget på det som SKV anser vara förmån av fri telefon. Mindre sannolikt är det väl att SKV börjar jaga enskilda anställda på förmånsbeskattning. Det innebär att arbetsgivaren bör skapa rutiner över hur telefonerna ska användas och som gör det enkelt för företaget att värdera en eventuell skattepliktig förmån. I ställningstagande tar SKV upp ett antal situationer som belyser hur en sådan bedömning enligt SKV ska göras. Se sida 36. Enskilda näringsidkare får lägre skatt? Skatteförenklingsutredningen lämnar 1 oktober förslag till nya regler för enskilda näringsidkare. Det uttalade syftet är att göra det möjligt för fler att utnyttja regler för lägre skatt. Om det blir i form av ökade möjligheter till räntefördelning, schablonavdrag med mera finns anledning att återkomma. Det finns också anledning till att tro att den nytillträdda regeringen också har med nya skatteregler i bagaget redan till höstriksdagen. TEXT: BERTIL BÅVALL 7 Nytt & Aktuellt Aktuell Litteratur Böckerna kan beställas via Mina sidor/ Medlemssidor på www.srfkonsult.se under litteratur. Inloggning krävs. Skattelagstiftning 14:2: Lagar och andra författningar som de lyder 1 juli 2014, 486 kr Lagsamlingen, som nu utkommer i sin 49:e utgåva, innehåller praktiskt taget samtliga lagar på skatteområdet som den praktiskt verksamme rådgivaren, domaren, skattetjänstemannen eller studenten behöver. Ulf Nilsson: Moms för bank och finans, 438 kr ”Moms för bank och finans” är en praktiskt inriktad handbok för ekonomichefer, skattejurister, bolagsjurister och andra som kommer i kontakt med momsfrågor inom den finansiella sektorn. Att arbeta med företagsanalys, 2:a upplagan, 375 kr Den här boken behandlar generella analysmetoder som kan användas av de flesta företag för att upptäcka varningssignaler och styra mot uppställda målsättningar. Boken har fått en bred användning både inom näringslivet. Denna andra utgåva är uppdaterad och reviderad. Omvärldsanalys i praktiken, 276 kr En av hemligheterna bakom framgångsrika organisationer är att de arbetar aktivt och löpande med omvärldsanalys. Det handlar om allt ifrån informationsinsamling och analys till att dra strategiska slutsatser – vilket möjliggör ett effektivt agerande. Med den här boken kan du komma igång med eller vässa ditt eget omvärldsanalysarbete! 8 EU-domstolen tvingar ner kortavgifter EU-domstolen har i en ny dom slagit fast att kontokortsföretagens avgifter har brutit mot EU:s konkurrensregler. Svensk Handel välkomnar domen. – Det här är en mycket viktig dom eftersom allt fler betalningar sker med kort i dag. De höga avgifterna på kortbetalningar hämmar handeln vilket drabbar både konsumenterna och tillväxten på den europeiska marknaden, säger Bengt Nilervall, ansvarig för betalfrågor på Svensk Handel. Tvisten mellan EU och kontokortsföretagen började redan år 2007 då EU-kommissionen slog fast att kontokortsföretaget Mastercards mellanbanksavgifter stred mot EU:s konkurrensregler. Varje år får europeiska konsumenter och företag betala över 80 miljarder kronor för de så kallade mellanbanksavgifter som europeiska banker tar ut. EU ansåg att avgifterna hämmar konkurrensen och utvecklingen på den inre marknaden. Mastercard överklagade beslutet som nu slutligen, åtta år senare, har fått sin slutliga rättsliga prövning i och med att domstolen avslår Mastercards överklagan. – Nu kan vi lägga den här rättsprocessen bakom oss. Därmed kan EU gå vidare med ett nytt regelverk om ett tak för avgifterna för kortbetalningar. Jag förutsätter att den svenska regeringen driver på så att EU-länderna kan enas om ett sådant förslag under hösten. Det skulle leda till stora besparingar för Europas konsumenter och företag, säger Bengt Nilervall. EU-kommissionens förslag till nytt regelverk, som Svensk Handel står bakom, innebär bland annat: • ett tak på förmedlingsavgiften på 0,2 procent för debetkort och 0,3 procent på kreditkort, med en möjlighet för medlemsländerna att sätta lägre avgifter • dock maximalt 7 eurocent för debetkorttransaktioner • att även kommersiella kort ska omfattas av denna reglering • att implementeringen av dessa avgiftstak, såväl nationella som mellan länder, bör göras inom sex månader Källa: Svensk Handel Redovisningskonsulten nr 5 2014 SRF värvar skatteexpert SRF förstärker med ytterligare kompetens när Mats Brockert tar plats bland våra sakkunniga. Mats, som har lång erfarenhet från Skatteverket, kommer främst att fungera som sakkunnig inom redovisnings och skatteområdet tillsammans med Claes Eriksson och Jonas Sjulgård. TEXT: TINA SJÖSTRÖM Från och med oktober finns Mats Brockert bland SRFs sakkunniga och kommer att förstärka med sin kompetens inom både skatt och redovisning. Mats har sedan många år en tjänst på Skatteverket men har en tid varit utlånad till Bokföringsnämnden. Han har också suttit med i styrelsen för BAS-föreningen. Hur känns det att börja jobba hos SRF? – Jättekul, det är en tjänst som passar både min profil och mitt intresse. Jag gillar att informera och att utbilda och kommer att göra båda. Eftersom jag i början av min karriär jobbade som redovisningskonsult blir det lite som att vara tillbaka där allt började. Vilken är din expertis? – Jag är van att arbeta både brett och djupt. Som bisyssla till mitt ordinarie arbete har jag undervisat i beskattningsrätt och skrivit en hel del artiklar inom redovisnings- och skatteområdet. Jag är också en av författarna till två böcker, varav ett elektroniskt uppslagsverk, som handlar om bokslut och deklarationer. Min breda kunskap och vana att gräva djupt i olika rättsfrågor kommer säkert att passa bra på SRF. Det som jag också ser som en stor fördel är att jag inte bara är teoretiker som gillar att diskutera komplicerade rättsfrågor utan dessutom är väl insatt i den praktiska hanteringen av att upprätta bokslut och deklarationer. Vad är det roligaste med ditt jobb? – Att diskutera och hjälpa till med att lösa faktiska och praktiska problemställningar. Det jag gillade mest med att jobba på Bokföringsnämnden var att sitta i frågejouren, det var absolut mest utvecklande. Hos SRF kommer jag också att finnas tillgänglig vid frågeservice. En bra dag på jobbet är när man kommer hem och har lärt sig något. Under vintern kommer jag att vara med på SRFs Nyhetsdagar och hålla i passet som handlar om nyheter på skatteområdet. Vi hälsar Mats Brockert, vår senaste redovisnings- och skatteexpert, välkommen till SRF! Rådgivning i försäkringsfrågor SRF och FörsäkraGruppen samarbetar för att du och dina kunder skall få bästa möjliga villkor när det gäller företagets och de anställdas försäkringsskydd. Som ett resultat av detta erbjuder vi alla medlemmar i SRF ett antal gruppförsäkringar t.ex. sjukvårdsförsäkring. Fristående försäkringsförmedling Objektiv jämförelse av försäkringar, pension och sparande Analys av säkerhet och risker vid placering Läs mer på www.fgd.se och www.srfkonsult.se Redovisningskonsulten nr 5 2014 Olle Gustafsson Försäkringsförmedlare liv 070-380 59 43 [email protected] www.fgd.se [email protected] 9 SRF Stockholmkretsen utbildar i HLR, hjärt- och lungräddning Visste du att 10 000 personer avlider till följd av hjärtstopp varav 500 kan räddas genom HLR varje år? Under parollen ”övning ger färdighet” och i samband med SRF Stockholmskretsens årsmöte torsdagen den 28 augusti anordnades en utbildning som leddes av HLR-Akademien. Under två timmar fick deltagarna lära och träna sig att rädda människoliv genom HLR. Ett 40-tal SRF-konsulter hade hörsammat kretsens inbjudan. Under utbildningen fick de lära sig att först placera den ena handloven mitt på bröstbenet mellan bröstvårtorna och den andra handen ovanför den andra. Trycker ned bröstkorgen 30 gånger med en takt av cirka 120 tryck per minut. Därefter öppnar man luftvägen och gör inblåsningar tills bröstkorgen höjer sig. Man fortsätter tills professionell hjälp tar över eller att personen andas. Alla övningar gjordes med hjälp av en docka. Deltagarna fick även öva på HLR med hjälp av en hjärtstartare, som borde finnas överallt där det förekommer aktiviteter. En billig livförsäkring! I kursen ingick också hur man hanterar en person som fått något i halsen som stör andningsvägen. En situation som alla kan råka ut för, inte minst barn och barnbarn. Den här kursen borde alla genomgå för att lära sig de mest grundläggande åtgärderna för hjälp till personer som hamnat i andningsstöd. Kursen genomfördes av kunniga HLR-instruktörer. TEXT: MATS LAGSTRÖM, LEDAMOT I STOCKHOLMSKRETSENS STYRELSE BRYÅ VI VET ATT DU BRYR DIG. DET GÖR NORSTEDTS BYRÅ OCKSÅ. Niclas Johansson Produktchef Norstedts Byrå Norstedts Byrå månar lika mycket om din verksamhet och dina kunder som du. Vårt verksamhetssystem för ekonomibyråer skapar ordning och trygghet och hjälper dig att ta ännu bättre hand om dina kunder. Stora som små. Läs mer på nj.se/byrå Norstedts Juridik – främst för de främsta. 10 Redovisningskonsulten nr 5 2014 På gång inom SRF Lön I samband med SRF Kongressdagar i slutet av september hölls den tredje Auktorisationsdagen för SRFs lönekonsulter och nu har antalet Auktoriserade Lönekonsulter passerat 200. Intresset för auktorisation ökar stadigt och hur många som hinner valideras och klarar den digitala examen inför nästa tillfälle för auktorisation i början av december, är avgörande för antalet Auktoriserade Lönekonsulter i ingången av det nya året. SRF är nu i sluthanteringen inför första versionen av SALK. SRF är nu i sluthanteringen inför första versionen av SALK, Svensk Standard för Auktoriserade Lönekonsulter. Denna löns motsvarighet till Reko, svensk standard för redovisningstjänster. SALK beskriver metoder och processer inom löneområdet och berör alla som hanterar lön och inte endast våra Auktoriserade Lönekon- sulter. SALK är något som saknar motstycke i Sverige generellt, som den första oberoende standarden för löneprocesser. Arbetet med att ta fram SALK har skett tillsammans med representanter från branschens aktörer och har sedan gått på remiss i de interna arbetsgrupper som finns inom SRF. Ambitionen är att SALK som ramverk med grundläggande principer och riktlinjer, ska bli norm för att skapa kvalitativ lön i Sverige. De fördelar som Reko för med sig inom redovisning såsom kvalitetsäkring och Bokslutsrapport är något som lön strävar efter. Första genomgången av SALK för allmänheten skedde under mässan Ekonomi & Företag som genomfördes i samband med SRF Kongress, och vi såg en direkt tillströmning till SRFs monter efter föreläsningen. Ett tecken på att SALK tillsammans med övriga insatser som SRF gör inom löneområdet är välriktade. Intresset är även stort från programvaruleverantörerna. SRF kommer under hösten att bjuda in just programvaruleverantörerna till en informationsträff kring standards och framförallt pieXML. Detta filformat som kan medföra stora tidsvinster och ökad trygghet kring hantering av information i systemen är omarbetat för att möta den ökade globaliseringen som även påverkar inom systemområdet. Inom kort kommer även de lönekurser som SRF har validerat för aktualitetstimmar att presenteras, och SRF driver även på utvecklingen av utbildningar för att möta de framtida utmaningarna i yrkesrollen. Under SRF Kongressdagar höll SRF Lönegrupp sitt första framträdande, genom ett mycket uppskattat seminarium som hölls av Kristina Karlén och Thomas Englund, två av representanterna från arbetsgruppen. Kristina och Thomas lyfte de frågor som SRF Lönegrupp kommer att sammanställa uttalanden kring, och uppmanade även åhörarna att bidra med komplexa frågor till gruppen. Redan dagen efter seminariet kom det in frågor till SRF Lönegrupp. Det är en diger uppgift SRF axlar via denna arbetsgrupp, men ack så nödvändig. TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF Depona Tack till alla er som besökte oss på mässan Ekonomi & företag! Björn Lundén Information • Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • [email protected] • www.blinfo.se Redovisningskonsulten nr 5 2014 11 R ÅD g i v ar R ÅD Hyr ut outnyttjade kontorsrum! Företagets lokaler är en fast kostnad. Det betyder att den inte påverkas av volymen, utan kostar lika mycket oavsett hur mycket man säljer eller producerar. Samtidigt är det en kostnad som man sällan kan undvika, för man måste ju ha en plats att bedriva verksamheten på. Ibland är denna kostnad dessutom dåligt utnyttjad, beroende på att man har valt en lokal att ”växa i” eller att man har mindre behov nu än när man tecknade kontraktet. Dessa avtal är ju ofta relativt långa, kanske tre till fem år, så det är inte ovanligt att kraven har ändrat sig sedan man tecknade avtalet. Och i andra situationer kanske man har valt en lokal som är lite för stor, bara för att få just det läget där den finns. Summan av alla dessa orsaker är dock samma – företaget betalar för höga kostnader och det begränsar vinsten. Möjligheten kan då vara att hyra ut den lediga ytan till ett mindre företag, som inte har råd med egna lokaler eller som vill finnas på just denna plats. Sådana kontrakt med underhyresgäster är vanliga, och ett enkelt och effektivt sätt att bättra på vinsten. Ett tryckeri som hade outsourcat vissa funktioner stod med två tomma kontorsrum. Man beslutade därför att hyra ut dessa rum till lokala småföretag inklusive receptionstjänst och tillgång till konferensrum. Man satte hyran till 4 000 kronor per månad och ökade därmed sin vinst med 96 000 kronor per år. Med en marginal på 20 procent motsvarar denna intäkt en omsättning på 480 000 kronor. Det är förstås viktigt att välja bra hyresgäster, som inte stör den egna verksamheten eller skapar andra problem med säkerhet och tillgång till de egna lokalerna med mera. Men sådant brukar kunna gå att undersöka i förväg med relativt enkla medel. Det finns också företag som har använt denna metod för att skaffa sig egna lokaler som man inte hade klarat att ha på egen hand. I dessa fall agerar man som ett eget kontorshotell, där avsikten redan från början är att hyra ut en del av den egna lokalen, till exempel för att kunna sitta centralt placerad i ett läge som inte har lokaler i vår egen storlek, men som kan bli möjligt genom en strategi att hyra ut ledig yta. Kontrollera alltid med hyresvärden att det är tillåtet och upprätta riktiga hyresavtal med alla underhyresgäster. Med rätt kalkyl kan vinsten öka rejält, och den egna kostnaden optimeras till den faktiska yta som används – eller till och med subventioneras av ett påslag på den uthyrda delen. Det är ofta dyrt att vara inaktiv, och detta område är ett bra exempel på det! Mikael Carlson Branschansvarig Redovisning, SRF Närmare affären Din bästa bilaffär kan börja här Vi har ett långt samarbete med SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och kan erbjuda dig som medlem och dina kunder tjänstebilsfinansiering till förmånliga villkor. Det är många saker mer än bara själva leasingupplägget som är viktigt att tänka på för att göra en bra bilaffär. STOCKHOLM Carl-Magnus Nilsson 08-635 38 66 Mikael Gustafsson 08-635 38 72 Christian Hansen 08-635 38 86 Ulf Häger 08-635 38 67 Karl-Johan Karlsson 08-635 38 69 Dennis Örnell 08-635 37 86 GÖTEBORG MALMÖ Jenny Aminoff 031-771 98 89 Johan Bromander 031-771 98 96 Fredrik Enberg 031-771 98 91 Enrico Rigo 040-664 28 81 Göran Kjellberg 040-664 28 83 Martin Wallin 040-664 28 82 Om du hellre vill mejla någon av oss skrivs våra adresser [email protected] 12 Vi hjälper dig och dina kunder med helheteten i din nästa bilaffär för att göra den till er bästa. Hos oss får ni en egen kontaktperson, fri rådgivning och möjlighet att utnyttja Wasa Kredits samarbetsavtal med många olika leverantörer inom olika områden. Allt för att er nästa bilaffär skall bli riktigt bra. Välkomna att kontakta någon av oss! 08-635 38 00 | wasakredit.se Redovisningskonsulten nr 5 2014 Reko Avsnitt 4: Planering I vårt fjärde avsnitt av artikelserien har vi nu kommit till det mycket viktiga området planering. Det handlar dels om planering av redovisningsverksamheten totalt med dess kompetens och resurser, dels om planering för utförandet av det enskilda uppdraget. TEXT: HELEN BÄCKQVIST, REKOANSVARIG SRF Redovisningsverksamhetens resursplanering I mina möten med SRFs Auktoriserade Redovisningskonsulter hör jag ofta att det är mycket att göra och ont om tid. Resurserna räcker inte till, men det skulle i de flesta fall gå att bli effektivare och att få en bättre matchning mellan resurser och arbetsuppgifter genom att planera bättre. Det finns många olika redovisningsverksamheter och med all säkerhet därför också många olika sätt att resursplanera för att på bästa sätt kunna utföra de uppdrag som man har åtagit sig att utföra. Vissa redovisningsverksamheter har väldigt bra verktyg för sin resursplanering, och behov av specialistkompetens, för att se om den finns tillgänglig på byrån eller om den med rimlig insats kan införskaffas. Uppdragsavtalet beskriver också vilka principer som är valda, vilka förutsättningar som gäller vid utförandet samt om det är några speciella områden som särskilt behöver uppmärksammas. Som Auktoriserad Redovisningskonsult ska du enligt Reko informera om de olika valmöjligheterna som finns, samt konsekvenserna av de olika valen. Vi bör också planera vilka kontrollrutiner som kan behövas, samt vilka rimlighetsbedömningar som ska göras utifrån kundens behov. En god förståelse för kundens verksamhet är en förutsättning för att kunna göra en bra planering. hos andra kan planeringen bli resurskrävande utan att vara ett bra stöd. De system som används kan vara en del i de olika programvaror som finns på marknaden, eller vara gjorda av den som är ansvarig för redovisningsverksamheten. Genom att planera de olika uppdragen per medarbetare, efter upprättade uppdragsavtal, får vi en bra överblick över varje medarbetares disponibla tid i förhållande till sin nuvarande beläggning. Något jag här vill flagga för är att det då kan vara bra att lägga till en så kallad ”bufferttid” i varje uppdrag. ”Bufferttiden” tar höjd för att vi ska ha den extra tid som behövs för att ge en bra service och diskutera kundernas nya idéer och önskemål. Det kan också vara svårt att exakt bedöma tidsåtgången för nya uppdrag. Det är därför viktigt att ett moment ingår i resursplaneringen där man efter en tid följer upp hur det verkliga utfallet blev mot den av uppskattning som gjordes från början. Redovisningsverksamhetens uppdragsplanering När nya uppdrag antas och uppdragsavtalet upprättas är det viktigt att bedöma eventuella Redovisningskonsulten nr 5 2014 En god förståelse för kundens verksamhet är en förutsättning för att kunna göra en bra planering och för att planera lämpliga kontrollrutiner för områden som kräver särskild uppmärksamhet. Kunden är ofta själv väl insatt i vilka lagar och regler som är specifika för den verksamhet man bedriver, samt eventuella tillstånd som fordras för verksamheten. Så mycket information som är grunden för en god planering, får vi bara genom ett första personligt möte. Vid planeringen är det även bra att veta vad kunden har för framtidsplaner, för att kunna anpassa resurser i uppdraget över tiden. För ett tag sedan så tog jag del av en modell för att utföra en arbetsuppgift, och som passar mycket bra för vår yrkesroll. Modellen var utformad som en cirkel, där man • började med planeringen, vilken vi gör enligt vad som avtalats • för att fortsätta med utförandet, vilket överensstämmer med vad vi gör i vårt dagliga arbete • nästa steg i modellen är att följa upp, vilket är vårt arbete med avstämning • sista momentet i modellen bestod av justering av planen, vilket kan jämföras med uppföljning i form av rapportering och korrespondens med kunden, eller att vara proaktiv. Så i vår leverans till kunden är planeringen navet i en ständig cirkel av planering – utförande – avstämning – rapportering. Men slutsatsen är att allt utgår ifrån planeringen, både för redovisningsverksamhetens totala resursplanering och i den enskilda uppdragsplaneringen. Framtida planering Planeringen ger struktur till allt arbete och hjälper oss även att hålla oss friska och krya. Genom att förbereda sig och planera räcker tiden till bättre, och detta minskar stressen i arbetet. Brist på tid kan göra att vi inte hinner med allt vi ska utföra med rimlig arbetsinsats och det är då lätt att stressen övergår i ohälsa. Planeringen är inte alltid en enkel sak, men den är väldigt viktig för att både vi och våra kunder ska få en tydlig struktur i arbetet och ett liv i balans! Planeringsprocessen Det krävs förstås löpande justeringar och förändringar i planeringen, vilket många redovisningsverksamheter har erfarenheter av. Det kan till exempel vara en medarbetare som blir sjuk och inte har möjlighet att komma till arbetet för en kortare eller längre tid, och då är en god planering ovärderlig för att få en överblick över vilka arbetsuppgifter som ska utföras och som snabbt måste omfördelas. 13 SRFs redovisningsgrupp uppdaterar SRFU 1 SRFs redovisningsgrupp har beslutat om ändringar i sitt uttalande SRFU 1 Tillämpning av femtusenkronorsregeln i K2. Anledningen är att det inkommit frågor om tillämpningen av uttalandet och regeln. TEXT: CLAES ERIKSSON, REDOVISNINGSEXPERT SRF I uttalandet anges att man ska titta på varje faktura för sig för att avgöra om periodisering krävs eller inte. En fråga som har uppkommit avser fakturor som överstiger 5 000 kronor, men som består av flera utgifter som var för sig understiger 5 000 kronor, till exempel en kontokortsfaktura. Måste dessa poster då periodiseras? Utformningen av regel 2.4 är enligt följande: ”Ett företag behöver inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger 5 000 kronor, trots det som anges i 2 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554).” Som framgår av regeln är det utgifter var för sig som ska bedömas. Vad som är en utgift framgår av regel 7.2. I frågeställningen avseende kontokortsfaktura är det klart att det är flera olika utgifter som sammanställts i samma faktura. Bolaget kan då vid användande av regel 2.4 titta på varje enskild post på kontokortsfakturan. I SRFU 1 har detta dels klargjorts i själva uttalandet genom tillägg av meningen ”Innehåller en faktura flera utgifter eller inkomster får bedömningen göras per varje enskild utgift eller inkomst.” Vidare har ett stycke lagts till i motiveringen där det förtydligas. ”Utgångspunkten är att företaget tittar på varje faktura för sig. En faktura kan däremot innehålla flera utgifter (eller inkomster). Får företaget till exempel en kortfaktura kan den totalt sett överstiga 5 000 kronor, men varje enskild utgift understiga 5 000 kronor. Eftersom regeln anger ”utgifter och inkomster var för sig” behöver inte varje enskild utgift under 5 000 kronor periodiseras trots att fakturan totalt överstiger 5 000 kronor.” Hela uttalandet går att hitta på srfkonsult.se under rubrikerna Press/opinion och SRFU Uttalanden från SRF. Vi hjälper er med arkivering och arkivmaterial! epost: [email protected] • tel: 08-534 608 88 www.depona.se 14 Redovisningskonsulten nr 5 2014 SRF KONGRESSDAGAR 2014 Redovisnings- och lönekonsulter från hela Sverige såg till att SRFs årliga Kongress – den 78e i ordningen – återigen blev ett evenemang värt att minnas. Deltagarna kunde glädjas av inspirerande möten, erbjudanden, god mat och inte minst möjligheten till nätverkande. Fler bilder från Kongressen hittar du på facebook.se/srfkonsult och facebook.se/srflon Redovisningskonsulten nr 5 2014 15 SRF KONGRESSDAGAR 2014 Peter Siljerud 16 Redovisningskonsulten nr 5 2014 SRF KONGRESSDAGAR 2014 En dag med redovisning och lön i fokus För första gången arrangerades SRF Ekonomi & Löneforum, en heldag där både redovisnings- och lönekonsulter kunde mötas för värdefulla samtal och inspirerande seminarier. Denna dag var också inledningen till årets upplaga av SRF Kongressdagar. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: LARS DAHLSTRÖM SRF Ekonomi & Löneforum blev en riktigt lyckad inspirationsdag med nära 300 deltagare verksamma inom lön och redovisning. Debatt, parallella seminarier för respektive yrkesgrupp, framtidsspaning och generösa erbjudanden från utställande företag bidrog till ett variationsrikt innehåll och många glada miner. ”Dagen gick så snabbt” var en stående avskedsfras. Dagen inleddes med en debatt om yrkesrollernas framtid. I panelen återfanns SRFs styrelse och som konferencierer såg vi Mikael Carlson, branschansvarig redovisning SRF och Zennie Sjölund, branschansvarig lön SRF. Första frågan som panelen fick sätta tänderna i var om en redovisningsbyrå måste vara stor för att klara framtiden. SRFs ordförande Steve Ribbestam tror inte det är nödvändigt men däremot att man har ett stort nätverk och jobbar med molntjänster. Anders Bernåker tipsade om att man kan tänka lite som en stor aktör, till exempel genom att avsätta tid för planering. – Och häng med i den tekniska utvecklingen, det tror jag är högst avgörande, tillade han. En aktuell fråga, som också kom att beröras vid flera tillfällen under resten av kongressdagarna, var den att redovisningskonsult enligt en färsk studie tillhör de yrken som troligen är borta om 20 år. – Jag tror inte yrket är hotat men det kommer absolut att förändras, sa Steve Ribbestam. Redovisningskonsulter kommer att jobba mer med analys och rådgivning och allt mindre med produktion. – Vi måste våga upprätta Bokslutsrapporter och visa att vi tar ställning i bokslutet, sa Fredrik Waker. Det är ett bra sätt att marknadsföra vår kompetens. – Bokslutsrapporten kommer att bli ett viktigt verktyg i framtiden, fyllde Steve Ribbestam i. Redovisningskonsulten nr 5 2014 Speciellt om gränserna för frivillig revisionsplikt ändras så att fler omfattas. Det betyder mycket för vår professionalitet. – Den typen av kvalitetssäkring kommer att bli viktig i framtiden och det är varje konsults ansvar att Bokslutsrapporten börjar efterfrågas, sa Peter Nilsson. Mikael Carlson ställde frågan till publiken hur många som skrivit Bokslutsrapport och det visade sig att fler än hälften faktiskt gjort det. Zennie Sjölund frågade panelen om man tror att outsourcingen av löner kommer att fortsätta i samma takt som hittills? Helena C Larsson tror att den kommer att öka ännu mer. – Den kompetens som krävs för att jobba med lön och tolka alla avtal är det brist på hos företagen. Jag tror också att utvecklingen går mot fler individuella avtal. SRF kommer framöver att jobba för att minska antalet avtal. – Lön är en av de tre mest outsourcade verksamheterna i Sverige och jag tror på en stor tillväxt på det området, sa Anders Bernåker. Att tolka avtal är inte speciellt lätt. Efter den inledande paneldebatten var det dags för seminarier på tema lön och redovisning. Ett av löneseminarierna hölls av två välkända profiler i branschen, Kristina Karlén och Thomas Englund från SRF Lönegrupp och underrubriken var ”Hur svårt kan det vara?”. Inledningsvis visades ett exempel på krav som ställs på en person som ska jobba som löneadministratör, något tillspetsat men ändå med ett visst allvar. En löneadministratör bör vara fortsättning på nästa sida Lön är en av de tre mest outsourcade verksamheterna i Sverige och jag tror på en stor tillväxt på det området. Specialanpassning för tekniska konsulter Jobbar du med tekniska konsulter? Flexibel prissättning beroende på person och automatisk interndebitering mellan avdelningar är bara några av finesserna i Briljant. Läs mer och prata med några av våra kunder www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag 17 SRF KONGRESSDAGAR 2014 öppen och diskret, tystlåten och utåtriktad, flexibel och karaktärsfast, kunnig inom arbetsrätt. Dessutom bör man ha goda kunskaper inom olika kollektivavtal, redovisning, statistik och datateknik. Motsvarar lönen man får som löneadministratör denna gedigna kompetens? Svaret är förstås nej och här uppstod en sund och intressant diskussion mellan publiken och föreläsarna. Vidare belystes tillfällen när löneberäkningen kan bli extra komplicerad, till exempel vid tjänstledighet, tillfälligt arbete under föräldraledighet, semesterlön vid ändrad ansvar. Vad är egentligen en Auktoriserad Redovisningskonsult? blev första frågan till publiken. Enligt Anders är det någon som hjälper kunden att ta fram bra beslutsunderlag. För att kunna göra det måste man ha en dialog med kunden och ta reda på kundens förväntningar. Uppmaningen var också att redovisningskonsulter bör ställa krav på sina kunder och att man har bra stöd i Reko för att göra det. – Vem har en strulpelle till kund? frågade Anders. Många mumlande ja hördes från deltagarna. Kanske kan du omsätta de timmarna som en strulpelle kräver, som ofta är olönsamma, till annat? arbetstid och kvittning av lön när någon slutar sin tjänst. Under seminariepasset ställdes många frågor från deltagarna så det märks verkligen vilket svårt ämne lönehantering faktiskt är. För redovisningskonsulterna berättade Anders Bernåker om yrkesrollens möjligheter och – Varför då? undrade Anders vidare. Kanske kan du omsätta de timmarna som en strulpelle kräver, som ofta är olönsamma, till annat? Du kanske kan utbilda dig eller på annat sätt investera i dig själv? Eller försöka få in en ny, lönsam kund? Det finns stöd i Reko om man känner att man faktiskt borde göra sig av med någon. Ett ytterligare tips från Anders Bernåker var att göra tydliga uppdragsavtal. – Med tydliga avtal är det lättare att göra det som faktiskt avtalats och sälja övriga tjänster som tillägg. Annars är det lätt att man ”är snäll” och hjälper kunden med allt. Och avsätt tid för planering av din verksamhet, då kommer det också att finnas tid för utveckling, även på den lilla byrån. Dagens sista föreläsare var trendspanaren Peter Siljerud. Han inledde med att framtiden inte alltid är så lätt att förutspå. – Vem trodde för 10 år sedan att vi skulle börja fotografera vår mat, ladda upp bilderna så att andra skulle kunna gilla dem med en liten tumme upp? Eller att rika personer skulle vilja åka på semester till konstgjorda kåkstäder för att känna hur det känns att vara fattig? Det enda vi med säkerhet vet är att världen förändras, frågan är hur vi ska förhålla oss till förändringen. En så stor del som 70 procent av de yrken dagens förskolebarn kommer att jobba inom finns inte än. SÅ HÄR TYCKER VI Fredrik Thorsson, E. Levenskog Redovisning i Grästorp Det har varit trevlig och lättsamt. Jag har lyssnat på redovisningsseminarier, andra från mitt företag har lyssnat på lön så det var väldigt lyckat med den här blandningen. 18 Viktoria Emanuelsson, Redogörarna i Umeå Jeanette Gustafsson, Arivab i Borås Jag tänkte först inte gå på kongressen i år men den här dagen gjorde att jag ändrade mig. Den var jättebra. För mig som jobbar ensam är sådana här tillfällen ett utmärkt tillfälle att dessutom träffa andra i branschen. Det svåraste idag var att välja seminarium, jag tyckte alla verkade intressanta. Jag valde därför ett inom vardera område. Det här var ett bra tillfälle att knyta kontakter med nya kollegor och även träffa SRFs styrelse. Redovisningskonsulten nr 5 2014 SRF KONGRESSDAGAR 2014 Något annat man bör fråga sig är vad som är viktigt för unga. Få talar idag om snabba bilar utan man vill hellre skapa sitt eget gitarrmärke, göra bättre sushi än favoritrestaurangen eller skriva en bestseller. – Idag finns så många fler intressen och mycket mer underhållning att ta del av, säger Peter. Det gäller att få ihop fritid och arbete. Du kan få 50 likes på en halvtimme men knappt en klapp på axeln efter åtta timmars arbetsdag. Facebook och andra sociala medier är mer beroendeframkallande än alkohol. Att vara nöjd på jobbet är starkt kopplat till inflytande. Det är inte morot eller piska som gäller om vi ska få unga att jobba utan utvecklingsmöjligheter och meningsfullhet. Inte ens lön fungerar längre som morot, de måste tycka det är kul och känna passion. – Lönerna ökar just nu i Asien. När fler och fler arbetsuppgifter dessutom utförs av maskiner kan vi snart plocka hem en stor del av produktionen till Sverige igen. Uttrycket Made in Sweden kommer snart att bli mer aktuellt än någonsin. Kristina Karlén Thomas Englund Utifrån byråns alla kunder, uppdrag och tjänster hjälper Point dig att fördela och dokumentera arbetet, hålla koll på avtal och fullmakter och följa upp i tydliga rapporter. All information lagras på ett och samma ställe. Du når den dygnet runt, från vilken dator eller surfplatta som helst. Bekymra dig inte om drift, säkerhet, backup och uppdateringar, det sköter vi. Hogia Point stödjer naturligtvis processerna för REKO/SALK/ISQC1. Välkommen till ett seminarium om SALK och Hogia Point. MALMÖ 5/11 | GÖTEBORG 6/11 | STOCKHOLM 25/11 Anmäl dig direkt på www.hogia.se/ror/salk Hogia Enterprise Solutions AB | 444 28 Stenungsund | Telefon: 0303-72 57 50 | hogia.se/ror Redovisningskonsulten nr 5 2014 19 SRF KONGRESSDAGAR 2014 Steve Ribbestam Anders Bernåker Tommy Nilsson Helena C Larsson Katarina Hedström Klarin Fredrik Waker Madeleine Hansson SRFs 78e ordinarie kongress Årets Kongressförhandlingar, den 78e i ordningen, genomfördes med sedvanliga förhandlingar och redogörelser för de olika verksamheterna. Bland de drygt 100 deltagarna fanns även representanter från förbunden i våra nordiska grannländer på plats. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: HENRIK HANSSON OCH MATS ÅSMAN Ordförande Steve Ribbestam inledde kongressförhandlingarna med en summering av året som gått samt nuläget för vår bransch. – Det har aldrig varit större fokus på vår bransch. För några månader sedan publicerades en rapport över yrken som är hotade på grund av automatiseringens intåg, ett av dem är redovisningskonsult. Inget kan vara mer fel. Däremot kommer vårt yrke att förändras, framtida tjänster kommer att bestå av mer analys och kommunikation och mindre produktion. Att automatiseringen kommer att ta över en del av det manuella arbetet det vet vi men det tror jag kan gynna vår bransch då det blir katalysatorn för förändring. Då frigörs nämligen tid till rådgivning, säger Steve Ribbestam. Han påvisar också de stora utmaningar branschen härigenom får på ett positivt sätt där förändringsbenägen20 heten är en kritisk faktor för att lyckas i vår framtidsbransch. Med förändring ökar intresset från den så viktiga yngre generationen. Verktyg som visar skillnad – Vi behöver hjälpa våra företagare att göra bokföringen mer lättbegriplig, fortsätter Steve Ribbestam. Vi ska komma med nya infallsvinklar som gagnar både vår och kundens affär. Kan vi hjälpa våra kunder att bli bättre så ökar också vår egen lönsamhet. Ett av de viktigaste verktygen för att visa att en Auktoriserad Redovisningskonsult gör skillnad är Bokslutsrapporten. Vi vet att det är fler och fler som börjar använda den, engagemanget ökar, men vi har fortfarande en lång bit kvar. Både banker, kreditinstitut och till och med en och annan revisor efterfrågar den. Nästa år ska reformen om lagstadgad revi- sionsplikt utredas och ses över. Om gränserna ska ökas för den lagstadgade revisionsplikten är det viktigt att det finns ett alternativ och det är Bokslutsrapporten. Vi kommer inte att ersätta revision men med hjälp av en Bokslutsrapport kan man få ett kvalitetskvitto på den finansiella informationen och med en Auktoriserad Redovisningskonsult som rådgivare, som inte är lika bakbunden som revisorn, är utvecklingsmöjligheterna för företagaren oändliga. Strategi och ny organisation Strategin för SRF är att aktivt verka för att stärka yrkesrollernas – Auktoriserad Redovisningskonsult och Auktoriserad Lönekonsult – status och för marknaden tydliggöra deras arbete. Förbundet ska också stödja och utveckla medlemmarnas kompetens och vara ett stöd inför Redovisningskonsulten nr 5 2014 SRF KONGRESSDAGAR 2014 SRFs STYRELSER Så här ser SRFs styrelser ut efter årets Kongress. Det blev en liten förändring då Katarina Hedström Klarin valdes in istället för Peter Nilsson. Katarina är sedan början av året VD för LRF Konsult och kommer att tillföra både energi och nya idéer till en redan meriterad styrelse. Steve Ribbestam, förbundsordförande, omval 1 år Född: 1949 • Inträde i SRF: 2009 • Kretstillhörighet: Stockholmskretsen Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2009, förbundsordförande 2011 Övrig styrelseerfarenhet: Matrisen Redovisning och Rådgivning AB, AcobiaFLUX AB, Ernst & Young Global Executive Board, Ernst & Young Nordic, Ernst & Young Sverige, Tjänsteförbunden Svenskt Näringsliv Verksam i: Matrisen Redovisning och Rådgivning AB, Stockholm Anders Bernåker, vice förbundsordförande, omval 2 år Född: 1954 • Inträde i SRF: 1981 (uppehåll 2001-2004) • Kretstillhörighet: Västra kretsen Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2006, vice förbundsordförande 2010 Övrig styrelseerfarenhet: Bergman & Höök Byggnads AB, Olsson & Co AB, Cuben utbildning AB, Primas Invest AB, Hurtigs Bil AB Verksam i: Anders Bernåker AB, Göteborg Tommy Nilsson, styrelseledamot, omval 2 år Född: 1965 • Inträde i SRF: 2001 • Kretstillhörighet: Södra kretsen Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2010 Övrig styrelseerfarenhet: M-Tec Dental AB, Azelum AB Verksam i: FöretagsEkonomerna Sverige AB Madeleine Hansson, styrelseledamot, kvarstår 1 år Född: 1965 • Inträde i SRF: 2006 • Kretstillhörighet: Södra kretsen Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2010 Övrig styrelseerfarenhet: Ladies Circle Verksam i: PwC, Malmö Katarina Hedström Klarin, styrelseledamot, nyval 2 år framtida utmaningar. En hörnsten i vår vision är att vi ska göra nytta för företagen i svenskt näringsliv vilket är oerhört viktigt så vi inte bara fokuserar på egennyttan. – Vi måste också försöka intressera den yngre generationen för våra yrkesroller, säger Steve Ribbestam. Det kan vi göra genom att visa att det finns spännande karriärmöjligheter i vår framtidsbransch. SRFs nya organisation presenterades. Utbildningsbolagets verksamhet har lagts in i servicebolaget. Anledningen är främst att det leder till administrativ förenkling men också en effektivisering av arbetet i medlemsorganisationen, som hanteras av servicebolaget och utbildningsverksamheten. Organisationen består numer av förbundet, ett förvaltningsbolag och ett servicebolag. Redovisningskonsulten nr 5 2014 Född: 1963 • Inträde i SRF: Extern • Kretstillhörighet: Extern Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2014 Övrig styrelseerfarenhet: Kronfågel AB, Agroetanol AB, Lantbrukarnas Ekonomi AB, Sigill Kvalitetsstystem AB, LRF Försäkring, LRF Samköp, Sånga Säby Kurs & Konferens AB, Edsbacka Krog AB, Styrelseakademien i Stockholm, Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening Verksam i: LRF Konsult AB, Stockholm Fredrik Waker, styrelseledamot, kvarstår 1 år Född: 1966 • Inträde i SRF: 2001 • Kretstillhörighet: Stockholmskretsen Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2013, styrelselesuppleant SRFs Stockholmskrets Övrig styrelseerfarenhet: Partor AB, DDM Treasure Sweden AB, Nick Söderblom AB Verksam i: Wakers Consulting AB, Stockholm Helena C Larsson, styrelseledamot, kvarstår 1 år Född: 1966 • Inträde i SRF: Extern • Kretstillhörighet: Extern Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2013, styrelseledamot SRF Lön AB Övrig styrelseerfarenhet: Styrelseledamot Löneföreningen i Sverige, Adj. Visma Agda AB Verksam i: Lyft och Byggmaskiner AB, Ängelholm 21 BL Administration – programmet med de nöjdaste användarna – nu även i molnet! Till BL Administration kan du nu lägga till en molntjänst som låter dig arbeta med dina företag från vilken dator som helst – hemifrån, på kontoret och ute hos kund. Molnlösningen innebär även att ni på redovisningsbyrån och era klienter kan arbeta mot samma företag samtidigt – ingen export eller import av filer behövs. Jobba var du vill och när d u vill! Åtkomst till molnföretag överallt Jobba flera samtidigt Arbeta i molnet eller lokalt Flexibilitet för dig och dina klienter Koppling redovisningsbyrå – klient Säker datalagring Automatisk säkerhetskopiering Nöjdaste användarna 4 år i rad! Fyra år i rad har BL Administration utsetts till vinnare i SRF:s stora undersökning ”Nöjd Kund”. Det är programanvändarna som har tyckt till i enkäten. Programet har de nöjdaste användarna på samtliga punkter: funktion, användarvänlighet och programsupport. Du kan också bli en av våra nöjda kunder! Vill du veta mer om att använda BL Administration i molnet, kan du kontakta våra säljare – 0650-54 14 00 eller [email protected]. 1) Redovisningsbyrå – Klient Redovisningsbyrån och byråns klient jobbar mot företagsdatabasen i realtid, dvs inga manuella överföringar krävs. Redovisningsbyrån har sedan tidigare BL Administration medan kunden hyr de programdelar han eller hon ska arbeta med, t ex BL Fakturering. 2) Åtkomst till molnföretag överallt Redovisningsbyrån kommer åt alla sina molnföretag från vilken dator som helst som har internet och BL Administration installerat. Detta ger möjligheten att arbeta mot samma företagsdatabas på kontoret, hemma och ute hos kund. Läs mer om BL A i molnet! www.blinfo.se Scanna koden med din smartphone så kan du läsa mer om vår molnlösning. Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo SRF KONGRESSDAGAR 2014 – Vi måste bli mer förändringsbenägna – Det kommer att ske stora förändringar i vår bransch, säger SRFs nyligen omvalde förbundsordförande Steve Ribbestam. Framtiden blir med all säkerhet både utmanande och spännande för den som jobbar som Auktoriserad Redovisnings- eller Lönekonsult. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: HENRIK HANSSON Automatisering av arbetsuppgifter, strukturomvandlingar i samhället och branschglidning utgör alla grund för en positiv förändring. Många faktorer kommer framöver att påverka arbetet för både redovisnings- och lönekonsulter. – Framtiden kommer att bli en utmaning, speciellt för Auktoriserade Redovisningskonsulter, säger Steve Ribbestam. Arbetet går alltmer från produktion till analys och kommunikation när många arbetsuppgifter automatiseras. Jag tror att de flesta tagit detta till sig mentalt men inte ännu in i själen. Det kan vi konstatera eftersom vi fortfarande säljer fler utbildningar som har med själva produktionen att göra än de som leder till kunskaper inom analys och affärsutveckling. Framtiden ställer krav på redovisningskonsulten att bli mer förändringsbenägen. – Att vara Auktoriserad Redovisningskonsult är ett framtidsyrke och jag tror att förändringen som branschen är inne i också utgör en katalysator för denna förändring. Det kommer att leda till en bättre situation för både redovisningskonsulten och kunden. Yrket blir mer attraktivt och kommer att locka till sig den yngre generationen i större grad. Att ”bara vara bokförare” har inte varit en lockande karriärväg. Nu är karriärutvecklingen däremot tydlig. Vi som arbetar i branschen måste bli mer stolta över vår titel och trycka på skillnaden mellan en redovisningskonsult som är auktoriserad mot en som inte är det. Det är viktigt för de svenska företagen att de har hjälp av en redovisningskonsult som har både utbildning och erfarenhet och ständigt utvecklar och utbildar sig samtidigt som han/ hon är kvalitetskontrollerad. Det måste bli lika tydligt som det är i revisionsbranschen där man skiljer på en auktoriserad revisor och en revisor och att man också som i revisionsbranschen kan ta betalt för den skillnaden. Redovisningskonsulten nr 5 2014 I redovisningsbranschen finns det numera goda tillväxtmöjligheter och allt fler kvalificerade arbetsuppgifter. Det gör att intresset för branschen också börjar öka bland landets högskolestudenter. – Den som går på högskolan har sedan länge sett revisionsbranschen som det alternativ där man kan få kvalificerade arbetsuppgifter och en god möjlighet att göra karriär, säger Steve Ribbestam. Vi har inte den imagen riktigt än, men vi är på väg, då verkligheten är en helt annan än den upplevda. Revision minskar i omfattning och redovisning/rådgivning ökar. Fler och fler börjar se utvecklingsmöjligheterna som Auktoriserad Redovisningskonsult och också se det som ett framtidsyrke. En bransch som dessutom utvecklas till större företag med fler resurser ger dessutom även andra utvecklingsmöjligheter än bara de yrkesprofessionella. – Jag skulle också vilja skicka med en önskan till våra medlemmar när det gäller Bokslutsrapporten. Många säger att de inte skriver en Bokslutsrapport eftersom marknaden inte efterfrå- Steve Ribbestam, Förbundsordförande SRF gar den. Det är klart de inte gör det när de inte vet att den finns. Vem efterfrågade Caffe latte för 15 år sedan? Så skriv fler Bokslutsrapporter, ju mer vi använder detta värdefulla verktyg desto mer efterfrågat kommer det att bli! Det är viktigt att vara stolt över vårt yrke och visa det. Det är en överlevnadsfråga för den Auktoriserade Redovisningskonsulten att visa vad vi kan och vad vi står för, inte minst för den så eftertraktade yngre generationen som är vår framtid. Jobbar du med tekniska konsulter? Redovisning för konsulter är en av våra specialiteter! Läs mer och prata med några av våra kunder www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag 23 SRF KONGRESSDAGAR 2014 Mingel, matglädje och makalös musikunderhållning ed SRF på Skansen m ember 2014 iddag 24 sept SRF Kongressm 24 FOTO: MATS ÅSMAN Festligheterna efter dagens kongressförhandlingar inleddes med avslappnat mingel i anslutning till mässan Ekonomi & Företag. Dryck och tilltugg kunde avnjutas till musik av Cirkus ADHD. Ett utmärkt tillfälle att diskutera dagens händelser och för några, att till och med göra affärer. Avslutningen och höjdpunkten på dagen var förstås kongressmiddagen, som i år arrangerades på klassiska Solliden på Djurgården. Solliden, belägen högt upp på Skansens område, bjöd på en fantastisk utsikt över Stockholm. Den smakfulla tre-rätters middagen ackompanjerades av Janne Åström, rockaren som utbildade sig till operasångare. Tillsammans med Medborgarna bjöd han på härligt gung, från klassiska toner till modern pop. Naturligtvis fick publiken vara med – allsång är näst intill obligatoriskt när man är ett stenkast från Sollidenscenen. Kvällen avslutades till discotoner som såg till att dansgolvet fylldes av ystra SRF-vänner. Redovisningskonsulten nr 5 2014 SRF KONGRESSDAGAR 2014 Nu är vi över 200! Ytterligare ett auktorisationsseminarium för lönekonsulter har genomförts. Ett 60-tal personer deltog och fick sina efterlängtade certifikat som bevis för att de numera kan titulera sig Auktoriserad Lönekonsult. Under seminariedagen, som leddes av Zennie Sjölund, Mikael Hasselborg och Helena C Larsson, fick deltagarna information om SRFs arbete på lönesidan, den nya standarden SALK (Svensk standard för auktoriserade lönekonsulter) och hur utvecklingen av yrkesrollen ser ut. – Den här dagen är ett bra tillfälle att träffa fler blivande Auktoriserade Lönekonsulter, säger Zennie Sjölund. Att den kunde genomföras i samband med SRFs ordinarie Kongressdagar gav en extra fin inramning och en möjlighet att även träffa andra medlemmar i förbundet. FEL MOMS MOMSAVDRAG VARUHANDEL ELEKTRONISK HANDEL APPAR MOMSFRITT SKATTESATSER UNDANTAG EXPORT IMPORT UT LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET RESTAURANGTJÄNST HOTELLTJÄNSTER REPRESENTATION UTBILDNING KULTURMOMS IDROTT IDEEL P BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTARTAD VERKSAMHET FARTYGSMOMS PERSONBILAR LEAS PERSONALFÖRMÅNER RABATTER TRYCKERIMOMS FAKTURAFRÅGOR KUNDFÖRLUSTER ACKORD RÖRELSEARRENDE BOSTÄDER REKLAM & LER INVESTERINGSVAROR BIDRAG UTLÄNDSKA FÖRETAG BEGAGNADE VAROR RESEBYRÅMOMS BOKFÖRING PERIODISERINGAR REDOVISNIN N PERIODRAPPORT INTRASTAT MOMSREGISTRERING EU-DOMAR VIDAREFAKTURERING OMVÄND MOMS BYGGMOMS TJÄNSTEHANDEL FÖ AURANG BOKFÖRING FAKTURANS INNEHÅLL UTLÄGG INTERNATIONELL HANDEL FRIVILLIG SKATTSKYLDIGHET OMVÄND BETALNINGSSKYLDIGHE SKATTNING SJÄLVFAKTURA FÖRENKLAD FAKTURA KREDITFAKTURA VIDAREFAKTURERING ENFUNKTIONSVOUCHER FLERFUNKTIONSVOUCHER G MOMSFÄLLOR FEL MOMS MOMSAVDRAG VARUHANDEL ELEKTRONISK HANDEL APPAR MOMSFRITT SKATTESATSER UNDANTAG EXPO FASTIGHETSMOMS LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET RESTAURANGTJÄNST HOTELLTJÄNSTER REPRESENTATION UTBILDNING KULTURMOM GAR FÖRETAGSKÖP BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTARTAD VERKSAMHET FARTYGSMOMS AR MOTORCYKLAR PERSONALFÖRMÅNER RABATTER TRYCKERIMOMS FAKTURAFRÅGOR KUNDFÖRLUSTER ACKORD RÖRELSEARRENDE BO NSRING JÄMKNINGSREGLER INVESTERINGSVAROR BIDRAG UTLÄNDSKA FÖRETAG BEGAGNADE VAROR RESEBYRÅMOMS BOKFÖRING PERIOD Hela moms-PERIODRAPPORTGedigen DirektlinjeEU-DOMAR till Riktigt GSTIDPUNKT MOMSDEKLARATION INTRASTAT MOMSREGISTRERING VIDAREFAKTURERING OMVÄND MOMS BY området. nyhetsservice. folk som KAN. bra stöd. TEHANDEL FÖRPACKNINGAR RESTAURANG BOKFÖRING FAKTURANS INNEHÅLL UTLÄGG INTERNATIONELL HANDEL FRIVILLIG SKATTSKYLDIGH om alla reglerna. Nyhetsbevakning Exklusiv direktlinjeKREDITFAKTURA Interaktiva tjänster. LNINGSSKYLDIGHETLättläst VINSTMARGINALBESKATTNING SJÄLVFAKTURA FÖRENKLAD FAKTURA VIDAREFAKTURERING ENFUNKTION Enkelt att FAST ETABLERING söka. i särklass. Kommentarer Tholin & Larssons VARUHANDEL Lathundar. Blanketter. HANDEL APPAR MO NSVOUCHER FELPRISREGLER MOMSFÄLLOR FEL MOMS till MOMSAVDRAG ELEKTRONISK Fördjupnings material och förklaringar LOKALUTHYRNING specialistgruppKONFERENSPAKET för moms. Tabeller. Viktiga länkar. ANTAG EXPORT IMPORT UTTAGSMOMS FASTIGHETSMOMS RESTAURANGTJÄNST HOTELLTJÄNSTER på detaljnivå. från momsexperterna. Ring och få svar direkt. Särskild Moms-TV. RMOMS IDROTT IDEELLA FÖRENINGAR FÖRETAGSKÖP BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTAR MS PERSONBILAR LEASINGBILAR MOTORCYKLAR PERSONALFÖRMÅNER RABATTER TRYCKERIMOMS FAKTURAFRÅGOR PROVA KUNDFÖRLUSTER NDE BOSTÄDER REKLAM & SPONSRING JÄMKNINGSREGLER INVESTERINGSVAROR BIDRAG UTLÄNDSKA FÖRETAG GR BEGAGNADE VAROR RESEB ATIS M o ms K ODISERINGAR REDOVISNINGSTIDPUNKT MOMSDEKLARATION PERIODRAPPORT INTRASTAT MOMSREGISTRERINGhTeeltstaEU-DOMAR VIDAREFAKTURER omplett gratis måna d Ring 03 i enHANDEL MS TJÄNSTEHANDEL FÖRPACKNINGAR RESTAURANG BOKFÖRING FAKTURANS INNEHÅLL UTLÄGG INTERNATIONELL FRIVILLIG SKA . 1 -8 4 01 eller sk icka e -p 80, SSKRROVA GRATISYLDIGHET VINSTMARGINALBESKATTNING SJÄLVFAKTURA FÖRENKLAD FAKTURA KREDITFAKTURA info@VIDAREFAKTURERING ENFUN o tholin.s st: e & Larsson · Box 17103, 402MOMSFÄLLOR 61 Göteborg · Tel: 031-84FEL 01 80MOMS · Fax: 031-21 69MOMSAVDRAG 75 · E-post: [email protected] · Hemsida: www.tholin.seELEKTRONISK HANDEL NSVOUCHER FELPRISREGLER Tholin FAST ETABLERING APPAR MO ANTAG EXPORT IMPORT UTTAGSMOMS FASTIGHETSMOMS LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET RESTAURANGTJÄNST HOTELLTJÄNSTER RMOMS IDROTT IDEELLA FÖRENINGAR FÖRETAGSKÖP BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTAR JOBBIG MOMS? Vi stödjer dig när du har svåra frågor och problem. Årsabonnemang med fast, lågt pris. Läs mer eller teckna abonnemang: www.tholin.se Redovisningskonsulten nr 5 2014 25 SRF KONGRESSDAGAR 2014 Framgångsrika företagare i redovisningsbranschen. Från vänster: K-G Bergström, Olle Rydqvist, Lasse Hellström, Katarina Hedström Klarin, Helena Grufman, Jessica Svensson, Ragna Karlén Stavegren och Frans Blom. Framgångsrika företagare delar med sig Vid årets kongressdagar återupptogs det gamla konceptet Byråledarkonferens, något som visade sig vara riktigt uppskattat. Moderator K-G Bergström lotsade sju framgångsrika företagare när de berättade om sina väldigt olika men mycket lyckosamma företagarresor. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN Först ut att berätta sin historia var Frans Blom, VD för Modern Ekonomi som de senaste åren gått från att vara en traditionell byrå till ett börsnoterat bolag. Modern Ekonomi är idag en av landets största redovisningskedjor med fler än 140 anställda och närvaro på 13 orter. Allt under ett tak Modern Ekonomi grundades 2006 genom att fyra redovisningsbyråer på olika orter gick samman till ett bolag. Sedan har det rullat på med både organisk tillväxt och uppköp. Några av milstolparna är köpet av ett finansbolag 2012, starten av ett lönecenter 2013 och börsnoteringen som skedde tidigare i år. – Vårt mål är att utvecklas till den ledande leverantören av ekonomitjänster, säger Frans Blom. Vi kan erbjuda i stort sett alla tjänster inom ekonomi och rådgivning till våra kunder, allt från den löpande redovisningen till avancerad rådgivning och finansiering. I vårt nya affärsområde ME Konsult har vi spets26 kompetenser som bland annat kan hjälpa till med generationsskiften, investeringskalkyler, arbetsmiljöfrågor och familjejuridik. Det gör att vi även är attraktiva som arbetsgivare, hos oss finns flera karriärvägar. När det gäller framtiden har man på Modern Ekonomi planer på en säljorganisation, flera förvärv och ett nyutvecklat franchisekoncept. – Inom några år ska vi finnas i hela landet och vara första valet när företag ska upphandla redovisningstjänster. Man ska tänka på oss i första hand och inte på ett av de stora revisionsföretagen. Det är vår vision. Fortnox Noggranna och intresserade Lasse Hellström driver redovisningsbyrån Fidelis Ekonomi. Hans framgångsrecept är att förekomma kunden och att satsa på personalen. – Fidelis betyder trogen på latin. Det är vad kunden ska känna hos oss, när man väl kommer in vill man stanna kvar. För att lyckas med det har jag satsat mycket på personalen, valt vilka kunder vi vill arbeta med och hela tiden jobbat medvetet mot uppsatta mål. – När jag anställer en person är det två egenskaper jag tycker är viktigast, fortsätter Lasse. De ska vara noggranna och intresserade. Resten kan man lära sig. Vi satsar mycket på utbildning och försöker ha roligt tillsammans, det svetsar samman och bygger förtroende. Man måste vårda sin personal och vara generös. Lasse talar också om vikten att förekomma kunden, att vara proaktiv. Och att lyssna på vad kunden egentligen vill ha och inte vad han eller hon säger. – Vid ett tillfälle hade jag en kund som ville öka sin vinst genom att sänka kostnaderna. Istället gav vi förslag på hur hon kunde öka sina intäkter. Kunden dubblerade sin omsättning, vi har utökat vårt engagemang och kunde då också ta mer betalt. Ett råd till andra redovisningskonsulter är att våga välja sina kunder och att ställa krav på dem. Välj bort de som bara stjäl energi och är olönsamma. Redovisningskonsulten nr 5 2014 Ska bli Sveriges bästa Katarina Hedström Klarin är VD för LRF Konsult, landets största redovisningsbyrå med 1 500 medarbetare. – Det är en stor koloss att leda. Vi har 130 kontor och 120 operativa chefer. Då är det viktigt att alla delar samma bild av företaget för att vi ska kunna uppnå våra mål. Automatiseringen vi är inne i förändrar våra beteende snabbare än vi tror. Vi måste alla bli mer effektiva och vi måste attrahera fler ungdomar till vår bransch. Att få in nya medarbetare med en helt ny synvinkel som jobbar tillsammans med seniorer är en mycket viktig kombination. För ett nationellt företag med många medarbetare är det en utmaning att få med samtliga i det förändringsarbete som LRF Konsult just nu är inne i. – Jag har försökt hitta de orsaker som gör ett kontor framgångsrikt, berättar Katarina. Jag har studerat våra kontor och kommit fram till åtta olika saker som gör att de blir lyckosamma. Dessa har jag kokat ihop till en lista och gett till alla chefer. Sen får de fundera ut vilket eller vilka moment de kan jobba med på just det kontoret. Alla våra medarbetare är inne i ett enormt kompetenslyft just nu. Alla har såklart olika mål men alla är med. Vi ska bli Sveriges bästa rådgivningsföretag. Visma Agda Kompetens, innovation och pålitlighet! Agda PS + Visma.net Absence Visma.net Expense Visma.net Redovisningskonsulten nr 5 2014 Recruitment Visma.net Personal Agda PS Tid Agda PS Att bygga relationer ger framgång Jessica Svensson och Helena Grufman driver sedan 2006 redovisningsbyrån Viredo. Vilket är deras framgångsrecept för att lyckas i redovisningsbranschen? – Vår utgångspunkt har alltid varit ödmjukhet och att visa kunden att vi är glada över det förtroende de ger oss. Vi säger till vår personal att behandla kundens ekonomi och dokument som om det vore sin egen. Vi ska också generera rapporter som kunden förstår, som de kan använda för att ta sin verksamhet vidare, säger Helena. På Viredo jobbar idag 12 personer, olika personligheter som ger dynamik åt företaget. – Hos oss finns någon som passar alla, säger Jessica. Vi har en väldigt platt organisation och ser till att ha kul tillsammans. Det har smittat av sig på våra kunder, de är förvånade att det är så kul att komma till en redovisningsbyrå. Vår framgång består till stor del av att vi känner oss som ett team som löser problem tillsammans. Vi tycker också att vi är framgångsrika i våra relationer med kunderna. Har man en bra relation är det svårt för kunden att gå någon annan stans. En framgångsrik byrå värnar om personalen och bygger relationer med både personal och kunder. fortsättning på nästa sida Payslip Visma.net Resor Agda PS Lön Agda PS Visma Agda Vår framtid Agda PS + Visma.net = Sant Agda PS är ett system som stödjer företagets kärnprocesser inom lön, resor, tid och personaladministration. Systemet frigör resurser, ökar effektiviteten och förenklar arbetet. All information finns samlad på ett och samma ställe och alla i företaget kan använda Agda PS var de än befinner sig. Du väljer själv vilka delar av systemet som passar din verksamhet bäst. Var fjärde löntagare i Sverige inom den privata sektorn får sin lön via Agda PS. Visma.net är Vismas flaggskepp. Det är en affärslösning som kopplar ihop ditt team med företagets verksamhet genom smarta, automatiserade och integrerade affärs-, ekonomi- och HRM-processer i molnet. Visma.net hjälper dig att fokusera på din kärnverksamhet och bli bäst på den. Visma Agda • 0431-44 94 00 [email protected] • www.agda.se 27 SRF KONGRESSDAGAR 2014 Ledarskapet är nyckeln – Vår historia är lik många andras i branschen. När vi växte och blev uppåt fem medarbetare började jag fundera på ledarskapet, säger Ragna Karlén Stavegren. Jag gick en ledarskapskurs och lärde mig kommunikation, situationsanpassat ledarskap och konflikthantering. Just konflikthantering är något vi redovisningskonsulter har stor nytta av, vi får ofta problem när vi kommer i konflikt med en kund för det är vi inte vana med. Ragna är VD vid den egna byrån Karlén & Stavegren. När hon märkte att företagets utveckling stannade upp och de satt fast i gamla rutiner tog hon hjälp av sina medarbetare. – Vi hittade två kärnprocesser som inte fungerade. Våra uppstartsprocesser och kundgenomgångar. För att komma tillrätta med detta standardiserade vi först allt med ISO och sedan Reko, efter det tog vi till oss Lean-konceptet. Nu jobbar vi på ett helt nytt sätt. Våra duktigaste konsulter tar hand om nya kunder och slussar ner dem i organisationen. Genom dokumente- rade och strukturerade genomgångar får vi ut all information till alla. – Vi har med vårt arbetssätt också lyckats skapa säkrare konsulter, fortsätter Ragna. De har alltid varit kunskapsmässigt bra men de måste också veta vad som gäller. Vi har till exempel ett körschema hur man kan förbereda sig inför ett svårt möte. Om du känner dig trygg och äger situationen kan du försätta berg! Mitt tips till andra är att gå en ledarskapskurs, se till att få med personalen i förändringsarbetet och var beslutsam. Ta reda på nuläget och vilket mål du vill uppnå. Då kan du också se vilka insatser som krävs och vilken kompetens som saknas. Digitalisering full ut Olle Rydqvist driver PE Accounting tillsammans med två kollegor. PE Accounting är inte som andra byråer, de är nämligen helt digitaliserade. – Att importera och exportera filer är inte automatiserad bokföring i vår värld. Vi har ingen manuell hantering alls. Kundens fakturor attesteras av chefen, skickas, betalas och bokförs automatiskt. Av våra 17 anställda är det en person som är ekonomiassistent. PE Accounting är en ganska ny aktör men har en snabb tillväxt. I år ökade de sin omsättning från 8,2 miljoner till 14. Målet för nästa år är 20 miljoner. – Att vi lyckas beror till stor del på att vi är extremt tydliga med vilken nisch vi tillhör och vad vi kräver av kunden, säger Olle. Vi är tydliga med vilka system kunden måste ha för att komma åt alla våra lösningar. Vi har ingen personal som stansar bokföring eller laddar upp filer. Det gör att vi inte är ett alternativ för det riktigt lilla företaget. Sammanfattningsvis kan vi säga att alla dessa framgångsrika byråer har något gemensamt. De har satsat mycket på och är måna om sin personal. Att lyfta statusen på yrket kommer att leda till att bra och kompetenta människor söker sig till en karriär som redovisningskonsult. Genom att göra yrket kul och spännande kommer man också att kunna plocka de bästa studenterna. DELTAGARNAS ORD 28 Eva Bratt, Revisorskan Redovisningskonsulter AB, Stockholm Marcus Hyberger, Myllenbergs AB, Helsingborg – Jätteintressant, roligt att ta del av detta ur mitt perspektiv. Jag har själv byggt upp och utvecklat en byrå som jag nu sålt. Det är spännande att höra ungdomarnas visioner och hur de tänker jämfört med hur jag tänkte. Jag har deltagit på kongresserna sedan 1985 och har de senaste åren saknat Byråledarkonferensen så jag uppskattar att den är tillbaka. – För mig var det väldigt inspirerande att höra hur de här personerna byggt upp sina framgångsrika verksamheter via olika strategier. Där jag jobbar är vi också i ett utvecklingsstadie och det är nyttigt att få tips om hur andra gjort. Det här är den första kongressen jag är med på. Det bästa har varit att träffa andra, skapa kontakter och utbyta erfarenheter. Åsa Bergk, ÅsCa Redovisning AB, Handen – Det var första gången jag var med på en Byråledarkonferens. Den här dagen var mycket inspirerande och det var kul att höra allas berättelser, från stort till smått. Lärorikt att få lyssna till andras berättelser om lönsamhet och att få tips till den egna verksamheten. Det vill jag höra ännu mer om. Redovisningskonsulten nr 5 2014 SRF KONGRESSDAGAR 2014 Utställare Vid mässan Ekonomi & Företag fick besökarna möjlighet att träffa utställande företag från många olika branscher. Här fanns allt från programvaruleverantörer till utbildningsföretag och kontorsmöbler. Konsulten gjorde som vanligt ett nedslag bland montrarna. Bransch som färgas av hög sekretess Stephanie Holmström, Frida Kardeskog och Nathalie El Gomati Trots visioner om det papperslösa kontoret och digitala lösningar produceras ändå stora mängder pappersoriginal som också måste arkiveras på rätt sätt. Stockholms största och mest centrala företag för arkiveringstjänster är OCT AB. – Arkivering är för de flesta en rätt trist arbetsuppgift, det är nog bara vi som jobbar med det som tycker det är kul, säger Nathalie El Gomati. Att man tycker jobbet är kul märks inte minst på kundnöjdheten. Vid en kundundersökning fick företaget bara 5:or och 4:or i betyg på en femgradig skala. Hela 85 procent av kunderna är mycket nöjda. Kunderna består av allt från enmansföretag till världens största koncerner och bolag som kräver hög sekretess. – Flera av våra kunder vill inte berätta var de arkiverar sina papper av säkerhetsskäl, berättar Nathalie El Gomati. Det gör att vi inte heller kan använda dem som referenser. Förutom arkivering säkerhetsdestruerar vi även papper som inte behöver sparas längre. Detta tillhandahåller vi själva med helt egen personal i våra egna lokaler. Det tror jag vi är unika med. Finansiering med småföretagarfokus – Hos oss kan småföretagare få samma villkor som de stora bolagen, tack vare våra egna ramavtal, säger Martin Wallin, Wasa Kredit. Vi har ett mycket fördelaktigt leasingupplägg där vi även kan koppla på försäkring och serviceavtal. Vi hjälper också till att avyttra fordonet när det blir aktuellt. Ytterligare en fördel med Wasa Kredit är enligt Martin Wallin en mer transparent prisbild än andra finansieringsbolag. – Vi bakar inte in allt till en klumpsumma som de flesta gör. Vi specificerar alla poster så att kunden enkelt kan se vad han eller hon betalar Redovisningskonsulten nr 5 2014 för, vad som faktiskt ingår i priset. Det vet vi är uppskattat. Genom rabattavtal erbjuder Wasa Kredit SRFmedlemmar förmånliga priser på både billeasing och andra finansieringstjänster. Är man snabb och tecknar ett leasingavtal inklusive försäkring före årsskiftet så bjuder Wasa Kredit på de första tre försäkringsmånaderna. – Vi är väldigt måna om våra samarbetspartners och deras medlemmar, säger Martin Wallin. Ett tätt samarbete gör det möjligt för oss att bli ännu bättre och se till de särskilda behov som just SRFs medlemmar har. Martin Wallin 29 SRF KONGRESSDAGAR 2014 ... fler utställare Partnerprogram för bättre affärer Petra Johannesson och Lotta Berlin Swedish Consulting Group, SwCG, kan vara din nästa inköpspartner när det gäller IT och management. – Vi underlättar för våra kunder när det handlar om att hantera och välja leverantörer, berättar Petra Johannesson. Genom att använda vår modell får man kontroll och kostnadseffektiviseringar, vilket skapar förutsättningar till en bättre inlöps- och leverantörsstrategi. Genom oss får man också tillgång till marknadens bästa leverantörer och möjlighet att välja rätt leverantör utifrån sina egna behov och förutsättningar. SwCG har också ett partnerprogram som vänder sig till bolag som vill växa inom befintliga eller nya marknader men som inte har de ekonomiska förutsättningarna till det på egen hand. – Inom ramen för programmet arbetar vi tillsammans i ett nätverk för att stötta säljprocessen, med marknadsföring, bearbetning av kunder och erfarenhetsutbyte, berättar Petra Johannesson vidare. Dessutom ordnar vi partnerträffar och innovationsdagar där deltagarna kan erbjuda sina tjänster. Lösning för elektronisk fakturahantering Företaget Basware erbjuder elektronisk fakturahantering och e-fakturering i ett så kallat ”open network”. Med hjälp av deras programvara kan man skicka elektroniska fakturor utan att behöva tänka på vilket format mottagaren använder. – Idag utgör ungefär 60 olika affärssystem 90 procent av marknaden, säger försäljningschef Herman von Greiff. Dessa affärssystem producerar elektroniska fakturor i olika format. Tidigare har man varit tvungen att säkerställa att fakturan man skickar också är kompatibel med mottagarens system, annars har den inte kommit fram. Med vår tjänst behöver man inte göra det längre. Vi hanterar många olika format på ett och samma sätt. 30 Att skicka elektroniska fakturor har varit en komplicerad process för företag med många underleverantörer. – Några av våra kunder är Scania, Vattenfall, SKF och ABB, berättar Herman von Greiff. Tack vare vår programvara spelar det ingen roll vilket affärssystem underleverantören använder, vilket underlättar enormt och är tidsbesparande. Man kan se Basware som en mjukvara som läggs utanpå alla affärssystem, omvandlar formatet på den elektroniska fakturan så att alla blir kompatibla med varandra. Detta har även lett till att exempelvis Hogia valt att bygga in Baswares efaktureringslösning i sitt affärssystem. Alla deras användare kan därmed skicka e-faktura med bara ett klick direkt från affärssystemet. Herman von Greiff Redovisningskonsulten nr 5 2014 SRF KONGRESSDAGAR 2014 Öppen lösning i välkänt program ExOpen utvecklar och säljer programvaror för budgetering, prognoser och rapporter. En bra budgetmodul är något som saknas i de flesta av dagens affärs- och ekonomisystem enligt VD Albert Leffler. – Nästan alla som jobbar med budgetering och prognoser skapar sina mallar i Excel. Därför är våra programvaror fullt integrerade med just Excel. Som användare behöver du alltså inte lära dig ett nytt program utan kan lägga en stor del av din tid på analys istället för manuell hantering. ExOpen hämtar data ur ditt affärssystem och ger dig därmed direkt åtkomst till din affärsinformation i realtid. Med tydliga grafer och visualiseringar kan du se trender och mönster samt följa händelser på transaktionsnivå. – Redovisningskonsulter är en kommande marknad för oss, fortsätter Albert Leffler. Vi kommer inom kort att sjösätta en programvara som vänder sig direkt mot redovisningskonsulter och revisorer. Med de molnbaserade tjänsterna kommer man att kunna jobba direkt mot en annan part, till exempel en kund, i realtid. ExOpen har idag 50 anställda fördelade på två kontor, ett i Stockholm och ett i Malmö. – Vår affärsmodell är att kunden hyr sin lösning per månad. Det gör att man utan dyra investeringar kan testa om programmet funkar i den egna verksamheten. Funkar det inte så avslutar men helt enkelt sitt abonnemang. Om vi inte underhåller och utvecklar programvaran så kommer kunderna att välja bort oss. Jag tror att alla som utvecklar affärssystem måste börja tänka så. Företag har varken råd med eller intresse av lösningar som kräver en dyr investering, avslutar Albert Leffler. Albert Leffler Skriv ut en kompis Carl Schillander Redovisningskonsulten nr 5 2014 En produkt som börjar närma sig marknaden för hemmabruk är 3D-skrivare. Priserna har gått ner och användarvänligheten ökat. Marknaden i Sverige är gryende. – En 3D-skrivare kan vara ett ypperligt verktyg för att få barn intresserade av teknik, säger Carl Schillander vid företaget Thaiber. I Finland finns det skolor som köper in 30 maskiner i taget, här i Sverige är det dock lite trögare. Det är synd, företag som till exempel Ericsson och Volvo har tappat 30 procent av sitt rekryteringsunderlag på fyra år på grund av att för få söker sig till tekniska utbildningar. Carl Schillander jämför utvecklingen av 3Dskrivare som den för persondatorer. – Förr var det stora pjäser som stod i speciella rum på företag, nu finns som bekant datorerna i varje hem. Jag tror på en liknande utveckling för 3D-skrivaren. Du kan använda den till väldigt mycket – designa egna smycken, göra fiskedrag eller delar till modellplan. Du kan till och med ta ett foto på din kompis och skriva ut honom eller henne som en liten docka. 31 debat t ar t ike l Ingångsbalansräkning vid insteget i K-regelverken Reglerna i K2 och K3 om ingångsbalansräkning väcker många frågor, dels i vilka situationer det kan bli aktuellt att upprätta en sådan, och sedan hur och när eventuella korrigeringsposter ska bokföras. TEXT: SVEN-INGE DANIELSSON, AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT SRF OCH FÖRELÄSARE PÅ MÅNGA REDOVISNINGSKURSER BLAND ANNAT ÅT SRF FOTO: FREDRIK PERSSON Under 2014 kommer många av våra kundföretag att kliva in i något K-regelverk, och för vissa av dem kan det bli aktuellt att upprätta en ingångsbalansräkning. Detta då det K-regelverk man ska börja tillämpa har andra värderingsregler än tidigare normering. Exempel på detta kan vara egenupparbetade utvecklingskostnader vilka finns som balanspost men som inte får finnas i en balansräkning upprättad enligt K2-reglerna. Det kan också vara en goodwill post som skrivs av på 20 år, vilket inte K3-reglerna godkänner, i många fall blir då avskrivningstiden 10 år och en korrigering måste göras. I K2 hittar du reglerna för upprättande av ingångsbalansräkning i 21 kap, i kommentarerna till detta kapitel i vägledningsdelen finns en hel del matnyttiga kommentarer. I K3-regelverket hittar vi motsvarande regler i kapitel 35. Ingångsbalansräkning i K2 Om vi börjar med förenklingsregelverket K2 så räknar man upp ett antal situationer där korrigering ska ske mot ingående eget kapital, med vilket man avser ingående eget kapital det första år man tillämpar K2-reglerna, jämförelseåret berörs ej. Det finns ett antal situationer då korrigering kan bli aktuellt vid insteg i K2-reglerna. Till exempel får följande poster inte finnas i en balansräkning upprättad enligt K2-reglerna: • Egenupparbetat immateriell anläggningstillgång. • Uppskjuten skattefordran eller uppskjuten skatteskuld. • Uppskrivning på annan anläggningstillgång än byggnad och mark. Av kommentarerna till kap 21 framgår att ett företag som berörs av någon eller några av ovan poster i samband med övergång från 32 annan normering till K2 ska upprätta en särskild ingångsbalansräkning. Effekten av dessa korrigeringar bokförs direkt mot eget kapital, (Balanserat resultat). I första läget har vi att utgå från en fastställd balansräkning från föregående räkenskapsår, denna utgör således utgående balans för föregående år, enligt kontinuitetsprincipen i ÅRL:s 2 kap 4 § p 7 så ska denna sedan utgöra ingående balans för nästföljande räkenskapsår, så även vid övergång till K-regelverk. Enligt kommentaren till 21 kap i K2 sker då korrigeringen genom att en bokföringspost bokförs mot ingående eget kapital, resultatet blir en justerad ingående balans. Som jag tolkar detta så bör denna bokföringspost dateras på räkenskapsårets första dag, säg exempelvis 1 jan 2014. När ska denna transaktion då senast vara bokförd? Vi kan konstatera att bokföringsposten per definition inte utgör någon affärshändelse utan är en övrig bokföringspost. Det är sannolikt så att i många fall aktualiseras frågan om ingångsbalansräkning först i samband med sista bokslutet enligt tidigare normering, det vill säga då den ingående balansen fastställs genom att utgående balans blir färdig i bokslutet. Ingångsbalansräkning i K3 I K3 regelverkets 35 kap anger Bokföringsnämnden, BFN att en förstagångstillämpare ska upprätta en ingångsbalansräkning och att detta ska göras ”per tidpunkten för övergång”, vilket då anges som första dagen på det tidigaste räkenskapsår för vilket ett företag upprättar fullständig jämförande information enligt K3-reglerna. Vilket då blir första dagen för jämförelseåret för ett större företag och första dagen på räkenskapsåret för ett mindre företag som valt att inte räkna om jämförelsetalen med stöd av reglerna i 3 kap 5 § årsredovisningslagen, ÅRL. Sven-Inge Danielsson Detta torde innebära att själva grund- och huvudbokföringen av dessa bokföringsposter även i K3 kommer att ske vid en senare tidpunkt än den redovisningsperiod då insteget i K3-regelverket skedde. Vilka poster som kan innebära korrigeringar i den ingående balansen i K3 framgår även det av det 35 kapitlet. Argument för tidpunkten för bokföring Rent praktiskt så har vi ju i många fall inga korrigeringsposter fastställda förrän i samband med bokslutsarbetet, det vill säga vid en senare tidpunkt än den som enligt god redovisningssed är accepterad som sista tillåtna bokföringsdag för räkenskapsårets första månad. Frågan blir då ska ingångsbalansräkningen upprättas så snart det kan ske, och innebär det senast 50 dagar efter räkenskapsårets påbörjande, eller kan man dröja med bokföringsposten till en tidpunkt 50 dagar efter den månad bokslutet är färdigställt, eller kan man rentav vänta tills bokslutsarbetet för det första året man tillämpar K-reglerna? Redovisningskonsulten nr 5 2014 I de två senare fallen dyker då frågan upp om man kan datera en bokföringspost som avser korrigering av ingående eget kapital med annat datum än räkenskapsårets första dag? Finns det någon koppling till bokföringslagens, BFLs regler om öppningsbalansräkning? Av 4 kap. 3 § BFL följer att när bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras, ska företaget utan dröjsmål upprätta en öppningsbalansräkning. Eftersom BFN använder ett annat begrepp än det som används i BFL och det faktum att vare sig K2 eller K3 hänvisar till begreppet öppningsbalansräkning så torde BFNs avsikt inte vara att den ingångsbalansräkning som i vissa situationer ska upprättas vid insteg i K-regelverken ska anses utgöra en öppningsbalansräkning. När ett företag börjar tillämpa K2 eller K3 har BFN dessutom sagt att det är fråga om byte av redovisningsprincip – vilket torde vara något annat än vad som avses i 4 kap. 3 § BFL. En annan viktig fråga är, hur förhåller vi oss till aktiebolagslagens, ABLs regler om kontrollbalansräkning med mera? Vi kan i vart fall konstatera att det kan finnas situationer där det egna kapitalet helt eller delvis blir förbrukat när vi tillämpar nya externredovisningsregler Redovisningskonsulten nr 5 2014 som bland annat medför korrigeringar i den ingående balansen vid insteget i K-regelverken. Ett liknande problem uppstår också när man beslutat om utdelning utifrån äldre regler men där en korrigering till K2-regler kan innebära att bundet eget kapital inte är helt intakt vid utdelningstidpunkten vilket ABL kräver. Av dessa anledningar torde det, oaktat vad vi kommer fram till gällande tidpunkten för bokföring av bokföringsposten som ska korrigera vissa värden i den ingående balansen, vara av stor vikt att beakta effekten av dessa korrigerar så snabbt som möjligt det första räkenskapsåret K-reglerna tillämpas. Sammanfattning Sammanfattningsvis så anser jag att man i kommentaren till 21 kapitlet i K2 och 35 kapitlet i K3 tydligare borde angivit när denna bokföringspost senast ska vara bokförd. Eftersom så inte är fallet så uppstår denna osäkerhet. Men min slutsats blir att det är frågan om en korrigering i form av en särskild bokföringspost, och då ska den bokföras i grundbok och huvudbok så snart det kan ske. Detta då reglerna i 5 kap. 2 § BFL ska tillämpas även på övriga bokföringsposter. Om man tolkar dessa regler så anser jag att det blir antingen direkt vid insteget i K-reglerna eller i vissa fall i den period man befinner sig då bokslutsarbetet utförs. Jag kan inte se något tydligt stöd att vänta med att bokföra denna korrigeringspost till i samband med bokslutsarbetet för det första räkenskapsåret K-reglerna tillämpas. Reglerna finns visserligen beskrivna i ett bokslutsregelverk, K2 eller K3, men är i dessa regelverk speciellt reglerade och det anges att det är ingående eget kapital som ska korrigeras vilket jag anser talar för bokföring vid en tidigare tidpunkt. Jag tar gärna emot synpunkter kring detta med ingångsbalansräkning och välkomnar en aktiv debatt. SRF tipsar om kursen... SRFs Redovisning III – Bokslutsfrågor enligt K2 och K3 En fördjupningskurs i bokslut med viktiga skillnader mellan K2 och K3. Göteborg den 19-21 januari 2014 Stockholm den 16-18 februari 2015 Lärare: Sven-Inge Danielsson och Per Lindblom 33 re a v i t k •Effe partner Byrå digitalt ta m e o b s r g •A gån i m •Ko partner Byrå 4 1 0 2 N A TURNÉPL – 3/11 • Uppsala l gillet te clarion ho 4/11 • Gävle – Scandic e – 5/11 • Borläng rlänge o Scandic B 11 ona – 13/ r k ls r a K • Scandic 17/11 • Umeå – laza Scandic P 18/11 • Luleå – uleå Scandic l – 19/11 • Kiruna Scandic 1 nd – 26/1 • Östersu y it Scandic c 1 all – 27/1 • Sundsv Scandic ll – 28/11 a v s ik d u •H Scandic – 1/12 • Malmö :t Jörgen Scandic S rg – 2/12 • Götebo rown Scandic c 2 olm – 8/1 • Stockh e center World trad ) (new york Välkommen till ett in ta del av nyttiga tips Bli FoRtnoX ByrÅpartner R Ö F S I T GRA R! BYRÅE 29/9 – 8/12 roadshoW2014 nu kommer vi till dig som arbetar inom redovisnings- och revisionsbranschen. Vi visar dig fördelarna med att vara Fortnox Byråpartner och du får tips på hur du effektivt kan arbeta med Fortnox tillsammans med dina kunder. du har även möjlighet att ställa frågor till oss samt att träffa kollegor i branschen. Vi ser fram emot att få träffa dig – varmt välkommen! Anmäl dig på www.fortnox.se/roadshow Ps: Givetvis är alla lika välkomna, dvs både du som är kund men också du som ännu inte är kund till oss! hÖStenS nyheter och andRa nyttiGa tips nspirerande seminarium ByrÅPaRtneR och höstens nyheter! Anmäldigochdinamedarbetare på www.fortnox.se/roadshow Härhittarduävenmerinformation omFortnoxRoadshow.Hardunågra frågorsåhörgärnaavdigtilloss! E-post:[email protected] Telefon:0470-785000 Skärpt förmånsbeskattning av elektronisk utrustning Skatteverket har uppdaterat sitt ställningstagande från 2009 och menar nu att en bedömning om förmånsbeskattning ska ske för varje elektronisk enhet som används utanför den ordinarie arbetsplatsen. Dessutom ska en självständig bedömning göras även för de tjänster som används privat. Det kan innebära att en mobiltelefon som är väsentlig för arbetet inte förmånsbeskattas medan fri surf som inte är väsentlig för arbetet ska förmånsbeskattas. TEXT: IRINI KALLIDES, NORSTEDTS JURIDIK AB Ställningstagande från 2009 om mobiltelefoner Skatteverket lämnade under 2009 ett ställningstagande där man menade att privat användning av en företagsmobil enligt abonnemang med fast avgift kan vara skattefri. Nu lämnar man ett förtydligande ställningstagande i ämnet och skärper tillämpningen. Nytt ställningstagande om elektronisk utrustning Det nya ställningstagandet omfattar förutom mobiltelefoner även annan elektronisk utrustning som dator, läsplatta och router som tillhandahålls av arbetsgivaren mot fast avgift utan möjlighet att särskilja användandet. Skatteverket delar även upp de tjänster som tillhandahålls i form av mobil telefoni, sms, mms och surf eller datatrafik. Avsikten är att en bedömning om förmånsbeskattning ska ske för varje enhet och för varje tjänst som ingår i abonnemanget. Utgångspunken är att tjänster som faktureras utöver de tjänster som ingår i abonnemang mot fast avgift ska förmånsbeskattas, eftersom man i sådana fall kan särskilja det privata användandet från nyttan i anställningen. Frågan är när förmånsbeskattning ska ske om arbetsgivaren har ett abonnemang mot fast avgift? Ingen förmånsbeskattning för arbetsredskap Om följande tre rekvisit är uppfyllda ska någon förmånsbeskattning av elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift inte ske: • Om det är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter att ha tillgång till utrustningen eller abonnemanget. 36 • Om värdet av förmånen är av begränsat värde för den anställde. • Förmånen är svår att särskilja mot nyttan i anställningen. Rekvisiten anses uppfyllda i fall där utrustningen eller abonnemanget används i arbetsgivarens lokaler. Användning under arbetstid för att utföra privata ärenden förmånsbeskattas alltså inte. Sker användningen på ordinarie arbetsplats som inte är i arbetsgivarens lokaler menar dock Skatteverket att en särskild bedömning ska göras. Privat användning utanför ordinarie arbetsplats Används utrustningen utanför ordinarie arbetsplats ska normalt beskattning ske för möjligheten att använda utrustning och abonnemang menar Skatteverket. Beskattning sker då till marknadsvärdet, det vill säga till den kostnad som den anställde hade haft om han eller hon själv hade anskaffat motsvarande utrustning eller abonnemang. Är de tre rekvisiten ovan uppfyllda slipper man dock förmånsbeskattning även i den här situationen. Rekvisiten provas för varje enhet och för varje tjänst för sig, se exempel tre nedan. Skatteverkets exempel Exempel 1: Lisa har tillgång till både mobil och läsplatta utanför kontoret. Eftersom bara mobilen med fast abonnemang är av väsentlig betydelse för arbetsuppgifterna utanför ordinarie arbetsplats förmånsbeskattas hon för den privata användningen av läsplatten utanför arbetsplatsen. förmånsbeskattning. Lena som är i samma situation meddelar dock att hon inte vill använda arbetsgivarens mobil på sin fritid och man kommer överens om det skriftligt. Eftersom hon inte har tillåtelse att använda utrustningen för privat bruk utanför ordinarie arbetsplats uppkommer inte någon skattepliktig förmån. Exempel 3: För Per är det av väsentlig betydelse för arbetet utanför den ordinarie arbetsplatsen att ha tillgång till en mobiltelefon att ringa med, men han behöver inte fri surf. Han förmånsbeskattas därför för möjligheten att utnyttja abonnemanget för surf utanför den ordinarie arbetsplatsen. Att fri surf ingår i det abonnemang som arbetsgivaren tecknat påverkar inte den skattemässiga bedömningen enligt Skatteverket. Mer administration för företagen Ställningstagandet från 2009 innebar en förenkling i hanteringen av förmåner för företaget. Det nya ställningstagandet innebär dock fler och svårare bedömningar för företagen och medför också mer administration. Det är viktigt att arbetsgivare går igenom sina rutiner och ser över behovet av både utrustning och tjänster utanför arbetsplatsen, då förutsättningarna för förmånsbeskattning utvidgas i och med det nya ställningstagandet. Förtydliganden kan ske i personalhandboken och dokument bör undertecknas med anställda där de förbinder sig att inte använda företagets utrustning för privata ändamål utanför arbetet, om avsikten är att de inte ska förmånsbeskattas. Exempel 2: Då Adams mobil inte är av väsentlig betydelse för arbetet utanför arbetsplatsen sker Redovisningskonsulten nr 5 2014 pr o f i l en SKILLNADER MELLAN LÄNDERNA Att vara Auktoriserad Redovisningskonsult i vårt grannland i väster skiljer sig en hel del mot hur det är att var yrkesverksam här i Sverige. Sandra Riise är VD för Norges motsvarighet till SRF, NARF, och berättar här för Konsultens läsare om de mest markanta skillnaderna. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN Sandra Riise har en lång karriär med fler olika yrkesroller inom ekonomi. Hon har jobbat som både redovisningskonsult och revisor, varit rådgivare och bankchef. Hon har till och med varit kommunalråd i Andøy Kommune. Nu bor Sandra i Oslo och har sedan 1996 varit VD för Norges Autoriserte Regnskapsföreres Förening, NARF. Ett förbund som har 7 500 medlemmar, varav 7 100 är auktoriserade. Hur fungerar auktorisationen av redovisningskonsulter i Norge? – I Norge är det Finansinspektionen som auktoriserar både revisorer och redovisningskonsulter. Kravet för att bli Auktoriserad Redovisningskonsult är minst tre års högskolestudier motsvarande 180 högskolepoäng samt två års praktik. Du ska också ha en god ekonomi och inte vara straffad tidigare. I Norge måste man vara auktoriserad för att få bedriva näringsverksamhet som redovisningskonsult, det är en av anledningarna till att vi har så pass många fler medlemmar mot i Sverige. Som Auktoriserad Redovisningskonsult är det Redovisningskonsulten nr 5 2014 också krav på vidareutbildning precis som i Sverige, minst 77 timmar fördelade över tre år. Näringslivet i Norge har hög tillit till yrkesgruppen, 355 000 företag anlitar en Auktoriserad Redovisningskonsult idag. Totalt finns det 11 600 Auktoriserade Redovisningskonsulter i Norge varav ungefär 62 procent är medlemmar hos oss. Våra medlemmar står för 80 procent av hela branschens omsättning. Att vi har så pass många medlemmar trots att det inte är vi som ansvarar för auktorisationen beror på att vi har många fördelaktiga förmåner, bland annat kurser, support och informationsmaterial. fortsättning på nästa sida Vi vet vad tekniska konsulter behöver! Projektanalys på detaljnivå för att följa projekten och göra ekonomisk uppföljning är bara en av finesserna i Briljant. Läs mer och prata med några av våra kunder www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag 37 Hur genomförs era kvalitetskontroller? – Alla Auktoriserade Redovisningskonsulter har en kontroll minst var sjunde år. Vi har 30 medlemmar som jobbar som kontrollanter hos oss, de är alltså inte anställda av NARF. Dock har vi två personer hos oss som sköter det administrativa och ser till att alla blir kontrollerade. Skulle det visa sig att den auktoriserade inte blir godkänd blir det en ny kontroll som de själva får bekosta, utöver den årliga kontrollavgiften. Omkontrollen kostar 13 000 norska kronor vilket svider en hel del. Hos oss är det ungefär 15 procent som inte klarar sig igenom den första kontrollen vilket jag tycker är för högt. Är kvaliten allt för låg vid kvalitetskontrollen skickar vi information om det till Finansinspektionen. Det är de som egentligen ansvarar för kontrollerna men de klarar inte av att genomföra dem själva, därför har vi fått det uppdraget. ungefär 250 000 aktiebolag och under de första åren efter införandet av frivillig revisionsplikt var det 100 000 som valde bort revision. Det är betydligt fler än i både Sverige och Danmark. Jag tror det beror på att det flesta företag anlitar en Auktoriserad Redovisningskonsult och redan har kvalificerad hjälp. Alla aktiebolag som står under Finansinspektionen tillsyn måste dock ha revision. Frivillig revision är den största förenklingen för företagare som genomförts i Norge, Hur ser revisionsplikten ut? Har ni lagstadgad revisionsplikt eller är några bolag undantagna? – Alla aktiebolag med mindre än fem miljoner i omsättning, mindre är 20 miljoner i balansomslutning, färre än 10 anställda och inte är koncerner kan väja om de vill ha revision eller inte. Detta infördes i maj 2011. I Norge finns Har ni någon Bokslutsrapport eller liknande som kvitto för god kvalitet i bokslutet? – Ja, det har vi. Vi kallar den Regnskapsföreruttalelse. Det är ett resultat av det samarbete vi har med de andra förbunden i Norden, bland annat SRF. Vi vet att det i fjol gavs ut 3 017 Bokslutsrapporter eftersom det dokumenteras hos myndigheterna. Vi har, precis som SRF, haft svårt att få våra medlemmar att använda detta verktyg. Det kan ta en tid innan nya rutiner har satt sig. I Sverige har vi Reko – Svensk standard för redovisningstjänster, som ska vara ett hjälpmedel till bättre kvalitet i redovisningen. Finns något liknande i Norge? – Här i Norge har vi sedan 1993 lag på att man måste vara auktoriserad för att få göra räkenska- Här i Norge har vi sedan 1993 lag på att man måste vara auktoriserad för att få göra räkenskaperna åt andra. en förenkling som innebär över en miljard i lägre kostnader för företagen. perna åt andra. I regelverket står det att jobbet ska utföras enligt ”God regnskapsföringsskick”, GRFS. Det motsvarar Reko. GRFS tas fram av branschen som består av oss, revisionsföreningen och ekonomiförbundet. Tillsammans har vi arbetat fram denna branschstandard. Det finns alltså en lag om auktorisation, föreskrifter och sedan en branschstandard att följa. Vi har också vårt kvalitetssystem som talar om hur man ska jobba och som hjälper redovisningskonsulten med verktyg för att få det dagliga arbetet att Varför skall vi Snabbavveckla ditt bolag? Vid snabbavveckling är det viktigt att säljaren av bolaget kan förlita sig på att den som anlitas för avvecklingen under lång tid fullgör förpliktelser gentemot Skatteverket och andra. Detta påverkar både säljaren och bolaget. Vi har snabbavvecklat aktiebolag sedan 1992. Genom denna snabba, säkra och kostnadseffektiva tjänst har vi under åren avvecklat mer än 18 000 st aktiebolag. Att anlita oss för snabbavveckling är idag det vanligaste sättet för att snabbt och säkert avveckla aktiebolag. Sänd balans- och resultatrapport för offert. Kontakta oss så hjälper vi dig! FALUN 023-79 23 00 MALMÖ 040-720 20 STOCKHOLM 08-23 41 15 GÖTEBORG 031-17 12 25 E-POST: [email protected] HEMSIDA: www.standardbolag.se LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 38 Redovisningskonsulten nr 5 2014 funka. Till sist har vi kvalitetskontrollen för att säkerställa att allt efterlevs. Har ni fler yrkesroller än redovisningskonsulter i er organisation? Hur ser ni till exempel på lönekonsulter (som nyligen blivit en del av SRF)? – Idag är NARF bara en förening för Auktoriserade Redovisningskonsulter. Vi har också några hundra studenter som är medlemmar hos oss. Vi vet dock att företagare behöver råd och hjälp i andra frågor och att branschen behöver fler kompetenser, bland annat inom lön. Därför kommer vi troligen att gå samma väg som SRF, att öppna upp för andra yrkeskategorier i vårt förbund. Ni har genomfört en framtidsstudie för redovisningsbranschen i Norge. Hur ser framtiden ut för yrket? – Vi har genomfört en omfattande strategiprocess som innefattat medlemsundersökningar, kundundersökningar och samtal med några medlemsföretag. Tre övergripande frågeställningar har varit i fokus, med medlemmarnas kunder i centrum. Hur kommer näringslivet att se ut framöver, vilket behov har våra medlemmar och vad kan vi göra för att täcka deras behov. Baserat på detta har vi kommit fram till en ny strategi för vårt förbund. – Vi kommer att fokusera vårt arbete på fyra områden. Först är det myndighetsarbetet, det vill säga regelverket. Det måste förenklas ytterligare för Norska företagare. Det andra området är marknadsorientering. Vi ska hjälpa våra medlemmar att bli mer marknadsorienterade så att yrkesrollen kan få en ännu högre status, få ett högre anseende. Vi måste, precis som i Sverige, blir mer attraktiva för studenterna när de ska välja yrkesbana. Det tredje området är IT. Tekniken är det som främst driver utvecklingen i branschen och kommer att förändra enormt mycket. Det kommer att bli stora konsekvenser för alla och vi som förbund måste synliggöra alla möjligheter som IT-utvecklingen för med sig. För det fjärde ska vi vidareutveckla och höja kompetensen hos våra medlemmar. Det ska vi göra med attraktiva utbildningar och produkter som tillfredsställer det vardagliga arbetet. – Att samarbeta med SRF och de övriga nordiska grannländernas förbund blir viktigare och viktigare för varje år. Våra medlemmar internationaliseras med kunder som har dotterbolag i flera länder, det är viktigt att tänka över gränserna. Bästa nyttan är det erfarenhetsutbyte vi gör med varandra, det gör oss alla starkare. Jag tycker att SRF och alla som arbetar där gör ett mycket bra jobb, avslutar Sandra Riise. Redovisningskonsulten nr 5 2014 Sandra Riise 39 PÅ GÅNG MED SRF UTBILDNING Har du koll på förändringarna? Varje år sker det nyheter som påverkar jobbet som redovisnings- och lönekonsult. Lagar tillkommer och ändras, nya riktlinjer ska följas. Detta gör att våra kurser ständigt uppdateras. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: LARS DAHLSTRÖM Innehållet i flera av våra kurser styrs av olika lagar och regler, detta gäller främst inom skatteområdet, vilket kan påverka redovisningen väsentligt. När en lag ändras så ändras också innehållet i relevant kurs. Detta gör att en kurs kan vara högaktuell för dig trots att du kanske gått just den kursen för några år sedan. Här nedan kan du se några av de nyheter i kursinnehållet som är aktuella just nu. Känner du att det är något du inte riktigt har koll på så kanske en repris på kursen kan vara aktuell. Skatteplanering i ägarledda företag • Ändring av 3-12-reglerna (bland annat utredning om ”likartad verksamhet” tillsatt, rättsfall från HFD om närståendebegreppet). • Nya regler för enskilda näringsidkare som påverkar skatten. Kunskap är färskvara. Sambandet redovisning och beskattning • Nytt förhandsbesked om periodisering av anslutningsavgifter (fibernät). • Hur påverkar komponentavskrivning på fastigheter i K3 skatterätten? Avveckling av företag • Nya EU-regler på familjeområdet bör beaktas vid utflyttning. • Tillsatt utredning om ”likartad verksamhet” i 3:12-reglerna påverkar avveckling av 3:12-företag och generationsskiften. Fastighetsbeskattning • HD-fall från oktober 2013 ger stämpelskatt på en så kallad ”kattrumpa” (gåva till AB). Påverkar HD-fallet inkomstskattepraxis – förhandsbesked förväntas från Skatterättsnämnden hösten 2014. • Förhandsbesked om reparation – SRN 201401-22. Högre skattekurs • Företagsskattekommitténs slutbetänkande SOU 2014:40. • Avdrag medges för finansiella kostnader enbart mot finansiella intäkter. • Finansieringsavdrag på 25 procent införs. 40 Skattedagarna SRFs Redovisningsdagar • Materiella nyheter: Investeraravdraget, Personalliggare i byggbranschen, Företagsskatteutredningen (sänkt bolagsskatt och begränsning av ränteavdrag), Förenklingsutredningen - enskild firma och handelsbolag, Skatteaspekter på K2/K3. • Rättsfall med mera: Tjänsteställe, Dispositionsrätt, Rot/Rut, Skattetillägg, Fakturering till eget bolag, 3:12-reglerna, Momsavdrag för representation, Tryckerimomsen. • Nytt EU-direktiv leder till ändringar i ÅRL, uppdatering av K2-reglerna, nytt allmänt råd för årsbokslut på gång. Instegsfrågor första gången K-regelverken tillämpas, SRFU, tolkningsfrågor vid tillämpning av K2-regler. I år ingår även skattenyheter denna dag. Redovisning III – bokslutsfrågor enligt K2 och K3 • Fokus på K2-regelverket med extra fokus på instegsfrågor för företag som första gången ska använda ett K-regelverk. Upprätta årsredovisning enligt K2 och K3 • Extra fokus på instegsfrågor samt ”förstagångsanvändarinfo” i årsredovisningen. Intäktsredovisning enligt K-regelverken • Möjlighet till byte av redovisningsprincip vid insteg i K-regelverk. Frågor som kan påverka valet mellan K2 och K3. Momsen 2014 samt Momsen-nyhetsdag • Nya ställningstaganden gällande de nya reglerna om frivillig skattskyldighet som började gälla 1 januari. • Förslag till nya regler för elektroniska tjänster och appar som ska gälla från 1 januari 2015. • Nya regler för hur importmomsen ska redovisas från och med den 1 januari 2015. • Förslag om att ta bort reglerna om gruppregistrering – vad får detta för konsekvenser? • Förslag om att ta bort slussningsregeln – vad får detta för konsekvenser? • Nya regler för avdrag av moms i samband med representation. • Tryckerimomsen – vad är statusen nu med tanke på domen från hovrätten? Redovisningskonsulten nr 5 2014 Årets nyhetsdag – nu med skatt Här genomförs årets Nyhetsdagar: SRF Nyhetsdag är en av våra årligen återkommande kurser och också en av de mest populära. I år får du dessutom information om de viktigaste nyheterna inom skatteområdet. TEXT: TINA SJÖSTRÖM I mitten av oktober inleddes årets turné för SRFs Nyhetsdag, kursen som genomförs på de flesta större orter i landet. Turnén är igång ända fram till februari 2015. SRFs Nyhetsdag är en av våra mest populära kurser, till stor del beroende på att man på nära håll får en ordentlig genomgång av det senaste inom redovisningsområdet. I år har vi dessutom lagt till några timmar om nyheter på skatteområdet vilket gör kursen ännu mer komplett. Ett urval av innehållet När det gäller redovisning kommer vi att lyfta senaste nytt inom K-projektet, ett nytt EUdirektiv som ger en ny årsredovisningslag och vilka förändringar som kommer att påverka normeringen. Vi kommer att berätta om nyheter och förbättringar i Reko 2015. På skattefronten tar vi bland annat upp nyheter från Skatteverket, pratar om utdelning från fåmansbolag och investeraravdraget. Nytt ansikte SRFs senaste tillskott Mats Brockert är den som kommer att hålla i skattedelen. Mats har länge varit anställd hos Skatteverket och kommer närmast från en tjänst på Bokföringsnämnden. Övriga lärare vid Nyhetsdagen är Claes Eriksson och Mikael Carlson. – Under SRFs Nyhetsdag kommer deltagarna att få veta de senaste nyheterna och förändringarna inom tre viktiga områden, säger Claes Eriksson. Det gör den här kursen till ett bra val för alla i redovisningsbranschen. Malmö, 21 oktober 2014 Helsingborg, 22 oktober 2014 Uppsala, 6 november 2014 Göteborg, 11 november 2014 Stockholm, 1 december 2014 Gävle, 9 december 2014 Falun, 10 december 2014 Växjö, 15 december 2014 Jönköping, 16 december 2014 Linköping, 17 december 2014 Visby, 15 januari 2015 Västerås, 20 januari 2015 Örebro, 21 januari 2015 Karlstad, 22 januari 2015 Luleå, 27 januari 2015 Skellefteå, 28 januari 2015 Umeå, 29 januari 2015 Stockholm, 3 februari 2015 Malmö, 4 februari 2015 Göteborg, 5 februari 2015 Östersund, 12 februari 2015 Örnsköldsvik, 17 februari 2015 Sollefteå, 18 februari 2015 Sundsvall, 19 februari 2015 Välj rätt löneutbildning och få aktualitetstimmar I våras auktoriserades de första lönekonsulterna hos SRF. Precis som för redovisningskonsulter innebär auktorisationen en kontinuerlig fortbildning. För att säkerställa kvaliteten hos utbildningsanordnare på löneområdet valideras utbudet så att deltagarna säkert vet att kursen även ger aktualitetstimmar. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: FREDRIK PERSSON Att välja rätt kurs vid fortbildning är inte helt lätt. Förutom att kursinnehållet ska ligga på rätt nivå och vara relevant för det egna behovet måste man också hålla koll på att kursen verkligen ger utlovat antal aktualitetstimmar. Den som är auktoriserad, och därmed har ett krav på sig att vidareutbilda sig, tillhör en attraktiv målgrupp för utbildningsanordnare. För att säkerställa kvaliteten hos aktuella utbildare genomför SRF en validering av deras utbildningar. En kurs som är validerad och godkänd hos SRF ger dig aktualitetstimmar. Går du däremot en kurs som inte uppfyller kraven enligt vår validering så får du heller inte tillgodoräkna dig de kurstimmarna. För att en utbildning ska ge aktualitetstimmar för en lönekonsult ska nivån på kursen vara högre en de krav som ställs vid auktorisation, den ska syfta till fortbildning, medföra en höjning från auktorisationsnivå och innehålla minst två teoritimmar. Redovisningskonsulten nr 5 2014 – Utbildningsgruppen har nyligen haft ett möte där vi inlett valideringen av utbildningsanordnare på löneområdet, säger Zennie Sjölund, ansvarig för lönefrågor hos SRF. Att säkerställa att utbildningen ligger på rätt nivå är en process där vi bland annat går igenom kursbeskrivning, omfattning och mål. När valideringen är klar kommer de utbildningsanordnare som blivit godkända att presenteras, bland annat på vår webbplats. Intresserad av validering? Zennie Sjölund Är du utbildningsanordnare och vill få din kurs validerad? Så här gör du: Kontakta Zennie Sjölund på SRF, för att få tillgång till det valideringsformulär som ska fyllas i. Formuläret granskas och bedöms av SRF Lön Utbildningsgrupp. För att säkerställa kvaliteten för den validerade utbildningen kommer vi även att göra en granskning vid ett kurstillfälle. Du når Zennie Sjölund på zennie.sjolund@ srfkonsult.se eller 010-483 80 56. 41 Samarbete för fler redovisnings- och lönekonsulter Yrkeshögskoleutbildningar till redovisningsekonom – YH – är attraktiva för redovisnings- och lönebranschen ur rekryteringssynpunkt, mycket tack vare att delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Sedan en tid har SRF ett givande samarbete med både utbildningsanordnare och Myndigheten för yrkeshögskolan. TEXT: TINA SJÖSTRÖM Redovisningsbranschen står inför ett markant rekryteringsbehov, både på grund av kommande pensionsavgångar och att yrkeskåren blir allt mer attraktiv på marknaden. YH-utbildningar har på senare år seglat upp som en av de mest intressanta rekryteringsbaserna för uppdragsgivare inom redovisning och lön. Detta beror till stor del på att studerande vid YH-utbildningarna ska ha ett visst antal veckors praktik. Uppdragsgivaren ges här en ypperlig möjlighet att lära känna personen under praktiktiden samtidigt som studenten lär sig mycket om själva hantverket i yrket. SRF har inom både redovisning och lön, ett samarbete med utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan. Det innebär bland annat att SRF inom löne- och redovisningsområdet och FAR som är med inom redovisningsområdet, validerar ansökningar om utbildning som blir beviljade att ingå i yrkeshögskolan. – I vårt valideringsjobb bedömer vi bland annat hur många poäng kurserna ger jämfört med en akademisk utbildning, säger SRFs utbildningschef Fredrik Lantz. Vi försöker säkerställa att eleverna får rätt grund så att de längre fram i karriären kan söka sig mot auktorisation. Vi förser också myndigheten med aktuella siffror på hur branschen ser ut när det gäller rekryteringsbehovet. – De utbildningsanordnare som blir validerade av oss är ofta väldigt tacksamma för den input vi ger, fortsätter Fredrik Lantz. Har vi synpunkter kan de skruva till sin utbildning så Irini Kallides, produktchef skattedagar. att den blir ännu bättre. De som är förutseende kontaktar oss i förväg, inför sin ansökan. Ana Andric som är analytiker vid Myndigheten för yrkeshögskolan tycker att samarbetet med SRF och FAR fungerar bra. – Myndigheten ansvarar för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige. Vi analyserar arbetsmarknadens behov av yrkeskompetenser, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statsbidrag till utbildningsanordnarna. I vårt arbete med att analysera efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning behöver vi samarbeta med organisationer som har god kännedom om arbetsmarknadens kompetensbehov. Samarbete med SRF och FAR har därför varit värdefullt för att myndigheten ska kunna bidra till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. – I dialog med SRF och FAR har vi bedömt att i utbildningar som leder till redovisningsekonom och som har för avsikt att förbereda de studerande för en kommande auktorisation till redovisningskonsult, ska krav från branschorganisationerna tydligt speglas i utbildningsinnehållet. Samma sak gäller löneutbildningarna. Behovet av nya redovisnings- och lönekonsulter är stort i hela landet. Omkring 95 procent av de som examinerats från en YH-utbildning har en sysselsättning året efter examen som helt eller till viss del överensstämmer med utbildningen. Det vittnar om att det är många som slåss om kandidaterna. ALLT NYTT PÅ ETT BRÄDE – FÖR DIG OCH DITT FÖRETAG – Det är fler platser på YH-utbildningarna nu än när vi inledde vårt samarbete, säger Fredrik Lantz. Vår bedömning är ändå att det inte är tillräckligt i förhållande till vad marknaden är i behov av. Malin Palm som är utbildningshandläggare på Myndigheten för yrkeshögskolan svarar på frågan varför det inte finns fler platser. – Ansökningarna som inkommer till Myndigheten för yrkeshögskolan bedöms i två steg. I det första steget bedöms om utbildningen uppfyller kraven, enligt författningarna, för att ingå i yrkeshögskolan. I det andra steget bedöms bland annat hur väl utbildningen i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Anledningen till att utbildningar konkurrensutsätts mot varandra är att de statliga medlen som finns att fördela är begränsade. Förutom att konkurrera med utbildningar inom samma yrkesroll konkurrerar även ansökningarna med utbildningar inom andra yrkesroller. Gemensamt för de som beviljas är att det finns en stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildningen oavsett yrkesroll. Sett till antalet platser som beviljades i ansökningsomgången 2013 var bland annat utbildningar till redovisningsekonom prioriterade. – Jag är mycket positivt inställd till den relation vi har med Myndigheten för yrkeshögskolan, säger Fredrik Lantz. De är öppna och lyssnar på våra synpunkter, de är framåt och får saker att hända. Vi har helt enkelt ett väldigt gott samarbete. Mer information och bokningsuppgifter nj.se/skattedagar Nu är det tid att boka höstens och vinterns Skattedagar! Du får alla skattenyheter med analyser och kommentarer under en dag i kollegors sällskap på en plats nära dig. Allt för att hjälpa dig att bli en allt bättre konsult och företagare. Skattedagen finns dessutom som en e-kurs. 42 Redovisningskonsulten nr 5 2014 Balans att tänka framåt e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat ekonomisystem för redovisningskonsulter och revisorer. Prova gratis i 30 dagar Vi hjälper dig igång! Ring 08-40 835 690 eller e-posta [email protected] www.e-conomic.se We simplify accounting Koncernbidrag från dotterbolag till moderbolag ur en aktiebolagsrättslig utgångspunkt Begreppet koncernbidrag används ofta för att beskriva vissa transaktioner mellan koncernföretag som exempelvis en ren överföring av medel mellan dotterbolag till moderbolag. Ibland kan det uppfattas som att koncernbidrag fritt kan överföras utan restriktioner. Detta synsätt är dock felaktigt och nedan avser undertecknad att översiktligt redogöra för hur beslut om koncernbidrag från dotterbolag till moderbolag praktiskt kan hanteras från aktiebolagsrättsliga utgångspunkter och vilka risker som kan uppkomma vid en felaktig hantering. TEXT: VICTOR HOLMBERG, ADVOKATFIRMAN FYLGIA Inledande kommentarer Till skillnad mot vad som gäller inom det skatterättsliga regelverket saknas det särskilda bestämmelser i aktiebolagslagen (2005:551), ABL, om koncernbidrag. Även om ett koncernbidrag från en skatterättslig synpunkt är tillåtet i den meningen att det är avdragsgillt för det givande bolaget innebär det inte automatiskt att koncernbidraget är tillåtet från en aktiebolagsrättslig synpunkt. Koncernbidrag är att betrakta som en värdeöverföring och kan därför inte fritt överföras mellan dotterbolag till moderbolag utan precis som vid exempelvis vinstutdelning måste hänsyn tas till de bestämmelser i ABL som reglerar värdeöverföringar till aktieägare inklusive tvingande borgenärsskydds- och minoritetsregler. Koncernbidrag från helägt dotterbolag till moderbolag Det mest sedvanliga tillvägagångssättet vid koncernbidrag från helägt dotterbolag till moderbolag är att dotterbolaget bokför en skuld till moderbolaget, som i sin tur bokför en fordran på dotterbolaget. Oftast sker detta den sista dagen under innevarande räkenskapsår. Koncernbidraget fastställs i samband med att årsstämman i dotterbolaget fastställer bolagets balansräkning, varmed koncernbidraget går från att vara bokat till att faktiskt utbetalas. En annan möjlig lösning är att dotterbolaget under löpande räkenskapsår lämnar moderbolaget ett lån som sedan i samband med bokslutet omvandlas till ett koncernbidrag. Koncernbidraget fastställs sedan på årsstämman i dotterbolaget på ovan beskrivet vis. Koncernbidrag från majoritetsägt dotterbolag till moderbolag Koncernbidrag från majoritetsägt dotterbolag till moderbolag innebär ett åsidosättande av den aktiebolagsrättsliga likabehandlingsprincipen 44 eftersom minoritetsägarna inte får några medel i samband med bidragets lämnande. Ett beslut om sådan värdeöverföring kan därför enbart fattas enhälligt av samtliga aktieägare. Även minoritetsägarna behöver kompenseras och detta sker i praktiken oftast genom att bolagsstämman, i samband med att balansräkningen och koncernbidraget fastställs, fattar beslut om vanlig utdelning till aktieägarna men att majoritetsägaren avstår sin rätt till utdelning. Detta medför att utdelningen till minoritetsägarna kan vara av sådan storlek att det proportionellt motsvarar det koncernbidrag som tillfaller majoritetsägaren. Beloppsspärren och försiktighetsregeln Till skydd för bolagets borgenärer är alla koncernbidrag underkastade bestämmelserna i ABL om beloppsspärren och försiktighetsprincipen. Beloppsspärren innebär att det måste finnas full täckning för det bundna kapitalet omedelbart efter värdeöverföringen. Med andra ord måste således det bokförda värdet på de tillgångar som finns kvar i bolaget efter lämnandet av koncernbidraget minst uppgå till det bokförda värdet på skulder, avsättningar och bundet eget kapital. Beräkningen ska grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med beaktande av ändringar i det bundna egna Victor Holmberg kapitalet som skett efter balansdagen. Detta kan exemplifieras enligt följande. På balansdagen finns ett värdeöverföringsutrymme om 200 000 kronor. På en extra bolagsstämma fattas det efter balansdagen ett beslut om ökning av aktiekapitalet genom fondemission med följden att 100 000 kronor av det fria egna kapitalet förs till aktiekapitalet. Vid den efterföljande årsstämman får maximalt 100 000 kronor tas i anspråk för värdeöverföringen, trots att utrymmet enligt den på stämman fastställda balansräkningen är 200 000 kronor. Du vet väl att… Som SRF-medlem får du kostnadsfri affärsjuridisk telefonrådgivning hos Advokatfirman Fylgia. Erbjudandet gäller muntlig rådgivning till en sammanlagd tid om 30 minuter per år och per medlem. Fylgia har stor erfarenhet av obeståndsrelaterade frågor men svarar också på frågor inom bland annat arbetsrätt och allmän affärsjuridik. Kontakta Fylgia på telefonnummer 08-442 53 00. Uppge att det avser rådgivning för SRF-medlem och om möjligt vilket rättsområde. Läs mer om erbjudandet på vår webbplats srfkonsult.se genom att logga in på Mina sidor/ medlemssidorna/SRF Frågeservice Redovisningskonsulten nr 5 2014 Innebörden av försiktighetsregeln är att oavsett vad en tillämpning av beloppsspärren leder till för resultat får en värdeöverföring endast ske om den framstår som försvarlig, varvid ska beaktas de krav på eget kapital som verksamhetens art, omfattning och risker ger upphov till. Vid bedömningen ska även hänsyn tas till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Utifrån dessa faktorer kan kortfattat tydliggöras att särskild försiktighet bör iakttas vid koncernbidrag från ett bolag med konjunkturberoende eller på annat sätt riskfylld verksamhet. Vidare måste storleken av det bundna egna kapitalet ses i relation till verksamhetens storlek och generellt sett har ett bolag med litet bundet kapital ett större behov av att behålla sitt fria eget kapital. BLI FORTNOX BYRÅPARTNER Risker med olovlig utbetalning av koncernbidrag Såväl beloppsspärren som försiktighetsregeln är tvingande bestämmelser och kan därför inte åsidosättas ens med samtliga aktieägares samtycke. Ett beslut om koncernbidrag som inkräktar på det bundna egna kapitalet, strider mot försiktighetsregeln eller i övrigt företas i strid mot ABL är en nullitet (det vill säga en rättsligt sett ogiltig handling) och detta oavsett om bolaget vid beslutstillfället saknar fordringsägare. Följden av en olovlig värdeöverföring är att återbäringsskyldighet kan inträffa för moderbolaget om dotterbolaget kan visa på att mottagaren insett eller borde insett att utbetalningen stod i strid med utbetalningsförbudet. En återbäringsplikt inträder även oavsett om dotterbolaget genom dolda reserver i bokföringen i praktiken hade full täckning för det bundna kapitalet och oavsett om utbetalningen medfört skada för borgenärerna eller inte. För det fall att exempelvis det återbetalningsskyldiga moderbolaget saknar betalningsförmåga kan bristtäckningsansvar aktualiseras för de personer som medverkat till beslutet om värdeöverföringen. Detsamma gäller de som har medverkat till verkställandet av beslutet eller till upprätthållandet eller fastställandet av en oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet om värdeöverföringen (exempelvis styrelseledamot, VD och revisor). Avslutande kommentarer Som framgått ovan är inte bestämmelserna i ABL som reglerar koncernbidrag helt okomplicerade och alla transaktioner mellan dotterbolag och moderbolag är inte aktiebolagsrättsligt tillåtna. Det är därför viktigt att åtminstone ha en översiktlig kunskap om reglerna och respektera dessa för att undvika att eventuell återbäringsskyldighet och i förlängningen även bristtäckningsansvar riskerar uppkomma. Redovisningskonsulten nr 5 2014 Ta sTEgET öveR TILL eTT modERNARE samaRBeTe med dINa kuNdER. Olika kunder har olika behov och med våra internetbaserade program kan du enkelt fördela arbetet och skräddarsy samarbetet med varje enskild kund. En kund vill endast sköta sin fakturering själv medan du sköter bokföringen, en annan kund har bara behov av att själv kunna ta ut rapporter, en tredje vill attestera sina leverantörsfakturor och en fjärde behöver avlastning endast under en viss period. Alla tjänar på ett samarbete – bli Fortnox Byråpartner. Läs mer på www.fortnox.se/dela www.fortnox.se 45 Tre blev en – redo för framtiden En kurs i affärsutveckling blev startskottet. Tre personer som alla drivit egna verksamheter bestämde sig för att de tillsammans skulle kunna göra så mycket mer. Från och med oktober återfinns de i den nybildade AmEko Redovisningsbyrå AB i Torslanda på Hisingen i Göteborg. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: JERKER ANDERSSON Krister Sewerinson och Åsa Berglund-Nyman har känt varandra länge. De har drivit var sin redovisningsbyrå i flera år och har sedan 2009 suttit i samma kontorshotell. – Jag höll på att omorganisera mitt bolag och ville flytta verksamheten till Torslanda där jag också bor, berättar Krister. Valet föll på det kontorshotell där Åsa redan hade sin redovisningsbyrå. – Jag startade min verksamhet för 10 år sedan, tillsammans med en kompanjon som lämnade bolaget några år senare, fortsätter Åsa. När Krister flyttade sin redovisningsbyrå hit såg vi snart fördelar med detta, vi såg oss inte som konkurrenter utan hittade samarbeten ganska omgående. Vi hade dessutom olika kompetens och bakgrund, något vi haft ömsesidig hjälp och glädje av genom åren. 46 by r åpor t r ä t t Samarbete på riktigt Det var under en kurs i affärsutveckling i SRFs regi hösten 2013 som tankarna på ett mer ambitiöst samarbete tog fart. – Under kursen gjorde vi personlighetsanalyser, berättar Krister. Jag och Åsa fick olika resultat på analyserna, vilket bekräftade vad vi redan visste. Vi var olika men såg också att olikheterna kompletterade varandra. Det var då idén till att driva redovisningsbyrå gemensamt föddes. Marianne Boström, den tredje parten i nybildade AmEko Redovisningsbyrå, har tidigare arbetat som controller och som konsult i en stor koncern. När det uppdraget skulle avslutas fanns två alternativ att välja mellan. – Antingen skulle jag söka en ekonomitjänst som anställd eller fortsätta som redovisningskonsult i egen regi, men i så fall gemensamt med någon annan. Eftersom jag trivts som egenföretagare kändes det alternativet mest aktuellt. Jag hade under våren 2013 kommit i kontakt med Åsa och Krister och under hösten samma år började jag jobba hos dem. De berättade att de hade planer på att slå ihop sina verksamheter och efter att ha jobbat med dem en tid fick jag frågan om jag också ville gå med som delägare. Större möjligheter att utvecklas De tre delägarna kompletterar varandra väldigt bra med sina olika kompetenser. Åsa har sin styrka i att lägga upp rutiner runt hela redovisningskedjan, från den löpande bokföringen till bokslut och deklaration. Krister har, utöver sitt jobb som redovisningskonsult, ett uppdrag som kvalitetskontrollant för SRF och har god kännedom om hur rutinerna ska se ut för att Redovisningskonsulten nr 5 2014 ALLT NYTT OCH VIKTIGT OM SKATTERNA EFFEKTIV OCH TREVLIG INFORMATIONSDAG MASSOR AV RÅD OCH TIPS Skatteträff 2014/2015 ÖVER HELA LANDET November–januari 36 kurstillfällen 26 platser ”Du blir ordentligt uppdaterad om allt väsentligt. Både om företagsskatten och din egen skatt. Givetvis tar vi upp regeringens skatteförslag i budgeten. Kanske vinner Alliansens förslag?” Lars Samuelsson, Emilia Talje, Ulf Eriksson och Susanne Pålsson är några av kursledarna. Lön · Kapital · Företag · Moms Slopade ränteavdrag för företag 2016? Högre momsavdrag vid representation. Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare 2016? Högre sociala avgifter 2015? Nytt från SKV: skatt när du ringer privat från tjänstemobilen. Arbetsredskap på fritiden – vad gäller? Riktigt bra kursmaterial Genomarbetad dokumentation. Tillgång även på nätet, kompletterad med senaste nytt varje vecka. Privatekonomiska tips Kurstid följa Reko. Marianne har erfarenhet av lönsamhetsanalys och koncernredovisning. – Att verka i samma bolag gör att vi får en större bredd i vårt kunnande och vi kan på ett effektivt sätt hjälpa våra kunder i alla olika faser av företagandet, säger Krister. Vi kan ta oss an uppdrag utöver den löpande leveransen när sådana blir aktuella. När vi jobbar tillsammans kan vi frigöra tid på ett annat sätt. Hos AmEko Redovisningsbyrå finns ytterligare en person anställd och två personer jobbar som underkonsulter. Intentionerna är att växa och då med anställd personal. Lönsamhet och kvalitet AmEko Redovisningsbyrås affärsidé att tillhandahålla alla traditionella grundtjänster som fortsättning på nästa sida Redovisningskonsulten nr 5 2014 De viktiga åtgärderna 2014 för sänkt skatt 2015. Lägre RUT-avdrag 2015? Hur pensionssparar man bäst när avdraget slopas? Anmälan: Tel: 031-84 01 80 · Fax: 031-21 53 10 [email protected] · www.tholin.se 9.30–15.30 på alla orter. Samling kl 9.15. Morgonkaffe från kl 8.45. Lågt pris 2.590 kr plus moms. Lunch, kaffe och förfriskningar ingår. Kursen ger sex utbildningstimmar för medlemmar i SRF och FAR. 50 % RABATT från och med tredje deltagaren Anmälan, Skatteträff 2014/2015. Fyll i och skicka till oss. Eller anmäl dig på tholin.se q Borås 1 dec q Eskilstuna 11 dec qFalun 4 dec q Gävle 5 dec q Göteborg 28 nov q Göteborg 11 dec q Göteborg 17 dec q Göteborg 13 jan q Halmstad 27 nov q Helsingborg 26 nov q Helsingborg 16 jan q Jönköping 2 dec q q q q q q q q q q q q Kalmar 26 nov Karlskrona 25 nov Karlstad 9 dec Kristianstad 24 nov Linköping 3 dec Luleå 1 dec Malmö 25 nov Malmö 16 dec Malmö 15 jan Norrköping 4 dec Stockholm 5 dec Stockholm 16 dec q q q q q q q q q q q q Stockholm 17 dec Stockholm 18 dec Stockholm 14 jan Sundsvall 3 dec Trollhättan 8 dec Umeå 2 dec Uppsala 9 dec Visby 15 dec Västerås 10 dec Växjö 27 nov Örebro 10 dec Östersund 8 dec Företag: Adress: Postnr: Tel: Ort: Deltagare 1: E-post: Deltagare 2: E-post: Deltagare 3: 50 % rabatt E-post: Deltagare 4: 50 % rabatt E-post: Särskild skattedag för revisorer m fl Tillsammans med FAR Akademi arrangerar vi även en skattedag för revisorer, redovisningskonsulter m fl. Stockholm, Göteborg och Malmö i december. Mer information: ring Far Akademi 08-506 112 00. 47 Med Reko i ryggen har du alla förutsättningar att leverera kvalificerade tjänster. Från vänster: Marianne Boström, Åsa Berglund-Nyman och Krister Sewerinsson vanligtvis återfinns i en redovisningsbyrå men också ta ett steg till och fånga upp lönsamhetsmöjligheter för kunderna. Tanken är att komma åt ett utrymme efter att rapporterna är färdiga, att höja blicken från att vara renodlade redovisningskonsulter till att jobba mer som affärskonsulter. – Vi är tre personer med lång erfarenhet som egenföretagare, säger Krister. Vi kan hantera frågor som företagsförsäljning, fastighetsköp och liknande. I en bransch med allt hårdare konkurrens ska vi vara ett alternativ där man kan få hjälp med det mesta inom företagandet. Man ska inte behöva gå till en revisionsbyrå för att till exempel få ett företag värderat, det ska vi kunna göra! – Genom att använda de rutiner som finns och lägga tid på att göra dem levande i det dagliga arbetet tror vi att vi kommer att vara mer effektiva och därigenom lönsamhet, säger Marianne. – Det blir en liten spin-off av mitt granskningsuppdrag för SRF, fortsätter Krister. Våra rutiner är uppdaterade enligt Reko som säkerställer kvaliteten i leveransen. Men det är viktigt att rutinerna är formulerade på ett sådant sätt att de blir till stöd i vardagen. Vi tror också att andra byråer skulle kunna vara intresserade av att ta 48 del av de här framarbetade rutinerna. Det finns inget självändamål med rutiner, de finns inte till för vare sig Rekos eller kvalitetskontrollantens skull, utan för att redovisningsbyrån ska arbeta på ett effektivt sätt med garanterad kvalitet och därigenom i förlängningen nå lönsamhet. men tror sig inte kunna. Vi måste på något sätt gjuta in mer självförtroende i vår bransch. Idag är det ett stort spann på uppdragen i branschen, allt från enkla till mycket kvalificerade uppgifter. Med Reko i ryggen har du alla förutsättningar att leverera kvalificerade tjänster. Mer självförtroende behövs Bortom rapporten Krister har som sagt ett uppdrag som kvalitetskontrollant för SRF, ett uppdrag han tycker är väldigt intressant. – Som kvalitetskontrollant får jag en möjlighet att utnyttja mina kunskaper om yrket, lagar och regler på ett annat sätt än i mitt jobb som redovisningskonsult. Det blir lite som att byta jobb men ha med sig samma verktygslåda. Det är både kul och lärorikt. Det ger mig också tillfälle att hjälpa till och förbättra kvaliteten där det behövs. Krister tycker att det finns väldigt många byråer med hög kompetens som inte riktigt utnyttjar sina möjligheter. – Det är en av branschens stora akilleshälar enligt mig. Många redovisningskonsulter har möjlighet att ta sig an uppdrag som är mer inriktade på affärsutveckling. De har kunskapen Att slå sig ihop tror alla tre kommer att innebära många fördelar. – Förutom de som nämnts tidigare, känner jag en glädje över att få kollegor, efter att ha jobbat som ensam konsult i flera år, säger Marianne. Jag ser fram emot att kunna hjälpa företagare att se styrkor och utvecklingsområde i sin verksamhet. Om vårt arbete leder till högre lönsamhet för våra kunder får vi också en lönsam byrå. – För mig är utmaningen att hjälpa andra att driva sin rörelse, säger Krister. Möjligheten att vara ett bollplank när företagaren står inför ett stort beslut, något jag kallar bortom rapporten. – Nu när vi får en lite större organisation kan vi hjälpas åt vid arbetstoppar och semestertider, menar Åsa. Det ger oss en flexibilitet som gör att vi är väl rustade för framtiden. Redovisningskonsulten nr 5 2014 Aktuellt från Fora TEXT: BODIL NELSSON, FORA AB ILLUSTRATION: VALJA INFODESIGN Kollektivavtal med deltidspension Byggnadsämnesförbundet (BÄF) och IF Metall: •Byggnadsämnesindustrin •Buteljglasindustrin Deltidspension i Avtalspension SAF-LO Under 2015 kommer Fora att börja debitera vissa kunder för en ny kollektivavtalad deltidspension. Den första debiteringen omfattar även retroaktiva premier för tidigare år. En ny kollektivavtalad deltidspension för arbetare Ett antal förbundsparter har kommit överens om att införa deltidspension i sina kollektivavtal. Du hittar hela listan på kollektivavtal som innehåller regler om deltidspension här bredvid. Överenskommelsen innebär i korthet att den anställde, om överenskommelse träffas med arbetsgivaren, kan arbeta deltid från 60 års ålder (se kollektivavtalet för fullständiga regler). Premien för deltidspensionen ska betalas för samtliga anställda arbetare som omfattas av kollektivavtalet, även för de som är under 25 år. Fora börjar debitera deltidspension under 2015 Den första fakturan för deltidspension kommer preliminärt i mitten av 2015. Därefter sker fakturering löpande på samma faktura som övriga avtalsförsäkringar. Deltidspension gäller sedan 2013 alternativt 2014, beroende på kollektivavtalet. Kunderna kan redan nu Redovisningskonsulten nr 5 2014 beräkna hur stort det retroaktiva beloppet att betala blir på denna första faktura. Gör så här: 1 Kontrollera vilket eller vilka kollektivavtal med deltidspension som företaget är bundet av (se listan nedan). 2 Gå in på www.fora.se/deltidspension. Där kan du se från vilket datum företaget ska börja betala premie för deltidspension för det aktuella kollektivavtalet/avtalen och vilka procentsatser som gäller för de olika tidsperioderna. 3Räkna ut hur stor den totala utbetalda lönen är för de olika tidsperioderna. Det är lönen för alla arbetare, oavsett ålder, som omfattas av kollektivavtal med deltidspension som du ska summera. Detta är beräkningsunderlaget för premierna. 4 Räkna fram premien för deltidspension för de olika tidperioderna. Då ser du hur stort belopp som kommer att debiteras för 2013 och/eller 2014. På fora.se/deltidspension finns exempel på hur du räknar. Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM) och IF Metall: •Läder- och sportartiklar •Kemiska fabriker •Glasindustrin •Gemensamma Metall •Explosivämnesindustrin •Allokemiska industrin •Återvinningsföretag •Tvättindustrin •Stenindustrin •Oljeraffinaderier •Sockerindustrin (Nordic Sugar AB) Livsmedelsföretagen (LI) och Livsmedelsarbetareförbundet: •Livsmedelsavtalet •Tobaksavtalet •Avtalet för vin- och spritindustrin •Avtalet för kafferosterier och kryddfabriker Motorbranschens arbetsgivareförbund och IF Metall: •Motorbranschavtalet Oorganiserade arbetsgivare och IF Metall: •IMG-avtalet SINF och IF Metall: •Industriavtalet Skogsindustrierna och GS: •Sågverksavtalet Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet SLA och GS: •Skogsavtalet •Virkesmätning Sveriges Textil och Modeföretag (TEKO) och IF Metall: •TEKO avtalet Teknikarbetsgivarna (TAG) och IF Metall: •Teknikavtalet IF Metall Trä- och Möbelindustriförbundet och GS: •Stoppmöbelindustrin •Träindustrin 49 Löneväxling – saker att tänka på! Det är vanligt att anställda får göra bruttolöneavdrag för olika förmåner, till exempel privat sjukvård. Innan man påbörjar en löneväxling är det vissa saker man bör känna till och avtala om. TEXT: THOMAS ENGLUND Ersättning för det arbete som en anställd gör för sin arbetsgivare kan ersättas med kontanter och förmåner av olika slag. Detta är något som man kan avtala om dels vid anställningens början, dels löpande under anställningens gång. När en anställning påbörjas kanske man kommer överens om en viss kontant lön plus en förmån av något slag, till exempel en bil. Hade arbetsgivaren inte erbjudit eller avtalat om bilen hade förmodligen den kontanta lönen varit högre. Alltså har man även i ett sådant fall avtalat om löneväxling även om man inte direkt har uttalat detta. Om den anställde vill byta en del av sin kontanta lön mot en förmån som arbetsgivaren betalar är det flera saker som man måste tänka på innan man bestämmer om detta. För det första är det ingen idé att löneväxla mot förmåner som är skattepliktiga och som ska beskattas till sitt marknadsvärde, det vill säga vad den anställde själv hade fått betala för att få förmånen. Det är enbart ett nollsummespel och ”kostar” bara administration. Det mest optimala är att löneväxla mot skattefria förmåner. Då blir underlaget för skatteavdraget lägre och nettokostnaden lägre än om man hade betalat den med skattade pengar. Det som är mycket vanligt idag är privat sjukvård och då särskilt ögonoperationer. Privat sjukvård är skattefri för den anställde men kostnaden – som alltså ska betalas av arbetsgivaren – är inte avdragsgill. Det betyder att man måste ta hänsyn till detta när man beräknar bruttolöneavdragets storlek. Hänsyn måste även tas till att förmånen inte ligger till grund för arbetsgivaravgifter. Även schablonbeskattade förmåner, till exempel en bil, kan vara förmånligt att löneväxla emot. I vart fall om man kör mer än 1 600 mil per år som är den sträcka som förmånsvärdet för en bil är beräknad efter. I princip kan man löneväxla mot vad som helst. Det som är undantaget är alltså i första hand fullt skattepliktiga förmåner. Men det är inte tillåtet att löneväxla mot så kallade trivselförmåner, till exempel motionsbidrag. Skulle man göra detta innebär det att man riskerar skattefriheten för alla anställda. Förutsättningarna för att sådana förmåner ska vara skattefria är att det är samma villkor för alla anställda. 50 Man bör inte löneväxla mot sådana åtgärder som faller under arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Det är kostnader som arbetsgivaren ska bekosta helt och fullt. Om det däremot är fråga om åtgärder som handlar om förebyggande behandlingar där arbetsgivaren alltså inte enligt lag är tvungen att stå för kostnaderna kan löneväxling avtalas. Löneväxling kan ske under hur kort eller lång period som helst. Om man inte har en lön som överstiger högsta sjukpenninggrundande inkomst (SGI) bör man begränsa löneväxlingsperioden till högst sex månader. Längre avtalsperioder innebär att ersättningar som grundar sig på SGI blir lägre. En annan beloppsgräns man bör tänka på är högsta pensionsgrundande inkomst (PGI). Ligger man under detta belopp innebär en löneväxling att man sänker sin framtida pension. Om man avtalar om löneväxling innebär det alltså att man sänker sin kontanta lön. Det är i de flesta sammanhang den kontanta lönen som ligger till grund för olika ersättningar som arbetsgivaren ska betala, till exempel semesterlön, övertidsersättning och sjuklön. Det innebär att man får lägre semesterlön med mera om man löneväxlar. Det är däremot inget som hindrar att man avtalar om att det är lönen före bruttolöneavdraget som ska ligga till grund för dessa ersättningar. Man bör även avtala om vilken lön som ligger till grund för lönehöjningar, i vart fall om det är fråga om längre avtalsperioder. Man bör också tänka på hur man ska hantera bruttolöneavdraget om den anställde blir lång- varigt borta och ingen lön finns att göra avdraget emot. Det finns flera alternativ: 1 man gör ett uppehåll i den avtalade perioden och förlänger avtalsperioden i motsvarande mån som frånvaron har pågått 2man bibehåller den avtalade perioden men höjer bruttolöneavdraget efter frånvaron så att hela beloppet blir draget 3 den anställde får betala in det avtalade beloppet under frånvaron Det sista alternativet (3) är dock inte förmånligt för den anställde eftersom det blir ett nettobelopp som får betalas in. Det blir alltså inte den skatteeffekt som man eftersträvar. Handlar det om löneväxling mot en skattepliktig förmån, som den anställde får behålla under frånvaron, ska arbetsgivaren ta upp förmånen för redovisning på kontrolluppgiften för det aktuella inkomståret. Om frånvaron innebär att det inte betalas ut någon lön kan inte arbetsgivaren göra skatteavdrag för förmånen. Det blir då förmodligen en restskatt för den anställde vid den slutliga taxeringen. Arbetsgivaren kan i ett sådant fall uppmana den anställde att begära skattejämkning hos Skatteverket så att – om det är fråga om sjukfrånvaro eller föräldraledighet – Försäkringskassan gör skatteavdrag för förmånen. Det är arbetsgivaren som bestämmer förutsättningarna när det är fråga om löneväxling. Man behöver över huvud taget inte gå med på det eller så tillåter man det bara mot vissa förmåner. SGI 7,5 x 44 400 = 333 000 kr motsvarar en månadslön på 27 750 kr. PGI 8,07* x 56 900 = 459 183 kr motsvarar en månadslön på 38 265 kr. * efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften Redovisningskonsulten nr 5 2014 Arbetsrätt, löne- och personaladministration Frågor & Svar Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration. Mejla dina frågor till [email protected] Fråga: En anställd hävdar att vi måste gå med på att löneväxla privat sjukvård för honom. Det rör sig om en ögonoperation. Stämmer detta? Svar: Nej. Det är arbetsgivaren som bestämmer om detta är möjligt. ••• Fråga: Vi vill dra in en förmån som flera anställda har. De vill inte gå med på detta. Vad gör vi? Svar: Om ni vill dra in förmånen av ekonomiska skäl är detta att betrakta som arbetsbrist. Ni har alltså inte råd att betala dessa förmåner för de anställda. Om ni inte kan komma överens så är det uppsägning som gäller. Är det fråga om arbetsbrist måste ni förhandla med den fackliga organisationen ni har kollektivavtal med. Har ni inte kollektivavtal måste ni förhandla med vart och ett av de fackliga organisationer som de berörda är medlemmar i. Det innebär att i samma stund som ni säger upp de berörda så erbjuder ni en återanställning med nya anställningsvillkor, det vill säga utan förmånen i fråga. ••• Fråga: Vi vill ändra arbetstidens förläggning. Är det något särskilt vi ska tänka på? Svar: Om ni inte har kollektivavtal är det enligt lag 14 dagars framförhållning och information i fråga om ändrad förläggning av arbetstiden. Har ni kollektivavtal måste ni kontakta den fackliga organisationen för en formell förhandling. ••• Fråga: En anställd kommer ofta försent. Vi har låtit det pågå men känner att vi nu måste ta tag i det. Hur ska vi agera? Svar: Sen ankomst är en relativt harmlös form av misskötsel. Det kan i och för sig vara allvarligt Redovisningskonsulten nr 5 2014 om det är en anställd med arbetsuppgifter där det är viktigt att hålla arbetstiden. En nackdel för er som arbetsgivare är att ni har låtit detta pågå utan att agera. Det är som om sen ankomst inte har någon betydelse. Ni får hur som helst nu ta ett samtal med den anställde och påpeka att ni tar detta allvarligt och att han/hon i framtiden måste hålla arbetstiderna. Skulle detta inte hjälpa får det i förlängningen bli en skriftlig varning där ni informerar om att detta kan vara ett skäl för uppsägning. Ni bör kanske också försöka ta reda på varför han/hon inte kan hålla tiderna. Vad beror det på? Det kan ju vara bakomliggande missbruk eller någon form av sjukdomsrelaterad orsak. ••• Fråga: Vi ska anställa en person för en tidsbegränsad period. Vi har inte kollektivavtal, vilken anställningsform ska vi använda? Svar: Är det inte fråga om att ersätta någon under dennes frånvaro är det allmän visstidsanställning som gäller. Är det däremot att ersätta någon under frånvaro så är det vikariat. Det är viktigt att använda rätt anställningsform. I vardera fallet finns en begränsning i hur länge anställningen kan avtalas. För vikariat gäller en högsta sammanlagd anställningstid på 24 månader under en femårsperiod. Det samma gäller allmän visstidsanställning. De båda anställningsformerna räknas var för sig så man kan alltså ha dels vikariat i 24 månader, dels allmän visstidsanställning i 24 månader. fall är att dels skriva in det i anställningsavtalet, dels ha ett särskilt dokument där den anställde förbinder sig att ta del av och följa innehållet i företagets personalhandbok. Det gäller också att företaget håller handboken tillgänglig, till exempel via webben eller företagets intranät och att innehållet är aktuellt. ••• Fråga: Vi betalar ut traktamente vid tjänsteresor. Har nu hört att vi både ska reducera traktamentet och ta upp en kostförmån om vi betalar en måltid för den anställde under tjänsteresan, stämmer det? Svar: Ja det stämmer. Undantaget är om det är fråga om representation, då ska enbart en reducering av traktamentet göras. Undantag gäller också om det är fråga om frukost vid hotellövernattning om denna ingår i rumspriset. Då ska enbart reducering göras av traktamentet. Det finns ytterligare undantag som framgår av Skatteverkets anvisningar. ••• Fråga: En före detta anställd kräver att vi ska fylla i ett så kallat arbetsgivarintyg. Är vi tvungna att göra detta då det rör sig om en anställning för flera år sedan? Svar: Ja detta är enligt lag en skyldighet oavsett hur lång tillbaks i tiden anställningen har varat. ••• Fråga: Vi har en personalhandbok där vi till exempel anger arbetstidernas förläggning, motionsbidrag, riktlinjer etcetera. Kan en personalhandbok bli lika tvingande som ett anställningsavtal? Svar: För att en personalhandbok ska anses som bindande får man ordna rutiner kring hur de anställda tar del av innehållet. Lämpligt i sådana 51 Redovisning Frågor & Svar Claes Eriksson, redovisningsexpert på SRF, svarar på frågor som rör redovisning. Ställ din redovisningsfråga under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Fråga: Ett mindre onoterat aktiebolag äger 22 procent av andelarna i ett annat onoterat aktiebolag. Det senare företaget är beslutat i konkurs. Hur ska bokföringen av förlusten bokas i ägarbolaget? Anskaffningsvärdet krediteras, men vilket konto debiteras? Svar: Jag gissar att de 22 procent innehav var klassificerade som intresseföretag. Kostnadskontot blir då 8170 (dotterföretag 8070, Övrigt företag 8270). Eftersom jag gissar att det är ett intresseföretag bör anskaffningsvärdet ligga bokfört på konto 1330. Man kan då tänka sig att nedskrivningen ska kreditera konto 1338 istället för 1330 med en gång. Det beror på om konkursen är avslutad eller inte och om företaget bedömer att andelarna skulle kunna bli värda något. En bra bok att ha då det gäller kontofrågor är Bokföringsboken i serien Svensk Redovisning. Medlemmar i SRF kan beställa den till ett rabatterat pris via srfkonsult.se under produkter. ••• 52 K2. Min personiga tolkning är att det rör sig om tjänsteuppdrag. Nu kan ju uppdragen för ett åkeri se olika ut. Många uppdrag är väldigt korta och ligger inte över balansdagen. Intäktsredovisningen blir då densamma oavsett vilken metod företaget redovisar enligt. Däremot är det riktigt att man ska ange vilken metod som tillämpas (gällde även i gamla normeringen) och detta blir ju dessutom viktigare om åkeriet har större uppdrag som faktiskt sträcker sig över längre tid. ••• Fråga: Ett bolag köpte tidigare i år ett bolag (100 procent) som ägde en fastighet. Bolaget köptes för 18 miljoner kronor och ligger bokfört som aktier dotterbolag. Nu i augusti har dottern gått upp i modern genom fusion. Det egna kapitalet i dottern uppgår bara till cirka 100 tusen kronor. Det innebär att det uppkommer ett negativt fusionsresultat om 17,9 miljoner kronor, vilket såklart skapar ett stort hål i balansräkningen. Fråga: Ska för första gången göra en årsredovisning enligt K2 för ett åkeri. Åkeriet är anslutet till en ekonomisk förening som fördelar sina kunduppdrag på sina medlemmar. Min fråga är då om man ska anse att åkeriföretaget utför tjänsteuppdrag, som ska anges under redovisningsprinciperna om det är enligt huvudregeln eller alternativregeln? Fastigheten som är bokfört till fyra miljoner kronor har precis värderats till drygt 30 miljoner kronor. Kan man med hjälp av den värderingen skriva upp fastigheten till det beloppet om man lämnar årsredovisning enligt K3 för bokslutet 20141231? Finns det någon annan väg att gå? Påverkar uppskrivningen framtida avskrivningar? Blir de framtida avskrivningarna skattemässigt avdragsgilla? Svar: Att jobben levereras via en ekonomisk förening torde inte ha någon betydelse. Jag antar att det fortfarande blir en relation mellan åkeriet och kunden. Även om så inte är fallet kan jag inte se att det har någon betydelse utan frågan är hur avtalen är utformade. En fråga är om det är någon skillnad i tolkningen av K2 jämfört med tidigare normering? Man kan notera att definitionen av tjänsteuppdrag är lite olika i tidigare normering jämfört med K2. Jag uppfattar däremot inte det som någon tänkt skillnad i sak, utan samma bedömning som gjordes innan K2 bör kunna göras i Svar: Eftersom bolaget har varit ägt till 100 procent ska fusionen hanteras redovisningsmässigt enligt Bokföringsnämndens vägledning Fusion av helägt aktiebolag (BFNAR 1999:1). Du hittar vägledningen i SRF Redovisning 2014 sidan 392 eller i den digitala versionen srfredovisning.se. Vägledningen bygger på att den så kallade koncernvärdemetoden tillämpas. Enligt punkt 5 innebär det att de tillgångar och skulder som övertas genom fusionen ska värderas utifrån den förvärvsanalys som upprättades vid förvärvet av bolaget. Enligt punkt 6 gäller det även om det inte förelegat skyldighet att upprätta koncernredovisning. Punkten ger också ett visst utrymme för rimlighetsbedömningar. ”Även när det övertagande företaget är undantaget från skyldighet att upprätta koncernredovisning fastställs värdena med ledning av de principer som ligger till grund för en förvärvsanalys. Saknas det underlag som behövs för en korrekt förvärvsanalys får värden enligt punkt 5 fastställas efter vad som framstår som rimligt med hänsyn till de uppgifter företagen har eller utan större svårighet kan skaffa sig tillgång till.” Sök upp vägledningen och följ den. Det torde leda till att fusionsresultatet inte kommer att bli negativt. Avskrivningar ska göras på det högre värdet på fastigheten. Skattemässigt påverkar däremot inte fusionen anskaffningsvärdet på fastigheten. ••• Fråga: Hur blir det med ”poster inom linjen” när man upprättar en årsredovisning enligt K2? Om det inte finns något att ”ange”, ska posten ändå finnas med? Svar: I punkt 3.4 tredje stycket anges: ”En rubrik, underrubrik, summeringsrad eller post får utelämnas om det inte finns något att redovisa.” En strikt tolkning gör att raderna kan utelämnas. Personligen hade jag nog ändå haft med just dessa rader och skrivit ”Inga”. Det blir tydligare, men som sagt jag kan inte se att det är ett krav. ••• Fråga: En bostadsrättsförening har i årsredovisningen för 2013 redovisat enligt årsredovisningslagen och ej valt K2 eller K3. Måste föreningen välja K3-regelverket för att få göra uppskrivning på fastigheterna? Svar: I K2 är det möjligt att göra uppskrivning av byggnad och mark upp till taxeringsvärde. I K3 kan uppskrivning ske till ett högre värde. Redovisningskonsulten nr 5 2014 Beskattning Frågor & Svar Bertil Båvall på B Båvall Skattekonsult AB svarar på dina frågor om beskattning. Mejla dina frågor till [email protected] Fråga: A har förmån av fri bil. Arbetsgivaren betalar allt drivmedel för bilen. Drivmedelskostnaden för de privata milen – som uppräknas med 1,2 – regleras genom nettolöneavdrag. Får arbetsgivaren avdrag för den ingående momsen på allt drivmedel? Svar: Ja. Momsavdraget ska inte begränsas på grund av att A kör viss del privat. Det spelar inte heller någon roll att den anställde betalar för sin förmån. ••• Fråga: B driver en enskild firma och har där ett positivt underlag för räntefördelning (kapitalunderlag) på 140 000 kronor. B är också delägare i ett handelsbolag med ett negativt kapitalunderlag på 30 000 kronor. Görs räntefördelning för varje verksamhet för sig eller ska de läggas ihop? Svar: Räntefördelning ska göras för varje näringsverksamhet för sig. När det gäller minimigränsen på 50 000 kronor läggs dock samtliga kapitalunderlag ihop. Eftersom summan av B:s underlag överstiger 50 000 kronor (140 000-30 000 = 110 000) ska B alltså göra två räntefördelningar. B får göra en positiv räntefördelning med ett underlag på 140 000 kronor. B måste också göra en negativ räntefördelning med ett underlag på -30 000 kronor (trots att det negativa kapitalunderlaget i sig understiger 50 000 kronor). ••• Fråga: A äger aktier i ett fåmansföretag där han är verksam. A vill innan bolagsstämman ge bort utdelningsrätten på aktierna till sin dotter B. Hur beskattas den bortgivna utdelningen? Svar: A beskattas, enligt praxis (RÅ 2009 ref 68), inte för utdelning som beslutas på ordinarie bolagsstämma i bolaget när han har gett bort sin rätt till utdelningen till sin dotter B. Utdelningen ska i stället tas upp av B. Högsta förvaltningsRedovisningskonsulten nr 5 2014 domstolen, HFD har i en dom (RÅ 2001 ref 24) ansett att sådan erhållen utdelning ska beskattats enligt reglerna i 57 kap. Inkomstskattelagen, IL. Samtidigt ska årets gränsbelopp tillgodoräknat ägaren till de kvalificerade aktierna. Det innebär att B kommer att beskattas för utdelningen i sin helhet i inkomstslaget tjänst. A får som ägare till aktierna tillgodoräkna sig årets gränsbelopp.Ett belopp som läggs till sparat utdelningsutrymme och kan utnyttjas senare år. ••• Fråga: AB X har avsatt en del av bolagets resultat till periodiseringsfond. Bolaget vill återföra endast en del av fonden. Är det möjligt eller måste hela fonden återföras på en gång? Svar: AB X kan återföra en del av periodiseringsfonden. Hela fonden måste dock vara återförd senast det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avsättningen gjordes. Den äldsta – eller delar av den äldsta – fonden ska alltid återföras först. ••• Fråga: A har sålt sin villa och köpt en jordbruksfastighet som familjen ska bosätta sig på. Kan han få uppskovsavdrag med kapitalvinsten på villan? Svar: Ja. Mangårdsbyggnaden på en jordbruksfastighet kan – om alla förutsättningar i övrigt är uppfyllda – räknas som en ersättningsbostad i uppskovssammanhang. ••• Fråga: Förbjudna lån till delägare och närstående i fåmansföretag ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Samma gäller viss del av utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag. Ingår dessa i underlaget för sociala avgifter? talas inte på lån eftersom lån inte kan betraktas som en ersättning. Kapitalvinst och utdelning som beskattas i tjänst är särskilt undantagna från sociala avgifter. ••• Fråga: Utgifter vid försäljning respektive inköp av näringsbetingade andelar (till exempel dotterbolagsaktier) är normalt inte avdragsgilla eftersom de ingår i kapitalvinstberäkningen. Gäller det också utgifter för planerade men ej genomförda försäljningar/inköp? Svar: Utgifter för planerade men ej genomförda förvärv av andelar har enligt tidigare praxis betraktats som driftskostnader i näringsverksamheten. Skatteverket anser inte att reglerna om skattefrihet vid försäljning av näringsbetingade andelar förändrar detta. Samma gäller vid planerade men ej genomförda försäljningar. ••• Fråga: En arbetsgivare kan betala flyttningskostnader för en nyanställd utan förmånsbeskattning. Gäller detta bara vid nyanställningar eller gäller det även vid flyttning i en befintlig anställning? Svar: Det avgörande för skattefriheten är att man flyttar till en ny bostadsort på grund av byte av verksamhetsort. Skattefriheten är alltså inte kopplad till byte av arbetsgivare. Tidigare praxis (RÅ 1986 ref 172) om att det vid nyanställningar gällde att det skulle vara den ”nya” arbetsgivaren som skulle svara för utgifterna för flyttningen till exempel vid flyttning inom en koncern är ändrad. Även den gamla arbetsgivaren ska kunna stå för denna kostnad. Svar: Nej. I underlaget inräknas endast avgiftspliktig ersättning för arbete. Sociala avgifter be53 Reko Frågor & Svar Helen Bäckqvist, Rekoansvarig på SRF, svarar på frågor som rör Reko. Ställ din fråga gällande Reko under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Fråga: Vi har ett uppdragsavtal med en kund. I avtalet framgår det att vi gör löner och löneberäkning men inte utbetalning av löner. Kunden vill nu att vi även ska sköta utbetalning av lön. Måste hela uppdragsavtalet skrivas om eller kan vi lägga till det i det befintliga avtalet? Svar: Uppdragsavtalet behöver inte skrivas om i sin helhet utan kan kompletteras med den bilaga som avser uppdraget om utbetalning av löner. Jag rekommenderar att tillägget dateras och undertecknas av båda parter så att starttidpunkt för uppdraget med betalningar tydligt framgår. ••• Fråga: AB X har två år i rad fått en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen på grund av för sena skattebetalningar. Vi har löpande påtalat vikten av att skatterna måste betalas i tid. Hur bör vi agera? Kan jag lämna en Bokslutsrapport till bolag? Bör vi ompröva uppdraget på grund av de sena skattebetalningarna? Svar: Försenade skatteinbetalningar är normalt ingen grund för att inte lämna en Bokslutsrapport, men det bör noga utredas varför inbetalningarna inte görs i tid. Beror förseningen på likviditetsbrist eller slarv, eller är det med avsikt? Här bör en diskussion med företagsledningen tas, och om det framkommer att förseningen är avsiktlig eller att situationen inte kommer att kunna rättas till bör uppdraget omprövas. Dessutom bör en rapport enligt Reko 640 Rapportering av väsenliga händelser upprättas och översändas till uppdragsgivaren. ••• Fråga: Jag är Auktoriserad Redovisningskonsult och är suppleant i ett aktiebolag som jag även har som kunduppdrag. Kan jag lämna en Bokslutsrapport för bolaget? Svar: Som styrelsesuppleant eller styrelseledamot kan du lämna en Bokslutsrapport om du är 54 Auktoriserad Redovisningskonsult, har ett uppdragsavtal och kunnat följa Reko i uppdraget. I detta fall ska då en upplysning lämnas i Bokslutsrapporten om att ”Jag är i detta uppdrag inte oberoende i förhållande till uppdragsgivaren.” För styrelseuppdrag i ett kundföretags styrelse så gäller inte den egna byråns ansvarsförsäkring. Därför måste separat styrelseansvarsförsäkring tecknas för dig av kunden, det vill säga av den du utför styrelsearbetet för. ••• Fråga: Jag har en kund som inte betalar de fakturor jag har skickat. Nu har jag tröttnat och det börjar närma sig tidpunkt för bokslut och upprättande av årsredovisning. Jag vill nu säga upp kunden på grund av de obetalda fakturorna. Kan jag hänvisa till Reko? Svar: Om du använder dig av SRFs Allmänna villkor 2010 kan du hänvisa till punkt 16. Rätt att omedelbart häva avtalet. Där anges att byrån har rätt att säga upp uppdragsavtalet med omedelbar verkan om uppdragsgivarens betalningar är mer än sju dagar försenade. Enligt Reko 710 Avslut av uppdrag ska uppsägningen av avtalet vara skriftligt och orsaken till att uppdraget upphör ska framgå. ••• Fråga: I slutet av år 2012 upprättades en första kontrollbalansräkning som visade att mer än halva aktiekapitalet var förbrukat. Kontrollbalansräkning två skulle ha upprättats under 2013, men det gjordes aldrig vilket framgår av förvaltningsberättelsen där det också framgår att aktiekapitalet inte är återställt. Kan jag trots det lämna en Bokslutsrapport för 2014? Aktiekapitalet är fortfarande inte återställt? den andra kontrollstämman. Det betyder att du inte kan upprätta en Bokslutsrapport, samt att du ska rapportera enligt Reko 640 (Väsentliga händelser) till uppdragsgivaren med information om detta fel samt konsekvenserna för bolaget och styrelsen. ••• Fråga: Jag har en kund som jag skriftligen och muntligen informerat om kassaregisterlagen. Kunden har nu skriftligen uttryckt att den inte tänker införskaffa ett kassaregister, trots att vi informerat om vikten av detta. Vad har jag som Auktoriserad Redovisningskonsult för ansvar? Svar: Om kunden inte vill ha kassaregister och bedriver verksamhet där sådan krävs, bryter kunden mot kassaregisterlagen. Du behöver här ompröva uppdraget enligt Reko 310, samt överväga ett avslut av uppdraget enligt Reko 710. ••• Fråga: Jag undrar om det räcker att vi scannar in hela bokslutspärmen med bilagor och underbilagor? Kan vi sedan lämna bokslutspärmen till kunden och endast ha kvar det scannade materialet i datorn. Är det något som vi behöver ha kvar i pappersform? Svar: Ni kan mycket väl ha inscannad bokslutspärm med bilagor och kopior. Det finns inget krav i Reko på att dokumentationen ska vara i utskriven pappersform, utan det går utmärkt att lagra digitalt. Svar: En Bokslutsrapport förutsätter att uppdraget har kunnat utföras enligt gällande lagar och regler. I det fall du beskriver har man inte följt aktiebolagslagen, ABL genom att strunta i Redovisningskonsulten nr 5 2014 Juristen har ordet Jonas Sjulgård, SRFs jurist skriver om allmän juridik Hjälp att få betalt Du har säkert drabbats av att någon kund inte betalat dina fakturor i rätt tid. Det kan därför vara bra att känna till att Kronofogden gärna hjälper till när du vill få betalt. När en kund inte betalar i rätt tid kan det vara lämpligt att göra kunden uppmärksam på att din faktura är obetald. Men det finns normalt inget krav på att du måste skicka en betalningspåminnelse. För att du ska ha rätt att ta ut en påminnelseavgift på 60 kronor när du väljer att skicka en påminnelse, måste du och kunden ha avtalat om detta. Det räcker inte med att ange i fakturan att en sådan avgift kommer att tas ut. När förfallodagen har passerats kan du välja att antingen ansöka om stämning mot kunden vid domstol eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. När det inte är någon tvist om fakturerat belopp är förfarandet hos Kronofogden enklare och billigare än en rättegång vid domstol. Ansökan En ansökan om betalningsföreläggande ska vara skriftlig och innehålla uppgift om fordringens totalbelopp, förfallodag samt den ränta du begär. Även grunden för din fordran ska anges i ansökan, det vill säga varför du vill ha betalt. Du kan även begära ersättning för dina inkassokostnader med en förseningsersättning på 450 kronor. Andra inkassokostnader ersätts numera bara till den del de överstiger 450 kronor. Ansökningsavgiften som du betalar till Kronofogden uppgår till 300 kronor. Efter att Kronofogden fått in din ansökan skickas ett föreläggande till din kund som inte betalat. Med föreläggandet finns ett kvitto som kunden ska skicka tillbaka till Kronofogden. Det är ett bevis på att brevet kommit fram. Utslag Din kund kan sedan agera på olika sätt. Han betalar till dig. Betalar han hela skulden måste du omedelbart meddela Kronofogden skriftligt att du tar tillbaka din ansökan. Du ska även meddela Kronofogden om kunden gör en delbetalning. Han gör en skriftlig invändning mot din fordran i rätt tid, normalt inom tio dagar från Redovisningskonsulten nr 5 2014 det han mottog föreläggandet. Kronofogden informerar dig om kundens invändning och du får då bestämma om din ansökan i fortsättningen ska handläggas av tingsrätten. Du har fyra veckor på dig att skriftligt ansöka om fortsatt handläggning i domstol. Gör du inte det avskrivs målet hos Kronofogden. Väljer du att gå vidare tar tingsrätten ut en avgift. För förenklade tvistemål är avgiften 600 kronor och för övriga tvistemål 2 500 kronor. Ett förenklat tvistemål omfattar tvistebelopp som understiger 22 200 kronor, ett halvt prisbasbelopp för 2014. Väljer du att gå direkt till tingsrätten är avgiften 300 kronor högre. Den totala ansökningsavgiften för ett ärende blir därför densamma oavsett om du inleder ett ärende vid kronofogden som sedan överlämnas till tingsrätten, eller om ärendet påbörjas direkt vid tingsrätten. Kunden invänder inte mot skulden i rätt tid. Kronofogden ska då så snart som möjligt meddela ett utslag i målet. Det innebär normalt att du får bifall till ditt krav. Om kunden är missnöjd med utslaget kan han ansöka om återvinning. Det måste han göra skriftligt hos Kronofogdemyndigheten inom en månad från dagen för utslaget. Annars vinner utslaget laga kraft. Vid återvinning omprövas beslutet av tingsrätten. Vid sådan prövning tillkommer det en avgift som domstolen tar ut. En avgift som du måste betala. Men tingsrätten kommer inte att rikta något betalningskrav mot dig. Utan det som sker om du inte betalar är att målet inte prövas av domstolen och att utslaget från Kronofogden undanröjs. ansöka om verkställighet senare. Grundavgiften för ansökan är 600 kronor och den läggs på skuldsaldot hos den som är skyldig pengar. Ett mål om utmätning är inte tidsbegränsat. Men Kronofogden tar ut en avgift för varje handläggningsår. Därutöver kan andra kostnader för verkställighet uppkomma. Verkställigheten inleds med att Kronofogden skickar en underrättelse till din kund med anmodan att betala skulden. I underrättelsen finns en tid angiven då skulden ska vara betald till Kronofogden. Sker ingen betalning inom den angivna tiden undersöks om det finns något att utmäta. Utmätning kan ske av lös egendom som till exempel smycken och bankfordringar samt fast egendom som villa och fritidsfastighet. Egendom som anses nödvändig för den betalningsskyldige och hans familj får inte utmätas. Kronofogden kan även ålägga en arbetsgivare eller annan som betalar ut lön till din kund att hålla inne ett visst belopp, som ska sändas till Kronofogden. Detta gäller även olika dagersättningar som betalas ut av försäkringskassan och arbetslöshetskassan. Vid löneutmätning finns alltid ett förbehållsbelopp som får behållas för de egna och familjens levnadskostnader. Finns det egendom att utmäta tas den om hand av Kronofogden för försäljning. Finns ingen sådan egendom utfärdar Kronofogden en utredningsrapport som bevis på detta. Om din kund inte har några tillgångar att utmäta ligger skulden kvar hos Kronofogden tills den blir betalda eller tills du skriftligt meddelar Kronofogden att du återkallar din ansökan. Ditt ärende avslutas alltid med en slutredovisning från Kronofogden. Verkställighet Bra faktureringsrutiner När Kronofogden meddelat ett utslag eller när det finns en tingsrättsdom har du en exekutionstitel. Med den som underlag har Kronofogden möjlighet att driva in din fordran även om utslaget eller domen fortfarande går att överklaga. Du kan ansöka om sådan verkställighet (indrivning) redan i samband med att du ansöker om betalningsföreläggande. Men du kan även Kronofogden hjälper gärna till, men indrivningsförfarandet är ingen garanti för att du alltid får betalt. Se därför till att ha sådana faktureringsrutiner att du minimerar dina kreditrisker. Kräv förskott av kunder med dålig ekonomi. 55 Eva Törning, redovisningsspecialist Grant Thornton Caisa Drefeldt , redovisningsspecialist och auktoriserad revisor, KPMG Jenny Falk, redovisningsspecialist och auktoriserad revisor, EY Redovisningsdagen 2014 Redovisningsdagen är dagen för dig som vill få det senaste nytt inom redovisningsområdet serverat under en heldag. Kom och lyssna till de främsta experterna inom redovisning som berättar om väsentliga nyheter som skett under året, och redogör för framtida förändringar. Ur innhållet: · Det nya allmänna rådet om Bokföring · Områden där K3 och K2 skiljer sig åt markant (typ fastigheter, intäkter, grundläggande ansats) · Övergång till K3 och K2 – hur gör man praktiskt · Hur kommer en kontrollbalansräkning att se ut enligt K3/K2 · Hur ska en bostadsrättsförening tänka vid valet mellan K3 och K2 · Andra nyheter och aktuella områden Var och när? Göteborg 18 november Malmö 19 november Stockholm 20 november Luleå, Umeå, Östersund 20 november (streamas från Stockholm) Pris 4 700 kr exkl moms 2 700 kr exkl moms för streamad kurs I priset ingår dokumentation, för- och eftermiddagskaffe och lunch. FLER NYHETSDAGAR I HÖST Skattedagen Göteborg 2 december Malmö 3 december Stockholm 4 december Fåmansföretagardagen Göteborg 26 november Malmö 27 november Stockholm 3 december Stockholm 3 december – nytt för i år, streamas direkt från Stockholm till din dator, surfplatta eller smartphone Fastighetsdagen Stockholm 26 november IFRS-dagen Stockholm 17 november Det finns all anledning att hålla dig uppdaterad – anmäl dig redan i dag! farakademi.se/nyhetsdagar Nya auktoriserade medlemmar Auktoriserade Lönekonsulter Alingsås Karlskrona Sigtuna Annika Krantz Mer Ekonomi i Väst AB Lena Karlsson PwC Pernilla Kleiner Sigtunaskolan Humanistiska läroverket Alunda Karlstad Skellefteå Mona Olsson Auctor Ekonomi i Uppland AB ElisabethJansson Valmet Svenska AB Marie Falkman Marklund Skellefteå Kraft Bromma Kristianstad Skövde Svetlana Rossin Wasberg Redovisning AB Agneta Svensson Grant Thornton Sweden AB Eskilstuna Lidingö Kristina Kojefors Net Office Ekonomi AB Jeanette Melin Falck Ambulans AB Gävle Lidköping Sara Blom Matrisen Redovisning AB Lottie Himmerman HKScan Sweden AB Göteborg Linköping Carina Berg CIT Ekonomiservice AB Pernilla Bjälnes Deloitte AB Lena Eriksson Deloitte AB Lena Karlsson Deloitte AB Maria Manholm Deloitte AB Hackås Madelene Persson Stoneridge Electronics Haninge Teresa Fernaeus Lundberg Haninge Kommun Helsingborg AnnetteAndersson BDO Helsingborg Huddinge Anna Skott Linder Huddinge Kommun Hälsö KatarinaEckerström Eckerström Lönetjänst AB Kalmar Lena Waldén Aktiv Ekonomikonsult Sverige AB Redovisningskonsulten nr 5 2014 Ljungby Ulrika Sjömar Kontek Malmö Pia Sauhke Bluegarden Mjölby Maria Bragén Furlands Revisionsbyrå AB Nässjö Nina Vissing PwC Ann-Louise Johansson PwC Yvonne Ryefalk PwC Stockholm Anja Adelly SOftOne Sverige AB Lena Ahlsén LRF Konsult AB Åsa Andersson Åsa Payroll & HR AB Maria Arenander Visma Services AB Cina Brunnberg BDO Mälardalen AB Anneli Carlsson Accountor Veronica Danielsson LRF Konsult AB Linda El Mehdi Haninge kommun Linda Kronholm Ekonomi Klara Papper AB Erika Källgren Payday Löner & Redovisning AB Catharina Larsson PwC Sandra Nilsson EkonomiPorten AB Annika Palmqvist Accountor Alice Persson PwC Astri Sandgren BDO Mälardalen AB fortsättning på nästa sida 57 Nya auktoriserade medlemmar Auktoriserade Lönekonsulter, fortsättning Stockholm, fortsättning Upplands Väsby, fortsättning Västra Frölunda Sandra Zetterfalk Ekonomi Klara Papper AB Åsa Öhlander LRF Konsult AB Carina Dar Visma Services AB Jeanette Gillberg Grant Thornton Sweden AB Uppsala Växjö Britt-Inger Frans PwC Malin Pettersson Ekonomi Klara Papper AB Annelie Lindahl Revisorshuset i Uppsala AB Anna Staaf PwC Löneservice AB Uddevalla Västerås Ann-Sofie Nilsson LRF Konsult AB Merja Eneroth Grant Thornton Terhi Fredriksson Grant Thornton Carina Granholm PwC Södertälje Upplands Väsby Maria Andersson H Visma Services AB Örebro Pia Hagelin Ricknes Redovisning AB Yvonne Rickne Ricknes Redovisning AB Östersund Nicklas Sörlin Deloitte Auktoriserade Redovisningskonsulter Göteborg Ludvika Uppsala Anna Siverbo SB Bokslut AB Monika Bork LRF Konsult AB Karin Smedlund Ekonomibyrån Geab AB Helsingborg Rättvik Carin Bengtsson Idel Ekonomi AB Maja Andersson LRF Konsult AB Nu kan du läsa tidningen Konsulten i datorn, på läsplattan och i mobilen. Var du än befinner dig och när du vill. Gå in på www.tidningenkonsulten.se och upptäck nya, digitala Konsulten! 58 Redovisningskonsulten nr 5 2014 eKurs – kostnadseffektiv inlärning Var du vill, när du vill och i din e gen ta kt! Sven-Inge Danielsson – din guide till K3-reglerna K3 – mindre företag – är en kurs som ger dig kunskaper för att kunna upprätta korrekta årsredovisningar enligt K3-reglerna. Du får grepp om de grundläggande principerna i K3 och om den praktiska utformningen av förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, tilläggsupplysningar, mm. Värdering av tillgångar, skulder och fordringar är exempel på andra delar du lär dig. Själva insteget i K3, dvs hur man gör vid övergången till det nya regelverket, behandlas även det utförligt. K3 – mindre företag 2 890:- (+ moms) Sven-Inge Danielsson, kursledare 1 890:- (+ moms) K2 eller K3 – dags att välja Gå kurs när du har tid och i din egen takt eKurser är ett bekvämt och extremt kostnadseffektivt sätt att skaffa ny kunskap eller uppdatera sig på olika områden. En eKurs går du via internet med hjälp av din dator, smartphone eller surfplatta. Det innebär att du kan ta del av kursen i princip var du vill och när du vill. En eKurs går du helt i din egen takt. Om du vill pausa mitt i kursen kan du skapa ett bokmärke. Särskilt intressanta avsnitt kan du gå igenom flera gånger. Från köptillfället har du tillgång till kursen i 6 månader. www.blinfo.se Scanna koden med din smartphone så kan du läsa mer om våra eKurser. Vi tittar på de områden där skillnaderna mellan de båda regelverken är störst. Hur görs värderingar? Uppställningsform? Tilläggsupplysningar? För vilka företag är respektive regelverk att föredra? Kursledare: Anette Broberg och Lena Sörell K2 i praktiken 2 890:- (+ moms) I den här webbkursen lär du dig upprätta årsredovisning enligt K2-reglerna. Du får en praktisk genomgång av uppställningsformen för årsredovisningen, samtliga tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelsen. Vi går även igenom övergångsreglerna. Kursledare: Anette Broberg och Lena Sörell Våra eKurser ger utbildningstimmar för FAR! er Läs m äll! st och be Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo JESSICA THÖRN, VISMA SPCS VILL DU TA LÖNSAMHETEN TILL EN NY NIVÅ? DÅ ÄR JESSICAS RÅD NYA VISMA BYRÅPAKET MED ADVISOR. 4361 INT TIDSR EGRERAD EDOVI SNING Full koll på uppdrag och kunder betyder tid över till fler och bättre affärer, därför ingår Visma Advisor i våra nya byråpaket. Visma Advisor är en webbaserad tjänst som gör att du har tillgång till integrerad tidsredovisning och resursplanering när och var du vill. Du får en lösning som förenklar ditt arbete och ger dig full kontroll, effektivitet och lönsamhet i byrån. Sju av tio byråer använder redan våra bokföringsprogram.* Är du också intresserad, kontakta Jessica eller någon av hennes kollegor så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på 0470-70 61 60 eller läs mer på vismaspcs.se/byra. Källa: TNS Sifo Marknadsandelsmätning 2013. VI TAR DITT FÖRETAGANDE PERSONLIGT
© Copyright 2024