annorlunda tänk nytt
Branschtidningen inom redovisning och lön Nr 6 2014 Pris 56 kr TÄNK NYTT ANNORLUNDA Men hur gör man? Hos Karlén & Stavegren Ekonomikonsult tror man sig ha hittat receptet. VANLIGASTE LÖNEFÖRMÅNEN SID 6 NU SKA K-REGELVERKEN TILLÄMPAS SID 30 REDOVISNINGSKONSULTER ÄR DE BÄSTA BROTTSFÖREBYGGARNA SID 32 RÅDgivarRÅD: Analysera konkurrenterna SID 14 Önskemål om förbättringar till Skatteverket SID 22 Nu finns Konsulten också som nyhetstidning på webben! www.tidningenkonsulten.se UC vill se fler Bokslutsrapporter SID 7 BL Administration BL Skatt BL Bokslut BL Klient BL Info eBibliotek Mallar & dokument Hyr en helhetslösning – program, nyheter, e-böcker, mm Vi är glada över att som enda leverantör kunna erbjuda en helhetslösning där redovisningsbyrån hyr alla verktyg och informationstjänster en modern byrå behöver. Programvaror, byråstöd/klienthantering, skatte- och redovisningsinformation, dokumentmallar och personlig frågeservice. Fördelarna med att hyra vår helhetslösning är bl a att ni slipper göra tunga inköp och att ni får tillgång till ständigt uppdaterad programvara, support samt aktuell skatte- och redovisningsinformation. Allt från samma pålitliga leverantör. Många kunder har undrat om det finns någon hake med upplägget. Hur kan det vara så lågt pris för en så omfattande tjänst? Svaret är att det inte finns några hakar eller förpliktelser. Vi vill vara en totalleverantör och bygga långsiktiga relationer. Det tjänar både du som kund och vi på. Kontaka gärna våra säljare för ytterligare information om vår hyreslösning. Ulf Bokelund Svensson vd Björn Lundén Information Scanna koden med din Smartphone så får du mer information om vår helhetslösning. Detta ingår när du hyr en helhetslösning: Ekonomisystemet BL Administration Skatte- och deklarationsprogrammet BL Skatt (WinSkatt) BL Bokslut – för bokslut och årsredovisning Byråstöd/klienthantering med Reko-stöd e-bokpaket med 26 e-böcker Nyhetstjänst med personlig frågeservice Dokumentmallar med juridiska hjälptexter Antal användare/anställda: 1–2 799 kr/mån/pers 3–6 599 kr/mån/pers 7–14 499 kr/mån/pers Fler än 15, begär offert! Moms tillkommer på alla priser. Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se Nr 6 2014 INNEHÅLL Nu har tiden sprungit iväg igen, utan att man riktigt hängt med. När du får det här årets sista Konsulten i din hand är det snart jul. För de flesta väntar några dagars lyxig ledighet, en tillfällig paus från deklarationer och Bokslutsrapporter. Känner du att du vill utvecklas mer i din roll som redovisningskonsult men inte riktigt vet hur? I det här numret har vi flera artiklar som ger dig tips och som kan inspirera dig till att ta ytterligare kliv mot fler kvalificerade tjänster. Kanske kan en ledarskapsutbildning vara något för dig? Eller varför inte låta ISO-certifiera din byrå? Du kan också göra som nätverket i Eskilstuna, samla dina kollegor på orten för regelbundna träffar och lära av varandra. Det kan vara guld värt! 5 LEDAREN Samarbeten 6 Vanligaste löneförmånen! 7 NYTT & AKTUELLT 11 Ny hemsideslösning och digitalt nyhetsbrev via SRF 12 Framtidsspaning i fokus vid årets Match Making Board 13 På gång inom SRF Lön Vi vill också förtydliga att vi i det här numret pratar om föreslagna skatteändringar eftersom regeringens budgetförslag i skrivande stund inte har klubbats i riksdagen. 14 RÅDGIVARRÅD Analysera konkurrenterna Vi på redaktionen vill så klart passa på att önska dig en riktigt härlig jul och en bra avslutning på året. Vi hörs igen i februari när nästa års första Konsulten landar i brevlådan! 16 SRF FöretagsEko Det här sysslar våra Auktoriserade Redovisningskonsulter med på dagarna 15 REKO AVSNITT 5 Utförande 19 BYRÅPORTRÄTT – Jag vill inspirera till att tänka nytt och annorlunda 22 Önskemål om förbättringar till Skatteverket 24 Något om originalhandlingar vid bokföring 26 ISO – för de som vill utvecklas 28 PROFILEN Våra finska vänner tar marknadsandelar 30 Nu ska K-regelverken tillämpas 39 31 AKTUELLT FRÅN FORA Nu utbetalas pengarna för AGS-premierna 32 Redovisningskonsulter är de bästa brottsförebyggarna 34 Ersättningsfond får inte utnyttjas vid gåva 35 PÅ GÅNG MED SRF UTBILDNING 36 SRFs Nyhetsdag behåller greppet 26 36 Branschtidningen inom redovisning och lön Nr 6 2014 Pris 56 kr TÄNK NYTT ANNORLUNDA Men hur gör man? Hos Karlén & Stavegren Ekonomikonsult tror man sig ha hittat receptet. VANLIGASTE LÖNEFÖRMÅNEN SID 6 NU SKA K-REGELVERKEN TILLÄMPAS SID 30 REDOVISNINGSKONSULTER ÄR DE BÄSTA BROTTSFÖREBYGGARNA SID 32 RÅDgivarRÅD: Analysera konkurrenterna SID 14 Önskemål om förbättringar till Skatteverket SID 22 Nu finns Konsulten också som nyhetstidning på webben! www.tidningenkonsulten.se UC vill se fler Bokslutsrapporter SID 7 Våra finska vänner tar marknadsandelar. sid 28 Ansvarig utgivare: Fredrik Lantz, e-post: [email protected] Redaktionschef: Petra Lagnehag Zars, e-post: [email protected] Redaktionsgrupp: Petra Lagnehag Zars, redaktionschef • Tina Sjöström, journalist och redaktör • Zennie Sjölund, branschansvarig lön • Mikael Carlson, branschansvarig redovisning • Lena Iredahl, redaktionssekreterare • Karolina Gunnarsson, grafisk form Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 010-483 80 00 Layout: SRF Servicebyrå AB, Nadia Granqvist & Karolina Gunnarsson Tryck: TMG Tabergs, ISSN 1652-988X Prenumerations- och medlemsärenden: Tel: 010-483 80 00, e-post: [email protected] Annonser: Olle Larsson, Tel: 010-483 80 00, e-post: [email protected] Omslagsfoto: Mats Åsman Webbplats: www.tidningenkonsulten.se Redovisningskonsulten utkommer med 6 nummer per år. Eftertryck av Redovisningskonsulten medges först efter överenskommelse med redaktionsledningen. Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs. 38 Mer rådgivning – men hur? 39 NÄTVERKANDE Den inre kretsen 41 42 Dålig arbetsmiljö bidrar till lägre pensionsålder och högre sjukfrånvaro 43 FRÅGOR OCH SVAR Experterna svarar på dina frågor 49 JURISTEN HAR ORDET Dold samäganderätt 50 Nya auktoriserade medlemmar Aktuella kursstarter – För hela vårt kursutbud se srfutbildning.se Redovisning Ort Kursdatum Skatt Ort Kursdatum Bokföringens grunder Göteborg 23/2 2015 Dags att deklarera Malmö 3/3 2015 Bokföringens grunder Solna 20/4 2015 Dags att deklarera Göteborg 4/3 2015 Redovisning I – löpande redovisning Solna 23/3 2015 Dags att deklarera Stockholm 10/3 2015 Redovisning I – löpande redovisning Malmö 20/4 2015 Deklaration I Stockholm 14-16/1 2015 Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Solna 26/1 2015 Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Malmö 23/2 2015 Deklaration I Göteborg 17-19/2 2015 Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Göteborg 23/3 2015 Deklaration I Stockholm 17-19/3 2015 Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete Solna 20/4 2015 Deklaration II Göteborg 2-4/2 2015 Redovisning II fördjupning, med skatter Malmö 17/2 2015 Deklaration II Stockholm 25-27/3 2015 Redovisning II fördjupning, med skatter Stockholm 14/4 2015 Jord- och skogsbruksbeskattning – fortsättning Stockholm 24-25/3 2015 Redovisning III – Bokslutsfrågor enligt K2 o K3 Göteborg 19-21/1 2015 Jord- och skogsbruksbeskattning – grundkurs Stockholm 3-4/3 2015 Redovisning III – Bokslutsfrågor enligt K2 o K3 Stockholm 16-18/2 2015 Momsen – Nyhetsdag Stockholm 3/3 2015 Fastigheter – Komponentavskrivning Stockholm 5/3 2015 Nyhetsdag i Beskattning Flertal orter 2015 K2 – Mitt första K2 bokslut Stockholm 27/1 2015 Skatteplanering i ägarledda företag Stockholm 22-23/1 2015 K2 – Mitt första K2 bokslut Malmö 3/2 2015 K2 – Mitt första K2 bokslut Umeå 5/2 2015 K2 – Upprätta årsredovisning enligt K2 reglerna Skellefteå 23/1 2015 Ekonomistyrning Ort Kursstart K2 – Upprätta årsredovisning enligt K2 reglerna Stockholm 9/2 2015 Ekonomistyrning i AB Stockholm 16-17/3 2015 K3 – Mitt första K3 bokslut Stockholm 3/2 2015 K3 – Upprätta årsredovisning enligt K3 Stockholm 29/1 2015 Reko Ort Kursstart Skellefteå 18/2 2015 K3 – Upprätta årsredovisning enligt K3 Göteborg 6/2 2015 Reko – fördjupning SRFs Nyhetsdag Flertal orter 2015 Reko – fördjupning Stockholm 26/3 2015 SRFs Redovisningsdagar Stockholm 12-13/2 2015 Reko – fördjupning Malmö 28/4 2015 Reko – fördjupning Göteborg 29/4 2015 Special Ort Kursdatum Affärsrådgivning för redovisningskonsulter Stockholm 26/3 2015 Affärsrådgivning för redovisningskonsulter Göteborg 19/1 2015 Excel – grundkurs för ekonomer Stockholm 12/3 2015 Intäktsredovisning enligt K2/K3-reglerna Göteborg 13/1 2015 Intäktsredovisning enligt K2/K3-reglerna Stockholm 26/1 2015 Lön Ort Kursdatum Arbetsrätt – praktisk fördjupning Stockholm 23/2 2015 Lön I – praktisk nybörjarkurs i lönehantering Stockholm 16/2 2015 Lön II – praktisk fortsättningskurs i lönehantering Stockholm 30/3 2015 Lön III – praktisk fördjupningskurs ledigheter Stockholm 27/4 2015 Auktorisation Ort Kursstart Ekonomistyrning Steg 2 Stockholm 26/1 2015 srfutbildning.se Förbundsdirektör, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF Samarbeten Under början av november genomfördes styrelsens årliga strategikonferens som i år startade gemensamt med våra nordiska länder, Norge och Finland, i NAF, Nordic Accountant Federation. Under den nordiska konferensen MMB, Match Making Board, ges möjlighet att diskutera och göra framtidsspaningar för att konstatera olika trender på våra marknader och bland våra medlemskårer. Årets MMB-konferens avslutades med en extern föredragshållare som betraktade vår bransch utifrån och gjorde flertalet relevanta jämförelser med andra branscher. Många intressanta ”sanningar” belystes och vi blev ånyo varse om de möjligheter vi har. Som redovisningskonsulter kan vi tydligt följa våra kunders utveckling och behov i realtid för att sedan använda det i vårt kundmöte. Jag har skrivit om det tidigare men under MMB fick vi det än en gång tydligt bekräftat med beskrivningar och infallsvinklar från en extern aktör. Vi varnades för att i framtiden bli utsatta för en branschglidning, då det finns starka intressenter som gärna vill sitta i vår sits. Så nära kunden, både vad gäller i tid och innehåll. Den positionen är eftertraktad och om vi inte följer med i teknikutvecklingen är risken stor att vi förlorar vår särställning. Tillsammans ska vi därför se till att detta inte händer. Vid våra diskussioner om lönebranschen konstaterar samtliga länder i NAF ett ökat behov av kompetenta yrkesutövare. Där behövs auktorisationen för att säkerställa kvalitet och lyfta fram kompetensen i en bransch med mycket goda framtidsutsikter i både Norge, Sverige och Finland. Vi är på rätt väg. Vi har också fått nya siffror från Skatteverket där vi kan utläsa hur många av våra Auktoriserade Redovisningskonsulter som via Uppdragsanmälan har anmält sig och sina kunder till samverkan. Vi ser en stadig ökning men denna utveckling skulle behöva gå betydligt snabbare. Samverkan med Skatteverket är en konkret möjlighet att använda och tydliggöra det kvalitetsarbete som genomsyrar auktorisationen. Samverkan kommer genom auktorisationen både oss själva och våra kunder till godo genom att Skatteverket får kunskap om vilka uppgifter som Auktoriserade Redovisningskonsulter levererar in. Genom den kunskapen kan Skatteverket koncentrera sina granskningsaktiviteter på inlämningsuppgifter med högre risk för fel. Allt är relativt. Ett år går väldigt fort och jag tycker det var alldeles nyligen jag skrev en ledare som avslutade året 2013. Men, ur ett annat perspektiv så kan det kännas som att tiden stått still. Jag gick med i SRF 1993 och jag minns tydligt mitt första kretsmöte. Där berättade mina kollegor, som drivit byrå under många år, att vi snart skulle sluta bokföra och bara arbeta med rådgivning. Bokföring skulle automatiseras och kanske skötas direkt av kunden. Det är tjugo år sedan. Här har utvecklingen inte gått så snabbt. Det är först nu under de senaste åren som vi kan se att automationen börjat sitt intåg! En annan trend i och med digitaliseringen är att det dyker upp nya möjligheter som vi ser att många av de nya branschaktörerna anammar. Den nya generationen företagare har andra förväntningar på oss, ifrågasätter och ställer krav. Den utvecklingen gör branschens framtid mycket spännande och jag ser med stor nyfikenhet fram emot 2015. Men innan vi nu med spänning tar oss an kommande utmaningar så hoppas jag att du får en välbehövlig ledighet kring jul och nyår. Tillsammans med personalen på SRF önskar jag dig en fridfull jul och ett gott nytt 2015! Alexandra Wallerius. Produktchef Norstedts Skatteinformation SKATTENYHETER DU INTE FÅR MISSA. Norstedts Skatteinformation www.nj.se Norstedts Skatteinformation bevakar lagstiftning, regelverk och praxis – med analyser, kommentarer, råd och tips från våra egna skatteexperter. Allt du behöver för att veta. Redovisningskonsulten nr 6 2014 5 Vanligaste löneförmånen! De allra flesta har koll på när lönen når bankkontot. Dessutom är det få saker som kan skapa sådan badwill som att lönen inte kommer in i tid. Lönekontoret kontaktas direkt! Vad har hänt!? En annan liknande höjdpunkt på löneavdelningarna är när kontrolluppgifterna når löntagaren. Vad som däremot inte alls uppmärksammas på samma sätt är tjänstepensionsavsättningen. Den stora del som arbetsgivaren bidrar med till den framtida försörjningen som en del av den totala pensionen – den allmänna pensionen (inkomst- och premiepension), tjänstepensionen och det eventuella privata sparandet. Hur ser det ut kring detta? Allmänna pensionen Varje år avsätts 18,5 procent av PGI (pensionsgrundande lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp) till den allmänna pensionen. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Resterande mindre del, 2,5 procent, går till premiepensionen. Garantipension får den som haft låg eller ingen inkomst. PGI rapporteras till Skatteverket via kontrolluppgifterna, så varje lönehändelse under året ger en effekt in i framtiden, för den allmänna pensionen. Tjänstepensionen Idag utgör tjänstepensionen drygt 20 procent av den genomsnittliga pensionen för en nybliven pensionär. Tjänstepensionernas betydelse ökar. Pensionslösningar diskuteras vid anställnings- 6 intervjuer, premie eller förmån, hur den ska utformas. Avtal sluts, och sedan var det avklarat. Eller inte? Sverige har 650 kollektivavtal. Både de arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal och de som inte har kollektivavtal kan teckna avtalsenliga försäkringar. Dessa reglerar hur lönen ska beräknas och vad som ligger till grund för underlaget till pensionsförvaltaren. Att underlagen är korrekta kräver rätt kompetens. Det gör stor skillnad om bonus inte fördelas korrekt etcetera. Det kan bli mycket pengar på sikt. En 35-åring som det rapporteras in 420 000 kr/år för, uppskattas ha 2,1 mkr mer i ITP-kapital vid 65-års ålder än den som har 300 000 kr/år. Därför är tjänstepensionen så viktig och därför behövs det också riktiga experter på lön. Var åttonde pensionär, 13 procent, saknar tjänstepension och får klara sig på den allmänna pensionen. räkningen som motsvarar nuvärdet av intjänad pensionsrätt, alternativt att pensionskapitalet placeras i en stiftelse. Tjänstepension är värd att uppmärksammas, som den förmån som arbetsgivare kan ge sina anställda och som ger stor effekt på lång sikt. Och det gäller att den hanteras korrekt från anställningstillfället hela vägen fram till avslutad anställning. TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF Privat sparande Många anställda har garderat sin framtida försörjning med privat sparande. I höstens budgetproposition ligger förslag som leder till att avdraget för sparande i privata pensionsförsäkringar sänks och planeras att slopas helt från och med 2016. Råden blir att se över alternativ. Ett av alternativen som kan komma att öka i omfattning är löneväxling, ett annat kan vara att avstå personaloptioner för avsättning till tjänstepension. Alternativ lösning Företag kan även hantera pension i egen regi genom att göra löpande avsättningar i balans- Redovisningskonsulten nr 6 2014 Nytt & Aktuellt BFNs tolkningar hjälper företag med fastigheter att komma in i K2 UC vill se fler Bokslutsrapporter Bokföringsnämnden (BFN) har fått brevfrågor avseende redovisning av byggnader i K2. BFN har valt att svara på dessa brev och offentliggöra svaren. Svaren innehåller tolkningar av En Bokslutsrapport kan bara upprättas av en Auktoriserad Redovisningskonsult och informerar om att ett företags redovisning och bokslut upprättats i enlighet med de riktlinjer och principer som uppställs i Reko, Svensk standard för redovisningstjänster. Därför är det lite smått märkligt att så få Auktoriserade Redovisningskonsulter väljer att upprätta detta kvalitetskvitto. På UC skulle man önska att betydligt fler använder sig av möjligheten att skriva Bokslutsrapport. – Det är fortfarande alltför få Bokslutsrapporter som skickas in, säger UCs marknadschef Roland Sigbladh. Vår senaste undersökning visar att nästan hälften av de äldre företagen valt bort revision och att 80 procent av alla nystartade företag drivs utan revision. Bokslutsrapporten blir därför ett kvalitetskvitto för företagets redovisning. Sedan reformen om frivillig revisionsplikt trädde i kraft 2010 så har kvaliteten på inlämnade bokslut försämrats. Det gäller främst de bolag som valt bort revision och som inte heller tar kvalificerad hjälp av en Auktoriserad Redovisningskonsult. Antalet ofullständiga bokslut där viktig information saknas har ökat och innebär att det blivit svårare för kreditgivare att bedöma företagets återbetalningsförmåga. – Vi på UC vill ju presentera en så rättvis bild som möjligt så att alla ska kunna göra säkra affärsbeslut, fortsätter Roland Sigbladh. Jag är helt övertygad om att ju fler företag som använder en Auktoriserad Redovisningskonsult som upprättar Bokslutsrapport, desto fler företag får löpande ordning på sin ekonomi. En ordning som Bokslutsrapporten kommer att signalera. vissa regler i K2. Trots att BFN inte gör något förtydligande i själva normeringen måste svaren läsas som om de tillhörde normeringen. Läs mer på www.tidningenkonsulten.se. Köpstarka hushåll ger rekord i årets julhandel Förutsättningar finns för en god jul för svenska konsumenter och för svensk detaljhandel. Hushållen är både köpstarka och optimistiska. Osäkerheten kring kommande politiska beslut kan göra hushållen avvaktande och den så kallade arbetstagarjulen innebär att konsumtionen riskerar försvinna utomlands. HUI Researchs prognos är att vi kommer att få se ett rekord, tillväxten i december månad förväntas bli 2,5 procent. Detaljhandeln har hittills i år utvecklats relativt väl. Första halvåret var tillväxten något starkare än de senaste månaderna, vilket till stor del beror på starkare jämförelsetal under hösten. Det finns dock goda förutsättningar för en bra avslutning på året. Hushållen är köpstarka i och med den låga räntan, en låg inflation och en stark löneutveckling. Konsumentförtroendet, det vill säga hushållens inställning till sin egen och Sveriges ekonomi, har pendlat runt det historiska genomsnittet en längre tid, vilket även det bådar gott inför julhandeln. Ett uppdämt konsumtionsbehov av kapitalvaror har präglat året hittills och sällanköpsvaruhandeln har visat en starkare tillväxt än dagligvaruhandeln, en god konjunktursignal. Ett frågetecken kring julhandelns utveckling är den osäkerhet som höstens valutgång och de efterföljande budgetdiskussionerna har medfört. Möjligen kan hushållen tveka att konsumera på grund av ovisshet kring hur budgetbeslut kommer att påverka dem. Den så kallade arbetstagarjulen då ett fåtal semesterdagar resulterar i en lång julledighet skulle kunna öka resandet och försvaga handelns tillväxt. HUI Researchs prognos är att vi kommer att få se ett rekord. Tillväxten i december månad förväntas bli 2,5 procent i löpande priser, vilket innebär en omsättning på 68 miljarder. − Svenskarna fick en tidig julklapp i form av nollränta. Beskedet lagom till årets viktigaste Redovisningskonsulten nr 6 2014 försäljningsperiod ger en tydlig signal om låga boräntor under en lång period och inverkar positivt på konsumtionsviljan hos de redan köpstarka hushållen. Om inte osäkerheten kring kommande politiska beslut eller arbetstagarjulen påverkar för mycket lär vi se ett rekord i julhandeln, säger Lena Larsson, VD HUI Research. Elektronikhandeln årets vinnarbransch Sällanköpsvaruhandelns tillväxt bedöms utvecklas starkare än dagligvaruhandelns. Hushållens förtroende är mer stabilt än inför fjolårets julhandel och det finns ett uppdämt behov av kapitalvaror. I årets julhandel väntas dagligvaruhandelns försäljning stiga med 1,5 procent och sällanköpsvaruhandelns med 3,0 procent. Inom elektronikhandeln är marginalerna alltjämt hårt pressade, men flera aktörer arbetar hårt med kundupplevelsen och ökat tjänsteinslag för att öka försäljningen. Den nyhetsberoende branschen har i år släppt nya modeller inom kategorierna mobiltelefoni och spelkonsoler, vilket kan driva tillväxten i julhandeln. Julhandeln är oerhört viktig för elektronikhandelns försäljningsutveckling då en stor andel av årets försäljning sker under denna period. Med en positiv tillväxt tio månader i rad börjar elektronikhandeln återhämta sig efter en tuff period och förutsättningarna är goda även inför julhandeln. Prognosen för elektronikhandeln skrivs därför till 4 procent. Detta gör att elektronikhandeln kan bli årets vinnare i julhandeln. Källa: HUI Research TEXT: TINA SJÖSTRÖM Roland Sigbladh 7 Nytt & Aktuellt Föreslagna skatteändringar 2015 Regeringen lägger fram en rad förslag i budgetpropositionen som innebär ändringar i beskattningen från och med 2015. TEXT: BERTIL BÅVALL Jobbskatteavdraget trappas av för höga inkomster Jobbskatteavdraget trappas av för dem med arbetsinkomster på över 50 000 kronor per månad. Avtrappningstakten uppgår till tre procent. Det innebär att den som tjänar mer än cirka 123 300 kronor per månad inte får något jobbskatteavdrag alls. Skatten för pensionärer sänks Skillnaden i beskattning mellan lön och pension tas bort. Det görs i ett första steg genom att skillnaden i beskattning helt avskaffas för inkomster upp till cirka 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks och sänker därmed skatten även för pensionärer med inkomster på upp till cirka 240 000 kronor per år. Begränsad uppräkning av skiktgränsen för 2015 Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster ska begränsas genom att den räknas upp med förändringen i konsumentprisindex istället för – som idag – med förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter. För beskattningsåret 2015 föreslås därför att den nedre skiktgränsen fastställs till 421 800 kronor. Den övre skiktgränsen föreslås uppgå till 616 100 kronor. Avdrag för privat pensionssparande begränsas och slopas på sikt Avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas. Det fasta beloppet – som idag uppgår till 12 000 kronor per år – föreslås sänkt till 1 800 kronor per år. Det föreslås gälla premier och inbetalningar som görs under 2015. Från och med 2016 bör avdragsrätten slopas helt. Reglerna om pensionssparavdrag för personer utan pensionsrätt i anställning är oförändrade. Socialavgifterna för unga höjs Nedsättningen av socialavgifter för personer 8 yngre än 26 år slopas. Avvecklingen av nedsättningen sker i två steg genom att nedsättningen halveras från och med 1 januari 2015, för att upphöra helt per den 1 januari 2016. Det innebär att arbetsgivaravgifterna för ersättningar som betalas ut under 2015 till personer födda 1989 eller senare föreslås uppgå till 23,44 procent. Egenavgifterna för 2015 för denna grupp föreslås uppgå till 21,91 procent. Särskild löneskatt på 5,6 procent för alla över 65 år Den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster återinförs delvis på lön och andra ersättningar för arbete samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som – vid årets ingång – har fyllt 65 år. Den särskilda löneskatten föreslås uppgå till 5,6 procent. Förslaget omfattar även personer som är födda 1937 eller tidigare. Särskild löneskatt ska även tas ut för dem som inte fyllt 65 år men som bedriver aktiv näringsverksamhet och som under hela året uppburit hel allmän ålderspension (inkomst- eller til�läggspension samt garantipension). För anställda betalas särskild löneskatt av arbetsgivaren. Löneskatten kommer tillsammans med ålderspensionsavgiften (10,21 procent) att uppgå till 15,81 procent, jämfört med arbetsgivaravgifter på 31,42 procent för personer under 65 år. Avdraget för förvaltningsutgifter slopas Regeringen föreslår även att den nuvarande avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital slopas från och med 2015. En skattereduktion för sol- och vindkraft införs Den som framställer förnybar el ska – enligt regeringen – kunna få en särskild skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el från och med 2015. Företag som begär skattereduktion föreslås få göra reduktionen bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse enligt EU-kommissionens regler. Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktion avser. Oäkta bostadsrättsföretag De så kallade lättnadsreglerna för oäkta bostadsrättsföretag, vilka innebär att delägare i sådana medges en lättnad i beskattningen, föreslås inte förlängas när de löper ut vid utgången av 2015. Förslaget innebär att dessa delägare från och med ingången av 2016 beskattas med 25 procent för utdelning och kapitalvinst. RUT-avdraget begränsas Regeln om skattereduktion för hjälp med läxor slopas. Skattereduktion för barnpassning ska i fortsättningen endast omfatta barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete. Regeringen anser även att det maximala RUTavdraget bör sänkas till 25 000 kronor per person från och med 2016 för de som är under 65 år. Möjligheten att få RUT-avdrag för till exempel kockar, bartenders och poolrengöring inomhus slopas från och med 2016. Skattereduktion för gåvor bör slopas Möjligheten att få skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet avskaffas från och med 2016. Regeringen återkommer med lagförslag under 2015. Kontrollavgifter mot skattefusk bör höjas Avgifter som Skatteverket tar ut enligt skatteförfarandelagen – bör enligt regeringen – höjas med 25 procent. Det gäller till exempel förseningsavgifter vid sena deklarationer och kontrollavgifter enligt reglerna om personalliggare och kassaregister. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2015 med ett konkret lagförslag som ska kunna träda i kraft 2016. Redovisningskonsulten nr 6 2014 Förenklad faktura och gruppregistrering Gränsen för att få utfärda en så kallad förenklad faktura föreslås höjd från 2 000 kronor till 4 000 kronor inklusive moms från och med 2015. Regeln om att två eller flera beskattningsbara personer kan anses som en så kallad mervärdesskattegrupp föreslås vara oförändrad. Dyrare med öl, vin, sprit och tobak Punktskatten på bland annat öl och vin höjs med nio procent och på sprit med en procent. Skatten på cigaretter, röktobak med mera höjs med cirka sex procent. På snus är motsvarande höjning cirka 12 procent. Nya utredningar aviseras Vissa frågor ska ses över och utredas vidare. Det gäller bland annat följande: • reglerna om kapitalvinst och utdelning för ägare i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna • förutsättningarna för att finansiera större infrastrukturprojekt med en särskild skatt • förutsättningarna för att förändra beskattningsreglerna för den finansiella sektorn • tekniken med paketeringar av främst fastigheter i skatteplaneringssyfte • möjligheten att undvika stämpelskatt med olika fastighetsbildningsåtgärder • förekomsten av skatteplanering i välfärdssektorn • bonus/malussystem för lätta fordon. Ett sådant system premierar miljöanpassade fordon med låga utsläpp Redovisningskonsulten nr 6 2014 Nya bolån ska amorteras ner till 50 procent Nya bolånetagare ska amortera ner sina bolån till 50 procents belåningsgrad. Först ska lånen amorteras med minst två procent varje år ner till 70 procents belåningsgrad. Efter det ska minst en procent amorteras årligen ner till 50 procents belåningsgrad. Hushållens skulder innebär risker både för Sveriges ekonomi och för enskilda hushåll. Samtidigt visar FI:s årliga bolåneundersökningar att hushållen har större buffertar i dag än innan bolånetaket infördes 2010. Nästan alla nya bolånetagare med belåningsgrader över 75 procent amorterar och väldigt få hushåll tar lån över bolånetaket. Däremot väljer nya låntagare med lägre belåningsgrader ofta att vänta med att amortera. Det är bekymmersamt eftersom internationella erfarenheter pekar på att hushåll med belåningsgrader över 40-50 procent är benägna att dra ner på annan konsumtion när de ekonomiska förutsättningarna ändras. Det som oroar FI är därför de negativa effekterna på Sveriges ekonomi, de så kallade makroekonomiska riskerna, som kan uppstå om något oväntat händer hushållen eller i omvärlden. Då kan konjunkturnedgångar fördjupas och tillväxten i ekonomin sänkas. FI vill därför att nya bolånetagare ska amortera mer än i dag. Det ökar deras motståndskraft mot störningar och minskar risken att Sveriges ekonomi påverkas negativt om något oväntat händer i Sverige eller i omvärlden. FI:s reglering innebär att nya lån ska amorteras ner i två steg. Ett lån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras med minst två procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Hushåll med ett lån under 70 procents belåningsgrad ska amortera minst en procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent. FI kommer nu att börja arbetet med att ta fram de nya reglerna i detalj. Det beräknas ta några månader. Två viktiga frågor att lösa är definitionerna av nya lån och tillfälliga undantag. Reglerna kommer att innehålla utrymme för hushåll med tillfälligt ansträngd ekonomi att göra uppehåll med amorteringarna. Det kan till exempel röra sig om situationer där någon i hushållet blir arbetslös, sjuk eller avlider. Nedan har FI tagit fram några exempel på hur regleringen påverkar olika hushåll. Alla exempel utgår från en belåningsgrad på 85 procent: För ett hushåll med 1 miljon kronor i lån blir den månatliga amorteringen 1 700 kronor. Det ska ställas mot den amortering på 1 200 kronor som samma hushåll har idag med Bankföreningens befintliga rekommendation. Lånar hushållet 2,5 miljoner kronor ökar amorteringen till 4 200 kronor i månaden från dagens 2 900 kronor i månaden. Tar hushållet ett lån på fem miljoner kronor behöver de amortera 8 300 kronor i månaden mot dagens 5 900 kronor i månaden. Källa: Finansinspektionen 9 Nytt & Aktuellt Nystartsjobb gav 300 000 kronor i lön En VD som hade 3,6 miljoner kronor i årslön beviljades ändå statligt stöd. Efter att ha avtjänat ett fängelsestraff på 1,5 år för grov misshandel anställdes en personen hösten 2012 som VD i två företag. De båda företagen, som hade samma ägare, ansökte hos Arbetsförmedlingen om nystartsjobb för VD:n. Nystartsjobb kan beviljas personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, exempelvis någon som nyligen suttit i fängelse. Staten subventionerar då en del av företagets lönekostnader för den anställde, i praktiken ett statligt företagsstöd. När Arbetsförmedlingen fattat beslutet tog VD:n plats som enda styrelseledamot i de två företagen, men när Arbetsförmedlingen fick reda på det efter fyra månader drogs stödet in. När stödet drogs in gick företaget till domstol för att få fortsatt ekonomisk hjälp. Förvaltningsrätten skriver i sin dom att de båda företagen inte borde ha fått stöd för nystartsjobb överhuvudtaget. Orsaken, menar domstolen, är att den typen av stöd ska gå till personer som står långt från arbetsmarknaden och att bevilja det för någon i företagsledande ställning är inte i linje med reglerna. I sin inlaga till rätten skrev Arbetsförmedlingen att det ”får närmast anses stötande om det visar sig att vissa bolag utnyttjar begränsade skattemedel avsedda att motverka utslagning och utanförskap” för att driva upp en företagsledares lön. Det finns ingen övre gräns för lönen vid nystartsjobb, men regeringen vill nu ändra reglerna. Enligt det förslag som väntas införas nästa år får stödet för den som anställs i nystartsjobb inte överstiga en månadslön på 22 000 kronor. Källa: www.unt.se 10 Allt fler äldre väljer företagande Att starta företag blir allt mer populärt hos äldre personer. Antalet nya näringsidkare över 65 år ökade med 21 procent första halvåret i år enligt en undersökning som Visma Spcs gjort. TEXT: TINA SJÖSTRÖM – Många både kan och vill jobba när de nått pensionsåldern. Ökad efterfrågan på seniorernas kompetens gör att egna företag är ett tilltalande alternativ för ett stadigt växande antal av dem, säger Rolf Dahlberg, VD för Visma Spcs som står bakom kartläggningen. Äldre personer är attraktiva på marknaden, både när det gäller anställningar i främst mindre företag och som inhyrda underleverantörer. Dagens seniorer är dels överlag friskare än tidigare, dels bättre utbildade. Lägger man dessutom till deras långa erfarenhet är det lätt att förstå att allt fler inser att det här finns en stor kompetens att dra nytta av. Precis som tidigare år är det männen som dominerar bland de äldre företagarna. Ungefär sju av tio näringsidkare över 65 år är män. Den enda bransch av de tio mest populära där kvinnor är i majoritet är uthyrning av bostäder och lokaler. Den mest jämställda branchen, där det är lika många kvinnor som män som startat företag, är redovisnings- och revisionsbranschen. • Butiks-, parti-, torg- och internethandel • Bygg (snickeri, måleri, mark, el, vvs) • Litterärt och konstnärligt skapande • Redovisning och revision • Fastighetstjänster och lokalvård • Artistisk verksamhet • Advokatbyrå- och annan juridisk verksamhet De tio mest populära branscherna för seniorer är: • Uthyrning av bostäder och lokaler • Konsultverksamhet företagsorganisation • Teknisk konsultverksamhet Arbetsdomstolen: Det kostar att avbryta en tidsbegränsad anställning i förtid En arbetsgivare hade varit något oklar kring anställningens karaktär. Var det fråga om provanställning som kan sägas upp utan angivande av skäl eller var det en visstidsanställning som inte kan sägas upp i förtid utan att ens hänvisa till att arbetstagaren gjort sig skyldig till grovt kontraktsbrott? Arbetsdomstolens utredning visar att det i anställningsavtalets formulering skett en samman- blandning av bestämmelserna i Lag (1982:80) om anställningsskydd 5-6 §§. Arbetsdomstolen konstaterar i sin dom att det var fråga om en visstidsanställning. Arbetsgivaren döms att betala ekonomiskt och allmänt skadestånd till arbetstagaren med drygt 100 000 kronor inklusive semesterersättning och därtill ersättning till det juridiska ombudet med 44 000 kronor. Källa: Arbetsdomstolen Redovisningskonsulten nr 6 2014 Ny hemsideslösning och digitalt nyhetsbrev via SRF Som medlem i SRF har du inom kort möjlighet att erbjudas en egen hemsideslösning för ditt företag. Resultatet från den intresseenkät som skickades ut under september månad visar att medlemmarna har ett stort intresse för både hemsideslösning och digitalt nyhetsbrev ut till kunderna. För SRF innebär det en ny värdeskapande satsning för ökad medlemsnytta. TEXT: PETRA LAGNEHAG ZARS, MARKNADSCHEF SRF FOTO: LARS DAHLSTRÖM som vänder sig till små och medelstora företag och innehåller nytt och aktuellt främst inom skatteområdet. En populär produkt som sedan många år finns som en tryckt utgåva och många har den redan idag till sina kunder brandad med sitt företags egen logotyp. Nyhetsbrevlösningen kommer även att erbjudas för dig som redan har en bra hemsida och endast vill ha ett digitalt nyhetsbrev till dina kunder. Demo av medlemswebben under SRF Ekonomi & Löneforum Resultatet från intresseenkäten visade att det finns ett stort intresse av möjlighet till hemsideslösning via SRF och beslut har nu tagits om att sätta upp en sådan lösning för medlemmarna. Erbjudandet kommer att innehålla både en hemsideslösning för medlemsföretag samt ett digitalt nyhetsbrevutskick till medlemsföretagets kunder som skapas utifrån tidningen Företagsaktuellt. Det kommer också att finnas möjlighet att välja en tjänst med endast digitalt nyhetsbrev. Hemsideslösningen, även kallad SRF Medlemswebb, är en tjänst med en egen hemsida som till viss del bygger på SRFs webbplats srfkonsult.se och levereras som en färdig mall där medlemsföretaget själv kan fylla på med sitt eget unika innehåll. SRF Medlemswebb innehåller en startsida som brandas med medlemsföretagets egen logga, ett informationsflöde som bygger på artiklar från tidningen Företagsaktuellt, en sida med en presentation av företaget och Redovisningskonsulten nr 6 2014 de tjänster företaget erbjuder samt en sida med kontaktinformation. På startsidan finns både SRFs Nyhetsbevakningstjänst och Kalendarium med viktiga datum presenterat. Medlemsföretaget brandar startsidan med egen logotyp och möjlighet att ha eget bildmaterial finns. I hemsideslösningen finns också tillgång till färdiga sidor som innehåller information om auktorisationen, Reko och Bokslutsrapporten. Dessa sidor uppdateras automatiskt vilket innebär att medlemsföretaget själv inte behöver uppdatera information på dessa sidor om och när det sker förändringar. Även informationsflödet från tidningen Företagsaktuellt som presenteras på webben, uppdateras med automatik. Möjlighet att från ditt företag skicka digitalt nyhetsbrev till dina kunder ingår med automatik i SRF Medlemswebblösning. Nyhetsbrevet bygger på tidningen Företagsaktuellt SRF Medlemswebb är en smart lösning för att snabbt och enkelt skapa en snygg, informativ och uppdaterad hemsida. Den är inte för dig som är i behov av en speciallösning. SRF Medlemswebb ger stor effekt med liten insats. Det är precis det många i vår bransch behöver, eftersom kärnverksamheten kräver stort fokus. Medlemswebblösningen är framtagen tillsammans med SRFs samarbetspartner Eurovator. Vi räknar med att kunna rulla ut lösningen under kvartal 1 2015 om allt går som det ska. Du som är intresserad av att starta upp eller vill veta mer om den här lösningen kommer att ha kontakt direkt med vår leverantör, Eurovator. Det är de som är experterna inom området och kan med van hand hjälpa dig igenom uppstartsfasen på ett bra sätt. Eurovator kommer efter årsskiftet att kontakta dig som deltog i intresseundersökningen och som redan lämnat dina kontaktuppgifter. Är du medlem hos SRF och vill veta mer om SRF Medlemswebb eller SRF Nyhetsbrevlösning? Kontakta gärna Eurovator via e-post: [email protected] eller telefon: 054-202 19 70 eller 08-650 71 00. SRF Medlemswebb ger stor effekt med liten insats. 11 Framtidsspaning i fokus vid årets Match Making Board Under en heldag i början av november träffades ledningsrepresentanter från NAF, som består av de nordiska länderna Sverige, Finland och Norges branschorganisationer, för ett gemensamt samverkansmöte vid årets Match Making Board, MMB, i Oslo. Syftet med träffarna i MMB är att lära av varandra och göra en gemensam framtidsspaning. TEXT: PETRA LAGNEHAG ZARS, MARKNADSCHEF SRF Även detta år genomfördes ett givande möte och vi kan konstatera att branschen i Sverige, Norge och Finland kommer att gå samma framtid till mötes – automationen är här! Norges styrelseordförande Johan-Thomas Hegland, inledde årets samverkansmöte med ett inspirerande tal om syftet med MMB och den nytta vi har av att göra gemensam sak av redovisnings- och lönebranschens möjligheter och utmaningar. I Norge har man en statlig auktorisation för redovisningskonsulter och där funderar man starkt kring en satsning på lön. I Finland har man certifiering inom både redovisning och lön sedan en tid tillbaka. I Sverige har vi en lång historia inom redovisning och en relativt ny satsning inom lön. NAF träffas löpande vid olika typer av aktiviteter som alla är mycket givande. Vi har mycket att lära av varandra inom både redovisnings- och löneområdet och under årets MMB föll mycket på plats. Automationen är här för att stanna. Det kunde vi gemensamt konstatera gällande samtliga deltagande länder. Som branschorganisationer ska vi tillsammans med branschen verka för att ta vara på de möjligheter som framtiden för med sig. Vi behöver redan nu börja planera för att formatera om spelplanen för de yrkesverksamma redovisnings- och lönekonsulterna. Att automationen är här har redan börjat visa sig via olika molntjänster som erbjuds på marknaden. Det kommer att gå fort nu när förändringen börjat och det gäller att göra sig redo. Många tankar och idéer om hur vi ska möta framtiden diskuterades under MMB-dagen. Vi fick också lyssna till en mycket duktig föreläsare som drog exempel på exempel om hur man strategiskt måste tänka för att lyckas nå framgång med sin produktportfölj. Alla minns vi Kodak som en av de främsta i kamera- och filmbranschen. Kodak vägrade följa med i utvecklingen. De var starka på marknaden och fortsatte envist i samma spår genom att hävda det som för dem länge varit ”det vinnande konceptet” – råfilm. Var finns Kodak idag? Digitaliseringen slog ut dem på marknaden för att de vaknade för sent. De aktörer som lyckas följer med i utvecklingen och är ute i god tid. Det finns många goda exempel och det är dem vi ska lära av. följa med i utvecklingen. Strategiarbetet har redan påbörjats i förbundsledningen. Det är av största vikt att vi nyttjar de möjligheter som öppnar sig och att vi håller oss med på banan med bra fart på vår gemensamma resa mot framtiden. Det är lätt att fastna i det som är verklighet här och nu. Det är dags att vi gemensamt blickar framåt och tar reda på hur framtiden kommer att se ut. Vart ska vi? Hur ska vi nå dit? Hur blir vi de bästa på framtidens marknad? Svaren på dessa frågor är nyckeln till framgång och det ska bli mycket spännande att följa den branschutvecklingen. Redovisningsoch lönekonsultbranschen 2020! För SRF innebär den här utmaningen ett långsiktigt arbete med förberedelser för att branschen smidigt ska kunna God Jul & Gott Nytt År... ...önskar vi på SRF! Istället för att skicka julkort till medlemmar, samarbetspartners och leverantörer ger vi ett bidrag till Läkare utan gränser och deras kamp mot Ebola. 12 Redovisningskonsulten nr 6 2014 På gång inom SRF Lön •systemkunskap •problemlösningsförmåga • förmåga att analysera och göra beräkningar • kunskap om angränsande områden såsom ekonomi och arbetsrätt • pedagogiska färdigheter • social kompetens •kommunikationsförmåga Maria Törngren SRF har under hösten deltagit i många seminarier och föreläsningar, på såväl lönedagar, utbildningsenheter som nätverksträffar. Under Edge HRs lönedag ”Lön i fokus” deltog SRF i en framtidsdiskussion kring de utmaningar och möjligheter som framtidens lönespecialister ställs inför. I en yrkesroll som genomgår en förändring så är grunden alltid att kunna räkna lön, men det ställs även krav på kompetens kring: Framtidens lönespecialist ska både vara generalist och specialist, lyhörd, förändringsbenägen, serviceinriktad, nyfiken och anpassningsbar. Efterfrågan på välutbildade lönespecialister är stor och det tycks inte saknas utmaningar inom området. En annan av programpunkterna var auktorisation, där en av SRFs Auktoriserade Lönekonsulter, Maria Törngren, gjorde en mycket god insats och beskrev sin syn på varför man ska auktoriseras. Ett led i att möta dessa framtida utmaningar är att se till att det finns utbildningar inom rätt områden. SRFs Utbildningsgrupp har jobbat fram riktlinjer för bedömning av löneutbildningar och ett antal utbildningsleverantörer har fått sina utbildningar validerade. Det finns ett behov av flera utbildningar och även att få in utbildningsleverantörer inom bredare områden. De Auktoriserade Lönekonsulter som hittar intressanta utbildningar uppmanas att informera såväl SRF som utbildningsleverantören om möjlighet för validering av en utbildning. Den 17 november träffades representanter för DataVara, Visma SPCS, Promik, Hogia, Kontek, Bluegarden, Caspeco och Unit4Agresso hos SRF för att diskutera framtida förvaltning och lansering av pieXML. Ett mycket givande möte som bådar gott inför hanteringen hos SRF och programvaruleverantörerna. Det bestämdes gemensamt att synpunkter på nuvarande utkast mottages fram till 31 januari. Därefter är det klart för implementering. TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF Frågar dina kunder efter elektronisk fakturahantering? Lägg 45 minuter av din tid och boka in dig på ett kostnadsfritt webinar med Approve-it – Sveriges mest utbredda molntjänst för elektronisk fakturahantering. Efter det kommer du ha svaren. På webinariet (ett seminarium via internet) får du: • en presentation runt hur elektronisk fakturahantering fungerar i praktiken • exempel på vanliga prismodeller mellan byrå och klient • demonstration av Approve-it Online Plats: Din dator och via telefon. Boka direkt på: www.kibi.se eller kontakta Joachim Andersson på 076 872 88 92 eller [email protected] Närmare 100 redovisningsbyråer har effektiviserat sin fakturahantering med Approve-it och som SRF-medlem erhåller du särskilt medlemspris. Läs mer på www.kibi.se SRF Original annons Konsulten mtrl dec 2014.indd 1 Redovisningskonsulten nr 6 2014 2014-11-14 09:43 13 R ÅD g i v ar R ÅD ANALYSERA KONKURRENTERNA Alla företag är olika. Det kan vara frågan om olika branscher, storlek, lokalisering, ekonomi med mera. Men även företag som liknar varandra på många områden har ofta valt olika sätt att arbeta för att uppnå sina mål. Genom att jämföra företagen med varandra kan man då mäta vem som lyckats bäst och hur den kunskapen kan användas i det egna företaget. Om ditt företag har en vinst på två procent av omsättningen och dina konkurrenter samtidigt visar en vinst fyra procent på omsättningen måste vi analysera vad det beror på. Varför tjänar inte vi lika mycket som konkurrenterna? Köper man från olika leverantörer? Köper man olika stora volymer? Har man olika prisnivå mot sina kunder? Frågorna kan vara många och olika, men en sak är gemensam – om någon annan är bättre så vet vi att man kan uppnå mer än vi gör just nu, och vi måste då försöka förstå hur vi kan ändra på våra processer så att vi kan bli lika bra. I exemplet ovan är konkurrenterna dubbelt så lönsamma som vi. När vi tjänar 100 000 kronor på omsättningen tjänar konkurrenterna 200 000 kronor på sin lika stora omsättning. Det är något som måste analyseras vidare. Det kan också leda till andra typer av frågor. Låt säga att vi har ett företag som säljer båtar. Man har valt att köpa färdiga båtar från en tillverkare, samtidigt som en konkurrent har valt att köpa halvfabrikat och tillverka en del 14 av båten själva. Båda är i samma bransch och kan vända sig mot samma kunder, men har valt olika metoder för att framställa sin produkt. När vi jämför dessa båda företagen får vi följande bild: • Vårt företag har sämre bruttomarginal än konkurrenten. • Vårt företag har bättre vinstmarginal än konkurrenten. Att bruttomarginalen är sämre är lätt att förklara – vi köper ju båten färdig och behöver inte göra någon förädling för att sälja den. Konkurrenten däremot köper ju en halvfärdig båt, så inköpspriset blir ju mycket lägre i förhållande till försäljningspriset, och därför ser bruttomarginalen olika ut. Men konkurrentens båtar är ju inte färdiga att säljas, så det är ingen bra jämförelse. Vinstmarginalen däremot mäter inklusive alla kostnader för personal och maskiner, som konkurrenten använder för att göra färdiga båtar. Nu är vi jämförbara, och här visar vi en bättre marginal. Slutsatsen är därför att det lönar sig bättre att köpa färdiga båtar än att köpa halvfabrikat och göra egen förädling. Samtidigt är vårt företag mindre känsliga för lågkonjunktur, för vi beställer bara hem de båtar vi behöver för att sälja, samtidigt som konkurrenten har kostnader för personal och maskiner även i dåliga tider när man inte säljer så många båtar. Men det finns en annan fördel hos konkurrenten, och det är att man kan utforma sina produkter mera individuellt genom att man bygger en del av båten själv. Det borde kunna ge en mer unik produkt som är mer kundanpassad, och därmed skulle kunna vara dyrare och mer lönsam. Men det ser inte ut som om konkurrenten har utnyttjad denna möjlighet, för vår vinstmarginal är ju högre. Denna typ av frågor och funderingar är avgörande för ett företags lönsamhet på lång sikt. Då är det en mycket värdefull kunskap att jämföra den egna verksamheten med konkurrenter eller andra liknande företag, just för att få input till att förstå om vi har lyckats med vårt koncept eller om det kan förbättras. SRF har tagit fram ett unikt verktyg för detta som är gratis för medlemmar. Verktyget som heter SRF Analys, hittar du genom att logga in på Mina sidor på srfkonsult.se under menyn Medlemssidor/Analysverktyg. Här kan man välja ett företag för analys, och då presenteras företagets värden jämfört med konkurrenternas, just för att se hur man har lyckats på olika områden. Är vi bättre eller sämre? Sedan kan man simulera värdena för det valda företaget för att se hur vi skulle kunna påverka lönsamheten. Sannolikheten att du kommer att hitta intressanta möjligheter för ditt företag är mycket stor! Mikael Carlson Branschansvarig Redovisning, SRF Redovisningskonsulten nr 6 2014 Reko Avsnitt 5: Utförande Det femte avsnittet av artikelserien, utförande, är omfattande och består av många Reko. Detta avsnitt behandlar flera områden som vi ställs inför i vårt dagliga arbete som redovisningskonsulter. I denna artikel behandlas ett antal viktiga Reko i avsnitt 5, med fortsättning 2015! TEXT: HELEN BÄCKQVIST, REKOANSVARIG SRF Utförande Avsnittet är en vägledning för hur en redovisningskonsult ska hantera arbetet med de moment som ingår i den dagliga verksamhet som redovisningskonsulten bedriver. Felaktigheter i redovisningen Ibland uppstår felaktigheter i redovisningen. Det kan vara icke avsiktliga fel, som vi kan rätta med kompletterande underlag eller en dialog med kunden. Det kan också handla om oegentligheter, det vill säga avsiktliga fel. Om felet misstänks vara oegentligheter väcks även frågan om att vi måste ompröva kunduppdraget för att komma fram till om vi ska/kan fortsätta med uppdraget, eller om uppdraget ska avslutas. Det är alltid företagsledningen som har ansvaret för att förhindra och upptäcka fel och oegentligheter i verksamheten. Ansvaret för den Auktoriserade Redovisningskonsulten består i att med en grundläggande förståelse för verksamheten utföra rimlighetskontroller, och vid frågor agera genom att snarast kommunicera frågeställningen till sin kund för att få svar. I det löpande arbetet som Auktoriserad Redovisningskonsult sker detta genom att införa lämpliga rutiner för intern kontroll och rimlighetsanalyser för väsentliga områden av verksamheten. vara att ge kunden en egen checklista att själv stämma av mot innan materialet lämnas in. Läsbehörighet, det vill säga fullmakt att titta men inte utföra några transaktioner till bankkonton, kan också underlätta för att identifiera de uppgifter som behövs eller saknas, samtidigt som vi erbjuder service och kundnytta genom att kunden inte behöver lägga egen tid på att ta fram bankkontoutdrag och betalningsspecifikationer för varje period. Något som är viktigt är även hur vi stämmer av bokföringen löpande. Redan vid uppstarten av uppdraget har vi bra möjligheter att anpassa till exempel kontoplanen så att den blir kundspecifik. Frågan vi bör ställa oss är vad kunden har för behov av information i det enskilda uppdraget. Tänk även på att vi ska ha kvar en egen dokumentation av de avstämningar vi gör. Detta kan ske genom att skanna de avstämningar som gjorts, eller skriva ut till pdf-fil, och spara i en kundmapp. Uppstår det situationer där vi upptäcker felaktigheter, eller att vi får kompletteringar till redovisningen för tidigare perioder som vi redan rapporterat, ska vi även inhämta kundens attest på rättelsen/kompletteringen. Betalningsuppdrag Betalningsuppdrag är ett uppdrag där vi självständigt utför betalningarna från bankkontot för kundens räkning. Betalningsuppdrag förväxlas ibland med betalningsförslag, det vill säga då exempelvis vi lägger upp en betalfil som skickas till kunden som slutligen godkänner betalningen. I betalningsuppdraget är det många saker som ska beaktas och det ska finnas en skriftlig rutin på byrån som de anställda ska följa. Det är alltid ett stort ansvar att ha dispositionsrätt till kundens konton. Detta är därför ett område där det är extra viktigt att rutiner efterlevs och att kontroller finns för uppdraget, samt att kunden alltid attesterar underlaget för betalningen. Ett förslag till en sådan rutin som kan anpassas efter förutsättningarna i er redovisningsverksamhet finner ni genom att logga in på Mina sidor på www.srfkonsult.se under menyn Dokumentmallar SRF. Frågan vi bör ställa oss är vad kunden har för behov av information i det enskilda uppdraget. Löpande bokföring Denna Reko är nog den som normalt förknippas med vad en redovisningskonsult ofta utför, även om den faktiska verkligheten för de flesta redovisningskonsulter består av en mängd andra arbetsuppgifter. För att vi ska kunna utföra uppdraget effektivt och för att uppnå hög kvalitet är det viktigt att materialet vi får från kunden är fullständigt från början. Det är därför en fördel att ha som rutin att stämma av mot enkel checklista innan arbetet startas upp, att allt material för den aktuella periodens arbete finns med och är komplett. En bra rutin kan vara att titta igenom materialet tillsammans med kunden när det lämnas in. Ett annat bra alternativ kan Redovisningskonsulten nr 6 2014 Tid är pengar Vi har heltäckande ekonomisystem för tekniska konsulter med många speciellt anpassade funktioner. Läs mer och prata med några av våra kunder www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag 15 SRF FöretagsEko: Det här sysslar våra Auktoriserade Redovisningskonsulter med på dagarna Resultatet från SRF FöretagsEko nummer 7 ger oss en tydlig bild av vilka moment en Auktoriserad Redovisningskonsult, ARK, arbetar med i sina kunduppdrag. Det speglar också vilken typ av tjänster näringslivet köper av oss idag. Hela 34 procent av SRFs Auktoriserade Redovisningskonsulter, cirka 1 200 stycken, deltog i enkäten som genomfördes under oktober månad. Det betyder att vi kan presentera ett bra statistiskt underlag över hur branschen arbetar. TEXT: PETRA LAGNEHAG ZARS, MARKNADSCHEF SRF Sett utifrån vilka som deltagit, det vill säga andelen män/kvinnor, åldersfördelning, storlek på byrå samt på vilka orter de är verksamma, så stämmer bilden mycket bra överens med hur vår medlemskår ser ut när man tittar på totala antalet medlemmar hos SRF idag. Enkäten kommer att genomföras vart annat år och det ska bli riktigt spännande att följa utvecklingen. Vilket behov av hjälp har näringslivet idag och hur ser det ut om några år när automationen fått fullt genomslag? Svaren ger mycket värdefull Nyhet input som hjälper oss ringa in både näringslivets behov och beteende samt för att förstå vad SRF kan göra för branschen. Följande kan vi läsa ut av resultatet: Cirka 40 procent av våra ARK lägger mycket av sin tid på löpande redovisning, redovisningsnära tjänster samt avstämningar inför bokslut. Nära 57 procent av deltagarna lägger mycket tid på bokslutsarbete och nästan lika stor andel, 54 procent lägger mycket tid på inkomstdeklaration samt årsredovisning/årsbokslut. 35 procent av deltagarna uppger att de arbetar mycket med redovisnings- och deklarationsnära rådgivning och knappt en procent uppger att de inte alls arbetar med det momentet. Merparten av våra ARK uppger att de inte alls eller i väldigt liten utsträckning arbetar med juridisk och finansiell rådgivning. Där säger många Det har aldrig varit enklare att arbeta rätt och effektivt – med hög kvalitet! Med Hogia Point får din byrå en central plattform för kunder, uppdrag, tjänster och aktiviteter som alla medarbetare har tillgång till. Du ser direkt vad du är ansvarig för, vad som behöver göras och när. Hogia Point hjälper dig prioritera och fördela ut arbetet, dokumentera och hålla koll på kunder, uppdrag, tjänster och aktiviteter, från vilken dator eller surfplatta som helst. Drift, säkerhet, backup och uppdateringar sköter vi! Hogia Redovisning & Revision AB Tfn 0303-667 80 | [email protected] | www.hogia.se/ror 16 Redovisningskonsulten nr 6 2014 Fredrik Dahlberg att de slussar vidare sådana uppdrag till expertkompetens inom juridik. Ytterst få, 2,9 procent, arbetar mycket med den typen av tjänster. De flesta ARK arbetar en del av sin tid med moment som ekonomistyrning, budget, ekonomiska analyser, företagsekonomisk rådgivning, affärsrådgivning, skatterådgivning mot bolag och ägare. En mindre del av ARK arbetar med stöd åt företagsledning/styrelse, styrelseuppdrag. – Det är väldigt roligt att så många av våra medlemmar engagerat sig i den här undersökningen, säger Fredrik Dahlberg, förbundsdirektör hos SRF. Informationen ger oss mycket bra input att arbeta utifrån och som branschorganisation förväntas vi också känna till vår bransch. Mycket av det som kommit fram i enkäten har vi haft en god kännedom om, men den tydliggörs genom det vi nu får bekräftat via det resultat vi kan läsa ut. – Mest intressant och positivt är att så pass många arbetar med olika former av rådgivning och jobbar proaktivt mot sina kunder, säger Mikael Carlson som är branschansvarig redovisning, SRF. Vid varje tillfälle som ges trycker jag på vikten av att vara proaktiv i sin konsultroll, något som jag tror att alla som lyssnat till mig vid en utbildning eller någon annan föreläsning nog kan skriva under på. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat för jag vet att våra medlemmar kan tillföra så mycket till sina Redovisningskonsulten nr 6 2014 Mikael Carlson Mest intressant och positivt är att så pass många arbetar med olika former av rådgivning och jobbar proaktivt mot sina kunder. kunder. Det är viktigt att ta initiativ och vara proaktiv – hur ska vi annars kunna hjälpa våra kundföretag att utveckla sina affärer? I den framtid som både redovisnings- och lönebranschen nu går till mötes, med en ökande andel automation av delar i våra uppdrag, så öppnar sig möjligheten att frigöra ännu mer tid till att vara proaktiv och utveckla våra tjänster till nytta för näringslivet. Genom att positionera sig rätt i tid och med rätt erbjudande kan Auk- toriserade Redovisnings- och Lönekonsulter hjälpa företag att skapa kvalitet i redovisning, löner, bokslut och inlämningsuppgifter vilket skapar kundnytta. Det lägger även grunden till att hjälpa företagen att nå nya lönsamhetsmål genom värdefull rådgivning. Kunskapen har vi, kundbehovet finns där, järnet är varmt – det är bara att smida! Vi vet vad tekniska konsulter behöver! Projektanalys på detaljnivå för att följa projekten och göra ekonomisk uppföljning är bara en av finesserna i Briljant. Läs mer och prata med några av våra kunder www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag 17 BL Administration – programmet med de nöjdaste användarna – nu även i molnet! Till BL Administration kan du nu lägga till en molntjänst som låter dig arbeta med dina företag från vilken dator som helst – hemifrån, på kontoret och ute hos kund. Molnlösningen innebär även att ni på redovisningsbyrån och era klienter kan arbeta mot samma företag samtidigt – ingen export eller import av filer behövs. Jobba var du vill och när d u vill! Åtkomst till molnföretag överallt Jobba flera samtidigt Arbeta i molnet eller lokalt Flexibilitet för dig och dina klienter Koppling redovisningsbyrå – klient Säker datalagring Automatisk säkerhetskopiering Nöjdaste användarna 4 år i rad! Fyra år i rad har BL Administration utsetts till vinnare i SRF:s stora undersökning ”Nöjd Kund”. Det är programanvändarna som har tyckt till i enkäten. Programet har de nöjdaste användarna på samtliga punkter: funktion, användarvänlighet och programsupport. Du kan också bli en av våra nöjda kunder! Vill du veta mer om att använda BL Administration i molnet, kan du kontakta våra säljare – 0650-54 14 00 eller [email protected]. 1) Redovisningsbyrå – Klient Redovisningsbyrån och byråns klient jobbar mot företagsdatabasen i realtid, dvs inga manuella överföringar krävs. Redovisningsbyrån har sedan tidigare BL Administration medan kunden hyr de programdelar han eller hon ska arbeta med, t ex BL Fakturering. 2) Åtkomst till molnföretag överallt Redovisningsbyrån kommer åt alla sina molnföretag från vilken dator som helst som har internet och BL Administration installerat. Detta ger möjligheten att arbeta mot samma företagsdatabas på kontoret, hemma och ute hos kund. Läs mer om BL A i molnet! www.blinfo.se Scanna koden med din smartphone så kan du läsa mer om vår molnlösning. Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo by r åpor t r ä t t – Jag vill inspirera till att tänka nytt och annorlunda Utveckla verksamheten, var proaktiv, leverera fler kvalificerade tjänster. Det är uttryck som ledare och ägare i redovisningsbranschen ständigt blir matade med. Alla vill utveckla sina affärer och bli mer lönsamma men hur gör man? Hos Karlén & Stavegren Ekonomikonsult tror man sig ha hittat receptet. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN Ragna Karlén Stavegren är VD och driver redovisningsbyrån tillsammans med Claes Stavegren och Jenny Ringh. De har varit verksamma i snart 25 år och först de senaste åren hittat ett arbetssätt som gjort att byrån växer med kvalitet, att medarbetarna känner sig säkra i sina roller och att de har goda möjligheter att faktiskt utveckla kundernas affärer. – I den här branschen är det svårt att profilera sig, alla vill i stort sett samma sak, säger Ragna Karlén Stavegren. Alla pratar om att vi måste ta oss vidare men inte hur, det gjorde mig frustrerad. Trots att vi alltid har fokuserat på hög kvalitet i vårt arbete tyckte jag ändå att vi stod och stampade. Vi växte inte och vi levererade inte tillräckligt av de där högkvalitativa tjänsterna som vi ville. Vi var en av de första byråerna som blev ISO-certifierade men trots att vi införde bra rutiner långt före Reko kunde vi inte ta det där sista steget. Ledarskap nyckeln Vändningen för Karlén & Stavegren kom för ungefär tre år sedan. – Det började med att jag blev engagerad i ett större uppdrag, berättar Ragna. På det företaget träffade jag en otroligt duktig VD som var en mycket tydlig ledare. Jag har alltid haft tankar om ledarskap och här träffade jag en person 20 som gjorde exakt det jag ville göra, men i ett stort företag. Jag tog rygg på honom och tittade fascinerat på. När uppdraget tog slut fick jag tid att tänka på framtiden och vi delägare på byrån tog ett gemensamt beslut att vi skulle utveckla Karlén & Stavegren. Vårt förändringsarbete, som fortfarande är en process, började med att jag gick en ledarskapsutbildning. mot målet att bli bättre och mer lönsamma var att samla alla medarbetare för ordentliga utvecklingssamtal. – Jag och Jenny bokade in halvdagar med samtliga i personalen för att försöka komma till rätta med varför vi inte lyfte, varför vi satt fast och inte kom vidare, fortsätter Ragna. Efter de samtalen kom vi fram till två kärnprocesser som ”Jag tror stenhårt på att ledarskap är nyckeln till en lönsammare verksamhet. Rent konkret innebar det att Karlén & Stavegren valde att investera ett års arbete i Ragnas ledarskapsutveckling, en period då hon i stort sett helt ägnade sig åt att bli en bättre ledare och driva byråns utveckling framåt. – Jag tror stenhårt på att ledarskap är nyckeln till en lönsammare verksamhet, även i vår bransch, säger Ragna. Väljer man att, som vi, satsa på det fullt ut måste man också vara beredd på att det kostar initialt och tar lång tid. Det gäller att vara uthållig. Är man det får man också skörda i framtiden. Säkrare medarbetare Den första aktiviteten på redovisningsbyrån inte fungerade. Det var dels vår uppstartsprocess och dels att mycket information om kunderna stannade hos kundansvariga och inte nådde den medarbetare som utförde arbetet. Vi var för otydliga i våra uppstartsprocesser, både internt och mot våra kunder. Kunden kunde ha en annan uppfattning än oss om vad uppdraget skulle gå ut på. Vad gäller informationen om kunder var den trånga sektorn Claes, som är den som oftast säljer in våra uppdrag. Han hade så mycket att göra att han inte alltid hann vara tydlig med vad han och kunden kommit överens om, vilket gjorde att medarbetarna inte kände sig säkra i sina roller. Vi fick helt enkelt hitta ett sätt att ”tanka ur” honom all informaRedovisningskonsulten nr 6 2014 tion. Vi löste problemet med återkommande kundgenomgångar där alla som är involverade i kunden samlas och gör en total bedömning av kunden i alla perspektiv, både vad gäller redovisning, rådgivning och rutiner. Vi märkte ganska snabbt att våra medarbetare blev säkrare i sina roller och i kontakterna med kunderna när de har uppdragets art klart för sig. Detta frigjorde också tid för Claes att ägna sig åt det han är bäst på – att hjälpa kunderna med avancerad rådgivning och att ägna sig åt affärstransaktioner. När medarbetarna hos Karlén & Stavegren kände sig trygga i kundrelationen var det dags för nästa steg i utvecklingen. Att de även skulle känna sig säkra i sak. – Vi behövde hitta ett bra sätt att snabbare höja kompetensen hos våra medarbetare, säger Ragna. Därför har vi infört kompetensluncher. Varje torsdag äter alla lunch tillsammans och vi avsätter en timme för att diskutera ett ämne som för tillfället är aktuellt. Ibland tar vi även in en extern föreläsare. Alla måste äga sin kunskap för att växa in i konsultrollen. Alla kan inte bli experter men alla ska bli så duktiga som möjligt på sin nivå. Att det här gett resultat märks tydligt. När vi startade vårt förändringsarbete för 2,5 år sedan var det ett fåtal personer som fullt ut kunde göra hela kedjan av tjänster, inklusive grundläggande rådgivning, och som även kunde sälja in byrån och teckna nya avtal. Nu är det nio av våra elva medarbetare som klarar detta. En fantastisk utveckling. ter, frågar sig Ragna. Ju mer man automatiserar desto svårare blir det också att lösa eventuella felaktigheter eftersom man är van att mycket i det dagliga jobbet sköter sig själv. Jag tror på att vi behöver specialisera oss inom ett visst område, det funkar även på ett litet företag. Får man en svår fråga börjar man med en intern specialist, saknar man spetskompetens någonstans så rekommenderar jag att man samarbetar med andra för då blir man en större tillgång för sina kunder. Sen handlar det om att utnyttja varje resurs på bästa sätt. Här kommer ledarskapet återigen in, ett lyssnande kommunikativt ledarskap. Alla kan inte bli experter men man kan bli säker på sin nivå. – Vi jobbar numera efter en struktur som jag tror är helt rätt, fortsätter Ragna. Många i branschen säger att de ska bli de bästa rådgivarna men hur gör man då? Hur gör man för att det inte ska glappa mellan budskap och leverans? Det vet vi idag. Långsiktig lönsamhet Hos Karlén & Stavegren har man jobbat målmedvetet vilket lett till att alla är mer nöjda och mer säkra i sina roller. Självkänslan hos medarbetarna har vuxit, nu vågar de i högre grad närma sig kunden och ställa frågor. Tack vare bättre självkänsla gör de per automatik ett bättre jobb. – Det här kommer att bli lönsamt på sikt, det vet jag, säger Ragna. Idag har jag en entusiastisk personal som kan sälja vår byrå. När man gör en sådan här förändring kan man välja att satsa pengar eller tid. Vi valde att satsa tid. Man måste vara medveten om att en förändringsprocess tar lång tid att genomföra och att man måste jobba målmedvetet. Jag kan rekommendera alla byråledare att gå en ledarskapsutbildning och börja analysera den egna verksamheten. Var står ni idag och vart vill ni nå, ett nuläge och ett börläge. Det är enkelt när man tittar på det men utmaningen ligger i hur man ska gå till väga. Vi har format en företagskultur som gör att det är självklart för våra medarbetare vad som gäller. Det betyder inte att Karlén & Stavegren är paradiset på jorden, självklart händer det saker här också. Men som en medarbetare sa – vi skulle inte sitta och åka från andra sidan stan varje dag om vi inte trivdes på jobbet. Det är ett gott betyg. Göra kunden intresserad av redovisning – Vi har märkt att vi vinner mycket hos kunden genom att prata i processer, berättar Ragna vidare. Vi illustrerar deras egen verksamhet i ett flöde och plockar ut delprocessen bokföring. Då kan vi visa vad vi gör, från ankomst av material till kontering, löner, avstämning och analyser. Helt plötsligt blir redovisningen så mycket mer än bara en pärm i en hylla, kunden förstår vad vi faktiskt gör. En del av vår affärsidé är att göra redovisningen systemerad och kommunicerad så att kunden blir intresserad och förstår sin egen redovisning. Då kan vi möta kunden i deras verklighet och med hjälp av våra numera säkra konsulter hjälpa kunden att faktiskt driva sin verksamhet framåt, mot deras mål och visioner. Svårare idag I redovisningsbranschen finns så många fler komplexa uppgifter idag, arbetsuppgifter som man traditionellt sett inte jobbade med tidigare. HR-frågor, försäkringsfrågor och tekniska lösningar är bara några exempel. – Bokföring är en lågarvodesbransch, hur kan man då förvänta sig att alla som jobbar med redovisning plötsligt ska bli drivna konsulRedovisningskonsulten nr 6 2014 – Jag hittade byrån jag själv ville skapa Arvid Rapp har jobbat hos Karlén & Stavegren i drygt två år. Tanken var först att han skulle ta över sin pappas byrå men kom på andra tankar efter ett besök. – Karlén & Stavegren var den byrån jag ville skapa, här fanns ett färdigt koncept. Jag insåg att det skulle ta mig många år att nå dit. Vi träffades och jag frågade om de inte helt enkelt kunde tänka sig att köpa min pappas byrå, och på den vägen är det. Jag fick med mig en anställd och en hel del av våra kunder. Här finns en bred kunskap, vi jobbar nära och hjälper varandra. Förut var det jag och farsan som skulle kunna allt, nu har jag helt andra möjligheter att koncentrera mig på vissa områden. Och bli riktigt duktig istället. Det var ett lyckat förvärv, alla är nöjda. Pappa är numera en glad pensionär som gör några jobb mest för att hålla igång. 21 l å m e k Öns r a g n i r t t ä b r ö om f t e k r e v e t t a k S t ill En bättre frågeservice, snabbare och mer direkt kontakt med experter samt utveckling av e-tjänster för momsinlämning. Det är förändringar som våra medlemmar skulle vilja se hos Skatteverket vilket framgår av vår senaste enkät. Under sommaren skickade SRF ut en enkät till medlemskåren med frågeställningar gällande Skatteverkets e-tjänster. I de närmare 1 000 svaren fanns ett flertal bra förslag till förbättringar. Förslagen är vidarebefordrade till Skatteverket som ser på dessa med stort intresse eftersom de inkommit från en yrkeskår som är proffs inom redovisning. hur nöjd man i allmänhet är med sina kontakter med Skatteverket blev medelbetyget 6,3 (diagram 1). På följdfrågan om man anser sig ha behov av en sorts ”hotline” inom olika områden och att handläggare direkt kopplar vidare till expert inom specifika området för att öka sannolikheten att få korrekta svar direkt. Enligt uppgift från Skatteverket finns idag möjligheten I de närmare 1 000 svaren fanns ett f lertal bra förslag till förbättringar. Heta linjen Många av frågorna i enkäten har besvarats med en betygsättning på skalan 1-10, där 1 är lägst och 10 det högsta betyget. Möjlighet till förtydligande har funnits i så kallade frisvarsrutor i enkäten till respektive fråga vilket ovanligt många svarande använt sig av. På frågan om var det bara några få procent som inte ansåg sig ha behov av detta. Ungefär lika många vill ha en sådan möjlighet via telefon som via mail (diagram 2). Några övriga önskemål som kom fram var kortare väntetider, möjlighet att få bli uppringd istället för att vänta kvar i telefonkö – Vi köper ditt bolag erhåller likvid omgående! Säljaren – Du slipper vänta på pengarna får köpeskillingen direkt, utan att behöva vänta på en fullbordad – Styrelsen byts ut likvidation. – Vi avvecklar bolaget Skatteverket har ett flertal tjänster för inlämning av moms- och arbetsgivardeklarationer. Prisexempel Värde: 100.000 kr. Värde: 250.000 kr. Värde: 500.000 kr. Värde: 1.000.000 kr. Forma Bolagstjänster AB Box 1030, 851 11 Sundsvall. Tel: 060-17 55 60, 060-1755 63. Fax: 060-17 11 35 22 Samtidigt godkännande och färre klick LAGERBOLAG • LIKVIDATION SNABBAVVECKLING • FUSION & FISSION BOLAGSJURIDIK • SKATTEJURIDIK Snabbavveckling Vi förvärvar bolaget och Ni att bli uppringd vid hög belastning i form av många inkommande samtal. Vi betalar: 88.000 kr. Vi betalar: 237.000 kr. Vi betalar: 482.000 kr. Vi betalar: 971.000 kr. www.formabolag.se Redovisningskonsulten nr 6 2014 250 800 214 1 200 700 701 2 626 600 162 150 500 138 138 400 100 57 55 50 200 32 11 0 300 81 1 19 2 3 4 5 6 7 8 100 9 10 Hur nöjd är du med svaren vid kontakt med skatteupplysningen? Den tjänsten som får lägst betyg 5,8 (diagram 3) är inlämning av uppgifter gällande årsmoms vid EU-handel. De önskemål om förbättringar som framkommit här är senareläggning av deklarationstidpunkt och en förmildrande bedömning av felaktiga deklarationer. Detta eftersom redovisningskonsulterna anser att kunden inte alltid varit medveten om att en transaktion som avsett EU-handel faktiskt skett. Man vill också att 0 29 13 Ja, via mejl Ja, via telefon Nej Ingen uppfattning Skulle du vara hjälpt av en "hotline" till handläggare på Skatteverket inom specifika områden? tillräcklig information om detta. Vi vet också att det initialt var problem med Skatteverkets system vid inlämning av uppdragsanmälan, problem som till största del nu är avhjälpta. Flera av programleverantörerna hade heller inte med möjlighet att skapa detta direkt i programmen som används vid upprättande av bokslut och deklarationer vilket gjorde att många ansåg 80 att själva anmälan blev krånglig och omständlig. Skatteverket har tagit till sig av all input från enkäten och har fördelat ut detta till ansvariga inom berörda avdelningar. SRF kommer att löpande få återkoppling om hur förbättringsarbetet fortgår, något vi kommer att kommuniceras till våra medlemmar i våra olika kanaler. TEXT: TINA SJÖSTRÖM 77 70 På srfkonsult.se finns en länk till mer information 60 om samverkan mellan SRF och Skatteverket. beloppsbegränsningen ses över. När det gäller övriga e-tjänster för deklaration av moms- och arbetsgivaravgifter är betyget högre, runt åtta på den tiogradiga skalan. Även där finns förslag till förbättringar, bland annat att det ska vara möjligt att samtidigt godkänna både momsoch arbetsgivardeklarationen och att det ska vara färre klick för att deklarera uppgifterna och erhålla kvittens. Det finns också önskemål om att deklarerade uppgifter ska komma med i betalningsuträkningen per automatik. Uppdragsanmälan På frågan om respondenterna använt sig av den nya möjligheten att lämna uppdragsanmälan var det bara runt 10 procent som gjort det. En väldigt stor grupp ha angett att de inte fått Redovisningskonsulten nr 6 2014 50 Nu ska de flesta programmen vara uppdaterade. På startsidan på srfkonsult.se finns en länk 40 till mer information om samverkan mellan SRF och Skatteverket där du kan läsa mer om 30 just Uppdragsanmälan. 20 Många av respondenterna har deltagit i Skatteverkets skatteträffar och ger också relativt 10 högt betyg för både innehållet (7,07) och nivån (6,8). Här har det framkommit önskemål om 0 att Skatteverket borde anordna dessa träffar oftare och att det skulle finnas en uppdelning enligt olika kunskapsnivåer. Mer avancerade kurser för Auktoriserade Redovisningskonsulter efterfrågas. Vidare finns önskemål om fördjupning inom specifika områden. 65 3 37 33 32 45 44 38 36 34 Fördjupade skatteträffar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Hur nöjd är du med e-tjänsten för inlämning av uppgifter gällande årsmoms vid EU-handel? 23 Något om originalhandlingar vid bokföring Inledning För att affärslivet och samhället i övrigt ska fungera på ett bra sätt är det viktigt att känna till ursprunget av en viss handling, det vill säga vem upphovsmannen är och om den därmed är ”äkta” eller inte. Många gånger krävs ett originaldokument för att informationen i dokumentet ska vara användbar. Detta visar sig vid olika situationer som till exempel vid fastighetsköp då ett köpekontrakt i original krävs för att lagfart ska beviljas. I vissa andra fall har en originalhandling endast betydelse i bevishänseende på det sättet att det är ett starkare bevis att ha ett avtal i original än av en fotokopia. Bolag som är bokföringsskyldiga har även en särskild skyldighet att bevara olika handlingar i original, det vill säga dess ursprungliga form, för att affärshändelsernas eller verifikationernas ”äkthet” ska kunna kontrolleras på ett tillfredställande sätt. Räkenskapsinformation och verifikationer Redovisning sköts idag i princip uteslutande med hjälp av olika datorprogram men tekniken kan spåras flera hundra år tillbaka i tiden. Innan datorer fanns fördes alla uppgifter in i olika böcker Jenny Dahlkvist manuellt. Detta kallades för att ”föra bok” och gav upphov till begreppet bokföring som är själva kärnan i redovisningen, nämligen att samla ihop och klassificera olika affärshändelser. För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. En verifikation, som kommer från engelskans ”verify” betyder just bekräfta eller intyga. Med en verifikation avses uppgifter som dokumenterar förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet. Uppgifterna kan vara lagrade i olika form, till exempel på papper eller på ett USB-minne. Det är emellertid inte själva informationsbäraren utan Bättre service för dina kunder Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du starta och ombilda lagerbolag, starta privata aktiebolag, ändra styrelse och mycket mer. Det är billigare, det blir rätt från början och dessutom sparar du tid. En styrelseändring går upp till en vecka snabbare. – Med Företagsärenden för ombud kan jag snabbt göra ändringar åt mina kunder. Tjänsten gör arbetet enkelt och minskar risken för felaktigheter. Kjell Wengbrand Redovisningskonsult, Ulricehamn www.bolagsverket.se/ffo 24 Redovisningskonsulten nr 6 2014 de lagrade uppgifterna som utgör verifikationen. Det är dock den mottagna handlingen som ska sparas under viss tid hos bolaget. Hur originalhandlingar ska behandlas hos ett bolag En uppgift om en affärshändelse ska som huvudregel sparas och arkiveras i det skick materialet hade när det kom till företaget. Verifikationer som erhållits i pappersform ska arkiveras i pappersform medan digital information arkiveras digitalt. Elektroniskt förmedlad räkenskapsinformation som ännu inte har antagit någon fysisk form när företaget mottog den (såsom elektroniska fakturor mottagna per e-post) ska bevaras i elektronisk form så att den kan presenteras som det från början var tänkt. Originalhandlingen får i princip inte ersättas av en fotokopia eller av annan lagringsform, till exempel genom skanning, förrän från och med det fjärde räkenskapsåret efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Efter utgången av det fjärde räkenskapsåret får handlingen konverteras för att klara arkiveringstiden som är på sju år. Omvandlingen kan givetvis ha skett redan tidigare, men efter utgången av det fjärde räkenskapsåret är det inte längre nödvändigt att spara originalhandlingen. Vad gäller originalhandlingar så ska bolaget givetvis redan när handlingen kommer till bolaget bedöma om handlingen klarar att bevara informationen under fyra räkenskapsår. Är det till exempel ett taxikvitto kanske kvittot måste kopieras för att inte blekna. Detta löses troligtvis enklast genom att originalkvittot hophäftas med en kopia av kvittot. Ansvar för arkiveringen av originaldokument I en enskild näringsverksamhet är det alltid den fysiska personen som är ansvarig för arkiveringen av företagets räkenskapsinformation. Överlåts verksamheten genom köp, byte, gåva eller liknande, behåller den fysiska personen skyldigheten att arkivera. Överförs räkenskapsinformationen till förvärvaren, måste det i avtal säkerställas att överlåtaren även i fortsättningen kan fullgöra sina skyldigheter mot externa granskare. Om den enskilde näringsidkaren avlider övertar dödsboet ansvaret för arkiveringen till och med att dödsboet är skiftat. I en juridisk person är det den juridiska personen som sådan som är ansvarig för att arkiveringsskyldigheten fullgörs. Den som ytterst bär ansvaret är den fysiska person eller de fysiska personer som är ansvariga för att bokföringsskyldigheten fullgörs. Om det förekommit brister vad gäller arkiveringen kan det, beroende på vad det är som har brustit i företaget, bli aktuellt att ställa styrelse, VD eller den som faktiskt har hanterat arkiveringen till ansvar. Något om brott kopplat till originalhandlingar I bokföringsskyldigheten ingår att verifiera affärshändelser och därmed göra dem bedömbara. Den som underlåter detta kan drabbas av ansvar för bokföringsbrott. Det avgörande för bokföringsbrott är om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning i huvudsak kunnat bedömas utifrån den bokföring som finns. Utredningstekniskt är det relativt lätt att utreda om ett bokföringsbrott föreligger på grund av bristfällig verifiering då det går att konstatera redan vid en granskning av den befintliga bokföringen. Det är oftast betydligt svårare att utreda om den bristfälligt verifierade affärshändelsen har ägt rum och därmed är sann eller falsk. Sammanfattning Originalhandlingar som utgör verifikationer ska sparas under fyra år, till och med det fjärde räkenskapsåret efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Efter detta ska informationen, omvandlad eller inte från dess ursprungliga form, arkiveras i ytterligare tre år, det vill säga. under totalt sju år från det att bolaget mottog verifikationen. TEXT: JENNY DAHLKVIST, ADVOKATFIRMAN FYLGIA Du vet väl att… Som SRF-medlem får du kostnadsfri affärsjuridisk telefonrådgivning hos Advokatfirman Fylgia. Erbjudandet gäller muntlig rådgivning till en sammanlagd tid om 30 minuter per år och per medlem. Fylgia har stor erfarenhet av obeståndsrelaterade frågor men svarar också på frågor inom bland annat arbetsrätt och allmän affärsjuridik. Kontakta Fylgia på telefonnummer 08-442 53 00. Uppge att det avser rådgivning för SRF-medlem och om möjligt vilket rättsområde. Läs mer om erbjudandet på vår webbplats srfkonsult.se genom att logga in på Mina sidor/ medlemssidorna/SRF Frågeservice Redovisningskonsulten nr 6 2014 Ytterligare en REDOVISNINGSKONSULTEXAMEN med gott resultat Totalt skrev 45 deltagare den senaste Redovisningskonsultexamen som genomfördes den 30 september 2014. Samtliga har sökt auktorisation hos SRF. Så stor andel som 71 procent av examensdeltagarna fick godkänt resultat. Den positiva utvecklingen fortsätter då de två sista examenstillfällena visat mycket goda resultat. Branschen har som vi tidigare nämnt, ett stort behov av nya yrkesutövare dels på grund av ett pågående generationsskifte och för att kunna svara upp mot framtidens marknadsbehov. Stort grattis till dessa 32 Auktoriserade Redovisningskonsulter som vi nu kan välkomna till medlemskåren. Tillsammans kan vi glädjas åt den nytta som de också kommer att bidra med till näringsliv och samhälle. Sammanställningen av utfallet visar att gruppen som helhet även denna gång var väl förberedd inför examen. Svaren var strukturerade och tydliga. De som blivit godkända har visat att de har god förståelse för konsultrollen och Reko. De har på ett bra sätt visat att de kan hantera kunduppdrag och har i sina svar haft ett stort fokus på kundens behov av information och proaktivitet. Vi kommer att offentliggöra en del i examen på SRFs webbplats och en del av frågorna i tentamen kommer att presenteras med exempelsvar. Samtliga deltagare som genomfört Redovisningskonsultexamen har fått sitt resultat skickat till sig. De som inte klarat examen kommer att erbjudas möjlighet att diskutera förbättringsområden samt det stöd SRF kan erbjuda. TEXT: HELEN BÄCKQVIST, REKOANSVARIG SRF 25 ISO – FÖR DE SOM VILL UTVECKLAS Varje år träffas de ISO-certifierade redovisningsbyråerna under en tvådagars konferens för att utbyta erfarenheter. Tanken med träffarna är att man ska lära av varandras goda exempel för att kunna lyfta sin egen verksamhet mot ännu lönsammare affärer. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN Årets ISO-konferens lockade ett 60-tal byråägare och kvalitetsansvariga från hela landet, från Simrishamn i söder till Kiruna i norr. Temat för i år var lönsamhet och branschens framtida utveckling. Konferensen inleddes med ett kort anförande av SRFs förbundsdirektör Fredrik Dahlberg som berättade om branschfrågor som är aktuella just nu. – Som ni säkert redan vet har FAR lämnat in ett förslag om mildrat byråjäv. Det här är något som SRF säger klart nej till. Vi har lämnat in ett svar på förslaget och även bokat möte med Justitiedepartementet. Fredrik Dahlberg nämnde också en utveckling som just nu märks i Norge. – I Norge har banker börjat köpa upp redovisningsbyråer. Det gäller alltså att vara uppmärksam på framtiden. När vår bransch går mot en mer rådgivande roll och bokföringen automatiseras finns det aktörer där ute som är sugna på reskontran för att på den vägen komma åt våra kunder. Jag menar inte att ni ska vara rädda för att tappa bokföringsuppdrag men se till att vara 26 proaktiv mot kunderna så de känner att ni är deras affärspartner. Det gäller att jobba smart. Lönsammare byrådrift Frans Blom från Modern Ekonomi delade med sig av sina erfarenheter om vad som gjort att de nu kan se en lönsammare framtidsutveckling. Framgångsfaktorerna för deras del är tydliga fokuserade mål, tydligt ledarskap och kontinuerlig satsning på kompetensutveckling. – Vi måste titta framåt där möjligheterna finns. Vi är tydliga mot kunderna att vi med priser på vissa standardtjänster, till exempel på deklarationer och upprättade av en K10. Det är otroligt viktigt att kommunicera internt vad som ingår i fastprisabonnemanget så man inte missar någon tilläggsfakturering. Att ingå i strategiska allianser är ett annat tips från Frans. Samarbeta med jurister, revisorer, försäkringsmäklare och finansieringsrådgivare från Almi och bankerna. Då kan man snabbt få tillgång till specialistkompetens. – Vi på Modern Ekonomi har också identifierat några tjänster som är enkla att sälja in på Vi måste titta framåt där möjligheterna finns. redovisningen som grund kan utveckla deras affärer. Vi presenterar alltid lättfattlig grafik istället för traditionella pappersbuntar. Vi har också tittat på vår medarbetarstruktur så att vi har rätt mix av kompetenser, vi behöver både specialister och de som kan jobba med bastjänsterna. Det är viktigt att rätt person gör rätt sak, då är det lättare att prissätta. Vi fokuserar numera mer på kundvärde än timpris och har infört fasta kund men som inte kräver speciellt stora resurser från oss. Det är uppgifter som genereras från affärssystemet som har stor kundnytta och som förpackas på ett visuellt och smart sätt. Till sist vill jag säga – gör företagsanalyser, det gillar de flesta företagare. Jämför med kundens konkurrenter, använd simuleringsverktyg för att visa vad som händer när man gör vissa förändringar i verksamheten. Det kan vara guld värt. Redovisningskonsulten nr 6 2014 Så här tycker några av deltagarna: Emelie Jobs, Pia Andrén Hast och Frans Blom från ISO styrgrupp informerar deltagarna om dagens program. Therese Hägglund, Revisionskonsulterna J Hägglund, Halmstad – Det här är första gången jag är med på en ISO-konferens. Jag har jobbat på byrån sedan 2009 men gjort ett uppehåll för studier och nyligen kommit tillbaka. Det här är lärorikt och väldigt intressant. Diskussionerna med andra ger mycket, att ta del av hur andra löser vissa problem. Fredrik Dahlberg Satsa på ledarskapet! Nästa person att entusiasmera publiken var Ragna Karlén Stavegren. Hon är VD och delägare i Karlén & Stavegren Ekonomikonsult och berättade om hur hennes byrå löst problematiken med en för långsam tillväxt. – Jag kände frustration över att allt tog så lång tid. Tillväxten gick långsamt och vi fastnade vid en personalstyrka om 5-6 personer. Vi drog igång ett jätteprojekt som inleddes med att jag gick en ledarskapskurs. Sedan hade jag och en kollega ordentliga utvecklingssamtal med personalen för att ta reda på vad som kunde göras bättre hos oss. Vi förstod att vi måste utveckla medarbetarna för att skapa bra konsulter. Förändring behöver inte vara jobbigt om man har en bra karta. Det handlar om tydligt ledarskap och tydlig mål. Nu jobbar vi långsiktigt med ständiga förbättringar. I dagsläget har vi säkra konsulter. De är säkra genom att veta vad som gäller tack vare kundgenomgångar, bättre uppstartsprocesser och ett kontinuerligt kunskapsutbyte. Vi har en tavla på kontoret där våra medarbetare kan skriva upp frågor de undrar över. Det är himla inspirerande Redovisningskonsulten nr 6 2014 att se förskjutningen på frågornas art, nu är de betydligt svårare än för några år sedan. Byråer som vill något Under konferensen genomfördes ett antal grupparbeten då diskussioner om lönsamhet stod i fokus. – Vi måste komma ifrån det här med timpriser, tänk hellre kundnytta. Komplettera timpriserna med andra prismodeller, var det någon som sa. Många ansåg också att det finns konkurrensfördelar med att vara en ISO-certifierad byrå. Det är ett utmärkt argument att använda i sin marknadsföring eftersom ISO i sig är ett starkt varumärke och folk vet om att det handlar om kvalitet. Det kan också vara en trygghet för personalen som lättare kan ställa krav på kunderna när det gäller leverans av material eftersom certifieringen kräver ordning och reda. – Erfarenhetsutbytet sådana här dagar är guld värt, sa en byråledare. Det här är ett forum där byråer som vill utveckla sig på allvar kan samlas, ett jättebra tillfälle att träffa andra som vill framåt. Anders Lagnert, Norengs redovisning & revision, Gävle Byrån där jag jobbar var en av de första att bli ISO-certifierad så jag har varit med på den här konferensen många gånger. Vi blir fler och fler för varje år vilket är jättebra. Det här är en möjlighet att diskutera hur andra gör och även få berätta om sina egna erfarenheter. Det är inspirerande, här är det ingen som ”sitter still” och bara gör som de alltid har gjort, det här är en samling byråägare som vill något mer, vill utvecklas. 27 Våra finska vänner tar marknadsandelar Även i Finland händer det mycket i redovisningsbranschen. För byråerna som valt att organisera sig i grannlandets motsvarighet till SRF är utvecklingen mycket gynnsam. Något som dock kan bli bättre är gränserna för lagstadgad revisionsplikt. – Ingen har kunnat motivera att de är så låga, de måste höjas radikalt så att fler företag får möjlighet att välja, säger Juha Ahvenniemi. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: TALOUSHALLINTOLIITTO Juha Ahvenniemi är generaldirektör för Finlands motsvarighet till SRF, TAL Taloushallintoliitto, något han varit i ungefär 15 år. Innan var han verksam i organisationen Företagarna (som har mycket gemensamt med sin namne i Sverige) som är en både stor och viktig organisation för små och medelstora företag. Han har också jobbat inom finanssektorn. Hans yrkesval har med andra ord alltid haft ett ekonomiskt perspektiv med småföretag i fokus. Organisationen Taloushallintoliitto TAL har ungefär 800 redovisningsbyråer som medlemmar. Den stora skillnaden mot SRF är att medlemskapet alltså inte är personligt utan att det är själva redovisningsbyrån som är medlem. Total finns det cirka 4 000 redovisningsbyråer i landet. – I Finland finns det en stor andel redovisningsbyråer som sysselsätter 1-2 personer och många av dem har valt att inte vara med hos oss, berättar Juha. Trenden är dock att de auktoriserade byråerna, alltså de som är medlemmar hos oss, tar marknadsandelar. För två år sedan var den totala omsättningen bland våra medlemmar för första gången större än omsättningen hos dem som inte är det, trots att de till antalet är fler. Och omsättningsskillnaden ökar systematiskt. Utvecklingen är mycket bra för de auktoriserade byråerna. Hur fungerar auktorisationen av redovisningskonsulter i Finland? – Vi har haft ett auktorisationssystem i över 30 år, det introducerades redan 1979. Vi kal�lar det KLT-examen och den gäller inte bara yrkesutövare på redovisningsbyråer utan även de som jobbar med bokföring på företag eller i organisationer. För att kunna söka examen måste man först ha gått minst en yrkeshögskola inom ekonomi och ha mist tre års praktik med praktiskt bokföringsarbete. När man erhållit sin examen måste man rapportera vart tredje år, både att man jobbat aktivt och att man uppfyllt kravet på vidareutbildning. I Finland finns det ungefär 2 700 personer med KLT-examen, Beställ dina Rätt-böcker för 2015 redan nu! Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på 28 Redovisningskonsulten nr 6 2014 pr o f i l en Vi har både redovisningskonsulter och lönekonsulter. Lönekonsulten är, precis som i Sverige, en nyare yrkesroll. Juha Ahvenniemi som man på svenska skulle kalla Auktoriserade Redovisningskonsulter. Har ni kvalitetskontroller och hur genomförs de i så fall? – Vi har kvalitetskontroller och då tittar vi på alla på redovisningsbyrån, våra kvalitetskrav gäller samtliga på byrån eftersom det är företaget som är auktoriserat. Varje redovisningsbyrå i Finland måste ha minst en person som har en KLT-examen och med ett medlemskap hos oss blir hela byrån kvalitetssäkrad. Vi har seniora redovisningskonsulter med stor erfarenhet som vi har valt ut till kontrollanter. Vi har också en kvalitetsnämnd i förbundet som ger riktlinjer och som får in alla rapporter. Det är nämnden som godkänner redovisningsbyråns kvalitet. Hur ser revisionsplikten ut? Har ni lagstadgad revision eller är några bolag undantagna? – När det gäller revisionsplikten har vi nästan samma system som i Sverige fast våra gränser är betydligt lägre. Omsättningen ska vara högst 200 000 €, balansomslutningen högst 100 000 € och företaget får ha högst tre anställda. Om två av dessa värden uppfylls måste bolaget ha en revisor. I dagsläget är det ungefär 100 000 företag som ligger under gränsvärdet. Enligt min mening borde de här gränserna höjas, men för närvarande förs ingen diskussion om detta. Det är ingen som riktigt har kunnat motivera varför våra gränser är så pass låga mot resten av Redovisningskonsulten nr 6 2014 de europeiska länderna. Jag tror vi har de lägsta i hela Europa. Det finns alltså bara en riktning och det är en höjning, frågan är bara när och hur mycket. Har ni någon Bokslutsrapport eller liknande kvitto för god kvalitet i redovisningen? – Jag känner till det svenska systemet med Bokslutsrapport men det är lite annorlunda här. Vi har en branschstandard, TAL-STA, som är gjord för redovisningsbyråer. Där finns bland annat en rekommendation att den auktoriserade byrån skriver sitt namn i bokslutet så att alla som läser kan se att bokslutet har gjorts av någon som är kvalitetssäkrad. Många använder sig av detta men det är helt frivilligt. Något annat, separat kvalitetskvitto har vi inte. I alla fall inte än, vi har börjat fundera på hur vi ska göra framöver. I Sverige har vi Reko – Svensk standard för redovisningstjänster, som ska vara ett hjälpmedel till bättre kvalitet i redovisningen. Finns något liknande i Finland? – TAL-STA, som jag nyss nämnde, är vår branschstandard och är i stort samma idé som Reko. Där finns bland annat etiska regler och principer för god redovisningssed, hur man bör uppträda mot sina kunder och vilka slags kontroller man bör göra. Största skillnaden mot Reko tror jag är att vår standard är mycket kortare. Vi tillhandhåller också olika slags verktyg som blanketter och mallar så att våra medlemmar lättare ska kunna följa standarden. Har ni fler yrkesroller än redovisningskonsulter i er organisation? Till exempel lönekonsulter eller liknande? – Vi har både redovisningskonsulter och lönekonsulter. Lönekonsulten är, precis som i Sverige, en nyare yrkesroll. Vi har en separat examen för lönekonsulter och kallar det för PHT-kompetens. I vårt kursutbud har vi ett program som tar 1,5 år att gå igenom och efter det är man berättigad att skriva en tentamen för att få sin examen. – I vår organisation har vi flera specialistgrupper, blanda annat inom bokföring, beskattning och lön. Vår lönegrupp består av medlemmar med mycket lång erfarenhet av lönearbete. De håller just nu på att ta fram blanketter och annat stöd, olika verktyg, som ska göra det lättare för våra medlemmar att arbeta inom lönesektorn. Det kommer ytterligare att höja värdet och kvaliteten hos våra auktoriserade byråer, avslutar Juha Ahvenniemi. 29 Nu ska K-regelverken tillämpas Nu är det dags! Vi närmar oss årsskiftet då de första aktiebolagen och ekonomiska föreningarna får förmånen att inte längre få tillämpa Bokföringsnämndens gamla ouppdaterade anpassningsregelverk. Istället ska företagen upprätta årsredovisning enligt huvudregelverket K3 eller förenklingsregelverket K2. TEXT: CLAES ERIKSSON, REDOVISNINGSEXPERT SRF Vi märker av detta dels genom en utökad mängd frågor till vår frågeservice kopplade till K2 och/eller K3. Vi märker också av det på våra kurser. Det är K-regelverken ni i första hand efterfrågar utbildning kring. Vad som är tydligt är att man har kommit olika långt i sina kunskaper om vad som egentligen krävs av vilka företag. Jag vill därför inledningsvis klara ut ett par grundläggande frågor kring hela K-projektet. Den första frågan där det absolut inte får föreligga några oklarheter är vilka som ska/får/inte får tillämpa K2 och K3. Vad säger bokföringslagen? Enligt bokföringslagen (BFL) ska vissa företagsformer (framförallt aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag med minst en juridisk person som delägare och vissa stiftelser) avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Dessutom ska företag som två år i rad går över minst två av tre angivna gränsvärden avsluta med årsredovisning. Gränsvärdena är: • Medelantalet anställda 50, • Redovisad balansomslutning om 40 miljoner kronor • Redovisad nettoomsättning om 80 miljoner kronor Regeln avseende gränsvärden ska även kontrolleras för koncerner. Går koncernen över två av ovan angivna gränsvärden två år i rad blir moderföretaget i koncernen skyldig att avsluta sin löpande bokföring med en årsredovisning Det är K-regelverken ni i första hand efterfrågar utbildning kring. Redovisningsbyrå köpes – i Stockholm med omnejd Mindre auktoriserad redovisningsbyrå i Stockholms innerstad, med 7 anställda, letar efter annan redovisningsbyrå att köpa. Vi är intresserade av byråer i storleksordningen 1-7 anställda, alternativt kundstock utan anställda. Vi söker dig som antingen vill gå i pension eller av annan anledning vill förändra ditt engagemang och därmed vill sälja din byrå. Svar förmedlas av SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun. Mejl: [email protected] Märk svaret ”Stockholm med omnejd” 30 oavsett hur stort moderföretaget i sig är eller vilken associationsform det är. Ett företag som inte ska avsluta sin löpande bokföring med en årsredovisning ska enligt BFL avsluta den med ett årsbokslut. Ett företag som har en nettoomsättning som normalt uppgår till högst tre miljoner kronor och som inte ska upprätta årsredovisning kan enligt BFL istället upprätta ett förenklat årsbokslut. Hur ett årsbokslut ska upprättas framgår av andra paragrafer i BFL. Till stor del anges att vissa paragrafer i årsredovisningslagen (ÅRL) ska tillämpas. I BFL hittar vi med andra ord inte begreppen K2 och K3. Vad gäller hur en årsredovisning ska upprättas hänvisar BFL till de olika årsredovisningslagarna. I respektive årsredovisningslag står sedan vilka företag som ska tillämpa just den lagen. Jag kommer i denna artikel bara att behandla de företag som hänvisas till årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL, det innebär att jag inte behandlar vad som gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag eller försäkringsföretag. Vad säger årsredovisningslagen? Enligt ÅRL ska den tillämpas av företag som enligt BFL ska upprätta en årsredovisning. ÅRL innehåller bland annat allmänna regler om hur en årsredovisning ska upprättas, regler för innehåll och uppställning av balans- och resultaträkning, värderingsregler, regler om tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelse. Inte heller i ÅRL anges att en årsredovisning ska upprättas genom att tillämpa K2 eller K3. Vad som däremot anges i ÅRL är att en årsredovisning ska upprättas enligt god redovisningssed. Bokföringsnämnden (BFN) har enligt BFL ansvaret för utvecklandet av god redovisningssed. BFN lämnar allmänna råd med Redovisningskonsulten nr 6 2014 tillhörande vägledningar. Det ska därför mycket till för att inte följa en vägledning från BFN och ändå påstå att god redovisningssed tillämpas. Vad säger Bokföringsnämnden? Det är BFN som har skapat K-regelverken och som anger vilka företag som ska tillämpa vilket regelverk. För att följa god redovisningssed ska man följa vad BFN anger. För företag med räkenskapsår som inleds efter 31 december 2013 (det vill säga normalt årsredovisningar eller årsbokslut avseende 2014) anger BFN för tillfället att: • aktiebolag och ekonomiska föreningar måste välja K2 eller K3 • moderföretag i större koncerner måste välja K3 • övriga företag som upprättar årsredovisning men inte slår de ovan angivna gränsvärdena kan upprätta årsredovisning enligt K3 eller det gamla anpassningsregelverket, de kan inte tillämpa K2 • företag som slår ovan angivna gränsvärden måste upprätta årsredovisning enligt K3 • företag som upprättar årsbokslut får inte använda K2 eller K3 Även företag som ingår i en koncern väljer mellan K2 och K3. Det finns inget krav att alla årsredovisningar inom en koncern upprättas enligt samma regelverk. Om det däremot ska upprättas en koncernredovisning ska den upprättas enligt K3. Om det finns dotterföretag i koncernen som upprättar sin egen årsredovisning enligt K2 kan det krävas särskild rapportering till moderföretaget för att koncernen ska kunna upprättas korrekt. I en koncern kan det ingå såväl aktiebolag som handelsbolag med minst en juridisk delägare. I en sådan koncern måste aktiebolaget välja mellan K2 och K3, medan handelsbolaget inte får tillämpa K2. Upprättas en koncernredovisning på grund av koncernens storlek måste den upprättas enligt K3, vilket då även gäller för moderföretagets årsredovisning. Det kan med andra ord bli så att enskilda bolag i koncernen upprättar sin årsredovisning enligt K3, andra enligt K2 och några enligt den gamla anpassningsnormeringen. Tänk på… Det är viktigt att veta vilka val företagen har då det gäller upprättande av årsredovisning och årsbokslut. Det är lätt hänt att hamna fel och tillämpa regler som företaget inte får tillämpa. Är du tveksam kontrollera reglerna en gång till eller ställ en fråga via SRFs frågeservice. Du är givetvis också välkommen på våra olika kurser om K-regelverken. Redovisningskonsulten nr 6 2014 Aktuellt från Fora TEXT: BODIL NELSSON, FORA AB Nu utbetalas pengarna för AGS-premierna I november och december är det dags för utbetalningen av premierna för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) som ska återbetalas till kunderna och som vi tidigare har berättat om. Berörda är de företag som under 2005 och/eller 2006 hade ett försäkringsavtal hos Fora där dessa försäkringar ingick. Pengarna betalas i första hand ut till plus- eller bankgiro Kreditfakturan når företagen under november eller december månad. Även utbetalningen genomförs innan årsskiftet. I den mån det är möjligt betalar Fora ut pengarna till aktuella plus- eller bankgironummer, i annat fall kommer det en utbetalningsavi till företaget. På fakturans första sida, under rubriken ”Utbetalning”, ser du hur pengarna betalas ut till företaget. Observera att om företaget vid utbetalningstillfället har fakturor som har förfallit men inte är betalda så kommer Fora att dra denna skuld från beloppet som ska betalas tillbaka. Företaget kan inte på egen hand dra av detta belopp från kommande fakturor. Om du vill ha mer information kan du ringa Foras kundservice på deras särskilda telefonnummer för frågor om återbetalningen: 08- 787 46 23. Rapportering av slutliga löner närmar sig I januari är det som vanligt dags att rapportera de slutliga lönerna för föregående år. Det är möjligt att lämna lönerapport mellan den 7 och 31 januari 2015 på Mina sidor på www. fora.se. Brevet som påminner om lönerapporteringen landar hos kunderna i slutet av december. Kom ihåg att kontrollera i god tid att ni har tillgång till inloggningen på Mina sidor! Uppdaterad fora.se möter lönerapportörerna Bra att känna till är att webbplatsen www.fora.se byter utseende i slutet av året. Det innebär i praktiken nya startsidor för sektionerna Företag och Anställd samt uppdaterad form och färg. Rapporteringen av löner på Mina sidor sker som vanligt efter inloggning på Mina sidor. 31 REDOVISNINGSKONSULTER är de bästa brottsförebyggarna En redovisningskonsult kan ibland ha oturen att jobba med klienter som inte har helt ärliga avsikter med sin verksamhet. Om misstanke om brott föreligger ska man alltid anmäla detta. Men vilka krav ställs egentligen på en redovisningskonsult vid misstanke om brottslig verksamhet? Och vart vänder man sig? TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN Henrik Lundin är strategisk ekorevisor vid Ekobrottsmyndigheten. I sin yrkesroll träffar han på företagare som både misstänks och åtalas för ekonomisk brottslighet. I en del fall blir även företagets redovisningskonsult indragen. Vad bör man tänka på i sin roll som redovisningskonsult och den som ansvarar för ett företags redovisning om allt inte verkar stå rätt till? Vad bör man reagera på och hur går man vidare? Henrik Lundin svarar: – En redovisningskonsult är ju den som faktiskt kommer närmast eventuell brottslighet eftersom de flesta handlingar lämnar spår i redovisningen. Som redovisningskonsult har man ingen anmälningsskyldighet vilket en revisor har enligt aktiebolagslagen men det finns ändå en risk att själv bli misstänkt för medhjälp om man inte reagerar på eventuella varningssignaler. Om man får in bristfälliga uppgifter, till exempel en faktura som saknar underlag eller är ospecificerad, så måste man ifrågasätta denna. I sådana fall måste redovisningskonsulten tala om för företagsledaren att bättre underlag krävs. Även om man inte har anmälningsplikt så ansvarar redovisningskonsulten för att tala om vilka regler som gäller och inte bara okritiskt bokföra undermåliga verifikationer. Om man följer Reko så är det sällan några problem. Det är inte bara bokföringsbrott man som redovisningskonsult skulle kunna misstänkas som medhjälpare för utan även skattebrott. – Många redovisningskonsulter får fullmakt så att de kan hjälpa till med moms- och arbetsgivardeklarationer mot Skatteverket. Även här har man ett visst ansvar eftersom de bygger på bokföringen som konsulten upprättat. Är det uppenbara fel så gäller det att man gjort grundläggande bedömningar och inte bokfört 32 Nu när många småföretagare inte har någon revision är redovisningskonsulterna ännu viktigare som ekonomiska rådgivare. något som man vet är felaktigt. Har man tveksamma underlag eller ospecificerade uttag från bankkontot så är min rekommendation att man tillfälligt bokför det mot ett obs-konto och inte slentrianmässigt mot kassan. Sedan kontaktar man företagaren för att reda ut vad som hänt, det kan ju finnas naturliga förklaringar. Får man inga bättre underlag eller tveksamma förklaringar bör man nog avsäga sig uppdraget, även det står i Reko. Man ska absolut inte bokföra misstänkta uttag mot något diffust kostnadskonto, vi har tyvärr stött på redovisningskonsulter som varit allt för kreativa i sin iver att hjälpa till. Henrik Lundin vill dock poängtera att det är sällan som en redovisningskonsult döms för medhjälp till brottslig verksamhet, men det händer. Då är det ofta omständigheter där redovisningskonsulten inte bokfört enligt god redovisningssed och där stora felaktigheter påträffats i bokföringen. – Jag vill tipsa alla redovisningskonsulter att dokumentera den konversation man har med kunderna. Det har faktiskt hänt att en brottsmisstänkt företagare skyllt allt på redovisningskonsulten med ord som ”jag har lämnat ifrån mig allt, jag kan inget om bokföring, det måste vara redovisningskonsulten som gjort fel”. Då Så här gör du: Om du misstänker att din kund ägnar sig åt någon form av brottslig handling ska du kontakta Ekobrottsmyndigheten på något av följande kontor: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping eller Umeå. Alla kontaktuppgifter hittar du på ekobrottsmyndigheten.se. Om man vill ge sin kund mer information om vad ett bokföringsbrott är så finns en broschyr – ”Vad är bokföringsbrott?” – att ladda ner. är det viktigt att man verkligen kan visa vilken konversation man haft och att man påmint sin kund om saknade eller felaktiga verifikationer. Om man får en uppmaning från Ekobrottsmyndigheten att skicka in räkenskaper för en kund så vill vi att man även bifogar all behandlingshistorik, förutom grund- och huvudbokföring, resultat- och balansrapport. – En vanlig fråga vi på Ekobrottsmyndigheten får är hur man som redovisningskonsult ska göra om en kund som ligger efter med bokföringen kommer in och ber om hjälp. I ett sådant fall kan redovisningskonsulten aldrig bli anklagad för medhjälp till bokföringsbrott, då är det bara kundens ansvar. Skulle man däremot fortsätta på samma sätt i flera år är det en annan sak. Vi vill gärna att redovisningskonsulterna tar sig an dessa företagare som av någon anledning slarvat med bokföringen, vi vill att de ska komma upp på banan igen. Vi ser redovisningskonsulterna som de bästa brottsförebyggarna. De allra flesta ekobrotten handlar om oaktsamhet och slarv, den typen av brott vill vi helst inta ägna oss åt. Vi vill använda våra resurser till de riktiga busarna. Nu när många småföretagare inte har någon revision är redovisningskonsulterna ännu viktigare som ekonomiska rådgivare. Redovisningskonsulten nr 6 2014 Tips från Henrik Lundin : • upprätta noggran na uppdragsavtal • godta inga bristfäll iga verifikationer • kontrollera orimliga in- och/eller utbetalningar • följ Reko Henrik L Redovisningskonsulten nr 6 2014 33 undin Ersättningsfond får inte utnyttjas vid gåva Kammarrätten i Jönköping (mål nr 2246-14) anser att det saknas stöd i lagtexten för att en ersättningsfond ska få tas i anspråk vid ett förvärv av en fastighet som skattemässigt är en gåva. TEXT: ALEXANDRA WALLERIUS, NORSTEDTS JURIDIK Gåva av fastighet Vid fastighetsöverlåtelser används huvudsaklighetsprincipen för att avgöra om en fastighetsöverlåtelse är ett köp eller en gåva. Bedömningen görs utifrån hur stor ersättningen är i förhållande till taxeringsvärdet. Om ersättningen överstiger taxeringsvärdet ses överlåtelsen som ett köp. Om en fastighet överlåts till ett värde som understiger taxeringsvärdet anses överlåtelsen skattemässigt som en gåva. Vid gåva gäller den så kallade kontinuitetsprincipen, som innebär att förvävaren inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Detta kommer till uttryck i 44 kap 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Ersättningsfond Reglerna om ersättningsfond innebär att beskattningen av vissa inkomster skjuts upp om pengarna återinvesteras i verksamheten. En ersättningsfond får tas i anspråk vid anskaffning av mark som är kapitaltillgång enligt 31 kap 18 § IL. Om den tas i anspråk för detta ska anskaffningsutgiften för marken minskas med det ianspråktagande beloppet när omkostnadsbeloppet beräknas. Ersättningsfonden ska senast tas i anspråk under det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes, men vid dispens från Skatteverket kan man få ytterligare tre år på sig. Om fonden inte tas i anspråk inom tidsperioden ska den återföras. Vid återföring av fonden görs ett tillägg med 30 procent. Tillägget beskattas i kapital om ersättningen som satts av avser ersättning för skada, genom brand eller annan olyckshändelse. Fallet Far och son ägde hälften var av en lantbruksfastighet. Efter stormen Gudrun fick de ersättning som de satte av i en ersättningsfond 2005. För sonen uppgick fonden till 202 000 kronor. År 2011 överlät pappan i en gåvohandling sin del till sonen mot en revers på 208 000 kronor. Taxeringsvärdet för andelen uppgick till 951 000 kronor. I deklarationen taxeringsåret 2012 upplyste sonen om att han använt ersättningsfonden för detta förvärv. Skatteverket återförde fonden med ett tillägg på 30 procent. Verket menade att förvärvet skattemässigt var en gåva och att sonen därmed övertog pappans omkostnadsbelopp och anskaff- ningstidpunkt och att han därmed inte anskaffat fastigheten under 2011. Domstolarna Både förvaltningsrätten och kammarrätten, KR, gör samma bedömning som Skatteverket, att han inte får räkna beloppet som en anskaffningsutgift eftersom det skattemässigt är fråga om en gåva. Han övertar i stället pappans anskaffningsutgift. Att minska denna anskaffningsutgift med det ianspråktagna beloppet saknar stöd i såväl lagstiftning som praxis, enligt KR, och skulle komma i konflikt med kontinuitetsprincipen. KR anser därför att det saknas tillräckligt stöd för att medge att ersättningsfonden tas i anspråk i ett fall som detta. Kommentar Sonen menade att han faktiskt har haft en utgift för gåvan överstigande ersättningsfonden och att neka honom att ta ersättningsfonden i anspråk står, enligt sonen, i strid med reglernas syfte. Det faktum att han inte kan ta fonden i anspråk för förvärvet innebär att den återförs till beskattning med 30 procent i tillägg. Nu kan du läsa tidningen Konsulten i datorn, på läsplattan och i mobilen. Var du än befinner dig och när du vill. Gå in på www.tidningenkonsulten.se och upptäck nya, digitala Konsulten! 34 Redovisningskonsulten nr 6 2014 r e s r u k a l l e u Akt PÅ GÅNG MED SRF UTBILDNING Dags att deklarera För att underlätta och förenkla vid det kommande deklarationsarbetet går vi igenom samtliga aktuella deklarationsblanketter för tjänst, näringsverksamhet och kapital samt formerna för inlämning till Skatteverket. Du får också en nyttig genomgång av de förändringar som skett sedan föregående taxering. Via teoretiska avsnitt, med genomgång av aktuella skatteregler, praktiska tips och blankettnyheter, lär du dig att arbeta korrekt och effektivt. Mycket av det som tas upp under dagen är sådant som brukar ses som svårigheter av de som deklarerar. En smart uppdateringskurs för alla med andra ord! Kursen genomförs den 3 mars i Malmö, 4 mars i Göteborg och 10 mars i Stockholm. Lärare är experter från Norstedts Juridik. Deklaration I Låt deklarationssäsongen bli ett rent nöje genom att skaffa dig de rätta kunskaperna. Med den här kursen är du väl förberedd och får många praktiska tips om hur du upprättar deklarationer för fysiska personer, enskilda näringsidkare och handelsbolag. Vi jobbar bland annat praktiskt med inkomst av tjänst och kapital när det gäller personbeskattning, inkomst av näringsverksamhet, aktiv/passiv näringsverksamhet samt näringskostnader. Möt deklarationssäsongen väl förberedd! Kursen genomförs i Stockholm den 14-16 januari och 17-19 mars. Kursen hålls också i Göteborg den 17-19 februari. Lärare är Lena Dahlgren och Emilie Jobs. Deklaration II Under den här kursen får du lära dig de mest komplicerade regelverken för fåmansföretag och Redovisningskonsulten nr 6 2014 ägarförhållanden för olika företagsformer. Vi tittar på skattemässiga avsättningar, beräkning av räntefördelning, delägarbeskattning, gränsbelopp och försäljning av aktier i fåmansbolag för att nämna något ur innehållet. Efter den här kursen lär du dig förstå och tillämpa de speciella reglerna för fåmansbolag. Du kan nu bättre vägleda dina kunder och upprätta deklarationer där ägarförhållandena är mer komplicerade och för olika företagsformer. Du får också en god kännedom om samtliga blanketter. Kursen genomförs den 25-27 mars i Stockholm och den 2-4 februari i Göteborg. Lärare är Beatrice Hansson. Fastigheter komponentavskrivningar Om ett bolag som äger en eller flera byggnader ska få bättre kvalitet i redovisningen så krävs att fastigheten delas upp i komponenter. För fastighetsbolag som upprättar bokslut och årsredovisning enligt reglerna i K3 så är komponentuppdelning dessutom obligatorisk. Det gör den här kursen högaktuell. Under kursen går vi bland annat igenom hur en fasighet kan delas in i komponenter, hur man drar gränsen mellan aktivering och kostnadsföring av tillkommande utgifter och hur komponentmetod kan påverka avskrivningstider och redovisade resultat. Efter genomförd kurs ska du kunna vara en naturlig samtalspartner för ett fastighetsbolag i samband med byggnadens komponentuppdelning och företagets bokslut. Kursen förutsätter relativt goda kunskaper i årsredovisningslagens regler om värdering av anläggningstillgångar. Kursen genomförs i Stockholm den 5 mars. Lärare är Per Lindblom och Bo Nordlund. Låt deklarationssäsongen bli ett rent nöje genom att skaffa dig de rätta kunskaperna. Specialanpassning för tekniska konsulter Jobbar du med tekniska konsulter? Flexibel prissättning beroende på person och automatisk interndebitering mellan avdelningar är bara några av finesserna i Briljant. Läs mer och prata med några av våra kunder www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag 35 SRFs NYHETSDAG behåller greppet Mats Brockert Ett 25-tal nyhetshungrande redovisningskonsulter infann sig i Uppsala vid SRFs Nyhetsdag för att ta del av nyheter inom Reko, redovisning och skatt. SRFs Nyhetsdag fortsätter att vara en av de populäraste kurserna, en kurs som ger dig årets viktigaste nyheter. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN Mikael Carlson inledde dagen med nyheter när det gäller Reko – Svensk standard för redovisningstjänster. Han berättade inledningsvis att han märker att titeln Auktoriserad Redovisningskonsult får allt större uppmärksamhet på marknaden, att bland annat banker blivit mer kunniga om vad titeln faktiskt står för. – Även Skatteverket är tydligt med att de har ett förtroende för Auktoriserade Redovisningskonsulter. Från SRFs sida kommer vi att fortsätta informera och marknadsföra yrkesrollen. Ni är duktiga och det börjar bli känt! Tack vare lämnade Bokslutsrapporter kan UC konstatera att de aktiebolag som tar hjälp av en Auktoriserad Redovisningskonsult har lägre risk än aktiebolag med revision. – Aktuella siffror från UC visar att bara fyra procent av aktiebolagen som har en Auktoriserad Redovisningskonsult till hjälp hamnar i den sämsta riskklassen, där man höjer ett varningens finger gällande bolagets ekonomi. När det gäller aktiebolag som har revision är det sju procent som hamnar i de riskklasserna, berättar Mikael. Det har hörts röster som gör gällande att det finns revisorer som inte gillar Bokslutsrapporten och som till och med vägrat skriva på årsredovisningen om Bokslutsrapport upprättats. – SRF och FAR har gemensamt deklarerat sin ståndpunkt att det är en fördel för revisorns arbete om redovisningen gjorts enligt Reko och att det alltså är bra att en Bokslutsrapport skrivs, fortsätter Mikael. Om den däremot saknas är det en signal om att det kan vara något fel och något som revisorn borde reagera på säger FAR bland annat i senaste numret av Balans. År 2012 fick UC in 11 500 Bokslutsrapporter, 2013 skrevs 17 300. Mikael Carlsons 36 förhoppning är att det i år skrivs 100 000 Bokslutsrapporter. – När ni gör ett så bra jobb, visa upp det! Ju mer vi märks desto fortare blir marknaden uppmärksammad på vår roll. En Bokslutsrapport är den bästa marknadsföringen ni kan få. Förändringar i branschen är ett hett ämne. Automatisering av vissa arbetsuppgifter och teknikutvecklingen påverkar tjänsternas innehåll. Att kunna ägna mindre tid åt bokföring frigör tid för rådgivning. En framtidsspaning till år 2015 gjord av Kairos Future visar hur trenden ser ut. – Alla tror på en ökad efterfrågan av rådgivningstjänster, berättar Mikael. Redovisningstjänster kommer att hålla sig på en stabil nivå medan efterfrågan på revision kommer att minska. Rådgivare är med andra ord ett framtidsyrke. Rådgivning kräver en snabb och korrekt rapportering och det kommer att bli allt viktigare att kommunicera vilket arbete som utförts. Några nyheter i Reko 2015 presenterades. Ett fåtal nya Reko har tillkommit för att tydliggöra arbetsprocessen, största delen av arbetet med Reko 2015 har varit inriktat på uppdateringar och förbättringar, vilket betyder att texter och begrepp har justerats. En ny version av SRF Reko Byråstöd kommer att lanseras under januari 2015. Det är en fri service som kommer att nås via Mina sidor på SRFs webbplats och som består av skriftliga rutiner och dokumentmallar enligt Rekos krav. – Den här produkten innehåller checklistor och mallar för det praktiska arbetet, berättar Mikael. Det är öppna dokument i Word och Excel med färdiga texter som enkelt kan ändras för att passa den egna verksamheten, ni behöver alltså inte författa texten själva. Det kommer att fungera som ett referensbibliotek för olika krav enligt Reko. SRF erbjuder också flera mycket användbara analysverktyg där du kan kontrollera om kundföretaget betalar rätt ränta, ta fram nyckeltal för att se hur trenderna ser ut i en viss bransch och simulera affärshändelser för att få fram om kundföretaget är känsligt mot någon speciell händelse. Nytt för i år är att Nyhetsdagen även innehåller en del skattenyheter. SRFs senaste rekrytering, Mats Brockert, skattespecialist, är den som håller i skattedelen. – Efter bara några veckor hos SRF kan jag konstatera att det kommer in många frågor till vår frågeservice som gäller skatter, berättar han. Det är ofta avancerade frågeställningar så det märks att SRFs medlemmar har stor kunskap själva. Mats berättat om eventuella, kommande lagändringar. Att man inte riktigt vet om de träder i kraft beror på höstens turbulens när det gäller regeringsbildningen och att vi i skrivande stund inte vet om den lagda budgeten går igenom. – Det som kan bli aktuellt är en avtrappning av jobbskatteavdraget, en särskild löneskatt för äldre och slopad nedsättning av sociala avgifter för unga, berättar Mats. En pågående utredning som är av stort intresse är förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare samt en neutral bolagsskatt. Den stora förändringen bli i så fall en ny avsättningsmöjlighet i form av en företagsfond som ersätter expansionsfond, skogskonto och upphovsmannakonto. Periodiseringsfonderna kommer då också att slopas för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare. När det gäller moms, som enligt Mats är det mest komplicerade området, sker också en Redovisningskonsulten nr 6 2014 Mikael Carlson Claes Eriksson del förändringar. Bland annat har nya regler för avdrag vid representation inträtt eftersom nuvarande regler strider mot EU-direktivet. – Mitt tips är att använda sig av det schablonbelopp som finns. Det tar så pass lång tid att räkna ut det exakta avdraget så de kronor kunden eventuellt tjänar kommer att ätas upp med råge av att ni får lägga betydligt mer tid på själva uträkningen. När det gäller redovisningsnyheter är det fortfarande stort fokus på K-regelverket. Claes Eriksson, SRFs redovisningsexpert, redogjorde för statusen just nu. – Alla bolag som lämnar årsredovisning kan använda K3. Mindre företag, de med en balansomslutning om högst 40 miljoner, omsättning på högst 80 miljoner och max 50 anställda, kan istället använda sig av K2 som är ett förenklingsregelverk. De mindre aktiebolagen och ekonomiska föreningar har alltså ett val mellan K3 och K2. Men för aktiebolag och ekonomiska föreningar som är större än ”40, 80, 50” med räkenskapsår som börjat efter 31 december 2013 är det bara K3 som gäller, för dem är K2 inget alternativ. Framöver kommer alla årsbokslutsföretag att kunna välja K2- eller K3-årsbokslut men det är inte klart än. Alla årsbokslutsföretag med lägre omsättning än tre miljoner kommer dessutom kunna välja förenklat årsbokslut och K1, där en stor del av regelverket är anpassat efter gällande skatteregler. Det här vet de flesta redovisningskonsulterna redan men det finns en del frågetecken kring vilka företag som ska/får/kan tillämpa vilket K-regelverk. Nu är det verkligen hög tid att sätta sig in i det. Redovisningskonsulten nr 6 2014 NÅGRA DELTAGARE: – Nyhetsdagen är alltid intressant Peter Lindahl och Katarina Wennerström kommer från Sigtuna Affärskonsult AB och har deltagit på Nyhetsdagen flera gånger tidigare. Båda tycker att Nyhetsdagen varit mycket givande även i år. – Det har varit en bra dag, man får reda på lite av varje. Bland annat de nya reglerna när det gäller importmoms har jag nytta av att kunna. Jag kan verkligen rekommendera andra att gå den här kursen, säger Katarina. Ardis Brekkan kommer från Ekonomibyrån Geab AB. – Nyhetsdagen är alltid bra, jag brukar gå på den. Det kanske inte ger några djupare kunskaper men innehåller väldigt bra information. För mig var det speciellt bra att få tips om SRFs serviceverktyg, som jag hittills inte nyttjat, och att få reda på vad SRF faktiskt kan hjälpa till med. Vad som ingår i medlemskapet. Frågeservicen är något jag ska försöka använda betydligt mer. 37 Mer rådgivning – men hur Under flera år har budskapet till redovisningskonsulter varit entydigt – ägna dig mer åt kvalificerad rådgivning och mindre åt bokföring. Att rådgivningstjänster är mer lönsamma och knyter kunden närmare är självklart – men hur ska det egentligen gå till? TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN I takt med den tekniska utvecklingen under de senaste åren har arbetsuppgifterna för många redovisningskonsulter ändrats. Trenden pekar på att rena bokföringsuppdrag kommer att försvinna till stor del. I stället ska redovisningskonsulten ägna sig åt affärsrådgivning som i sin tur ska leda till ökad lönsamhet för kunden. Yrkesrollen förflyttas sakta från att enbart ses som en kostnad till att istället vara en investering till bättre affärer. För de flesta är den här förflyttningen en utmaning. Hur i all världen ska man hinna utveckla kundens affärer när all tid går åt till löpande arbete, bokslut och deklarationer? Och hur ska man kunna ta mer betalt? Fredrik Waker, delägare och delaktig i driften av Wakers Consulting AB samt ledamot i SRFs styrelser, ger dig här sin syn på yrkesrollens utveckling samt några handfasta tips för att succesivt förflytta sig mot tjänster med högre lönsamhet. – Om man tittar på vår bransch så består den till stor del av många mindre byråer med en byråledare. Byråledaren har, utifrån sitt perspektiv, ”konsultat” på sin egen kundstock. Konsultingen är i många fall reaktiv och det handlar ofta om snabba, unika lösningar och en snabb leverans. Vilket betyder att konsultjobbet sker reaktivt från fall till fall och används inte för tjänsteutveckling. Man uppfinner hjulet gång på gång. Det här beror på att många sitter fast i sin resursplanering. Först ska momsdeklarationen klaras av, sedan bokslut, årsredovisningar och deklarationer. Efter det kanske det finns tid över att hjälpa kunden med andra tjänster som utvecklar affärerna. Det här innebär att man snarare stänger för kundernas frågeställningar och behov än öppnar upp, ofta omedvetet. Man vill helt enkelt inte ha mer att göra för det finns ingen tid över. – Konsultrollen är väsentligt annorlunda än redovisningsrollen. Konsultrollen innebär att du snabbt tar till dig nya uppdrag som utförs och levereras med hög prioritet. Därför kan du inte vara planerad med traditionella redovisningsuppdrag i för hög grad. Det här är ett steg man måste våga ta för att komma vidare i 38 sin rådgivande roll. Det kan vara svårt, för de flesta av oss känns det obekvämt att inte vara planerad till 100 procent. – Rollen som konsult är säljande och professionell med syfte att fånga in konsultuppdrag. Först ska själva grundproblemet preciseras, därefter ska ett önskat läge målas upp och sen ska man hitta en plan och de aktiviteter som gör att man når det önskade läget. Här bör man också indikera omfattningen på uppdraget och vad det kommer att kosta. Då blir det tydligt för kunden och lättare att ta ställning till. Alltså, fastställ uppdraget, kom överens med kunden och utför. För många av oss är det svårt att sätta en gräns när vårt arbete kommer att kosta extra. Då gäller det att vara tydlig i sin kommunikation med kunden. Till exempel säga ”vi har uppfattat det här behovet, det här är vårt förslag, vi kan leverera vid den tidpunkten och det kommer att kosta så här mycket”. Man måste våga säga till kunden att ”det här kommer att kosta lite extra men det är det värt”. Med andra ord krävs det inte jättemycket för att uppfattas som professionell. Det handlar egentligen om projektledning i lika hög grad som försäljning. – För att kunna frigöra tid till den här typen av uppdrag har vi på Wakers valt att bolagisera affärsrådgivningen. På det viset har vi prioriterat tid för fokusering på rådgivning. Rent praktiskt har det inneburit att vi formaliserat ett antal grundtjänster inom bolagsrätt, ekonomistyrning, kapitalplacering, skatter och omstrukturering för att nämna några. Syftet är också att bygga ytterligare karriärvägar och möjligheter för seniora redovisningskonsulter för att succesivt utvecklas och växa in i rådgivarrollen. Det blir också mer tydligt att det handlar om uppdrag som ligger utanför det löpande arbetet man gör för kunden, det arbetet som man genomför under året till ett avtalat pris. – Som jag nämnde tidigare är ju de flesta redovisningsbyråer småföretag vilket gör att man omöjligt kan ha kompetens och resurser att utföra alla typer av rådgivande uppdrag. Därför är mitt råd att jobba i nätverk med andra. Det Fredrik Waker kan till exempel vara andra redovisningsbyråer, lönekonsulter, jurister, försäkringsrådgivare eller HR-konsulter. Man behöver alltså inte kunna göra allt själv. Ibland kan det vara känsligt att jobba med andra i samma bransch men jag tycker ändå att fördelarna överväger. Ta hjälp av varandra, det gagnar kunden som blir mer nöjd med er relation. Några handfasta råd från Fredrik Waker till dig som gärna vill utvecklas i din rådgivande roll men som ännu inte hittat rätt väg är: • Våga släppa taget om din resursplanering, frigör tid till oplanerat jobb. • Utbilda dig inom projektledning och sälj. • Bygg nätverk, du behöver inte kunna utföra alla uppdrag på egen hand. • Formulera ett antal grundtjänster. Det gör det lättare att både sälja in, avgränsa och ta betalt. – Vi är alla vanemänniskor och vana att göra saker på ett visst sätt. Att gå mot en mer affärsrådgivande verksamhet handlar om att ändra mönster, vilket kan vara mycket svårt. Att inte planera in alla veckans timmar är både en risk och en möjlighet man måste ta. TIPS PÅ KURSER FÖR DIG SOM VILL UTVECKLAS! •Affärsrådgivning för redovisningskonsulter •Ledarskap och grupputveckling •Lönsammare byrådrift För mer information se www.srfutbildning.se Redovisningskonsulten nr 6 2014 Den inre kretsen – Eva Andersson, Marie Lainio, Annelie Käck, Ingela Ekervall, Åsa Fontana, Inger Granath, Tove Sandgren och Harry Lainio. nät verkande Den inre kretsen I Eskilstuna har en grupp redovisningsbyråer börjat träffas kontinuerligt för att nätverka, utbyta idéer och hjälpa varandra vid behov. – Vi kallar oss lite skämtsamt för den inre kretsen, både på grund av vårt geografiska läge och syftet att vi ska hjälpa varandra, säger initiativtagaren Harry Lainio. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: JOHAN BOKSTRÖM Det hela började vid fjolårets Kongressmiddag på Nalen i Stockholm när Harry Lainio hamnade vid samma bord som några andra byråägare från hemstaden Eskilstuna. – De andra byråägarna jag träffade vid middagen var alla ensamma i sina respektive bolag, berättar han. Jag kom då att tänka på hur det var när jag själv startade min verksamhet i mitten av har nu har resulterat i att vi träffas kontinuerligt och äter lunch tillsammans, ungefär en gång varannan månad. Harry Lainio äger och driver redovisningsbyrån Net Office där man idag är 14 medarbetare. Tre av dem är Auktoriserade Redovisningskonsulter och brukar vara med på nätverksluncherna. Det ska vara en mix av folk från olika byråer. 90-talet. Då var jag också ensam och saknade ett nätverk där jag kunde diskutera jobbfrågor och träffa andra i branschen. Det väckte en tanke hos mig att vi skulle försöka dra igång något. Det Redovisningskonsulten nr 6 2014 – Vi har också tre Auktoriserade Lönekonsulter, berättar Harry. Eventuellt kommer vi att alternera så att de ibland är med på luncherna. Vi ska inte vara för många från oss för jag vill inte att vi ska dominera, det ska vara en mix av folk från olika byråer. Det roliga är att vi ökat med en deltagare för varje lunch, det börjar bli populärt att vara en del av den inre kretsen, skojar Harry. Att man kallar sig för Den inre kretsen syftar på flera olika saker. Först att man geografiskt ligger lite mitt emellan SRFs kretsar och att man har som syfte att vara ett stöd för varandra vid behov. – Vi i Eskilstuna hör egentligen till den Östra kretsen, berättar Harry. Det känns lite fel, de flesta av oss har kunderna här i närområdet eller mer mot Stockholm. Att åka till Norrköping med omnejd för att delta på kretsaktiviteter fortsättning på nästa sida 39 En tanke är att vi ska kunna ställa upp för varandra och hjälpa till när de egna resurserna eller kompetensen inte räcker till känns därför inte relevant, ingen av oss ha någon naturlig anknytning dit. Vi kommer succesivt att utveckla våra lunchträffar, kanske bjuda in någon talare för att få ännu mer utbyte. Att kontinuerligt träffas över en lunch och på så sätt lära känna varandra kommer också att leda till mer än att bara vara ett forum där man kan snacka jobb. – En tanke är att vi ska kunna ställa upp för varandra och hjälpa till när de egna resurserna eller kompetensen inte räcker till, förklarar Harry. Är man ensam så är det guld värt att lära känna andra som man får förtroende för och som man kan ta hjälp av om man får problem på något sätt. Man kanske behöver köpa in en speciell kompetens eller helt enkelt behöver hjälp att komma förbi en tillfällig arbetstopp. Vårt nätverk är en resurs med kollegor som finns där när det behövs. Vid de senaste luncherna har diskussionerna till stor del handlat om de förändringar som redovisningsbranschen står inför. – Vi har pratat mycket om Reko och vad som kommer att krävas av oss i framtiden. Många av oss känner av en konkurrens från de som inte är auktoriserade och som därför kan hålla ett lägre pris. Hur ska vi tackla det? Vi försöker få kunderna att förstå skillnaden i kvalitet att anlita en SRF-ansluten redovisningskonsult mot en som inte är det. Det är det dock inte alla som förstår. På lång sikt tror jag ändå att vi tjänar på att hålla en hög kvalitet och att auktorisationen är ett sätt att skapa mervärde för våra kunder, avslutar Harry. Goda exempel Är du med i ett värdefullt nätverk som du vill berätta om? Vi söker fler goda exempel på nätverkande. Mejla redaktionen så kontaktar vi dig! [email protected] Harry Lainio Gör som 3 500 andra redovisninGskonsulter ... Hög säkerhet och backup online Direkt åtkomst till kundernas bokföring Smart aministration var och när du vill Tidssparande och kostnadseffektivt optimera samarbetet med dina kunder Med e-conomics webbaserade ekonomisystem kan du erbjuda dina kunder flexibla och kundanpassade lösningar. Oavsett om en kund vill sköta delar av bokföringen själv, medan en annan enbart har behov att då och då ta ut rapporter, så finns det en lösning med e-conomic. Du har åtkomst till kundens bokföring när det passar dig och systemet innehåller alla de funktioner du som revisor eller redovisningskonsult kan behöva. Registrera din byrå hos e-conomic idag - Det tjänar både du och din kund på. Läs mer på www.e-conomic.se e-conomic riktar sig till små och medelstora företag och har fler än 75 000 användare. e-conomic är den ledande leverantören av webbaserade ekonomisystem och är representerat i mer än 50 länder världen över. 40 5498_Ann_195x121_1.indd 1 16/07/14 15.16 Redovisningskonsulten nr 6 2014 Vem kan leva utan en köttbulletång? Eller ett selfie-stativ? Här har vi plockat fram flera smarta, roliga, tokiga och – kanske – lite onödiga prylar att skoja till vintermörkret och kylan med. Håll till godo! Skäggmössa Beardo Beanie Den klassiska skäggmössan tillbaka i beaniemodell! Perfekt i skidbacken, på stan eller varhelst du kan frysa om kinderna och huvudet. Flera flippiga färger att välja mellan! Pris: 249 kr • www.coolstuff.se Köttbulletång Denna köttbullstång från Sagaform formar köttbullarna snabbt och smidigt, utan kladd. Om du doppar köttbullerullaren i kallt vatten mellan köttbullarna får du bäst resultat. I förpackningen medföljer ett köttbullerecept på både svenska och engelska. Pris: 79 kr • www.bluebox.se Ta perfekta selfies med ett selfie-stativ I-MEE RoliPod är en selfiestång med inbyggd slutare, bluetooth, USB och justerbar hållare. Med RoliPod kan du ta snygga och unika bilder i alla sorters miljöer, allt ifrån egna selfies till gruppfoton i skidbacken eller på solsemestern. Hållaren för mobiltelefonen kan justeras i både bredd och höjd, och passar till och med de större telefonerna som exempelvis iPhone 6 Plus. Pris: 199 kr • www.netonnet.se Flaskkulor eller Christmas Spirit Julgranskulor 6-pack som går att fylla. Fyll kulorna med en liten julsnaps och låt dem bli bordsdekorationen, eller med glögg och ge till frusna kompisar, eller låt dem bli fina dekorationer i fönstret eller granen. Kulornas engelska namn höjer stämningen ytterligare en aning. Pris: 300 kr • www.smartasaker.se Redovisningskonsulten nr 6 2014 Auto Park Time 4 Slipp onödiga böter för att du glömt att ställa in din P-skiva! En fleraxlig inbyggd accelerometer känner av när du parkerar bilen och ställer in följande hel- eller halvtimme automatiskt. AutoParkTime håller reda på sommar- och vintertid, är batteridriven och kräver ingen installation. Godkänd av CarPark, Europark, med flera. Pris: 599 kr • www.teknikmagasinet.se 41 Dålig arbetsmiljö bidrar till lägre pensionsålder och högre sjukfrånvaro En ny undersökning visar att dålig arbetsmiljö bidrar till att människor går i pension tidigare. Samtidigt visar statistik på att sjukfrånvaron ökar, mest beroende på grund av psykisk ohälsa. TEXT: THOMAS ENGLUND Både den nuvarande och den förra regeringens vilja är att vi ska arbeta längre upp i åldrarna. Anledningen är att vi lever längre vilket innebär att statens kostnader för pensioner rusar i höjden. Då behövs fler i arbete, både yngre och äldre. Idag är den genomsnittliga faktiska pensionsåldern cirka 60 år. Varje förhöjning av denna ålder bidrar naturligtvis till lägre pensionsutgifter och mer skatteintäkter för staten. För att detta ska bli en realitet räcker det dock inte bara att höja pensionsåldern på papperet. Det är naturligtvis så att den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön har stor betydelse för människors beslut att gå i pension i ”förtid”, det vill säga före 65 års ålder. Det visar tre forskare från Linnéuniversitet i en ny rapport. Rapporten visar att den psykiska arbetsmiljön har stor betydelse för beslutet att avsluta sin aktiva yrkeskarriär. Särskilt stress och liten möjlighet att påverka sitt arbete, tillsammans med höga krav, ökar risken för att människor lämnar arbetslivet i förtid. Även brist på socialt stöd, framförallt från människor i chefsposition, är ytterligare en bidragande orsak till dålig arbetsmiljö. Naturligtvis har också fysiska arbetsmiljöfaktorer betydelse. I rapporten nämns höga ljud, repetitiva monotona arbetsuppgifter, tunga lyft och obekväma arbetsställningar som exempel på faktorer som påverkar oss negativt. Tvärtemot vad man kan tro är arbeten med människor, till exempel inom vården, också områden som innebär tidigare pensionering. Forskarna skriver att det finns forskning som tyder på att detta också gäller för högutbildade personer, som psykologer och präster. Generellt gäller dock att personer med högre utbildning arbetar längre än lågutbildade. Här råder också en ojämlikhet mellan män och kvinnor. Kvinnor går i pension tidigare, troligen beroende på att det främst är kvinnor som 42 arbetar inom vårdyrken. Till detta kommer ett ojämlikt hemarbete, de facto lägger kvinnor ner mer tid på det obetalda hemarbetet vilket bidrar till en mer stressad tillvaro. Rapporten visar att också andra faktorer påverkar beslutet att lämna arbetslivet, som konjunkturen, ekonomiska faktorer, pensionssystemets utformning med mera. Inspektioner mot stress I oktober besökte Arbetsmiljöverket 1 700 arbetsplatser över hela landet för att kontrollera hur arbetsgivare identifierar, dokumenterar och åtgärdar risken för stress. Trots att psykisk ohälsa är det snabbast växande arbetsmiljöproblemet saknas ett förebyggande arbetsmiljöarbete på sex av tio inspekterade arbetsplatser, konstaterar Arbetsmiljöverket. En färsk rapport visar att det finns vetenskapligt stöd för sambandet psykisk ohälsa och • små möjligheter till påverkan i kombination med höga krav • pressande arbete och liten belöning i förhållande till ansträngning • osäkerhet i anställningen; nedläggningshot • upplevd brist på medmänsklighet på arbetsplatsen De senaste fyra åren har antalet anmälda arbetssjukdomar med sjukfrånvaro på grund av organisatoriska och sociala orsaker ökat med 50 procent. Det handlar ofta om alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt, samt om problem i relationerna på arbetsplatsen, som mobbning och trakasserier. Ny föreskrift om den psykosociala arbetsmiljön Arbetsmiljöverket har förslag på en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö ute på remiss. Arbetsgivaren ska enligt förslaget se till att personalen inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Det ska finnas tillräckligt med resurser på plats för att utföra arbetet. Att tydliggöra arbetskrav och roller är exempel på hur arbetsgivaren kan jobba förebyggande. Arbetsgivaren ska också se till att arbetstidens förläggning inte leder till ohälsa, enligt förslaget. Risker kan till exempel finnas vid skiftarbete eller nattarbete. Att vara ständigt nåbar kan också vara en risk. Regler för hantering av konflikter och kränkande behandling (även kallat mobbning) är också en del av förslaget. Arbetsgivaren ska bland annat bedöma risker för ohälsa i samband med konflikter. Dessutom ska arbetsgivaren se till att det finns rutiner för hur kränkande behandling ska hanteras. Redan sedan tidigare finns regler om att arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd till den som drabbats. Arbetsgivaren ska också motverka att ”starkt psykiskt påfrestande arbete”, som kan finnas inom exempelvis vård, socialtjänst och kriminalvård, leder till ohälsa. Förebyggande åtgärder kan vara stöd av handledare eller dubbelbemanning. Arbetsgivaren ska också sätta upp mål för en god organisatorisk och social arbetsmiljö, enligt förslaget. Målen kan mätas i exempelvis arbetstillfredsställelse. Remisstiden går ut den 17 december. Källa: Arbetsmiljöverket Redovisningskonsulten nr 6 2014 Arbetsrätt, löne- och personaladministration Frågor & Svar Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt, löne- och personaladministration. Mejla dina frågor till [email protected] Fråga: Vilka arbetsdagar ska man arbeta på och vilka är röda dagar och vad gäller för helgaftnar? Svar: Vilka dagar som man ska arbeta och vilka dagar som är ”röda” regleras inte i arbetstidslagen. Det brukar vara reglerat i arbetstidsavtal (kollektivavtal) mellan arbetsgivaren och facket. ••• Fråga: En anställd som har timlön säger att han vill ha månadslön. Är vi tvungna att ge honom det? Svar: Det är bara kollektivavtal som har regler om vilken löneform som ska tillämpas. Det står er alltså er fritt att avtala om timlön om ni inte omfattas av kollektivavtalsregler om något annat. Enligt lagen om anställningsskydd måste man i anställningsbesked ange den avtalade arbetstiden per dag eller vecka samt vilken tidsperiod anställningen omfattar. Den avtalade lönen får inte inkludera semesterlön. ••• Fråga: Vi har en person anställd fram till den 31 januari. Vi vill avsluta anställningen i förtid, går det? Svar: Om ni har avtalat om ett visst till-ochmed-datum utan uppsägningstid kan inte anställningen avslutas tidigare utan att ni är överens. Är en uppsägningstid avtalad måste arbetsgivaren visa saklig grund för att avsluta anställningen. Uppsägningstiden i sådana fall är en månad om den sammanlagda anställningstiden inte uppgår till två år. ••• Fråga: På vår arbetsplats är inte rasten utlagd förrän efter sex timmars arbete. Säger inte lagen att man ska ha rast efter fem timmars arbete? Svar: Det kan vara rätt om ni har sådana regler i ett centralt kollektivavtal. Enligt arbetstidslagen ska rast ges efter fem timmars arbete men denna Redovisningskonsulten nr 6 2014 regel är dispositiv så till vida att kollektivavtal kan ha andra regler. Ett kollektivavtal får dock inte strida mot EUs arbetstidsdirektiv som anger att rast ska ges efter som längst sex timmars arbete. ••• Fråga: Vi behöver ta ut mer övertid av personalen under december. Kan vi beordra extra övertid, det vill säga utöver de 200 timmarna allmän övertid? Svar: För att få ta ut extra övertid måste det finnas särskilda skäl. Detta kan vara tillfälliga arbetsanhopningar som varit omöjliga att förutse eller oförutsedda sjukdomsfall. Återkommer de tillfälliga arbetsanhopningarna, till exempel vid julhandeln eller vid löneutbetalningar, är de inte att anse som oförutsedda. Omfattas ni av kollektivavtal med arbetstidsregler ska facket ge sitt tillstånd till den extra övertiden. I övriga fall beslutar arbetsgivaren själv. ••• Fråga: En anställd som slutar i december kommer att få sin semesterersättning utbetald i januari nästa år. Vilken skatt ska vi dra på ersättningen? Svar: I vissa fall ska en arbetsgivare som betalar ut lön endast dra 30 procent skatt. Det gäller vanligen om utbetalningarna från företaget är en sidoinkomst för den anställde. Det innebär att företaget inte är att anse som huvudarbetsgivare. Detta är fallet om utbetalningen sker i januari året efter att anställningen avslutades. ••• Fråga: Facket och skyddsombudet hävdar att vi måste ha en skyddskommitté på företaget. Svar: Det ska alltid finnas en skyddskommitté på arbetsplatser med minst 50 arbetstagare. En skyddskommitté är ett samrådsorgan mellan företrädare för arbetsgivaren och företrädare för arbetstagarna. Skyddskommittén ska delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet, följa utvecklingen i skyddsfrågor och behandla frågor om bland annat företagshälsovård, handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet, planering eller förändring av lokaler, arbetsmetoder och organisation, användning av farliga ämnen, arbetsmiljöutbildning samt rehabilitering. ••• Fråga: Ska förlorad ersättning för övertid ingå i underlaget för beräkning av sjuklön? Svar: Nej. Även om övertiden var bestämd i förväg så ligger den inte till grund för sjuklön. Däremot ska mistad ersättning för arbete under obekväm arbetstid ligga till grund för sjuklön. Detta har sin grund i att övertid ska vara oplanerad och täcka behov av arbetskraft som inte har gått att förutse. ••• Fråga: Vi tänker erbjuda personalen möjligheten att löneväxla mot till exempel privat sjukvård och pension. Men är det egentligen en bra förmån med tanke på att det sänker inkomsten. Det påverkar ju sjukpenningen och pensionen? Svar: Även om det är en bra förmån att kunna få löneväxla mot skattefria förmåner, så är det inte ett alternativ för alla. Det är riktigt att en löneväxling sänker inkomsten och om lönen efter löneväxlingen sjunker under pensionsgrundande inkomst (cirka 38 000 kr/mån) så kommer den allmänna pensionen att minskas. Är det bara en kort löneväxlingsperiod kanske det inte är märkbart men det är helt klart något man måste tänka på; all inkomst ligger till grund för den allmänna pensionen. Det finns ju ytterligare en inkomstgräns vilket påverkar den sjukpenninggrundande inkomsten (cirka 27 800 kr/mån). Hamnar man under den minskar sjukpenningen. 43 Redovisning Frågor & Svar Claes Eriksson, redovisningsexpert på SRF, svarar på frågor som rör redovisning. Ställ din redovisningsfråga under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Fråga: Av gammal vana har villkorade aktieägartillskott redovisats som ansvarsförbindelse (post inom linjen) i årsredovisningarna för mina aktiebolag. Men nu undrar jag hur det egentligen ska redovisas? Jag använder K2-regelverket och jag anger de villkorade aktieägartillskottens storlek som uppgift i samband med noten för eget kapital. Ska de även anges inom linjen? Svar: Följande skrivning finns i kommentaren i K2 kapitel 15: ”Ett aktieägartillskott som är villkorat innebär ett avtal med förbehåll som ger rätt till framtida återbetalning under förutsättning att återbetalning kan ske ur disponibla vinstmedel enligt fastställd balansräkning. Avtalet binder aktieägarna men inte företaget. Återbetalningen är beroende av framtida beslut av bolagsstämman. När bolagsstämman har beslutat om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska fritt eget kapital minskas oavsett om utbetalning skett eller ej.” Att avtalet binder ägarna men inte företaget innebär att det inte ska tas upp som ansvarsförbindelse. ••• Fråga: På företagskontot i en enskild firma finns, förutom de transaktioner företaget gjort och där jag har verifikat, flera privata uttag, till exempel bankomatuttag och matinköp. Enda underlaget jag har på dessa är att de finns med på bankkontoutdraget. Kan jag bokföra alla månadens privata uttag på en gemensam verifikation med kontoutdraget som underlag? Svar: Det finns två typfall då gemensam verifikation kan användas. Det är vid kontantbetalning och likartade affärshändelser. En fråga kan då vara om uttagen ska ses som likartade affärshändelser? Vad gäller detta anger Bokföringsnämnden i sin vägledning Bokföring följande i punkt 6.1: ”Likartade affärshändelser som får dokumenteras genom en gemensam verifikation 44 enligt 5 kap. 6 § tredje stycket första meningen bokföringslagen (1999:1078) är a) återkommande affärshändelser som av praktiska skäl sammanförs i en samlingsfaktura som avser en period om högst en månad, b) affärshändelser som genereras automatiskt, eller c) andra likartade affärshändelser hänförliga till en och samma dag som av praktiska skäl är lämpliga att sammanföra.” Jag kan inte se att ditt fall ryms inom tolkningen varför svaret är nej. ••• Fråga: Vid boksluten 2014-04-30, 2014-06-30 och 2014-08-31: Är det tvingande att använda K2 alternativt K3? Vid bokslutet 2014-12-31: Är det tvingande att använda K2 alternativt K3? I samtliga fall är räkenskapsåret 12 månader. Svar: Nej – Nej – Nej – Ja. För räkenskapsår som inleds efter den 31/12 – 2013 ska årsredovisning upprättas enligt K3 eller K2 för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Räkenskapsåren 2014-04-30, 2014-06-30 och 2014-08-31 får däremot tillämpa både K2 eller K3. Men det kan också välja att tillämpa Bokföringsnämndens tidigare anpassningsnormering. Observera att du i din fråga angivit att det rör sig om räkenskapsår som omfattar 12 månader. För ett nybildat bolag i januari 2014 med förkortat räkenskapsår fram till exempelvis 31/8 ska K2 eller K3 tillämpas. ••• Fråga: När man upprättar årsredovisning enligt K2 finns en möjlighet att inte periodisera utgifter under femtusen kronor. Är det ett krav? Vi jobbar löpande med periodisering på lägre nivå. Det skulle innebära mycket arbete med att plocka bort poster vars ursprungsfaktura är under femtusen kronor. Bör man bland redovisningsprinciperna ange hur man gjort? Svar: Regel 2.4 är frivillig att tillämpa. Enligt min uppfattning kan man välja ett lägre belopp än femtusen kronor, det är däremot tveksamt om det är möjligt att välja ett högre belopp. Det är inget krav att tala om hur man har periodiserat. Det är tillåtet, men det blir i så fall en frivillig tilläggsupplysning. ••• Fråga: Har man tagit bort raden under vinstdispositionen ”Bolagets resultat och ställning framgår...” i K2? Beslutar ett företag om utdelning fanns tidigare en text under vinstdispositionen där styrelsen intygade att utdelningen var försvarlig med mera. Ska den inte vara med i K2? Svar: Den rad du anger antar jag är den där det brukar hänvisas till efterföljande balans- och resultaträkningar, samt att det brukar anges vilken valuta årsredovisningen är upprättad i. Raden har egentligen aldrig varit något formkrav. Det som anges i K2 är att det av årsredovisningen ska framgå vilken valuta och enhet årsredovisningen är upprättad i (punkt 3.6). Det finns mallar som ser ut som tidigare och det finns mallar där formen kanske ser ut som man inte är van vid. Det viktiga är att nödvändig information kommer med. Texten om utdelning baseras på ett krav i aktiebolagslagen. Det finns inget, och har heller inte funnits, lagkrav på att den upplysningen ska vara med i årsredovisningen. Det kan vara ett fristående intyg som skrivs, vilket i många fall till och med rekommenderas. I K2 anges det därför inte som krav, men det får läggas till frivilligt. Det framgår också av kommentartexten till resultatdispositionen där bland annat följande finns att läsa: ”Enligt 18 kap. 4 § ABL ska styrelsen avge ett motiverat yttrande om den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig. Ett sådant yttrande kan skrivas i anslutning till den föreslagna resultatdispositionen i årsredovisningen”. Redovisningskonsulten nr 6 2014 Beskattning Frågor & Svar Bertil Båvall på B Båvall Skattekonsult AB svarar på dina frågor om beskattning. Mejla dina frågor till [email protected] Fråga: A äger 100 procent av aktierna i ett fåmansföretag. Både hon och hennes man arbetar i företaget. För att beräkna årets gränsbelopp 2015 med hjälp av löneunderlaget krävs ett visst minsta löneuttag under 2014. Detta uppgår antingen till sex inkomstbasbelopp (341 400 kronor) + fem procent av samtliga löner i företaget eller 10 inkomstbasbelopp (569 000 kronor). Är det ett krav att det är A som tar ut denna lön? Svar: Det räcker att någon som är närstående till A, till exempel hennes man, kan uppfylla lönekravet. Det gäller dock att det är A själv, eller den närstående, som måste ta ut hela den stipulerade lönen. Det är alltså inte tillräckligt att den sammanlagda lönen för dessa personer uppgår till det aktuella beloppet. ••• Fråga: Vad gäller för minsta värde för att inventarier av mindre värde ska bli omedelbart avdragsgill? Svar: Direktavdrag medges för inköp av inventarier av mindre värde. För 2014 är investeringar under 22 200 kronor omedelbart avdragsgilla. För 2015 är motsvarande värde 22 250 kronor. Numera medges alla företag direktavdrag med samma belopp oavsett företagets storlek. ••• Fråga: Vad blev inkomstbasbeloppet för 2015 och hur påverkar det beskattningen? Svar: Inkomstbasbeloppet 2015 har fastställts till 58 100 kronor. Det påverkar bland annat: • maximal pensionsgrundande inkomst (före avdrag för pensionsavgift) som blir 468 867 kronor under 2015 (8,07 ibb) • schablonutdelningsutrymmet i fåmansföretag som blir 159 775 kronor för inkomståret 2016 (2,75 ibb) Redovisningskonsulten nr 6 2014 • spärrlönetaket i fåmansföretag som blir 557 760 kronor för löneuttag under 2015 (9,6 ibb) • maximal fastighetsavgift som blir 7 262 kronor för småhus och 1 243 kronor per lägenhet i flerbostadshus ••• Fråga: För utdelningar som lämnas till en närståendekrets i fåmansföretag ska maximalt 90 inkomstbasbelopp (56 900 × 90 = 5 121 000 kronor för 2014) beskattas i inkomstslaget tjänst. Hur ska de 90 inkomstbasbeloppen fördelas mellan två personer i en närståendekrets som fått utdelning på aktier i ett fåmansföretag som de äger i proportionen 60/40? Svar: I förarbetena (prop 2011/12:1 s 432) finns uttalat att beloppet bör proportioneras mellan personer i närståendekretsen. Det innebär alltså att ena personen beskattas med högst 54 inkomstbasbelopp (60 procent × 90) och den andre med högst 36 inkomstbasbelopp (40 procent × 90) i inkomstslaget tjänst. ••• Fråga: Två makar avser att göra en bodelning under pågående äktenskap. Bodelningen innebär en ändring på ägandet av fastigheten. Makarna har ett uppskovsbelopp från en tidigare fastighetsförsäljning. Kan uppskovsbeloppet flyttas med vid bodelningen? Svar: Nej. Bodelning av en fastighet under pågående äktenskap jämställs med avyttring ifråga om återföring av ett uppskovsbelopp. Det innebär att uppskovsbeloppet för den ena maken som minskar sin ägarandel ska återföras till beskattning. ••• Fråga: A ska ombilda en enskild firma till ett aktiebolag. A har satt av till periodiseringsfond varje år i den enskilda firman. A kommer inte att överföra samtliga avsatta periodiseringsfonder vid övergången. Har A valfrihet i vilken ordning fonderna ska anses överförda? Svar: Av lagtexten framgår att vid ombildning från en enskild firma till ett aktiebolag ska den fysiska personen göra ett tillskott till bolaget som motsvarar summan av överförda periodiseringsfonder. Eftersom A inte gör ett tillskott motsvarande samtliga överförda fonder framgår det av lagtexten att en senare gjord avsättning till periodiseringsfond ska anses överförd före en tidigare gjord avsättning. ••• Fråga: AB X äger en byggnad som helt används i näringsverksamheten. Till byggnaden hör några parkeringsplatser. Nu vill bolaget göra ytterligare parkeringsplatser, nu i anslutning till byggnaden. Det innebär att man ska schakta fram alldeles intill byggnaden. Räknas kostnaderna för schaktningen till anskaffningsvärdet för byggnad eller ska den räknas som markanläggning? Svar: Gränsdragningen mot byggnad kan exemplifieras med att utgifter för pålning i syfte att stabilisera underlaget för byggnad räknas i allmänhet in i avskrivningsunderlaget för byggnad (prop. 1969:100 s. 122). Utgifter för schaktning för byggnadsgrund och källarvåningar torde normalt räknas in i byggnadens anskaffningsvärde medan utgifter för schaktning i syfte att göra marken plan räknas till markanläggningens anskaffningsvärde. Investeringarna beträffande fastigheten avser schaktningar i anslutning till byggnaden men görs inte för att uppföra byggnadsgrund eller källarvåning utan för parkeringsplatser. Mot den bakgrunden är utgifterna närmast att anses som markanläggning. Avdrag medges då med fem procent av anskaffningsvärdet. 45 Reko Frågor & Svar Helen Bäckqvist, Rekoansvarig på SRF, svarar på frågor som rör Reko. Ställ din fråga gällande Reko under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. Fråga: Jag är Auktoriserad Redovisningskonsult och driver en redovisningsverksamhet. Jag är engagerad i en ideell förening och har nu blivit tillfrågad om att bli kassör på min fritid. Frågan är om ett uppdrag som kassör jag bedriver på min fritid på något sätt kan strida mot yrkesetiska regler eller Reko? Svar: Ett uppdrag som kassör på sin fritid strider inte mot de yrkesetiska reglerna. Dock bör du upprätta ett uppdragsavtal och dokumentera enligt kraven i Reko. Detta följer av att uppdraget har samma karaktär som arbetet i din redovisningsverksamhet och då gäller även byråns försäkring. ••• Fråga: Min kund vill att jag ska ta hand om alla diskussioner om redovisningen och bokslutet med revisorn. Hur jag ska hantera denna situation? Svar: Du har tystnadsplikt i ditt uppdrag om inget annat avtalats. Det betyder att det måste framgå av uppdragsavtalet att kunden ger dig i uppdrag att hålla dessa kontakter med revisorn för att du ska kunna göra det utan att bryta mot tystnadsplikten. Om ni väljer att arbeta på det sättet ska ändå din kund attestera de korrigeringar och kompletteringar som görs i redovisningen och bokslutet, som en bekräftelse på att kunden har godkänt transaktionen. Det följer av att din kund har ett självständigt ansvar för sin redovisning. ••• Fråga: Hur lång är arkiveringstiden för redovisningsverksamhetens egen dokumentation? Svar: Arkiveringstiden för redovisningsverksamhetens egen dokumentation är tio år. Det hänger ihop med ansvarsförsäkringen och om något skulle klandras. Detta ska inte förväxlas med arkiveringskravet för kundens egen räkenskapsinformation som har sänkts från tio 46 år till sju år. Så var uppmärksam på att tio år gäller som byråns arkiveringstid av den egna dokumentationen! ••• Fråga: Vad är det som gäller vid arkivering av behandlingshistorik och systemdokumentation när jag utför mitt arbete i ett insourcinguppdrag? Svar: Din kund är alltid ansvarig för sin egen räkenskapsinformation, och här ingår behandlingshistorik och systemdokumentation. När du arbetar i kundens system på ett insourcinguppdrag finns detta material i din kunds datorer, och du bör då uppmärksamma kunden på sitt ansvar att spara informationen i sju år, samt att det kan vara lämpligt att skriva ut det varje år, till exempel för att inte få problem vid byte av datasystem. ••• Fråga: Jag har en kund som inte betalar mina fakturor för redovisningstjänster. Tiden för arbetet med bokslut och upprättande av årsredovisning börjar nu närma sig. Jag har nu tröttnat, efter att ha skickat påminnelse och kontaktat kunden, och känner att det är dags att säga upp kunden. Kan jag säga upp kunden med hänvisning till Reko? Svar: Om du använder SRFs Allmänna villkor så anges det under punkt 14, att obetalda fakturor är en grund för omgående uppsägning av uppdrag. Det är då viktigt att du meddelar kunden uppsägningen skriftligt med en hänvisning till orsaken till att uppdraget omgående upphör, enligt Reko 710. Svar: Alla som är bokföringsskyldiga ska följa bokföringslagen. Detta innebär att din kund måste ha en komplett räkenskapsinformation för sin verksamhet. Om din kund vill att du ska förvara materialet måste ni upprätta ett avtal om denna arkivering, där det framgår att du utför detta för din kunds räkning, samt att kunden är den som är ytterst ansvarig. Ett alternativ kan vara att scanna samtliga dokument och maila dem, alternativt spara på ett USB-minne och lämna till kunden. Det är viktigt att dokumentationerna hålls åtskilda, så att kundens räkenskapsinformation inte blandas ihop med din egen dokumentation över utfört arbete. ••• Fråga: På vår redovisningsbyrå sparar vi all dokumentation för alla kunder och vi lämnar kundens dokumentation om och när de önskar. Vi har nu en diskussion på vår byrå om hur vi ska göra för att följa Reko då vi fått synpunkter på vår hantering av kundens material och undrar om vi gör rätt. Svar: Enligt Reko 210 ska räkenskapsmaterialet bearbetas och lämnas tillbaka utan onödigt dröjsmål. Det är dock vanligt att byrån väljer att ha kvar materialet under räkenskapsåret och även några månader in på nästkommande räkenskapsår. Detta för att underlätta avstämningar och bokslutsarbetet. Det ska i sådana fall framgå av uppdragsavtalet att byrån ska arkivera materialet för kundens räkning efter att man har färdigställt sin bearbetning. ••• Fråga: Hur mycket dokumentation ska jag lämna till kunden vid upprättande av årsbokslut/årsredovisning? Min kund vill inte ha någon form av dokumentation utan tycker att jag kan ha kvar allt hos mig. Redovisningskonsulten nr 6 2014 Missa inte vårens kursöversikt som är bilaga i detta nummer! Vilken utbildning behöver du i vår? Ny kurs! K3 – frivillig tillämpning för mindre företag Nu finns vårens alla kurser på plats och det är dags att planera in vilka utbildningar du ska gå. Den nya kursen ”K3 – frivillig tillämpning för mindre företag” är för dig som arbetar i ett mindre företag där man ändå valt att tillämpa K3. Lärare på kursen är Lena Sjöblom och Caisa Drefeldt. En annan populär nyhet är ”Juridik för redovisningskonsulter – bolagsrätt och obestånd” med Anna Nord och Nils Albertsen som lärare. Läs mer om vårens alla kurser i kursöversikten som du hittar som bilaga i detta nummer av Konsulten eller besök oss på farakademi.se eriges v s i m o Ekon ara val . l självk Juristen har ordet Jonas Sjulgård, SRFs jurist skriver om allmän juridik Dold samäganderätt Under ett äktenskap eller samboförhållande äger var och en sin egendom och svarar själv för sina skulder. Det är en grundläggande regel. Men det kan finnas undantag. I rättspraxis har det godtagits att makar och sambor kan samäga egendom som endast den ene står som ägare till. När ett äktenskap eller samboförhållande upphör sker i regel en bodelning. Värdet av viss egendom delas då lika mellan parterna efter att skuldavräkning skett. Det är då ointressant vem som äger vad. Men äganderätten kan ha betydelse. Enskild egendom ingår inte i en bodelning mellan makar och mellan sambor är det bara bostad och bohag som anskaffats gemensamt som delas. I sådana fall kan det vara av avgörande betydelse om viss egendom ägs gemensamt i stället för endast av en av parterna. Genom att hävda dold samäganderätt kan en make eller sambo få ut mer vid en bodelning. Utgångspunkten när det gäller frågor om äganderätt är att den som är avtalspart vid ett köp även blir ägare. Men även vems pengar som använts eller vem som åtagit sig ansvaret för en skuld avseende köpet kan ha betydelse för ägarfrågan. Samägande Genom att köpa egendom tillsammans kan två eller flera personer bli samägare. När ett sådant köp görs av andra än makar och sambor brukar det vara noga övervägt och komma i uttryck i en överenskommelse. För makar och sambor är dock förhållandena lite speciella. De lever normalt i en intressegemenskap med en sammanflätad ekonomi. Sådana par kan därför bli samägare till bohag och andra lösa saker utan att de har någon uttrycklig överenskommelse om det. Det som krävs är att föremålet ska användas av dem båda och att båda har bidragit till familjens gemensamma utgifter. Makar och sambor kan därför vara samägare till en rad föremål som ska användas av dem båda och som inköpts av än den ena än den andra, om båda haft inkomster eller andra ekonomiska resurser. Vid köp av fastighet finns särskilda formkrav som ska vara uppfyllda. Ett köp som inte uppfyller dessa krav är normalt ogiltigt. Trots det kan en make eller sambo numera samäga en fastighet med den lagfarne ägaren. Det kan alltså finnas en dold samäganderätt. Redovisningskonsulten nr 6 2014 Tre villkor I rättspraxis har tre villkor ställts upp för att dold samäganderätt ska föreligga. För det första ska egendom ha köpts i den ene makens eller sambons namn för parets gemensamma bruk. Egendom som förvärvas på annat sätt, till exempel genom arv eller testamente, ger inte den andre maken eller sambon en dold samäganderätt. Egendom som köpts innan relationen uppstått anses inte ha köpts för parets gemensamma bruk. För det andra ska den dolde ägaren genom ett ekonomiskt bidrag vid köpet möjliggjort eller underlättat det. När det gäller bohag och andra lösa saker kan det räcka med att den andre maken eller sambon betalar andra gemensamma utgifter. Är det däremot fråga om en fastighet krävs att ett konkret ekonomiskt bidrag lämnas i samband med köpet. Det räcker inte med att ett ekonomiskt bidrag lämnas i ett senare skede. Kravet på ekonomiskt bidrag är dock uppfyllt om köpet finansieras med ett lån och båda makarna eller samborna betalar de kommande räntorna och amorteringarna. I rättsfallet NJA 1981 s 693 ansåg Högsta domstolen att det ekonomiska rekvisitet även var uppfyllt då makarna fått köpa en fastighet av kvinnans far till ett förmånligt pris, och då kvinnan av sin förvärvsinkomst köpt bohag till det gemensamma hemmet. Enbart hemarbete, som inte ger någon inkomst, kan dock inte självständigt räknas som ekonomiskt bidrag. För det tredje ska parterna anses ha förutsatt att egendomen ska samägas. När de två första villkoren är uppfyllda antas den gemensamma partsviljan vara att egendomen ägs gemensamt. Det är möjligt för den öppne ägaren att bryta detta antagande och förbli ensam ägare genom att exempelvis visa att den andre makens eller sambons ekonomiska bidrag var ett lån eller en gåva. Dold samäganderätt kan endast tillämpas i familjerättsliga sammanhang. Det har Högsta domstolen klargjort i rättsfallet NJA 2002 s 142 där dold samäganderätt inte kunde åberopas i relationen mellan två juridiska personer. Insättandeförklaring För bohag och lösa saker övergår äganderätten till den dolde ägaren redan vid den andre makens eller sambons köp. När det gäller en fastighet innebär formkraven i jordabalken att dold äganderätt inte kan ges den verkan. När den dolde ägaren vill bli insatt som öppen ägare kan makarna eller samborna tillsammans skriva en insättandeförklaring. Det är viktigt att det av den skriftliga handlingen framgår att makarna eller samborna köpt fastigheten gemensamt och att den tidigare dolde ägaren ska sättas in som lagfaren ägare. Handlingen måste dessutom uppfylla formkraven för fastighetsköp enligt 4 kap. 1 § jordabalken. Är man inte överens kan den dolde ägaren väcka talan vid domstol mot den andre maken eller sambon om bättre rätt till sin andel i fastigheten. Lagfart Insättandeförklaringen eller den lagakraftvunna domen använder den dolde ägaren för att ansöka om lagfart. Men trots att den andre maken eller sambon betalat stämpelskatt för hela fastigheten när den köptes för parets gemensamma bruk, måste den dolde ägaren betala stämpelskatt avseende sin andel i samband med ansökan om lagfart. Överlåtelse En dold äganderätt kan övergå till annan genom köp, byte, arv eller testamente. Det innebär att när en dold ägare avlider ingår den dolda äganderätten i hans eller hennes kvarlåtenskap. Den som förvärvar en dold äganderätt kan göra sin rätt gällande mot den lagfarne ägaren på det sätt som beskrivits ovan. Det vill säga genom en insättandeförklaring eller genom att väcka talan vid domstol. 49 Nya auktoriserade medlemmar Auktoriserade Redovisningskonsulter Borås Järvsö Carl-Oskar Oscarson DP Ekonomikonsult AB RebeccaPhilipson DP Ekonomikonsult AB Monica Backlund Christina Ersare Redovisning AB Ekerö Åsa Norberg Norberg Ekonomi Ekerö AB Eskilstuna Maria Törngren PwC Falun Karina Bruylandt Dalec AB Gävle Peter Dahlberg Boxx Ekonomi AB Göteborg Karin Andersson iAccount R & R Göteborg AB Caroline Engström CPE Ekonomikonsult AB Niclas Gole iAccount R & R Göteborg AB Ulrika Oskarsson LRF Konsult AB Kendal Seven Seven Redovisning AB Rose-Marie Westberg iAccount R & R Göteborg AB Hallstahammar Joakim Jurstrand Modern Ekonomi Hallstahammar AB Anne-Lie Moberg Modern Ekonomi Hallstahammar AB Camilla Permeklev LRF Konsult AB Kalmar Enar Edvardsson LRF Konsult AB Kvidinge Christer Ohlsson Redovisningsbyrån i Kvidinge KB Linköping Britt-Marie Petersson BMP Ekonomi & Redovisning AB Lund Christina Roupé Matrisen Redovisning & Rådgivning AB Malmö Åsa Jönsson Dora Dora & Co AB Mariestad Maria Lugn LRF Konsult AB Norrtälje Ylva Erikson Lind LRF Konsult AB Rimbo Jill Isebark Equi Lex AB Sollentuna Helsingborg Anna-Karin Skillmo Edsvikens Redovisningsbyrå & Consulting AB Emil Larsson Larsson&Partners Redovisning AB Stockholm Hunnebostrand Emma Nordin Sifferservice i Hunnebostrand AB Johanneshov Ulla Cederlund Win Win Ekonomi AB 50 Jönköping Rose-Marie Karlsson Ekonomgruppen HB Cornelia Källebrink Office Factory AB Larysa Pulkkinen ABACI Redovisning AB Strängnäs Åsa Lindqvist Ekonomikonsult Åsa Lindqvist AB Traryd Anna Eriksson Redovisningsbyrån Tranan AB Tullinge Monika Fagerberg Delegera Uppsala AB Uppsala Malin Andersson DUO Revision Ewa Holmquist Ekonomibyrån Geab AB Vallentuna Christer Hägglund Wiveko Redovisning AB Vellinge Ingvar Dahl Ekonomi- & Redovisningstjänst i Sege AB Västervik Göran Lindberg LRF Konsult AB Älvsjö Maria Ihlar Lindahl Affärsbokföring AB Örnsköldsvik Sara Rodling Modern Ekonomi AB Marie Almendal Almendal & Partner AB Sanna Dahl Office Factory AB Christina Göransson Best Interest Stockholm AB Moa-Karin Jedström Syftesfabriken AB Redovisningskonsulten nr 6 2014 Skatt 2015 – hur påverkar regeringsskiftet din och företagets skatt? Skatt 2015 är ett perfekt tillfälle att bli uppdaterad på skatteområdet och att fräscha upp kunskaperna inför deklarationsoch bokslutsarbetet. Höstens skatteträffar har förutsättningar att bli extra intressanta med tanke på regeringsskiftet Uppdaterar dig på allt det nya En högaktuell halvdagskurs om alla nyheter på skatteområdet och de viktigaste nyheterna på närliggande områden, t ex redovisning, moms och personal. Vi går igenom alla nyheter för 2015 – beslutade och föreslagna ändringar, aktuella sifferuppgifter och vad som gäller inför vårens deklarationer. Dessutom tittar vi på de senaste viktiga rättsfallen och de mest intressanta ställningstagandena från Skatteverket. Vi går noga igenom alla förslag/beslut från den nya regeringen om exempelvis 2015-01-19 Stockholm 2015-01-20 Malmö 2015-01-21 Göteborg 2015-01-22 Uppsala 2015-01-26 Stockholm 2015-01-27 Stockholm 2015-01-28 Örebro Tid: 13.00–17.00 Utbildningstimmar SRF/FAR: 3 tim, skatt 1 890:- + moms Medföljarrabatt: om du anmäler fler än en deltagare får varje extra deltagare 200 kr i rabatt · höjda socialavgifter för ungdomar och pensionärer, · höjd inkomstskatt för höginkomsttagare, · sänkt inkomstskatt för pensionärer, · vinstutdelningsbegränsning inom välfärdssektorn, · sänkt avdragsrätt för pensionssparande, · slopad läx-RUT, I priset ingår boken Skattenyheter 2015 · slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter. Anmäl dig på www.blinfo.se eller mejla till [email protected]. Välkommen till Skatt 2015! www.blinfo.se Scanna koden med din smartphone så får du mer information och kan göra din anmälan. Björn Lundén Information AB | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo Peter Sving, viSMA SPCS 4365 Jobba med dina kunder var du vill och när du vill. visma byråpaket Webb. nyhet! Nu kan du ta byråarbetet och lönsamheten till en ny nivå. Med Visma Byråpaket Webb lägger du grunden för ett långsiktigt och effektivt samarbete med dina kunder. Du får effektivare arbetsflöden och snabb tillgång till information vilket ökar lönsamheten och ger nöjdare kunder. Allt du behöver ingår: Bland annat Visma Advisor som ger full koll på kunderna, uppdragen och tidsredovisningen. Och Visma eEkonomi med bokföring och fakturering i en ny version med flera nyheter anpassade för byråer. Kontakta Peter eller någon av hans kollegor, så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik, så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på 0470-70 61 60 eller läs mer på vismaspcs.se/byra. vi tar ditt företagande personligt paket pris från 20 0 :-/mån
© Copyright 2024