1. No category

Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs
Nr X/2008
Tema: Transport
Tidskrift
INNEHÅLL
Tullverkets kontroll
av gods i containertrafiken
10-11
TEXT: CHRISTINA HASSELGREN OCH HANS SVENSSON, UNDERRÄTTELSE, JOAKIM OLSSON,
GRÄNSKONTROLL, PETER LINDQVIST, STRATEGISK UNDERRÄTTELSE, TULLVERKET KC-GODS, GÖTEBORG.
REDIGERING: HEIDI JOENSUU. FOTO: TULLVERKET
Selektering i containertrafiken
SNPF ordförandens och redaktörens spalt ............. 2
Tullverket började på 80-talet i blygsam skala med att
besöka rederierna i Göteborg för att ”läsa” manifest.
Förhoppningen var förstås att hitta suspekta sändningar i godsflödet. Efterhand som volymen av gods i
container ökade blev detta praktiskt omöjligt. Numera
sänds de flesta uppgifter via e-post till Göteborg där
selektering av containers sker för hela landet.
Arbetet är mycket omfattande. Till Sverige ankommer dagligen 2 000 containrar, 4 300 lastfordon, 200
ton flygfraktgods, 90 fartyg (förutom alla färjor) och
350 godstågvagnar. Många av dessa transporter kommer från, ur smugglingshänseende, intressanta områden.
Bara till Göteborg, som är Skandinaviens största
hamn, kommer det för närvarande ca 400 000 container per år.
Full fart i Stockholms hamntrafik ............................... 3
Tullverkets kontroll av gods i containertrafiken ....... 10
Juridiska och tekniska förbättringsområden
Receptfritt på nätet – lukrativ affärsidé ................... 14
Tullverket får idag in en strid ström av godsmanifest
som rör transporter i container, lastbil och flygfraktsflödet. På grund av att informationen inkommer till
Tullverket i alla möjliga och omöjliga filformat, per fax
eller med post försvåras selekteringsarbetet betydligt.
Transportföretagen är skyldiga att lämna uppgifterna,
men får välja på vilket sätt dom lämnas. I praktiken
kan ett transportföretag välja att lämna uppgifterna
På ett stort lastfartyg ter sig en enstaka container ganska
liten.
eller inte, men med datastöd skulle arbetet bli betydligt
effektivare.
Dagens kontrolluppslag är en 40 fots container från
Mellanöstern. Det verkar bli en fin och solig sommardag - tyvärr... Temperaturen stiger snabbt inne i en
container. Redan vid tidig lunch kan termometern visa
på temperaturer kring 60 grader Celsius.
Framtiden
Den 1 juli 2009 implementeras en ny EU-lagstiftning
(Regulation 1875/2006) som rör all godstrafik från
tredjeland till den Europeiska Unionen. Den innebär
i korthet att trafiken ska aviseras i god tid innan
ankomst;
Container
Hjälpmedel
Till stor hjälp för selekterarna är de tullare som arbetar med SMT (Samverkan mot tullbrottslighet). De
besöker rederier, speditörer m.m. för att informera
företagen om att vara uppmärksamma på avvikelser i
godsflödet. Detta kan indikera en presumtiv smuggling
och företagen uppmanas då att ringa tullen.
Ett annat nödvändigt hjälpmedel är de internationella kontakterna. Tullverket har sedan lång tid ett
intensifierat samarbete med de Europeiska hamnarna.
I detta samarbete utbyts underrättelser inom det
maritima området d.v.s. containrar och fartyg. Inom
EU anordnas vidare internationella operationer inriktade mot vissa smuggelvaror, exempelvis kokain från
Sydamerika, cigaretter från Kina eller liknande. Det
kanske viktigaste med dessa operationer är det ökade
samarbetet mellan tulladministrationerna inom EU,
samt de många personliga kontakter som upprättas.
Skannerbilen är ett hjälpmedel i tullens arbete vid undersökning av trailers och containers.
Lastfordon
Tåg
Flyggods
Till Sveriges och Skandinaviens största hamn kommer 400
000 containrar varje år.
muntligen. Tanken vid utformandet av lagen som ger
Tullverket denna befogenhet var att dessa uppgifter
inte skulle databehandlas av tullen. Idag är behovet av
databehandling enormt stort för att underlätta och/eller
kunna bearbeta all denna information elektroniskt.
Manifest inkommer elektroniskt i olika format, t.ex.
pdf. txt, excel mm. En lagförändring som skulle göra
det möjligt att kräva uppgifterna i gemensam form
skulle underlätta arbetet enormt mycket. Tullverket
skulle kunna lägga in olika parametrar elektroniskt för
att snabbt plocka ut risksändningar. Med dagens lagstöd har vi inte den möjligheten. Man får naturligtvis
inte glömma att det är tulltjänstemannen som gör den
slutgiltiga bedömningen om en sändning är intressant
24 timmar innan containern lastas på
fartyget i utlandet
Senast en timme före ankomst till
respektive land
Senast 2 timmar före ankomst till
respektive land
Senast när flygplanet med godset startar
Denna lagstiftning öppnar naturligtvis nya möjligheter, speciellt som uppgifterna som ska redovisas i
aviseringarna är mycket mer omfattande än de som är
tillgängliga idag. Anledningen till att de nya reglerna
införs är för att förstärka områdena skydd och säkerhet. Alltså öka skyddet mot kommande, misstänkt
terrorverksamhet. De uppgifter som kommer att begäras inom EU efter den 1 juli 2009 är bl.a. avsändare,
mottagare, fraktförare, datum och tid för ankomst,
varubeskrivning m.m., totalt 31 olika uppgifter.
Förhandsinformation i all ära, men det som kan bli
verkligt utslagsgivande är om ett sofistikerat IT-verktyg
kan implementeras vid de olika tulladministrationerna
i de 27 olika medlemsländerna. Om det sker så kommer det att bli avsevärt svårare för kriminella organisationer eller privatpersoner att lyckas få igenom varor
eller föremål som är förbjudna eller införselreglerade.
Inblick i det faktiska kontrollarbetet
Två man börjar med att köra ut ett av kontrollstyrkans
hjälpmedel i arbetet - skannerbilen. Efter avslutad
skanning bestämmer operatören om intresse finns
för fortsatt kontroll. Dagens container visar på tydlig
avvikelse längst in i lasten. Konstigt nog placerar folk
nästan alltid det gods som de inte vill att tullen skall
kika på längst in. Allting vore mycket lättare om det
stod placerat ytterst. Det är nu som vårt tunga jobb
börjar - containerkontrollen.
Dörrarna öppnas och vi får se vad som kommer att
bli vår arbetsuppgift de närmaste 2-3 dagarna. Hela
lasten består utav kolsäckar. Varje säck väger ca 40
kg. Opallat såklart. Allt måste läggas på pall av oss.
Med tanke på riskerna med allt koldamm så beordras
andningsskydd på och täckande klädsel för armar och
ben. Man får arbeta sig sakta uppifrån och ner. Och
sakta går det. Koldammet yr och sätter sig som cement
på precis allting. Sikten blir bara sämre och sämre där
inne i containern. Glasögon beordras på av gruppchefen. Hela tiden finns risken för ras.
Till slut har gruppen lyckats med att lossa kolet fram
till den avvikelse som man var intresserad av. Det
visar sig vara en annan typ av kol. Efter hundsök och
narkotikatest stickprovsvis konstaterar vi att det inte
finns något artfrämmande gods. Nu skall hela lasten in
igen. De som tror att det är mest arbetsamt att lossa en
container har fel. Det är betydligt värre att lasta den.
Allting måste lyftas på plats. Stöttas och säkras. Tack
och lov blir det morgondagens problem, det hinns inte
med idag.”
”Klockan är runt halv sju på morgonen och gruppen träffas för en ny arbetsdag i Tullverkets tjänst.
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
Människosmuggling – en organiserad och
Människosmuggling
- en organiserad och resurskrävande brottslighet
resurskrävande brottslighet ................................. 18
TEXT: GÖRAN LARSSON
BROTTSSPANINGSGRUPPEN VID GRÄNSPOLISEN I GÖTEBORG
18-19
Det finns en Brottsspaningsgrupp hos Gränspolisen i Göteborg vars huvuduppgift är att bekämpa den grova organiserade brottsligheten kring människosmugglingen. Brottspaningsgruppen jobbar i kommission ”från ax till limpa” och följer
upp utlänningslagen som är stiftad av våra demokratiskt valda politiker i regering
och riksdag
Serbien – brottsintensiv och korrumperad miljö...... 22
Kartläggning av nätverk
Under hösten 2006 startades ett nytt människosmugglingsärende upp av Brottsspaningsgruppen. Information
som inkommit bearbetades (liknande spaningskoncept
som Narkotikarotlarna använder sig utav mot grova
narkotikabrott), vilket sedan ledde till att ett flertal
personer med irakisk bakgrund kartlades.
Det framgick att smugglingsorganisationen bestod
av ett nätverk av personer vilka hade till en del olika
arbetsuppgifter i organisationen.
En frisörsalong på Hammarkulletorget i Göteborg
var en samlingsplats för de inblandade. Denna och
flera andra frisörsalonger ägdes av en huvudman
genom bulvaner i organisationen.
En bussresa i Belgrad ............................................. 23
Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet...... 26
Svenska pass i omlopp
Några var experter på själva smugglingen av irakiska
resenärer/flyktingar ifrån Syrien till Sverige. Några var
experter på att förfalska pass och id-kort. En höll i
huvudsak på med att införskaffa svenska pass som han
köpte upp ifrån allmänheten för några hundralappar.
Dessa sålde han sedan vidare till organisationen för 3
- 4.000 kronor. Passen användes sedan som underlag
till förfalskningen.
Även irakiska pass inköptes billigt här i Sverige för
att sedan förfalskas och förses med svenska förfalskade
viseringar.
ID-kort såsom svenska körkort, svenska bankkort,
svenska post-id kort etc. etc. tillverkades av smugglarna.
Smugglare som smiter från tullkontroll
Dyr paketresa till Sverige
Pass och id-kort tillsammans med flygbiljett från Damaskus till Sverige ingick sedan i ett ”smugglingspaket” till varje resenär till en kostnad av 60 000 – 100
000 kronor. Betalningsvalutan har varit i US-dollar.
– en fara för både personal och allmänhet ......... 28
Notiser ..................................................................... 29
Smugglarnas omkostnader har varit som högst 10 000
kr för varje resenär.
Pengarna betalades till personerna i smugglingsorganisationen. Allt gjordes i vinstsyfte, smugglarna tog
betalt för allt.
I Damaskus fanns en medhjälpare till smugglarna här
i Göteborg. Medhjälparen såg till att resenärerna fick
”gräddfil” genom polis och passkontroll på flygplatsen
genom att han mutade dessa myndighetspersoner.
Därefter har resenärerna flugit ifrån Damaskus in
i Schengenområdet, oftast till Paris, där de sedan bytt
flyg som tagit dem till Sverige, oftast till GöteborgLandvetter flygplats eller Skavsta flygplats.
Resenärerna har gjort sig av med sina falska pass
och id-kort och flygbiljetter genom att förstöra dem
eller så har de lämnats tillbaks till smugglarna för
återvinning.
Resenärerna är då ”papperslösa” när de sedan söker
asyl hos Migrationsverket. Ingen har då en aning om
deras rätta identitet, egentligen.
Verkstaden bestod bl.a. av kortprinter, scanner, stämplar, färgpennor m.m. m.m. Här fanns även 64 passhandlingar och inte minst 4 usb-minnen, vilka innehöll
mängder av information och underlag för att förfalska
pass och id-kort. Det är från denna verkstad som det
har tillverkats svenska körkort, svenska post-id kort,
svenska bank-id kort etc etc. Datorprogrammet photoshop har använts vid olika förfalskningsprocesser.
Många åtalade
Åklagaren kommer att väcka åtal mot sammanlagt
tretton personer. Fram till den första rättegången, som
började den 23 januari 2008, satt tre huvudpersoner
häktade. Ärendet delades upp i två delar. Första delen
innefattade åtal mot sju personer.
Rättegången varade i sex veckor och dom meddelades
den 10 april. (Göteborgs tingsrätt Mål nr B 620-07)
En av dessa tre huvudmän blev dömd till 3 års fängelse för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling (maxstraffet är sex år), en annan till 3 års fängelse
för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling +
5 års utvisning ur riket, den tredje fick 2 års fängelse
för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling
och grov urkundsförfalskning. De andra fick 10 resp.
6 och 4 månaders fängelse för grovt organiserande av
människosmuggling resp. medhjälp och förberedelse
till grov urkundsförfalskning. För en av dem ogillades
åtalet.
Tingsrätten skrev i domen: ”Tingrätten konstaterar
att målet – i denna första del – har varit mycket omfattande. Förundersökningen, som har pågått i drygt ett
år, är synnerligen omfångsrik och komplicerad”.
Förfalskarverkstad i beslag
Denna stora smugglingsorganisation har hållit på med
sin verksamhet i Göteborg med omnejd under ett flertal
år. Samtliga utom en (vilken jobbar som tolk) har under
denna tid levt officiellt på socialbidrag. Samtliga är irakier men någon har hunnit bli svensk medborgare.
Vid tillslaget den 20 februari 2007 mot denna stora
organisation tog vi bl.a. i beslag sammanlagt 104 pass
och ca 500 000 kronor i kontanter.
Ett stort antal personer anhölls varav sju sedan
blev häktade. Vi lyckades också beslagta en komplett
förfalskarverkstad, enligt Statens Kriminaltekniska
Laboratoriums utlåtande. Verkstaden var portabel och
fanns i tre väskor vilka hade gömts undan i en förarhytt till en gammal lastbil. Denna verkstad kan anses
som ”hjärtat i verksamheten”.
Kostsam och komplicerad utredning
Förundersökningsprotokollet i detta ärende omfattar
5 500 sidor. Utredningen blev kostsam då ärendet
tillsammans med tolkräkningar i nuläget är uppe i 3,5
miljoner kronor.
Vi har använt oss av telefonavlyssning och nära
22 000 samtal har tolkats på arabiska och östassyriska
språket i ärendet.
Advokatkostnaderna för den första delen i ärendet
har kostat nära 4,5 miljoner kronor.
Tre av de dömda har överklagat sina domar till
hovrätten.
Inom kort kommer ytterligare sex personer att åtalas i samma ärende. Kostnaderna kommer sålunda att
öka.
Det finns väldigt många smugglingsorganisationer i
Sverige vilka jobbar ungefär på det sätt som nu i korthet redovisats.
Vi har med kraft kunnat konstatera och påvisa hur
denna smugglingsorganisation gått till väga och att
det handlar om mycket stora summor pengar som den
insmugglade fått betala till dessa människosmugglare.
Enligt en rapport ifrån Rikskriminalpolisen (från
SvD den 27 juni 2008): En stor del av den organiserande brottsligheten styrs från Sverige. Omkring en
miljard kronor. Så stora intäkter beräknas den illegala människosmugglingen av irakier till Sverige ha
inbringat, bara under 2007. Källor inom Polisen och
Migrationsverket uppskattar att 90 till 95 procent av
de omkring 18 500 irakier som sökte asyl i Sverige i
fjol hade betalat olika nätverk av människosmugglare
för resan till Sverige, inklusive eventuella förfalskade
resedokument.
Q
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
- en tekniktung myndighet
TEXT: GUNNAR HERMANSSON
FOTO: KUSTBEVAKNINGEN
Den nya Svinesundsbron
– efterlängtad förbindelse för många ................. 33
Kustbevakningen – en tekniktung myndighet.......... 42
Flygolyckan som startade USA-försvarets
drogtestprogram .................................................. 46
K
ustbevakningen firade 20 år som egen myndighet
i somras. Före 1988 löd Kustbevakningen under
tullen i mer än 300 år.
Idag räknas KBV till en av våra brottsbekämpande
myndigheter där man liksom tullen och polisen har ett
prioriterat uppdrag att bekämpa narkotikasmuggling
och grov organiserad brottslighet.
Kustbevakningens har 12 miljöskyddsfartyg. Dessa används i första hand för oljebekämpning och i andra hand för övervakning.
Kustbevakningsflyget
Därutöver ansvarar Kustbevakningen för miljöräddning till sjöss för att minimera skadorna vid t.ex. oljeutsläpp. För detta arbete har man 12 specialutrustade
miljöskyddsfartyg.
Sjöövervakning innefattar sjösäkerhetsarbete med
räddningsinsatser och rent polisiära ingripanden mot
sjöfylleri och hastighetsöverträdelser eller annan vårdslöshet på sjön. KBV har numera, liksom tullen, rätt
att ta alkoholutandningsprov och inleda förundersökningar om ratt- och sjöfylleri.
Även övervakning av fiskeribestämmelserna åligger
Kustbevakningen liksom kontroll av farligt gods.
Narkotikabekämpning
Hittills har Kustbevakningen inte varit någon stor
aktör inom narkotikabekämpningen utan mest biträtt
tull och polis. Däremot kan det när som helst hända
att KBV gör ett större beslag av kokain under vattenlinjen på ett lastfartyg från Sydamerika. I Norge
beslagtogs 152 kilo kokain som gömts i rodertrunken
på ett fartyg.
Det har kommit ett par tips till Sverige om misstänkt narkotikasmuggling på fartyg. Ett av tipsen
kom från England via Europol. Det gällde ett parti
kokain som misstänktes vara placerat i eller utanpå
skrovet på ett fartyg som kom direkt från Venezuela
till Viktoriahamnen i Luleå. Kokainet kunde vara gömt
i torpeder som fästs på skrovet, i fartygets länssystem
eller sjövattenintag eller i rodertrunken.
Kustbevakningen har beställt tre nya stora kombinationsfartyg som tillverkas i Rumänien. Leverans från 2009. Alla fartygen ska kunna ta hand om större volymer olja, nödbogsera
och släcka bränder till sjöss
De egentliga mottagarna av narkotikan har egna
dykare som tar hand om partiet när fartyget kommit till kaj. När Kustbevakningen får denna typ av
information skickar man ner sina egna dykare för att
genomsöka skrovet och de tänkta utrymmena. Detta är
ett mycket tidsödande arbete på ett fartyg som kanske
är mer än 200 meter långt. Man fann inget denna gång
och kanske hade narkotikan plockats bort innan fartyget anlöpte Luleå.
Ett annat fall gällde fartygen Atlantic Burnet och systerfartyget Royal Rescadora som kom från Sydamerika
och misstankar om kokainsmuggling fanns. Royal
Rescadora gick till Antwerpen och där fann man 32
kilo kokain i en torped som var fastsatt på skrovet.
Atlantic B gick först till Finland och därefter till
Skellefteå. Kustbevakningens dykare fann dock inget
denna gång heller, men det är troligen bara en tidsfråga
innan det händer.
Kustbevakningen flygbas finns på Skavsta flygplats.
Under 2008 har de gamla CASA 212-planen ersatts
med tre nya DASH-8 Q300 som tillverkas i Kanada.
I den hypermoderna utrustningen ombord ingår
bl.a. en 360° spaningsradar som upptäcker fartygsekon
på upp till 370 km. Under nosen på planen sitter en
långdistanskamera som kan läsa fartygsnamn på upp
till 15 km håll. Flygplanens sidspanande radar upptäcker oljeutsläpp på upp till 40 km avstånd.
Huvuduppdraget för kustbevakningsflyget är att
hitta och spåra oljespill och oljedumpning, men annan
miljöövervakning, gränskontroller, fiskeriövervakning
och sjöräddning ingår också i uppdraget.
DASH-planens långa räckvidd gör att de utan pro-
•
•
De nya DASH-8 Q300-planen skall bedriva övervakning och
spaning längs hela den svenska kusten samt över Vänern och
Mälaren året om.
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
Gods
Flygfrakt kallas frakt som oftast kommer pallvis
medan kurirpost oftast består av mindre paket eller
brev som transporteras från dörr till dörr. Det är
proffslogistik på hög nivå som gäller i dag. Gods från
alla världsdelar kommer till eller passerar Landvetter
flygplats. Även transitgods kontrolleras. När ett paket
med droger påträffas på Landvetter flygplats är det
flera avdelningar inom tullen i Göteborg som kan vara
eller bli inblandade.
Redan vid sextiden på morgonen är tullarna Olle
Ling och Kjell Dahlqvist på plats för att välja ut vilket
gods man ska söka på i dag. Då har man bara 45 minuter på sig att ringa upp och stoppa kurirpostpaket. Det
måste ske på smidigast möjliga vis så att legalt flöde
störs så lite som möjligt.
Vid kontroll har man hjälp av narkotikahund och
röntgen. En ryggsäck med hjälpmedel som mattkniv,
tulltejp, kamera, snabbtest av narkotika är alltid med.
Det är minst lika stort säkerhetstänk i flygplatsernas
godsterminaler som bland flygpassagerare berättar
Olle. Terrorhotet är inte begränsat till enbart persontrafiken.
Thomas Hessius Ekman
CHEFREDAKTÖR:
Ett parkeringskvitto avslöjade att hon kört bil ner till
tullens lokaler i centrala Göteborg.
Vi körde henne till häktet på Aminogatan. Där vägrade man att ta emot henne. Det är för riskfyllt med
GHB-påverkade personer. De blir lätt medvetslösa och
risken för att de dör är överhängande.
Kvinnan fick istället köras till psyket på Sahlgrenska.
Väl där började hon få kramper och kunde inte greppa
muggen med vattnet hon ville dricka eller knäppa upp
sina byxor när hon behövde kissa.”
Tullinspektör Michael Bellini röntgar bagage för att söka
efter smuggelgods.
Dygnet runt hela veckan kommer det in gods med flyg till Landvetter. Varje år
landar och mellanlandar sammanlagt 120 000 ton gods på Sveriges andra största
flygplats. Vad det gäller mängden gods har Landvetter lika stor trafik som Arlanda
flygplats.
På tullens Underrättelseenhet i Göteborg arbetar
Lennart Alette med kurirgods och flygfrakt. Han
berättar att flödet av denna typ av gods är stort och att
mycket är av minutoperativt karaktär.
Intressanta försändelser kräver snabba beslut. Man
har inte lång tid på sig att agera för att inte störa
seriösa importörer.
– ”De som beställer via nätet verkar bestå av en
hel del unga människor som känner sig anonyma
ANSVARIG UTGIVARE:
i sitt sökande efter droger”, säger Lennart Alette.
– ”Föräldrar luras med anonyma avsändare eller med
kuvert märkta med ’hobbyartiklar’. Vad man kan
finna i dessa tillsynes oförargliga sändningar kan vara
exempelvis anabola steroider, läkemedel, vapen eller
narkotika. Men även preparat som påminner starkt
om narkotika men ännu inte klassas som det.”
Tullen bidrar med information till Folkhälsoinstitutets
och Läkemedelsverkets förberedande arbete som sedan
hamnar hos Socialdepartementet innan regeringen tar
beslut om klassning.
Ett sådant fall rörde en nybakad student. Han
hade försökt göra affärer ihop med kompisar genom
att importera en ännu oklassad rusgivande drog man
funnit uppgifter om på Internet. Tullen fångade upp
försändelsen. Snabbtest visade först på narkotika men
ämnet visade sig vara Mephedrone.
Eva Hedberg på tullkriminalen i Göteborg förhörde
den 19-årige killen.
Under förhöret med den 19-årige mannen satt
han och snorade på ett sätt som Eva kopplade ihop
med kokainmissbruk. Han berättade att han snortade
Mephedrone genom näsan. Det verkade som att slemhinnor skadades på liknande vis som av kokain.
Killen berättade om det från början starka ruset och
de inledningsvis positiva känslorna. Han beskrev det
som att han ”till och med klarade av” att lyssna på
ravemusik under ruset. Efter den första experimenterande perioden ökade han på dosen. Ibland tog han
flera dagar i sträck och gick ner i vikt. I avtändningsfasen var han deprimerad och kunde bli mycket aggressiv. Han mådde allt sämre. 19-åringen säger att han
inte använder så mycket av drogen längre men försöker
han sluta helt så mår han väldigt dåligt.
Eva Hedberg berättar om ett annat aktuellt fall. Det
rör sig om ett ärende med GBL och GHB som har kommit in via kurirgods.
Efter en spaningsiakttagelse i ankomsthallen genomsökte
tullen två resenärers bagage och fann både opium, narkotikaklassade läkemedel och anabola steroider.
”Jag hade en kvinna på förhör. Hon var i 30-årsåldern
och mamma till två ganska små barn. Kvinnan var
inblandad i GBL/GHB-härvan som vi började nysta
upp i försomras. Hon berättade att hon tog GHB varannan timme. GBL klarade hon inte av att dricka. Hon
varvade intaget av GHB med amfetamin. När förhöret
pågått i några timmar frågade jag henne hur hon kände
sig nu, eftersom hon inte tagit något på flera timmar.
Hon svarade att det inte var några problem, men bad
att få gå på toaletten. Då upptäckte jag att hon hade
något instoppat innan för byxlinningen. Det visade det
sig vara en liten flaska GHB.
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
Full pott
Den dagen jag besöker Landvetter flygplats gör man
kontroll på en flight från Iran. En ung man ses lämna
över något till en äldre medpassagerare innan de passerar tullkontrollen. Det visar sig vara ett cigarettpaket.
Man väljer att visitera båda männen. I den unga mannens bagage hittar man narkotikaklassade tabletter
samt anabola steroider. Inlindat i tyg och plast påträffas opium i den äldre mannens bagage.
Mannen förnekar och säger sig tro att någon hämnats på honom genom att dölja narkotikan i hans
väska. Den yngre mannen har även skickat ca 35 kg
flygfraktgods med samma plan. Kontroll av godset ger
ytterligare beslag av anabola steroider, narkotikaklassade tabletter samt en säck med cigarettlimpor.
Självmordsbrev
Ett godsbeslag kan rädda liv. Det finns det bevis på. I
samband med ett beslag av GHB gick tullkriminalen in
i en lägenhet för att gripa mottagaren. Vid husrannsakan påträffades en ung man som just placerat ett brev
på köksbordet. Brevet var ett avskedsbrev till pojkens
mamma. Han skulle just ta sitt eget liv. Ännu en transport till psykakuten.
Listan kan göras lång
Eva Bornius, som arbetar som gruppchef för tullen på
flygplatsen, berättar att man under den senaste tiden
påträffat allt från anabola steroider, kokain, sprutor
och kanyler, flytande opium, khat, tårgas, vapen, falsk
Viagra, knogjärn, elpistoler, expanderbatong. Listan
kan göras lång.
Många människor berörs. De unga som skadar
sig själva genom att missbruka preparat och därmed
skadar föräldrar, syskon, pojk- och flickvänner… även
den listan kan göras lång.
Q
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
OMSLAGET:
ADRESS:
En ökande mängd gods och även smuggelvaror
transporteras med flyg. Foto: Steve Woods.
SNPF:s hemsida: www.snpf.org
En annan typ av varor man kan råka på bland flygfrakt och kurirgods är vad tullen brukar kalla ”imma”,
immaterialrättgods. Bland flygfraktgodset handlar det
ofta om varumärkesförfalskade kläder klockor, telefoner och mediciner.
Gruppen som arbetar med detta försöker även överblicka legal import och export av vapen för att upptäcka smuggling i samband med dessa sändningar.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING:
Gunnar Hermansson (HG)
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Fax: 031-739 24 17
TEXT OCH FOTO: JESSICA VIKBERG
Unga och nya droger
Tidskrift
övervakning och kontroll för att öka säkerheten, skydda miljön samt begränsa brottsligheten till sjöss
person- och varukontroll till sjöss
kontroll av fisket till sjöss samt en samordnad
landnings- och kvalitetskontroll av fisk
medverkan i internationellt samarbete för att
utveckla gränskontroll, brottsbekämpning och
miljöskydd
• räddningstjänst till sjöss
Källa: www.kustbevakningen.se
•
•
Varumärkesförfalskning
54-55
Kristianstad Airport siktar mot nya höjder ............... 63
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs
Fakta: Kustbevakningen
Kustbevakningen övervakar, räddar och hjälper
till sjöss och har ett nära samarbete med Polisen,
Tullverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket m.fl. myndigheter.
Verksamheten genomförs med hjälp av ett trettiotal sjöövervakningsfartyg, 12 miljöskyddsfartyg, 2
kombinationsfartyg, 3 flygplan, 3 svävare, ett 50tal arbetsbåtar samt ett flertal fordon.
Drygt 800 personer är anställda i Kustbevakningen
och finns på 26 kustbevakningsstationer inklusive
flygkuststationen på Skavsta flygplats. Den centrala ledningen sitter i Karlskrona och den operativa
verksamheten styrs från fyra regionala ledningscentraler placerade i Härnösand, Stockholm, Göteborg
och Karlskrona.
Tullen på Landvetter
träffar på det mesta
Skavsta – stor flygplats i trång kostym.................... 58
Svenska
blem kan flyga från Skavsta till nordligaste Sverige och
åter utan att tanka.
Kustbevakningsflyget har verkligen fått ett lyft. Q
Verksamheten är koncentrerad till
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
Allt mer brott i den globala ekonomin...................... 50
Tullen på Landvetter träffar på det mesta ............... 54
42-43
Kustbevakningen, KBV, är en myndighet som samverkar med polis och tull och
i denna roll får KBV allt oftare medverka och biträda med sina resurser och sin
moderna teknik i form av dykare, båtar, flygplan med mera.
Miljö, fiskeri och sjösäkerhet
Tullmyndigheter ökar underrättelsesamarbetet....... 38
Kustbevakningen
PRODUKTION OCH TRYCK:
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon: 0471-482 50
ISSN 1101-6817
X/08 Årgång 21
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
1
THOMAS HESSIUS EKMAN
ORDFÖRANDE
Hej alla som STÄLLER UPP mot narkotikabrottligheten!
Svenska Narkotikapolisföreningen som gjort denna
tidning är en ideell förening för anställda inom Polisen,
Tullverket, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och
Kustbevakningen.
Vi arrangerar egna utbildningsdagar och konferenser runt om i Sverige. Vi har också en kampanj som vi
kallar för ”STÄLL UPP mot narkotika”. Med detta
motto arrangerar vi företagskonferenser, information
i idrottsklubbar, skolor mm.
Tyvärr ser vi att narkotikan finns i alla miljöer i
samhället. Alla kan bidra på sitt sätt genom att ta
ställning mot narkotikan oavsett var vi bor och var vi
jobbar. Det är viktigt att vi är många som tar avstånd
mot narkotikamissbruk och dess konsekvenser.
Själv har jag jobbat som polis i snart 30 år, varav
15 på en gatulangningsgrupp i Göteborg. Genom min
poliskarriär har jag kommit i kontakt med tusentals
missbrukare och langare. Med var jag har sett och
hört kan jag inte gå med på någon som helst liberalisering. Det är inte ett värdigt liv att knarka. Och alla
missbrukare har familj och vänner som lider när de
ser sina egna må sämre och sämre eller kanske dör i
narkotikans konsekvenser.
Därför är det viktigt att vi alla ställer upp mot narkotikan.
Jag vill tacka alla annonsörer och andra medverkande i tidningen. Det är tack vare er som denna tidning
har kommit till. Tillsammans blir vi starka.
GUNNAR HERMANSSON
CHEFREDAKTÖR
De som smugglar narkotika och andra droger har det
inte alltid så lätt. Medan legala transporter sker med
öppna kort, med en intrimmad logistik och i samarbete, måste smugglarna gömma sina varor, riskera
att bli lurade av opålitliga kompanjoner eller att bli
avslöjade av myndigheter och riskera långa fängelsestraff.
Att dyka ner och sätta fast ett narkotikaparti på
skrovet av ett lastfartyg eller bygga in drogerna i
maskindelar eller i fordon är arbete för fackmän.
Själva transporten till mottagaren av de illegala drogerna sköts sedan av ovetande rederier, åkerier eller
flygbolag.
Omhändertagandet av den dolda lasten vid slutdestinationen är ofta den mest känsliga delen för smugglarligorna. Det är här många narkotikatransporter
blir avslöjade, oftast beroende på att de kriminellas
logistik inte alls är lika väl fungerande som transportföretagens.
Det är här alla vi som arbetar på den legala sidan
kan göra en insats. Med lite säkerhetstänkande kan vi
upptänka om något inte stämmer. Lasten kanske inte
stämmer överens med mottagaren, fraktkostnaden är
högre än varuvärdet eller något annat som avviker
från det normala.
Kanske kan innehållet i några artiklar i denna
tidning ge lite nya tankar. Om vi alla hjälps åt blir
smugglarnas tillvaro ännu svårare.
Besök också gärna vår hemsida www.snpf.org där ni
bland annat kan läsa vår ordinarie medlemstidning.
Fakta om SNPF
Svenska Narkotikapolisföreningen, SNPF, är en
ideell förening som bildades 1987. Antalet medlemmar är idag nästan 3000, varav de flesta är
anställda inom polisen, tullen eller åklagarväsendet.
Föreningens syfte är att främja utbildning och
forskning inom narkotikabekämpningens område
som är till nytta för rättsväsendet. Medlemmarna
får ökade kunskaper inom sina respektive verksamheter genom den högklassiga utbildning som
föreningen tillhandahåller vid de årliga utbildnings-
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
konferenserna, samt genom medlemstidningen
som utkommer med fyra nummer per år.
SNPF stödjer enskilda medlemmar genom stipendier och bidrag för resor och andra aktiviteter
som är förenliga med föreningens verksamhet.
Föreningens arbete finansieras främst genom
bidrag från enskilda företag och organisationer
samt genom föreningens företagsklubb. Dessutom
är medlemsavgifter och bidrag från myndigheter
väsentliga för föreningen.
Full fart i Stockholms
hamntrafik
TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON
Frihamnsområdet i Lilla Värtan i Stockholm trafikeras flitigt dygnet runt av såväl
färjor som kryssningsfartyg samt av lastbilar, bussar, järnvägsvagnar och personbilar.
S
larvigt brukar det kallas för Frihamnen. Vän av
ordning vet dock att det i själva verket handlar om
tre hamnar som sitter ihop och förenas av en fjärd i
Stockholms skärgård. Fjärden heter Lilla Värtan. Den
ostligaste hamnen är Loudden. På denna udde byggde
Stockholms stad oljecisterner redan 1928. Loudden
fungerar idag som containerhamn.
I mitten finns det som egentligen kallas för Frihamnen. Frihamnen domineras av Tallinks färjeterminal.
I Frihamnen finns också många av de klassiska aktörerna, bland annat Banankompaniet. Längst bort i
väst finns Värtahamnen. Värtahamnen domineras av
Silja Lines terminal.
Intensiv trafik
Under 2007 trafikerades Värtahamnen och Frihamnen av
cirka 2 200 färjeanlöp, 3,4 miljoner färjepassagerare
och ca 150 000 kryssningspassagerare, 66 000 lastbilar, 32 000 trailers, 10 000 bussar och 10 000 järnvägsvagnar.
Huvuddelen av det gods som kommer till Stockholms
hamnar har Stockholm-Mälardalsregionen som slutdestination. Stockholm är också Sveriges i särklass
största kryssningsdestination och många av kryssningsfartygen anlöper Frihamnen. I början av maj 2008
invigdes en ny kryssningsterminal i Frihamnen för att
ännu bättre kunna ta emot kryssningsresenärerna.
En salig blandning
I området runt dessa tre hamnar pågår det dygnet runt
aktiviteter. Det är dock inte enbart transportsektorn
som svarar för aktiviteterna. När man kör sin lastbil i
hamnområdet får man hålla tungan rätt i mun. Risken
finns annars att man kör över någon tv-profil med uppdrag som stuntman eller någon skönsjungande idol.
Både SVT, TV 4 och en rad fristående produktionsbolag inom film och media har lokaler och aktiviteter
i området. Man kan se allt ifrån idolinspelningar till
Filip och Fredrik körandes omkring i monstertruckar.
I hamnområdet finns även filialer för olika detaljhandSVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
3
Vilken kontainer ska man prioritera?
lare. Den som gillar antikviteter kan besöka Stockholms
Auktionshus som har lokaler i området.
”Vi var inställda på att lämna platsen
i kistor”
Med jämna mellanrum blossar debatten upp om
lämpligheten med tunga godstransporter genom centrala Stockholm. Transportleden från hamnen går ju
via Valhallavägen och vidare ned till Roslagstull och
Norrtull. Här ska yrkesförarna tränga sig fram mellan
vägbyggen, kollektivtrafik och morgonstressade stockholmstrafikanter.
Särskilt infekterad har debatten varit när det gäller transporter av farligt gods. 1998 inträffade en
mycket allvarlig olycka med en tankbil fylld med gasol.
Olyckan skedde tidigt på morgonen på Tegeluddsvägen
mellan Frihamnen och Gärdet. Kopplingen till lastbilens gasoltank slets sönder med påföljden att gasol
började sippra ut. Gasol i rätt blandning med syre ger
en extremt lätt antändningsgrad. Det kan räcka med
tändningen från en bilmotor för att allt ska explodera.
Som tur var ägde olyckan rum mycket tidigt på
morgonen. Rusningstrafiken hade inte kommit igång.
Den förste privatbilist som råkade köra fram mot
olyckplatsen var själv en erfaren förare av farligt gods.
Han förstod genast allvaret i situationen. Han tvär-
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
ställde sin privata bil och blockerade Tegeluddsvägen.
Därigenom lyckades han förhindra andra bilister från
att köra in och riskera att antända gasmolnet. I efterhand bekräftade räddningstjänsten att det skulle ha blivit en katastrof om gasmolnet hade exploderat. Detta
hade förmodligen resulterat i en explosionsartad brand
vars detonationskraft hade förstört allt inom en radie
av 250-300 meter. Detta skulle ha inneburit att flera
hyreshus med hundratals människor hade utplånats.
Det var en av brandmännen som deltog i denna insats
som sa att de var beredda på att lämna olyckplatsen i
kistor. Gasolhanteringen är numera flyttad. Fortfarande
fraktas dock bensin, diesel, brännoljor och flygfotogen.
Vy över Frihamnen från Kaknästornet.
Köer både av och på färjan.
Man beräknar det till omkring 50 till 55 000 transporter varje år. För att möta kraven om tillgänglighet och
behovet av transporter med kraven på säkerhet krävs
god planering. Det som idag verkar vara den troligaste
lösningen är den planerade anslutningen till Norra länken som beräknas vara klar 2015.
Skulle på skidsemester med
”snö” i väskorna.
I februari i år togs en bil ut för kontroll av tullen. Bilen
kom av färjan som anlöpt från Tallinn. I bilen färdades två män samt en kvinna och hennes två barn. I en
väska med skidkläder hittades 14 kg metamfetamin
samt 40 000 narkotikaklassade tabletter. En av männen tog på sig ansvaret för väskan och erkände smuggling för annan persons räkning. Han hävdade dock att
han trodde att innehållet i väskan var cigaretter och att
det var dessa han skulle smuggla.
Den andra mannen samt kvinnan hävdade att de
enbart gav den förste mannen skjuts.
De uppgav att syftet med deras resa var att åka på
skidsemester. Ingen av dem kunde dock uppge vilken
skidort de skulle åka till. De kunde inte heller hänvisa
till någon bokning av hotell eller liknande. Parets historia lämnade många frågetecken. Det mest förslagna i
smugglingen förefaller vara att de har använt sina barn
som en del av täckmanteln.
Vad smugglas och hur smugglas det?
Tullverket arbetar med flera olika metoder. En av de
viktigaste är dock samverkan. I Stockholms hamnar
arbetar tullen aktivt i samverkan med bland annat
speditionsfirmor.
Inom ansvarsområdet finns inte bara Frihamnen utan
även Kapellskär och Nynäshamn.
Smugglingen är den traditionella. Den förekommer
i såväl godstrafikens lastbilar, personbilar, på passagerare samt i containers. När det gäller narkotika så är de
vanligaste beslagen på senare tid metamfetamin, nästan
uteslutande tillverkad i Litauen. Hittills i år har man
tagit 21 kilo i beslag.
När det gäller containerhanteringen så bjuder denna
ett särskilt problem. De flesta containers kommer från
Kina. Dessa är ”gasade” dvs. besprutade mot ohyra
och insekter.
Det kräver stora resurser och hjälpmedel för att
genomsöka dessa containers. Personalen måste bland
annat utrustas med skyddsmask och speciella dräkter
för att inte få i sig kemikalier. Detta innebär att en
misstanke måste vara väldigt konkret för att man ska
göra denna prioritering.
Smuggling av tobak är ett annat stort problem. Den
senaste trenden är att smuggling av snus har ökat.
Smugglingen av cigaretter och snus är svår att komma
åt. Den är omfattande men bedrivs småskaligt av
organiserade ligor. Dessa ligor bedriver förspaning för
att hålla koll på tulltjänstemännen. De smugglar dels i
personbilar men även genom att bära över i resväskor
direkt från färjan. När det kommer till kontroll så
är de också beredda att göra allt för att undkomma.
Detta år försökte en av snussmugglarna att köra över
en tulltjänsteman.
Mottagare av den smugglade tobaken är mindre noggranna tobakister i Stockholmsområdet och
Mälardalsregionen. Tobakssmugglingen kan tyckas
vara oskyldig men omsätter i själva verket enorma
summor pengar varje år.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
7
Tullverkets kontroll
av gods i containertrafiken
TEXT: CHRISTINA HASSELGREN OCH HANS SVENSSON, UNDERRÄTTELSE, JOAKIM OLSSON,
GRÄNSKONTROLL, PETER LINDQVIST, STRATEGISK UNDERRÄTTELSE, TULLVERKET KC-GODS, GÖTEBORG.
REDIGERING: HEIDI JOENSUU. FOTO: TULLVERKET
Selektering i containertrafiken
Tullverket började på 80-talet i blygsam skala med att
besöka rederierna i Göteborg för att ”läsa” manifest.
Förhoppningen var förstås att hitta suspekta sändningar i godsflödet. Efterhand som volymen av gods i
container ökade blev detta praktiskt omöjligt. Numera
sänds de flesta uppgifter via e-post till Göteborg där
selektering av containers sker för hela landet.
Arbetet är mycket omfattande. Till Sverige ankommer dagligen 2 000 containrar, 4 300 lastfordon, 200
ton flygfraktgods, 90 fartyg (förutom alla färjor) och
350 godstågvagnar. Många av dessa transporter kommer från, ur smugglingshänseende, intressanta områden.
Bara till Göteborg, som är Skandinaviens största
hamn, kommer det för närvarande ca 400 000 container per år.
Hjälpmedel
Till stor hjälp för selekterarna är de tullare som arbetar med SMT (Samverkan mot tullbrottslighet). De
besöker rederier, speditörer m.m. för att informera
företagen om att vara uppmärksamma på avvikelser i
godsflödet. Detta kan indikera en presumtiv smuggling
och företagen uppmanas då att ringa tullen.
Ett annat nödvändigt hjälpmedel är de internationella kontakterna. Tullverket har sedan lång tid ett
intensifierat samarbete med de Europeiska hamnarna.
I detta samarbete utbyts underrättelser inom det
maritima området d.v.s. containrar och fartyg. Inom
EU anordnas vidare internationella operationer inriktade mot vissa smuggelvaror, exempelvis kokain från
Sydamerika, cigaretter från Kina eller liknande. Det
kanske viktigaste med dessa operationer är det ökade
samarbetet mellan tulladministrationerna inom EU,
samt de många personliga kontakter som upprättas.
Juridiska och tekniska förbättringsområden
Tullverket får idag in en strid ström av godsmanifest
som rör transporter i container, lastbil och flygfraktsflödet. På grund av att informationen inkommer till
Tullverket i alla möjliga och omöjliga filformat, per fax
eller med post försvåras selekteringsarbetet betydligt.
Transportföretagen är skyldiga att lämna uppgifterna,
men får välja på vilket sätt dom lämnas. I praktiken
kan ett transportföretag välja att lämna uppgifterna
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
Till Sveriges och Skandinaviens största hamn kommer
400 000 containrar varje år.
muntligen. Tanken vid utformandet av lagen som ger
Tullverket denna befogenhet var att dessa uppgifter
inte skulle databehandlas av tullen. Idag är behovet av
databehandling enormt stort för att underlätta och/eller
kunna bearbeta all denna information elektroniskt.
Manifest inkommer elektroniskt i olika format, t.ex.
pdf. txt, excel mm. En lagförändring som skulle göra
det möjligt att kräva uppgifterna i gemensam form
skulle underlätta arbetet enormt mycket. Tullverket
skulle kunna lägga in olika parametrar elektroniskt för
att snabbt plocka ut risksändningar. Med dagens lagstöd har vi inte den möjligheten. Man får naturligtvis
inte glömma att det är tulltjänstemannen som gör den
slutgiltiga bedömningen om en sändning är intressant
Skannerbilen är ett hjälpmedel i tullens arbete vid undersökning av trailers och containers.
På ett stort lastfartyg ter sig en enstaka container ganska
liten.
eller inte, men med datastöd skulle arbetet bli betydligt
effektivare.
Dagens kontrolluppslag är en 40 fots container från
Mellanöstern. Det verkar bli en fin och solig sommardag - tyvärr... Temperaturen stiger snabbt inne i en
container. Redan vid tidig lunch kan termometern visa
på temperaturer kring 60 grader Celsius.
Framtiden
Den 1 juli 2009 implementeras en ny EU-lagstiftning
(Regulation 1875/2006) som rör all godstrafik från
tredjeland till den Europeiska Unionen. Den innebär
i korthet att trafiken ska aviseras i god tid innan
ankomst;
Container
Lastfordon
Tåg
Flyggods
24 timmar innan containern lastas på
fartyget i utlandet
Senast en timme före ankomst till
respektive land
Senast 2 timmar före ankomst till
respektive land
Senast när flygplanet med godset startar
Denna lagstiftning öppnar naturligtvis nya möjligheter, speciellt som uppgifterna som ska redovisas i
aviseringarna är mycket mer omfattande än de som är
tillgängliga idag. Anledningen till att de nya reglerna
införs är för att förstärka områdena skydd och säkerhet. Alltså öka skyddet mot kommande, misstänkt
terrorverksamhet. De uppgifter som kommer att begäras inom EU efter den 1 juli 2009 är bl.a. avsändare,
mottagare, fraktförare, datum och tid för ankomst,
varubeskrivning m.m., totalt 31 olika uppgifter.
Förhandsinformation i all ära, men det som kan bli
verkligt utslagsgivande är om ett sofistikerat IT-verktyg
kan implementeras vid de olika tulladministrationerna
i de 27 olika medlemsländerna. Om det sker så kommer det att bli avsevärt svårare för kriminella organisationer eller privatpersoner att lyckas få igenom varor
eller föremål som är förbjudna eller införselreglerade.
Inblick i det faktiska kontrollarbetet
Två man börjar med att köra ut ett av kontrollstyrkans
hjälpmedel i arbetet - skannerbilen. Efter avslutad
skanning bestämmer operatören om intresse finns
för fortsatt kontroll. Dagens container visar på tydlig
avvikelse längst in i lasten. Konstigt nog placerar folk
nästan alltid det gods som de inte vill att tullen skall
kika på längst in. Allting vore mycket lättare om det
stod placerat ytterst. Det är nu som vårt tunga jobb
börjar - containerkontrollen.
Dörrarna öppnas och vi får se vad som kommer att
bli vår arbetsuppgift de närmaste 2-3 dagarna. Hela
lasten består utav kolsäckar. Varje säck väger ca 40
kg. Opallat såklart. Allt måste läggas på pall av oss.
Med tanke på riskerna med allt koldamm så beordras
andningsskydd på och täckande klädsel för armar och
ben. Man får arbeta sig sakta uppifrån och ner. Och
sakta går det. Koldammet yr och sätter sig som cement
på precis allting. Sikten blir bara sämre och sämre där
inne i containern. Glasögon beordras på av gruppchefen. Hela tiden finns risken för ras.
Till slut har gruppen lyckats med att lossa kolet fram
till den avvikelse som man var intresserad av. Det
visar sig vara en annan typ av kol. Efter hundsök och
narkotikatest stickprovsvis konstaterar vi att det inte
finns något artfrämmande gods. Nu skall hela lasten in
igen. De som tror att det är mest arbetsamt att lossa en
container har fel. Det är betydligt värre att lasta den.
Allting måste lyftas på plats. Stöttas och säkras. Tack
och lov blir det morgondagens problem, det hinns inte
med idag.”
”Klockan är runt halv sju på morgonen och gruppen träffas för en ny arbetsdag i Tullverkets tjänst.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
11
Receptfritt på nätet
- lukrativ affärsidé
TEXT: GUNNAR HERMANSSON
Att sälja läkemedel via Internetapotek kan vara en lukrativ affär, men det kan
också sluta i fängelse. Denna bittra erfarenhet gjorde nyligen några svenska företagare.
A
ffärsidén var att skapa hemsidor på Internet där
man erbjöd försäljning av en stor mängd läkemedel av olika slag. Hemsidorna var placerade på servrar
i andra länder och all hantering av preparaten sköttes
utomlands. Genom att inte sälja till kunder i Sverige
räknade man med att vara oåtkomlig för den svenska
rättvisan. Problemet var att en stor del av de läkemedel
man sålde var klassade som narkotika.
Kompisar med sinne för affärer
Det hela började 2002. Barndomskamraterna Thomas
och Magnus, som nu är i 40-årsåldern, hade börjat
utveckla idén om att sälja läkemedel via Internetapotek.
De hade insett att begärliga läkemedel kunde köpas in
billigt och enkelt i vissa länder och säljas via Internet
till mångdubbelt högre priser till kunder i västvärlden
och i synnerhet till amerikaner. Genom att Internet är
globalt har handeln med läkemedelsdroger online fått
en dramatisk ökning.
Thomas och Magnus, som båda har tidigare erfarenhet av internationella affärer, behövde hjälp att
skapa en hemsida. Magnus tog kontakt med en ITkonsult som han kände sedan ungdomsåren i Märsta.
IT-konsulten åtog sig uppdraget och skapade hemsidan www.247-drugstore.com. Den blev klar i början
av 2003 och placerades på en server i ett webhotell i
Australien. Han gjorde också hemsidan www.no1onlinepharmacy.com. Utbudet av läkemedel var stort på
dessa båda snarlika hemsidor. Men långt ifrån alla preparat fanns tillgängliga för försäljning utan fungerade
mest som ”lockvaror”.
All hantering av preparat
skedde utomlands
Det var också viktigt för de båda huvudmännen att
all preparathantering skedde utomlands och därför
behövdes ytterligare medhjälpare. Sten, en annan gammal gemensam skolkamrat från Märsta, åtog sig att
arbeta för dem i Barcelona i Spanien, där han tidvis
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
247-drugstore.com var den första hemsidan och också den
som svarade för den största försäljningsvolymen. Merparten
av kunderna fanns i USA.
bott. Stens uppdrag var att ta emot listor över läkemedel som beställts av kunder i olika länder. Läkemedlen
köpte Sten in på olika apotek i Barcelona. Ett flertal
av beställningarna gällde substansen karisoprodol
(Somadril) som är narkotikaklassat i Sverige men inte i
Spanien. Sten förpackade läkemedel enligt beställningarna i vadderade kuvert som postades till mottagarna.
Ännu en distributör, en ”shipping-point” behövdes
i Spanien. Håkan, en gammal bekant till Magnus,
stationerades i Valencia för att göra samma jobb som
Sten gjorde i Barcelona. Både Sten och Håkan, som
i början inte kände till varandras existens, öppnade
bankkonton i Spanien där pengar sattes in från dem
som beställde läkemedlen. Pengarna skickades vidare
till konton i Lettland och Schweiz, konton som Sten
hade öppnat.
De två huvudmännen agerade i bakgrunden utan
att deras namn fanns på några handlingar som gällde
registrering av hemsidor, öppnande av bankkonton
eller företagsaffärer utomlands. Thomas kontrollerade alla beställningar av preparat som gjordes via
hemsidorna och han skickade listor till sina ”shippingpoints”. Magnus engagerade medhjälpare bland sina
gamla bekanta. Ännu en web-master åtog sig att skapa
en tredje hemsida, www.personalonlinepharmacy.com.
En annan gammal bekant, Elie, anlitades för att skaffa
ytterligare en distributör i Bulgarien. Elie fick kontakt
med en man i Varna som han lärde upp. Elie försåg
bulgaren med de narkotikaklassade tabletterna diazepam och bromazepam som skulle skickas till kunder
över hela världen.
Härvan avslöjades i Bulgarien
Anledningen till att hela denna historia avslöjades var
att bulgarisk polis blivit uppmärksammade på att den
stora mängden försändelser, som kontaktpersonen i
Varna lämnade till postkontoret varje dag, innehöll
internationellt klassade läkemedel. Bulgaren greps i
januari 2006 och berättade för polisen vem som anlitat
honom. Det var då svensk polis blev inkopplad.
En förundersökning inleddes i Sverige och det tog
utredare på Rikskriminalen ett år att kartlägga verksamheten och vilka som låg bakom. I början av 2007
greps Thomas i sin flotta villa i Skåne och Magnus
greps i Thailand. Det tog sedan ytterligare ett år av
utredande innan åtal kunde väckas mot alla de sju
inblandade svenskarna.
via de tre Internetapoteken till ett värde av minst
9,6 miljoner kronor. Vidare hade andra receptbelagda läkemedel sålts för minst 19,2 miljoner kronor.
Affärerna hade givetvis inte bokförts och redovisats till
Skattemyndigheten.
Samtliga sju dömdes för grova narkotikabrott
och några av dem också för grovt bokföringsbrott.
Påföljderna löd på 8 års fängelse för Thomas, sex år
för Magnus och mellan 4,5 och 2 år för de övriga. Till
detta kommer kraftiga skadestånd på totalt ca 5 miljoner kronor. Det skall också påpekas att samtliga sju
var ostraffade tidigare.
Några avslutande fakta
I den omfattande förundersökningen uppdagades
att distributörer, ”shipping-points”, funnits även i
Hongkong och i Sydafrika. Preparaten införskaffades
på apotek av de olika distributörerna, men man hade
också beställt ”skräpprodukter” från Indien, vilket
medförde många klagomål från kunder.
För att locka kunder till hemsidorna betalade huvudmännen för positiva inlägg om sin verksamhet till olika
forum på Internet. Ett sådant forum fick för detta
10.000 UDS per månad!
Hela verksamheten beräknas ha omsatt ca 40 miljoner kronor.
Rättegången i Attunda tingsrätt pågick i 14 dagar
och domen omfattade 89 sidor.
Advokatkostnaderna, som bekostas av det allmänna, uppgick till drygt 6,2 miljoner kronor.
Q
Fängelsestraff för narkotikahandel
Åklagaren påstod i åtalet att minst 1,2 miljoner narkotikaklassade tabletter (troligen det dubbla) sålts
Varning för nätapotek
Läkemedelsverket varnar för inköp av
mediciner på Internet i sin nya annonskampanj.
Med hjälp av det falska företagsnamnet Crimemedicin.
com vill Läkemedelsverket informera om hur farligt det
är att köpa mediciner på Internet. Mer än 95 procent
av nätapoteken är inte registrerade som legitima läkemedelssajter och allt större del av utbudet är illegalt
tillverkat. Det finns givetvis heller inget krav på recept
för att få köpa läkemedel på dessa Internetapotek.
I sin kampanj, som kostar 20 miljoner kronor,
varnar Läkemedelsverket för risken att via nätapotek
få t.ex. falska Viagra eller viktminskningsmedel eller
antibiotika som kan vara skadliga att använda.
Alla typer av läkemedel finns idag till salu på nätet
och det är uppenbart att läkemedelsindustrin också har
ett intresse av att få folk att avstå från att handla sin
medicin via nätapotek.
På www.crimemedicine.com visas en film om
den farliga illegala droghandeln som finns på
nätet.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
15
Människosmuggling
- en organiserad och resurskrävande brottslighet
TEXT: GÖRAN LARSSON
BROTTSSPANINGSGRUPPEN VID GRÄNSPOLISEN I GÖTEBORG
Det finns en Brottsspaningsgrupp hos Gränspolisen i Göteborg vars huvuduppgift är att bekämpa den grova organiserade brottsligheten kring människosmugglingen. Brottspaningsgruppen jobbar i kommission ”från ax till limpa” och följer
upp utlänningslagen som är stiftad av våra demokratiskt valda politiker i regering
och riksdag
Kartläggning av nätverk
Under hösten 2006 startades ett nytt människosmugglingsärende upp av Brottsspaningsgruppen. Information
som inkommit bearbetades (liknande spaningskoncept
som Narkotikarotlarna använder sig utav mot grova
narkotikabrott), vilket sedan ledde till att ett flertal
personer med irakisk bakgrund kartlades.
Det framgick att smugglingsorganisationen bestod
av ett nätverk av personer vilka hade till en del olika
arbetsuppgifter i organisationen.
En frisörsalong på Hammarkulletorget i Göteborg
var en samlingsplats för de inblandade. Denna och
flera andra frisörsalonger ägdes av en huvudman
genom bulvaner i organisationen.
Svenska pass i omlopp
Några var experter på själva smugglingen av irakiska
resenärer/flyktingar ifrån Syrien till Sverige. Några var
experter på att förfalska pass och id-kort. En höll i
huvudsak på med att införskaffa svenska pass som han
köpte upp ifrån allmänheten för några hundralappar.
Dessa sålde han sedan vidare till organisationen för 3
- 4.000 kronor. Passen användes sedan som underlag
till förfalskningen.
Även irakiska pass inköptes billigt här i Sverige för
att sedan förfalskas och förses med svenska förfalskade
viseringar.
ID-kort såsom svenska körkort, svenska bankkort,
svenska post-id kort etc. etc. tillverkades av smugglarna.
Dyr paketresa till Sverige
Pass och id-kort tillsammans med flygbiljett från Damaskus till Sverige ingick sedan i ett ”smugglingspaket” till varje resenär till en kostnad av 60 000 – 100
000 kronor. Betalningsvalutan har varit i US-dollar.
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
Smugglarnas omkostnader har varit som högst 10 000
kr för varje resenär.
Pengarna betalades till personerna i smugglingsorganisationen. Allt gjordes i vinstsyfte, smugglarna tog
betalt för allt.
I Damaskus fanns en medhjälpare till smugglarna här
i Göteborg. Medhjälparen såg till att resenärerna fick
”gräddfil” genom polis och passkontroll på flygplatsen
genom att han mutade dessa myndighetspersoner.
Därefter har resenärerna flugit ifrån Damaskus in
i Schengenområdet, oftast till Paris, där de sedan bytt
flyg som tagit dem till Sverige, oftast till GöteborgLandvetter flygplats eller Skavsta flygplats.
Resenärerna har gjort sig av med sina falska pass
och id-kort och flygbiljetter genom att förstöra dem
eller så har de lämnats tillbaks till smugglarna för
återvinning.
Resenärerna är då ”papperslösa” när de sedan söker
asyl hos Migrationsverket. Ingen har då en aning om
deras rätta identitet, egentligen.
Förfalskarverkstad i beslag
Denna stora smugglingsorganisation har hållit på med
sin verksamhet i Göteborg med omnejd under ett flertal
år. Samtliga utom en (vilken jobbar som tolk) har under
denna tid levt officiellt på socialbidrag. Samtliga är irakier men någon har hunnit bli svensk medborgare.
Vid tillslaget den 20 februari 2007 mot denna stora
organisation tog vi bl.a. i beslag sammanlagt 104 pass
och ca 500 000 kronor i kontanter.
Ett stort antal personer anhölls varav sju sedan
blev häktade. Vi lyckades också beslagta en komplett
förfalskarverkstad, enligt Statens Kriminaltekniska
Laboratoriums utlåtande. Verkstaden var portabel och
fanns i tre väskor vilka hade gömts undan i en förarhytt till en gammal lastbil. Denna verkstad kan anses
som ”hjärtat i verksamheten”.
Verkstaden bestod bl.a. av kortprinter, scanner, stämplar, färgpennor m.m. m.m. Här fanns även 64 passhandlingar och inte minst 4 usb-minnen, vilka innehöll
mängder av information och underlag för att förfalska
pass och id-kort. Det är från denna verkstad som det
har tillverkats svenska körkort, svenska post-id kort,
svenska bank-id kort etc etc. Datorprogrammet photoshop har använts vid olika förfalskningsprocesser.
Många åtalade
Åklagaren kommer att väcka åtal mot sammanlagt
tretton personer. Fram till den första rättegången, som
började den 23 januari 2008, satt tre huvudpersoner
häktade. Ärendet delades upp i två delar. Första delen
innefattade åtal mot sju personer.
Rättegången varade i sex veckor och dom meddelades
den 10 april. (Göteborgs tingsrätt Mål nr B 620-07)
En av dessa tre huvudmän blev dömd till 3 års fängelse för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling (maxstraffet är sex år), en annan till 3 års fängelse
för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling +
5 års utvisning ur riket, den tredje fick 2 års fängelse
för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling
och grov urkundsförfalskning. De andra fick 10 resp.
6 och 4 månaders fängelse för grovt organiserande av
människosmuggling resp. medhjälp och förberedelse
till grov urkundsförfalskning. För en av dem ogillades
åtalet.
Tingsrätten skrev i domen: ”Tingrätten konstaterar
att målet – i denna första del – har varit mycket omfattande. Förundersökningen, som har pågått i drygt ett
år, är synnerligen omfångsrik och komplicerad”.
Kostsam och komplicerad utredning
Förundersökningsprotokollet i detta ärende omfattar
5 500 sidor. Utredningen blev kostsam då ärendet
tillsammans med tolkräkningar i nuläget är uppe i 3,5
miljoner kronor.
Vi har använt oss av telefonavlyssning och nära
22 000 samtal har tolkats på arabiska och östassyriska
språket i ärendet.
Advokatkostnaderna för den första delen i ärendet
har kostat nära 4,5 miljoner kronor.
Tre av de dömda har överklagat sina domar till
hovrätten.
Inom kort kommer ytterligare sex personer att åtalas i samma ärende. Kostnaderna kommer sålunda att
öka.
Det finns väldigt många smugglingsorganisationer i
Sverige vilka jobbar ungefär på det sätt som nu i korthet redovisats.
Vi har med kraft kunnat konstatera och påvisa hur
denna smugglingsorganisation gått till väga och att
det handlar om mycket stora summor pengar som den
insmugglade fått betala till dessa människosmugglare.
Enligt en rapport ifrån Rikskriminalpolisen (från
SvD den 27 juni 2008): En stor del av den organiserande brottsligheten styrs från Sverige. Omkring en
miljard kronor. Så stora intäkter beräknas den illegala människosmugglingen av irakier till Sverige ha
inbringat, bara under 2007. Källor inom Polisen och
Migrationsverket uppskattar att 90 till 95 procent av
de omkring 18 500 irakier som sökte asyl i Sverige i
fjol hade betalat olika nätverk av människosmugglare
för resan till Sverige, inklusive eventuella förfalskade
resedokument.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
19
Serbien
- brottsintensiv och korrumperad miljö
TEXT: ANDERS STOLPE
VICE ORDFÖRANDE I
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
Vår bild av det i många stycken krigshärjade Balkan handlar om brottslighet och
ett besök i till exempel Serbien skulle innebära att man utsätts för överhängande
för att inte säga garanterad risk att som turist bli bestulen, rånad och lemlästad.
V
erkligheten är den rakt motsatta. Serbien har bland
den allra lägsta vardagsbrottsligheten i Europa.
Den är konstaterad och beror inte på obenägenhet att
göra polisanmälan i avsaknad av tilltro till polisen eller
att man är oförsäkrad. Tvåmiljonerstaden Belgrad kan
ur kafé-, bar-, restaurang- och nöjesliv betraktas son
Europas bäst bevarade hemlighet, utbudet är enormt
och unga vackra människor finns i rörelse överallt även
i stadsparkerna kvällstid med alkohol i någon form
som gemensam nämnare. Aldrig en synlig incident.
Det enda synliga våldsproblemet uppstår när Röda
Stjärnans och Partisans fotbollshuliganer träffar på
varandra i samband med derbyn. En kärna av heltidshuliganer är också samma personer som sköter våldsdelen i samband med politiska demonstrationer.
Det är den grövre brottsligheten, rättsrötan och korruptionen som utgör det stora problemet och som av
flera skäl, inte minst politskt, medvetet lämnats åt sitt
öde.
Den grova organiserade brottsligheten kontrolleras
av starka, mycket våldsamma grupper med spridning
över hela landet. Den stora inkomstkällan är olika
typer av trafficking – smuggling - av narkotika, kvinnor, illegala flyktingar, cigaretter. Brottstrafiken har
sin riktning över de ökända Balkanrutterna som alla
passerar Serbien.
Allt som går på hjulfordon från Turkiet, Bulgarien,
Rumänien, Makedonien, Kosovo och Albanien vidare
in i EU har att passera Serbien. Gränsstationerna är
porösa av flera skäl, främst inkompetent och i flera
stycken påvisad korrupt gränspolis och tullpersonal.
Herointrafiken är ett välkänt fenomen sedan årtionden, men idag är det kokain med rötter till Västafrika
och Sydamerika som också organiseras av de serbiska
kriminella grupperingarna. Den egna produktionen av
amfetamin har i påträffade illegala laboratorier haft
tonkapacitet. Det är enorma pengar som är i omlopp
och därmed en hård kamp med frekventa mord i
22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
gängkampen. Den serbiska narkotikapolisen har rent
statitstiskt varit mycket framgångrik på senare tid.
Det är kanske förklarligt att grov kriminalitet
uppstår i en miljö som fallit sönder efter kommunistiskt diktatorskap och krig. Det är det politiska
förhållningssättet som skiljer ut Serbien speciellt. De
första två åren efter det att Slobodan Milsovic kastats
ut från politiken syntes den politiska korruptionen
minska. Den första demokratiske premiärministern
Zoran Djindjic försökt bringa ordning och reda med
EU medlemskap som mål vilket slutade i att han mördades och hans regering tvingades bort från makten.
Varierande oheliga koalitioner har fram till i sommar
styrt landet. Korruptionen började strax efter mordet
på Djindjic att anta alarmerande proportioner. Enligt
Världsbankens rapportering 2003-2006 om korrupta
penningtransaktioner kunde Serbien placeras i samma
klass som Albanien, Kyrgyztan och Azerbadijan. I en
studie tillfrågades serbisk allmänhet om hur man uppfattade korruptionen, 36 procent svarade omfattande
korruption, 53 procent sa vida spridd medan 3 procent
inte trodde den var så stor. Tilltron till politikens möjligheter kan bedömas därefter.
Vad är det då som gör den serbiska korruptionen
så unik och svårbemästrad? Svaret är att det vid en
genomlysning, som nu inte officiellt kan genomföras då
det inte finns någon transparens i offentlig administration, skulle sådana oegentligheter påträffas att många
skulle mista sin ställning eller åtalas såväl offentligt
anställda, politiskt valda, privata entreprenörer som
grovt kriminella. Flera studier kan visa den serbiska
korruptionens struktur. Extremt rika affärsmän, s.k.
tycooner, har på ohederligt, kriminellt, sätt tillskapat
sig monopol och maktpostioner. Direkta kopplingar
finns till de grova organiserade brottsstrukturerna
och vad som är vad är svårt att separera. Tycoonerna
förser den politiska makten med pengar och då inte
enbart korrupta politiska individer utan de ekono-
miska transaktionerna når in på partikanslierna och
ingen partifärg synes kunna svära sig fri med någon
trovärdighet. Tycoonerna tillskansar sig därmed kriminell immunitet och lämpliga kontrakt vid samhällets
s.k. offentliga upphandlingar. Rättsväsendet har varit
hårt politikerstyrt och de som försökt med ambitioner
att förändra tingens ordning har pensionerats eller
omplacerats och vid nytillsättning har nepotistiska
principer tillämpats. Media har heller inte fungerat på
demokratiska villkor.
I maj i år var det val i Serbien. Sedan i somras finns
en ny regering på plats. Nya positiva politiska vindar
kan redan förmärkas. Olika avtal för en framtida EU
integration har påtecknats och det uttalas krav från
EU och löften från Serbien att nu skall korruptionen
och den organiserade brottsligheten bekämpas på alla
fronter.
Q
Den populäre premiärministern i Serbien,
Zoran Djindjic, mördades på öppen gata i
mars 2003.
En bussresa i Belgrad
TEXT OCH FOTO: TORSTEIN PIHLMANN
ORGANIZED CRIME ADVISER
OSCE MISSION TO SERBIA
Jag har inte varit i Serbien i mer än fyra månader och jag har inte fått den stora
överblicken ännu och jag har heller inte blivit inlemmad i den stora serbiska värmen som jag fått höra talas om. Men jag har blivit en del av vad man kan kalla det
vanliga strävsamma lite exotiska serbiska livet. Till skillnad från många av mina
internationella kollegor som har egen taxichaufför som hämtar dem varje dag, har
jag gjort som den vanlige serben och nyttjar de allmänna kommunikationerna till
och från jobbet varje dag. På det sättet delar jag alla upplevelser av trängsel, kö
och kaos med den vanlige serben och kommer nära inpå vardagslivet.
Varje morgon tar jag bussen från Banovo Brdo där
jag bor, en liten förstad till själva Belgrad, och idag tog
jag buss nr 23 som går från Vidikovac till Karaburma.
Jag har aldrig varit i Karaburma, men det ligger på
andra sidan Belgrad, på den sida där Donau fortsätter mot Svarta Havet. Som alla andra bussar som går
förbi Banovo Brdo klockan halv åtta på morgonen, är
bussen till Karaburma smockfull. Det är ganska billigt
att åka buss i Belgrad, ca 150 norska kronor för en
månadsbiljett, och då kan man åka fritt med alla bussar, spårvagnar och trolleybussar (eldrivna trådbussar).
Det vill säga så länge de går.
Som så mycket här i stan är bussarna fullständigt
nerkörda och ytterst få hade klarat en test hos bilprovningen i Norge. De formligen skriker efter underhåll
och utbyte. Fördelen är att de sällan kommer upp i
mer än 40 km/tim eftersom trafiken på morgonen är
så tung och tät.
Idag stod jag längst bak i bussen till Karaburma, en
ledbuss från 1980-talet, och i sista kurvan innan jag
skulle gå av small karosseriet ner i backen. Svängen
var lite snäv, bussen var väldigt full och fjädrar och
stötdämpare fanns inte där.
Jag kom helskinnad av bussen vid ministerbyggnaden på Kneza Milosa, huvudgatan in till centrum.
Här ligger de flesta av de byggnader som blev träffade
under Natobombningarna 1999. Det har inte gjorts
något med dessa byggnader. När jag frågar varför
är svaren många och pekar i alla riktningar. Några
säger att man vill visa världen hur orättfärdigt det var
att bomba, några säger att man inte har pengar till
att reparera, återigen några säger att man skall sälja
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
23
Många av byggnaderna som bombades av Nato 1999 har
inte reparerats än.
byggnaderna men inte har fått rätt pris och andra
berättar att byggnaderna är sålda till en internationell
hotellkedja, men att de inte vet vilken. Alltså, ingen vet
säkert, många tror men vet inte säkert.
På andra sidan av Kneza Milosa, i motsatt riktning,
kommer bussen som går upp till OSCE högkvarter där
jag arbetar, buss nr 40 eller 41. Jag vet faktiskt inte
var den bussen skall gå, det står på kyrilliska och jag
är inte helt förtrogen med de bokstäverna ännu. För
att ta denna buss måste jag korsa gatan, eller det vill
säga att det blir en lätt joggning på den korta grönagubbeperioden. Man uppehåller sig helt enkelt inte på
gatan när det är röd gubbe. Faran för att då vara en
död gubbe är överhängande.
Luften på huvudgatan är lite disig av en blandning
av oljefyllda avgaser. Dessa kommer från dieselbilar
som inte har euro4-standard på något sätt och från
bilar producerade långt innan katalysatorn blev uppfunnen.
Bussen som jag tar denna sista lilla biten upp till
jobbet är en historia för sig. Det är gamla trolleybussar
av okänt ryskt fabrikat från tidigt 80-tal. De är orange,
har säten av trä och dörrarna är av typen läm som slår
igen med en smäll och täcker i stort sett dörröppningen. Det finns bromsar på bussen, inte särskilt bra, men
återigen, den klarar inte mer är 40 km/tim så det är väl
inte så väldigt farligt tror jag. Att bussen är luftig har
varit skönt i sommar med 40-45 grader varmt ute, men
vi får se till vintern om det är lika behagligt då.
Bussar, trolleybussar och spårvagnar blev uppgraderade på 90-talet efter ett amerikansklett projekt. Vid
den tiden hade man 350 bussar i Belgrad och det var
sällan man fick plats på bussen. Efter projektet fick
man upp antalet till ca 1100 bussar och det blev ett helt
annat flyt i kollektivtrafiken. Detta flyt fortsätter men
det är fortfarande samma bussar som man hade på 90talet ser det ut som. Inte sällan brakar bussarna ihop i
rusningstrafiken och förtvivlade människor på väg till
sina jobb försöker pressa sig in på någon av de andra
överfyllda bussarna som kommer förbi.
Jag har fått förklarat att det inte finns pengar till
att investera i nytt material, men det är väl bara en
tidsfråga innan hela bussparken brakar ihop. Så är det
också på många andra områden, det krävs förnyelse
24
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
De gamla ryska trolleybussarna från 1980-talet trafikerar
fortfarande gatorna i Belgrad.
och utveckling och kanske är det därför vi är här från
resten av Europa för att bidra med lite hoppas jag.
Jag ser också nästan dagligen en eller annan Zastava
Koral eller Yugo 45 längs vägkanten med huven uppe
och en uppgiven serb med huvudet nere i motorn. Det
är lokalt producerade bilar, kopior av Fiat 127, som
är av så dålig kvalitet att de inte får säljas i resten av
Europa. Men de kostar 4000 euro nya, och med en
genomsnittlig månadslön för en ”normalfamilj” på
mellan 5500 och 6000 norska kronor per månad, är
det vad man har råd till. De strävar varje dag efter att
ha ett gott liv för att bevara sin värdighet, och det skall
vi ha respekt för.
Mitt arbete är helt OK och jag kan hoppas att jag
får till något medan jag är här nere. Allt tar tid, det är
många formella uppgifter hela tiden, men vi kommer
som regel i mål med små steg. Det är trevligt att arbeta
i en sådan miljö, men det är faktiskt väl så trevligt att
uppleva Belgrad utan filter, utan att jag har någon sorts
guide eller chaufför till hjälp, för då får jag uppleva
saker så som de antagligen är. Här finns otroligt snälla
och vänliga människor, sådana som min uppoffrande
och alltid blide hyresvärd, och det finns också en del
ohövliga och ovänliga människor. I grunden finns alla
de människor som resten av Europa har att bjuda på.
Belgrad är i mitt tycke en stad som är värd ett
besök!
Q
(Texten översatt från norska./ Red.)
Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet
TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON
I mitten av 1990-talet ökade tillgången på brunt heroin, s.k. rökheroin, i sydvästra
Sverige och i Norge. Det fanns också indikationer på att det var etniska albaner
som smugglade in heroinet.
E
tt stort heroinärende i Norge gav en hel del information om en grupp etniska albaner och deras
heroinsmuggling. Polisen i Sverige och Norge började samla och samordna mer information. Lennart
Davidsson på Rikskriminalens narkotikarotel i Sverige
och Stein Arnesen på Kriminalpolitisentralen, KRIPOS,
i Norge ansvarade för kartläggningen.
Kultur och historia
De insåg snart att för att förstå de etniska albanernas
närverksbildningar och agerande behövdes mer kunskap om detta folks historia och kultur och sätt att
leva. Lennart Davidsson läste allt han kom över om
albaner. De skaffade information från respektive lands
invandrarmyndighet och de gick igenom gamla utredningar från polis och tull.
De etniska albanerna härstammade från Kosovoprovinsen i Serbien och från nordöstra Makedonien.
Redan i början av 1980-talet flydde många albaner
från dessa områden till Västeuropa, framförallt till
Italien och Schweiz. Bland de som då lämnade Balkan
fanns också ett stort antal kriminella personer som
sökte politisk asyl och etablerade sig i väst.
De etniska albanerna har också goda kontakter
i Turkiet där heroinet kommer ifrån. I historisk tid
och ända fram till början av 1900-talet lydde Kosovo
under det osmanska imperiet. Albanernas kultur och
levnadssätt kom att påverkas av tiden under turkiskt
herravälde. Klanbildning och sammanhållning inom
familjerna är ett exempel på detta. De som flytt till
Västeuropa kom därför att ägna stor möda åt att få ut
familjemedlemmar, släktingar och vänner ur Kosovo
och Makedonien. Flyktingarna spreds längre norrut
Lennart Davidsson
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
i Europa och många av dem flyttade till de nordiska
länderna.
Intensivt polisarbete gav resultat ….
Lennart Davidsson och Stein Arnesen fann att rökheroinet mest förekom i Skåne, längs västkusten och
på olika platser i Norge. Det visade sig också att de
etniska albaner som var involverade i narkotikatrafiken var bosatta i dessa områden. Polismännen åkte
runt i hela Norden och i Europa, framförallt Tjeckien,
och skaffade sig en stor personkännedom och kunskap
om herointrafiken. Denna kunskap förmedlade de
sedan vidare till tull och polis i de områden där rökheroinet var vanligast och där heroinsmugglingen var
mest intensiv.
Davidsson och Arnesen fick ganska fria händer
och lade ner ett mycket stort personligt engagemang i
arbetet, något som knappast är möjligt i dagens polisarbete.
Beslagen av heroin ökade i både Sverige och Norge
och många av de inblandade albanerna, främst kurirer,
sattes i fängelse. Men nya kurirer sattes in eftersom
ledarna för narkotikasmugglingen fanns kvar i Kosovo
och Makedonien.
…. men smugglingen pågår fortfarande
Lennart Davidsson har gått i pension men Stein
Arnesen arbetar kvar på KRIPOS som gruppledare
för ett operativt team. Han säger att Kosovoalbaner
fortfarande smugglar heroin men numera också kokain
och amfetamin. Det är i mångt och mycket samma
huvudmän nu som på 1990-talet. Några har suttit av
fängelsestraff och några har aldrig gripits.
Q
Stein Arnesen
Smugglare som smiter från tullkontroll
– en fara för både personal och allmänhet
TEXT: LENA EMILSSON/HEIDI JOENSUU TULLVERKET
Att smugglare i personbilar smiter från en tullkontroll innebär att Tullverket inte
kan utföra sitt arbete. Än värre är att tullpersonalen utsätts för allvarlig fara och
att allmänheten vid ett eventuellt efterföljande också kan råka illa ut.
Tullen vidtar motåtgärder
Smitarna hänsynslösa
Efter ett flertal smitningar på Lernacken under 2001
började problemet diskuteras på allvar inom Tullverket.
En projektgrupp tillsattes för att utreda problemet och
för att komma med förslag på åtgärder. Slutsatsen av
detta arbete var att det är svårt att förhindra smitning
bara genom den fysiska utformningen av en tullkontrollplats. För detta krävs tekniska hjälpmedel som
balanserar mellan att vara effektiva, men som inte
leder till ökade riskerna för tullpersonal eller allmänhet. Projektgruppen föreslog bl.a. att Tullverket skulle
utföra praktiska tester med något som kallas AutoArrestor. Auto-Arrestor är ett system som använder
korta elektriska pulser för att slå ut vitala elektroniska
komponenter i fordonet som då stannar. Rapporten
ledde till att kontrollplatsen vid Lernacken byggdes om
i viss mån.
Under 2007 rapporterades 18 smitningar vid Lernacken
och två i Helsingborg. Tendensen har fortsatt under
2008 då också några smugglare har försökt smita från
kontroll vid Svinesundsbron. Smitarna smugglar oftast
narkotika och det vanligaste preparatet är kat. Förarna
är ibland också drogpåverkade.
Smitningarna går i huvudsak till så att föraren trampar gasen i botten då de blir uttagna för kontroll. I fem
fall har smitningarna lett till direkt fara för personalen.
Tre var tvungna att kasta sig åt sidan för att inte bli
överkörda, en tjänsteman blev påkörd och en annan
släpades med fordonet en bit. Lyckligtvis blev ingen
allvarligt fysiskt skadad.
Q
28
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
Notiser
Tullen kollar
trafiknykterheten
Den 1 juli 2008 fick Tullverket en ny lag gällande rattfylleri. Tulltjänstemän har numera befogenheten att utföra trafiknykterhetskontroller.
Tullverket har sedan våren 2008 haft ett 20-tal
utbildade instruktörer som utfört trafiknykterhetskontroller och goda resultat har visats där
flertalet grova rattfyllerister har påträffats.
Kurser för att utbilda samtliga tulltjänstemän
i brottsbekämpning är i full gång och de första
tulltjänstemännen blev klara i mitten av oktober.
För att lättare hitta personer som är narkotikapåverkade så kommer tulltjänstemännen att få
genomgå kursen ”Droger & Symptom”
Detta ses som en ypperlig arbetsuppgift att
arbeta med då tulltjänstemännen ofta arbetar i
stora trafikflöden där rattfylleri förekommer.
Shahab Sarmadi, Björn Larsson och
Björn Andersson, Tullverket
De flesta körde för fort
I samband med att Motorförarnas Helnykterhetsförbund MHF höll sin årliga trafiksäkerhetskonferens på hotell Tylösand tidigare i år, lät man
göra hastighetskontroller på en 30-sträcka utanför
hotellet.
Sextiotre procent av trafikexperterna på väg
till seminariet körde för fort. Tolv hade förlorat
körkortet och staten hade fått in en och en halv
miljon kronor i böter om polisen hade skött hastighetskontrollen, berättade det privata företag som
anlitats för att genomföra kontrollerna. Deltagarna
på konferensen kom från Vägverket, kommuner,
trafiksäkerhetsorganisationer och polisen.
Väktare och ordningsvakter föreslås få rätt att ta
alkoholutandningsprov i
svenska hamnar
I en utredning som nyligen presenterades av justitiedepartementet föreslås att polismyndighet ska
kunna förordna en väktare eller en ordningsvakt
att stoppa fordon som kommer med bilfärjor för
provtagning. Detta ska ske under ledning av en
polisman och när ett sållningsprov visar positivt
resultat ska polismannen ta över och vidta de
utredningsåtgärder som krävs.
Befogenheten att ta sållningsprov är inte kombinerad med några andra särskilda befogenheter
och innan väktare eller ordningsvakt får ett förordnande ska han eller hon genomgå en särskild
kompletterande utbildning.
Kartläggning av droger
och mediciner i trafiken
Vägtrafikinstitutet VTI kartlägger förekomsten
av droger i trafiken, såväl illegala droger som
mediciner. I samband med att trafikpolisen i
Östergötlands, Södermanlands och Örebro län
utför alkoholtester vid vägkanten skall förarna
tillfrågas om de frivilligt vill lämna salivprov till
VTI:s provpersonal. Fram till februari 2009 ska
totalt 6000 prover samlas in och analyseras på
Rättsmedicinalverket i Linköping där man kommer att söka efter närmare 30 olika substanser.
Syftet är dels att kartlägga vilka droger som förekommer i trafiken och dels undersöka om droger
förekommer oftare hos förare som omkommer i
trafikolyckor än hos trafikanter i allmänhet.
Stor ökning av dieselstölder
De senaste åren har stölder av diesel från åkeriernas tankar och lastbilar ökat rejält. Tjuvarna
använder enligt polisen elpumpar och det handlar
om tusentals liter per dygn.
När lastbilschaufförer har stannat på en mack för
att fika kan det hända att någon varit framme och
slangat tanken. Inte heller slangskydd hjälper alla
gånger eftersom tjuvarna då borrar hål i tanken.
Kriminalinspektör Per-Arne Nilsson är ansvarig för polisens transportsäkerhetsprojekt i Västra
Götaland, Halland, Jönköpings län och Skåne.
Han vädjar till drabbade att anmäla stölderna för
att polisen ska få en bättre helhetsbild av läget.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN
29
Foto: Gunnar Oleniusson.
Den nya Svinesundsbron
- efterlängtad förbindelse för många
text: gunnar hermansson
En av världens vackraste broar har man sagt om den nya Svinesundsbron som förbinder Sverige med Norge över Idefjorden. Den 704 meter långa bron togs i bruk
2005 på hundraårsdagen av unionsupplösningen.
E6:an är Norges viktigaste väg till Europa och också
den största gränspassagen mellan Sverige och Norge.
Dagligen passeras den nya Svinesundsbron av 1 000
långtradare i varje riktning. Dessutom passerar 46 000
bussar och 2,5 miljoner personbilar per år och i alla
dessa fordon färdas uppskattningsvis 6 miljoner människor.
Den nya bron innebar en mycket stor förbättring av
trafiksituationen på E6. Tullens personal på båda
sidor om bron fick nya och rymliga lokaler anpassade till den speciella situationen. Via Svinesundsbron
passerar fordon en yttre EU-gräns och det innebär att
tullpliktigt gods skall klareras. Därför finns stora parkeringsplatser för långtradare vid tullstationerna och
expeditionerna är bemannade dygnet runt.
svenska narkotikapolisföreningen
33
Det kostar 20 kronor att passera den nya Svinesundsbron.
Foto: Gunnar Hermansson.
Lastbilar som passerar in i Sverige måste deklarera sin
last hos tullen som har öppet dygnet runt. Foto: Gunnar
Oleniusson.
Tullen i Svinesund
Narkotikasmuggling till Sverige
Smuggling av narkotika och andra varor förekommer
givetvis i båda riktningarna, men den absoluta merparten av all smugglingstrafik går mot Norge. Det avspeglar sig också i tullens bemanning beträffande kontroll
av fordon. På den svenska sidan finns en kontrollgrupp
med nio tulltjänstemän, medan den norska tullen har
ett 60-tal tjänstemän som arbetar med fordonskontroll
över hela dygnet.
Tullpersonalen i Svinesund skall, förutom bevakningen av den nya och den gamla bron, också bevaka
och kontrollera trafik som korsar gränsen mellan
Sverige och Norge på någon av de mindre vägar som
finns i området längre inåt land. Ett par av dessa
gränsövergångar finns vid Håvedalen och i Vassbotten.
Här sker tullens kontroller mer sporadiskt och den
svenska och norska tullen hjälper varandra med kontroller enligt de bestämmelser om gränstullsamarbete
som finns. Den ömsesidiga hjälpen gäller naturligtvis
också vid de båda Svinesundsbroarna och vid de färjeförbindelser som finns mellan Strömstad och ett par
norska hamnar.
Tullinspektör Ann-Christine Rörquist vid den oftast obevakade gränspassagen i Håvedalen. Foto: Gunnar Hermansson.
34
svenska narkotikapolisföreningen
Enligt tullinspektör Ann-Christine Rörquist, som
tjänstgör i Svinesund, gör tullen allt fler beslag av
narkotika och andra droger i fordon och på resenärer
som reser in från Norge. År 2006 gjordes 38 beslag och
detta ökade till 61 beslag år 2007. Under 2008 fram
till den 1 september hade 115 ingripanden registrerats i
trafiken från Norge, varav 54 var narkotikarelaterade.
I samtliga fall gäller det små mängder av de vanligast
förekommande preparaten som domineras av kat före
cannabis och amfetamin.
Några stora narkotikabeslag på den
norska sidan
Den norska tullen gör betydligt fler och större beslag av
narkotika på sin sida av bron. Man har också en skanner för att kunna genomlysa långtradare. Seksjonsleder
Torill Strand är chef för skannergruppen. Hon berättade om några stora narkotikabeslag varav tre gjorts
med hjälp av skannerbilder:
Med hjälp av denna mobila scanner upptäcktes avvikelse
i lasten på en långtradare som ledde till beslag av 55 kilo
amfetamin. Foto: Gunnar Oleniusson.
Scannerbilder av en trailer där en klart synlig avvikelse i i den övre vänstra båten visade sig vara 55 kilo amfetamin i mindre
förpackningar.
Foto: Tullen i Norge.
• En tidig söndagsmorgon i maj 2006 skannades en litauisk trailer som var lastad med parkett.
Skanneroperatören såg att något inte stämde i lasten
och vid en närmare kontroll fann man 16 paket amfetamin med en sammanlagd vikt av 18 kilo.
• En morgon i september 2007 fattade tullarna misstanke mot en tyskregistrerad husbil. Bilen undersöktes
och en narkotikasökhund markerade i bilens boutrymme. Bilen skannades också och man kunde plocka
fram 85 kilo amfetamin, 75 kilo hasch och fem kilo
ecstasytabletter.
Kött, alkohol och cigaretter
Den allt mer omfattande gränshandeln, av framförallt
norrmän som handlar i Sverige, innebär naturligtvis
en småskalig smuggling av allehanda varor. Men kött,
alkohol och cigaretter smugglas också i organiserad
form, något som den norska tullen också måste prioritera utöver narkotika. På senare tid har köttsmugglingen ökat och bara under ett veckoslut i augusti 2008
togs 1,7 ton smugglat kött i beslag vid tre tillfällen.
Ofta ligger köttet ofryst i kartonger med köttsaften
rinnande.
• Något senare, i början av oktober 2007, stoppade
tullarna en litauiskregistrerad trailer som var lastad
med båtar. Tullarna bestämde sig för att skanna lasten
och man såg en avvikelse i en av båtarna vilket visade
sig vara 55 kilo amfetamin.
• Med hjälp av enbart narkotikahundar gjordes två
större beslag av amfetamin på den norska sidan under
ett par dagar i slutet av april 2008. En holländare hade
amfetamin i sin personbil tillsammans med 11,5 kilo
hasch. Mannen förklarade att han skulle till Norge på
en semestertur.
• Ett par dagar senare togs en polskregistrerad bil
ut för kontroll. Den 58-årige polske föraren skulle
till Oslo för att träffa en kollega. I bilen fann tullarna
fem paket med sammanlagt 11,5 kilo amfetamin och
knappt ett kilo marijuana.
Listan kan göras lång och under ett par dagar i september 2008 gjordes exempelvis tre narkotikabeslag i
personbilar som passerade den nya Svinesundsbron in
i Norge:
• I motorrummet i en tysk hyrbil, körd av en nigerian,
fann man 606 gram kokain i ett paket i en strumpa.
• Samma dag greps en man och en kvinna i en holländsk personbil sedan tullen hittat 10 kilo cannabisharts (hasch) i en plastpåse i bagageutrymmet.
• En polack från Ålesund var på väg hem efter ett
besök i Polen. Han hade gömt drygt ett kilo amfetamin
vid takluckan på sin Audi A6.
Smuggelkött transporteras ofryst i pappkartonger.
Foto: Tullen i Norge.
Som vid de flesta gränsstationer världen över fortsätter den vinstgivande smugglingen av droger och andra
varor även över den nya Svinesundsbron, trots många
beslag vid väl rustade tullstationer på båda sidor. n
svenska narkotikapolisföreningen
35
Tullmyndigheter ökar
underrättelsesamarbetet
text: jonas hartelius
Bättre underrättelser ökar möjligheterna att stoppa internationella brott.
U
nder senare år har insatser mot penningtvätt och
finansiering av terrorism kommit allt mer i fokus
för tullsamarbetet. Eftersom en stor del av alla väpnade
konflikter finansieras illegalt, bl.a. genom smuggling,
är det viktigt att hejda flödet av ”blodsdiamanter”,
illegala vapen, illegala droger osv.
Den amerikanska forskaren Carolyn Nordstrom
har i boken Global Outlaws (2007) uppskattat att två
tredjedelar av världshandeln är okontrollerad, dvs. den
sker utan korrekt tull-, skatt- eller valutadeklarering.
Även till synes laglydiga företag, som arbetar inom
den lagliga ekonomin, fuskar med tulldeklarationer
för att få lägre tull och skatt. Amerikanska tull- och
hamntjänstemän anger att varor som i och för sig är
lagliga men hanteras på ett olagligt sätt är de vanligaste
smugglingsobjekten. Så även den lagliga handeln måste
övervakas.
Den oreglerade sektorn omfattar allt från administrativt fusk med ursprungs- och slutanvändarcertifikat
(bl.a. för diamanter resp. vapen) till rent kriminell hantering i alla led, med exempelvis illegala droger.
Underrättelsebaserat
För att möta den allt mer globaliserade smugglingen
har tullmyndigheter världen över börjat arbeta mer
underrättelsebaserat. Det innebär att man samlar
information från varu- och valutaströmmar, stickprov,
noggranna förhör med kriminella aktörer, signaltrafik
och många andra källor. Viktig information i enskilda
ärenden kan komma från många källor, allt från flygspaning till observanta medborgare. Alla tullmyndigheter strävar efter att engagera transportföretag, expeditörer och till och med allmänheten för att rapportera
om något verkar misstänkt. Informationen bearbetas
för att få fram mönster, som kan leda till mer selektiva
och mer effektiva tillslag.
Ett viktigt hjälpmedel är s.k. profilsystem. De gör att
man kan öka chansen att finna en misstänkt transport
eller transaktion. Systemen bygger på att förekomsten
av smuggelgods är ojämnt fördelad. Erfarenhetsmässigt
är vissa slag av aktörer oftare indragna i brottslig hantering.
38
svenska narkotikapolisföreningen
World Customs Organization (WCO)
År 1952 bildades Customs Co-operation
Council (CCC) för att öka samarbetet mellan
tullmyndigheter. År 1994 antog man namnet
World Customs Organization (WCO).
Idag har WCO 174 medlemsländer och
kontor i Bryssel. De viktigaste administrativa
arbetsuppgifterna är att skapa standarder
för att säkerställa uppbörd av tull och förenkla den lagliga handeln över gränser.
Underrättelseutbyte, samordning av kamp
mot smuggling och insatser mot korruption är
viktiga operativa uppgifter.
WCO arbetar dessutom för ökat kunskaps-,
informations- och tjänstemannautbyte mellan
tullmyndigheter. Ett avancerat program för
elektroniska studier hjälper tjänstemän över
hela världen att skaffa sig och bibehålla professionella kunskaper.
WCO handlägger inte frågor som rör tariffer
eller handelstvister. Sådana hör hemma hos
World Trade Organization (WTO).
Hemsida: www.wcoomd.org.
För att upptäcka smuggelgods i de strida trafikströmmarna använder sig tulltjänstemän över hela världen av profilsystem som
bygger på underrättelser, erfarenhet och intuition.
Systemen är en utveckling av det som många tulltjänstemän vet intuitivt eller av dyrköpt erfarenhet: det
lönar sig bättre att leta på vissa ställen. Men ute på fältet förs en kamp med nya metoder och nya motmedel,
när brottslingarna lär sig vad tullen letar efter.
En del profilarbete är politiskt känsligt, särskilt om
det uppdagar att vissa etniska grupper är inblandade i
illegal hantering av en särskild drog.
Internationell samordning
För att samordna operativa tullinsatser har World
Customs Organisation (WCO) skapat ett särskilt nätverk, Customs Enforcement Network (CEN). Detta
har till syfte att öka utbytet av operativa underrättelser. Fler än 2 000 tulltjänstemän i över 150 länder
har tillgång till en gemensam databas över beslag och
utredningar. I en databas finns även beskrivningar av
nya metoder för att dölja smuggelgods. CEN omfattar
13 huvudområden från narkotika och prekursorer till
piratkopior och vapen. I en särskild databas har man
förteckningar över kommersiellt tillgängliga apparater
för exempelvis containerröntgen eller verifierande av
äktheten hos varumärkesskyddade produkter.
WCO är också ett forum för formella och informella
kontakter mellan stats- och myndighetschefer. År 2004
samlade WCO alla tullmyndighetschefer kring den
s.k. sidenvägen till ett möte i Kazakstan för att diskutera gemensamma insatser mot narkotikasmugglingen
i denna viktiga region.
WCO har fått en allt mer betydelsefull operativ roll
som samordnare av internationella operationer, inte
minst mot illegal narkotikahandel.
Hösten 2007 samordnade WCO och Interpol en serie
tillslag mot illegal kokainproduktion i Sydamerika.
Operationen, som kallades Andes III, ledde till att 52
illegala laboratorier stängdes samt att 120 000 liter
flytande och 408 ton fasta kemikalier för narkotikaproduktion togs i beslag. Fler än 100 tull- och polismyndigheter deltog. Några länder fick administrativa
böter för att de inte medverkade.
I år genomförde WCO på FN:s internationella narkotikakontrolldag den 26 juni en serie operationer för
ökad kontroll av narkotika och prekursorer, särskilt
i post- och kurirhantering. Operationen gav 300 kg
narkotika i beslag, främst cannabis.
n
svenska narkotikapolisföreningen
39
Kustbevakningen
- en tekniktung myndighet
text: gunnar hermansson
foto: kustbevakningen
Kustbevakningen, KBV, är en myndighet som samverkar med polis och tull och
i denna roll får KBV allt oftare medverka och biträda med sina resurser och sin
moderna teknik i form av dykare, båtar, flygplan med mera.
K
ustbevakningen firade 20 år som egen myndighet
i somras. Före 1988 löd Kustbevakningen under
tullen i mer än 300 år.
Idag räknas KBV till en av våra brottsbekämpande
myndigheter där man liksom tullen och polisen har ett
prioriterat uppdrag att bekämpa narkotikasmuggling
och grov organiserad brottslighet.
Miljö, fiskeri och sjösäkerhet
Därutöver ansvarar Kustbevakningen för miljöräddning till sjöss för att minimera skadorna vid t.ex. oljeutsläpp. För detta arbete har man 12 specialutrustade
miljöskyddsfartyg.
Sjöövervakning innefattar sjösäkerhetsarbete med
räddningsinsatser och rent polisiära ingripanden mot
sjöfylleri och hastighetsöverträdelser eller annan vårdslöshet på sjön. KBV har numera, liksom tullen, rätt
att ta alkoholutandningsprov och inleda förundersökningar om ratt- och sjöfylleri.
Även övervakning av fiskeribestämmelserna åligger
Kustbevakningen liksom kontroll av farligt gods.
Narkotikabekämpning
Hittills har Kustbevakningen inte varit någon stor
aktör inom narkotikabekämpningen utan mest biträtt
tull och polis. Däremot kan det när som helst hända
att KBV gör ett större beslag av kokain under vattenlinjen på ett lastfartyg från Sydamerika. I Norge
beslagtogs 152 kilo kokain som gömts i rodertrunken
på ett fartyg.
Det har kommit ett par tips till Sverige om misstänkt narkotikasmuggling på fartyg. Ett av tipsen
kom från England via Europol. Det gällde ett parti
kokain som misstänktes vara placerat i eller utanpå
skrovet på ett fartyg som kom direkt från Venezuela
till Viktoriahamnen i Luleå. Kokainet kunde vara gömt
i torpeder som fästs på skrovet, i fartygets länssystem
eller sjövattenintag eller i rodertrunken.
42
svenska narkotikapolisföreningen
Kustbevakningen har beställt tre nya stora kombinationsfartyg som tillverkas i Rumänien. Leverans från 2009. Alla fartygen ska kunna ta hand om större volymer olja, nödbogsera
och släcka bränder till sjöss
De egentliga mottagarna av narkotikan har egna
dykare som tar hand om partiet när fartyget kommit till kaj. När Kustbevakningen får denna typ av
information skickar man ner sina egna dykare för att
genomsöka skrovet och de tänkta utrymmena. Detta är
ett mycket tidsödande arbete på ett fartyg som kanske
är mer än 200 meter långt. Man fann inget denna gång
och kanske hade narkotikan plockats bort innan fartyget anlöpte Luleå.
Ett annat fall gällde fartygen Atlantic Burnet och systerfartyget Royal Rescadora som kom från Sydamerika
och misstankar om kokainsmuggling fanns. Royal
Rescadora gick till Antwerpen och där fann man 32
kilo kokain i en torped som var fastsatt på skrovet.
Atlantic B gick först till Finland och därefter till
Skellefteå. Kustbevakningens dykare fann dock inget
denna gång heller, men det är troligen bara en tidsfråga
innan det händer.
Kustbevakningens har 12 miljöskyddsfartyg. Dessa används i första hand för oljebekämpning och i andra hand för övervakning.
Kustbevakningsflyget
Kustbevakningen flygbas finns på Skavsta flygplats.
Under 2008 har de gamla CASA 212-planen ersatts
med tre nya DASH-8 Q300 som tillverkas i Kanada.
I den hypermoderna utrustningen ombord ingår
bl.a. en 360° spaningsradar som upptäcker fartygsekon
på upp till 370 km. Under nosen på planen sitter en
långdistanskamera som kan läsa fartygsnamn på upp
till 15 km håll. Flygplanens sidspanande radar upptäcker oljeutsläpp på upp till 40 km avstånd.
Huvuduppdraget för kustbevakningsflyget är att
hitta och spåra oljespill och oljedumpning, men annan
miljöövervakning, gränskontroller, fiskeriövervakning
och sjöräddning ingår också i uppdraget.
DASH-planens långa räckvidd gör att de utan pro-
blem kan flyga från Skavsta till nordligaste Sverige och
åter utan att tanka.
Kustbevakningsflyget har verkligen fått ett lyft. n
Fakta: Kustbevakningen
Kustbevakningen övervakar, räddar och hjälper
till sjöss och har ett nära samarbete med Polisen,
Tullverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket m.fl. myndigheter.
Verksamheten genomförs med hjälp av ett trettiotal sjöövervakningsfartyg, 12 miljöskyddsfartyg, 2
kombinationsfartyg, 3 flygplan, 3 svävare, ett 50tal arbetsbåtar samt ett flertal fordon.
Drygt 800 personer är anställda i Kustbevakningen
och finns på 26 kustbevakningsstationer inklusive
flygkuststationen på Skavsta flygplats. Den centrala ledningen sitter i Karlskrona och den operativa
verksamheten styrs från fyra regionala ledningscentraler placerade i Härnösand, Stockholm, Göteborg
och Karlskrona.
Verksamheten är koncentrerad till
De nya DASH-8 Q300-planen skall bedriva övervakning och
spaning längs hela den svenska kusten samt över Vänern och
Mälaren året om.
• övervakning och kontroll för att öka säker heten, skydda miljön samt begränsa brotts ligheten till sjöss
• person- och varukontroll till sjöss
• kontroll av fisket till sjöss samt en samordnad
landnings- och kvalitetskontroll av fisk
• medverkan i internationellt samarbete för att
utveckla gränskontroll, brottsbekämpning och
miljöskydd
• räddningstjänst till sjöss
Källa: www.kustbevakningen.se
svenska narkotikapolisföreningen
43
Flygolyckan som startade
USA-försvarets drogtestprogram
text: jonas hartelius
Amerikanska flottans hangarfartyg är en viktig del av USA:s försvars- och säkerhetspolitik. Som kärna i en flottgrupp kan ett hangarfartyg markera amerikansk
militär närvaro i vilken del av världen som helst.
S
äkerhetsfrågorna har högsta prioritet, eftersom
flygtjänsten är krävande och beväpningen omfattande (däremot talar man officiellt aldrig om vilka
fartyg som är kärnvapenbärande).
Den 26 maj 1981 drabbades hangarfartyget U.S.S.
Nimitz av en svår flygolycka, när ett flygplan kraschlandade på flygdäcket. Sammanlagt dog 14 personer,
och 45 skadades. Vid rättsmedicinska analyser påvisades spår av cannabis hos flera av de döda bland
däckpersonalen. Efter utredning ansågs dessa vara
ansvariga för olyckan.
Olyckan ledde till rader av utredningar, kongressförhör och direktiv. President Ronald Reagan gav order
om ett samlat program mot allt narkotikamissbruk i
försvarsgrenarna.
Flottans målsättning blev ”Zero tolerance” (”nolltolerans”) med mottot ”inte på min vakt, inte på mitt
skepp, inte i min flotta” för att understryka att ansvaret
låg på alla nivåer, från den enskilde besättningsmannen
till högste befälhavaren. Likartade program infördes i
amerikanska armén och amerikanska flygvapnet.
Drogtester och behandling
Programmen fick två huvudkomponenter: allmän drogtestning och obligatorisk
behandling. Varje enhet i flottan skall
slumpmässigt testa tio procent av personalen per månad och hela personalen en
gång per år. Vid positiva drogtester fick
personal av lägre grad och underofficerare möjligheter till behandling som alternativ till avsked. I behandlingspaketet
ingick fortlöpande kontroll av drogfrihet
genom urintester. Däremot avskedades
drogpositiva officerare direkt, eftersom
de ansågs ha högre krav på sig.
En flygolycka 1981 på det amerikanska hangarfartyget U.S.S. Nimitz blev inledningen till
ett omfattande program för drogtestning av
all personal. Foto: U.S. Navy.
46
svenska narkotikapolisföreningen
Särskilt omstridda blev testerna, i allt från den
rättsliga grunden för allmän testning till den tekniska
säkerheten i massundersökningar och nettoresultatet.
Framgångarna blev dock markanta. Första året med
urinanalyser (1982) var frekvensen positiva prover
7,21 procent. År 2003 hade denna andel minskat till
0,47. Målet är alltjämt att komma mer till 0,0 procent.
Under senare år har man breddat testpaletten till att
omfatta även nya medel som ecstasy (MDMA) och
metamfetamin.
De amerikanska militära programmen visade att det
gick att genomföra storskalig drogtestning. För hantering av så många prover fordras särskilda rutiner för
att bevara säkerheten i alla led. Därav kommer det sig
att systemet använder två prov, ett A-prov som testas
med en enklare metod, och ett B-prov som verifieras
med en mer förfinad metod. Samma tvåstegsmodell
används av svensk polis vid misstanke om olovligt
bruk av narkotika.
n
Allt mer brott i den
globala ekonomin
text: walter kegö
De flesta samhällen definierar brott som enskilda händelser: ett narkotikabrott,
ett mord osv. Bestämmelserna om brott i samverkan gäller främst ansvarsdelen så
att alla som är tillräckligt mycket inblandade skall kunna fällas. I vårt land har vi
inga förbud mot kriminella organisationer, och det är i praktiken svårt att upplösa
en brottslig organisation. Man kan sätta de ledande i fängelse, men ofta fortsätter
de verksamheten i andra kläder.
D
enna svaghet i brottsbekämpningen blir uppenbar
i förhållande till den internationella narkotikabrottsligheten. Denna miljardindustri drivs som vilken
multinationell koncern som helst. Ofta är ledningen
mycket kompetent och tänker strategiskt.
Narkotikaterrorism och narkostater
Den internationella narkotikahandeln är den viktigaste
inkomstkällan för den organiserade brottsligheten.
Marknaden är enorm. FN har uppskattat att 200 miljoner människor i åldern 15 – 64 år använder illegala
narkotika.
FN har beräknat att den illegala världshandeln
med illegal narkotika omsätter:
* 13 miljarder US-dollar på produktionsnivå,
* 94 miljarder US-dollar på grossistnivå, och
* 322 miljarder US-dollar på konsumentnivå.
Det senare är i samma storleksordning som
en svensk bruttonationalprodukt.
Den globala narkotikahandeln har större ekonomisk volym än de flesta länders ekonomier och det
är endast vapenhandeln och oljan som omsätter mer
pengar. I den globala ekonomin har brottslig verksamhet blivit en allt större del. Inom vissa områden, t.ex.
Afghanistan, är det bara inom små enklaver som en
traditionell, laglig ekonomi fungerar under fullt överinseende av myndigheterna.
Profitnivåerna lockar en blandning av brottslingar
med olika motiv. Under de senaste årtiondena har allt
fler politiska och religiösa väpnade rörelser sökt sig till
narkotikahandeln för att finansiera sina operationer.
Detta har givit upphov till begreppet ”narkoterrorism”
50
svenska narkotikapolisföreningen
för att beskriva en sammansmältning av narkotikahandel för att finansiera terrorism och anammande
av terroristiska våldsmetoder för att skydda narkotikahandeln. Sammansmältningen har på en del ställen,
bl.a. i Sydamerika, blivit så tät att man inte kan avgöra
om det är pengar eller övertygelse som styr.
En ny scenväxling är att många narkotikabrottslingar eller terrorister med narkotikapengar har sökt
sig till politiken för att påverka samhällsutvecklingen.
Exempel på sådana länder är Afghanistan, Colombia,
Mexiko och Pakistan.
För de samhällen där narkotikahandeln tagit över
hela det offentliga livet genom korruption, våldsamheter och ekonomisk infiltration har amerikanska forskare infört beteckningen ”narkostater”. När ett samhälle
utvecklas till en narkostat, försvåras eller blockeras
insatserna mot den illegala narkotikahandeln, eftersom den samhällsekonomiska basen rubbas och den
politiska makten går över till kriminella aktörer. I en
narkostat fungerar inte narkotikabekämpningen, och
det kan regelmässigt förekomma dödligt våld mot narkotikapoliser, som under senare år i Mexico.
På det internationella planet är utvecklandet av narkostater oroande, eftersom de skapar mer eller mindre
autonoma territorier. I praktiken blir den internationella narkotikakontrollen upphävd.
Från klaner till nätverk
Många kriminella organisationer har lämnat den hierarkiska organisationsmodell som kännetecknade den
sicilianska maffian, närmast som klaner. Idag har man
lärt av både näringslivet och terrororganisationer och
blivit mer decentraliserade.
De nya nätverken är anpassade för att bättre kunna
penetrera nationella gränser, legala och politiska system samt minimera kostnaderna vid tillslag mot brottslighetens aktiviteter. Nätverken är inte mindre organiserade än tidigare, men de har anpassat sin organisationsstruktur för att kunna ändra skepnad efter behov.
Därmed har det blivit svårare för de brottsbekämpande
myndigheterna att slå ut en hel brottsorganisation,
eftersom ett nätverk med cellstruktur mycket bättre
kan överleva att en enhet slås ut.
En stor rysktalande brottsorganisation har exempelvis delat upp sina ansvarsområden så att en cell
ansvarar för narkotikasmuggling, andra celler för människosmuggling, stulna bilar, högbeskattade varor osv.
En annan brottsorganisation från ett nära grannland
har celler som ansvarar för att smuggla in kemikalier,
medan andra celler står för produktion och smuggling
av narkotikan.
Utbredd organiserad brottslighet påverkar samhällslivet i alla dess delar. Det ligger i den organiserade
brottslighetens natur att försöka korrumpera stater,
eftersom detta förenklar verksamheten, minskar riskerna och därmed minskar omkostnaderna. Då är
det inte dåligt betalda tullare eller poliser som är det
allvarligaste problemet. Långt allvarligare är att t.o.m.
regeringsrepresentanter och tjänstemän på högsta nivå
varit direkt inblandade i narkotikasmuggling.
Den organiserade brottslighetens påverkan på samhällets ekonomi genom penningtvätt är en annan allvarlig konsekvens vars utsträckning inte är fullständigt
känd. Penningtvätt utgör ett väsentligt hot mot de
finansiella systemens funktion och skadar ekonomin i
allmänhet.
I Mexiko omsätter narkotikaexporten till USA 20
miljarder dollar varje år. Den inhemska producerade
marihuanan i Holland, Nederwiet, förser den organiserade brottsligheten med 2 miljarder euro varje år.
Samtliga coffe-shops i Holland betalar 400 miljoner
euro i skatt för sin försäljning av 265 ton hasch.
Omsättningen är mer än 1 miljard euro.
Åtgärder både hemma och borta
Ett så mångfacetterat problem som internationell
narkotikabrottslighet kräver en hel palett av åtgärder
men även kontinuerlig utvärdering av resultat. Det blir
något av ett schackspel med ett bräde som hela tiden
får nya rutor och pjäser. Samhället måste ta initiativet
med nya spelöppningar, t.ex. följande åtgärder:
1. Intensivare bevakning av nya droger, nya missbruksformer, nya arbetsmetoder (s.k. modus operandi)
för att snabbare få spår på sådant som kan förändra
narkotikasituationen. Polis och tull måste förfina sina
underrättelsemetoder. Särskilt bevakningen av internet
måste utvecklas och i större utsträckning baseras på
hur missbrukare och distributörer tänker – och de tänker ofta helt på tvären mot myndigheterna.
2. Utökat nationellt och internationellt samarbete
med allt från utbyte av datauppgifter till samordnade
åklagarutredningar. Vi måste hitta former som gör det
enklare att samordna narkotikamål i flera länder, så
att inte brottslingarna drar nytta av skillnader i processformer och liknande. Även på hemmaplan måste
vi hitta nya former för samarbete
kring bl.a. de ekonomiska sidorna
av svåra brott.
3. Fördjupad
utbildning av professionella nyckelgrupper, särskilt
förundersökningsledare. I Frankrike
har man särskilda
rannsakningsdomare med långtgående befogenheter. Walter Kegö är kriminalkommissaPå ett universitet i rie. Han har tidigare arbetat för
Säkerhetspolisen, varit chef för RiksRom kan man gå
kriminalpolisens narkotikarotel och
”maffiakurs” för biträtt åt Mobilisering mot narkotika
att få en akade- som expert. Idag arbetar han med fråmisk och profes- gor som rör internationell brottslighet
sionell grund för inom Institutet för Utveckling och
sin verksamhet, Säkerhetsfrågor (ISDP) i Nacka.
oavsett om man Foto: SNPF.
är journalist, socialreformator eller
skatteutredare.
4. Vassare åtgärder mot penningtvätt i alla utredningar som omfattar stora pengar. I Texas har man
lagt skatt på illegal narkotika för att göra det enklare
för delstatens skattekommissionär att driva in vinningen. Myndigheterna behöver därmed inte vänta på narkotikadomen och på att etablera ett samband mellan
narkotikabrottet och viss egendom. Det amerikanska
mottot ”Go for the money!” (”Jaga pengarna!”) måste
bli stridsrop även för svenska myndigheter.
5. En helhetssyn på den kriminella miljön behövs
för att göra det svårare att leva på brott. Idag rör sig
brottslingarna mycket smidigare i denna miljö än vad
polis, tull och andra myndigheter kan göra. Det är
sannerligen en märklig kriminalpolitik i ett land som
Sverige när de flesta grova brottslingar upphör med sin
kriminella livsstil först av åldersskäl (de flesta brukar
lugna ner sig före 50!) och inte till följd av samhällets insatser. Idag är kriminalvården mer förvaring än
förändring till en ny livssyn. Och om det sker någon
förändring är det främst genom utbyte av erfarenheter
och brottsidéer. Förmodligen måste vi skapa en helt
annan samordning mellan olika myndigheter – inklusive försäkringskassan, socialtjänsten och psykiatrin
– för att göra det svårare att vara kriminell. Brott får
inte löna sig.
6. Skärpt opinionsbildning mot narkotikamissbruk.
En vinkling som allt för sällan utnyttjats i Sverige är
det enskilda narkotikamissbruket finansierar grov
brottslighet, i sista hand terrorism och krig. Samhällets
opinionsbildning bör lyfta fram att det är en fråga om
internationell solidaritet att avstå från narkotika.
7. Ökade insatser efterfrågan på narkotika i vårt
land blir avgörande för att få bort pengarna och vinstmotiven ur den internationella narkotikabrottsligheten.
Utan efterfrågan inga pengar.
n
svenska narkotikapolisföreningen
51
Tullen på Landvetter
träffar på det mesta
text och foto: jessica vikberg
Dygnet runt hela veckan kommer det in gods med flyg till Landvetter. Varje år
landar och mellanlandar sammanlagt 120 000 ton gods på Sveriges andra största
flygplats. Vad det gäller mängden gods har Landvetter lika stor trafik som Arlanda
flygplats.
Gods
Flygfrakt kallas frakt som oftast kommer pallvis
medan kurirpost oftast består av mindre paket eller
brev som transporteras från dörr till dörr. Det är
proffslogistik på hög nivå som gäller i dag. Gods från
alla världsdelar kommer till eller passerar Landvetter
flygplats. Även transitgods kontrolleras. När ett paket
med droger påträffas på Landvetter flygplats är det
flera avdelningar inom tullen i Göteborg som kan vara
eller bli inblandade.
Redan vid sextiden på morgonen är tullarna Olle
Ling och Kjell Dahlqvist på plats för att välja ut vilket
gods man ska söka på i dag. Då har man bara 45 minuter på sig att ringa upp och stoppa kurirpostpaket. Det
måste ske på smidigast möjliga vis så att legalt flöde
störs så lite som möjligt.
Vid kontroll har man hjälp av narkotikahund och
röntgen. En ryggsäck med hjälpmedel som mattkniv,
tulltejp, kamera, snabbtest av narkotika är alltid med.
Det är minst lika stort säkerhetstänk i flygplatsernas
godsterminaler som bland flygpassagerare berättar
Olle. Terrorhotet är inte begränsat till enbart persontrafiken.
i sitt sökande efter droger”, säger Lennart Alette.
– ”Föräldrar luras med anonyma avsändare eller med
kuvert märkta med ’hobbyartiklar’. Vad man kan
finna i dessa tillsynes oförargliga sändningar kan vara
exempelvis anabola steroider, läkemedel, vapen eller
narkotika. Men även preparat som påminner starkt
om narkotika men ännu inte klassas som det.”
Tullen bidrar med information till Folkhälsoinstitutets
och Läkemedelsverkets förberedande arbete som sedan
hamnar hos Socialdepartementet innan regeringen tar
beslut om klassning.
Ett sådant fall rörde en nybakad student. Han
hade försökt göra affärer ihop med kompisar genom
att importera en ännu oklassad rusgivande drog man
Unga och nya droger
På tullens Underrättelseenhet i Göteborg arbetar
Lennart Alette med kurirgods och flygfrakt. Han
berättar att flödet av denna typ av gods är stort och att
mycket är av minutoperativt karaktär.
Intressanta försändelser kräver snabba beslut. Man
har inte lång tid på sig att agera för att inte störa
seriösa importörer.
– ”De som beställer via nätet verkar bestå av en
hel del unga människor som känner sig anonyma
54
svenska narkotikapolisföreningen
Efter en spaningsiakttagelse i ankomsthallen genomsökte
tullen två resenärers bagage och fann både opium, narkotikaklassade läkemedel och anabola steroider.
Ett parkeringskvitto avslöjade att hon kört bil ner till
tullens lokaler i centrala Göteborg.
Vi körde henne till häktet på Aminogatan. Där vägrade man att ta emot henne. Det är för riskfyllt med
GHB-påverkade personer. De blir lätt medvetslösa och
risken för att de dör är överhängande.
Kvinnan fick istället köras till psyket på Sahlgrenska.
Väl där började hon få kramper och kunde inte greppa
muggen med vattnet hon ville dricka eller knäppa upp
sina byxor när hon behövde kissa.”
Varumärkesförfalskning
Tullinspektör Michael Bellini röntgar bagage för att söka
efter smuggelgods.
funnit uppgifter om på Internet. Tullen fångade upp
försändelsen. Snabbtest visade först på narkotika men
ämnet visade sig vara Mephedrone.
Eva Hedberg på tullkriminalen i Göteborg förhörde
den 19-årige killen.
Under förhöret med den 19-årige mannen satt
han och snorade på ett sätt som Eva kopplade ihop
med kokainmissbruk. Han berättade att han snortade
Mephedrone genom näsan. Det verkade som att slemhinnor skadades på liknande vis som av kokain.
Killen berättade om det från början starka ruset och
de inledningsvis positiva känslorna. Han beskrev det
som att han ”till och med klarade av” att lyssna på
ravemusik under ruset. Efter den första experimenterande perioden ökade han på dosen. Ibland tog han
flera dagar i sträck och gick ner i vikt. I avtändningsfasen var han deprimerad och kunde bli mycket aggressiv. Han mådde allt sämre. 19-åringen säger att han
inte använder så mycket av drogen längre men försöker
han sluta helt så mår han väldigt dåligt.
Eva Hedberg berättar om ett annat aktuellt fall. Det
rör sig om ett ärende med GBL och GHB som har kommit in via kurirgods.
”Jag hade en kvinna på förhör. Hon var i 30-årsåldern
och mamma till två ganska små barn. Kvinnan var
inblandad i GBL/GHB-härvan som vi började nysta
upp i försomras. Hon berättade att hon tog GHB varannan timme. GBL klarade hon inte av att dricka. Hon
varvade intaget av GHB med amfetamin. När förhöret
pågått i några timmar frågade jag henne hur hon kände
sig nu, eftersom hon inte tagit något på flera timmar.
Hon svarade att det inte var några problem, men bad
att få gå på toaletten. Då upptäckte jag att hon hade
något instoppat innan för byxlinningen. Det visade det
sig vara en liten flaska GHB.
En annan typ av varor man kan råka på bland flygfrakt och kurirgods är vad tullen brukar kalla ”imma”,
immaterialrättgods. Bland flygfraktgodset handlar det
ofta om varumärkesförfalskade kläder klockor, telefoner och mediciner.
Gruppen som arbetar med detta försöker även överblicka legal import och export av vapen för att upptäcka smuggling i samband med dessa sändningar.
Full pott
Den dagen jag besöker Landvetter flygplats gör man
kontroll på en flight från Iran. En ung man ses lämna
över något till en äldre medpassagerare innan de passerar tullkontrollen. Det visar sig vara ett cigarettpaket.
Man väljer att visitera båda männen. I den unga mannens bagage hittar man narkotikaklassade tabletter
samt anabola steroider. Inlindat i tyg och plast påträffas opium i den äldre mannens bagage.
Mannen förnekar och säger sig tro att någon hämnats på honom genom att dölja narkotikan i hans
väska. Den yngre mannen har även skickat ca 35 kg
flygfraktgods med samma plan. Kontroll av godset ger
ytterligare beslag av anabola steroider, narkotikaklassade tabletter samt en säck med cigarettlimpor.
Självmordsbrev
Ett godsbeslag kan rädda liv. Det finns det bevis på. I
samband med ett beslag av GHB gick tullkriminalen in
i en lägenhet för att gripa mottagaren. Vid husrannsakan påträffades en ung man som just placerat ett brev
på köksbordet. Brevet var ett avskedsbrev till pojkens
mamma. Han skulle just ta sitt eget liv. Ännu en transport till psykakuten.
Listan kan göras lång
Eva Bornius, som arbetar som gruppchef för tullen på
flygplatsen, berättar att man under den senaste tiden
påträffat allt från anabola steroider, kokain, sprutor
och kanyler, flytande opium, khat, tårgas, vapen, falsk
Viagra, knogjärn, elpistoler, expanderbatong. Listan
kan göras lång.
Många människor berörs. De unga skadar sig själva
genom att missbruka preparat. Därmed drabbas föräldrar, syskon, pojk- och flickvänner. Även den listan
kan göras lång.
n
svenska narkotikapolisföreningen
55
Skavsta
– stor flygplats i trång kostym
text och foto: gunnar hermansson
I Nyköping, tio mil söder om Stockholm, ligger Stockholm Skavsta Flygplats, lågprisflygplatsen som fram till 1980 var en flygflottilj, blev privatägd 1998 och nu
rankas som Stockholmsområdets näst största flygplats.
S
tockholm Skavsta flygplats är en av Sveriges snabbast växande flygplatser och en av landets största
fraktflygplatser. Så presenteras Skavsta på sin hemsida.
Faktum är att Skavsta sedan sommaren 2007 rankas
som Sveriges tredje största flygplats räknat i antal passagerare. Då reste under juli månad mer än 200 000
personer via Skavsta. Ett år senare, juli 2008, hade
denna siffra stigit till 258 000 passagerare. Om man
jämför detta med att under hela 1999 reste 246 000
passagerare via Skavsta, då är det uppenbart att flygplatsen växer ur sin kostym ibland.
skandinaviska bas på Skavsta. Det innebar ett antal
nya flyglinjer och utökningen har fortsatt. Hösten
2008 har Ryanair sex av sina Boeing 737-800 baserade
på Skavsta och man har idag flygningar till ett trettiotal platser i Europa.
Dessutom flyger sedan några år det polsk/ungerska flygbolaget Wizz Air från Skavsta till Katowice,
Warszawa, Gdansk och Budapest några gånger per
vecka.
Charterbolagen Fritidsresor, Ving och Apollo har
under sommartid avgångar till flera platser runt
Inte bara Ryanair
Uppsvinget beror huvudsakligen på att lågprisflygbolaget Ryanair etablerat sin skandinaviska bas på
Skavsta och på flygplatsens gynnsamma läge med ett
stort upptagningsområde. Inom en radie av tio mil bor
närmare 2,5 miljoner människor, vilket är jämförbart
med befolkningen inom Arlandas motsvarande upptagningsområde.
Ryanair startade redan 1997 en flyglinje mellan
Skavsta och London/Stansted. Så småningom utökade man med ytterligare några flyglinjer till europeiska flygplatser och 2003 etablerade alltså Ryanair sin
58
svenska narkotikapolisföreningen
Rickard Kerwien och
övriga utredare vid
Gränspolisen får allt fler
ärenden att utreda.
Från Skavsta trafikerar Ryanair ett trettiotal orter i Europa.
Människosmugglare har också upptäckt lågprisflyget.
Människosmuggling ökar
Medelhavet samt under vintertid till Kanarieöarna och
Thailand.
Gotlandsflyg är också tillbaka med flygningar till
Visby.
Terminalen på Skavsta har idag kapacitet för 2,5
miljoner passagerare per år och måste därför bygga ut
igen. Den påbörjade tillbyggnaden ökar kapaciteten till
3,5 miljoner passagerare.
Banan dimensionerad för Jumbojet
Det är inte bara passagerartrafik via Skavsta. Kustbevakningens flygverksamhet med tre nya flygplan är
förlagd på Skavsta.
På flygfraktsidan dominerar exportgods och även
här förväntas en uppgång bl.a. genom ökad import
från Asien. DHL är den största fraktkunden.
Start- och landningsbanan är 3 kilometer lång och
flygfraktterminalen kan hantera stora fraktflygplan
som Boeing 747 och Antonov 124.
Tullen kvar på Skavsta
I takt med att antalet resenärer ökat på Skavsta har
också tullen och polisen behövt anpassa sina resurser. I
början av 2008 var Tullverket inne på att minska tullens
närvaro på Skavsta. Men av detta blev inget och tullare
från Norrköping bemannar numera Skavsta dagligen.
Detta är en nödvändighet, inte minst då Skavsta också
trafikeras av flyg från länder utanför EU, t.ex. Turkiet,
Tunisien, Thailand och Schweiz (Basel).
Eftersom terminalområdet på Skavsta är relativt litet
är det lättare att övervaka och man känner de flesta
som arbetar där. Tullarna framhåller särskilt det goda
samarbetet man har med polisen på flygplatsen.
Någon storskalig narkotikasmuggling har ännu inte
uppdagats på Skavsta, men under en period avslöjades
sväljare som anlände till Skavsta från Brüssel. Det är
oftast kokain som smugglas på detta svårupptäckta
sätt. Inom Tullverket har man, bl.a. genom samarbete
med Norge, skaffat sig goda kunskaper om personer
som smugglar narkotika i magen. När information
om misstänkta sväljare kommer från tullens underrättelseavdelning på Arlanda är det till stor hjälp för
tullpersonalen på Skavsta.
Människosmuggling och illegal invandring är ett ökande problem på Skavsta. Gränspolisen avslöjar allt fler
passagerare med falska handlingar. Numera är det ofta
personer från Somalia och Eritrea som kommer med
falska pass. De har tagit sig genom öknen till Libyen
och därifrån med båt till Italien. Där kommer de i kontakt med människosmugglare som förser dem med ett
förfalskat italienskt främlingspass och en lågprisflygbiljett från Rom eller Milano till Skavsta. Detta paket
kan kosta 800 euro och smugglarna använder gärna
lågprisflyget för att öka sin egen vinst.
Under det första halvåret 2007 greps 22 personer
misstänkta för att ha försökt ta sig in i landet via
Skavsta med falska eller felaktiga pass. I år har polisen
gripit 65 personer av samma anledning under motsvarande period, vilket är en ökning med ungefär 200
procent.
– De blir anhållna och häktade misstänkta för brukande av falsk urkund eller urkundsförfalskning, säger
polisinspektör Rickard Kerwien som är utredare vid
Gränspolisen på Skavsta. – Brottet renderar oftast en
månads fängelse och utvisning, fortsätter Kerwien. – I
september hade vi 18 anhållna och redan under första
halvan av oktober har vi haft 21 anhållna.
De som grips med falska handlingar är egentligen asylsökande, men de söker aldrig asyl direkt vid
ankomsten till Sverige. Istället försöker de resa in
obemärkt för att senare söka asyl. Inte heller de som
blir anhållna, och senare dömda för att ha använt falska pass, söker asyl förrän det blir dags för utvisning.
Polisen lämnar då över ärendet till Migrationsverket.
Det finns ett par anledningar, enligt Rickard Kerwien,
till att allt fler avslöjas med falska resehandlingar på
Skavsta. Förutom att det nog är fler som väljer Skavsta
som inreseort, har polisen också blivit bättre på att
upptäcka dem, trots att reguljär passkontroll inte görs
av resande mellan Schengenländer.
Polisen gör redan i ankomsthallen en inre utlänningskontroll som baseras på erfarenhet, intuition och
på vissa resenärers uppträdande. Ibland har man också
viss förhandsinformation och av de som polisen väljer
att kontrollera är det mer än en tredjedel som visar sig
ha falska eller felaktiga resehandlingar. Några avslöjas
också i samband med tullkontroll.
n
svenska narkotikapolisföreningen
59
Kristianstad Airport siktar mot nya höjder
text: gunnar hermansson
Kristianstad Airport är en liten regional flygplats under återuppbyggnad efter den
tidigare ledningens skandalavtal.
Everöds flygplats var namnet
Efter andra världskrigets slut byggde det svenska försvaret en reservflygplats i Everöd, en dryg mil söder
om Kristianstad.
När inrikesflyget började växa till i Sverige startade kommunerna i nordöstra Skåne tillsammans med
Kristianstads Läns Landsting en civil flyglinje mellan
Everöd och Stockholm/Bromma 1961. En DC3 från
Linjeflyg, med plats för 19 passagerare, gjorde två
turer per dag till Stockholm under vardagar.
Efterhand satte man in större flygplan, stationsbyggnaden byggdes ut och även en flyglinje till Köpenhamn
öppnades. Murens fall mellan öst och väst innebar att
flyglinjer till Litauen startades.
Efter ytterligare utbyggnad av stationshus och
landningsbana ändrades flygplatsens namn 1996
till Kristianstad Airport AB. Under årens lopp har
Kristianstad Airport bl.a. haft chartertrafik till
Mallorca, Kanarieöarna, Cypern och Budapest. Ryan
Air hade också en linje till London från Kristianstad
under några år. Som mest trafikerades flygplatsen av
250 000 passagerare per år innan flygets allmänna
nedgång inleddes från början av 2000-talet.
Skandalavtal
Antalet passagerare som frekventerade Kristianstad
Airport sjönk alltmer till 74 000 under år 2006.
Skyways, som fortfarande trafikerar sträckan
Kristianstad - Arlanda, var det enda reguljära flygbolag på flygplatsen. Situationen var allvarlig och något
måste göras.
Den dåvarande VD:n på flygplatsen ingick då ett
hemligt avtal med flygbolaget City Airlines. City Air-
lines skulle flyga från Kristianstad till Bromma och
därmed konkurrera med Skyways om passagerarna till
Stockholm. Avtalet innebar att City Airlines garanterades ekonomiskt stöd från Kristianstad Airport med
upp till 4 miljoner kronor per månad om flygningarna
till Bromma inte skulle gå med vinst. När avtalet blev
känt var skandalen ett faktum.
Skyways stämde under våren 2007 Kristianstad
Airport på 17 miljoner kronor i skadestånd för uteblivna intäkter på grund av flygplatsens illojala ekonomiska stöd till City Airlines.
När hela affären synades noggrant stod det klart
att VD:n brustit i sin rapportering till styrelse och
ägare och han beviljades därför inte ansvarsfrihet av
bolagsstämman. Nuvarande huvudägarna Kristianstad
kommun och Region Skåne såg till att styrelsen byttes
ut och VD:n avgick.
Höga ambitioner för framtiden
Flygplatsens nya styrelse har just nu, bland mycket
annat, skadeståndsprocesser mot Skyways och mot
den förre VD:n att handlägga. En ny internationellt
meriterad VD har utsetts och man har börjat planera
för att bygga upp verksamheten igen och räknar med
ökad trafik under våren 2009. Det finns dock ytterligare orosmoln genom att flygindustrin för närvarande
påverkas kraftigt av den globala ekonomiska krisen
och det höga oljepriset. Men trots detta har styrelseordföranden Sten Hermansson höga ambitioner för
framtiden. Nordöstra Skåne behöver en flygplats och
om utvecklingen går åt rätt håll, kommer också polisen
och tullen att få avsätta betydligt mer resurser genom
utökad närvaro på Kristianstad Airport.
n
Kristianstad Airport har ett bra läge på landsbygden i nordöstra Skåne och. Flygplatsen
fungerar som reservflygplats för Sturup vid dimma och dåligt väder.
svenska narkotikapolisföreningen
63