Tema 2008 - Svenska Narkotikapolisföreningen
Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Nr X/2008 Tema: Transport Tidskrift INNEHÅLL Tullverkets kontroll av gods i containertrafiken 10-11 TEXT: CHRISTINA HASSELGREN OCH HANS SVENSSON, UNDERRÄTTELSE, JOAKIM OLSSON, GRÄNSKONTROLL, PETER LINDQVIST, STRATEGISK UNDERRÄTTELSE, TULLVERKET KC-GODS, GÖTEBORG. REDIGERING: HEIDI JOENSUU. FOTO: TULLVERKET Selektering i containertrafiken SNPF ordförandens och redaktörens spalt ............. 2 Tullverket började på 80-talet i blygsam skala med att besöka rederierna i Göteborg för att ”läsa” manifest. Förhoppningen var förstås att hitta suspekta sändningar i godsflödet. Efterhand som volymen av gods i container ökade blev detta praktiskt omöjligt. Numera sänds de flesta uppgifter via e-post till Göteborg där selektering av containers sker för hela landet. Arbetet är mycket omfattande. Till Sverige ankommer dagligen 2 000 containrar, 4 300 lastfordon, 200 ton flygfraktgods, 90 fartyg (förutom alla färjor) och 350 godstågvagnar. Många av dessa transporter kommer från, ur smugglingshänseende, intressanta områden. Bara till Göteborg, som är Skandinaviens största hamn, kommer det för närvarande ca 400 000 container per år. Full fart i Stockholms hamntrafik ............................... 3 Tullverkets kontroll av gods i containertrafiken ....... 10 Juridiska och tekniska förbättringsområden Receptfritt på nätet – lukrativ affärsidé ................... 14 Tullverket får idag in en strid ström av godsmanifest som rör transporter i container, lastbil och flygfraktsflödet. På grund av att informationen inkommer till Tullverket i alla möjliga och omöjliga filformat, per fax eller med post försvåras selekteringsarbetet betydligt. Transportföretagen är skyldiga att lämna uppgifterna, men får välja på vilket sätt dom lämnas. I praktiken kan ett transportföretag välja att lämna uppgifterna På ett stort lastfartyg ter sig en enstaka container ganska liten. eller inte, men med datastöd skulle arbetet bli betydligt effektivare. Dagens kontrolluppslag är en 40 fots container från Mellanöstern. Det verkar bli en fin och solig sommardag - tyvärr... Temperaturen stiger snabbt inne i en container. Redan vid tidig lunch kan termometern visa på temperaturer kring 60 grader Celsius. Framtiden Den 1 juli 2009 implementeras en ny EU-lagstiftning (Regulation 1875/2006) som rör all godstrafik från tredjeland till den Europeiska Unionen. Den innebär i korthet att trafiken ska aviseras i god tid innan ankomst; Container Hjälpmedel Till stor hjälp för selekterarna är de tullare som arbetar med SMT (Samverkan mot tullbrottslighet). De besöker rederier, speditörer m.m. för att informera företagen om att vara uppmärksamma på avvikelser i godsflödet. Detta kan indikera en presumtiv smuggling och företagen uppmanas då att ringa tullen. Ett annat nödvändigt hjälpmedel är de internationella kontakterna. Tullverket har sedan lång tid ett intensifierat samarbete med de Europeiska hamnarna. I detta samarbete utbyts underrättelser inom det maritima området d.v.s. containrar och fartyg. Inom EU anordnas vidare internationella operationer inriktade mot vissa smuggelvaror, exempelvis kokain från Sydamerika, cigaretter från Kina eller liknande. Det kanske viktigaste med dessa operationer är det ökade samarbetet mellan tulladministrationerna inom EU, samt de många personliga kontakter som upprättas. Skannerbilen är ett hjälpmedel i tullens arbete vid undersökning av trailers och containers. Lastfordon Tåg Flyggods Till Sveriges och Skandinaviens största hamn kommer 400 000 containrar varje år. muntligen. Tanken vid utformandet av lagen som ger Tullverket denna befogenhet var att dessa uppgifter inte skulle databehandlas av tullen. Idag är behovet av databehandling enormt stort för att underlätta och/eller kunna bearbeta all denna information elektroniskt. Manifest inkommer elektroniskt i olika format, t.ex. pdf. txt, excel mm. En lagförändring som skulle göra det möjligt att kräva uppgifterna i gemensam form skulle underlätta arbetet enormt mycket. Tullverket skulle kunna lägga in olika parametrar elektroniskt för att snabbt plocka ut risksändningar. Med dagens lagstöd har vi inte den möjligheten. Man får naturligtvis inte glömma att det är tulltjänstemannen som gör den slutgiltiga bedömningen om en sändning är intressant 24 timmar innan containern lastas på fartyget i utlandet Senast en timme före ankomst till respektive land Senast 2 timmar före ankomst till respektive land Senast när flygplanet med godset startar Denna lagstiftning öppnar naturligtvis nya möjligheter, speciellt som uppgifterna som ska redovisas i aviseringarna är mycket mer omfattande än de som är tillgängliga idag. Anledningen till att de nya reglerna införs är för att förstärka områdena skydd och säkerhet. Alltså öka skyddet mot kommande, misstänkt terrorverksamhet. De uppgifter som kommer att begäras inom EU efter den 1 juli 2009 är bl.a. avsändare, mottagare, fraktförare, datum och tid för ankomst, varubeskrivning m.m., totalt 31 olika uppgifter. Förhandsinformation i all ära, men det som kan bli verkligt utslagsgivande är om ett sofistikerat IT-verktyg kan implementeras vid de olika tulladministrationerna i de 27 olika medlemsländerna. Om det sker så kommer det att bli avsevärt svårare för kriminella organisationer eller privatpersoner att lyckas få igenom varor eller föremål som är förbjudna eller införselreglerade. Inblick i det faktiska kontrollarbetet Två man börjar med att köra ut ett av kontrollstyrkans hjälpmedel i arbetet - skannerbilen. Efter avslutad skanning bestämmer operatören om intresse finns för fortsatt kontroll. Dagens container visar på tydlig avvikelse längst in i lasten. Konstigt nog placerar folk nästan alltid det gods som de inte vill att tullen skall kika på längst in. Allting vore mycket lättare om det stod placerat ytterst. Det är nu som vårt tunga jobb börjar - containerkontrollen. Dörrarna öppnas och vi får se vad som kommer att bli vår arbetsuppgift de närmaste 2-3 dagarna. Hela lasten består utav kolsäckar. Varje säck väger ca 40 kg. Opallat såklart. Allt måste läggas på pall av oss. Med tanke på riskerna med allt koldamm så beordras andningsskydd på och täckande klädsel för armar och ben. Man får arbeta sig sakta uppifrån och ner. Och sakta går det. Koldammet yr och sätter sig som cement på precis allting. Sikten blir bara sämre och sämre där inne i containern. Glasögon beordras på av gruppchefen. Hela tiden finns risken för ras. Till slut har gruppen lyckats med att lossa kolet fram till den avvikelse som man var intresserad av. Det visar sig vara en annan typ av kol. Efter hundsök och narkotikatest stickprovsvis konstaterar vi att det inte finns något artfrämmande gods. Nu skall hela lasten in igen. De som tror att det är mest arbetsamt att lossa en container har fel. Det är betydligt värre att lasta den. Allting måste lyftas på plats. Stöttas och säkras. Tack och lov blir det morgondagens problem, det hinns inte med idag.” ”Klockan är runt halv sju på morgonen och gruppen träffas för en ny arbetsdag i Tullverkets tjänst. 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 Människosmuggling – en organiserad och Människosmuggling - en organiserad och resurskrävande brottslighet resurskrävande brottslighet ................................. 18 TEXT: GÖRAN LARSSON BROTTSSPANINGSGRUPPEN VID GRÄNSPOLISEN I GÖTEBORG 18-19 Det finns en Brottsspaningsgrupp hos Gränspolisen i Göteborg vars huvuduppgift är att bekämpa den grova organiserade brottsligheten kring människosmugglingen. Brottspaningsgruppen jobbar i kommission ”från ax till limpa” och följer upp utlänningslagen som är stiftad av våra demokratiskt valda politiker i regering och riksdag Serbien – brottsintensiv och korrumperad miljö...... 22 Kartläggning av nätverk Under hösten 2006 startades ett nytt människosmugglingsärende upp av Brottsspaningsgruppen. Information som inkommit bearbetades (liknande spaningskoncept som Narkotikarotlarna använder sig utav mot grova narkotikabrott), vilket sedan ledde till att ett flertal personer med irakisk bakgrund kartlades. Det framgick att smugglingsorganisationen bestod av ett nätverk av personer vilka hade till en del olika arbetsuppgifter i organisationen. En frisörsalong på Hammarkulletorget i Göteborg var en samlingsplats för de inblandade. Denna och flera andra frisörsalonger ägdes av en huvudman genom bulvaner i organisationen. En bussresa i Belgrad ............................................. 23 Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet...... 26 Svenska pass i omlopp Några var experter på själva smugglingen av irakiska resenärer/flyktingar ifrån Syrien till Sverige. Några var experter på att förfalska pass och id-kort. En höll i huvudsak på med att införskaffa svenska pass som han köpte upp ifrån allmänheten för några hundralappar. Dessa sålde han sedan vidare till organisationen för 3 - 4.000 kronor. Passen användes sedan som underlag till förfalskningen. Även irakiska pass inköptes billigt här i Sverige för att sedan förfalskas och förses med svenska förfalskade viseringar. ID-kort såsom svenska körkort, svenska bankkort, svenska post-id kort etc. etc. tillverkades av smugglarna. Smugglare som smiter från tullkontroll Dyr paketresa till Sverige Pass och id-kort tillsammans med flygbiljett från Damaskus till Sverige ingick sedan i ett ”smugglingspaket” till varje resenär till en kostnad av 60 000 – 100 000 kronor. Betalningsvalutan har varit i US-dollar. – en fara för både personal och allmänhet ......... 28 Notiser ..................................................................... 29 Smugglarnas omkostnader har varit som högst 10 000 kr för varje resenär. Pengarna betalades till personerna i smugglingsorganisationen. Allt gjordes i vinstsyfte, smugglarna tog betalt för allt. I Damaskus fanns en medhjälpare till smugglarna här i Göteborg. Medhjälparen såg till att resenärerna fick ”gräddfil” genom polis och passkontroll på flygplatsen genom att han mutade dessa myndighetspersoner. Därefter har resenärerna flugit ifrån Damaskus in i Schengenområdet, oftast till Paris, där de sedan bytt flyg som tagit dem till Sverige, oftast till GöteborgLandvetter flygplats eller Skavsta flygplats. Resenärerna har gjort sig av med sina falska pass och id-kort och flygbiljetter genom att förstöra dem eller så har de lämnats tillbaks till smugglarna för återvinning. Resenärerna är då ”papperslösa” när de sedan söker asyl hos Migrationsverket. Ingen har då en aning om deras rätta identitet, egentligen. Verkstaden bestod bl.a. av kortprinter, scanner, stämplar, färgpennor m.m. m.m. Här fanns även 64 passhandlingar och inte minst 4 usb-minnen, vilka innehöll mängder av information och underlag för att förfalska pass och id-kort. Det är från denna verkstad som det har tillverkats svenska körkort, svenska post-id kort, svenska bank-id kort etc etc. Datorprogrammet photoshop har använts vid olika förfalskningsprocesser. Många åtalade Åklagaren kommer att väcka åtal mot sammanlagt tretton personer. Fram till den första rättegången, som började den 23 januari 2008, satt tre huvudpersoner häktade. Ärendet delades upp i två delar. Första delen innefattade åtal mot sju personer. Rättegången varade i sex veckor och dom meddelades den 10 april. (Göteborgs tingsrätt Mål nr B 620-07) En av dessa tre huvudmän blev dömd till 3 års fängelse för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling (maxstraffet är sex år), en annan till 3 års fängelse för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling + 5 års utvisning ur riket, den tredje fick 2 års fängelse för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling och grov urkundsförfalskning. De andra fick 10 resp. 6 och 4 månaders fängelse för grovt organiserande av människosmuggling resp. medhjälp och förberedelse till grov urkundsförfalskning. För en av dem ogillades åtalet. Tingsrätten skrev i domen: ”Tingrätten konstaterar att målet – i denna första del – har varit mycket omfattande. Förundersökningen, som har pågått i drygt ett år, är synnerligen omfångsrik och komplicerad”. Förfalskarverkstad i beslag Denna stora smugglingsorganisation har hållit på med sin verksamhet i Göteborg med omnejd under ett flertal år. Samtliga utom en (vilken jobbar som tolk) har under denna tid levt officiellt på socialbidrag. Samtliga är irakier men någon har hunnit bli svensk medborgare. Vid tillslaget den 20 februari 2007 mot denna stora organisation tog vi bl.a. i beslag sammanlagt 104 pass och ca 500 000 kronor i kontanter. Ett stort antal personer anhölls varav sju sedan blev häktade. Vi lyckades också beslagta en komplett förfalskarverkstad, enligt Statens Kriminaltekniska Laboratoriums utlåtande. Verkstaden var portabel och fanns i tre väskor vilka hade gömts undan i en förarhytt till en gammal lastbil. Denna verkstad kan anses som ”hjärtat i verksamheten”. Kostsam och komplicerad utredning Förundersökningsprotokollet i detta ärende omfattar 5 500 sidor. Utredningen blev kostsam då ärendet tillsammans med tolkräkningar i nuläget är uppe i 3,5 miljoner kronor. Vi har använt oss av telefonavlyssning och nära 22 000 samtal har tolkats på arabiska och östassyriska språket i ärendet. Advokatkostnaderna för den första delen i ärendet har kostat nära 4,5 miljoner kronor. Tre av de dömda har överklagat sina domar till hovrätten. Inom kort kommer ytterligare sex personer att åtalas i samma ärende. Kostnaderna kommer sålunda att öka. Det finns väldigt många smugglingsorganisationer i Sverige vilka jobbar ungefär på det sätt som nu i korthet redovisats. Vi har med kraft kunnat konstatera och påvisa hur denna smugglingsorganisation gått till väga och att det handlar om mycket stora summor pengar som den insmugglade fått betala till dessa människosmugglare. Enligt en rapport ifrån Rikskriminalpolisen (från SvD den 27 juni 2008): En stor del av den organiserande brottsligheten styrs från Sverige. Omkring en miljard kronor. Så stora intäkter beräknas den illegala människosmugglingen av irakier till Sverige ha inbringat, bara under 2007. Källor inom Polisen och Migrationsverket uppskattar att 90 till 95 procent av de omkring 18 500 irakier som sökte asyl i Sverige i fjol hade betalat olika nätverk av människosmugglare för resan till Sverige, inklusive eventuella förfalskade resedokument. Q 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 - en tekniktung myndighet TEXT: GUNNAR HERMANSSON FOTO: KUSTBEVAKNINGEN Den nya Svinesundsbron – efterlängtad förbindelse för många ................. 33 Kustbevakningen – en tekniktung myndighet.......... 42 Flygolyckan som startade USA-försvarets drogtestprogram .................................................. 46 K ustbevakningen firade 20 år som egen myndighet i somras. Före 1988 löd Kustbevakningen under tullen i mer än 300 år. Idag räknas KBV till en av våra brottsbekämpande myndigheter där man liksom tullen och polisen har ett prioriterat uppdrag att bekämpa narkotikasmuggling och grov organiserad brottslighet. Kustbevakningens har 12 miljöskyddsfartyg. Dessa används i första hand för oljebekämpning och i andra hand för övervakning. Kustbevakningsflyget Därutöver ansvarar Kustbevakningen för miljöräddning till sjöss för att minimera skadorna vid t.ex. oljeutsläpp. För detta arbete har man 12 specialutrustade miljöskyddsfartyg. Sjöövervakning innefattar sjösäkerhetsarbete med räddningsinsatser och rent polisiära ingripanden mot sjöfylleri och hastighetsöverträdelser eller annan vårdslöshet på sjön. KBV har numera, liksom tullen, rätt att ta alkoholutandningsprov och inleda förundersökningar om ratt- och sjöfylleri. Även övervakning av fiskeribestämmelserna åligger Kustbevakningen liksom kontroll av farligt gods. Narkotikabekämpning Hittills har Kustbevakningen inte varit någon stor aktör inom narkotikabekämpningen utan mest biträtt tull och polis. Däremot kan det när som helst hända att KBV gör ett större beslag av kokain under vattenlinjen på ett lastfartyg från Sydamerika. I Norge beslagtogs 152 kilo kokain som gömts i rodertrunken på ett fartyg. Det har kommit ett par tips till Sverige om misstänkt narkotikasmuggling på fartyg. Ett av tipsen kom från England via Europol. Det gällde ett parti kokain som misstänktes vara placerat i eller utanpå skrovet på ett fartyg som kom direkt från Venezuela till Viktoriahamnen i Luleå. Kokainet kunde vara gömt i torpeder som fästs på skrovet, i fartygets länssystem eller sjövattenintag eller i rodertrunken. Kustbevakningen har beställt tre nya stora kombinationsfartyg som tillverkas i Rumänien. Leverans från 2009. Alla fartygen ska kunna ta hand om större volymer olja, nödbogsera och släcka bränder till sjöss De egentliga mottagarna av narkotikan har egna dykare som tar hand om partiet när fartyget kommit till kaj. När Kustbevakningen får denna typ av information skickar man ner sina egna dykare för att genomsöka skrovet och de tänkta utrymmena. Detta är ett mycket tidsödande arbete på ett fartyg som kanske är mer än 200 meter långt. Man fann inget denna gång och kanske hade narkotikan plockats bort innan fartyget anlöpte Luleå. Ett annat fall gällde fartygen Atlantic Burnet och systerfartyget Royal Rescadora som kom från Sydamerika och misstankar om kokainsmuggling fanns. Royal Rescadora gick till Antwerpen och där fann man 32 kilo kokain i en torped som var fastsatt på skrovet. Atlantic B gick först till Finland och därefter till Skellefteå. Kustbevakningens dykare fann dock inget denna gång heller, men det är troligen bara en tidsfråga innan det händer. Kustbevakningen flygbas finns på Skavsta flygplats. Under 2008 har de gamla CASA 212-planen ersatts med tre nya DASH-8 Q300 som tillverkas i Kanada. I den hypermoderna utrustningen ombord ingår bl.a. en 360° spaningsradar som upptäcker fartygsekon på upp till 370 km. Under nosen på planen sitter en långdistanskamera som kan läsa fartygsnamn på upp till 15 km håll. Flygplanens sidspanande radar upptäcker oljeutsläpp på upp till 40 km avstånd. Huvuduppdraget för kustbevakningsflyget är att hitta och spåra oljespill och oljedumpning, men annan miljöövervakning, gränskontroller, fiskeriövervakning och sjöräddning ingår också i uppdraget. DASH-planens långa räckvidd gör att de utan pro- • • De nya DASH-8 Q300-planen skall bedriva övervakning och spaning längs hela den svenska kusten samt över Vänern och Mälaren året om. 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 Gods Flygfrakt kallas frakt som oftast kommer pallvis medan kurirpost oftast består av mindre paket eller brev som transporteras från dörr till dörr. Det är proffslogistik på hög nivå som gäller i dag. Gods från alla världsdelar kommer till eller passerar Landvetter flygplats. Även transitgods kontrolleras. När ett paket med droger påträffas på Landvetter flygplats är det flera avdelningar inom tullen i Göteborg som kan vara eller bli inblandade. Redan vid sextiden på morgonen är tullarna Olle Ling och Kjell Dahlqvist på plats för att välja ut vilket gods man ska söka på i dag. Då har man bara 45 minuter på sig att ringa upp och stoppa kurirpostpaket. Det måste ske på smidigast möjliga vis så att legalt flöde störs så lite som möjligt. Vid kontroll har man hjälp av narkotikahund och röntgen. En ryggsäck med hjälpmedel som mattkniv, tulltejp, kamera, snabbtest av narkotika är alltid med. Det är minst lika stort säkerhetstänk i flygplatsernas godsterminaler som bland flygpassagerare berättar Olle. Terrorhotet är inte begränsat till enbart persontrafiken. Thomas Hessius Ekman CHEFREDAKTÖR: Ett parkeringskvitto avslöjade att hon kört bil ner till tullens lokaler i centrala Göteborg. Vi körde henne till häktet på Aminogatan. Där vägrade man att ta emot henne. Det är för riskfyllt med GHB-påverkade personer. De blir lätt medvetslösa och risken för att de dör är överhängande. Kvinnan fick istället köras till psyket på Sahlgrenska. Väl där började hon få kramper och kunde inte greppa muggen med vattnet hon ville dricka eller knäppa upp sina byxor när hon behövde kissa.” Tullinspektör Michael Bellini röntgar bagage för att söka efter smuggelgods. Dygnet runt hela veckan kommer det in gods med flyg till Landvetter. Varje år landar och mellanlandar sammanlagt 120 000 ton gods på Sveriges andra största flygplats. Vad det gäller mängden gods har Landvetter lika stor trafik som Arlanda flygplats. På tullens Underrättelseenhet i Göteborg arbetar Lennart Alette med kurirgods och flygfrakt. Han berättar att flödet av denna typ av gods är stort och att mycket är av minutoperativt karaktär. Intressanta försändelser kräver snabba beslut. Man har inte lång tid på sig att agera för att inte störa seriösa importörer. – ”De som beställer via nätet verkar bestå av en hel del unga människor som känner sig anonyma ANSVARIG UTGIVARE: i sitt sökande efter droger”, säger Lennart Alette. – ”Föräldrar luras med anonyma avsändare eller med kuvert märkta med ’hobbyartiklar’. Vad man kan finna i dessa tillsynes oförargliga sändningar kan vara exempelvis anabola steroider, läkemedel, vapen eller narkotika. Men även preparat som påminner starkt om narkotika men ännu inte klassas som det.” Tullen bidrar med information till Folkhälsoinstitutets och Läkemedelsverkets förberedande arbete som sedan hamnar hos Socialdepartementet innan regeringen tar beslut om klassning. Ett sådant fall rörde en nybakad student. Han hade försökt göra affärer ihop med kompisar genom att importera en ännu oklassad rusgivande drog man funnit uppgifter om på Internet. Tullen fångade upp försändelsen. Snabbtest visade först på narkotika men ämnet visade sig vara Mephedrone. Eva Hedberg på tullkriminalen i Göteborg förhörde den 19-årige killen. Under förhöret med den 19-årige mannen satt han och snorade på ett sätt som Eva kopplade ihop med kokainmissbruk. Han berättade att han snortade Mephedrone genom näsan. Det verkade som att slemhinnor skadades på liknande vis som av kokain. Killen berättade om det från början starka ruset och de inledningsvis positiva känslorna. Han beskrev det som att han ”till och med klarade av” att lyssna på ravemusik under ruset. Efter den första experimenterande perioden ökade han på dosen. Ibland tog han flera dagar i sträck och gick ner i vikt. I avtändningsfasen var han deprimerad och kunde bli mycket aggressiv. Han mådde allt sämre. 19-åringen säger att han inte använder så mycket av drogen längre men försöker han sluta helt så mår han väldigt dåligt. Eva Hedberg berättar om ett annat aktuellt fall. Det rör sig om ett ärende med GBL och GHB som har kommit in via kurirgods. Efter en spaningsiakttagelse i ankomsthallen genomsökte tullen två resenärers bagage och fann både opium, narkotikaklassade läkemedel och anabola steroider. ”Jag hade en kvinna på förhör. Hon var i 30-årsåldern och mamma till två ganska små barn. Kvinnan var inblandad i GBL/GHB-härvan som vi började nysta upp i försomras. Hon berättade att hon tog GHB varannan timme. GBL klarade hon inte av att dricka. Hon varvade intaget av GHB med amfetamin. När förhöret pågått i några timmar frågade jag henne hur hon kände sig nu, eftersom hon inte tagit något på flera timmar. Hon svarade att det inte var några problem, men bad att få gå på toaletten. Då upptäckte jag att hon hade något instoppat innan för byxlinningen. Det visade det sig vara en liten flaska GHB. 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 Full pott Den dagen jag besöker Landvetter flygplats gör man kontroll på en flight från Iran. En ung man ses lämna över något till en äldre medpassagerare innan de passerar tullkontrollen. Det visar sig vara ett cigarettpaket. Man väljer att visitera båda männen. I den unga mannens bagage hittar man narkotikaklassade tabletter samt anabola steroider. Inlindat i tyg och plast påträffas opium i den äldre mannens bagage. Mannen förnekar och säger sig tro att någon hämnats på honom genom att dölja narkotikan i hans väska. Den yngre mannen har även skickat ca 35 kg flygfraktgods med samma plan. Kontroll av godset ger ytterligare beslag av anabola steroider, narkotikaklassade tabletter samt en säck med cigarettlimpor. Självmordsbrev Ett godsbeslag kan rädda liv. Det finns det bevis på. I samband med ett beslag av GHB gick tullkriminalen in i en lägenhet för att gripa mottagaren. Vid husrannsakan påträffades en ung man som just placerat ett brev på köksbordet. Brevet var ett avskedsbrev till pojkens mamma. Han skulle just ta sitt eget liv. Ännu en transport till psykakuten. Listan kan göras lång Eva Bornius, som arbetar som gruppchef för tullen på flygplatsen, berättar att man under den senaste tiden påträffat allt från anabola steroider, kokain, sprutor och kanyler, flytande opium, khat, tårgas, vapen, falsk Viagra, knogjärn, elpistoler, expanderbatong. Listan kan göras lång. Många människor berörs. De unga som skadar sig själva genom att missbruka preparat och därmed skadar föräldrar, syskon, pojk- och flickvänner… även den listan kan göras lång. Q 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 OMSLAGET: ADRESS: En ökande mängd gods och även smuggelvaror transporteras med flyg. Foto: Steve Woods. SNPF:s hemsida: www.snpf.org En annan typ av varor man kan råka på bland flygfrakt och kurirgods är vad tullen brukar kalla ”imma”, immaterialrättgods. Bland flygfraktgodset handlar det ofta om varumärkesförfalskade kläder klockor, telefoner och mediciner. Gruppen som arbetar med detta försöker även överblicka legal import och export av vapen för att upptäcka smuggling i samband med dessa sändningar. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: Gunnar Hermansson (HG) SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Fax: 031-739 24 17 TEXT OCH FOTO: JESSICA VIKBERG Unga och nya droger Tidskrift övervakning och kontroll för att öka säkerheten, skydda miljön samt begränsa brottsligheten till sjöss person- och varukontroll till sjöss kontroll av fisket till sjöss samt en samordnad landnings- och kvalitetskontroll av fisk medverkan i internationellt samarbete för att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning och miljöskydd • räddningstjänst till sjöss Källa: www.kustbevakningen.se • • Varumärkesförfalskning 54-55 Kristianstad Airport siktar mot nya höjder ............... 63 NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Fakta: Kustbevakningen Kustbevakningen övervakar, räddar och hjälper till sjöss och har ett nära samarbete med Polisen, Tullverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket m.fl. myndigheter. Verksamheten genomförs med hjälp av ett trettiotal sjöövervakningsfartyg, 12 miljöskyddsfartyg, 2 kombinationsfartyg, 3 flygplan, 3 svävare, ett 50tal arbetsbåtar samt ett flertal fordon. Drygt 800 personer är anställda i Kustbevakningen och finns på 26 kustbevakningsstationer inklusive flygkuststationen på Skavsta flygplats. Den centrala ledningen sitter i Karlskrona och den operativa verksamheten styrs från fyra regionala ledningscentraler placerade i Härnösand, Stockholm, Göteborg och Karlskrona. Tullen på Landvetter träffar på det mesta Skavsta – stor flygplats i trång kostym.................... 58 Svenska blem kan flyga från Skavsta till nordligaste Sverige och åter utan att tanka. Kustbevakningsflyget har verkligen fått ett lyft. Q Verksamheten är koncentrerad till 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 Allt mer brott i den globala ekonomin...................... 50 Tullen på Landvetter träffar på det mesta ............... 54 42-43 Kustbevakningen, KBV, är en myndighet som samverkar med polis och tull och i denna roll får KBV allt oftare medverka och biträda med sina resurser och sin moderna teknik i form av dykare, båtar, flygplan med mera. Miljö, fiskeri och sjösäkerhet Tullmyndigheter ökar underrättelsesamarbetet....... 38 Kustbevakningen PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon: 0471-482 50 ISSN 1101-6817 X/08 Årgång 21 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1 THOMAS HESSIUS EKMAN ORDFÖRANDE Hej alla som STÄLLER UPP mot narkotikabrottligheten! Svenska Narkotikapolisföreningen som gjort denna tidning är en ideell förening för anställda inom Polisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Kustbevakningen. Vi arrangerar egna utbildningsdagar och konferenser runt om i Sverige. Vi har också en kampanj som vi kallar för ”STÄLL UPP mot narkotika”. Med detta motto arrangerar vi företagskonferenser, information i idrottsklubbar, skolor mm. Tyvärr ser vi att narkotikan finns i alla miljöer i samhället. Alla kan bidra på sitt sätt genom att ta ställning mot narkotikan oavsett var vi bor och var vi jobbar. Det är viktigt att vi är många som tar avstånd mot narkotikamissbruk och dess konsekvenser. Själv har jag jobbat som polis i snart 30 år, varav 15 på en gatulangningsgrupp i Göteborg. Genom min poliskarriär har jag kommit i kontakt med tusentals missbrukare och langare. Med var jag har sett och hört kan jag inte gå med på någon som helst liberalisering. Det är inte ett värdigt liv att knarka. Och alla missbrukare har familj och vänner som lider när de ser sina egna må sämre och sämre eller kanske dör i narkotikans konsekvenser. Därför är det viktigt att vi alla ställer upp mot narkotikan. Jag vill tacka alla annonsörer och andra medverkande i tidningen. Det är tack vare er som denna tidning har kommit till. Tillsammans blir vi starka. GUNNAR HERMANSSON CHEFREDAKTÖR De som smugglar narkotika och andra droger har det inte alltid så lätt. Medan legala transporter sker med öppna kort, med en intrimmad logistik och i samarbete, måste smugglarna gömma sina varor, riskera att bli lurade av opålitliga kompanjoner eller att bli avslöjade av myndigheter och riskera långa fängelsestraff. Att dyka ner och sätta fast ett narkotikaparti på skrovet av ett lastfartyg eller bygga in drogerna i maskindelar eller i fordon är arbete för fackmän. Själva transporten till mottagaren av de illegala drogerna sköts sedan av ovetande rederier, åkerier eller flygbolag. Omhändertagandet av den dolda lasten vid slutdestinationen är ofta den mest känsliga delen för smugglarligorna. Det är här många narkotikatransporter blir avslöjade, oftast beroende på att de kriminellas logistik inte alls är lika väl fungerande som transportföretagens. Det är här alla vi som arbetar på den legala sidan kan göra en insats. Med lite säkerhetstänkande kan vi upptänka om något inte stämmer. Lasten kanske inte stämmer överens med mottagaren, fraktkostnaden är högre än varuvärdet eller något annat som avviker från det normala. Kanske kan innehållet i några artiklar i denna tidning ge lite nya tankar. Om vi alla hjälps åt blir smugglarnas tillvaro ännu svårare. Besök också gärna vår hemsida www.snpf.org där ni bland annat kan läsa vår ordinarie medlemstidning. Fakta om SNPF Svenska Narkotikapolisföreningen, SNPF, är en ideell förening som bildades 1987. Antalet medlemmar är idag nästan 3000, varav de flesta är anställda inom polisen, tullen eller åklagarväsendet. Föreningens syfte är att främja utbildning och forskning inom narkotikabekämpningens område som är till nytta för rättsväsendet. Medlemmarna får ökade kunskaper inom sina respektive verksamheter genom den högklassiga utbildning som föreningen tillhandahåller vid de årliga utbildnings- 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN konferenserna, samt genom medlemstidningen som utkommer med fyra nummer per år. SNPF stödjer enskilda medlemmar genom stipendier och bidrag för resor och andra aktiviteter som är förenliga med föreningens verksamhet. Föreningens arbete finansieras främst genom bidrag från enskilda företag och organisationer samt genom föreningens företagsklubb. Dessutom är medlemsavgifter och bidrag från myndigheter väsentliga för föreningen. Full fart i Stockholms hamntrafik TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON Frihamnsområdet i Lilla Värtan i Stockholm trafikeras flitigt dygnet runt av såväl färjor som kryssningsfartyg samt av lastbilar, bussar, järnvägsvagnar och personbilar. S larvigt brukar det kallas för Frihamnen. Vän av ordning vet dock att det i själva verket handlar om tre hamnar som sitter ihop och förenas av en fjärd i Stockholms skärgård. Fjärden heter Lilla Värtan. Den ostligaste hamnen är Loudden. På denna udde byggde Stockholms stad oljecisterner redan 1928. Loudden fungerar idag som containerhamn. I mitten finns det som egentligen kallas för Frihamnen. Frihamnen domineras av Tallinks färjeterminal. I Frihamnen finns också många av de klassiska aktörerna, bland annat Banankompaniet. Längst bort i väst finns Värtahamnen. Värtahamnen domineras av Silja Lines terminal. Intensiv trafik Under 2007 trafikerades Värtahamnen och Frihamnen av cirka 2 200 färjeanlöp, 3,4 miljoner färjepassagerare och ca 150 000 kryssningspassagerare, 66 000 lastbilar, 32 000 trailers, 10 000 bussar och 10 000 järnvägsvagnar. Huvuddelen av det gods som kommer till Stockholms hamnar har Stockholm-Mälardalsregionen som slutdestination. Stockholm är också Sveriges i särklass största kryssningsdestination och många av kryssningsfartygen anlöper Frihamnen. I början av maj 2008 invigdes en ny kryssningsterminal i Frihamnen för att ännu bättre kunna ta emot kryssningsresenärerna. En salig blandning I området runt dessa tre hamnar pågår det dygnet runt aktiviteter. Det är dock inte enbart transportsektorn som svarar för aktiviteterna. När man kör sin lastbil i hamnområdet får man hålla tungan rätt i mun. Risken finns annars att man kör över någon tv-profil med uppdrag som stuntman eller någon skönsjungande idol. Både SVT, TV 4 och en rad fristående produktionsbolag inom film och media har lokaler och aktiviteter i området. Man kan se allt ifrån idolinspelningar till Filip och Fredrik körandes omkring i monstertruckar. I hamnområdet finns även filialer för olika detaljhandSVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3 Vilken kontainer ska man prioritera? lare. Den som gillar antikviteter kan besöka Stockholms Auktionshus som har lokaler i området. ”Vi var inställda på att lämna platsen i kistor” Med jämna mellanrum blossar debatten upp om lämpligheten med tunga godstransporter genom centrala Stockholm. Transportleden från hamnen går ju via Valhallavägen och vidare ned till Roslagstull och Norrtull. Här ska yrkesförarna tränga sig fram mellan vägbyggen, kollektivtrafik och morgonstressade stockholmstrafikanter. Särskilt infekterad har debatten varit när det gäller transporter av farligt gods. 1998 inträffade en mycket allvarlig olycka med en tankbil fylld med gasol. Olyckan skedde tidigt på morgonen på Tegeluddsvägen mellan Frihamnen och Gärdet. Kopplingen till lastbilens gasoltank slets sönder med påföljden att gasol började sippra ut. Gasol i rätt blandning med syre ger en extremt lätt antändningsgrad. Det kan räcka med tändningen från en bilmotor för att allt ska explodera. Som tur var ägde olyckan rum mycket tidigt på morgonen. Rusningstrafiken hade inte kommit igång. Den förste privatbilist som råkade köra fram mot olyckplatsen var själv en erfaren förare av farligt gods. Han förstod genast allvaret i situationen. Han tvär- 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN ställde sin privata bil och blockerade Tegeluddsvägen. Därigenom lyckades han förhindra andra bilister från att köra in och riskera att antända gasmolnet. I efterhand bekräftade räddningstjänsten att det skulle ha blivit en katastrof om gasmolnet hade exploderat. Detta hade förmodligen resulterat i en explosionsartad brand vars detonationskraft hade förstört allt inom en radie av 250-300 meter. Detta skulle ha inneburit att flera hyreshus med hundratals människor hade utplånats. Det var en av brandmännen som deltog i denna insats som sa att de var beredda på att lämna olyckplatsen i kistor. Gasolhanteringen är numera flyttad. Fortfarande fraktas dock bensin, diesel, brännoljor och flygfotogen. Vy över Frihamnen från Kaknästornet. Köer både av och på färjan. Man beräknar det till omkring 50 till 55 000 transporter varje år. För att möta kraven om tillgänglighet och behovet av transporter med kraven på säkerhet krävs god planering. Det som idag verkar vara den troligaste lösningen är den planerade anslutningen till Norra länken som beräknas vara klar 2015. Skulle på skidsemester med ”snö” i väskorna. I februari i år togs en bil ut för kontroll av tullen. Bilen kom av färjan som anlöpt från Tallinn. I bilen färdades två män samt en kvinna och hennes två barn. I en väska med skidkläder hittades 14 kg metamfetamin samt 40 000 narkotikaklassade tabletter. En av männen tog på sig ansvaret för väskan och erkände smuggling för annan persons räkning. Han hävdade dock att han trodde att innehållet i väskan var cigaretter och att det var dessa han skulle smuggla. Den andra mannen samt kvinnan hävdade att de enbart gav den förste mannen skjuts. De uppgav att syftet med deras resa var att åka på skidsemester. Ingen av dem kunde dock uppge vilken skidort de skulle åka till. De kunde inte heller hänvisa till någon bokning av hotell eller liknande. Parets historia lämnade många frågetecken. Det mest förslagna i smugglingen förefaller vara att de har använt sina barn som en del av täckmanteln. Vad smugglas och hur smugglas det? Tullverket arbetar med flera olika metoder. En av de viktigaste är dock samverkan. I Stockholms hamnar arbetar tullen aktivt i samverkan med bland annat speditionsfirmor. Inom ansvarsområdet finns inte bara Frihamnen utan även Kapellskär och Nynäshamn. Smugglingen är den traditionella. Den förekommer i såväl godstrafikens lastbilar, personbilar, på passagerare samt i containers. När det gäller narkotika så är de vanligaste beslagen på senare tid metamfetamin, nästan uteslutande tillverkad i Litauen. Hittills i år har man tagit 21 kilo i beslag. När det gäller containerhanteringen så bjuder denna ett särskilt problem. De flesta containers kommer från Kina. Dessa är ”gasade” dvs. besprutade mot ohyra och insekter. Det kräver stora resurser och hjälpmedel för att genomsöka dessa containers. Personalen måste bland annat utrustas med skyddsmask och speciella dräkter för att inte få i sig kemikalier. Detta innebär att en misstanke måste vara väldigt konkret för att man ska göra denna prioritering. Smuggling av tobak är ett annat stort problem. Den senaste trenden är att smuggling av snus har ökat. Smugglingen av cigaretter och snus är svår att komma åt. Den är omfattande men bedrivs småskaligt av organiserade ligor. Dessa ligor bedriver förspaning för att hålla koll på tulltjänstemännen. De smugglar dels i personbilar men även genom att bära över i resväskor direkt från färjan. När det kommer till kontroll så är de också beredda att göra allt för att undkomma. Detta år försökte en av snussmugglarna att köra över en tulltjänsteman. Mottagare av den smugglade tobaken är mindre noggranna tobakister i Stockholmsområdet och Mälardalsregionen. Tobakssmugglingen kan tyckas vara oskyldig men omsätter i själva verket enorma summor pengar varje år. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 7 Tullverkets kontroll av gods i containertrafiken TEXT: CHRISTINA HASSELGREN OCH HANS SVENSSON, UNDERRÄTTELSE, JOAKIM OLSSON, GRÄNSKONTROLL, PETER LINDQVIST, STRATEGISK UNDERRÄTTELSE, TULLVERKET KC-GODS, GÖTEBORG. REDIGERING: HEIDI JOENSUU. FOTO: TULLVERKET Selektering i containertrafiken Tullverket började på 80-talet i blygsam skala med att besöka rederierna i Göteborg för att ”läsa” manifest. Förhoppningen var förstås att hitta suspekta sändningar i godsflödet. Efterhand som volymen av gods i container ökade blev detta praktiskt omöjligt. Numera sänds de flesta uppgifter via e-post till Göteborg där selektering av containers sker för hela landet. Arbetet är mycket omfattande. Till Sverige ankommer dagligen 2 000 containrar, 4 300 lastfordon, 200 ton flygfraktgods, 90 fartyg (förutom alla färjor) och 350 godstågvagnar. Många av dessa transporter kommer från, ur smugglingshänseende, intressanta områden. Bara till Göteborg, som är Skandinaviens största hamn, kommer det för närvarande ca 400 000 container per år. Hjälpmedel Till stor hjälp för selekterarna är de tullare som arbetar med SMT (Samverkan mot tullbrottslighet). De besöker rederier, speditörer m.m. för att informera företagen om att vara uppmärksamma på avvikelser i godsflödet. Detta kan indikera en presumtiv smuggling och företagen uppmanas då att ringa tullen. Ett annat nödvändigt hjälpmedel är de internationella kontakterna. Tullverket har sedan lång tid ett intensifierat samarbete med de Europeiska hamnarna. I detta samarbete utbyts underrättelser inom det maritima området d.v.s. containrar och fartyg. Inom EU anordnas vidare internationella operationer inriktade mot vissa smuggelvaror, exempelvis kokain från Sydamerika, cigaretter från Kina eller liknande. Det kanske viktigaste med dessa operationer är det ökade samarbetet mellan tulladministrationerna inom EU, samt de många personliga kontakter som upprättas. Juridiska och tekniska förbättringsområden Tullverket får idag in en strid ström av godsmanifest som rör transporter i container, lastbil och flygfraktsflödet. På grund av att informationen inkommer till Tullverket i alla möjliga och omöjliga filformat, per fax eller med post försvåras selekteringsarbetet betydligt. Transportföretagen är skyldiga att lämna uppgifterna, men får välja på vilket sätt dom lämnas. I praktiken kan ett transportföretag välja att lämna uppgifterna 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Till Sveriges och Skandinaviens största hamn kommer 400 000 containrar varje år. muntligen. Tanken vid utformandet av lagen som ger Tullverket denna befogenhet var att dessa uppgifter inte skulle databehandlas av tullen. Idag är behovet av databehandling enormt stort för att underlätta och/eller kunna bearbeta all denna information elektroniskt. Manifest inkommer elektroniskt i olika format, t.ex. pdf. txt, excel mm. En lagförändring som skulle göra det möjligt att kräva uppgifterna i gemensam form skulle underlätta arbetet enormt mycket. Tullverket skulle kunna lägga in olika parametrar elektroniskt för att snabbt plocka ut risksändningar. Med dagens lagstöd har vi inte den möjligheten. Man får naturligtvis inte glömma att det är tulltjänstemannen som gör den slutgiltiga bedömningen om en sändning är intressant Skannerbilen är ett hjälpmedel i tullens arbete vid undersökning av trailers och containers. På ett stort lastfartyg ter sig en enstaka container ganska liten. eller inte, men med datastöd skulle arbetet bli betydligt effektivare. Dagens kontrolluppslag är en 40 fots container från Mellanöstern. Det verkar bli en fin och solig sommardag - tyvärr... Temperaturen stiger snabbt inne i en container. Redan vid tidig lunch kan termometern visa på temperaturer kring 60 grader Celsius. Framtiden Den 1 juli 2009 implementeras en ny EU-lagstiftning (Regulation 1875/2006) som rör all godstrafik från tredjeland till den Europeiska Unionen. Den innebär i korthet att trafiken ska aviseras i god tid innan ankomst; Container Lastfordon Tåg Flyggods 24 timmar innan containern lastas på fartyget i utlandet Senast en timme före ankomst till respektive land Senast 2 timmar före ankomst till respektive land Senast när flygplanet med godset startar Denna lagstiftning öppnar naturligtvis nya möjligheter, speciellt som uppgifterna som ska redovisas i aviseringarna är mycket mer omfattande än de som är tillgängliga idag. Anledningen till att de nya reglerna införs är för att förstärka områdena skydd och säkerhet. Alltså öka skyddet mot kommande, misstänkt terrorverksamhet. De uppgifter som kommer att begäras inom EU efter den 1 juli 2009 är bl.a. avsändare, mottagare, fraktförare, datum och tid för ankomst, varubeskrivning m.m., totalt 31 olika uppgifter. Förhandsinformation i all ära, men det som kan bli verkligt utslagsgivande är om ett sofistikerat IT-verktyg kan implementeras vid de olika tulladministrationerna i de 27 olika medlemsländerna. Om det sker så kommer det att bli avsevärt svårare för kriminella organisationer eller privatpersoner att lyckas få igenom varor eller föremål som är förbjudna eller införselreglerade. Inblick i det faktiska kontrollarbetet Två man börjar med att köra ut ett av kontrollstyrkans hjälpmedel i arbetet - skannerbilen. Efter avslutad skanning bestämmer operatören om intresse finns för fortsatt kontroll. Dagens container visar på tydlig avvikelse längst in i lasten. Konstigt nog placerar folk nästan alltid det gods som de inte vill att tullen skall kika på längst in. Allting vore mycket lättare om det stod placerat ytterst. Det är nu som vårt tunga jobb börjar - containerkontrollen. Dörrarna öppnas och vi får se vad som kommer att bli vår arbetsuppgift de närmaste 2-3 dagarna. Hela lasten består utav kolsäckar. Varje säck väger ca 40 kg. Opallat såklart. Allt måste läggas på pall av oss. Med tanke på riskerna med allt koldamm så beordras andningsskydd på och täckande klädsel för armar och ben. Man får arbeta sig sakta uppifrån och ner. Och sakta går det. Koldammet yr och sätter sig som cement på precis allting. Sikten blir bara sämre och sämre där inne i containern. Glasögon beordras på av gruppchefen. Hela tiden finns risken för ras. Till slut har gruppen lyckats med att lossa kolet fram till den avvikelse som man var intresserad av. Det visar sig vara en annan typ av kol. Efter hundsök och narkotikatest stickprovsvis konstaterar vi att det inte finns något artfrämmande gods. Nu skall hela lasten in igen. De som tror att det är mest arbetsamt att lossa en container har fel. Det är betydligt värre att lasta den. Allting måste lyftas på plats. Stöttas och säkras. Tack och lov blir det morgondagens problem, det hinns inte med idag.” ”Klockan är runt halv sju på morgonen och gruppen träffas för en ny arbetsdag i Tullverkets tjänst. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 11 Receptfritt på nätet - lukrativ affärsidé TEXT: GUNNAR HERMANSSON Att sälja läkemedel via Internetapotek kan vara en lukrativ affär, men det kan också sluta i fängelse. Denna bittra erfarenhet gjorde nyligen några svenska företagare. A ffärsidén var att skapa hemsidor på Internet där man erbjöd försäljning av en stor mängd läkemedel av olika slag. Hemsidorna var placerade på servrar i andra länder och all hantering av preparaten sköttes utomlands. Genom att inte sälja till kunder i Sverige räknade man med att vara oåtkomlig för den svenska rättvisan. Problemet var att en stor del av de läkemedel man sålde var klassade som narkotika. Kompisar med sinne för affärer Det hela började 2002. Barndomskamraterna Thomas och Magnus, som nu är i 40-årsåldern, hade börjat utveckla idén om att sälja läkemedel via Internetapotek. De hade insett att begärliga läkemedel kunde köpas in billigt och enkelt i vissa länder och säljas via Internet till mångdubbelt högre priser till kunder i västvärlden och i synnerhet till amerikaner. Genom att Internet är globalt har handeln med läkemedelsdroger online fått en dramatisk ökning. Thomas och Magnus, som båda har tidigare erfarenhet av internationella affärer, behövde hjälp att skapa en hemsida. Magnus tog kontakt med en ITkonsult som han kände sedan ungdomsåren i Märsta. IT-konsulten åtog sig uppdraget och skapade hemsidan www.247-drugstore.com. Den blev klar i början av 2003 och placerades på en server i ett webhotell i Australien. Han gjorde också hemsidan www.no1onlinepharmacy.com. Utbudet av läkemedel var stort på dessa båda snarlika hemsidor. Men långt ifrån alla preparat fanns tillgängliga för försäljning utan fungerade mest som ”lockvaror”. All hantering av preparat skedde utomlands Det var också viktigt för de båda huvudmännen att all preparathantering skedde utomlands och därför behövdes ytterligare medhjälpare. Sten, en annan gammal gemensam skolkamrat från Märsta, åtog sig att arbeta för dem i Barcelona i Spanien, där han tidvis 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 247-drugstore.com var den första hemsidan och också den som svarade för den största försäljningsvolymen. Merparten av kunderna fanns i USA. bott. Stens uppdrag var att ta emot listor över läkemedel som beställts av kunder i olika länder. Läkemedlen köpte Sten in på olika apotek i Barcelona. Ett flertal av beställningarna gällde substansen karisoprodol (Somadril) som är narkotikaklassat i Sverige men inte i Spanien. Sten förpackade läkemedel enligt beställningarna i vadderade kuvert som postades till mottagarna. Ännu en distributör, en ”shipping-point” behövdes i Spanien. Håkan, en gammal bekant till Magnus, stationerades i Valencia för att göra samma jobb som Sten gjorde i Barcelona. Både Sten och Håkan, som i början inte kände till varandras existens, öppnade bankkonton i Spanien där pengar sattes in från dem som beställde läkemedlen. Pengarna skickades vidare till konton i Lettland och Schweiz, konton som Sten hade öppnat. De två huvudmännen agerade i bakgrunden utan att deras namn fanns på några handlingar som gällde registrering av hemsidor, öppnande av bankkonton eller företagsaffärer utomlands. Thomas kontrollerade alla beställningar av preparat som gjordes via hemsidorna och han skickade listor till sina ”shippingpoints”. Magnus engagerade medhjälpare bland sina gamla bekanta. Ännu en web-master åtog sig att skapa en tredje hemsida, www.personalonlinepharmacy.com. En annan gammal bekant, Elie, anlitades för att skaffa ytterligare en distributör i Bulgarien. Elie fick kontakt med en man i Varna som han lärde upp. Elie försåg bulgaren med de narkotikaklassade tabletterna diazepam och bromazepam som skulle skickas till kunder över hela världen. Härvan avslöjades i Bulgarien Anledningen till att hela denna historia avslöjades var att bulgarisk polis blivit uppmärksammade på att den stora mängden försändelser, som kontaktpersonen i Varna lämnade till postkontoret varje dag, innehöll internationellt klassade läkemedel. Bulgaren greps i januari 2006 och berättade för polisen vem som anlitat honom. Det var då svensk polis blev inkopplad. En förundersökning inleddes i Sverige och det tog utredare på Rikskriminalen ett år att kartlägga verksamheten och vilka som låg bakom. I början av 2007 greps Thomas i sin flotta villa i Skåne och Magnus greps i Thailand. Det tog sedan ytterligare ett år av utredande innan åtal kunde väckas mot alla de sju inblandade svenskarna. via de tre Internetapoteken till ett värde av minst 9,6 miljoner kronor. Vidare hade andra receptbelagda läkemedel sålts för minst 19,2 miljoner kronor. Affärerna hade givetvis inte bokförts och redovisats till Skattemyndigheten. Samtliga sju dömdes för grova narkotikabrott och några av dem också för grovt bokföringsbrott. Påföljderna löd på 8 års fängelse för Thomas, sex år för Magnus och mellan 4,5 och 2 år för de övriga. Till detta kommer kraftiga skadestånd på totalt ca 5 miljoner kronor. Det skall också påpekas att samtliga sju var ostraffade tidigare. Några avslutande fakta I den omfattande förundersökningen uppdagades att distributörer, ”shipping-points”, funnits även i Hongkong och i Sydafrika. Preparaten införskaffades på apotek av de olika distributörerna, men man hade också beställt ”skräpprodukter” från Indien, vilket medförde många klagomål från kunder. För att locka kunder till hemsidorna betalade huvudmännen för positiva inlägg om sin verksamhet till olika forum på Internet. Ett sådant forum fick för detta 10.000 UDS per månad! Hela verksamheten beräknas ha omsatt ca 40 miljoner kronor. Rättegången i Attunda tingsrätt pågick i 14 dagar och domen omfattade 89 sidor. Advokatkostnaderna, som bekostas av det allmänna, uppgick till drygt 6,2 miljoner kronor. Q Fängelsestraff för narkotikahandel Åklagaren påstod i åtalet att minst 1,2 miljoner narkotikaklassade tabletter (troligen det dubbla) sålts Varning för nätapotek Läkemedelsverket varnar för inköp av mediciner på Internet i sin nya annonskampanj. Med hjälp av det falska företagsnamnet Crimemedicin. com vill Läkemedelsverket informera om hur farligt det är att köpa mediciner på Internet. Mer än 95 procent av nätapoteken är inte registrerade som legitima läkemedelssajter och allt större del av utbudet är illegalt tillverkat. Det finns givetvis heller inget krav på recept för att få köpa läkemedel på dessa Internetapotek. I sin kampanj, som kostar 20 miljoner kronor, varnar Läkemedelsverket för risken att via nätapotek få t.ex. falska Viagra eller viktminskningsmedel eller antibiotika som kan vara skadliga att använda. Alla typer av läkemedel finns idag till salu på nätet och det är uppenbart att läkemedelsindustrin också har ett intresse av att få folk att avstå från att handla sin medicin via nätapotek. På www.crimemedicine.com visas en film om den farliga illegala droghandeln som finns på nätet. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 15 Människosmuggling - en organiserad och resurskrävande brottslighet TEXT: GÖRAN LARSSON BROTTSSPANINGSGRUPPEN VID GRÄNSPOLISEN I GÖTEBORG Det finns en Brottsspaningsgrupp hos Gränspolisen i Göteborg vars huvuduppgift är att bekämpa den grova organiserade brottsligheten kring människosmugglingen. Brottspaningsgruppen jobbar i kommission ”från ax till limpa” och följer upp utlänningslagen som är stiftad av våra demokratiskt valda politiker i regering och riksdag Kartläggning av nätverk Under hösten 2006 startades ett nytt människosmugglingsärende upp av Brottsspaningsgruppen. Information som inkommit bearbetades (liknande spaningskoncept som Narkotikarotlarna använder sig utav mot grova narkotikabrott), vilket sedan ledde till att ett flertal personer med irakisk bakgrund kartlades. Det framgick att smugglingsorganisationen bestod av ett nätverk av personer vilka hade till en del olika arbetsuppgifter i organisationen. En frisörsalong på Hammarkulletorget i Göteborg var en samlingsplats för de inblandade. Denna och flera andra frisörsalonger ägdes av en huvudman genom bulvaner i organisationen. Svenska pass i omlopp Några var experter på själva smugglingen av irakiska resenärer/flyktingar ifrån Syrien till Sverige. Några var experter på att förfalska pass och id-kort. En höll i huvudsak på med att införskaffa svenska pass som han köpte upp ifrån allmänheten för några hundralappar. Dessa sålde han sedan vidare till organisationen för 3 - 4.000 kronor. Passen användes sedan som underlag till förfalskningen. Även irakiska pass inköptes billigt här i Sverige för att sedan förfalskas och förses med svenska förfalskade viseringar. ID-kort såsom svenska körkort, svenska bankkort, svenska post-id kort etc. etc. tillverkades av smugglarna. Dyr paketresa till Sverige Pass och id-kort tillsammans med flygbiljett från Damaskus till Sverige ingick sedan i ett ”smugglingspaket” till varje resenär till en kostnad av 60 000 – 100 000 kronor. Betalningsvalutan har varit i US-dollar. 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Smugglarnas omkostnader har varit som högst 10 000 kr för varje resenär. Pengarna betalades till personerna i smugglingsorganisationen. Allt gjordes i vinstsyfte, smugglarna tog betalt för allt. I Damaskus fanns en medhjälpare till smugglarna här i Göteborg. Medhjälparen såg till att resenärerna fick ”gräddfil” genom polis och passkontroll på flygplatsen genom att han mutade dessa myndighetspersoner. Därefter har resenärerna flugit ifrån Damaskus in i Schengenområdet, oftast till Paris, där de sedan bytt flyg som tagit dem till Sverige, oftast till GöteborgLandvetter flygplats eller Skavsta flygplats. Resenärerna har gjort sig av med sina falska pass och id-kort och flygbiljetter genom att förstöra dem eller så har de lämnats tillbaks till smugglarna för återvinning. Resenärerna är då ”papperslösa” när de sedan söker asyl hos Migrationsverket. Ingen har då en aning om deras rätta identitet, egentligen. Förfalskarverkstad i beslag Denna stora smugglingsorganisation har hållit på med sin verksamhet i Göteborg med omnejd under ett flertal år. Samtliga utom en (vilken jobbar som tolk) har under denna tid levt officiellt på socialbidrag. Samtliga är irakier men någon har hunnit bli svensk medborgare. Vid tillslaget den 20 februari 2007 mot denna stora organisation tog vi bl.a. i beslag sammanlagt 104 pass och ca 500 000 kronor i kontanter. Ett stort antal personer anhölls varav sju sedan blev häktade. Vi lyckades också beslagta en komplett förfalskarverkstad, enligt Statens Kriminaltekniska Laboratoriums utlåtande. Verkstaden var portabel och fanns i tre väskor vilka hade gömts undan i en förarhytt till en gammal lastbil. Denna verkstad kan anses som ”hjärtat i verksamheten”. Verkstaden bestod bl.a. av kortprinter, scanner, stämplar, färgpennor m.m. m.m. Här fanns även 64 passhandlingar och inte minst 4 usb-minnen, vilka innehöll mängder av information och underlag för att förfalska pass och id-kort. Det är från denna verkstad som det har tillverkats svenska körkort, svenska post-id kort, svenska bank-id kort etc etc. Datorprogrammet photoshop har använts vid olika förfalskningsprocesser. Många åtalade Åklagaren kommer att väcka åtal mot sammanlagt tretton personer. Fram till den första rättegången, som började den 23 januari 2008, satt tre huvudpersoner häktade. Ärendet delades upp i två delar. Första delen innefattade åtal mot sju personer. Rättegången varade i sex veckor och dom meddelades den 10 april. (Göteborgs tingsrätt Mål nr B 620-07) En av dessa tre huvudmän blev dömd till 3 års fängelse för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling (maxstraffet är sex år), en annan till 3 års fängelse för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling + 5 års utvisning ur riket, den tredje fick 2 års fängelse för bl.a. grovt organiserande av människosmuggling och grov urkundsförfalskning. De andra fick 10 resp. 6 och 4 månaders fängelse för grovt organiserande av människosmuggling resp. medhjälp och förberedelse till grov urkundsförfalskning. För en av dem ogillades åtalet. Tingsrätten skrev i domen: ”Tingrätten konstaterar att målet – i denna första del – har varit mycket omfattande. Förundersökningen, som har pågått i drygt ett år, är synnerligen omfångsrik och komplicerad”. Kostsam och komplicerad utredning Förundersökningsprotokollet i detta ärende omfattar 5 500 sidor. Utredningen blev kostsam då ärendet tillsammans med tolkräkningar i nuläget är uppe i 3,5 miljoner kronor. Vi har använt oss av telefonavlyssning och nära 22 000 samtal har tolkats på arabiska och östassyriska språket i ärendet. Advokatkostnaderna för den första delen i ärendet har kostat nära 4,5 miljoner kronor. Tre av de dömda har överklagat sina domar till hovrätten. Inom kort kommer ytterligare sex personer att åtalas i samma ärende. Kostnaderna kommer sålunda att öka. Det finns väldigt många smugglingsorganisationer i Sverige vilka jobbar ungefär på det sätt som nu i korthet redovisats. Vi har med kraft kunnat konstatera och påvisa hur denna smugglingsorganisation gått till väga och att det handlar om mycket stora summor pengar som den insmugglade fått betala till dessa människosmugglare. Enligt en rapport ifrån Rikskriminalpolisen (från SvD den 27 juni 2008): En stor del av den organiserande brottsligheten styrs från Sverige. Omkring en miljard kronor. Så stora intäkter beräknas den illegala människosmugglingen av irakier till Sverige ha inbringat, bara under 2007. Källor inom Polisen och Migrationsverket uppskattar att 90 till 95 procent av de omkring 18 500 irakier som sökte asyl i Sverige i fjol hade betalat olika nätverk av människosmugglare för resan till Sverige, inklusive eventuella förfalskade resedokument. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 19 Serbien - brottsintensiv och korrumperad miljö TEXT: ANDERS STOLPE VICE ORDFÖRANDE I SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Vår bild av det i många stycken krigshärjade Balkan handlar om brottslighet och ett besök i till exempel Serbien skulle innebära att man utsätts för överhängande för att inte säga garanterad risk att som turist bli bestulen, rånad och lemlästad. V erkligheten är den rakt motsatta. Serbien har bland den allra lägsta vardagsbrottsligheten i Europa. Den är konstaterad och beror inte på obenägenhet att göra polisanmälan i avsaknad av tilltro till polisen eller att man är oförsäkrad. Tvåmiljonerstaden Belgrad kan ur kafé-, bar-, restaurang- och nöjesliv betraktas son Europas bäst bevarade hemlighet, utbudet är enormt och unga vackra människor finns i rörelse överallt även i stadsparkerna kvällstid med alkohol i någon form som gemensam nämnare. Aldrig en synlig incident. Det enda synliga våldsproblemet uppstår när Röda Stjärnans och Partisans fotbollshuliganer träffar på varandra i samband med derbyn. En kärna av heltidshuliganer är också samma personer som sköter våldsdelen i samband med politiska demonstrationer. Det är den grövre brottsligheten, rättsrötan och korruptionen som utgör det stora problemet och som av flera skäl, inte minst politskt, medvetet lämnats åt sitt öde. Den grova organiserade brottsligheten kontrolleras av starka, mycket våldsamma grupper med spridning över hela landet. Den stora inkomstkällan är olika typer av trafficking – smuggling - av narkotika, kvinnor, illegala flyktingar, cigaretter. Brottstrafiken har sin riktning över de ökända Balkanrutterna som alla passerar Serbien. Allt som går på hjulfordon från Turkiet, Bulgarien, Rumänien, Makedonien, Kosovo och Albanien vidare in i EU har att passera Serbien. Gränsstationerna är porösa av flera skäl, främst inkompetent och i flera stycken påvisad korrupt gränspolis och tullpersonal. Herointrafiken är ett välkänt fenomen sedan årtionden, men idag är det kokain med rötter till Västafrika och Sydamerika som också organiseras av de serbiska kriminella grupperingarna. Den egna produktionen av amfetamin har i påträffade illegala laboratorier haft tonkapacitet. Det är enorma pengar som är i omlopp och därmed en hård kamp med frekventa mord i 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN gängkampen. Den serbiska narkotikapolisen har rent statitstiskt varit mycket framgångrik på senare tid. Det är kanske förklarligt att grov kriminalitet uppstår i en miljö som fallit sönder efter kommunistiskt diktatorskap och krig. Det är det politiska förhållningssättet som skiljer ut Serbien speciellt. De första två åren efter det att Slobodan Milsovic kastats ut från politiken syntes den politiska korruptionen minska. Den första demokratiske premiärministern Zoran Djindjic försökt bringa ordning och reda med EU medlemskap som mål vilket slutade i att han mördades och hans regering tvingades bort från makten. Varierande oheliga koalitioner har fram till i sommar styrt landet. Korruptionen började strax efter mordet på Djindjic att anta alarmerande proportioner. Enligt Världsbankens rapportering 2003-2006 om korrupta penningtransaktioner kunde Serbien placeras i samma klass som Albanien, Kyrgyztan och Azerbadijan. I en studie tillfrågades serbisk allmänhet om hur man uppfattade korruptionen, 36 procent svarade omfattande korruption, 53 procent sa vida spridd medan 3 procent inte trodde den var så stor. Tilltron till politikens möjligheter kan bedömas därefter. Vad är det då som gör den serbiska korruptionen så unik och svårbemästrad? Svaret är att det vid en genomlysning, som nu inte officiellt kan genomföras då det inte finns någon transparens i offentlig administration, skulle sådana oegentligheter påträffas att många skulle mista sin ställning eller åtalas såväl offentligt anställda, politiskt valda, privata entreprenörer som grovt kriminella. Flera studier kan visa den serbiska korruptionens struktur. Extremt rika affärsmän, s.k. tycooner, har på ohederligt, kriminellt, sätt tillskapat sig monopol och maktpostioner. Direkta kopplingar finns till de grova organiserade brottsstrukturerna och vad som är vad är svårt att separera. Tycoonerna förser den politiska makten med pengar och då inte enbart korrupta politiska individer utan de ekono- miska transaktionerna når in på partikanslierna och ingen partifärg synes kunna svära sig fri med någon trovärdighet. Tycoonerna tillskansar sig därmed kriminell immunitet och lämpliga kontrakt vid samhällets s.k. offentliga upphandlingar. Rättsväsendet har varit hårt politikerstyrt och de som försökt med ambitioner att förändra tingens ordning har pensionerats eller omplacerats och vid nytillsättning har nepotistiska principer tillämpats. Media har heller inte fungerat på demokratiska villkor. I maj i år var det val i Serbien. Sedan i somras finns en ny regering på plats. Nya positiva politiska vindar kan redan förmärkas. Olika avtal för en framtida EU integration har påtecknats och det uttalas krav från EU och löften från Serbien att nu skall korruptionen och den organiserade brottsligheten bekämpas på alla fronter. Q Den populäre premiärministern i Serbien, Zoran Djindjic, mördades på öppen gata i mars 2003. En bussresa i Belgrad TEXT OCH FOTO: TORSTEIN PIHLMANN ORGANIZED CRIME ADVISER OSCE MISSION TO SERBIA Jag har inte varit i Serbien i mer än fyra månader och jag har inte fått den stora överblicken ännu och jag har heller inte blivit inlemmad i den stora serbiska värmen som jag fått höra talas om. Men jag har blivit en del av vad man kan kalla det vanliga strävsamma lite exotiska serbiska livet. Till skillnad från många av mina internationella kollegor som har egen taxichaufför som hämtar dem varje dag, har jag gjort som den vanlige serben och nyttjar de allmänna kommunikationerna till och från jobbet varje dag. På det sättet delar jag alla upplevelser av trängsel, kö och kaos med den vanlige serben och kommer nära inpå vardagslivet. Varje morgon tar jag bussen från Banovo Brdo där jag bor, en liten förstad till själva Belgrad, och idag tog jag buss nr 23 som går från Vidikovac till Karaburma. Jag har aldrig varit i Karaburma, men det ligger på andra sidan Belgrad, på den sida där Donau fortsätter mot Svarta Havet. Som alla andra bussar som går förbi Banovo Brdo klockan halv åtta på morgonen, är bussen till Karaburma smockfull. Det är ganska billigt att åka buss i Belgrad, ca 150 norska kronor för en månadsbiljett, och då kan man åka fritt med alla bussar, spårvagnar och trolleybussar (eldrivna trådbussar). Det vill säga så länge de går. Som så mycket här i stan är bussarna fullständigt nerkörda och ytterst få hade klarat en test hos bilprovningen i Norge. De formligen skriker efter underhåll och utbyte. Fördelen är att de sällan kommer upp i mer än 40 km/tim eftersom trafiken på morgonen är så tung och tät. Idag stod jag längst bak i bussen till Karaburma, en ledbuss från 1980-talet, och i sista kurvan innan jag skulle gå av small karosseriet ner i backen. Svängen var lite snäv, bussen var väldigt full och fjädrar och stötdämpare fanns inte där. Jag kom helskinnad av bussen vid ministerbyggnaden på Kneza Milosa, huvudgatan in till centrum. Här ligger de flesta av de byggnader som blev träffade under Natobombningarna 1999. Det har inte gjorts något med dessa byggnader. När jag frågar varför är svaren många och pekar i alla riktningar. Några säger att man vill visa världen hur orättfärdigt det var att bomba, några säger att man inte har pengar till att reparera, återigen några säger att man skall sälja SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 23 Många av byggnaderna som bombades av Nato 1999 har inte reparerats än. byggnaderna men inte har fått rätt pris och andra berättar att byggnaderna är sålda till en internationell hotellkedja, men att de inte vet vilken. Alltså, ingen vet säkert, många tror men vet inte säkert. På andra sidan av Kneza Milosa, i motsatt riktning, kommer bussen som går upp till OSCE högkvarter där jag arbetar, buss nr 40 eller 41. Jag vet faktiskt inte var den bussen skall gå, det står på kyrilliska och jag är inte helt förtrogen med de bokstäverna ännu. För att ta denna buss måste jag korsa gatan, eller det vill säga att det blir en lätt joggning på den korta grönagubbeperioden. Man uppehåller sig helt enkelt inte på gatan när det är röd gubbe. Faran för att då vara en död gubbe är överhängande. Luften på huvudgatan är lite disig av en blandning av oljefyllda avgaser. Dessa kommer från dieselbilar som inte har euro4-standard på något sätt och från bilar producerade långt innan katalysatorn blev uppfunnen. Bussen som jag tar denna sista lilla biten upp till jobbet är en historia för sig. Det är gamla trolleybussar av okänt ryskt fabrikat från tidigt 80-tal. De är orange, har säten av trä och dörrarna är av typen läm som slår igen med en smäll och täcker i stort sett dörröppningen. Det finns bromsar på bussen, inte särskilt bra, men återigen, den klarar inte mer är 40 km/tim så det är väl inte så väldigt farligt tror jag. Att bussen är luftig har varit skönt i sommar med 40-45 grader varmt ute, men vi får se till vintern om det är lika behagligt då. Bussar, trolleybussar och spårvagnar blev uppgraderade på 90-talet efter ett amerikansklett projekt. Vid den tiden hade man 350 bussar i Belgrad och det var sällan man fick plats på bussen. Efter projektet fick man upp antalet till ca 1100 bussar och det blev ett helt annat flyt i kollektivtrafiken. Detta flyt fortsätter men det är fortfarande samma bussar som man hade på 90talet ser det ut som. Inte sällan brakar bussarna ihop i rusningstrafiken och förtvivlade människor på väg till sina jobb försöker pressa sig in på någon av de andra överfyllda bussarna som kommer förbi. Jag har fått förklarat att det inte finns pengar till att investera i nytt material, men det är väl bara en tidsfråga innan hela bussparken brakar ihop. Så är det också på många andra områden, det krävs förnyelse 24 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN De gamla ryska trolleybussarna från 1980-talet trafikerar fortfarande gatorna i Belgrad. och utveckling och kanske är det därför vi är här från resten av Europa för att bidra med lite hoppas jag. Jag ser också nästan dagligen en eller annan Zastava Koral eller Yugo 45 längs vägkanten med huven uppe och en uppgiven serb med huvudet nere i motorn. Det är lokalt producerade bilar, kopior av Fiat 127, som är av så dålig kvalitet att de inte får säljas i resten av Europa. Men de kostar 4000 euro nya, och med en genomsnittlig månadslön för en ”normalfamilj” på mellan 5500 och 6000 norska kronor per månad, är det vad man har råd till. De strävar varje dag efter att ha ett gott liv för att bevara sin värdighet, och det skall vi ha respekt för. Mitt arbete är helt OK och jag kan hoppas att jag får till något medan jag är här nere. Allt tar tid, det är många formella uppgifter hela tiden, men vi kommer som regel i mål med små steg. Det är trevligt att arbeta i en sådan miljö, men det är faktiskt väl så trevligt att uppleva Belgrad utan filter, utan att jag har någon sorts guide eller chaufför till hjälp, för då får jag uppleva saker så som de antagligen är. Här finns otroligt snälla och vänliga människor, sådana som min uppoffrande och alltid blide hyresvärd, och det finns också en del ohövliga och ovänliga människor. I grunden finns alla de människor som resten av Europa har att bjuda på. Belgrad är i mitt tycke en stad som är värd ett besök! Q (Texten översatt från norska./ Red.) Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON I mitten av 1990-talet ökade tillgången på brunt heroin, s.k. rökheroin, i sydvästra Sverige och i Norge. Det fanns också indikationer på att det var etniska albaner som smugglade in heroinet. E tt stort heroinärende i Norge gav en hel del information om en grupp etniska albaner och deras heroinsmuggling. Polisen i Sverige och Norge började samla och samordna mer information. Lennart Davidsson på Rikskriminalens narkotikarotel i Sverige och Stein Arnesen på Kriminalpolitisentralen, KRIPOS, i Norge ansvarade för kartläggningen. Kultur och historia De insåg snart att för att förstå de etniska albanernas närverksbildningar och agerande behövdes mer kunskap om detta folks historia och kultur och sätt att leva. Lennart Davidsson läste allt han kom över om albaner. De skaffade information från respektive lands invandrarmyndighet och de gick igenom gamla utredningar från polis och tull. De etniska albanerna härstammade från Kosovoprovinsen i Serbien och från nordöstra Makedonien. Redan i början av 1980-talet flydde många albaner från dessa områden till Västeuropa, framförallt till Italien och Schweiz. Bland de som då lämnade Balkan fanns också ett stort antal kriminella personer som sökte politisk asyl och etablerade sig i väst. De etniska albanerna har också goda kontakter i Turkiet där heroinet kommer ifrån. I historisk tid och ända fram till början av 1900-talet lydde Kosovo under det osmanska imperiet. Albanernas kultur och levnadssätt kom att påverkas av tiden under turkiskt herravälde. Klanbildning och sammanhållning inom familjerna är ett exempel på detta. De som flytt till Västeuropa kom därför att ägna stor möda åt att få ut familjemedlemmar, släktingar och vänner ur Kosovo och Makedonien. Flyktingarna spreds längre norrut Lennart Davidsson 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN i Europa och många av dem flyttade till de nordiska länderna. Intensivt polisarbete gav resultat …. Lennart Davidsson och Stein Arnesen fann att rökheroinet mest förekom i Skåne, längs västkusten och på olika platser i Norge. Det visade sig också att de etniska albaner som var involverade i narkotikatrafiken var bosatta i dessa områden. Polismännen åkte runt i hela Norden och i Europa, framförallt Tjeckien, och skaffade sig en stor personkännedom och kunskap om herointrafiken. Denna kunskap förmedlade de sedan vidare till tull och polis i de områden där rökheroinet var vanligast och där heroinsmugglingen var mest intensiv. Davidsson och Arnesen fick ganska fria händer och lade ner ett mycket stort personligt engagemang i arbetet, något som knappast är möjligt i dagens polisarbete. Beslagen av heroin ökade i både Sverige och Norge och många av de inblandade albanerna, främst kurirer, sattes i fängelse. Men nya kurirer sattes in eftersom ledarna för narkotikasmugglingen fanns kvar i Kosovo och Makedonien. …. men smugglingen pågår fortfarande Lennart Davidsson har gått i pension men Stein Arnesen arbetar kvar på KRIPOS som gruppledare för ett operativt team. Han säger att Kosovoalbaner fortfarande smugglar heroin men numera också kokain och amfetamin. Det är i mångt och mycket samma huvudmän nu som på 1990-talet. Några har suttit av fängelsestraff och några har aldrig gripits. Q Stein Arnesen Smugglare som smiter från tullkontroll – en fara för både personal och allmänhet TEXT: LENA EMILSSON/HEIDI JOENSUU TULLVERKET Att smugglare i personbilar smiter från en tullkontroll innebär att Tullverket inte kan utföra sitt arbete. Än värre är att tullpersonalen utsätts för allvarlig fara och att allmänheten vid ett eventuellt efterföljande också kan råka illa ut. Tullen vidtar motåtgärder Smitarna hänsynslösa Efter ett flertal smitningar på Lernacken under 2001 började problemet diskuteras på allvar inom Tullverket. En projektgrupp tillsattes för att utreda problemet och för att komma med förslag på åtgärder. Slutsatsen av detta arbete var att det är svårt att förhindra smitning bara genom den fysiska utformningen av en tullkontrollplats. För detta krävs tekniska hjälpmedel som balanserar mellan att vara effektiva, men som inte leder till ökade riskerna för tullpersonal eller allmänhet. Projektgruppen föreslog bl.a. att Tullverket skulle utföra praktiska tester med något som kallas AutoArrestor. Auto-Arrestor är ett system som använder korta elektriska pulser för att slå ut vitala elektroniska komponenter i fordonet som då stannar. Rapporten ledde till att kontrollplatsen vid Lernacken byggdes om i viss mån. Under 2007 rapporterades 18 smitningar vid Lernacken och två i Helsingborg. Tendensen har fortsatt under 2008 då också några smugglare har försökt smita från kontroll vid Svinesundsbron. Smitarna smugglar oftast narkotika och det vanligaste preparatet är kat. Förarna är ibland också drogpåverkade. Smitningarna går i huvudsak till så att föraren trampar gasen i botten då de blir uttagna för kontroll. I fem fall har smitningarna lett till direkt fara för personalen. Tre var tvungna att kasta sig åt sidan för att inte bli överkörda, en tjänsteman blev påkörd och en annan släpades med fordonet en bit. Lyckligtvis blev ingen allvarligt fysiskt skadad. Q 28 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN Notiser Tullen kollar trafiknykterheten Den 1 juli 2008 fick Tullverket en ny lag gällande rattfylleri. Tulltjänstemän har numera befogenheten att utföra trafiknykterhetskontroller. Tullverket har sedan våren 2008 haft ett 20-tal utbildade instruktörer som utfört trafiknykterhetskontroller och goda resultat har visats där flertalet grova rattfyllerister har påträffats. Kurser för att utbilda samtliga tulltjänstemän i brottsbekämpning är i full gång och de första tulltjänstemännen blev klara i mitten av oktober. För att lättare hitta personer som är narkotikapåverkade så kommer tulltjänstemännen att få genomgå kursen ”Droger & Symptom” Detta ses som en ypperlig arbetsuppgift att arbeta med då tulltjänstemännen ofta arbetar i stora trafikflöden där rattfylleri förekommer. Shahab Sarmadi, Björn Larsson och Björn Andersson, Tullverket De flesta körde för fort I samband med att Motorförarnas Helnykterhetsförbund MHF höll sin årliga trafiksäkerhetskonferens på hotell Tylösand tidigare i år, lät man göra hastighetskontroller på en 30-sträcka utanför hotellet. Sextiotre procent av trafikexperterna på väg till seminariet körde för fort. Tolv hade förlorat körkortet och staten hade fått in en och en halv miljon kronor i böter om polisen hade skött hastighetskontrollen, berättade det privata företag som anlitats för att genomföra kontrollerna. Deltagarna på konferensen kom från Vägverket, kommuner, trafiksäkerhetsorganisationer och polisen. Väktare och ordningsvakter föreslås få rätt att ta alkoholutandningsprov i svenska hamnar I en utredning som nyligen presenterades av justitiedepartementet föreslås att polismyndighet ska kunna förordna en väktare eller en ordningsvakt att stoppa fordon som kommer med bilfärjor för provtagning. Detta ska ske under ledning av en polisman och när ett sållningsprov visar positivt resultat ska polismannen ta över och vidta de utredningsåtgärder som krävs. Befogenheten att ta sållningsprov är inte kombinerad med några andra särskilda befogenheter och innan väktare eller ordningsvakt får ett förordnande ska han eller hon genomgå en särskild kompletterande utbildning. Kartläggning av droger och mediciner i trafiken Vägtrafikinstitutet VTI kartlägger förekomsten av droger i trafiken, såväl illegala droger som mediciner. I samband med att trafikpolisen i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län utför alkoholtester vid vägkanten skall förarna tillfrågas om de frivilligt vill lämna salivprov till VTI:s provpersonal. Fram till februari 2009 ska totalt 6000 prover samlas in och analyseras på Rättsmedicinalverket i Linköping där man kommer att söka efter närmare 30 olika substanser. Syftet är dels att kartlägga vilka droger som förekommer i trafiken och dels undersöka om droger förekommer oftare hos förare som omkommer i trafikolyckor än hos trafikanter i allmänhet. Stor ökning av dieselstölder De senaste åren har stölder av diesel från åkeriernas tankar och lastbilar ökat rejält. Tjuvarna använder enligt polisen elpumpar och det handlar om tusentals liter per dygn. När lastbilschaufförer har stannat på en mack för att fika kan det hända att någon varit framme och slangat tanken. Inte heller slangskydd hjälper alla gånger eftersom tjuvarna då borrar hål i tanken. Kriminalinspektör Per-Arne Nilsson är ansvarig för polisens transportsäkerhetsprojekt i Västra Götaland, Halland, Jönköpings län och Skåne. Han vädjar till drabbade att anmäla stölderna för att polisen ska få en bättre helhetsbild av läget. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 29 Foto: Gunnar Oleniusson. Den nya Svinesundsbron - efterlängtad förbindelse för många text: gunnar hermansson En av världens vackraste broar har man sagt om den nya Svinesundsbron som förbinder Sverige med Norge över Idefjorden. Den 704 meter långa bron togs i bruk 2005 på hundraårsdagen av unionsupplösningen. E6:an är Norges viktigaste väg till Europa och också den största gränspassagen mellan Sverige och Norge. Dagligen passeras den nya Svinesundsbron av 1 000 långtradare i varje riktning. Dessutom passerar 46 000 bussar och 2,5 miljoner personbilar per år och i alla dessa fordon färdas uppskattningsvis 6 miljoner människor. Den nya bron innebar en mycket stor förbättring av trafiksituationen på E6. Tullens personal på båda sidor om bron fick nya och rymliga lokaler anpassade till den speciella situationen. Via Svinesundsbron passerar fordon en yttre EU-gräns och det innebär att tullpliktigt gods skall klareras. Därför finns stora parkeringsplatser för långtradare vid tullstationerna och expeditionerna är bemannade dygnet runt. svenska narkotikapolisföreningen 33 Det kostar 20 kronor att passera den nya Svinesundsbron. Foto: Gunnar Hermansson. Lastbilar som passerar in i Sverige måste deklarera sin last hos tullen som har öppet dygnet runt. Foto: Gunnar Oleniusson. Tullen i Svinesund Narkotikasmuggling till Sverige Smuggling av narkotika och andra varor förekommer givetvis i båda riktningarna, men den absoluta merparten av all smugglingstrafik går mot Norge. Det avspeglar sig också i tullens bemanning beträffande kontroll av fordon. På den svenska sidan finns en kontrollgrupp med nio tulltjänstemän, medan den norska tullen har ett 60-tal tjänstemän som arbetar med fordonskontroll över hela dygnet. Tullpersonalen i Svinesund skall, förutom bevakningen av den nya och den gamla bron, också bevaka och kontrollera trafik som korsar gränsen mellan Sverige och Norge på någon av de mindre vägar som finns i området längre inåt land. Ett par av dessa gränsövergångar finns vid Håvedalen och i Vassbotten. Här sker tullens kontroller mer sporadiskt och den svenska och norska tullen hjälper varandra med kontroller enligt de bestämmelser om gränstullsamarbete som finns. Den ömsesidiga hjälpen gäller naturligtvis också vid de båda Svinesundsbroarna och vid de färjeförbindelser som finns mellan Strömstad och ett par norska hamnar. Tullinspektör Ann-Christine Rörquist vid den oftast obevakade gränspassagen i Håvedalen. Foto: Gunnar Hermansson. 34 svenska narkotikapolisföreningen Enligt tullinspektör Ann-Christine Rörquist, som tjänstgör i Svinesund, gör tullen allt fler beslag av narkotika och andra droger i fordon och på resenärer som reser in från Norge. År 2006 gjordes 38 beslag och detta ökade till 61 beslag år 2007. Under 2008 fram till den 1 september hade 115 ingripanden registrerats i trafiken från Norge, varav 54 var narkotikarelaterade. I samtliga fall gäller det små mängder av de vanligast förekommande preparaten som domineras av kat före cannabis och amfetamin. Några stora narkotikabeslag på den norska sidan Den norska tullen gör betydligt fler och större beslag av narkotika på sin sida av bron. Man har också en skanner för att kunna genomlysa långtradare. Seksjonsleder Torill Strand är chef för skannergruppen. Hon berättade om några stora narkotikabeslag varav tre gjorts med hjälp av skannerbilder: Med hjälp av denna mobila scanner upptäcktes avvikelse i lasten på en långtradare som ledde till beslag av 55 kilo amfetamin. Foto: Gunnar Oleniusson. Scannerbilder av en trailer där en klart synlig avvikelse i i den övre vänstra båten visade sig vara 55 kilo amfetamin i mindre förpackningar. Foto: Tullen i Norge. • En tidig söndagsmorgon i maj 2006 skannades en litauisk trailer som var lastad med parkett. Skanneroperatören såg att något inte stämde i lasten och vid en närmare kontroll fann man 16 paket amfetamin med en sammanlagd vikt av 18 kilo. • En morgon i september 2007 fattade tullarna misstanke mot en tyskregistrerad husbil. Bilen undersöktes och en narkotikasökhund markerade i bilens boutrymme. Bilen skannades också och man kunde plocka fram 85 kilo amfetamin, 75 kilo hasch och fem kilo ecstasytabletter. Kött, alkohol och cigaretter Den allt mer omfattande gränshandeln, av framförallt norrmän som handlar i Sverige, innebär naturligtvis en småskalig smuggling av allehanda varor. Men kött, alkohol och cigaretter smugglas också i organiserad form, något som den norska tullen också måste prioritera utöver narkotika. På senare tid har köttsmugglingen ökat och bara under ett veckoslut i augusti 2008 togs 1,7 ton smugglat kött i beslag vid tre tillfällen. Ofta ligger köttet ofryst i kartonger med köttsaften rinnande. • Något senare, i början av oktober 2007, stoppade tullarna en litauiskregistrerad trailer som var lastad med båtar. Tullarna bestämde sig för att skanna lasten och man såg en avvikelse i en av båtarna vilket visade sig vara 55 kilo amfetamin. • Med hjälp av enbart narkotikahundar gjordes två större beslag av amfetamin på den norska sidan under ett par dagar i slutet av april 2008. En holländare hade amfetamin i sin personbil tillsammans med 11,5 kilo hasch. Mannen förklarade att han skulle till Norge på en semestertur. • Ett par dagar senare togs en polskregistrerad bil ut för kontroll. Den 58-årige polske föraren skulle till Oslo för att träffa en kollega. I bilen fann tullarna fem paket med sammanlagt 11,5 kilo amfetamin och knappt ett kilo marijuana. Listan kan göras lång och under ett par dagar i september 2008 gjordes exempelvis tre narkotikabeslag i personbilar som passerade den nya Svinesundsbron in i Norge: • I motorrummet i en tysk hyrbil, körd av en nigerian, fann man 606 gram kokain i ett paket i en strumpa. • Samma dag greps en man och en kvinna i en holländsk personbil sedan tullen hittat 10 kilo cannabisharts (hasch) i en plastpåse i bagageutrymmet. • En polack från Ålesund var på väg hem efter ett besök i Polen. Han hade gömt drygt ett kilo amfetamin vid takluckan på sin Audi A6. Smuggelkött transporteras ofryst i pappkartonger. Foto: Tullen i Norge. Som vid de flesta gränsstationer världen över fortsätter den vinstgivande smugglingen av droger och andra varor även över den nya Svinesundsbron, trots många beslag vid väl rustade tullstationer på båda sidor. n svenska narkotikapolisföreningen 35 Tullmyndigheter ökar underrättelsesamarbetet text: jonas hartelius Bättre underrättelser ökar möjligheterna att stoppa internationella brott. U nder senare år har insatser mot penningtvätt och finansiering av terrorism kommit allt mer i fokus för tullsamarbetet. Eftersom en stor del av alla väpnade konflikter finansieras illegalt, bl.a. genom smuggling, är det viktigt att hejda flödet av ”blodsdiamanter”, illegala vapen, illegala droger osv. Den amerikanska forskaren Carolyn Nordstrom har i boken Global Outlaws (2007) uppskattat att två tredjedelar av världshandeln är okontrollerad, dvs. den sker utan korrekt tull-, skatt- eller valutadeklarering. Även till synes laglydiga företag, som arbetar inom den lagliga ekonomin, fuskar med tulldeklarationer för att få lägre tull och skatt. Amerikanska tull- och hamntjänstemän anger att varor som i och för sig är lagliga men hanteras på ett olagligt sätt är de vanligaste smugglingsobjekten. Så även den lagliga handeln måste övervakas. Den oreglerade sektorn omfattar allt från administrativt fusk med ursprungs- och slutanvändarcertifikat (bl.a. för diamanter resp. vapen) till rent kriminell hantering i alla led, med exempelvis illegala droger. Underrättelsebaserat För att möta den allt mer globaliserade smugglingen har tullmyndigheter världen över börjat arbeta mer underrättelsebaserat. Det innebär att man samlar information från varu- och valutaströmmar, stickprov, noggranna förhör med kriminella aktörer, signaltrafik och många andra källor. Viktig information i enskilda ärenden kan komma från många källor, allt från flygspaning till observanta medborgare. Alla tullmyndigheter strävar efter att engagera transportföretag, expeditörer och till och med allmänheten för att rapportera om något verkar misstänkt. Informationen bearbetas för att få fram mönster, som kan leda till mer selektiva och mer effektiva tillslag. Ett viktigt hjälpmedel är s.k. profilsystem. De gör att man kan öka chansen att finna en misstänkt transport eller transaktion. Systemen bygger på att förekomsten av smuggelgods är ojämnt fördelad. Erfarenhetsmässigt är vissa slag av aktörer oftare indragna i brottslig hantering. 38 svenska narkotikapolisföreningen World Customs Organization (WCO) År 1952 bildades Customs Co-operation Council (CCC) för att öka samarbetet mellan tullmyndigheter. År 1994 antog man namnet World Customs Organization (WCO). Idag har WCO 174 medlemsländer och kontor i Bryssel. De viktigaste administrativa arbetsuppgifterna är att skapa standarder för att säkerställa uppbörd av tull och förenkla den lagliga handeln över gränser. Underrättelseutbyte, samordning av kamp mot smuggling och insatser mot korruption är viktiga operativa uppgifter. WCO arbetar dessutom för ökat kunskaps-, informations- och tjänstemannautbyte mellan tullmyndigheter. Ett avancerat program för elektroniska studier hjälper tjänstemän över hela världen att skaffa sig och bibehålla professionella kunskaper. WCO handlägger inte frågor som rör tariffer eller handelstvister. Sådana hör hemma hos World Trade Organization (WTO). Hemsida: www.wcoomd.org. För att upptäcka smuggelgods i de strida trafikströmmarna använder sig tulltjänstemän över hela världen av profilsystem som bygger på underrättelser, erfarenhet och intuition. Systemen är en utveckling av det som många tulltjänstemän vet intuitivt eller av dyrköpt erfarenhet: det lönar sig bättre att leta på vissa ställen. Men ute på fältet förs en kamp med nya metoder och nya motmedel, när brottslingarna lär sig vad tullen letar efter. En del profilarbete är politiskt känsligt, särskilt om det uppdagar att vissa etniska grupper är inblandade i illegal hantering av en särskild drog. Internationell samordning För att samordna operativa tullinsatser har World Customs Organisation (WCO) skapat ett särskilt nätverk, Customs Enforcement Network (CEN). Detta har till syfte att öka utbytet av operativa underrättelser. Fler än 2 000 tulltjänstemän i över 150 länder har tillgång till en gemensam databas över beslag och utredningar. I en databas finns även beskrivningar av nya metoder för att dölja smuggelgods. CEN omfattar 13 huvudområden från narkotika och prekursorer till piratkopior och vapen. I en särskild databas har man förteckningar över kommersiellt tillgängliga apparater för exempelvis containerröntgen eller verifierande av äktheten hos varumärkesskyddade produkter. WCO är också ett forum för formella och informella kontakter mellan stats- och myndighetschefer. År 2004 samlade WCO alla tullmyndighetschefer kring den s.k. sidenvägen till ett möte i Kazakstan för att diskutera gemensamma insatser mot narkotikasmugglingen i denna viktiga region. WCO har fått en allt mer betydelsefull operativ roll som samordnare av internationella operationer, inte minst mot illegal narkotikahandel. Hösten 2007 samordnade WCO och Interpol en serie tillslag mot illegal kokainproduktion i Sydamerika. Operationen, som kallades Andes III, ledde till att 52 illegala laboratorier stängdes samt att 120 000 liter flytande och 408 ton fasta kemikalier för narkotikaproduktion togs i beslag. Fler än 100 tull- och polismyndigheter deltog. Några länder fick administrativa böter för att de inte medverkade. I år genomförde WCO på FN:s internationella narkotikakontrolldag den 26 juni en serie operationer för ökad kontroll av narkotika och prekursorer, särskilt i post- och kurirhantering. Operationen gav 300 kg narkotika i beslag, främst cannabis. n svenska narkotikapolisföreningen 39 Kustbevakningen - en tekniktung myndighet text: gunnar hermansson foto: kustbevakningen Kustbevakningen, KBV, är en myndighet som samverkar med polis och tull och i denna roll får KBV allt oftare medverka och biträda med sina resurser och sin moderna teknik i form av dykare, båtar, flygplan med mera. K ustbevakningen firade 20 år som egen myndighet i somras. Före 1988 löd Kustbevakningen under tullen i mer än 300 år. Idag räknas KBV till en av våra brottsbekämpande myndigheter där man liksom tullen och polisen har ett prioriterat uppdrag att bekämpa narkotikasmuggling och grov organiserad brottslighet. Miljö, fiskeri och sjösäkerhet Därutöver ansvarar Kustbevakningen för miljöräddning till sjöss för att minimera skadorna vid t.ex. oljeutsläpp. För detta arbete har man 12 specialutrustade miljöskyddsfartyg. Sjöövervakning innefattar sjösäkerhetsarbete med räddningsinsatser och rent polisiära ingripanden mot sjöfylleri och hastighetsöverträdelser eller annan vårdslöshet på sjön. KBV har numera, liksom tullen, rätt att ta alkoholutandningsprov och inleda förundersökningar om ratt- och sjöfylleri. Även övervakning av fiskeribestämmelserna åligger Kustbevakningen liksom kontroll av farligt gods. Narkotikabekämpning Hittills har Kustbevakningen inte varit någon stor aktör inom narkotikabekämpningen utan mest biträtt tull och polis. Däremot kan det när som helst hända att KBV gör ett större beslag av kokain under vattenlinjen på ett lastfartyg från Sydamerika. I Norge beslagtogs 152 kilo kokain som gömts i rodertrunken på ett fartyg. Det har kommit ett par tips till Sverige om misstänkt narkotikasmuggling på fartyg. Ett av tipsen kom från England via Europol. Det gällde ett parti kokain som misstänktes vara placerat i eller utanpå skrovet på ett fartyg som kom direkt från Venezuela till Viktoriahamnen i Luleå. Kokainet kunde vara gömt i torpeder som fästs på skrovet, i fartygets länssystem eller sjövattenintag eller i rodertrunken. 42 svenska narkotikapolisföreningen Kustbevakningen har beställt tre nya stora kombinationsfartyg som tillverkas i Rumänien. Leverans från 2009. Alla fartygen ska kunna ta hand om större volymer olja, nödbogsera och släcka bränder till sjöss De egentliga mottagarna av narkotikan har egna dykare som tar hand om partiet när fartyget kommit till kaj. När Kustbevakningen får denna typ av information skickar man ner sina egna dykare för att genomsöka skrovet och de tänkta utrymmena. Detta är ett mycket tidsödande arbete på ett fartyg som kanske är mer än 200 meter långt. Man fann inget denna gång och kanske hade narkotikan plockats bort innan fartyget anlöpte Luleå. Ett annat fall gällde fartygen Atlantic Burnet och systerfartyget Royal Rescadora som kom från Sydamerika och misstankar om kokainsmuggling fanns. Royal Rescadora gick till Antwerpen och där fann man 32 kilo kokain i en torped som var fastsatt på skrovet. Atlantic B gick först till Finland och därefter till Skellefteå. Kustbevakningens dykare fann dock inget denna gång heller, men det är troligen bara en tidsfråga innan det händer. Kustbevakningens har 12 miljöskyddsfartyg. Dessa används i första hand för oljebekämpning och i andra hand för övervakning. Kustbevakningsflyget Kustbevakningen flygbas finns på Skavsta flygplats. Under 2008 har de gamla CASA 212-planen ersatts med tre nya DASH-8 Q300 som tillverkas i Kanada. I den hypermoderna utrustningen ombord ingår bl.a. en 360° spaningsradar som upptäcker fartygsekon på upp till 370 km. Under nosen på planen sitter en långdistanskamera som kan läsa fartygsnamn på upp till 15 km håll. Flygplanens sidspanande radar upptäcker oljeutsläpp på upp till 40 km avstånd. Huvuduppdraget för kustbevakningsflyget är att hitta och spåra oljespill och oljedumpning, men annan miljöövervakning, gränskontroller, fiskeriövervakning och sjöräddning ingår också i uppdraget. DASH-planens långa räckvidd gör att de utan pro- blem kan flyga från Skavsta till nordligaste Sverige och åter utan att tanka. Kustbevakningsflyget har verkligen fått ett lyft. n Fakta: Kustbevakningen Kustbevakningen övervakar, räddar och hjälper till sjöss och har ett nära samarbete med Polisen, Tullverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket m.fl. myndigheter. Verksamheten genomförs med hjälp av ett trettiotal sjöövervakningsfartyg, 12 miljöskyddsfartyg, 2 kombinationsfartyg, 3 flygplan, 3 svävare, ett 50tal arbetsbåtar samt ett flertal fordon. Drygt 800 personer är anställda i Kustbevakningen och finns på 26 kustbevakningsstationer inklusive flygkuststationen på Skavsta flygplats. Den centrala ledningen sitter i Karlskrona och den operativa verksamheten styrs från fyra regionala ledningscentraler placerade i Härnösand, Stockholm, Göteborg och Karlskrona. Verksamheten är koncentrerad till De nya DASH-8 Q300-planen skall bedriva övervakning och spaning längs hela den svenska kusten samt över Vänern och Mälaren året om. • övervakning och kontroll för att öka säker heten, skydda miljön samt begränsa brotts ligheten till sjöss • person- och varukontroll till sjöss • kontroll av fisket till sjöss samt en samordnad landnings- och kvalitetskontroll av fisk • medverkan i internationellt samarbete för att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning och miljöskydd • räddningstjänst till sjöss Källa: www.kustbevakningen.se svenska narkotikapolisföreningen 43 Flygolyckan som startade USA-försvarets drogtestprogram text: jonas hartelius Amerikanska flottans hangarfartyg är en viktig del av USA:s försvars- och säkerhetspolitik. Som kärna i en flottgrupp kan ett hangarfartyg markera amerikansk militär närvaro i vilken del av världen som helst. S äkerhetsfrågorna har högsta prioritet, eftersom flygtjänsten är krävande och beväpningen omfattande (däremot talar man officiellt aldrig om vilka fartyg som är kärnvapenbärande). Den 26 maj 1981 drabbades hangarfartyget U.S.S. Nimitz av en svår flygolycka, när ett flygplan kraschlandade på flygdäcket. Sammanlagt dog 14 personer, och 45 skadades. Vid rättsmedicinska analyser påvisades spår av cannabis hos flera av de döda bland däckpersonalen. Efter utredning ansågs dessa vara ansvariga för olyckan. Olyckan ledde till rader av utredningar, kongressförhör och direktiv. President Ronald Reagan gav order om ett samlat program mot allt narkotikamissbruk i försvarsgrenarna. Flottans målsättning blev ”Zero tolerance” (”nolltolerans”) med mottot ”inte på min vakt, inte på mitt skepp, inte i min flotta” för att understryka att ansvaret låg på alla nivåer, från den enskilde besättningsmannen till högste befälhavaren. Likartade program infördes i amerikanska armén och amerikanska flygvapnet. Drogtester och behandling Programmen fick två huvudkomponenter: allmän drogtestning och obligatorisk behandling. Varje enhet i flottan skall slumpmässigt testa tio procent av personalen per månad och hela personalen en gång per år. Vid positiva drogtester fick personal av lägre grad och underofficerare möjligheter till behandling som alternativ till avsked. I behandlingspaketet ingick fortlöpande kontroll av drogfrihet genom urintester. Däremot avskedades drogpositiva officerare direkt, eftersom de ansågs ha högre krav på sig. En flygolycka 1981 på det amerikanska hangarfartyget U.S.S. Nimitz blev inledningen till ett omfattande program för drogtestning av all personal. Foto: U.S. Navy. 46 svenska narkotikapolisföreningen Särskilt omstridda blev testerna, i allt från den rättsliga grunden för allmän testning till den tekniska säkerheten i massundersökningar och nettoresultatet. Framgångarna blev dock markanta. Första året med urinanalyser (1982) var frekvensen positiva prover 7,21 procent. År 2003 hade denna andel minskat till 0,47. Målet är alltjämt att komma mer till 0,0 procent. Under senare år har man breddat testpaletten till att omfatta även nya medel som ecstasy (MDMA) och metamfetamin. De amerikanska militära programmen visade att det gick att genomföra storskalig drogtestning. För hantering av så många prover fordras särskilda rutiner för att bevara säkerheten i alla led. Därav kommer det sig att systemet använder två prov, ett A-prov som testas med en enklare metod, och ett B-prov som verifieras med en mer förfinad metod. Samma tvåstegsmodell används av svensk polis vid misstanke om olovligt bruk av narkotika. n Allt mer brott i den globala ekonomin text: walter kegö De flesta samhällen definierar brott som enskilda händelser: ett narkotikabrott, ett mord osv. Bestämmelserna om brott i samverkan gäller främst ansvarsdelen så att alla som är tillräckligt mycket inblandade skall kunna fällas. I vårt land har vi inga förbud mot kriminella organisationer, och det är i praktiken svårt att upplösa en brottslig organisation. Man kan sätta de ledande i fängelse, men ofta fortsätter de verksamheten i andra kläder. D enna svaghet i brottsbekämpningen blir uppenbar i förhållande till den internationella narkotikabrottsligheten. Denna miljardindustri drivs som vilken multinationell koncern som helst. Ofta är ledningen mycket kompetent och tänker strategiskt. Narkotikaterrorism och narkostater Den internationella narkotikahandeln är den viktigaste inkomstkällan för den organiserade brottsligheten. Marknaden är enorm. FN har uppskattat att 200 miljoner människor i åldern 15 – 64 år använder illegala narkotika. FN har beräknat att den illegala världshandeln med illegal narkotika omsätter: * 13 miljarder US-dollar på produktionsnivå, * 94 miljarder US-dollar på grossistnivå, och * 322 miljarder US-dollar på konsumentnivå. Det senare är i samma storleksordning som en svensk bruttonationalprodukt. Den globala narkotikahandeln har större ekonomisk volym än de flesta länders ekonomier och det är endast vapenhandeln och oljan som omsätter mer pengar. I den globala ekonomin har brottslig verksamhet blivit en allt större del. Inom vissa områden, t.ex. Afghanistan, är det bara inom små enklaver som en traditionell, laglig ekonomi fungerar under fullt överinseende av myndigheterna. Profitnivåerna lockar en blandning av brottslingar med olika motiv. Under de senaste årtiondena har allt fler politiska och religiösa väpnade rörelser sökt sig till narkotikahandeln för att finansiera sina operationer. Detta har givit upphov till begreppet ”narkoterrorism” 50 svenska narkotikapolisföreningen för att beskriva en sammansmältning av narkotikahandel för att finansiera terrorism och anammande av terroristiska våldsmetoder för att skydda narkotikahandeln. Sammansmältningen har på en del ställen, bl.a. i Sydamerika, blivit så tät att man inte kan avgöra om det är pengar eller övertygelse som styr. En ny scenväxling är att många narkotikabrottslingar eller terrorister med narkotikapengar har sökt sig till politiken för att påverka samhällsutvecklingen. Exempel på sådana länder är Afghanistan, Colombia, Mexiko och Pakistan. För de samhällen där narkotikahandeln tagit över hela det offentliga livet genom korruption, våldsamheter och ekonomisk infiltration har amerikanska forskare infört beteckningen ”narkostater”. När ett samhälle utvecklas till en narkostat, försvåras eller blockeras insatserna mot den illegala narkotikahandeln, eftersom den samhällsekonomiska basen rubbas och den politiska makten går över till kriminella aktörer. I en narkostat fungerar inte narkotikabekämpningen, och det kan regelmässigt förekomma dödligt våld mot narkotikapoliser, som under senare år i Mexico. På det internationella planet är utvecklandet av narkostater oroande, eftersom de skapar mer eller mindre autonoma territorier. I praktiken blir den internationella narkotikakontrollen upphävd. Från klaner till nätverk Många kriminella organisationer har lämnat den hierarkiska organisationsmodell som kännetecknade den sicilianska maffian, närmast som klaner. Idag har man lärt av både näringslivet och terrororganisationer och blivit mer decentraliserade. De nya nätverken är anpassade för att bättre kunna penetrera nationella gränser, legala och politiska system samt minimera kostnaderna vid tillslag mot brottslighetens aktiviteter. Nätverken är inte mindre organiserade än tidigare, men de har anpassat sin organisationsstruktur för att kunna ändra skepnad efter behov. Därmed har det blivit svårare för de brottsbekämpande myndigheterna att slå ut en hel brottsorganisation, eftersom ett nätverk med cellstruktur mycket bättre kan överleva att en enhet slås ut. En stor rysktalande brottsorganisation har exempelvis delat upp sina ansvarsområden så att en cell ansvarar för narkotikasmuggling, andra celler för människosmuggling, stulna bilar, högbeskattade varor osv. En annan brottsorganisation från ett nära grannland har celler som ansvarar för att smuggla in kemikalier, medan andra celler står för produktion och smuggling av narkotikan. Utbredd organiserad brottslighet påverkar samhällslivet i alla dess delar. Det ligger i den organiserade brottslighetens natur att försöka korrumpera stater, eftersom detta förenklar verksamheten, minskar riskerna och därmed minskar omkostnaderna. Då är det inte dåligt betalda tullare eller poliser som är det allvarligaste problemet. Långt allvarligare är att t.o.m. regeringsrepresentanter och tjänstemän på högsta nivå varit direkt inblandade i narkotikasmuggling. Den organiserade brottslighetens påverkan på samhällets ekonomi genom penningtvätt är en annan allvarlig konsekvens vars utsträckning inte är fullständigt känd. Penningtvätt utgör ett väsentligt hot mot de finansiella systemens funktion och skadar ekonomin i allmänhet. I Mexiko omsätter narkotikaexporten till USA 20 miljarder dollar varje år. Den inhemska producerade marihuanan i Holland, Nederwiet, förser den organiserade brottsligheten med 2 miljarder euro varje år. Samtliga coffe-shops i Holland betalar 400 miljoner euro i skatt för sin försäljning av 265 ton hasch. Omsättningen är mer än 1 miljard euro. Åtgärder både hemma och borta Ett så mångfacetterat problem som internationell narkotikabrottslighet kräver en hel palett av åtgärder men även kontinuerlig utvärdering av resultat. Det blir något av ett schackspel med ett bräde som hela tiden får nya rutor och pjäser. Samhället måste ta initiativet med nya spelöppningar, t.ex. följande åtgärder: 1. Intensivare bevakning av nya droger, nya missbruksformer, nya arbetsmetoder (s.k. modus operandi) för att snabbare få spår på sådant som kan förändra narkotikasituationen. Polis och tull måste förfina sina underrättelsemetoder. Särskilt bevakningen av internet måste utvecklas och i större utsträckning baseras på hur missbrukare och distributörer tänker – och de tänker ofta helt på tvären mot myndigheterna. 2. Utökat nationellt och internationellt samarbete med allt från utbyte av datauppgifter till samordnade åklagarutredningar. Vi måste hitta former som gör det enklare att samordna narkotikamål i flera länder, så att inte brottslingarna drar nytta av skillnader i processformer och liknande. Även på hemmaplan måste vi hitta nya former för samarbete kring bl.a. de ekonomiska sidorna av svåra brott. 3. Fördjupad utbildning av professionella nyckelgrupper, särskilt förundersökningsledare. I Frankrike har man särskilda rannsakningsdomare med långtgående befogenheter. Walter Kegö är kriminalkommissaPå ett universitet i rie. Han har tidigare arbetat för Säkerhetspolisen, varit chef för RiksRom kan man gå kriminalpolisens narkotikarotel och ”maffiakurs” för biträtt åt Mobilisering mot narkotika att få en akade- som expert. Idag arbetar han med fråmisk och profes- gor som rör internationell brottslighet sionell grund för inom Institutet för Utveckling och sin verksamhet, Säkerhetsfrågor (ISDP) i Nacka. oavsett om man Foto: SNPF. är journalist, socialreformator eller skatteutredare. 4. Vassare åtgärder mot penningtvätt i alla utredningar som omfattar stora pengar. I Texas har man lagt skatt på illegal narkotika för att göra det enklare för delstatens skattekommissionär att driva in vinningen. Myndigheterna behöver därmed inte vänta på narkotikadomen och på att etablera ett samband mellan narkotikabrottet och viss egendom. Det amerikanska mottot ”Go for the money!” (”Jaga pengarna!”) måste bli stridsrop även för svenska myndigheter. 5. En helhetssyn på den kriminella miljön behövs för att göra det svårare att leva på brott. Idag rör sig brottslingarna mycket smidigare i denna miljö än vad polis, tull och andra myndigheter kan göra. Det är sannerligen en märklig kriminalpolitik i ett land som Sverige när de flesta grova brottslingar upphör med sin kriminella livsstil först av åldersskäl (de flesta brukar lugna ner sig före 50!) och inte till följd av samhällets insatser. Idag är kriminalvården mer förvaring än förändring till en ny livssyn. Och om det sker någon förändring är det främst genom utbyte av erfarenheter och brottsidéer. Förmodligen måste vi skapa en helt annan samordning mellan olika myndigheter – inklusive försäkringskassan, socialtjänsten och psykiatrin – för att göra det svårare att vara kriminell. Brott får inte löna sig. 6. Skärpt opinionsbildning mot narkotikamissbruk. En vinkling som allt för sällan utnyttjats i Sverige är det enskilda narkotikamissbruket finansierar grov brottslighet, i sista hand terrorism och krig. Samhällets opinionsbildning bör lyfta fram att det är en fråga om internationell solidaritet att avstå från narkotika. 7. Ökade insatser efterfrågan på narkotika i vårt land blir avgörande för att få bort pengarna och vinstmotiven ur den internationella narkotikabrottsligheten. Utan efterfrågan inga pengar. n svenska narkotikapolisföreningen 51 Tullen på Landvetter träffar på det mesta text och foto: jessica vikberg Dygnet runt hela veckan kommer det in gods med flyg till Landvetter. Varje år landar och mellanlandar sammanlagt 120 000 ton gods på Sveriges andra största flygplats. Vad det gäller mängden gods har Landvetter lika stor trafik som Arlanda flygplats. Gods Flygfrakt kallas frakt som oftast kommer pallvis medan kurirpost oftast består av mindre paket eller brev som transporteras från dörr till dörr. Det är proffslogistik på hög nivå som gäller i dag. Gods från alla världsdelar kommer till eller passerar Landvetter flygplats. Även transitgods kontrolleras. När ett paket med droger påträffas på Landvetter flygplats är det flera avdelningar inom tullen i Göteborg som kan vara eller bli inblandade. Redan vid sextiden på morgonen är tullarna Olle Ling och Kjell Dahlqvist på plats för att välja ut vilket gods man ska söka på i dag. Då har man bara 45 minuter på sig att ringa upp och stoppa kurirpostpaket. Det måste ske på smidigast möjliga vis så att legalt flöde störs så lite som möjligt. Vid kontroll har man hjälp av narkotikahund och röntgen. En ryggsäck med hjälpmedel som mattkniv, tulltejp, kamera, snabbtest av narkotika är alltid med. Det är minst lika stort säkerhetstänk i flygplatsernas godsterminaler som bland flygpassagerare berättar Olle. Terrorhotet är inte begränsat till enbart persontrafiken. i sitt sökande efter droger”, säger Lennart Alette. – ”Föräldrar luras med anonyma avsändare eller med kuvert märkta med ’hobbyartiklar’. Vad man kan finna i dessa tillsynes oförargliga sändningar kan vara exempelvis anabola steroider, läkemedel, vapen eller narkotika. Men även preparat som påminner starkt om narkotika men ännu inte klassas som det.” Tullen bidrar med information till Folkhälsoinstitutets och Läkemedelsverkets förberedande arbete som sedan hamnar hos Socialdepartementet innan regeringen tar beslut om klassning. Ett sådant fall rörde en nybakad student. Han hade försökt göra affärer ihop med kompisar genom att importera en ännu oklassad rusgivande drog man Unga och nya droger På tullens Underrättelseenhet i Göteborg arbetar Lennart Alette med kurirgods och flygfrakt. Han berättar att flödet av denna typ av gods är stort och att mycket är av minutoperativt karaktär. Intressanta försändelser kräver snabba beslut. Man har inte lång tid på sig att agera för att inte störa seriösa importörer. – ”De som beställer via nätet verkar bestå av en hel del unga människor som känner sig anonyma 54 svenska narkotikapolisföreningen Efter en spaningsiakttagelse i ankomsthallen genomsökte tullen två resenärers bagage och fann både opium, narkotikaklassade läkemedel och anabola steroider. Ett parkeringskvitto avslöjade att hon kört bil ner till tullens lokaler i centrala Göteborg. Vi körde henne till häktet på Aminogatan. Där vägrade man att ta emot henne. Det är för riskfyllt med GHB-påverkade personer. De blir lätt medvetslösa och risken för att de dör är överhängande. Kvinnan fick istället köras till psyket på Sahlgrenska. Väl där började hon få kramper och kunde inte greppa muggen med vattnet hon ville dricka eller knäppa upp sina byxor när hon behövde kissa.” Varumärkesförfalskning Tullinspektör Michael Bellini röntgar bagage för att söka efter smuggelgods. funnit uppgifter om på Internet. Tullen fångade upp försändelsen. Snabbtest visade först på narkotika men ämnet visade sig vara Mephedrone. Eva Hedberg på tullkriminalen i Göteborg förhörde den 19-årige killen. Under förhöret med den 19-årige mannen satt han och snorade på ett sätt som Eva kopplade ihop med kokainmissbruk. Han berättade att han snortade Mephedrone genom näsan. Det verkade som att slemhinnor skadades på liknande vis som av kokain. Killen berättade om det från början starka ruset och de inledningsvis positiva känslorna. Han beskrev det som att han ”till och med klarade av” att lyssna på ravemusik under ruset. Efter den första experimenterande perioden ökade han på dosen. Ibland tog han flera dagar i sträck och gick ner i vikt. I avtändningsfasen var han deprimerad och kunde bli mycket aggressiv. Han mådde allt sämre. 19-åringen säger att han inte använder så mycket av drogen längre men försöker han sluta helt så mår han väldigt dåligt. Eva Hedberg berättar om ett annat aktuellt fall. Det rör sig om ett ärende med GBL och GHB som har kommit in via kurirgods. ”Jag hade en kvinna på förhör. Hon var i 30-årsåldern och mamma till två ganska små barn. Kvinnan var inblandad i GBL/GHB-härvan som vi började nysta upp i försomras. Hon berättade att hon tog GHB varannan timme. GBL klarade hon inte av att dricka. Hon varvade intaget av GHB med amfetamin. När förhöret pågått i några timmar frågade jag henne hur hon kände sig nu, eftersom hon inte tagit något på flera timmar. Hon svarade att det inte var några problem, men bad att få gå på toaletten. Då upptäckte jag att hon hade något instoppat innan för byxlinningen. Det visade det sig vara en liten flaska GHB. En annan typ av varor man kan råka på bland flygfrakt och kurirgods är vad tullen brukar kalla ”imma”, immaterialrättgods. Bland flygfraktgodset handlar det ofta om varumärkesförfalskade kläder klockor, telefoner och mediciner. Gruppen som arbetar med detta försöker även överblicka legal import och export av vapen för att upptäcka smuggling i samband med dessa sändningar. Full pott Den dagen jag besöker Landvetter flygplats gör man kontroll på en flight från Iran. En ung man ses lämna över något till en äldre medpassagerare innan de passerar tullkontrollen. Det visar sig vara ett cigarettpaket. Man väljer att visitera båda männen. I den unga mannens bagage hittar man narkotikaklassade tabletter samt anabola steroider. Inlindat i tyg och plast påträffas opium i den äldre mannens bagage. Mannen förnekar och säger sig tro att någon hämnats på honom genom att dölja narkotikan i hans väska. Den yngre mannen har även skickat ca 35 kg flygfraktgods med samma plan. Kontroll av godset ger ytterligare beslag av anabola steroider, narkotikaklassade tabletter samt en säck med cigarettlimpor. Självmordsbrev Ett godsbeslag kan rädda liv. Det finns det bevis på. I samband med ett beslag av GHB gick tullkriminalen in i en lägenhet för att gripa mottagaren. Vid husrannsakan påträffades en ung man som just placerat ett brev på köksbordet. Brevet var ett avskedsbrev till pojkens mamma. Han skulle just ta sitt eget liv. Ännu en transport till psykakuten. Listan kan göras lång Eva Bornius, som arbetar som gruppchef för tullen på flygplatsen, berättar att man under den senaste tiden påträffat allt från anabola steroider, kokain, sprutor och kanyler, flytande opium, khat, tårgas, vapen, falsk Viagra, knogjärn, elpistoler, expanderbatong. Listan kan göras lång. Många människor berörs. De unga skadar sig själva genom att missbruka preparat. Därmed drabbas föräldrar, syskon, pojk- och flickvänner. Även den listan kan göras lång. n svenska narkotikapolisföreningen 55 Skavsta – stor flygplats i trång kostym text och foto: gunnar hermansson I Nyköping, tio mil söder om Stockholm, ligger Stockholm Skavsta Flygplats, lågprisflygplatsen som fram till 1980 var en flygflottilj, blev privatägd 1998 och nu rankas som Stockholmsområdets näst största flygplats. S tockholm Skavsta flygplats är en av Sveriges snabbast växande flygplatser och en av landets största fraktflygplatser. Så presenteras Skavsta på sin hemsida. Faktum är att Skavsta sedan sommaren 2007 rankas som Sveriges tredje största flygplats räknat i antal passagerare. Då reste under juli månad mer än 200 000 personer via Skavsta. Ett år senare, juli 2008, hade denna siffra stigit till 258 000 passagerare. Om man jämför detta med att under hela 1999 reste 246 000 passagerare via Skavsta, då är det uppenbart att flygplatsen växer ur sin kostym ibland. skandinaviska bas på Skavsta. Det innebar ett antal nya flyglinjer och utökningen har fortsatt. Hösten 2008 har Ryanair sex av sina Boeing 737-800 baserade på Skavsta och man har idag flygningar till ett trettiotal platser i Europa. Dessutom flyger sedan några år det polsk/ungerska flygbolaget Wizz Air från Skavsta till Katowice, Warszawa, Gdansk och Budapest några gånger per vecka. Charterbolagen Fritidsresor, Ving och Apollo har under sommartid avgångar till flera platser runt Inte bara Ryanair Uppsvinget beror huvudsakligen på att lågprisflygbolaget Ryanair etablerat sin skandinaviska bas på Skavsta och på flygplatsens gynnsamma läge med ett stort upptagningsområde. Inom en radie av tio mil bor närmare 2,5 miljoner människor, vilket är jämförbart med befolkningen inom Arlandas motsvarande upptagningsområde. Ryanair startade redan 1997 en flyglinje mellan Skavsta och London/Stansted. Så småningom utökade man med ytterligare några flyglinjer till europeiska flygplatser och 2003 etablerade alltså Ryanair sin 58 svenska narkotikapolisföreningen Rickard Kerwien och övriga utredare vid Gränspolisen får allt fler ärenden att utreda. Från Skavsta trafikerar Ryanair ett trettiotal orter i Europa. Människosmugglare har också upptäckt lågprisflyget. Människosmuggling ökar Medelhavet samt under vintertid till Kanarieöarna och Thailand. Gotlandsflyg är också tillbaka med flygningar till Visby. Terminalen på Skavsta har idag kapacitet för 2,5 miljoner passagerare per år och måste därför bygga ut igen. Den påbörjade tillbyggnaden ökar kapaciteten till 3,5 miljoner passagerare. Banan dimensionerad för Jumbojet Det är inte bara passagerartrafik via Skavsta. Kustbevakningens flygverksamhet med tre nya flygplan är förlagd på Skavsta. På flygfraktsidan dominerar exportgods och även här förväntas en uppgång bl.a. genom ökad import från Asien. DHL är den största fraktkunden. Start- och landningsbanan är 3 kilometer lång och flygfraktterminalen kan hantera stora fraktflygplan som Boeing 747 och Antonov 124. Tullen kvar på Skavsta I takt med att antalet resenärer ökat på Skavsta har också tullen och polisen behövt anpassa sina resurser. I början av 2008 var Tullverket inne på att minska tullens närvaro på Skavsta. Men av detta blev inget och tullare från Norrköping bemannar numera Skavsta dagligen. Detta är en nödvändighet, inte minst då Skavsta också trafikeras av flyg från länder utanför EU, t.ex. Turkiet, Tunisien, Thailand och Schweiz (Basel). Eftersom terminalområdet på Skavsta är relativt litet är det lättare att övervaka och man känner de flesta som arbetar där. Tullarna framhåller särskilt det goda samarbetet man har med polisen på flygplatsen. Någon storskalig narkotikasmuggling har ännu inte uppdagats på Skavsta, men under en period avslöjades sväljare som anlände till Skavsta från Brüssel. Det är oftast kokain som smugglas på detta svårupptäckta sätt. Inom Tullverket har man, bl.a. genom samarbete med Norge, skaffat sig goda kunskaper om personer som smugglar narkotika i magen. När information om misstänkta sväljare kommer från tullens underrättelseavdelning på Arlanda är det till stor hjälp för tullpersonalen på Skavsta. Människosmuggling och illegal invandring är ett ökande problem på Skavsta. Gränspolisen avslöjar allt fler passagerare med falska handlingar. Numera är det ofta personer från Somalia och Eritrea som kommer med falska pass. De har tagit sig genom öknen till Libyen och därifrån med båt till Italien. Där kommer de i kontakt med människosmugglare som förser dem med ett förfalskat italienskt främlingspass och en lågprisflygbiljett från Rom eller Milano till Skavsta. Detta paket kan kosta 800 euro och smugglarna använder gärna lågprisflyget för att öka sin egen vinst. Under det första halvåret 2007 greps 22 personer misstänkta för att ha försökt ta sig in i landet via Skavsta med falska eller felaktiga pass. I år har polisen gripit 65 personer av samma anledning under motsvarande period, vilket är en ökning med ungefär 200 procent. – De blir anhållna och häktade misstänkta för brukande av falsk urkund eller urkundsförfalskning, säger polisinspektör Rickard Kerwien som är utredare vid Gränspolisen på Skavsta. – Brottet renderar oftast en månads fängelse och utvisning, fortsätter Kerwien. – I september hade vi 18 anhållna och redan under första halvan av oktober har vi haft 21 anhållna. De som grips med falska handlingar är egentligen asylsökande, men de söker aldrig asyl direkt vid ankomsten till Sverige. Istället försöker de resa in obemärkt för att senare söka asyl. Inte heller de som blir anhållna, och senare dömda för att ha använt falska pass, söker asyl förrän det blir dags för utvisning. Polisen lämnar då över ärendet till Migrationsverket. Det finns ett par anledningar, enligt Rickard Kerwien, till att allt fler avslöjas med falska resehandlingar på Skavsta. Förutom att det nog är fler som väljer Skavsta som inreseort, har polisen också blivit bättre på att upptäcka dem, trots att reguljär passkontroll inte görs av resande mellan Schengenländer. Polisen gör redan i ankomsthallen en inre utlänningskontroll som baseras på erfarenhet, intuition och på vissa resenärers uppträdande. Ibland har man också viss förhandsinformation och av de som polisen väljer att kontrollera är det mer än en tredjedel som visar sig ha falska eller felaktiga resehandlingar. Några avslöjas också i samband med tullkontroll. n svenska narkotikapolisföreningen 59 Kristianstad Airport siktar mot nya höjder text: gunnar hermansson Kristianstad Airport är en liten regional flygplats under återuppbyggnad efter den tidigare ledningens skandalavtal. Everöds flygplats var namnet Efter andra världskrigets slut byggde det svenska försvaret en reservflygplats i Everöd, en dryg mil söder om Kristianstad. När inrikesflyget började växa till i Sverige startade kommunerna i nordöstra Skåne tillsammans med Kristianstads Läns Landsting en civil flyglinje mellan Everöd och Stockholm/Bromma 1961. En DC3 från Linjeflyg, med plats för 19 passagerare, gjorde två turer per dag till Stockholm under vardagar. Efterhand satte man in större flygplan, stationsbyggnaden byggdes ut och även en flyglinje till Köpenhamn öppnades. Murens fall mellan öst och väst innebar att flyglinjer till Litauen startades. Efter ytterligare utbyggnad av stationshus och landningsbana ändrades flygplatsens namn 1996 till Kristianstad Airport AB. Under årens lopp har Kristianstad Airport bl.a. haft chartertrafik till Mallorca, Kanarieöarna, Cypern och Budapest. Ryan Air hade också en linje till London från Kristianstad under några år. Som mest trafikerades flygplatsen av 250 000 passagerare per år innan flygets allmänna nedgång inleddes från början av 2000-talet. Skandalavtal Antalet passagerare som frekventerade Kristianstad Airport sjönk alltmer till 74 000 under år 2006. Skyways, som fortfarande trafikerar sträckan Kristianstad - Arlanda, var det enda reguljära flygbolag på flygplatsen. Situationen var allvarlig och något måste göras. Den dåvarande VD:n på flygplatsen ingick då ett hemligt avtal med flygbolaget City Airlines. City Air- lines skulle flyga från Kristianstad till Bromma och därmed konkurrera med Skyways om passagerarna till Stockholm. Avtalet innebar att City Airlines garanterades ekonomiskt stöd från Kristianstad Airport med upp till 4 miljoner kronor per månad om flygningarna till Bromma inte skulle gå med vinst. När avtalet blev känt var skandalen ett faktum. Skyways stämde under våren 2007 Kristianstad Airport på 17 miljoner kronor i skadestånd för uteblivna intäkter på grund av flygplatsens illojala ekonomiska stöd till City Airlines. När hela affären synades noggrant stod det klart att VD:n brustit i sin rapportering till styrelse och ägare och han beviljades därför inte ansvarsfrihet av bolagsstämman. Nuvarande huvudägarna Kristianstad kommun och Region Skåne såg till att styrelsen byttes ut och VD:n avgick. Höga ambitioner för framtiden Flygplatsens nya styrelse har just nu, bland mycket annat, skadeståndsprocesser mot Skyways och mot den förre VD:n att handlägga. En ny internationellt meriterad VD har utsetts och man har börjat planera för att bygga upp verksamheten igen och räknar med ökad trafik under våren 2009. Det finns dock ytterligare orosmoln genom att flygindustrin för närvarande påverkas kraftigt av den globala ekonomiska krisen och det höga oljepriset. Men trots detta har styrelseordföranden Sten Hermansson höga ambitioner för framtiden. Nordöstra Skåne behöver en flygplats och om utvecklingen går åt rätt håll, kommer också polisen och tullen att få avsätta betydligt mer resurser genom utökad närvaro på Kristianstad Airport. n Kristianstad Airport har ett bra läge på landsbygden i nordöstra Skåne och. Flygplatsen fungerar som reservflygplats för Sturup vid dimma och dåligt väder. svenska narkotikapolisföreningen 63
© Copyright 2024