1. No category

BL ADET
Nya
Nummer 2
2015
FÖR DIG SOM JOBBAR I REGION KRONOBERG
AGNETA INSPIRERAR TILL HÄLSA
Sidan 10 ›
NU BYGGER VI NYTT INTRANÄT
Sidan 4 ›
INVIGNINGSFESTER!
Sidan 19 ›
1
Innehåll, bland annat...
4
Nytt intranät
7
Möt vår konstutvecklare
8
Kortare väntetider
i cancervården
12
Säker kateter
16
Charlotte är stödperson
19
Invigningsfester
Nya Bladet är Region Kronobergs
personaltidning. Redaktion och
produktion: kommunikationsavdelningen i Region Kronoberg.
Ansvarig utgivare: Maria Granath
Redaktör: Johanna Melin
Grafisk form: Katarina Lundqvist
Kontakt:
kommunikationsavdelningen
@kronoberg.se
2
DEN SOM ALLTID GÅR
I ANDRAS FOTSPÅR
KOMMER ALDRIG FÖRST
Ibland, kan jag känna att det är skönt att bli äldre. Denna
känsla kommer vanligtvis över mig när jag ställs inför frågor
och val, som jag av erfarenhet och samlad kunskap vet svaret på, utan att tänka eller rådgöra med mina närmaste. Jag
befinner mig just nu i den högre delen av den övre medelåldern, vilket i sin tur innebär att jag enligt min egen självkritiska granskning, besitter en enorm kunskapsbank från livet i
synnerhet och arbetslivet i allmänhet.
Vad gör man då med all denna kunskap, som inte bara jag
har, utan som de allra flesta som kommit upp i åren införskaffat. Svaret är enkelt, man delar med sig. Varför ska andra
behöva lära sig genom sina misstag, som man själv har gjort
genom åren? Mitt råd till alla er yngre, och för all del äldre
är, fråga dig fram om du är osäker över vägvalet. Vanligtvis
har du fortfarande två val kvar, antingen gör du enligt rekommendationen eller gör du det du själv anser är bäst (det sistnämnda är något jag själv emellanåt fortfarande praktiserar).
Konklusionen av det jag försöker säga är, Lyssna. Lär. Agera... Trots allt är det bättre att det fattas ett beslut, än att det
”fattas” ett beslut. Magkänslan och det sunda förnuftet är
en oslagbar kombination i de allra flesta fall, men den dagen
magen mår kass och förnuftet tagit semester, måste du våga
fråga för att inte stanna upp eller välja ”fel väg”. Det finns
inga dumma frågor, bara felaktiga svar.
Åter till överskriften, måste man alltid
vara först?? Absolut inte, i de allra
flesta fall kan man med fördel vara
både tvåa, trea eller rent av sist, men i
förekommande fall är det bra att vara
i framkant av utvecklingen för då kan
nya möjligheter visa sig.
Tack för din tid.
THOMAS NILSSON, TRAFIKDIREKTÖR
KVALITETSVECKAN
KVALITETSVECKAN
NÄRMAR SIG
FÖR SJUNDE ÅRET I RAD, MEN FÖRSTA ÅRET
FÖR REGION KRONOBERGS RÄKNING, ARRANGERAS KVALITETSVECKAN – EN VECKA
FYLLD MED SPÄNNANDE AKTIVITETER OCH
INSPIRATION MED KVALITET I FOKUS! ÅRETS
TEMA ÄR DET VÄRDESKAPANDE MÖTET.
Årets kvalitetsvecka spinner
vidare på förra årets succé
och komprimeras återigen
till besöksdagar på museum i
Ljungby och i Växjö.
Välkommen att mingla bland
våra utställare, smaka god
mat och gå på en spännande
kvällsföreläsning.
GÄSTFÖRELÄSARE
Jens Lind är känd journalist
och har bevakat alla de största
idrottsevenemangen. Hans föreläsning Med passionen som
drivkraft kan du se i Ljungby
på tisdagen.
DATUM OCH TID
Till vissa programpunkter
samt mat och buss krävs
anmälan. Läs mer på interna
webben!
DET HÄR ÄR
KVALITETSVECKAN
eras alltid
Kvalitetsveckan arrang
det i sju års
rt
gjo
har
och
46
ka
vec
är att skapa
kan
vec
d
me
tid. Syftet
dela med oss
och
forum för att mötas
förbättrat
har
som
el
mp
exe
a
av god
en.
ion
sat
ani
kvaliteten i org
s med att kora
Kvalitetsveckan avsluta
te på det
rbe
tsa
lite
kva
årets bästa
t. Alla i Region
närliggande chefsmöte
in sitt bidrag och
Kronoberg kan skicka
50 000 kronor.
om
la
täv
vara med och
föreläser om Motivation,
målfokusering och mental
träning.
SÖK KVALITETSPRISET!
Vad gör ni för att öka kvaliteten – i organisationen, för
kunden, för patienten? I år
fokuserar vi på ett hedervärt
pris: kvalitetspriset. Vinnaren
kan finnas i alla delar av organisationen. Goda exempel på
patientsäkerhetsarbete kommer att kategoriseras som ett
kvalitetsarbete i fortsättningen. Sista dag att skicka in sitt
bidrag är 30 september.
ALERTDAGEN
• Ljungby, tisdag 10 november
kl 15–20
• Växjö, torsdag 12 november
kl 15–20
• Alertdagen, onsdag 11
november kl 11.30–17
ANMÄLAN
2015
Thomas Fogdö, tidigare
utförsåkare i Sveriges alpina
landslag, bröt plötsligt ryggraden på ett träningspass och
blev förlamad. Han kommer
till Växjö på torsdagen och
Alertdagen ligger i år under
kvalitetsveckan. Helt rätt,
eftersom dagen rakt igenom
handlar om hur olika former
av förbättringsarbeten har
höjt livskvaliteten för äldre i
Kronoberg. Alertdagen anordnas för både regionen och
kommunerna och innehåller
en inspirationsutställning,
föreläsningar, goda förbättringsarbeten och utdelning
av flera priser till årets bästa
förbättringsarbeten.
Hela programmet och anmälan till Kvalitetsveckan och
Alertdagen – gå till A–Ö-listan på intranätet och sök på
Kvalitetsveckan.
3
NU BYGGER VI OM
ARBETET MED ETT NYTT INTRANÄT ÄR I FULL GÅNG. HÄR FÅR DU
VETA VAD SOM HÄNDER, HUR DU PÅVERKAS OCH HUR DU KAN
PÅVERKA.
EN WEBBPLATS...
Det nuvarande intranätet är kombinerat med
den gamla webbplatsen ltkronoberg.se. Därför
är det inte riktigt anpassat för någon av våra
målgrupper och innehåller väldigt mycket information – 25 000 sidor närmare bestämt. Det
nuvarande intranätet är dessutom nästan tio år
gammalt, och stödjer därför inte nyare funktioner som anses självklara på ett intranät i dag.
Dessutom har två organisationer blivit en,
regionförbundets webbplats och intranät
stängdes i samband med regionbildningen.
...SKA BLI FLERA
Tanken är att dela upp innehållet på webbplatsen efter de målgrupper vi har. Det kanske
låter konstigt att vi ska ha fler webbplatser än i
dag, men målgruppsanpassade webbplatser gör
att det blir lättare att hitta och ta till sig den
information en söker efter.
Ambitionen är att fortsätta vara så öppna som
möjligt, men inte på bekostnad av tillgängligheten.
INTRANÄT
LTKRONOBERG.SE
REGIONKRONOBERG.SE
}
MEDARBETARE
1177.SE
ALLMÄNHETEN
PATIENTER
WEBB FÖR
SAMARBETSPARTNER
SAMARBETSPARTNER
(VÅRDGIVARE, LEVERANTÖRER,
UTVECKLINGSAKTÖRER)
TID
R INTR
PL AN FÖ
2015
4
MAJ
ANÄTET
JUNI
DESIGN
BEHOVSANALYS
JULI
AUGUSTI
SEPTEMBER
OKTOBER
STRUKTUR OCH FUNKTIONER
NOVEMBER
19 %
ÄR NÖJDA MED
DET NUVARANDE
INTRANÄTET
VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR
VARFÖR ETT NYTT INTRANÄT?
HUR BLIR DET MED RIKTLINJERNA?
Främst för att fyra av fem medarbetare är
missnöjda med det nuvarande intranätet. Men
också för att det nya intranätet behöver fylla
en större funktion än det gör i dag. Intranätet
ska vara ett naturligt och enkelt arbetsverktyg i
vardagen där vi ska kunna lita på:
• att det går snabbt att använda
• att informationen är korrekt och aktuell
•sökfunktionen
Riktlinjer och styrande dokument ska framöver hanteras i dokument- och ärendehanteringssystemet Platina. Däremot kommer du att
kunna nå dokumenten via intranätet.
Läs mer om Platina>>
VAD HÄNDER MED DET NUVARANDE
INTRANÄTET?
Förhoppningen är att stänga det nuvarande
intranätet sommaren 2016. Det är många
pusselbitar som ska på plats och många olika
aktörer inblandade i nya intranätet. Därför är
det svårt att i dag kunna säga exakt när allt är
klart. Men se ändå till att hålla sidorna du ansvarar för uppdaterade för dina kollegors skull.
Det gör också övergången till nya intranätet
smidigare.
HUR BLIR DET MED INFORMATION
TILL EXTERNA VÅRDGIVARE OCH
SAMARBETSPARTNER?
Det finns mycket innehåll som berör både
interna besökare och andra, till exempel andra
vårdgivare, kommunanställda, entreprenörer,
samarbetsparter. Samtidigt med det nya intranätet skapas en lösning för deras behov.
2016
Ja, tänk på att allt som ska bevaras hanteras enligt arkivregler, innan vårt nuvarande intranät
avvecklas. Det gäller framförallt att se till att
alla versioner av riktlinjer finns bevarade i pappersform. Det är verksamhetschefens ansvar
att se till att det finns en rutin för arkivering
men det praktiska arbetet kan vara delegerat
till någon annan. Du behöver också se till att
aktuella styrande dokument finns i Platina så
snart som möjligt.
SÅ HÄR KAN DU PÅVERKA
Håll dig uppdaterad genom att följa intranätbloggen
och lämna kommentarer till inläggen. Det går också
bra att melja till [email protected]. Alla
idéer, förslag och synpunkter sparas!
LANSERING AV
NYA INTRANÄTET
UTBILDNING AV REDAKTÖRER
TEXTBEARBETNING
DECEMBER
BEHÖVER JAG GÖRA NÅGOT?
JANUARI
FEBRUARI
TEKNISK UTVECKLING
MARS
APRIL
MAJ
PUBLICERING
JUNI
5
ER
G
G
Y
B
SÅ
Y
VI EN N
S
T
A
L
P
B
WEB
Vad innebär det att bygga
en ny webbplats?
– Det är ett stort jobb med
många olika steg. Vi är beroende av väldigt många system
och personer. Det är ett spännande och utmanande jobb,
eftersom tekniken och förutsättningarna ändras hela tiden.
Vi lär oss en hel del om teknik
på vägen! En annan utmaning
är det faktum att de närmare
6 000 anställda har så olika
behov och förutsättningar.
– Mycket av vårt arbete är
sådant som inte syns, men
ändå är nödvändigt för att
resultatet ska bli bra. Det är
ju först när design, teknik och
verktyg är klara som vi kan
börja jobba med det synliga.
Hur ser en vanlig dag ut?
– Den kan rymma allt från
juridik till teknik! Vi har
mycket kontakt med konsulter om förstudie, tillgänglighet och teknik. Och
framförallt med de olika verksamheterna. Det blir också
en hel del avstämningar och
möten med systemägare – allt
måste klaffa. Till exempel är
vi väldigt beroende av hur det
går med införandet av dokument- och ärendehanteringssystemet. Vi tar mycket beslut
hela tiden – om funktioner,
avgränsningar och prioriteringar. Dessutom får vi myck6
Hanna Lindmark och Johanna Mysjö jobbar med Region Kronobergs webbutveckling. De hoppas att vårt nya intranät ska bli en hjälp i det vardagliga
arbetet och att man snabbt ska hitta det man oftast behöver.
et frågor att besvara. Många
undrar hur det kommer att
bli. Vi informerar löpande via
intranätbloggen, nyhetsbrev
och på många andra sätt –
och det tar förstås tid.
– Sedan har vi ju arbetsuppgifter som inte gäller webben,
men det ska vi inte prata om
nu!
Vilka är de största utmaningarna?
– Överblicken över organisationen, att fånga vad det är de
flesta behöver mest? Det finns
lika många arbetssätt som det
finns anställda, och att göra
alla nöjda kommer inte att
vara möjligt.
Vilka är de största missuppfattningarna kring ert jobb?
– Att det är en quick-fix att
bygga ett intranät – att det
bara är att ”kopiera” något
befintligt, bra intranät. Man
kan inspireras och dra lärdom
av andra, men inte kopiera.
Vi är ju en unik organisation,
vår it-miljö ser annorlunda
ut, vi har annan grafisk profil,
vi har andra system som ska
integreras med intranätet och
så vidare. Det handlar alltså
om mycket mer än att skriva
och publicera text och bilder.
Vad är roligast?
– Att få en inblick i alla
verksamheter, genom alla
människor vi har kontakt
med. En annan rolig sak,
och kanske det enklaste, är
koncept, alltså hur intranätet
ska fungera, och design. Då
börjar det bli ett konkret resultat och inte bara en massa
dokument!
Vad förväntar ni er av framtiden?
– Att nöjdheten med intranätet är långt över 19
procent, som är nivån nu! Vi
vill att det ska vara en hjälp i
vardagen, att man snabbt ska
hitta det man oftast behöver
och att informationen är
uppdaterad och lätt att förstå.
Det kräver att vi utgår från
behoven, inte organisationen.
NYFIKEN PÅ REGIONENS
NYA KONSTUTVECKLARE?
KRONOBERGS LÄN SKA ERBJUDA ETT INNOVATIVT KULTURLIV MED
BREDD OCH SPETS. UTVECKLINGEN AV BILD- OCH FORMOMRÅDET
I LÄNET ÄR SÄRSKILT PRIORITERAT I REGIONENS KULTURPLAN.
FÖR ATT YTTERLIGARE UTVECKLA OMRÅDET HAR EN NY KONSTUTVECKLARE ANSTÄLLTS. MÖT CHARLOTTE STRÖMBERG ELIASSON.
Charlotte kommer från Malmö
och har i många år arbetat med
bild och rörlig media. Hon
är konstnär och har ett stort
samhällsengagemang. Genom
sitt fleråriga förtroendeuppdrag
som ordförande i Konstnärernas riksorganisation i södra Sverige har hon gedigen erfarenhet
inom kultur- och konstpolitik.
Den 4 maj tillträdde Charlotte
sin tjänst som ny konstutvecklare i Region Kronoberg.
– Mitt uppdrag är bland
annat att tillsammans med regionala aktörer utveckla bildoch formområdet i Kronoberg. Jag har inlett mitt arbete
med att besöka både institutioner och fria konstnärer för
att skapa en helhetsbild.
ÖVERSYN AV
KONSTPOLICY
Ett annat uppdrag för konstutvecklaren är att se över Region
Kronobergs konstpolicy för inköp av konst. Den ursprungliga konstpolicyn är från 1995
och en revidering gjordes
2005. Det är nu hög tid att
göra ett omtag för att bland
annat anpassa konstpolicyn till
den regionala kulturplanen.
– Den gamla konstpolicyn
skrevs i en helt annan tid med
andra förutsättningar. Då hade
konsten en annan roll än vad
den har i dag.
Nu är konsten
mer konceptuell, undersökande och
forskande. I
förslaget till
den nya policyn kommer
till exempel
ett tydligare
regelverk
att införas, säger
Charlotte
Strömberg Eliasson.
POTENTIAL FÖR
UTVECKLING
Trots den korta tid som Charlotte hunnit arbeta ser hon
redan att det finns potential att
utveckla bild- och formområdet
i Kronoberg. Hon menar att
man måste utgå från det som
finns här och ta vara på det.
– Jag tycker att man ska se det
positiva i att Kronoberg är ett
litet län. Det är ju här det finns
möjligheter för konstnärer
att få utrymme för sina idéer.
Både skog och rymd finns
Charlotte Strö
mberg Eliasso
n är sedan i
maj Region K
ronobergs kon
st
uvecklare.
Hon tycker at
t konstnärer få
r
utrymme
för sina idéer
i Kronoberg,
tillsammans med möjligheten
till billigt boende och ateljéer
utanför Växjö. Ett dynamiskt
konstliv byggs av aktiva utövare
lika väl som engagerade deltagare och intressenter inom bild
och form. Min förhoppning är
att olika konstuttryck fortsätter
att korsbefrukta varandra och
att fler utställningsytor på så
sätt aktiveras, säger Charlotte
Strömberg Eliasson.
7
PATIENTPROCESS
MED GODA RESULTAT
HUVUD- OCH HALSCANCER
ÄR SEDAN ETT PAR ÅR EN
VÄLFUNGERANDE PROCESS
MED GODA RESULTAT.
DET ÄR OCKSÅ EN DE FEM
FÖRSTA ATT INGÅ I DEN NATIONELLA SATSNINGEN FÖR
KORTARE VÄNTETIDER
I CANCERVÅRDEN.
Huvud- och halscancer är
egentligen ett samlingsbegrepp för flera olika sorters
cancer. Till exempel cancer i
munhålan eller i svalget. Det
är ingen stor patientgrupp
utan i Kronoberg handlar det
om cirka 20 till 30 patienter
per år som får en diagnos.
– Oftast är det här en typ av
cancer som drabbar människor
som röker och som har ett
alkoholmissbruk. Det vill säga
människor som redan är en
utsatt grupp med kanske trasiga familjeförhållanden och en
ansträngd ekonomi, berättar
Margareta Bjärnhall som är
överläkare på öron-, näs-, halsoch hudkliniken och utsedd
patientprocessledare.
Behandlingen består av
strålning och görs oftast nere i
Lund. Det är en tuff behandling och den påverkar sväljningen, utseendet och ibland
även talet. Ofta har patienter8
Margareta
Bjärnhall är
överläkare på
öron, näs, hals- och
hudkliniken
och patientprocessledare.
na ett stort vårdbehov både
under och efter behandling.
– Men nu kommer en ny typ
av patientgrupp – där det är
papillomvirus som är orsaken.
Det vill säga samma virus som
kan ge livmoderhalscancer
och som vi nu vaccinerar unga
tjejer mot. Vi ÖNH-läkare
önskar att även killar skulle få
vaccinet – eftersom det kan ge
cancer även hos dem. På grund
av det här viruset ser vi tyvärr
att huvud- halscancer ökar.
EN VÄLSMORD PROCESS
MED PATIENTEN I FOKUS
Margareta utsågs till patientprocessledare redan 2012 och
har sedan dess kartlagt och
förbättrat processen. Att den
nu blir en del av den nationella satsningen för kortare
väntetider i cancervården ser
hon inte som en så stor sak.
– Mycket av jobbet är redan
gjort kan man säga och vi
har goda resultat. Varje år
ses hela processgruppen för
Kronoberg, och då är vi ett
trettiotal personer från både
Ljungby och Växjö. Det är
sjuksköterskor, sjukgymnaster, logopeder, kuratorer och
personal från sjukhustandvården, patologen och röntgen.
Alla är betydelsefulla för att
patientens väg i vården ska bli
så bra som möjligt och det är
viktigt att alla har en gemensam målbild och vet att de är
en del av en helhet.
Utöver den stora gruppen
finns även ett mindre processteam som består av Margareta själv, fem kontaktsjuksköterskor och en sekreterare. De
har tät kontakt och samarbetar
hela tiden för patientens bästa.
KUNSKAP OM LARMSYMPTOM VIKTIG
Utmaningen är att hitta patienterna i tid. Det är en ganska
ovanlig diagnos och patien-
terna kan dyka upp på flera
olika ställen. Cirka hälften av
patienterna kommer via vårdcentral, några direkt via akutmottagningen men en tredjedel
kommer via tandvården.
– Det är viktigt att alla som
möter patienterna är uppdaterade på alarmsymptomen
och tänker ”det här kan
vara cancer”. Det är en stor
utmaning att nå fram till nya
distriktsläkare och hyrläkare
och för att inte tala om alla
privata tandläkare!
MEDICINSK SERVICE
KRITISK FAKTOR
Satsningen på att korta väntetiderna i cancervården ökar
kraven på kortare ledtider.
Så kallade standardiserade
vårdförlopp ska införas och
de beskriver vilka utredningar
och första behandlingar som
ska göras inom en viss cancer-
diagnos, och vilka maximala
tidsgränser som gäller för olika utredningsåtgärder. Processen för huvud- och halscancer
klarar i dag ledtiderna men i
takt med att fler diagnoser ska
standardiseras ökar trycket på
exempelvis medicinsk service. Både klinisk patologi och
cytologi och bild- och funktionsmedicin är viktiga länkar
i alla cancerprocesserna.
– Vi behöver snabba tider
för röntgen och vi behöver
snabba svar på biopsier, det är
avgörande för att vårdkedjan
ska fungera. Här behöver vi
samordna och effektivisera så
att alla får god tillgång.
MER INFORMATION
>> Läs mer om Region Kronobergs
arbete med den nationella satsningen
för att korta väntetider i cancervården
>> Läs mer om satsningen på
Regional Cancercentrum Syd
>> Beskrivning av standardiserat
vårdförlopp av huvud- och halscancer
NATIONELL SATSNING FÖR KORTARE VÄNTETIDER I CANCERVÅRDEN
Svensk cancervård är bra – men kan bli ännu bättre. I dag
får många patienter vänta orimligt och olika länge på att få
utredning och behandling. Det är stora skillnader mellan olika
diagnoser och beroende på var i landet man bor.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har träffat
en överenskommelse om att under 2015 genomföra första
steget i en fyraårig satsning på att arbeta bort omotiverade
väntetider, minska regionala skillnader och på så sätt skapa en
mer jämlik cancervård.
Genom att införa standardiserade vårdförlopp i den svenska
cancervården ska tiden från misstanke till start av behandling
göras så kort den bara kan bli – men utan att vi tummar på
kvaliteten.
DET NYA ARBETSSÄTTET INNEBÄR BLAND ANNAT
• En nationell mall/instruktion för varje vårdförlopp
• Nytt och eget kodverk för att mäta ledtider
• Särskild remiss i Cosmic för de patienter som ingår i
standardiserade vårdförlopp
• En ny funktion – vårdförloppskoordinatorer, administrerar och samordnar vården
• Tider ska finnas att boka på mottagningar, röntgen med mera
• Patientmedverkan i processarbetet
STARTAR 1 NOVEMBER 2015
• Akut myeloisk leukemi (blodcancer), processledare Michael Karlsson • Huvud- och halscancer, processledare Margareta Bjärnhall
• Matstrupe- och magsäckscancer, processledare Richard Johansson
• Prostatacancer, processledare Edvard Lekås
• Cancer i urinblåsa och urinvägar, processledare Jonas Richtoff
STARTAR 2016
Lungcancer
Cancer utan känd primärtumör (cup)
Bröstcancer
Lymfom
Tjock- och ändtarmscancer
Ytterligare diagnoser kommer senare under 2016.
9
GEMENSKAP OCH GLÄDJE
ÄR EN RIKTIG HÄLSOKÄLLA
HÄLSA PÅ VÅRDCENTRALEN LAGAN
ÄR ATT HA KUL TILLSAMMANS.
– Det är lika viktigt att sitta
kvar i fikarummet på lunchen som att gå en promenad
tillsammans, menar Agneta
Blom som är medicinsk sekreterare, men också gängets
hälsoinspiratör.
Agneta värnar för att alla ska
trivas på jobbet.
– Det är en självklarhet och
en skyldighet man har, tycker
hon.
Agneta har jobbat på vårdcentralen Lagan sedan 2011.
– Andan fanns redan här när
jag kom hit, menar hon. Den
andan bygger på att alla får
vara med. Ingen ska känna sig
utanför eller bortglömd. Ett
outtalat men självklart klimat.
– Vi är nog ganska bra på att
välkomna nya kollegor och
”forma” dem efter oss, säger
Agneta och skrattar.
TRÄNING OCH NJUTNING
När frågan om att bli hälsoinspiratör dök upp nappade
Agneta direkt. Hennes kollegor tycker hon är perfekt för
uppdraget.
På jobbet fungerar hon lite
som en spindel i nätet, har
koll på det mesta och ser till
att alla får den information de
behöver. Dessutom kan hon
10
mycket om hälsa och träning,
berättar en kollega.
– Alla vet att jag tränar mycket, så det är inget jag tjatar om.
Men hälsa är så mycket mer än
bara fysisk aktivitet. Jag tycker
det är minst lika viktigt att
unna sig att njuta också.
Agneta menar att livet måste
bestå av en mix av båda.
HÄLSOVECKAN ÄR EN
VIKTIG VECKA
Föreställ dig en vecka fylld av
små överraskningar. En vecka
som de flesta ser fram emot.
Det finns säkert arbetsplatser
inom Region Kronobergs där
den årliga hälsovecka passerar ganska obemärkt förbi,
men inte på vårdcentralen i
Lagan. Agneta har under sina
år som hälsoinspiratör sett till
att göra den veckan till något
extra.
Varje dag har fått en egen
liten ”happening”, vad som
händer brukar variera från år
till år.
Det enda återkommande
inslaget under veckan är
onsdagskvällens gemensamma
aktivitet utanför vårdcentralens väggar.
– Vi brukar gå den tipspromenad som är en del av
hälsoveckans program. Tipspromenaden hänger med till
den plats eller ort vi väljer att
åka till. Efter tipspromenaden
går vi ut och äter tillsammans,
berättar Agneta.
Förutom allt kul som händer
den veckan ser Agneta också
till att fikarummet får en rejäl
makeover. Hon dekorerar och
gör det mysigt. Fikarummet
förvandlas till en inspirerande
plats både för kropp och själ.
– När man kommer in i
fikarummet på måndagsmorgonen ska alla känna att
hälsoveckan har startat, säger
hon.
– Jag är väldigt stolt över
Agnetas arbete, berättar Siv
Nilsson som är avdelningschef. Agneta har inspirerat oss
alla och jag har inte tidigare
träffat på en medarbetare som
har tagit till sig detta uppdrag så helhjärtat som hon
har gjort. Hon ser till att fixa
både det ena och det andra.
– Jag håller bara ihop planeringen, sedan är det allas
ansvar att se till att vi har
det bra tillsammans, avslutar
Agneta.
EXEMPEL PÅ EN
HÄLSOVECKA I LAGAN
Fikarummet pyntas och fixas. Alla
ska känna att hälsoveckan har
startat. Under hela veckan bjuds det
också på frukt och nötter.
Måndag Morgonen startar med smoothies, juiceprovning eller något annat gott.
Tisdag
Hälsofrukost.
Onsdag Tipspromenad och
restaurangbesök.
Torsdag Hälsofrågor, boktips, recept etc.
Fredag Vi äter en onyttig fika
11
FRÅN ARMEN TILL HJÄRTAT
MED AVANCERAD TEKNIK
= SÄKRARE VÅRD
ALLT STARTADE ÅR 2000. DÅ VAR ONKOLOGKLINIKEN I KRONOBERG FÖRST UT I
NORDEN ATT TESTA DEN NYA TEKNIKEN
PICC-LINE* FÖR ATT FÖRBÄTTRA VÅRDEN
AV PATIENTER SOM HAR ETT LÅNGVARIGT
BEHOV AV LÄKEMEDEL. NU HAR TEKNIKEN
FÖRFINATS YTTERLIGARE, VILKET HAR FÖRBÄTTRAT KVALITETEN OCH PATIENTSÄKERHETEN.
Picc-line innebär att man
sätter en central kärlkateter
via överarmens blodkärl till
hjärtat. På så sätt kan man
snabbt och säkert leda läkemedel direkt till en stor ven
strax intill ingången mot
hjärtat för snabbt spridning
vidare i kroppen.
I dag sätts omkring 230
Picc-line i Region Kronoberg
per år av specialistutbildade
sjuksköterskor. Onkologkliniken lägger cirka 170 av dem.
– Det är vanligt att patienter
som är under cytostatikabehandling, långvarig antibiotikabehandling eller nutritions-
Lotta Engstrand och Annelie Rooth är två av tre som kan göra detta ingrepp med
den nya tekniken.
12
ultraljudsteknik som synliggjorde
blodkärlen när de skulle sätta Picc-line.
behandling, eller befinner sig
i livets slutskede har behov av
Picc-line, säger Anneli Rooth
sjuksköterska i palliativa rådgivningsteamet och en av de
drivande i arbetet.
ETT SMIDIGT ALTERNATIV
Tidigare har dessa patienter
fått läkemedel via en inopererad dosa (subkutan venport)
eller genom en PVK (perifer
venkateter) via blodkärl i armen. Enligt Anneli finns det
flera fördelar med Picc-line
som gör att det i många fall
kan vara ett bra alternativ.
– En och samma Picc-line
kan sitta upp till fem år. En
PVK ska bytas var tredje dag
och det är ganska jobbigt
för patienterna som får utstå
många nålstick. Efterhand
blir det också allt svårare för
personalen att sätta PVK på
Picc-line kan sättas in relativt enkelt, utan operation, och behandlingen kan starta omedelbart.
grund av ärrbildning från
tidigare nålar. Vi kan sätta en
Picc-line relativt enkelt, utan
operation, och behandlingen
kan starta omedelbart.
FÖRFINAD TEKNIK
– BÄTTRE PRECISION
2006 blev det möjligt för
sjuksköterskorna att förbättra
precisionen i sitt arbete tack
vare en ultraljudsteknik som
synliggjorde blodkärlen när
de skulle sätta Picc-line. Den
senaste utvecklingen kom
2014 med tekniken Sherlock 3CG, som innebär att
sjuksköterskorna själva kan
följa kateterspetsens väg mot
hjärtat och se den slutliga
placeringen.
– Tidigare har vi alltid
skickat patienten på röntgen direkt efter att vi satt in
Picc-line för att säkerställa att
den hamnat rätt. Nu ser vi
det själva direkt. Det innebär
att vi sparar tid och gör att vi
snabbare kan komma igång
med behandling direkt. Det
blir också färre komplikationer.
*Piccline betyder perifert införd central
kateter
Arbetet med att föra in och utveckla användningen av Picc-line
på onkologkliniken leds av Anneli Rooth, sjuksköterska i palliativa
rådgivningsteamet, Malin Enroth, sjuksköterska på onkologklinikens
dagsjukvård och Lotta Engstrand, sektionsledare på onkologklinikens öppenvård. Ansvarig överläkare och kärlkirurg är Charlotta
Elmgren-Strandberg.
13
NY CHEF FÖR
REGIONAL
UT VECKLING
Christel Gustafsson blir ny regional
utvecklingsdirektör för Region Kronoberg och tillträder den 16 november. Hon har sedan 2007 arbetat på
Jordbruksverket i flera olika roller.
Christel har även varit sakkunnig
på såväl Näringsdepartementet som
Miljö- och samhällsdepartementet.
En filosofie doktorsexamen i biologi
är grunden för Christels breda kunskaper inom hållbar utveckling.
Christel har rötterna i Kronoberg
och efter många yrkesverksamma år
i Stockholm och i Jönköping återvänder hon nu till en tjänst i länet.
Under sina år inom Jordbruksverket
har Christel arbetat med landsbygdsfrågor och regionala frågor.
AVTAL MED
REKLAMBYRÅER
Region Kronoberg har tecknat avtal
med tre olika reklambyråer. De antagna
är Länge leve kommunikation i Malmö,
som är huvudleverantör, Bläck & Co
i Växjö är nummer två och Kreation i
Kalmar nummer tre.
>>Länk
TA EN TIT T I
KOMMUNIKATIONSGUIDEN
På interna webben finns ett verktyg som
ger dig handfasta tips och verktyg för
hur du kan bli effektivare i din kommu
nikation. Här kan du bland annat läsa
om hur du kan planera din kommua
nikation för att nå önskad effekt, vilk
olika kommunikationsmetoder som
finns och vad du bör tänka på i mötet
med media.
14 >>Länk
GRÖN STRATEGI
FÖR KRONOBERGS
UTVECKLING
DEN 17 JUNI I ÅR ANTOG REGIONFULLMÄKTIGE KRONOBERGS REGIONALA
UTVECKLINGSSTRATEGI ”GRÖNA KRONOBERG 2025”. STRATEGIN VISAR INRIKTNINGEN PÅ KRONOBERGS REGIONALA
UTVECKLINGSARBETE OCH ÄR VÄGLEDANDE FÖR DE BESLUT SOM FATTAS.
Alla regioner i Sverige har
fått ett regeringsuppdrag att
ta fram en regional utvecklingsstrategi. Men en aktör
kan inte ensam skapa regional utveckling. Det krävs
samarbete mellan Region
Kronoberg, kommunerna i
länet, statliga myndigheter,
näringsliv och organisationer. Alla behövs för att
skapa öppna och hållbara
livsmiljöer i Kronoberg som
är attraktiva att bo, arbeta
och vistas i.
FYRA PRIORITERINGAR
I utvecklingsstrategin pekas
fyra prioriterade områden ut, som ska bidra till
att förverkliga målbilden
”Kronoberg växer i öppna
och hållbara livsmiljöer med
förnyelseförmåga”:
• Utveckla platser, orter,
städer och regioner genom
att komplettera och dra
nytta av varandra
• Utveckla miljöer där
människor känner sig välkomna och delaktiga
• Utveckla diversifiering
och innovationsförmåga
• Utveckla livslångt lärande
och jämlik hälsa
Gröna Kronoberg 2025 är
en samlad strategi för länets
tillväxtarbete som binder
samman olika planeringsprocesser med betydelse för
regional utveckling. Genomförandet och uppföljning samordnas av Region
Kronoberg.
BODIL SKA HÅLLA IHOP
ASYLSJUKVÅRDEN
– NÄR MAN ÄR ASYLSÖKANDE ÄR MAN I EN
HELT NY OCH UTSATT SITUATION. VI I VÅRDEN SKA FÖRMEDLA TRYGGHET OCH TYDLIGHET.
DET SÄGER BODIL EDVARDSSON, REGION
KRONOBERGS NYA ASYLSAMORDNARE.
UNDER SINA 20 ÅR SOM DISTRIKTSSKÖTERSKA HAR HON HAR OCKSÅ ERFARENHET
FRÅN FLYKTINGHÄLSOVÅRD UNDER BALKANKRIGET.
– Att vara människa är
universellt. Vi har samma
grundbehov, vilket är en god
utgångspunkt. Det är viktigt i
mötet med asylsökande att ha
inlevelseförmåga, men också
att kunna sätta gränser. Man
får verkligen pröva sitt etiska
förhållningssätt. Det svåraste är att möta rädda barn,
det mötet kräver en varsam
hantering.
Hur ser ditt uppdrag ut?
– Jag ska framför allt vara
en sammanhållande länk för
asylsjukvården inom Region Kronoberg. Det behövs
kunskapsöverförande, kunskapsutveckling och informationsförmedling, men det är
ute i vården som det avgörande arbetet sker, i det enskilda
mötet mellan vårdens personal och den asylsökande.
Uppdraget, som är på 50
procent, innebär också mycket samverkan med kommuner
och andra myndigheter och
där blir Bodil Edvardsson
regionens kontaktperson och
representant.
– Jag har alltid intresserat
mig för vårdens kopplingar
till övriga samhället och har
tidigare erfarenhet av samordning. Nu ser jag fram emot
möjligheten till det övergripande perspektiv som uppdraget innebär.
– Det kommer att bli
mycket lyssnande och inläsning till en början, jag behöver få en klar bild av sammanhang och utmaningar.
Jag ska göra studiebesök och
träffa både vårdpersonal och
myndigheter utanför Region Kronoberg. Först ska jag
möta de asylsamordnare som
finns i våra olika medicinska
centrum. Jag går vidare med
att hitta goda former för att
på bästa sätt använda regionens resurser för ett gott och
effektivt mottagande av de
asylsökande.
Vilken är vårdens stora utmaning just nu, tror du?
– Jag kan se att primärvården är hårt belastad men jag
vet också att det pågår väldigt
mycket bra arbete och att det
finns stor kompetens för att
ta väl hand om flyktingar och
asylsökande i vården. Nu ska
jag börja med att lyssna in de
behov som finns.
Bodil Edvardsson, 55 år,
samordnare för asyl och nyanländas sjukvård i Region Kronoberg:
Utbildade sig till sjuksköterska
1986, till distriktssköterska 1995.
Har arbetat i primärvården, på
studenthälsan och de senaste
åtta åren som utbildningsledare
på Kunskapsutveckling Syd.
15
EN ANNORLUNDA VÄNSKAP
MED STOR BETYDELSE
FÖR TIO ÅR SEDAN BLEV CHARLOTTE STÖDPERSON ÅT PATIENTER
INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD I VÄXJÖ. UNDER ÅREN SOM GÅTT
HAR HON HUNNIT TRÄFFA MÅNGA TJEJER MED TRASIG BAKGRUND.
– MAN FÅR EN ÖKAD FÖRSTÅELSE FÖR VARFÖR SAKER BLIR SOM
DE BLIR OCH EN STÖRRE KUNSKAP KRING PSYKISK OHÄLSA. DESSUTOM FÅR MAN HJÄLPA NÅGON EN BIT PÅ VÄGEN, SÄGER HON.
Allt startade med en annons
i tidningen att det behövdes
fler stödpersoner, ett uppdrag
man sköter på sin fritid.
– Jag alltid känt ett engagemang för andra människor så
jag bestämde mig för att söka.
Jag har en syster som har jobbat inom rättspsykiatrin och
hon har berättat en del, så jag
hade nog lite bättre grundkunskaper än andra.
Charlotte tycker det är synd
att bilden att psykisk sjukdom
är så negativ.
– Jag har lärt mig att inte
döma någon i förväg, psykisk
sjukdom är absolut inget att
vara rädd för, menar hon.
EN MATCHNING SKER
Att vara stödperson handlar
om personkemi och delvis
om gemensamma intressen.
Relationen bygger på att
båda parterna ska trivas med
varandra. Matchningen görs
av patientnämnden i Region
Kronoberg. Först får man
anmäla sitt intresse för att bli
stödperson, blir man antagen
får man sedan invänta ett
16
”Jag har lärt
mig att inte
döma någon i
förväg, psykisk
sjukdom är
absolut inget
att vara rädd
för.”
uppdrag. Charlotte får först
lite grundfakta om personen
hon är tänkt att bli stödperson för. Mer information om
personen brukar hon ta reda
på själv genom att kontakta
avdelningen där personen
vårdas.
– Det kan kännas bra att
få veta lite mer innan man
tackar ja eller nej, tycker
Charlotte.
Den bästa uppfattningen får
man ändå om man träffas.
– Vi träffas först en gång för
att se hur det känns. Tycker
inte jag eller personen jag ska
vara ett stöd för att det funkar
så kan vi båda tacka nej.
Men i de allra flesta fall
funkar relationen bra och de
väljer att fortsätta att ses. I
början handlar det om att lära
känna varandra.
– Ibland flyter samtalen på
bra men ibland får man hålla
igång samtalen. Men desto
oftare an ses ju lättare går det.
Alla stödpersoner har också
tystnadsplikt. Det som patienten säger till mig stannar
mellan oss, säger hon.
VARA EN VÄN UTANFÖR
TVÅNGSVÅRDEN
Träffarna sker oftast i ett
besöksrum. Ibland finns en
vårdare med i rummet och
ibland sitter de utanför och
väntar. Det varierar från fall
till fall. Men det finns alltid
ett larm att ringa på om det
skulle behövas. Charlotte har
aldrig hamnat i en obehaglig
situation. Larmet har hon
aldrig behövt använda.
Uppdraget bygger oftast på
att man träffas en gång i veckan under en timmas tid men
det kan variera från person till
person.
– Är patienten utskriven
eller har permission så kan
man göra lite andra saker än
att bara sitta och prata och
träffarna är oftast längre. Vi
kan fika, gå och shoppa ihop
eller se en film tillsammans.
ETT UPPDRAG SOM TAR
SLUT
När stödpersonsuppdraget är
slut, tar också relationen slut.
– Vi har oftast ingen fortsatt
kontakt. Man måste skilja
Charlott hoppas att fler ska ansöka om att få bli stödperson.
på uppdraget och privatlivet,
det är jätteviktigt. Jag lämnar
inte heller ut mitt fullständiga
namn, min adress eller mitt
telefonnummer. Jag håller
mitt privatliv utanför men
jag är inte opersonlig för det,
säger hon.
Däremot kan samtalen bli
personliga, fyllda av råd,
vägledning, förståelse och empati. Charlotte kan verkligen
rekommendera andra att bli
stödperson.
– Det är både lärorikt och
meningsfullt att få vara en
medmänniska, avslutar hon.
17
NU KAN VI BEREDA
MEDICIN I EGEN REGI
HEJ MAGNUS
MUNGE, CHEF FÖR
LÄKEMEDELSENHETEN, HÄNDER
DET NÅGOT I LÄKEMEDELSVÄRLDEN?
– Här händer det alltid ganska
mycket, men en speciell sak är
att vi tar över beredningen av
cytostatika och radiofarmaka i
egen regi från årsskiftet.
Vad innebär det mer specifikt, det låter ju som att ni
skulle behöva rekrytera på
grund av detta?
– För att kunna genomföra
detta kommer vi att behöva
bli några fler medarbetare på
läkemedelsenheten, ja. Rekryteringen håller på för fullt och
det ser hoppfullt ut. Utöver
kompetenta medarbetare
behövs ju numera IT-stöd i
alla verksamheter och beredningsverksamheten är inget
undantag. En upphandling
pågår och förhoppningsvis
har vi allt på plats i god tid
till årsskiftet.
Men kommer inte det här
innebära att ”stopp” i produktionen ett tag?
– Vården och patienterna
ska inte märka någon skillnad
när vi tar över detta i egen
regi utan det ska bli samma
goda service även framöver.
Det låter ju betryggande förstås, men var ligger
egentligen den stora vinsten?
– En fördel med att göra det
i egen regi är att förändringar
och förbättringar kan vara
enklare att genomföra och
vi förfogar själva över hela
processen.
POSITIVT MED LÄKEMEDELSAUTOMAT
lätt att hitta läkemedel och att
det var smidigt.
Annette Strömwall, biträdande avdelningschef på
kirurgavdelning 34, för lite
drygt 18 månader sedan fick
ni en läkemedelsautomat till
avdelningen, vad tycker ni?
– Jag har fått mycket feedback från mina kollegor,
enbart positiv faktiskt.
Hur fungerar den för er?
– Den fungerar utmärkt!
Framför allt för nattsjuksköterskorna som fyller på
patienternas läkemedelslådor.
Systemet är bra och sparar
mycket tid, det är smidigt
att boka via datorn vid sin
arbetsplats och sedan gå till
automaten och hämta ut sin
bokning. Man ser lätt om
läkemedlet finns hos oss på
18
Vad har patienterna vunnit
på att automaten kommit
till?
– Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det bra att automaten bokför narkotika på
personnummer så att sjuksköterskorna slipper stå och
räkna till exempel Morfinampuller, det sparar mycket tid.
Liza Borgö på avd 34 har jobbat med
läkemedelsautomaten i över ett år.
avdelning 34 eller om vi måste gå och hämta i automaten
på plan 3. När 33:ans personal var här i somras märkte de
att de sparade tid, att det var
Finns det något ni upplevt
som negativt?
– Enda negativa är att automaten hängt sig någon gång
när någon låda inte stängts
ordentligt och då kan nästa
användare inte få ut läkemedel, men då har IT varit
snabba på att hjälpa till.
Traumakoordinator Marie Söderberg visar hur man kan
träna akutsjukvård på avancerade övningsdockor.
.
, avdelningschef
Magnus Ekstedt
Anna Fransson in
vigde.
KLINISKT TRÄNINGSCENTRUM
FÖR TRYGGA MEDARBETARE
NU ÄR REGION
KRONOBERG NYA
KLINISKA TRÄNINGSCENTRUM INVIGT.
EN SATSNING FÖR
SÄKRARE VÅRD OCH
TRYGGA MEDARBETARE.
På kliniskt träningscentrum
ska hälso- och sjukvårdens
medarbetare träna enkla, men
också mer komplicerade medicinska situationer och tillstånd för att känna trygghet
och ha självförtroende när det
verkligen gäller. De nyrenove-
rade lokalerna är flexibla och
kan anpassas efter behov.
– Vi erbjuder dels färdighetsträning som till exempel
att ta venprov, att sy sår och
sätta katetrar. Men också scenarioträning i team där informationsöverföring och hur vi
kommunicerar med varandra
är i fokus, berättar Magnus
Ekstedt som var projektledare
för ombyggnadsperioden och
nu avdelningschef för kliniskt
träningscentrum.
ÖVA PÅ RIKTIGT
Avancerade övningsdockor
och teknisk utrustning gör att
situationerna upplevs mycket
realistiska. Det finns även
möjlighet att filma och i efterhand gå igenom övningarna
och få återkoppling. Ett rum
är särskilt utrustat för ergonomiutbildning där medarbetarna kan öva exempelvis tunga
lyft och förflyttningsteknik.
– Vi vill att detta ska vara
en öppen mötesplats för våra
medarbetare, här ska man
kunna öva och träna i en trygg
miljö. Oavsett hur länge man
har jobbat i vården behöver
man fräscha upp sina kunskaper och öva, säger Magnus.
Kliniskt träningscentrum har
också lokaler uppe på plan sju
på Lasarettet Ljungby.
19
Susanna Grönlund överräckte en blomma till Åke Sjöberg, chef för AV-Media Kronoberg, under invigningen i september.
Besökarna fick titta på och testa AV-Medias utbud av digitala verktyg och det bjöds på både frallor och tårta.
INVIGNINGSFEST I AV-MEDIAS
– VI HJÄLPER LÄNETS
SKOLOR ATT NÅ NYA
HÖJDER!
DET SA ÅKE SJÖBERG, CHEF FÖR
AV-MEDIA KRONOBERG, TILL DE INBJUDNA LÄRARNA
NÄR DE NYA UTBILDNINGSLOKALERNA PÅ NYGATAN
20 INVIGDES.
AV-Media Kronoberg inspirerar, informerar, utvecklar och
20
utbildar med fokus på media
och IT i skolan. Sedan årsskiftet finns verksamheten i Region Kronoberg. Verksamheten
finansieras av skolförvaltningarna i Kronobergs kommuner och var tidigare en del
av Regionförbundet södra
Småland. Totalt finns det 37
mediecentraler i Sverige som
vill hjälpa skolhuvudmän och
lärare att bli bäst i världen på
att använda digitaliseringens
möjligheter.
DIGITALA VERKTYG
AV-Media arbetar för en likvärdig utbildning i länet.
– En av våra viktigaste uppgifter är att ge skolor, lärare
och elever lika möjlighet till
digitala resurser. Det gör vi
genom att teckna länslicenser
för pedagogiska webbresurser,
säger Åke Sjöberg.
Basen i verksamheten är
Mediekatalogen SLI, som
innehåller mer än 18 000
UR-program, dokumentärer och spelfilmer som kan
användas i undervisningen. På senare år har detta
kompletterats med verktyg
för ordförståelse, övning av
glosor, geografi, engelska och
matematik.
S NYA UTBILDNINGSLOKALER
FORTBILDNING
FÖR LÄRARE
Verksamheten har också
en viktig roll i att erbjuda
fortbildning för länets lärare
inom IT. AV-Media erbjuder kurser, föreläsningar och
skräddarsyr utbildningar om
exempelvis interaktiva skrivtavlor, ipad i undervisningen,
IT ute, alternativa verktyg
och kodning.
– De nya lokalerna är ett lyft
för vår utbildningsverksamhet. Förra terminen ordnade
vi 287 utbildningstillfällen för
4 097 deltagare. Genom att
vi genomför den fortbildning
som efterfrågas till självkostnadspris sparas mycket skattepengar, säger Åke Sjöberg.
IT I SKOLAN
– EN VATTENDELARE
Eftermiddagens huvudtalare
var Annika Agélii Genlott,
doktorand i informatik och
skolutvecklare i Sollentuna.
Hon talade om att vårt nya
samhälle kräver nya förmågor
hos våra elever. Hur möter
vi det i skolan? I dag har vi
en bra infrastruktur men låg
användning. Vad ska vi göra
och hur?
– Jag har upplevt att digi-
taliseringen många gånger
är en vattendelare. Antingen
använder man verktygen eller
inte. Användningen påverkar
arbetsmiljön på flera olika sätt
och skiljer sig markant mellan
lärare, ämnen, skolor och
kommuner. Det leder till en
icke likvärdig utbildning, sa
Annika Agélii Genlott.
Om några dagar kan ni se
delar av hennes föreläsning på
AV-Medias youtube-kanal. >>
21
5
frågor
till...
ULRIKA SANDBERG,
VERKSAMHETSCHEF
FÖR MEDICINSK
FYSIK OCH TEKNIK.
Förebild?
– Det är främst olika
människor i min närhet som
jag inspireras av. En förebild
som alltid finns där är min
mamma för hennes otroligt
positiva tänkande. Hon ser
alltid möjligheter i stället för
problem.
Vad gör du för att må bra
på jobbet?
– En grund i att må bra för
mig är att ha balans i livet.
Jag försöker, utöver jobbet,
att hinna med att träna, påta
i trädgården, umgås med
familjen och vänner och bara
koppla av. På jobbet mår jag
bäst när jag har mycket att
göra, får arbeta med utveckling och med frågor som jag
brinner för. Jag trivs även bra
när jag har engagerade kollegor omkring mig som jag kan
bolla frågor med. Allt detta
har jag inom MFT så jag mår
väldigt bra på jobbet!
Vilken är din bästa egenskap på jobbet?
– Även om inte alla alltid
tror det är jag en lyssnare. Jag
lyssnar och analyserar mycket
utifrån vad jag ser och hör.
Jag försöker även hitta sammanhang för att skapa förståelse för hur allt hänger ihop.
Vad betyder ”Respekt för
människan” för dig?
– Att man ska behandla
22
andra (oavsett bakgrund,
läggning, etnicitet osv) som
man vill bli behandlad själv.
För mig betyder det även att
tillåta olikheter, kunna se och
lyfta varandras styrkor och att
vara ärlig mot varandra.
tasjön intill. Där finns även
en fin bokskogsbacke som det
är fantastiskt vackert att fika i
på våren när bokarna slår ut.
Har du tips på något bra
smultronställe i Kronoberg?
– Jag tycker att Notteryds
naturreservat är väldigt fint
med naturen, bergen och Tof-
Till nästa nummer av Nya Bladet
skickar Ulrika Sandberg fem frågor vidare till Christina Stebring
Franzon på folktandvården i
Alvesta för att hon har ett sånt
härligt engagemang i sina patienter och sin verksamhet.
TÅRTA TILL TELESERVICE TEAM
Glada tårtvinnare, från
vänster Lena Sjökvist,
Carina Mårdh, Mikael
Svensson, Per Henriksson, Sabina Leske,
Malin Wass och Paula
Amedov.
Saknas på bilden gör
Ylva Hedendahl, Olivia
Gräns och Mattias
Einarsson.
– Och så får vi inte
glömma Torbjörn Mukka och Kim Wikström,
våra hjältar från resursenheten!
DEN HÄR GÅNGEN VAR DET EN STOLT CHEF
SOM FICK ÖVERLÄMNA BLADET-TÅRTAN.
MALIN WASS PÅ TELESERVICE HADE NOMINERAT HELA SITT ARBETSLAG, SOM HON
TYCKER ÄR FANBÄRARE FÖR REGION KRONOBERG.
Oj det var första gången i
historien som vi fick en Bladet-tårta, utbrister de förvånade mottagarna. Gruppen
på teleservice tror att de är
anonyma för de flesta som
ringer till växeln.
– Många känner igen en på
rösten, men de vet inte vilka
vi är.
Deras chef Malin Wass har
varit chef för teleservice i ett
par år och är jättestolt över
sitt team. Hon är också med
i det operativa arbetet, för
att veta hur det fungerar och
kunna utveckla verksamheten.
Malin tycker att personalen
är rösten ut mot kunden och
att de på alla sätt försöker lösa
kundernas önskemål, både
interna och externa. Och att
de kanske inte alltid får den
uppmuntran som de förtjänar.
På teleservice jobbar tio
personer, med stöd från resursenheten, och håller öppet
varje dag mellan klockan 6.30
och 22.
– Förutom att svara i telefonväxeln och hantera larm
så tar vi emot beställningar
på mobiler, decttelefoner,
headset m.m. Dessutom
arbetar vi som driftoperatörer
i telefonisystemet CMG .
Övriga nominerade:
Karolina Andersson på Länstrafiken Kronoberg nominerad av Anja Schauerte och flera andra
kollegor. ’’Caféflickorna’’ på restaurang Ljungrätten nominerade av Manne, snickare på Fastigheter Ljungby. Ingegerd ”Bojjan” Johansson, nominerad av personalen på avd 3 i Ljungby. Stefan
Andersson, rättspsykiatriska regionkliniken, nominerad av Marita, Anna J, Sofie, Jadranka, Ratko,
Diana B. Personalen på Kortservice nominerade av Kerstin Samuelsson, sekreterarenheten.
Personalen på äldrepsykavdelningen, Vuxenpsykiatrin, nominerade av Almira Begagic och
AnnSofi Signer. Maj-Len Rolfsson, nominerad av arbetskollegorna på strålbehandlingen.
Två kandidater fick två nomineringar var,
det var avdelning 19, CLV, som jobbat mot
trycksår, nominerade av Ingrid Säll
Johansson och Margareta Larsson och
gruppen som skött flytten till regionstaben
på Nygatan, nominerade av Lena Widén
och Elisabeth Westman.
Bladettårtan
GÖR SÅ HÄR!
E-posta ditt förslag till
[email protected]
23
APROPÅ ÅRETS KVALITETSVECKA MED TEMAT ”DET VÄRDESKAPANDE
MÖTET” LÄMNAR HÄLSOBIBLIOTEKET FYRA BRA LÄSTIPS!
ALLA HUNDAR HAR ADHD
KATHY HOOPMANN
NEUROLEDARSKAP : EFFEKTIVT LEDARSKAP
BYGGT PÅ HJÄRNFORSKNING OCH
BEPRÖVADE METODER
KATARINA GOSPIC, STEFAN FALK
En ljuvlig och livlig
fotobok som passar
oss alla oavsett ålder
och som med humor
ger oss kunskap och
förståelse kring ADHD
och autism. Jag ler och
känner igen situationer
och personligheter.
Underbar!
INTE EN FRÄMLING : 41 BERÄTTELSER
OM IDENTITET OCH MÅNGFALD
Varför upplever vissa av
oss att vi är främlingar i
vårt eget land? I 41 personliga berättelser får vi ta
del av funderingar kring
känslor av utanförskap,
av att bryta mot normer.
Bland författarna hittar
vi bland andra artisten
Rikard Wolff, komikern Zinat Pirzadeh och
artisten Behrang Miri.
Varför skyr våra hjärnor egentligen obehag? Denna och andra
frågor får svar i denna nyutkomna bok om ledarskap i kombination med hjärnforskning. Författarna menar att genom kunskap
om hjärnan kan vi få bättre
chefer och ledare.
Intressanta tankar kombineras
med tydliga exempel som ger idéer och nya insikter.
BETEENDEPROBLEM I ÄLDREVÅRDEN
– ATT FÖRSTÅ OCH MÖTAS
BO HEJLSKOV ELVÉN, CHARLOTTE AGGER,
IBEN LJUNGMANN
Frid och fröjd på äldre dar´….
Tips och idéer om hur man kan
skapa en lugn och trygg miljö
med positiva förväntningar. Vardagsnära exempel som utgår från
personcentrerad vård.
Människors möte
Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.
Giva om vägen besked,
därpå skiljas ifred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.
Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.
Ur: Att övervinna världen av Hjalmar Gullberg
NYA BLADET FINNS PÅ WEBBEN!
24
SIDAN UPPDATERAS EFTER HAND – GÅ IN OCH LÄS REPORTAGE OCH NYHETER >>
LÄMNA TIPS TILL [email protected]