Studiehandledning OM5500 - Institutionen för vårdvetenskap och

SAHLGRENSKA AKADEMIN
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH
HÄLSA
STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN:
Avancerad bedömning och vårdhandlingar inom hälsofrämjande arbete för barn
och ungdomar och deras familjer, 15 hp
Kurskod OM 5500
Kursen ges som en obligatorisk kurs i
specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot
hälso- och sjukvård för barn och ungdom
Kursansvarig
Examinator
Studieadministratör
Stefan Nilsson
Helena Wigert
Kenneth Wilhelmsson
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
1
KURSBESKRIVNING
OM 5500, Avancerad bedömning och vårdhandlingar inom hälsofrämjande arbete för barn
och ungdomar och deras familjer, 15 högskolepoäng (se kursplan).
Syfte: Kursen ges som en obligatorisk kurs i specialistsjuksköterskeprogrammet med
inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom.
Kursen utgår från Family-centered care (FCC) vilket i detta fall är baserat på en artikel:
Harrison TM. Family-Centered Pediatric Care. State of the science. Journal of Pediatric
Nursing, 2010, 25: 335-343.
FCC innebär att införliva familjen i barnets vård, se dem som en helhet, en konstant i barnets
liv. Familjen påverkar och påverkas av barnet och dess sjukdom. Genom att inkludera
familjen i barnets vård så erhålls en högre vårdkvalité.
Grunderna för FCC är;
-
Vårda barnet i kontexten av sin familj
Underlätta för föräldrar att delta i sitt barns vård
Identifiera och stödja familjens styrkor
Anpassa barnets vård utifrån dess utvecklingsnivå
Informera barn och föräldrar
Se varje familjs unika behov
Anpassa vårdandet så det svarar an på familjens behov.
Kursen är indelad i tre teman.
Tema 1. Avancerad bedömning inom hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar
Tema 2. Avancerade vårdhandlingar inom hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar
Tema 3. Barnhälsovetenskap
AKTIVITETER PÅ GUL
GUL (Göteborgs universitets lärplattform) kommer att användas som informationsplattform.
För att komma åt GUL måste du logga in på studentportalen http://portalen.gu.se. Under
”Verktyg” hittar du länken till GUL.
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
2
KURSENS INRE LOGIK
Arbetsformer under kursen innefattar föreläsningar, litteraturstudier, seminarier
Lärandemål
Läraktiviteter
Examinationer
Bedömningskriterier
Klargöra relevansen för
omvårdnadsteoretiska
begrepp såsom delaktighet,
kommunikation, känsla av
sammanhang inom
familjecentrerad och
hälsofrämjande vård
Föreläsningar
Seminarium
Skriftlig
examinationsuppgift
Studenten ska kunna
förklara och tillämpa
omvårdnadsteoretiska
begrepp såsom
delaktighet,
kommunikation, känsla
av sammanhang inom
familjecentrerad och
hälsofrämjande vård
Förklara barn och ungdomars
fysiska, psykiska och sociala
utveckling
Föreläsningar
Skriftlig
examinationsuppgift
Studenten ska kunna
förklara barn och
ungdomars fysiska,
psykiska och sociala
utveckling
Redovisa aktuell forskning
om hälsans
bestämningsfaktorer och
analysera betydelsen för
barns hälsa och livsvillkor ur
ett nationellt och globalt
perspektiv
Föreläsningar
Seminarium
Skriftlig
inlämningsuppgift
Studenten ska kunna
redovisa aktuell forskning
om hälsans
bestämningsfaktorer och
analysera betydelsen för
barns hälsa och livsvillkor
ur ett nationellt och globalt
perspektiv
Klargöra relevansen för och
effekten av olika typer av
avancerad bedömning och
avancerade
vårdhandlingar inom
familjecentrerad och
hälsofrämjande vård
Föreläsningar
Seminarium
Verksamhetsförlagd
utbildning, VFU
BeVut
Skriftlig
examinationsuppgift
Skriftlig
inlämningsuppgift
Studenten ska kunna
klargöra relevansen för och
effekten av olika typer av
avancerad bedömning och
avancerade
vårdhandlingar inom
familjecentrerad och
hälsofrämjande vård
Identifiera och beakta etiska
principer i relation till
autonomi och integritet inom
familjecentrerad och
hälsofrämjande vård
Föreläsningar
Seminarium
Verksamhetsförlagd
utbildning, VFU
BeVut
Skriftlig
examinationsuppgift
Skriftlig
inlämningsuppgift
Studenten ska kunna
identifiera och beakta etiska
principer i relation till
autonomi och integritet
inom familjecentrerad och
hälsofrämjande vård
Initiera, genomföra och
utvärdera åtgärder för att
självständigt samt i ett interprofessionellt samarbete som
främjar fysisk, psykisk och
social hälsa hos barn och
deras familjer
Seminarium
Verksamhetsförlagd
utbildning, VFU
BeVut
Skriftlig
inlämningsuppgift
Studenten ska kunna
initiera, genomföra och
utvärdera åtgärder för att
självständigt samt i ett
interprofessionellt
samarbete som främjar
fysisk, psykisk och social
hälsa hos barn och deras
familjer
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
3
Planera, genomföra och
utvärdera olika typer av
avancerad bedömning och
avancerade vårdhandlingar
inom familjecentrerad och
hälsofrämjande vård
Seminarium
Verksamhetsförlagd
utbildning, VFU
BeVut
Skriftlig
inlämningsuppgift
Studenten ska kunna
planera, genomföra och
utvärdera olika typer av
avancerad bedömning och
avancerade vårdhandlingar
inom familjecentrerad och
hälsofrämjande vård
Identifiera och stärka barnets
och familjens resurser för att
bemästra sin livssituation och
främja hälsa
Föreläsningar
Seminarium
Verksamhetsförlagd
utbildning, VFU
BeVut
Skriftlig
inlämningsuppgift
Studenten ska kunna
identifiera och stärka
barnets och familjens
resurser för att bemästra sin
livssituation och främja
hälsa
Reflektera över och värdera
betydelsen av barns
uppväxtvillkor och
hälsofrämjande
vårdhandlingar utifrån etik,
risk-nytta och prioriteringar
på individ-, familje- och
samhällsnivå i relation till
vetenskap och beprövad
erfarenhet.
Föreläsningar
Seminarium
Verksamhetsförlagd
utbildning, VFU
BeVut
Skriftlig
examinationsuppgift
Skriftlig
inlämningsuppgift
Studenten ska kunna
reflektera över och värdera
betydelsen av barns
uppväxtvillkor och
hälsofrämjande
vårdhandlingar utifrån etik,
risk-nytta och prioriteringar
på individ-, familje- och
samhällsnivå i relation till
vetenskap och beprövad
erfarenhet.
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
4
TEMA 1: Avancerad bedömning inom hälsofrämjande arbete för barn och
ungdomar
Specialistsjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnad utgår från bedömningar av människors
tillstånd relaterat till hälsa och ohälsa och till det dagliga livet, men också från människors
resurser och förmåga att hantera problem.
Centralt i omvårdnaden inom hälsovård för barn och familj är en nära relation mellan
specialistsjuksköterska, barn och dess familjemedlemmar. Relationen präglas av empati,
förståelse och respekt samt bygger på kontinuitet, trygghet, tillit och bevarande av integritet.
Den bygger också på en etisk och pedagogisk medvetenhet.
Läraktiviteter
Föreläsningar
Seminarium om familjeteori
Seminarium om funktionsnedsättning
Läraktivitet:
Hemuppgift med uppföljande seminarium om familjeteori
Studera följande litteratur;
Benzein E, Hagberg, M, Saveman B-I. (red). Att möta familjer inom vård och
omsorg. Lund: Studentlitteratur; 2012. ISBN 978-91-44-07266-1
Harrison T.M. Family-Centered Pediatric Care. State of the science. Journal of Pediatric
Nursing; 2010: 25: 335-343.
Förbered dig inför seminariet på att muntligt kunna;
- Reflektera över familjen och dess olika konstellationer och betydelse för barns dagliga
liv
- Diskutera betydelsen av förklaringsmodeller (teorier) om familjen för sjuksköterskans
utövande av omvårdnadsarbete inom hälso- och sjukvård.
- Beskriva den föreställning (teori) om familjen som litteraturen presenterar och som
överensstämmer med din ”personliga” förklaringsmodell. Diskutera betydelsen av
denna vid möten med familjer inom hälso- och sjukvård för barn.
- Diskutera betydelsen av familjens (familjemedlemmars) föreställning om hälsa och
ohälsa för sjuksköterskans utövande av omvårdnadsarbete.
- Ge förslag på hur specialistsjuksköterskan inom hälsovård primär- och
sekundärpreventivt kan stödja familjen i syfte att främja barnets utveckling och hälsa.
- Referera till artiklar i FN:s barnkonvention som berör barn och familj.
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
5
Funktionsnedsättning
Arbete i grupp:
Uppgiften bygger på kurslitteratur, litteratur och vetenskapliga artiklar. Till uppgiften hör att
3-4 studenter gemensamt hittar en valfri bok eller avidentifierad nedskriven föräldraberättelse,
där föräldern beskriver sina upplevelser av att leva med ett barn med funktionsnedsättning.
1. Studenterna skriver tillsammans ned en sammanfattning av förälderns upplevelser. I
sammanfattningen ska det tydligt framgå vilka resurser och behov som bör belysas
utifrån specialistsjuksköterskans profession, med tanke på att minimera risker i
relation till föräldrarnas och/eller barnets hälsa och livsstil.
2. Ovanstående sammanfattning används som en bakgrund inför ett samtal. Studenterna
skriver ned en plan inför ett samtal med föräldern och barnet. I planeringen ska det
tydligt framgå vilka ämnesområden och mål som bör prioriteras under det aktuella
samtalet.
3. Modeller för att uppnå ovanstående mål beskrivs och motiveras, till exempel
motiverande samtal.
Skriftlig examinationsuppgift;
Utvecklingspsykologi
Din granne Erik, 42 år, kommer hem till dig eftersom han vet att du läser till
specialistsjuksköterska inom barn och ungdom. Hans fru Anna, 40 år, dog för två månader
sedan efter en kort tids sjukdom. Din granne bor nu kvar i bostaden med tre gemensamma
barn, det vill säga Julia, 15 år, Teodor, 8 år, och Felicia, 2 år. Erik är orolig över att barnen ska
fara illa efter mammans död, och han vill veta hur barn i dessa respektive åldrar brukar
uppträda när en nära anhörig har dött.
Var befinner sig Eriks tre barn ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv? Beskriv det här för
respektive barn och basera din beskrivning på minst två teorier inom utvecklingspsykologi.
Barnen befinner sig i en krissituation efter mammans död, och innebörden av begreppet död
skiftar beroende på barnens utvecklingsnivå. Beskriv för respektive barn hur de troligen
uppfattar döden.
Enskild uppgift med skriftlig redovisning. Uppgiften ska sammanfattas på cirka 6-9 A4 sidor,
enkelt radavstånd, Times New Roman textstorlek 12, exkl. försättsblad och referenslista.
Uppgiften ska laddas upp på GUL senast den 1 oktober.
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
6
Barnhälsovård/barnavårdscentralen (BVC)
Du har precis blivit klar barnsjuksköterska och du har nu fått en anställning vid ”BVC
Framtiden” som BVC-sjuksköterska. ”BVC Framtiden” kommer att öppna sin verksamhet om
en månad och din första uppgift på din nya arbetsplats blir att planera hur verksamheten ska
se ut.
Beskriv utifrån gällande lagar och författningar vad verksamheten inom BVC ska erbjuda
familjerna.
Beskriv hur ni inom verksamheten kan arbeta för att tidigt upptäcka om barn far illa.
Enskild uppgift med skriftlig redovisning. Uppgiften ska sammanfattas på cirka 6-9 A4 sidor,
enkelt radavstånd, Times New Roman textstorlek 12, exkl. försättsblad och referenslista.
Uppgiften ska laddas upp på GUL senast den 7 januari, 2016.
Elevhälsa
Du har precis blivit klar barnsjuksköterska och ska nu börja arbeta som skolsköterska vid
”Nya Skolan”. Skolan ska öppna sin verksamhet för barn från förskoleklass till årskurs 9. Du
är hittills den enda personen som har blivit anställd inom elevhälsan, men rektorn på skolan
vill att eleverna ska få tillgång till ett elevhälsoteam. Hon vill att du väljer ut dina blivande
kollegor och att du skriver en verksamhetsplan.
Beskriv utifrån rådande lagar och författningar vad elevhälsan ska erbjuda eleverna.
Skriv en verksamhetsplan för elevhälsoteamet vid ”Nya Skolan”.
Enskild uppgift med skriftlig redovisning. Uppgiften ska sammanfattas på cirka 6-9 A4 sidor,
enkelt radavstånd, Times New Roman textstorlek 12, exkl. försättsblad och referenslista.
Uppgiften ska laddas upp på GUL senast den 7 januari, 2016.
Bedömningskriterier
Kunskap och förståelse;
klargöra relevansen för omvårdnadsteoretiska begrepp såsom delaktighet, kommunikation,
känsla av sammanhang inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård
förklara barn och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling
identifiera och beakta etiska principer i relation till autonomi och integritet inom
familjecentrerad och hälsofrämjande vård
Värderingsförmåga och förhållningssätt;
reflektera över och värdera betydelsen av barns uppväxtvillkor och hälsofrämjande
vårdhandlingar utifrån etik, risk-nytta och prioriteringar på individ-, familje- och samhällsnivå
i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet.
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
7
TEMA 2, Avancerade vårdhandlingar inom hälsofrämjande arbete för
barn och ungdomar
Specialistsjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnad utgår från vårdhandlingar relaterade till
hälsa och ohälsa och till det dagliga livet, men också från människors resurser och förmåga att
hantera problem.
Centralt i omvårdnaden inom hälsovård för barn och familj är en nära relation mellan
specialistsjuksköterska, barn och dess familjemedlemmar. Specialistsjuksköterskans
samtalande, undervisande, informerande och rådgivande funktion är centrala inslag vid
omvårdnad inom hälsovård.
Läraktiviteter
Föreläsningar
Seminarium om Barn-HLR
Seminarium om vårdhandlingar
Verksamhetsförlagd utbildning, VFU
Examination
Demonstration: Barn-HLR
Utbildningen inom Barn-HLR (Hjärt- lungräddning) ges på KTC (Kliniskt Tränings
Centrum), Hus 3, på Hälsovetarbacken i metodsal. Utbildningen omfattar teori och praktisk
tillämpning och beräknas till tre timmar (se schema).
Inför deltagandet i utbildningen ska avsett utbildningsmaterial, som kan lånas på KTC, ha
lästs igenom och aktuellt test utförts på GUL. Anmäl ditt deltagande via GUL.
Om intyg på genomgången Barn-HLR-kurs som inte är äldre än ett år kan uppvisas ges
tillgodoräknande för denna del av kursen. Intyget lämnas snarast till kursledaren.
Referenslitteratur; enligt anvisning på GUL ”anslagstavlan”.
Skriftlig inlämningsuppgift:
Uppgiften innebär att studenten under sin VFU kommer att skriva en/ett riktlinje/PM/rutin för
hur en avancerad bedömning eller vårdhandling bör genomföras inom den verksamhet som
hen har sin VFU-placering. Skriven riktlinje/PM/rutin ska vara baserad på evidens och
rådande kunskapsläge inom det specifika ämnesområdet. Val av avancerad bedömning eller
vårdhandling sker i samråd med handledaren.
Uppgiften innebär att studenten under sin VFU kommer;
- Att medverka i och sätta sig in i en för specialistsjuksköterskan avancerad bedömning
eller vårdhandling, en inom barnhälsovård och en inom elevhälsan.
- Beskriva möjligheter och utmaningar med den utvalda avancerade bedömningen eller
vårdhandlingen, och med stöd av evidensbaserad vetenskaplig litteratur diskutera olika
valmöjligheter.
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
8
-
-
Utifrån ovanstående krävs minst tre vetenskapliga artiklar, inhämtad beprövad
erfarenhet, och kurslitteraturen, för att reflektera över, värdera och diskutera aktuella
alternativ för utvald avancerad bedömning eller vårdhandling.
Beskriva hur den utvalda avancerade bedömningen eller vårdhandlingen bör utföras
genom att utforma en skriftlig riktlinje/PM/rutin.
Utförande
Enskild uppgift med skriftlig och muntlig redovisning. Uppgiften ska sammanfattas på 6-8 A4
sidor (cirka 3-4 sidor per riktlinje), enkelt radavstånd, Times New Roman textstorlek 12, exkl.
försättsblad och referenslista. Den skriftliga sammanställningen inlämnas via GUL senast kl.
23.50, fyra dagar innan avsatt tid för den muntliga redovisningen (se schema).
För godkänd examinationsuppgift krävs att samtliga delar av uppgiften skriftligen har
bearbetats och att referenser finns beskrivna enligt vedertaget referenshanteringssystem.
Resultatet ska också muntligt redovisas vid seminarium (se schema) där egna reflektioner
kring specialistsjuksköterskans omvårdnad och betydelse av insatserna för berörda är av
särskilt intresse att lyfta fram.
Bedömningskriterier
Kunskap och förståelse;
klargöra relevansen för och effekten av olika typer av avancerad bedömning och avancerade
vårdhandlingar inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård
identifiera och beakta etiska principer i relation till autonomi och integritet inom
familjecentrerad och hälsofrämjande vård
Färdighet och förmåga;
initiera, genomföra och utvärdera åtgärder för att självständigt samt i ett interprofessionellt
samarbete som främjar fysisk, psykisk och social hälsa hos barn och deras familjer
planera, genomföra och utvärdera olika typer av avancerad bedömning och avancerade
vårdhandlingar inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård
identifiera och stärka barnets och familjens resurser för att bemästra sin livssituation och
främja hälsa
Värderingsförmåga och förhållningssätt
reflektera över och värdera betydelsen av barns uppväxtvillkor och hälsofrämjande
vårdhandlingar utifrån etik, risk-nytta och prioriteringar på individ-, familje- och samhällsnivå
i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet.
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
9
TEMA 3, Barnhälsovetenskap
Barnhälsovetenskap är en tvärdisciplinär vetenskap som med hjälp av olika metoder utvecklar
kunskap om hur faktorer i omgivningen påverkar befolkningars hälsa. Barnhälsovetenskap är
vetenskapen om att främja barns och ungdomars hälsa och välbefinnande i vidaste mening.
Barnhälsoarbete är en tillämpning av barnhälsovetenskap. Arbetet har både ett nutids- som
framtidsperspektiv och syftar till att tillgodose befolkningars hälsa och utveckling. I denna
kurs kommer särskilt de sociala bestämningsfaktorerna för barn och familjers hälsa att
fokuseras. Dessa belyses både ur ett historiskt, lokalt och globalt perspektiv.
Läraktiviteter
Föreläsning
Seminarium om barnhälsovetenskap
Examination:
Skriftlig inlämningsuppgift:
Studera följande litteratur;
Blair M, Stewart-Brown S, Hjern A, Bremberg S. (red). Barnhälsovetenskap. Lund:
Studentlitteratur; 2013. ISBN: 978-91-44-08135-9
Valfri artikel i valfri dagstidning
Kursdeltagarna delas upp i tre grupper. Gruppmedlemmarna i respektive grupp delas sedan i
sin tur upp i tre seminariegrupper. Detta innebär att det vid varje seminarium finns
representation för varje tema. Anvisningar om datum och gruppindelning kommer att
publiceras på GUL.
Skriftlig inlämningsuppgift med muntlig redovisning. Uppgiften ska sammanfattas på 4-6 A4
sidor, enkelt radavstånd, Times New Roman textstorlek 12, exkl. försättsblad och
referenslista. Uppgiften ska laddas upp på GUL senast tre dagar före seminariet.
Respektive grupp redogör skriftligt och muntligt:
Grupp 1 - Barns hälsa och livsvillkor ur ett lokalt och globalt perspektiv
Läs kapitel 1, 2, 5 och 6 i boken samt välj ut ett problemområde utifrån en aktuell artikel i en
dagstidning. Artikeln ska belysa barns hälsa ur ett lokalt och globalt perspektiv. Granska
artikeln utifrån kurslitteraturen och diskutera hur specialistsjuksköterskan kan arbeta
hälsofrämjande med detta problemområde.
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
10
Grupp 2 - Hälsans bestämningsfaktorer och hur barndomen påverkar den vuxnes liv
Läs kapitel 3, 6 och 7 i boken samt välj ut ett problemområde utifrån en aktuell artikel i en
dagstidning. Artikeln ska belysa barns hälsa utifrån hälsans bestämningsfaktorer och hur
barndomen påverkar den vuxnes liv. Granska artikeln utifrån kurslitteraturen och diskutera
hur specialistsjuksköterskan kan arbeta hälsofrämjande med detta problemområde.
Grupp 3 – Resurser för folkhälsoarbete med barn och ungdomar
Läs kapitel 4, 6, 8 och 9 i boken samt välj ut ett problemområde utifrån en aktuell artikel i en
dagstidning. Artikeln ska belysa barns hälsa utifrån resurser för folkhälsoarbete med barn och
ungdomar. Granska artikeln utifrån kurslitteraturen och diskutera hur specialistsjuksköterskan
kan arbeta hälsofrämjande med detta problemområde.
Bedömningskriterier
Kunskap och förståelse;
redovisa aktuell forskning om hälsans bestämningsfaktorer och analysera betydelsen för
barns hälsa och livsvillkor ur ett nationellt och globalt perspektiv
Värderingsförmåga och förhållningssätt;
reflektera över och värdera betydelsen av barns uppväxtvillkor och hälsofrämjande
vårdhandlingar utifrån etik, risk-nytta och prioriteringar på individ-, familje- och samhällsnivå
i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
11
LITTERATUR
Kurslitteratur
Benzein E, Hagberg, M, Saveman B-I. (red). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund:
Studentlitteratur; 2012.ISBN 978-91-44-07266-1
Blair M, Stewart-Brown S, Hjern A, Bremberg S. (red). Barnhälsovetenskap. Lund:
Studentlitteratur; 2013. ISBN: 978-91-44-08135-9
Bramhagen A-C, Carlsson A. (red). Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Lund:
Studentlitteratur; 2013. ISBN978-91-44-07762-8
Clausson E-K, Morberg S. (red). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund:
Studentlitteratur; 2012. ISBN 978-91-44-05597-8
Edberg A-K, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J. (red). Omvårdnad på
avancerad nivå. Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund:
Studentlitteratur; 2013. ISBN 978-91-44-071145-9
Golsäter M, Lingfors H, Sidenvall B, Enskär K. Health dialogues between pupils and school
nurses. A description of the verbal interaction. Patient education and Counseling; 2012: 89:
260-266.
Harder M, Christensson K, Söderbäck M. Exploring three-year-old children in a primary child
health care situation. Journal of Child Health Care; 2009: Vol 13 (4): 383-400. DOI:
10.1177/1367493509344822
Harrison T.M. Family-Centered Pediatric Care. State of the science. Journal of Pediatric
Nursing; 2010: 25: 335-343.
Havnesköld L, Risholm Motlander P. Utvecklingspsykologi. 3:e uppl. Stockholm: Liber;
2010. ISBN 978-91-47-09338-0
Lagerkvist B, Lindgren C. (red). Barn med funktionsnedsättning. Lund: Studentlitteratur;
2012. ISBN 978-91-44-07187-9
Magnusson M, Blennow M, Hagelin E, Sundelin C. Barnhälsovård – att främja barns hälsa.
5:e uppl. Stockholm: Liber; 2009. ISBN 978-47-01563-4
Mänskliga rättigheter – konventionen om barnets rättigheter.http://unicef.se.barnkonventionen
Nilsson S, Björkman B, Almqvist A.L, Almqvist L, Björk-Willen P, Donohue D, Hvit S.
Children´s voices- Differentiating a child perspective from a child´s perspective.
Developmental neurorehabilitation; 2013. DOI: 10.3109/17518423.2013.801529
Söderbäck M. (red). Kommunikation med barn och unga i vården. Stockholm: Liber; 2014.
ISBN 978-91-47-11406-1
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
12
Referenslitteratur
Ahlborg H. Jämställdhet ger bättre klimat – genusperspektiv nödvändigt för att lösa
klimatfrågan. Internationella Studier. Tema: nationalism och identitet. Utrikespolitiska
Institutet, Nr 4, 2009.
Ahlborg T. Lust och samliv, att må bra i sin parrelation som nybliven förälder. Stockholm:
Gothia förlag 2006.
Ahlborg T, Dahlöf LG, Hallberg L.RM. Quality of the intimate and sexual relationship in
first-time parents six months after delivery. The Journal of Sex Research, 2005, 42(2):167-74.
Ahlborg, T, Misvaer, N, Möller, A. Perception of marital quality by parents with small
children. A follow-up study when the firstborn is 4 years old. J Fam Nurs. 2009, 15(2):237263.
Ahlborg T, Strandmark, M. The baby was the focus of attention – first time parent’s
experiences of their intimate relationship. Scandinavian Journal of Caring Science. 2001,
15:318-325.
Andersson E (red), Jagers S. Global hållbar utveckling. Stockholm: Folkuniversitetet; 2008.
Andersson J, Ejlertsson G. Folkhälsa som tvärvetenskap – möte mellan ämnen. Lund:
Studentlitteratur; 2009. ISBN 978-91 44-04009-7
Berg M, Premberg Å. Att bli förälder. I M Berg, I Lundgren (red.). Att stödja och stärka.
Vårdande vid barnafödande. (s.69-83). 2 uppl. Malmö: Studentlitteratur; 2010.
Bing V. Föräldrastöd och samverkan, familjecentralen i ett folkhälsoperspektiv; Stockholm:
Gothia förlag 2005.
Bäck-Wiklund M, Johansson M. Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och Kultur 2003.
Kirkevold M, Strömsnes K, (red). Familjen ur ett omvårdnadsperspektiv. Stockholm: Liber;
2003.
Kylberg E, Westlund AM, Zwedberg S. Amning i dag. Stockholm: Gothia Förlag AB; 2009.
Lagercrantz H, (red). Barnmedicin. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur 2007.
Lindqvist R, Sauer L, red. Funktionshinder, kultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur;
2007.
Lundblad B, Hellström A-L. Perceptions of school toilets as a cause for irregular
toilet habits among schoolchildren aged 6 to 16 years. J Sch Health. 2003;75(4):125-128.
Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Experiences of children treating functional
bladder disturbances on schooldays. J Pediatr Urol. 2007; 3:189-193.
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
13
Palmér L. Stöd vid amning. I M Berg, I Lundgren (red.). Att stödja och stärka. Vårdande vid
barnafödande. (s. 205-219). 2 uppl. Malmö: Studentlitteratur; 2010.
Socialdepartementet. En förnyad folkhälsopolitik. Prop 2007/08:110. Stockholm:
Socialdepartementet; 2008.
Socialstyrelsen. Social Rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010.
Socialstyrelsen. Barn som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm Socialstyrelsen; 2014
Socialtjänstlagen: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010453.htm
Statens folkhälsoinstitut. Nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa. FRI
2010.
Svensk sjuksköterskeförening. ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. SFS 2014.
Wright L M, Watson W L, Bell J M. Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur;
2002.
WHO Europe. Protecting children’s health in a changing environment. EUR/55934/5.1
Rev.2. 2010. (The Children’s Environment and health Action Plan for Europe (CEHAPE))
Webbaserade dokument
FN www.un.org
FN: s konvention; De Mänskliga rättigheterna www.manskligarattigheter.gov.se
FN:s konvention om Kvinnans rättigheter www.manskligarattigheter.gov.se
FN:s konvention om Barns rättigheter www.manskligarattigheter.gov.se
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
http://www.government.se/sb/d/10055/a/101918
FN-förbundets statistikdatabas www.globalis.se
UN Millennium Development Goals http://www.un.org/millenniumgoals/
World Health Chart – Gapminder World www.gapminder.org
World Resources Institute http://earthtrends.wri.org/
WHO:s Globala folkhälsomål finns i Health21 Annex 1:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0010/98398/wa540ga199heeng.pdf
WHO om länder http://www.who.int/about/regions/en
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
14
WWF om fotavtryck http://www.wwf.se/v/ekologiska-fotavtryck/1165446-ekologiskafotavtryck-lankar-och-rapporter
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
www.caresci.gu.se
15