SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN: Avancerad bedömning och vårdhandlingar inom hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar och deras familjer, 15 hp Kurskod OM 5500 Kursen ges som en obligatorisk kurs i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom Kursansvarig Examinator Studieadministratör Stefan Nilsson Helena Wigert Kenneth Wilhelmsson INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 1 KURSBESKRIVNING OM 5500, Avancerad bedömning och vårdhandlingar inom hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar och deras familjer, 15 högskolepoäng (se kursplan). Syfte: Kursen ges som en obligatorisk kurs i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Kursen utgår från Family-centered care (FCC) vilket i detta fall är baserat på en artikel: Harrison TM. Family-Centered Pediatric Care. State of the science. Journal of Pediatric Nursing, 2010, 25: 335-343. FCC innebär att införliva familjen i barnets vård, se dem som en helhet, en konstant i barnets liv. Familjen påverkar och påverkas av barnet och dess sjukdom. Genom att inkludera familjen i barnets vård så erhålls en högre vårdkvalité. Grunderna för FCC är; - Vårda barnet i kontexten av sin familj Underlätta för föräldrar att delta i sitt barns vård Identifiera och stödja familjens styrkor Anpassa barnets vård utifrån dess utvecklingsnivå Informera barn och föräldrar Se varje familjs unika behov Anpassa vårdandet så det svarar an på familjens behov. Kursen är indelad i tre teman. Tema 1. Avancerad bedömning inom hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar Tema 2. Avancerade vårdhandlingar inom hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar Tema 3. Barnhälsovetenskap AKTIVITETER PÅ GUL GUL (Göteborgs universitets lärplattform) kommer att användas som informationsplattform. För att komma åt GUL måste du logga in på studentportalen http://portalen.gu.se. Under ”Verktyg” hittar du länken till GUL. INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 2 KURSENS INRE LOGIK Arbetsformer under kursen innefattar föreläsningar, litteraturstudier, seminarier Lärandemål Läraktiviteter Examinationer Bedömningskriterier Klargöra relevansen för omvårdnadsteoretiska begrepp såsom delaktighet, kommunikation, känsla av sammanhang inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård Föreläsningar Seminarium Skriftlig examinationsuppgift Studenten ska kunna förklara och tillämpa omvårdnadsteoretiska begrepp såsom delaktighet, kommunikation, känsla av sammanhang inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård Förklara barn och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling Föreläsningar Skriftlig examinationsuppgift Studenten ska kunna förklara barn och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling Redovisa aktuell forskning om hälsans bestämningsfaktorer och analysera betydelsen för barns hälsa och livsvillkor ur ett nationellt och globalt perspektiv Föreläsningar Seminarium Skriftlig inlämningsuppgift Studenten ska kunna redovisa aktuell forskning om hälsans bestämningsfaktorer och analysera betydelsen för barns hälsa och livsvillkor ur ett nationellt och globalt perspektiv Klargöra relevansen för och effekten av olika typer av avancerad bedömning och avancerade vårdhandlingar inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård Föreläsningar Seminarium Verksamhetsförlagd utbildning, VFU BeVut Skriftlig examinationsuppgift Skriftlig inlämningsuppgift Studenten ska kunna klargöra relevansen för och effekten av olika typer av avancerad bedömning och avancerade vårdhandlingar inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård Identifiera och beakta etiska principer i relation till autonomi och integritet inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård Föreläsningar Seminarium Verksamhetsförlagd utbildning, VFU BeVut Skriftlig examinationsuppgift Skriftlig inlämningsuppgift Studenten ska kunna identifiera och beakta etiska principer i relation till autonomi och integritet inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård Initiera, genomföra och utvärdera åtgärder för att självständigt samt i ett interprofessionellt samarbete som främjar fysisk, psykisk och social hälsa hos barn och deras familjer Seminarium Verksamhetsförlagd utbildning, VFU BeVut Skriftlig inlämningsuppgift Studenten ska kunna initiera, genomföra och utvärdera åtgärder för att självständigt samt i ett interprofessionellt samarbete som främjar fysisk, psykisk och social hälsa hos barn och deras familjer INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 3 Planera, genomföra och utvärdera olika typer av avancerad bedömning och avancerade vårdhandlingar inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård Seminarium Verksamhetsförlagd utbildning, VFU BeVut Skriftlig inlämningsuppgift Studenten ska kunna planera, genomföra och utvärdera olika typer av avancerad bedömning och avancerade vårdhandlingar inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård Identifiera och stärka barnets och familjens resurser för att bemästra sin livssituation och främja hälsa Föreläsningar Seminarium Verksamhetsförlagd utbildning, VFU BeVut Skriftlig inlämningsuppgift Studenten ska kunna identifiera och stärka barnets och familjens resurser för att bemästra sin livssituation och främja hälsa Reflektera över och värdera betydelsen av barns uppväxtvillkor och hälsofrämjande vårdhandlingar utifrån etik, risk-nytta och prioriteringar på individ-, familje- och samhällsnivå i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet. Föreläsningar Seminarium Verksamhetsförlagd utbildning, VFU BeVut Skriftlig examinationsuppgift Skriftlig inlämningsuppgift Studenten ska kunna reflektera över och värdera betydelsen av barns uppväxtvillkor och hälsofrämjande vårdhandlingar utifrån etik, risk-nytta och prioriteringar på individ-, familje- och samhällsnivå i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet. INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 4 TEMA 1: Avancerad bedömning inom hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar Specialistsjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnad utgår från bedömningar av människors tillstånd relaterat till hälsa och ohälsa och till det dagliga livet, men också från människors resurser och förmåga att hantera problem. Centralt i omvårdnaden inom hälsovård för barn och familj är en nära relation mellan specialistsjuksköterska, barn och dess familjemedlemmar. Relationen präglas av empati, förståelse och respekt samt bygger på kontinuitet, trygghet, tillit och bevarande av integritet. Den bygger också på en etisk och pedagogisk medvetenhet. Läraktiviteter Föreläsningar Seminarium om familjeteori Seminarium om funktionsnedsättning Läraktivitet: Hemuppgift med uppföljande seminarium om familjeteori Studera följande litteratur; Benzein E, Hagberg, M, Saveman B-I. (red). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur; 2012. ISBN 978-91-44-07266-1 Harrison T.M. Family-Centered Pediatric Care. State of the science. Journal of Pediatric Nursing; 2010: 25: 335-343. Förbered dig inför seminariet på att muntligt kunna; - Reflektera över familjen och dess olika konstellationer och betydelse för barns dagliga liv - Diskutera betydelsen av förklaringsmodeller (teorier) om familjen för sjuksköterskans utövande av omvårdnadsarbete inom hälso- och sjukvård. - Beskriva den föreställning (teori) om familjen som litteraturen presenterar och som överensstämmer med din ”personliga” förklaringsmodell. Diskutera betydelsen av denna vid möten med familjer inom hälso- och sjukvård för barn. - Diskutera betydelsen av familjens (familjemedlemmars) föreställning om hälsa och ohälsa för sjuksköterskans utövande av omvårdnadsarbete. - Ge förslag på hur specialistsjuksköterskan inom hälsovård primär- och sekundärpreventivt kan stödja familjen i syfte att främja barnets utveckling och hälsa. - Referera till artiklar i FN:s barnkonvention som berör barn och familj. INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 5 Funktionsnedsättning Arbete i grupp: Uppgiften bygger på kurslitteratur, litteratur och vetenskapliga artiklar. Till uppgiften hör att 3-4 studenter gemensamt hittar en valfri bok eller avidentifierad nedskriven föräldraberättelse, där föräldern beskriver sina upplevelser av att leva med ett barn med funktionsnedsättning. 1. Studenterna skriver tillsammans ned en sammanfattning av förälderns upplevelser. I sammanfattningen ska det tydligt framgå vilka resurser och behov som bör belysas utifrån specialistsjuksköterskans profession, med tanke på att minimera risker i relation till föräldrarnas och/eller barnets hälsa och livsstil. 2. Ovanstående sammanfattning används som en bakgrund inför ett samtal. Studenterna skriver ned en plan inför ett samtal med föräldern och barnet. I planeringen ska det tydligt framgå vilka ämnesområden och mål som bör prioriteras under det aktuella samtalet. 3. Modeller för att uppnå ovanstående mål beskrivs och motiveras, till exempel motiverande samtal. Skriftlig examinationsuppgift; Utvecklingspsykologi Din granne Erik, 42 år, kommer hem till dig eftersom han vet att du läser till specialistsjuksköterska inom barn och ungdom. Hans fru Anna, 40 år, dog för två månader sedan efter en kort tids sjukdom. Din granne bor nu kvar i bostaden med tre gemensamma barn, det vill säga Julia, 15 år, Teodor, 8 år, och Felicia, 2 år. Erik är orolig över att barnen ska fara illa efter mammans död, och han vill veta hur barn i dessa respektive åldrar brukar uppträda när en nära anhörig har dött. Var befinner sig Eriks tre barn ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv? Beskriv det här för respektive barn och basera din beskrivning på minst två teorier inom utvecklingspsykologi. Barnen befinner sig i en krissituation efter mammans död, och innebörden av begreppet död skiftar beroende på barnens utvecklingsnivå. Beskriv för respektive barn hur de troligen uppfattar döden. Enskild uppgift med skriftlig redovisning. Uppgiften ska sammanfattas på cirka 6-9 A4 sidor, enkelt radavstånd, Times New Roman textstorlek 12, exkl. försättsblad och referenslista. Uppgiften ska laddas upp på GUL senast den 1 oktober. INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 6 Barnhälsovård/barnavårdscentralen (BVC) Du har precis blivit klar barnsjuksköterska och du har nu fått en anställning vid ”BVC Framtiden” som BVC-sjuksköterska. ”BVC Framtiden” kommer att öppna sin verksamhet om en månad och din första uppgift på din nya arbetsplats blir att planera hur verksamheten ska se ut. Beskriv utifrån gällande lagar och författningar vad verksamheten inom BVC ska erbjuda familjerna. Beskriv hur ni inom verksamheten kan arbeta för att tidigt upptäcka om barn far illa. Enskild uppgift med skriftlig redovisning. Uppgiften ska sammanfattas på cirka 6-9 A4 sidor, enkelt radavstånd, Times New Roman textstorlek 12, exkl. försättsblad och referenslista. Uppgiften ska laddas upp på GUL senast den 7 januari, 2016. Elevhälsa Du har precis blivit klar barnsjuksköterska och ska nu börja arbeta som skolsköterska vid ”Nya Skolan”. Skolan ska öppna sin verksamhet för barn från förskoleklass till årskurs 9. Du är hittills den enda personen som har blivit anställd inom elevhälsan, men rektorn på skolan vill att eleverna ska få tillgång till ett elevhälsoteam. Hon vill att du väljer ut dina blivande kollegor och att du skriver en verksamhetsplan. Beskriv utifrån rådande lagar och författningar vad elevhälsan ska erbjuda eleverna. Skriv en verksamhetsplan för elevhälsoteamet vid ”Nya Skolan”. Enskild uppgift med skriftlig redovisning. Uppgiften ska sammanfattas på cirka 6-9 A4 sidor, enkelt radavstånd, Times New Roman textstorlek 12, exkl. försättsblad och referenslista. Uppgiften ska laddas upp på GUL senast den 7 januari, 2016. Bedömningskriterier Kunskap och förståelse; klargöra relevansen för omvårdnadsteoretiska begrepp såsom delaktighet, kommunikation, känsla av sammanhang inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård förklara barn och ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling identifiera och beakta etiska principer i relation till autonomi och integritet inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård Värderingsförmåga och förhållningssätt; reflektera över och värdera betydelsen av barns uppväxtvillkor och hälsofrämjande vårdhandlingar utifrån etik, risk-nytta och prioriteringar på individ-, familje- och samhällsnivå i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet. INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 7 TEMA 2, Avancerade vårdhandlingar inom hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar Specialistsjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnad utgår från vårdhandlingar relaterade till hälsa och ohälsa och till det dagliga livet, men också från människors resurser och förmåga att hantera problem. Centralt i omvårdnaden inom hälsovård för barn och familj är en nära relation mellan specialistsjuksköterska, barn och dess familjemedlemmar. Specialistsjuksköterskans samtalande, undervisande, informerande och rådgivande funktion är centrala inslag vid omvårdnad inom hälsovård. Läraktiviteter Föreläsningar Seminarium om Barn-HLR Seminarium om vårdhandlingar Verksamhetsförlagd utbildning, VFU Examination Demonstration: Barn-HLR Utbildningen inom Barn-HLR (Hjärt- lungräddning) ges på KTC (Kliniskt Tränings Centrum), Hus 3, på Hälsovetarbacken i metodsal. Utbildningen omfattar teori och praktisk tillämpning och beräknas till tre timmar (se schema). Inför deltagandet i utbildningen ska avsett utbildningsmaterial, som kan lånas på KTC, ha lästs igenom och aktuellt test utförts på GUL. Anmäl ditt deltagande via GUL. Om intyg på genomgången Barn-HLR-kurs som inte är äldre än ett år kan uppvisas ges tillgodoräknande för denna del av kursen. Intyget lämnas snarast till kursledaren. Referenslitteratur; enligt anvisning på GUL ”anslagstavlan”. Skriftlig inlämningsuppgift: Uppgiften innebär att studenten under sin VFU kommer att skriva en/ett riktlinje/PM/rutin för hur en avancerad bedömning eller vårdhandling bör genomföras inom den verksamhet som hen har sin VFU-placering. Skriven riktlinje/PM/rutin ska vara baserad på evidens och rådande kunskapsläge inom det specifika ämnesområdet. Val av avancerad bedömning eller vårdhandling sker i samråd med handledaren. Uppgiften innebär att studenten under sin VFU kommer; - Att medverka i och sätta sig in i en för specialistsjuksköterskan avancerad bedömning eller vårdhandling, en inom barnhälsovård och en inom elevhälsan. - Beskriva möjligheter och utmaningar med den utvalda avancerade bedömningen eller vårdhandlingen, och med stöd av evidensbaserad vetenskaplig litteratur diskutera olika valmöjligheter. INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 8 - - Utifrån ovanstående krävs minst tre vetenskapliga artiklar, inhämtad beprövad erfarenhet, och kurslitteraturen, för att reflektera över, värdera och diskutera aktuella alternativ för utvald avancerad bedömning eller vårdhandling. Beskriva hur den utvalda avancerade bedömningen eller vårdhandlingen bör utföras genom att utforma en skriftlig riktlinje/PM/rutin. Utförande Enskild uppgift med skriftlig och muntlig redovisning. Uppgiften ska sammanfattas på 6-8 A4 sidor (cirka 3-4 sidor per riktlinje), enkelt radavstånd, Times New Roman textstorlek 12, exkl. försättsblad och referenslista. Den skriftliga sammanställningen inlämnas via GUL senast kl. 23.50, fyra dagar innan avsatt tid för den muntliga redovisningen (se schema). För godkänd examinationsuppgift krävs att samtliga delar av uppgiften skriftligen har bearbetats och att referenser finns beskrivna enligt vedertaget referenshanteringssystem. Resultatet ska också muntligt redovisas vid seminarium (se schema) där egna reflektioner kring specialistsjuksköterskans omvårdnad och betydelse av insatserna för berörda är av särskilt intresse att lyfta fram. Bedömningskriterier Kunskap och förståelse; klargöra relevansen för och effekten av olika typer av avancerad bedömning och avancerade vårdhandlingar inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård identifiera och beakta etiska principer i relation till autonomi och integritet inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård Färdighet och förmåga; initiera, genomföra och utvärdera åtgärder för att självständigt samt i ett interprofessionellt samarbete som främjar fysisk, psykisk och social hälsa hos barn och deras familjer planera, genomföra och utvärdera olika typer av avancerad bedömning och avancerade vårdhandlingar inom familjecentrerad och hälsofrämjande vård identifiera och stärka barnets och familjens resurser för att bemästra sin livssituation och främja hälsa Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över och värdera betydelsen av barns uppväxtvillkor och hälsofrämjande vårdhandlingar utifrån etik, risk-nytta och prioriteringar på individ-, familje- och samhällsnivå i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet. INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 9 TEMA 3, Barnhälsovetenskap Barnhälsovetenskap är en tvärdisciplinär vetenskap som med hjälp av olika metoder utvecklar kunskap om hur faktorer i omgivningen påverkar befolkningars hälsa. Barnhälsovetenskap är vetenskapen om att främja barns och ungdomars hälsa och välbefinnande i vidaste mening. Barnhälsoarbete är en tillämpning av barnhälsovetenskap. Arbetet har både ett nutids- som framtidsperspektiv och syftar till att tillgodose befolkningars hälsa och utveckling. I denna kurs kommer särskilt de sociala bestämningsfaktorerna för barn och familjers hälsa att fokuseras. Dessa belyses både ur ett historiskt, lokalt och globalt perspektiv. Läraktiviteter Föreläsning Seminarium om barnhälsovetenskap Examination: Skriftlig inlämningsuppgift: Studera följande litteratur; Blair M, Stewart-Brown S, Hjern A, Bremberg S. (red). Barnhälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur; 2013. ISBN: 978-91-44-08135-9 Valfri artikel i valfri dagstidning Kursdeltagarna delas upp i tre grupper. Gruppmedlemmarna i respektive grupp delas sedan i sin tur upp i tre seminariegrupper. Detta innebär att det vid varje seminarium finns representation för varje tema. Anvisningar om datum och gruppindelning kommer att publiceras på GUL. Skriftlig inlämningsuppgift med muntlig redovisning. Uppgiften ska sammanfattas på 4-6 A4 sidor, enkelt radavstånd, Times New Roman textstorlek 12, exkl. försättsblad och referenslista. Uppgiften ska laddas upp på GUL senast tre dagar före seminariet. Respektive grupp redogör skriftligt och muntligt: Grupp 1 - Barns hälsa och livsvillkor ur ett lokalt och globalt perspektiv Läs kapitel 1, 2, 5 och 6 i boken samt välj ut ett problemområde utifrån en aktuell artikel i en dagstidning. Artikeln ska belysa barns hälsa ur ett lokalt och globalt perspektiv. Granska artikeln utifrån kurslitteraturen och diskutera hur specialistsjuksköterskan kan arbeta hälsofrämjande med detta problemområde. INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 10 Grupp 2 - Hälsans bestämningsfaktorer och hur barndomen påverkar den vuxnes liv Läs kapitel 3, 6 och 7 i boken samt välj ut ett problemområde utifrån en aktuell artikel i en dagstidning. Artikeln ska belysa barns hälsa utifrån hälsans bestämningsfaktorer och hur barndomen påverkar den vuxnes liv. Granska artikeln utifrån kurslitteraturen och diskutera hur specialistsjuksköterskan kan arbeta hälsofrämjande med detta problemområde. Grupp 3 – Resurser för folkhälsoarbete med barn och ungdomar Läs kapitel 4, 6, 8 och 9 i boken samt välj ut ett problemområde utifrån en aktuell artikel i en dagstidning. Artikeln ska belysa barns hälsa utifrån resurser för folkhälsoarbete med barn och ungdomar. Granska artikeln utifrån kurslitteraturen och diskutera hur specialistsjuksköterskan kan arbeta hälsofrämjande med detta problemområde. Bedömningskriterier Kunskap och förståelse; redovisa aktuell forskning om hälsans bestämningsfaktorer och analysera betydelsen för barns hälsa och livsvillkor ur ett nationellt och globalt perspektiv Värderingsförmåga och förhållningssätt; reflektera över och värdera betydelsen av barns uppväxtvillkor och hälsofrämjande vårdhandlingar utifrån etik, risk-nytta och prioriteringar på individ-, familje- och samhällsnivå i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 11 LITTERATUR Kurslitteratur Benzein E, Hagberg, M, Saveman B-I. (red). Att möta familjer inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur; 2012.ISBN 978-91-44-07266-1 Blair M, Stewart-Brown S, Hjern A, Bremberg S. (red). Barnhälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur; 2013. ISBN: 978-91-44-08135-9 Bramhagen A-C, Carlsson A. (red). Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur; 2013. ISBN978-91-44-07762-8 Clausson E-K, Morberg S. (red). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur; 2012. ISBN 978-91-44-05597-8 Edberg A-K, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J. (red). Omvårdnad på avancerad nivå. Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur; 2013. ISBN 978-91-44-071145-9 Golsäter M, Lingfors H, Sidenvall B, Enskär K. Health dialogues between pupils and school nurses. A description of the verbal interaction. Patient education and Counseling; 2012: 89: 260-266. Harder M, Christensson K, Söderbäck M. Exploring three-year-old children in a primary child health care situation. Journal of Child Health Care; 2009: Vol 13 (4): 383-400. DOI: 10.1177/1367493509344822 Harrison T.M. Family-Centered Pediatric Care. State of the science. Journal of Pediatric Nursing; 2010: 25: 335-343. Havnesköld L, Risholm Motlander P. Utvecklingspsykologi. 3:e uppl. Stockholm: Liber; 2010. ISBN 978-91-47-09338-0 Lagerkvist B, Lindgren C. (red). Barn med funktionsnedsättning. Lund: Studentlitteratur; 2012. ISBN 978-91-44-07187-9 Magnusson M, Blennow M, Hagelin E, Sundelin C. Barnhälsovård – att främja barns hälsa. 5:e uppl. Stockholm: Liber; 2009. ISBN 978-47-01563-4 Mänskliga rättigheter – konventionen om barnets rättigheter.http://unicef.se.barnkonventionen Nilsson S, Björkman B, Almqvist A.L, Almqvist L, Björk-Willen P, Donohue D, Hvit S. Children´s voices- Differentiating a child perspective from a child´s perspective. Developmental neurorehabilitation; 2013. DOI: 10.3109/17518423.2013.801529 Söderbäck M. (red). Kommunikation med barn och unga i vården. Stockholm: Liber; 2014. ISBN 978-91-47-11406-1 INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 12 Referenslitteratur Ahlborg H. Jämställdhet ger bättre klimat – genusperspektiv nödvändigt för att lösa klimatfrågan. Internationella Studier. Tema: nationalism och identitet. Utrikespolitiska Institutet, Nr 4, 2009. Ahlborg T. Lust och samliv, att må bra i sin parrelation som nybliven förälder. Stockholm: Gothia förlag 2006. Ahlborg T, Dahlöf LG, Hallberg L.RM. Quality of the intimate and sexual relationship in first-time parents six months after delivery. The Journal of Sex Research, 2005, 42(2):167-74. Ahlborg, T, Misvaer, N, Möller, A. Perception of marital quality by parents with small children. A follow-up study when the firstborn is 4 years old. J Fam Nurs. 2009, 15(2):237263. Ahlborg T, Strandmark, M. The baby was the focus of attention – first time parent’s experiences of their intimate relationship. Scandinavian Journal of Caring Science. 2001, 15:318-325. Andersson E (red), Jagers S. Global hållbar utveckling. Stockholm: Folkuniversitetet; 2008. Andersson J, Ejlertsson G. Folkhälsa som tvärvetenskap – möte mellan ämnen. Lund: Studentlitteratur; 2009. ISBN 978-91 44-04009-7 Berg M, Premberg Å. Att bli förälder. I M Berg, I Lundgren (red.). Att stödja och stärka. Vårdande vid barnafödande. (s.69-83). 2 uppl. Malmö: Studentlitteratur; 2010. Bing V. Föräldrastöd och samverkan, familjecentralen i ett folkhälsoperspektiv; Stockholm: Gothia förlag 2005. Bäck-Wiklund M, Johansson M. Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur och Kultur 2003. Kirkevold M, Strömsnes K, (red). Familjen ur ett omvårdnadsperspektiv. Stockholm: Liber; 2003. Kylberg E, Westlund AM, Zwedberg S. Amning i dag. Stockholm: Gothia Förlag AB; 2009. Lagercrantz H, (red). Barnmedicin. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur 2007. Lindqvist R, Sauer L, red. Funktionshinder, kultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur; 2007. Lundblad B, Hellström A-L. Perceptions of school toilets as a cause for irregular toilet habits among schoolchildren aged 6 to 16 years. J Sch Health. 2003;75(4):125-128. Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Experiences of children treating functional bladder disturbances on schooldays. J Pediatr Urol. 2007; 3:189-193. INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 13 Palmér L. Stöd vid amning. I M Berg, I Lundgren (red.). Att stödja och stärka. Vårdande vid barnafödande. (s. 205-219). 2 uppl. Malmö: Studentlitteratur; 2010. Socialdepartementet. En förnyad folkhälsopolitik. Prop 2007/08:110. Stockholm: Socialdepartementet; 2008. Socialstyrelsen. Social Rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010. Socialstyrelsen. Barn som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm Socialstyrelsen; 2014 Socialtjänstlagen: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010453.htm Statens folkhälsoinstitut. Nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa. FRI 2010. Svensk sjuksköterskeförening. ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. SFS 2014. Wright L M, Watson W L, Bell J M. Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur; 2002. WHO Europe. Protecting children’s health in a changing environment. EUR/55934/5.1 Rev.2. 2010. (The Children’s Environment and health Action Plan for Europe (CEHAPE)) Webbaserade dokument FN www.un.org FN: s konvention; De Mänskliga rättigheterna www.manskligarattigheter.gov.se FN:s konvention om Kvinnans rättigheter www.manskligarattigheter.gov.se FN:s konvention om Barns rättigheter www.manskligarattigheter.gov.se FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning http://www.government.se/sb/d/10055/a/101918 FN-förbundets statistikdatabas www.globalis.se UN Millennium Development Goals http://www.un.org/millenniumgoals/ World Health Chart – Gapminder World www.gapminder.org World Resources Institute http://earthtrends.wri.org/ WHO:s Globala folkhälsomål finns i Health21 Annex 1: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0010/98398/wa540ga199heeng.pdf WHO om länder http://www.who.int/about/regions/en INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 14 WWF om fotavtryck http://www.wwf.se/v/ekologiska-fotavtryck/1165446-ekologiskafotavtryck-lankar-och-rapporter INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA www.caresci.gu.se 15
© Copyright 2024