Hälsofrämjande Kommunikation i vård och omsorg Vi har idag mer och mer evidens (vad det nu står för) för att omhändertagandets konst har mycket stor betydelse för att mötet med patienten ska få en önskad effekt. Nu har vi fått en bok som på ett övertygande sätt belyser detta. Inledningen anförs som sig bör av redaktören Anna Gerge. Hon understryker att boken vilar på en humanistisk grund vilket torde vara en förutsättning för att utveckla vidare resonemang i ämnet. Kommunikationen måste i de flesta fall ske utifrån patienten förutsättningar. Här gäller en etablerad jämlikhet mellan patient och behandlare dock utifrån olika förutsättningar. I första delen citeras de olika delförfattarna som översikt om vad som komma skall. Kommunikation, möten icke-möten tas upp av Rosanne Macke Alström i bokens första kapitel. Kirkegaard är en av inspirationskällorna. Andra betydande personer följe, alla med samma grundinställning till kommunikation. Målet är en god relation till patienten. Den icke verbala kommunikationen som är nog så viktig tas upp. Vi får i sammanhanget inte glömma att vår patient också kan läsa oss i våra möten. Här finns mycket att fundera över och författaren ger oss mycket tänkvärt stoff. Tidig morgon på sjukhuset av sjukhusprästen Claes-Otto Hammarlund ger oss en historia om självläkningen och vägen till detta i en didaktisk upplevelse. Allmänmedicinaren Peter Olesgaard tar upp det salutogena perspektivets fördelar i sitt kapitel under rubriken Hälsofrämjande kommunikation i allmänmedicin-att aktivera förhoppningar och resurser i det dagliga arbetet. Arbetet för allmänläkaren är i första hand från ”riskjakt till resursmobilisering”. Delen om hur man ska se på diagnoserna fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom är övertygande. Den som kommit i kontakt med Björn Ogeus vet att hans klokhet genomsyrar allt han utvecklar inom ramen för helhetsambition i vården. Rubriken för hans inlägg Kommunikation och skifte av fokus pekar på något fundamentalt i behandling av grav ohälsa och ska läsas med stor uppmärksamhet och eftertanke. En anestesiläkares kloka ord om omhändertagande i svåra kliniska situationer och i livets slutskede hittar vi i nästa kapitel rubricerat Suggestioner som kommunikation inom sjukvården: erfarenheter från anestesi-intensivvård samt vård av patienter med långvarig smärta. Först beskriver och förklarar Aida Plesan placebo, nocebo och mekanismer bakom begreppen. Utmärkta fallbeskrivningar illustrerar. När psykologen blir patient namnges följande kapitel. Bara rubriken väcker extra nyfikenhet. Patienten heter Christina Lillieroth och är psykologen som drabbas av det tillstånd alla fruktar-cancer. Hon har stor hjälp av egna strategier men möte mycket lite psykisk omvårdnad. Att mötas av den lilla frasen ”hur mår du” kan vara ytters viktig när olyckan är som störst. Här möter vi en icke-kommunikation i sin prydo. Björn Enqvist påpekar i sin del Hypnos finns redan i vården att om vi i vår kommunikation gör patienten delaktig och att vi i framförallt det första mötet bekräftar patienten så har vi använt oss av del av de instrument som innefattas i begreppet hypnos. (endamålsenlig suggestion). Vidare gör författaren en mycket bra beskrivning av hypnosens olika element. Här finns mycket att ta fasta på. Vanligt språk för ovanligt stora förändringar-att tillämpa principer från klinisk hypnos för resursaktivering i primärvården av Reinhild Draeger Muenkeger delger oss tre utmärka exempel på vad vårdgivare i primärvården, genom att använda rätt instrument i patientmötet, kan uträtta i dessa ”snorjourens” tidevarv. Ord kan ibland behöva vägas på guldvåg för att undvika frustration hos såväl behandlare som patient. I kapitlet Hälsofrämjande kommunikation och hypnosinduktioner i samband med akutmedicin och krislägen ger oss Rosanne Macke Alström många bra exempel på hur vi bör handla när vi ska ta hand om en medmänniska i kris. Här som i alla andra situationer har språket stor betydelse för utfallet av insatsen. Vi får här som vilken medmänniska som helst något att lära som kan vara till nytta om vi skulle behövas för en person i kris. Att känna obehag och tillochmed lätt panik inför en tandläkarbehandling tycks vara vanligt. Det handlar om olika grader av ångest och att denna affekt ökar smärtkänslig het är ett fysiologiskt faktum. Hur man kan arbeta med olika grader av suggestion och hypnos beskriver den erfarne psykoterapeuten och tandläkaren Nils Norrsell i delen med rubriken Hypnosbaserad avslappning mot ångest i behandlingssituationen. Här finns mycket att ta fasta på för odontologer. En av förtjänsterna i denna bok är att så många olika professioner är representerade med sina erfarenheter av bra kommunikation. Provtagning kan för många människor betyda dysfunktionell stickrädsla. Kristina Nilsson biomedicinsk analytiker beskriver i Samarbete, fantasi och nyfikenhet målande en dag på jobbet. Att hon även är pedagog märker man tydligt. Allmänläkaren kommer tillbaka via Elisabeth Perdotter som ger sina upplevelser titeln På distriktsläkarmottagningen. Hur man kan med metaforer under hypnos hjälpa patienter med långvarig smärta är speciellt intressant för oss som har erfarenhet av hur svårt detta arbete kan vara. Utmärkta fallexempel presenteras. Pedagogik är också en väsentlig del i detta svåra gebit. En förklaringsmodell till smärtan betyder i de allra flesta fall mer för patienten en tjusig diagnos på latin. Sedan blir det sjukgymnastens tur att beskriva sin bild av hälsofrämjande kommunikation. Fysioterapeuten har en enastående möjlighet att nå sin patient i som hel människa. Elina Flortjärn har valt rubriceringen Att använda ett hypnotiskt kommunikationssätt för att främja läkning och fokuserar på ett salutogent förhållningsätt mycket bra illustrerat i tre patientfall. Den unge läkarens erfarenheter av patientmöten, såväl lyssnande till äldre kollegers tillkortakommande, som egna reflektioner om vad som ger framgång i kommunikationssituationen är givande. Doktorn är Adam Löfring och han väljer rubriken Att bygga allians för att bidra till förändring. Han dikuterar även vad som är verklig kompetens i läkaryrket. Med mycket jordnära kliniska fall, där alla i vården torde känna igen sig, tar sjuksköterskan Linda Nordh i sitt inlägg Transmedvetet bemötande i primärvården upp fördelen med att ha tillgång till kunskaper om klinisk hypnos och transtillstånd. Jag tror ingen kan ha invändningar mot detta. Den kliniska psykologen Eva Eriksson Block ger oss en bra bild av hur transtillstånd och hypnos kan hjälpa våra patienter till ett bättre liv. Mötets läkande förmåga, där patientens egna resurser är det centrala. Att ta fram de egna styrkorna och ge positiva motbilder i patientens undermedvetna kan lösa knutar. Följaktligen har Eva valt att rubricera sitt utmärkta inlägg Hälsofrämjande kommunikation-att aktivera hopp och resurser i vården. Två odontologer tar upp främst tandvårdsrädslans dilemma. Aktivt lyssnande för goda möten med hypnos som vägledning och Bemötande och hypnos inom tandvården är Josefina Hansen respektive Ulf Lafveskans inlägg. Här uttrycker två mycket kloka och kompetenta tandläkare en helhetssyn som är nyttig för den odontologiska disciplinen. Inom tandvården är säkert kommunikationen många gånger bristfällig och en hel del patienter med dentofobier har i hypnos en stor möjlighet att komma över sin motvilja till tandvård. Basil Finer behöver ingen vidare presentation. Han är en av veteranerna inom suggestions- och hypnosbehandling. Han trycker på återkopplingens betydels i sitt kapitel som han betitlat Hälsofrämjande kommunikation-att aktivera hopp och resurser i vården av människor med smärtor. Illustrerande fall beskriver just detta. Nu ha turen kommit till kuratorn, denna viktiga medarbetare i vårdsamarbetet kring den, av ohälsa, drabbade patienten. Här delar Elisabeth Henriksson med sig av sina egna erfarenheter av en djupt traumatisk händelse som skapat reflektion och eftertanke till gagn i hennes egen arbetssituation. Resultatet har verkligen lett till Hälsofrämjande kommunikation. Den kloke prästen och psykoterapeuten Lars Christiansson kommer med ett inlägg kallat Att återupprätta det mellanmänskliga. Han utveckklar empatin, det medmänskliga i en religiös kontext. Med Marte Meo-samspelets grammatik och utvecklingsstödjande kommunikation i familjer. Rosanne Macke Alström, denna mycket kunniga beteendevetare och psykoterapeut, redogör för den videobaserade samspelsmodellen-Marte-Meo som främst är ett instrument för att förstärka kommunikationen mellan förälder och barn. Ett utvecklingsstödjande samtal. Det är i grund och botten ett salutogent förhållningssätt. Vem stal mitt Sverige? som avslutar boken är en slagkraftig rubricering. Författare är Anne Sjögren Sjuksköterska med många järn i elden. Här kan vi försöka sätta oss in i hur utslagna människors värld kan te sig. Läs och begrunda och kom begrunda rubriken! Det handlar om den odiskutabla rätten till vård som alla människor ska ha! Denna appell passar bra in som avrundning i denna viktiga bok. Det har varit en stor glädje och en berikande resa att läsa denna bok och få möjlighet att presentera den på just vår hemsida där den verkligen hör hemma. Det är min förhoppning att många av våra besökare tittar närmare på innehållet och skaffar boken. Anders Öster