Vaktmästare som sköter det mesta
Nummer 2 2015 B-POSTTIDNING NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Telefon 0920-28 40 00 www.nll.se VI HÄLSAR PÅ VAKTMÄSTERIET, KALIX SJUKHUS PERSONALTIDNINGEN FÖR NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Magnus Rönnbäck, Erik Berlin, praktikanten Christer Bergmark och Kjell-Erik Bergström har fullt upp i vaktmästeriet på Kalix sjukhus. Här med bland annat verktyg, postvagn och mattransport. Foto: MARIA ÅSÉN Vaktmästare som sköter det mesta Finns det allkonstnärer så är det i vaktmästeriet vid Kalix sjukhus man hittar dem. Här arbetar tre personer vars uppgifter spänner från mat-, tvätt- och postleveranser till visningar på bårhuset. VI MÖTER ETT VÄL sammansvetsat och samkört team. Det krävs när schemat är tajt och uppgifterna många. – Jag tycker att det är en väldigt bra arbetsplats. Det är varierande och man får träffa mycket folk, säger Kjell-Erik Bergström, som går på en vakant tjänst som ska tillsättas inom kort. Det finns ett schema över vem som gör vad varje dag. – Vissa saker gör vi tillsammans, andra uppgifter delar vi upp mellan oss. Eftersom vi även jobbar helger är det bara vissa dagar som alla är här samtidigt, förklarar Erik Berlin. Arbetet börjar redan tidigt på morgonen med snöskottning och sandning. Dagligen transporteras mat från kommunköket till sjukhuset, och körs sedan ut till alla avdelningar. Varje vardag är det postsortering och utkörning av post. Fyra dagar per vecka kommer varutransporter, två dagar i veckan är det förrådsleverans. Dessutom 20 Det här är ett fint gäng att jobba med. Erik Berlin är även obduktionstekniker. Idag görs inte längre obduktioner i Kalix men han ansvarar bland annat för att ta ut implantat. ska de hinna med service, underhåll och sophantering. Under en period var vaktmästeriet utlagt på ett privat företag men är nu tillbaka i landstingets regi. ERIK BERLIN HAR arbetat som vaktmästare på sjukhuset i 30 år. – Jag började när jag var 17 år och har utbildat mig allt eftersom. Skillnaden mellan den tiden och idag är att det är mer jobb och fler uppgifter nu men färre anställda. Allra helst skulle jag vilja att vi hade en person till, för att kunna ge samma service som förr. I dag måste vi ibland säga nej till en del. Hans tjänst innefattar även obduktionsteknik. Han är utbildad obduktionstekniker, vilket inte är helt vanligt på sjukhusvaktmästerier i dag. – Vi är runt 100 obduktionstekniker i hela Sverige som träffas en gång per år, berättar han. Tidigare fick Erik Berlin assistera vid obduktioner tillsammans med läkare. I dag skickas alla obduktioner vidare till större sjukhus. Nu handlar det främst om att han på egen hand tar ut implantat som pacemakers, smärtpumpar med mera. I de fall där anhöriga ger sitt medgivande bistår han även demensforskningen, i samråd med involverade läkare. Under vårt samtal avviker en av vaktmästarna för att möta en finsk begravningsbyrå som kommer för kistläggning. Varje gång dödsfall sker på sjukhuset är det också vaktmästeriet som rings ut för att ta patienten till bårhuset och ta emot anhöriga för avsked och visningar. Det kan bli vilken tid på dygnet och vilken dag i veckan som helst. Många gånger får vaktmästarna möta starka känslor. På en liten ort som Kalix är det inte heller ovanligt att personalen känner igen dem de får ta hand om, både levande och döda. Inför visningar ställs ett särskilt rum i ordning för de anhöriga, man tänder ljus och tar emot på ett värdigt sätt. Uppgifterna kräver att vaktmästarna är diskreta, respektfulla och har känsla för sitt jobb. – Det är många som säger att de inte vill jobba med döden. Någon hjälp eller samtal efter jobbiga händelser som man kanske har på andra arbetsplatser har vi aldrig fått. Men det är naturligt att vi pratar mellan varandra om det vi är med om, säger Erik Berlin. Kjell-Erik Bergström trivs också med vaktmästarkollegorna. – Det här är ett fint gäng att jobba med, säger han. A N N A B E R G ST R Ö M FAKTA Sjukhusvaktmästare O Av länets fem sjukhus har Kalix och Sunderbyn vaktmästerier som drivs i landstingets egen regi. O Landstinget har 13 vaktmästare anställda i Sunderbyn, varav en är enhetschef för vaktmästeriet. I Kalix arbetar tre vaktmästare. De delar enhetschef med städ, reception med mera. O I Piteå, Gällivare och Kiruna drivs vaktmästerierna på entreprenad av Caverion, ISS respektive Riksbyggen. I Piteå och Kiruna finns även ett samarbete med Samhall. INSIKT NORRBOTTEN Källa: NLL NUMMER 1 • 2014 Järnkvinnan Annika Nilsson, landstingets egen ”ironlady”. SIDORNA 16–17 Tema: Vårdnära service provas i landstinget Terapihunden Leia redo för nya jobbet Så ska unga kunna må bättre SIDORNA 8–11 SIDORNA 5–7 SIDORNA 12-13 KRÖNIKÖREN KRISTINA JONSSON ”Misstankarna går direkt till baksätet och familjens yngsta, som använder mobilen som en förlängning av ryggmärgen …” VÄLKOMMEN INNEHÅLL 16 SEN SIST… NUMMER 2 • 2015 Nyheter från landstingets webb Många kvinnor på bild – som det ser ut i vården Division Service har tillsammans med Laboratoriemedicin startat en transportlinje mellan KirunaGällivare-Sunderbyn. Internposten går från Kiruna-Gällivare på eftermiddagen, är framme i Sunderbyn på kvällen och sorteras sedan ut till respektive ort och enhet. Internpost till Malmfälten transporteras på eftermiddagen, är framme på kvällen och sorteras ut till respektive enhet under förmiddagen. Linjen kan ta lite längre tid än vanlig postgång, men innebär att landstinget kommer att spara en del pengar. norna vi möter att i stället försöka hitta och skicka fram en man – kanske en chef – som får uttala sig. Jag kan också känna en sådan glädje över alla kvinnor som ställer upp när vi kommer farande. Många skulle aldrig säga ja till att vara med i en dagstidning, men tvekar inte till att medverka i Insikt. Att i det läget be dem att i stället hämta någon kille, som kanske inte är lika insatt i frågan, vore enbart dumt. Sedan är jag förstås glad över att männen också vill vara med! Läs till exempel om vaktmästarna i Kalix på sista sidan. I NYFIKEN PÅ får ni möta Annika Nilsson, elit- motionär. Och trots att jag nyligen, på ett seminarium om jämlik och inkluderande kommunikation, fick höra att det är helt åt skogen att fråga en kvinna hur hon samtidigt fixar familjen, så kunde jag inte låta bli att göra just det. Men lovar, jag hade ställt samma fråga till en man som tränar 14 timmar per vecka, sköter ett heltidsjobb och har tre barn hemma. TILL SIST: Vintern har äntligen gett med sig, men känslan av kyla dröjer sig kvar. I maj fattar landstingspolitikerna beslut om framtida förändringar, troligen ett sparpaket modell större. Den som lever får se. NÄR DET KOMMER till mark- nadsföring kan det vara på sin plats med en mer tillrättalagd bild, för att visa hur landstinget vill att verkligheten ska vara. Men personaltidningen har till uppgift att låta människor komma till tals och känna igen sig. Av den anledningen vore det märkligt att be kvin- ULRIKA ENGLUND, redaktör för Insikt Foto: MARIA ÅSÉN STRUKTURER VAD GÄLLER kvinnor och män kan vara hopplöst sega. Ett exempel är uppdelningen inom olika yrken. Ungefär 80 procent av alla som arbetar i landstinget är kvinnor, resten är män. Bland männen finns procentuellt sett fler chefer. Så har det sett ut i många år. Allt som görs i landstinget ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Med jämna mellanrum – en gång varje eller vartannat år – får jag därför i uppgift att räkna hur många kvinnor respektive män som finns på de bilder vi har i personaltidningen. Och jag räknar. Och räknar. Och kommer alltid fram till samma resultat: det är en klar övervikt av kvinnor. Frågan är bara vad jag ska göra av siffrorna. Hittills har ingen kunnat säga om det är ett bra eller dåligt resultat. ”Det är inte så enkelt”, är det vanligaste svaret när jag frågat dem som specialiserat sig på genus och jämställdhet. Ny linje för internpost På väg mot nya mål Nytt grepp på akuten 4 I Kalix ska en ny form av akutvårdsplatser provas, som har bättre övervakning än de nuvarande obs-platserna. Om modellen införs kan antalet ambulanstransporter till Sunderbyn komma att minska. Examen för hundekipage 5–7 Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn tar hundar till hjälp i vården. Insikt var med när det första ekipaget av sex examinerades. Ny personal ger service 8–11 Servicepersonal tar över arbetsuppgifter som inte kräver vårdutbildning, allt från lokalvård, måltidshantering till transporter av patienter och prover. Vårdnära servicekonceptet har provats vid sex avdelningar, i Kalix och Sunderbyn. Nu utvidgas pilotprojektet med ytterligare två avdelningar. Lära för livet 12–13 SAM-projektet ska ge barn och unga möjlighet och förutsättningar att må bättre. ”Det har saknats någon form av förebyggande arbete i Norrbotten”, säger Linda Moestam, projektledare. Begränsning för bokslukare 14 Biblioteken begränsar antalet utlån av e-böcker till två per låntagare och månad. Detta sedan leverantören infört en ny prissättning. Mångsyssslare i Kalix LANDSTINGET FÖR 25 ÅR SEDAN ... ... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN Sedan ett år har de anställda i landstinget rätt till gratis läkarbesök. ”Ta med lönebeskedet när ni går till doktorn. Då slipper vi de dagliga och ibland ganska otrevliga diskussionerna om vem som är landstingsanställd och har fri läkarvård”, uppmanar Mary Ahlström i patientkassan på Luleå lasarett. Ur Landstingstidningen nr 4, 1990 I december 2004 invigdes den efterlängtade dialysmottagningen i Piteå. Till att börja med har ett tiotal patienter ”tagits hem” från Sunderbyn. Knappt elva miljoner kronor har ombyggnationer och investeringar kostat. Samtidigt som patienterna slipper långa resor minskar taxikostnaderna med cirka 800 000 kronor per år. Ur Landstingstidningen nr 2, 2005 INSIKT är en personaltidning producerad vid kommunikationsavdelningen, Norrbottens läns landsting. Den utkommer med fem till sju nummer per år och har en upplaga på 10 500 exemplar. Insikt på webben: nll.se/landstingstidningen 2 POSTADRESS: Insikt Norrbotten Kommunikationsavdelningen NLL, 971 89 Luleå OMSLAGSFOTO: Maria Åsén BESÖKSADRESS: Landstingshuset, Robertsviksgatan 7, Luleå ÅRGÅNG: 42 ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Ulrika Englund 0920-28 43 64, 070-32 55 750 [email protected] GRAFISK FORM: Tor-Arne Moe, Moe Media AB PRESSLÄGGNING: 7 april 2015 NÄSTA NUMMER: 12 juni 2015 TEKNISK PRODUKTION: Daily print Innehållet i Insikt får gärna citeras om källan anges. 20 Vaktmästarna som arbetar vid Kalix sjukhus ska kunna mycket. De ansvarar för mat- och postleveranser, men också för mottagning av anhöriga och visningar på bårhuset. Dessutom: Sen sist Krönikören På gång Dagens ros NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, NLL, har till huvuduppgift att erbjuda länets cirka 250 000 invånare hälsooch sjukvård samt tandvård. Landstinget arbetar även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 30 hälsocentraler, 26 tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex. Landstinget är en av länets största arbetsgivare med cirka 7 000 anställda. Bland dessa finns drygt 700 3 13 14 16 Nytt om namn Krysset Doktor Warg kåserar Ur museets samlingar 17 18 19 19 läkare och 2 100 sjuksköterskor. 500 personer arbetar med tandvård, 430 med teknik, 100 med socialt och kurativt arbete, 70 med kultur/turism och 1 050 med administration. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 Kassberg disputerar ”Vårdpersonalen ska möta patienten som en medmänniska med vilja, förmågor, ansvar och behov”, säger Inger Ekman, professor i omvårdnad. Foto: ULRIKA ENGLUND Tryggare patienter med ny vårdmodell Intresset var rekordstort när Inger Ekman, professor i omvårdnad, kom till Norrbotten för att berätta om personcentrerad vård. — Ett personcentrerat arbetssätt är inte bara positivt för den enskilde patienten utan också kostnadseffektivt. Våra studier har visat på en minskning av det totala antalet vårddagar med mellan 30 och 50 procent, säger hon. OMKRING 150 PERSONER följde seminariet på plats i sessionssalen i Landstingshuset i Luleå, medan närmare hundra deltog via videolänk. På många hälsocentraler och sjukhus hade bland annat sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter bänkat sig för att höra mer om personcentrerad vård och hur samarbete med patienten både kan höja kvaliteten på vården och göra den effektivare. Seminariet – ett samarrangemang mellan Norrbottens läns landsting, Luleå tekniska universitet och Vårdförbundet – inleds av sjuksköterskorna och universitetslektorerna Malin Olsson och Birgitta Lindberg. De samtalar kring människosyn, etik och vad det innebär att vara människa. De konstaterar att förutsättningarna för en personcentrerad vård absolut finns, men att det behövs vilja, kunskap och en etisk medvetenhet. Inger Ekman är föreståndare för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, där forskning, implementering och utbildning genomförs. Hon börjar med att ringa in vad personcentrerad vård är. Kort beskrivet går det ut på att låta vården ta sin utgångspunkt i varje människas förutsättningar, resurser och behov. – Det är en arbetsmodell, där patienten går från att vara ett passivt objekt till ett aktivt subjekt, säger hon. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 ”Personcentrerad vård ligger i tiden”, säger Åsa Engström, biträdande professor vid Institutionen för hälsovetenskap, till höger. Lektorerna Birgitta Lindberg och Malin Olsson inledde seminariet. För vårdpersonalen handlar det om att se personen i stället för patienten. – Ofta är det ont om tid. Men alla möten går att göra något av, oavsett hur korta de är. DEN PERSONCENTRERADE vården bygger på ett partnerskap mellan patient/närstående och vårdgivare, där berättelsen är utgångspunkten. Första steget är att ta del av patientens erfarenheter och egen beskrivning, ofta tillsammans med anhöriga, samtidigt som det sker en medicinsk datainsamling. Men det handlar inte om att lyssna i största allmänhet. Observationer och enkäter kan bidra till en tydligare bild. Steg två är att upprätta en personlig hälsoplan, där patienten och deras anhöriga verkligen får chans att bidra. Överenskommelsen ska dokumenteras. Det tredje steget är en utskrivning i enlighet med planen. Skillnaden är stor jämfört med dagens modell. – I den görs ofta en inledande medicinsk datainsamling, som sedan byggs på med tillägg av mer data allt eftersom. Sedan sker en utskrivning när det är möjligt. IFRÅGA OM DELAKTIGHET ligger den svenska vården inte särskilt bra till. Resultat från den amerikanska sjukvårdsstiftelsen The Commonwealth Funds senaste undersökning om befolkningens erfarenheter av hälso- och sjukvården, där Sverige jämförs med tio andra länder, talar sitt tydliga språk. Bara 48 procent, alltså inte ens hälften av patienterna, känner att de får vara delaktiga i sin vård. – Det är statistik att ta på största allvar, säger Inger Ekman. Enligt utvärderingar ger personcentrerad vård signifikant tryggare patienter. Arbetssättet ger också effekter som kan minska kostnaderna för landstingen. En studie av äldre patienter som råkat ut för höftledsfraktur visar att personcentrerad vård jämfört med traditionell vård leder till: O En förbättrad smärtlindring samt en minskning av trycksår eller andra medicinska komplikationer. O En minskning av antalet vårddagar med 50 procent. O En reducering av vårdkostnader med 40 procent. INFÖRANDET AV personcentrerad vård har beskrivits som ett begynnande paradigmskifte inom den svenska hälso- och sjukvården. Men Inger Ekman tror inte att det blir enkelt att få ett brett genomslag för den nya modellen. – Hälso- och sjukvårdens nuvarande struktur har flera hundra år på nacken. I dag är det ett väldigt fokus på den medicinska delen. Den ska självklart vara med även fortsättningsvis, men vi har mycket att vinna på att ta bättre vara på en persons inneboende resurser. Hon punkterar sedan villfarelsen att vi redan har en personcentrerad vård i Sverige. – För att vi ska kunna säga det ska modellen användas alltid av alla samtidigt. Det skulle ge dramatiskt stora effekter. U L R I K A E N G LU N D Ann-Charlotte Kassberg blir den första landstingsdoktoranden som disputerar i ämnet arbetsterapi vid Luleå tekniska universitet. Titeln på avhandlingen är Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada – med fokus mot arbete. Hennes studier visar bland annat att det kan finnas variationer i förmågan att använda vardagsteknik, till exempel mobiltelefon, bland personer med förvärvad hjärnskada. Det kan även finnas ett samband mellan förmågan och funktionshindrets svårighetsgrad, vilket kan inverka på möjligheten att arbeta. Delar av avhandlingen har utförts i samverkan med forskare från Karolinska institutet. Ann-Charlotte Kassberg, som har ingått i landstingets och Luleå tekniska universitets gemensamma forskarskola, lägger fram sin avhandling fredagen den 17 april 2015. Turné om patientavgifter Den 1 maj träder de nya patientavgifterna i kraft. Inför förändringen gör personal från Hälso- och sjukvårdsenheten, Administrativ Service och Länsteknik en informationsturné till sjukhusorterna. Följande besök är inplanerade: 8 april Piteå (Häggen) 10 april Kalix (Staren) 13 april Sunderbyn (Aulan) 14 april Kiruna (Samlingssalen), 15 april Gällivare (Stora Sjöfallet, sänds via videokonferens till Jokkmokk och Pajala) 23 april Sunderbyn (Aulan). Bättre överblick Den nya HR-portalen har tagits i bruk. Systemet ska ge både medarbetaren och chefen en bättre överblick i fråga om allt som rör anställningen. Det finns instruktionsfilmer och lathundar att ta del av på Kunskapsbanken som nås via intranätet Insidan. Utbildning i Projektil Under våren anordnas två utbildningar i Projektil, landstingets gemensamma projektmodell. Syftet med Projektil är att ge riktlinjer för hur projektarbete ska bedrivas inom Norrbottens läns landsting. Modellen innebär att projekten kan drivas mer effektivt, med säkerställd kvalitet och dokumentation. Utbildningarna anordnas vid Sunderby folkhögskola den 21-22 maj samt 27-28 maj. FoI i stället för FoU Forsknings- och utvecklingsenheten, FoU, har bytt namn. Forskningsoch innovationsenheten, FoI, ska samordna landstingets arbete inom forskning, e-hälsa, innovation och förbättringsområdet. FoI är en gemensam resurs för landstingets forskning och ska ge medarbetare stöd genom rådgivning, metodstöd och forskningsanslag. FoI ingår i Utvecklingsavdelningen i Landstingsdirektörens stab. 3 Jenny Andersson, ivasjuksköterska, är projektledare för försöket med akutvårdsplatser i Kalix. HALLÅ DÄR… Foto: MARIA ÅSÉN Nya akutvårdsplatser kan förkorta vårdtiden Under två veckor ska en ny form av akutvårdsplatser provas och utvärderas vid akuten i Kalix. Platserna har bättre övervakning och bemanning än nuvarande obsplatser. Tanken är att förändringen ska minska trycket på slutenvården och öka tryggheten för både patienter och personal. BÄTTRE FLÖDE I VÅRDEN är ett nationellt projekt med Sveriges kommuner och landsting, SKL, som huvudman. Norrbottens läns landsting har två delprojekt som drivs parallellt, med gemensamma teamträffar och styrgruppsmöten. Det ena berör ambulanssjukvård i öppenvårdssamverkan i Haparanda, Övertorneå, Överkalix och Kalix. Det andra gäller så kallade akutvårdsplatser som man nu tittar på för att utöka akutverksamheten i Kalix. I arbetet ingår även primärvården i Övertorneå. – Vi har kompetens att ta hand om fler än vi gör idag och vill komma bort från att exempelvis skicka patienter nattetid till Sunderbyn där de ofta ändå får vänta, säger iva-sjuksköterskan Jenny Andersson, som leder delprojektet om akutvårdsplatser. Hon ser det som en möjlighet till utveckling av något nytt som gör Kalix sjukhus unikt i länet, med en modell som fler skulle kunna följa i framtiden. – Det är inspirerande och positivt. Alla inblandade skulle vinna på det här, menar hon. TANKEN MED akutvårdsplatserna är att de ska ha bättre övervakning och monitorering än de nuvarande obs-platserna, som om detta införs skulle försvinna. Akutvårdsplatserna ska kunna användas för kortare utredningar och behandlingar som inte kräver inläggning i slutenvård. Det skulle innebära att slutenvården får färre akutpatienter. Man frigör också resurser för akut omhändertagande på akutmottagningen och för akuta ambulanstransporter. Dessutom skulle patienternas väntetid bli kortare. I Kalix betyder det att två obs-platser, enligt den modell som nu ska testas, försvinner och ersätts med fem bättre övervakade akutvårdsplatser. Där kan patienter stanna i upp till 24 timmar och på plats i Kalix få de insatser som krävs. Under våren kommer två testveckor att genomföras, med ordinarie personal och i befintliga lokaler. – Men blir det ett beslut om att införa akutvårdsplatser måste det till rekrytering, säger Jenny Andersson. BIRGITTA FORSBERG är verksamhetschef. – Vi kommer att lyfta det som ett ärende till politiken eftersom det innebär en ny verksamhet. Denna typ av verksamhet är införd på sjukhus i andra delar av landet och har fallit väl ut. Vi ser fram emot att få testa hos oss utifrån de fördelar vi ser, säger hon. Under våren har Jenny Andersson och projektledaren för ambulansprojektet, Torbjörn Resin, chef för ivak i Kalix, besökt hälsocentralerna i östra Norrbotten för att presentera de båda projekten och få respons. – Vi har dessutom gjort enkäter om de befintliga obs-platserna och fått in en del tankar via en idélåda. Vi har även haft patientmedverkan med hjälp av en enkät och intervjuer, säger Jenny Andersson. A N N A B E R G ST R Ö M FAKTA Akutvårdsplatser Genom projektet Bättre flöde i vården ska möjligheten att inrätta akutvårdsplatser i Kalix ses över. Underlaget, som bland annat baseras på två veckors test i liten skala, ska presenteras i maj i år. Akutvårdsplatser kan bland annat göra det enklare att: O Inte slösa med patientens tid genom att flödet för den akuta patienten blir effektivare. O Styra till rätt vård. O Undvika icke värdeskapande inläggningar. O I högre utsträckning ta hand om egna patienter. O Få nöjda och trygga patienter. O Få nöjda och trygga medarbetare. O Undvika vård på vägen när det är möjligt. O Minska antalet ambulanstransporter, vilket frigör ambulansresurser för akuta uppdrag. Källa: NLL Högst betyg till Hortlax hälsocentral — igen Flera hälsocentraler i länet har förbättrat sina resultat i den nationella patientenkäten. Mest nöjd med vården är de som besöker Hortlax hälsocentral utanför Piteå. För fjärde året i rad deltar hälsocentralerna i Norrbotten i mätningen Nationell patientenkät. I mätningen ingår både landstingsdrivna hälsocentraler och privata hälso- 4 centraler. Hortlax hälsocentral har hittills legat i topp i alla mätningarna och fortsätter att förbättra sina resultat. Men även på andra håll är patienterna mer nöjda idag än de var för fyra år sedan när mätningarna startade i länet. Det gäller till exempel Granitens hälsocentral i Kiruna, Laponia hälsocentral i Gällivare och Kalix hälsocentral. — Det är glädjande att se att flera av häl- socentralerna har förbättrat sina resultat över tid. Det är viktigt för oss att få veta hur patienterna upplever vården, så att vi kan jobba vidare med att förbättra det som inte fungerar, säger Ylva Sundkvist, divisionschef för Närsjukvården. Om man ser till hur patienterna upplever vården som helhet ligger resultaten för hälsocentralerna i Norrbotten på samma nivå som riket i övrigt. … MATS BRÄNNSTRÖM, landstingsdirektör. Den 30 april lämnar du ditt jobb och Norrbotten. Vad ligger bakom beslutet? – Jag har veckopendlat mellan Umeå och Luleå i fyra års tid. Det har tagit på mig, men också på resten av familjen. Vi stod inför valet att flytta till Luleå, men efter noga övervägande bestämde jag mig för att i stället sluta som landstingsdirektör och återvända till Umeå. Men det var inget lätt beslut. Hur gick tankarna? – Det finns en hel del på plussidan vad gäller Norrbotten. Jag har trivts fantastiskt bra, både med jobbet och med kollegorna. Arbetet har varit tillfredsställande. Något jag uppskattar är den pragmatiska inställning som finns i landstinget – både chefer och övrig personal är inriktade på att lösa de problem som uppstår. Du började som utvecklingschef och blev sedan biträdande landstingsdirektör, innan du tog över som landstingsdirektör efter Gunnar Persson för två år sedan. Vad kommer du att minnas bäst från åren i Norrbotten? – Det var omtumlande när landstingsdirektören Elisabeth Holmgren avled efter en kort tids sjukdom. På bara några veckor förändrades förutsättningarna för flera av oss i ledningen. I övrigt har vi genomfört en stor omorganisation som krävt mycket jobb och engagemang. Det har varit intensiva år. Vilka är landstingets största utmaningar? – Ekonomin och bemanningen, frågor som dessutom hänger ihop, kommer att prägla både NLL och andra landsting mycket under de kommande åren. – Folkhälsan är en annan stor utmaning. Norrbotten har landets högsta insjuknandefrekvens i hjärt-kärlsjukdom. Det är en jätteviktig fråga för enskilda men samtidigt en ekonomisk fråga – brister i folkhälsan kostar mycket pengar för landstinget. Med tanke på det kommande sparpaketet och den nya politiska ledningen — är det rätt tidpunkt att lämna landstinget just nu? – Jag slutar eftersom mitt förordnande går ut. Egentligen finns det nog inte lämplig tidpunkt eftersom det i någon mening alltid är någon sorts kris i landstingen. Det har att göra med att medborgarnas förväntningar och våra egna ambitioner alltid överstiger våra resurser och vår förmåga. Du är läkare i grunden. Har du funderat på att arbeta med patienter igen? – Det har gått några år. I så fall måste jag först friska upp mina färdigheter på området. Har du något nytt jobb på gång? – Nej, jag är öppen för olika alternativ. Samtidigt är den tid som vi har framför oss inte den sämsta om man befinner sig mellan två jobb… ”Vi har blivit ett sådant tajt team”, säger Zandra Nyman, sjuksköterska, om hunden och numera arbetskamraten Leia. Hundpsykologerna Lena Andersson och Yvonne Fång är nöjda – ett års träning har fått hundarna och deras förare att utvecklas till samspelta ekipage. Foto: MARIA ÅSÉN MED HUNDAR TILL HJÄLP I PSYKIATRIN Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn är den första rättspsykiatriska klinik i Sverige som utbildar terapihundar. — När man provar något nytt får man vara beredd på både farhågor och ifrågasättanden. När de ser att det vi gör ger resultat förbyts det ofta i nyfikenhet, säger Rolf Stenvall, verksamhetschef. U L R I K A E N G LU N D INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 A tt använda hundar inom vården och äldreomsorgen förekommer på många håll. Att ta dem till hjälp inom vuxenpsykiatrin är mer ovanligt. I Öjebyn har sex anställda och deras privata hundar utbildats till terapihundekipage. Allt började när Rolf Stenvall som ny verksamhetschef upptäckte att personalen till och från använde sina egna hundar för att nå patienterna. – Jag hade egen erfarenhet av hur mycket hundar kan tillföra i vården och ville inte ta bort möjligheten, men ansåg att det skulle ske under mer ordnade former. Nu har vi utbildade ekipage med behörighet att ge hundunderstödda behandlingar, säger han. Alla patientmöten där hunden är med dokumenteras. Det är patienten själv som väljer om han eller hon alls vill träffa en hund. Allergihänsyn och säkerhet tas alltid i beaktande. – Terapihunden är en behandlingsinsats av flera som vi kan använda oss av. Tre delar ingår för att bli godkänd som terapihundekipage. Hundarna har testats för sin lämplighet; de ska vara trygga, sociala och intresserade. Både hund och förare har tränat tillsammans under ett års tid. Bägge ska i ett avslutande test uppvisa att de tagit till sig kunskaperna. SJÄLVA UTBILDNINGEN består av tre block. Två erfarna hundpsykologer har lett arbetet med hundarna och deras ägare. Fem träffar à tre dagar har varvats med övningsuppgifter. Mycket har handlat om att utveckla hundförarens förmåga att läsa av sin hund, som även lärt sig agera på bestämda signaler. Ett reträttkommando får till exempel hunden att snabbt lämna en hotfull E 5 Färre unga gör abort Foto: MARIA ÅSÉN SUSANNE NILSSON, specialistsjuksköterska, med Lady, tollare. ZANDRA NYMAN, sjuksköterska, med Leia, amerikansk staffordshireterrier. INGEGERD GUSTAFSSON, sjuksköterska, med Nora, toypudel. GUNVOR AJAX, skötare, med Bella, cocker spaniel. JONAS LINDGREN, skötare, med Kibo, flatcoated retriever. KARIN LUNDBERG, kurator, med Alice, chihuahua. Lady är en hund med stort hjärta. ”Är hon i ett rum med flera patienter är hon noga med att ge var och en uppmärksamhet”, säger ägaren Susanne Nilsson. Arbetsselen är på och Bella vet att det är dags för henne och matte Gunvor Ajax att börja jobba. E eller obehaglig situation, utan att Med ett enkelt kommando får Karin Lundberg chihuahuan Alice att flytta sig till en annan plats. Det handlar om att snabbt kunna få bort hunden från en obekväm situation. behandlarens kontakt med patienten påverkas. Kuratorn Frida Söderberg och psykologen Britt-Marie Niemi, båda anställda vid Psykiatrin länsgemensamt, har ansvarat för teoriavsnittet. Under totalt 30 timmar har sjuksköterskorna och skötarna lyssnat till föreläsningar, diskuterat facklitteratur samt medverkat i en studiecirkel inom tre områden: anknytningsteori, mentalisering och affektteori. De har även utbildats för att leda studiecirkeln Affektskolan med terapihund. Mellan mötestillfällena har de studerat på egen hand. Tack vare Frida Söderberg kommer satsningen dessutom att utvärderas vetenskapligt. – Jag läser grundläggande psykoterapi vid Umeå universitet och dokumenterar implementeringen under mina studier, berättar hon. Det tredje blocket handlar om hur det hunden och föraren lärt sig ska införas och användas i verksamheten – hur de teoretiska och praktiska kunskaperna på bästa sätt ska komma patienterna till godo. DÄR HAR BEHANDLAREN Lena Stenvall, tillsammans med två kollegor vid Skellefteå allmänpsykiatri, bidragit med kunskap om hur terapihundar kan användas i psykiatrins tjänst. Hon påpekar att utgångspunkten är att hunden ska fungera som ett verktyg för att ge patienten möjlighet att växa och utvecklas. – Det är viktigt att inte ”gullisera” det som görs. Hundar kan bidra till ett välmående bara genom att finnas där, men här handlar det om utbildade team som arbetar för att åstadkomma ett konkret behandlingsresultat, säger Lena Stenvall. Hennes två egna labradorer Jack och Pepper fick nyligen dela på Svenska kennelklubbens utmärkelse Årets sociala tjänstehund 2014. Hon använder dem bland annat i arbetet med att stärka våldsutsatta kvinnor. – I våra målgrupper finns många personer som har en bristande tillit till människor. Forskning visar att ”dörren” oftast inte är stängd till djur, vilket ger oss som behandlare möjlighet att med hundens hjälp underlätta ett alliansbygge. U L R I K A E N G LU N D 6 ”Terapihunden kan göra patienten intresserad”, säger Lena Stenvall, Skellefteå allmänpsykiatri. Britt-Marie Niemi, psykolog, och Frida Söderberg, kurator, har lett teoriavsnittet. LEIA – REDO ATT BÖRJA JOBBA Ett år har gått sedan utbildningen startade förra våren. Först ut att examineras är sjuksköterskan Zandra Nyman och treåriga amstaffen Leia. HUNDARNA OCH DERAS ägare befinner sig i en stor träningshall i Bergsviken utanför Piteå, där de en sista gång gått igenom de praktiska momenten. Zandra Nyman gör sig klar för att hålla sin presentation – hon går en annan utbildning och kan inte vara med under själva examensdagen. Leia har redan blivit godkänd av hundinstruktörerna. Nu är det mattes tur att visa vad hon kan. Zandra Nyman börjar med att berätta om sin arbetsplats. Psykiatrin länsgemensamt har 53 slutenvårdsplatser och cirka 130 medarbetare. Patienterna vårdas enligt LRV (Lagen om rättspsykiatrisk vård) och LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Aspergers syndrom, schizofreni och tvångstankar är tre av ett stort antal diagnoser. Oavsett sjukdom eller funktionsnedsättning har många inom tvångsvården problem med motivationen. Men patienten blir ofta nyfiken och intresserad av hunden, något som ger förutsättningar för en lyckad behandling. – När jag och Leia jobbar hjälps vi åt att skapa en allians med patienten. Tack vare henne skapas situationer och känslor som vi kan använda oss av i arbetet. TERAPIHUNDEN HJÄLPER patienterna med det som kallas mentalisering, alltså att förstå sig själv utifrån och andra ini- från. Hunden kan göra dem mer motiverade till aktiviteter, till exempel promenader. Den kan även bidra till ett ökat självförtroende; hunden behandlar alla lika. – Många har ett stort behov av närhet. Där kan Leia bidra genom att finnas där för kramar och klappar. Dessutom lockar hon ofta till skratt. En hund kan även göra det lättare för patienter att klara svåra samtal. Situationen blir mindre laddad. – De slipper sitta still och titta på mig, på sina händer eller på väggen. Leia ger dem möjlighet att fokusera på något annat ibland, det uppstår naturliga pauser. Det gör det enklare att klara av riktigt jobbiga ämnen. HON BERÄTTAR OM en konkret händelse INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 där en ung kvinna inte ville fullfölja ett samtal, det kändes alltför tungt. – Jag sade att jag hämtar Leia till hundrummet, vi kan träffas där om du ändrar dig. Efter en och en halv timme kom hon och bad att få fortsätta samtalet. Zandra beskriver hur kvinnan satte sig på golvet och kramade om hunden, samtidigt som hon började berätta. – Tack vare Leia skapades en öppning som gjorde det möjligt att kunna gå vidare i arbetet. Det var fantastiskt att få uppleva. Publiken applåderar när hon tystnat och kollegorna och kursledarna kramar om henne. Zandra Nyman och Leia blir godkända, med beröm. – Det var nervöst innan, men nu känns det otroligt bra. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 HON BESKRIVER utbildningen som utvecklande, även för henne som har hundar som sitt stora fritidsintresse. – Jag trodde inte att min och Leias relation kunde bli bättre, men hon har gått från att vara den bästa hund till den bästa vän jag haft. Vi har blivit ett sådant tajt team under det här året. Rolf Stenvall, verksamhetschef, tar till orda: – Vilken styrka det ligger i det du berättar! Ni som började utbildningen hade nog ingen aning om hur mycket arbete som skulle krävas av både er och er hund. Det har gått ett år och det är nu den egentliga resan börjar – den med våra patienter. U L R I K A E N G LU N D FAKTA Terapihund Syftet med utbildningen är att med hjälp av terapihund underlätta och öka patientens förståelse för sin situation och sin behandling. Förändringsarbetet underlättas på flera sätt: O Det skapas konkreta situationer att jobba med – det händer saker när hundar är med. O Hunden kan användas som metafor och göra det lättare att tala om patientens känslor, agerande etc. O Hundar har vetenskapligt belagda positiva effekter på människor – de är lugnande och tillför glädje/intresse med sin närvaro. Källa: Psykiatrin länsgemensamt, NLL Aborterna bland unga i Norrbotten har halverats på tre år. Gratis preventivmedel, fortbildning av personalen och länsgemensamma riktlinjer är tre av förklaringarna. — Det är ett mycket glädjande resultat, säger Åke Berggren, mödrahälsovårdsöverläkare. FRÅN 2012 HAR preventivmedel varit gratis för kvinnor till och med 25 års ålder i Norrbotten. Under 2011 gjorde 500 kvinnor i åldersgruppen abort. 2014 hade antalet minskat till 251. – Norrbotten har legat bland de tre län med högst andel aborter och nu ser vi en kraftig förbättring. Siffrorna visar att vi är på väg åt rätt håll, säger Åke Åke Berggren. Berggren. Foto: MARIA ÅSÉN Allt ingår i subventionen, även p-piller som ligger utanför läkemedelsförmånen. Det handlar om p-piller i den så kallade Yasmingruppen, som har en hormonsammansättning som kan fungera bättre humörmässigt. – 25 procent av all förskrivning av p-piller hör till den gruppen. I det avseendet är det viktigt att även dessa ingår i subventionen för de unga, säger han. Satsningen har dessutom gett fler kvinnor möjlighet att prova långtidsverkande preventivmedel, som hormonspiral och p-stav, som tidigare var betydligt dyrare för den enskilda kvinnan. Nyheten om de minskade aborterna bland unga i Norrbotten har fått stort genomslag i medier i hela landet. – Vi är det enda landsting som har en subvention som omfattar alla preparat. Våra siffror kan vara ett viktigt stöd för politiker, läkare och barnmorskor på andra håll, som ska argumentera för en utökning av subventionen i sitt landsting. MEN DET ÄR INTE gratis preventivmedel allena som gjort att antalet aborter minskat dramatiskt, poängterar Åke Berggren. Parallellt har utbildningar anordnats för barnmorskor och läkare i länet. Bland annat har olika aspekter av biverkningar tagits upp. – Det räcker inte med fria preventivmedel för att nå resultat, det krävs också att vi har kunniga rådgivare. Valet av preventivmedel sker i samråd med kvinnan eller paret enligt de rekommendationer som finns. – Vi har tagit fram länsgemensamma riktlinjer som följer de nationella. De är ett viktigt stöd, inte minst för dem som inte hållit på så länge med rådgivning. Ytterligare ett led i arbetet har varit att införa barnmorskeledda abortmottagningar på kvinnokliniken. Detta för att minska risken att den som gjort en abort blir oönskat gravid igen. U L R I K A E N G LU N D 7 TEMA VEM SKA GÖRA VAD I VÅRDEN? Personalbrist har fått ansvariga i Norrbottens läns landsting att tänka i nya banor när det gäller bemanningen inom vården. I pilotprojektet Vårdnära service släpps en ny yrkeskategori in på sjukhusen. ”En helt nödvändig förändring”, säger landstingsdirektören Mats Brännström. Jaana Åkvist vill sätta guldkant på tillvaron på avdelningarna vid Kalix sjukhus. Men att ändra på yrkesroller och ansvarsområden är inte enkelt, visar en första utvärdering. Stefan von Below och Lisette Sällström leder pilotprojektet med vårdnära service på Sunderby och Kalix sjukhus. Foro: MARIA ÅSÉN SERVICEPERSONAL SKA FRIGÖRA VÅRDKOMPETENS Fram till år 2022 behöver det, enligt nya prognoser, rekryteras 129 000 undersköterskor och 38 000 sjuksköterskor till den svenska vården. Det har gjort att flera landsting börjat jobba med ett koncept som kallas Vårdnära service. Norrbotten är ett av dem. UPPLÄGGET INNEBÄR ATT servicepersonal blir en del av lösningen för att klara bemanningen och får ta över arbetsuppgifter som inte kräver vårdutbildning. Det kan handla om lokalvård, måltidshantering, förrådshantering på avdelningen och transporter av patienter och prover. – Det har ju funnits en stark uppfattning om att hälso- och sjukvårdspersonal också ska syssla med andra arbetsuppgifter. I dag ser vi på det på ett annat sätt – man ska arbeta med det man är utbildad för, säger Mats Brännström, landstingsdirektör. Det handlar inte enbart om att vårdpersonalen ska räcka till, utan också om att det behövs ännu mer professionalism på serviceområdet, betonar han. Vid Kommunals landstingssektion i Norrbotten ser man på förändringen med blandade känslor. – Fördelen är att alla får jobba med det som de är utbildade för. Men det kan också vara en nackdel när arbetet blir väldigt patientintensivt, säger Marianne Engberg, sektionsordförande. TIDEN DÅ MAN plockar upp varor i förrådet eller städar kan fungera som en sorts mental återhämtning, förklarar hon, särskilt om man jobbar på en avdelning med mycket sjuka patienter. Hon varnar också för att det skapas en ny ”lägsta-nivå” på arbetsplatserna när man släpper kravet på vårdutbildning. Men allra mest orolig är hon över att det i förlängningen ska leda till att man drar in på antalet undersköterskor. 8 Exempel från andra landsting O På lasarettet i Lid- köping fick ett serviceteam hantera frukosten på en strokeenhet, så att vårdpersonalen fick mer tid för omvårdnad. Enligt beräkningar från Västra Götalandsregionen frigjorde det 410 timmar per vecka för vårdpersonal på de åtta utvalda enheterna. O På Karolinska sjukhuset i Stockholm utför en särskild serviceorganisation alla typer av patienttransporter dygnet runt. Enligt beräkningar frigör det 800 timmar per vecka för vårdpersonalen. O På Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm överlät man städningen av operationssalarna mellan operationer från vårdpersonal till utbildad servicepersonal. Det ledde till att fler patienter kunde opereras varje dag. Källa: SKL Nu utvidgas försöket med vårdnära tjänster Huruvida vårdpersonalen ska utföra de sysslor som idag har kommit att kallas ”vårdnära tjänster” är något som har varierat över tid. – Förr var det sjukvårdsbiträdena som städade och det tyckte man var bra, för då hann de småprata med patienterna under tiden, berättar Karin Axelsson, professor emeritus i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet. I dag ser vi på det på ett annat sätt – man ska arbeta med det man är utbildad för, PÅ 1970-TALET TOG särskild städpersonal över under något decennium, innan städet återigen började läggas över på vårdpersonalen. Det kallades då för ”integrerad städning”. Orsaken var dels att städarna hade en tung arbetsmiljö med dåligt utvecklade verktyg och metoder, vilket gjorde det renodlade städyrket extremt slitsamt. Dels ansåg man att det var bra om det blev färre personer som rörde sig runt patienterna. Karin Axelsson har svårt att säga vad som är bäst. – Det finns för- och nackdelar med båda alternativen. Det hon tycker tål att funderas över när man inför vårdnära service är att personalen som delar ut maten måste ha rätt kompetens för det för att säkerställa att patienterna får i sig rätt näring. – Om maten och måltiden är en viktig del i vårdandet behövs kunskaper i vårdandet för att arbeta med det. HON TYCKER OCKSÅ att man behöver tänka över vad som blir bäst ur hygienisk synpunkt när det gäller städningen. Om man går från rum till rum och utför en viss syssla, så innebär det i sig en viss risk att man för med sig smitta, förklarar hon. Har man däremot ett visst antal personer som är ansvariga för att vårda och i anslutning till det även sköter städningen, Under sex månader har Norrbottens läns landsting testat vårdnära service vid sex vårdavdelningar i Kalix och Sunderbyn. Nu utvidgas pilotprojektet med ytterligare två avdelningar. Caroline Willberg arbetar med vårdnära service på Kalix sjukhus. "Jag har trivts jättebra ända sedan jag började. Det är roligt och givande", säger hon. Foro: MARIA ÅSÉN så blir det en bättre avgränsning över hur personer och föremål rör sig genom olika rum. Om man lyckas avgränsa hur många rum som var och en har hand om kan det minska risken för smittspridning. Oavsett vem som städar, vårdpersonal eller särskild servicepersonal, kan detta vara värt att beakta, påpekar hon. Också Sveriges kommuner och landsting, SKL, som tagit del av och sammanställt både svenska och internationella erfarenheter av olika vårdnära service-koncept, betonar vikten av att servicepersonalen har rätt kompetens. – Utbildningspaket behöver tas fram och skräddarsys för att säkerställa såväl kvalitet INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 som effektivitet, säger Jacob Hort, handläggare vid SKL. DE SOM ANSVARAR för måltiderna kan till exempel behöva få utbildning i näringslära, livsmedelskunskap, måltidskultur, riskhantering, nutritionsbedömning, religion- och mattradition, nutrition vid palliativ vård samt olika typer av specialkost. En annan viktig faktor att ta hänsyn till är att det kan bli mycket personal runt en patient, vilket kan göra att patienten upplever situationen som rörig. Men också att ansvaret för helheten faller mellan stolarna. – Med tydliga definitioner av funktioner, INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 gemensam planering och teamtänkande kan risken för splittrat ansvar undvikas – något som förutsätter både engagemang och långsiktighet vid införandet. En viktig lärdom att ta med sig, menar Jacob Hort, är att införandet av vårdnära service-koncept inledningsvis kostar både kraft, tid och pengar. Vårdpersonalen behöver renodla sina arbetsuppgifter samtidigt som servicepersonal tar ett större ansvar på vårdavdelningen. – Erfarenheter från Holland vittnar om att det tar omkring två år från införande till dess att konceptet har satt sig. U L R I K A VA L LG Å R DA RÖDA SKJORTOR och blåa byxor. Det är kännetecknet för den nya personalkategori som kommit in i landstinget de senaste månaderna och som helt ritar om kartan för hur arbetet på vårdavdelningarna ska organiseras. Totalt 19 nya medarbetare anställdes i vårdnära service, VNS, på avdelningarna 33 och 53, Sunderby sjukhus, och på de fyra vårdavdelningarna vid Kalix sjukhus, när pilotprojektet drog igång den 1 oktober. Ytterligare två personer har därefter anställts i Kalix, där det visade sig att bemanningen behövde utvidgas. Totalt 229 personer sökte tjänsterna under de tre veckor i juni ifjol som annonsen låg ute. – Jämfört med andra gånger då vi rekryterar personal till vården hade vi otroligt många sökande, berättar Stefan von Below, processägare i projektet. Just möjligheten att få in nya människor i vården är ett av syftena med vårdnära service. – Här har vi chansen att få en större mångfald, att anställa fler ungdomar, fler män och människor som inte har bott i Sverige så länge, konstaterar Lisette Sällström, projektledare. SOM EN POSITIV bieffekt hoppas hon och Stefan von Below att medarbetare som fått jobba en tid i vårdnära service väljer att söka in på en vårdutbildning och sedan återkommer till landstinget som undersköterskor, sjuksköterskor eller med någon annan vårdutbildning. – Vi har redan sett exempel på det, säger hon. Utöver en förbättrad personalförsörjning ser de också flera andra fördelar och möjligheter: Att vårdpersonalen blir mindre stressad och att sjukfrånvaron därigenom minskar. Att patienterna får ett bättre omhändertagande och att patientsäkerheten ökar då vårdpersonalen får koncentrera sig enbart på vård och omsorg. Att antalet vårddygn och vårdskador minskar och att vårdhygienen förbättras. – Det handlar alltså inte om en E 9 TEMA VEM SKA GÖRA VAD I VÅRDEN? Jaana Åkvist serverar mellanmål till Alf Persson från Överkalix och Petter Pettersson från Kalix. Samtidigt passar hon på att prata om skidtävlingen som sänds på tv. Foro: MARIA ÅSÉN Här har vi chansen att få en större mångfald, att anställa fler ungdomar, fler män och människor som inte har bott i Sverige så länge. arbetsväxling på flera nivåer, där sjuksköterskorna får göra vad de är utbildade för, undersköterskorna vad de är utbildade för och VNSpersonalen får sköta allt sådant som inte är vårdrelaterat, säger Lisette Sällström. Enligt en tidsstudie som genomfördes på akutvårdsavdelningen i Sunderbyn handlade det om så mycket som 21 timmar varje vecka som vårdpersonal använde till icke vårdrelaterad verksamhet. På liknande sätt är det överallt, berättar Stefan von Below. Utöver det har projektet lagt på fyra timmar per enhet för att personal inom vårdnära service ska hinna med det dagliga städet – en uppgift som tidigare har legat på särskilda städenheter. – Det vi vill är att dessa totalt 25 timmar, som nu vårdnära service tar över, ska gå direkt tillbaka in i vården, säger han. MEN INFÖRANDET ÄR inte helt enkelt. Det framgår av den slutrapport som gjorts i samband med utvärderingen av piloten. – Det här är en jättestor förändring, då helt nya kategorier av arbetskraft kommer in på golvet och vi ska hitta gemensamma rutiner och arbetsformer, säger Lisette Sällström. En del inkörningsproblem har uppstått då avdelningarna samtidigt har gjort om rutinerna för mathantering och gått över till kantinservering istället för brickutdelning. Kantinserveringen är visserligen bättre för patienterna, men tar längre tid. Det visade sig också att det saknades diskmaskiner på avdelningarna som var dimensionerade för att man skulle kunna köra all disk i dem. Personalen fick istället börja frakta iväg disken tillbaka till storköket. ANDRA PROBLEM SOM förekommit är att vårdpersonalen inte har vågat störa VNS-personalen då de har varit i behov av hjälp med en patienttransport, eftersom han eller hon har varit upptagen med städning eller servering. – När vi kommer in på en arbets- 10 plats rör vi om i grytan. Till viss del handlar det om att vårdpersonal inte vill släppa taget om sina arbetsuppgifter, kanske helt enkelt för att de är så vana vid att göra vad de alltid har gjort. Men vi vet också att det behöver göras flera modifieringar. Vissa är redan genomförda, säger Lisette Sällström. En förändring som många efterfrågat är att man ska återinföra transportörerna och låta vårdnära service koncentrera sig på maten, städningen och förråden. – Vi har lyssnat på de synpunkterna och har beslutat att division Service ska se över möjligheten att införa en renodlad patienttransportorganisation. Om det blir så kommer den inte att ingå i vårdnära service. UTBILDNINGEN FÖR VNS-medarbetarna, som bland annat innehåller en certifiering inom städ, har hittills varit två veckor lång, men kommer att förlängas till tre veckor. Schemat har förändrats efter behov och antalet anställda i Kalix har utökats. Dessutom ska vårdavdelningarnas enhetschefer bli mer involverade vid införandet och man ska utarbeta tydligare rutiner för rapportering mellan personalgrupper. Från och med den 1 juni ska piloten omfatta även avdelning 51 och 52, Sunderby sjukhus. – Uppdraget är beställt från landstingsdirektören och finansieras av landstinget, men vi söker också pengar från Europeiska socialfonden för att kunna fortsätta utveckla projektet, berättar Lisette Sällström. Både nya och gamla VNS-medarbetare kommer att få anställningskontrakt till den 31 december 2015 till att börja med. Inför utvidgningen av piloten hoppas projektledarna att man ska ha kommit över vissa ”barnsjukdomar”. – Som jag ser det kommer vårdnära service att bli en stor tillgång för vården i förlängningen, när vi får allt att fungera som det ska. Det blir en stor vinst att ha rätt person på rätt plats och när man slipper slitas mellan arbetsuppgifterna för att hinna med sitt jobb, säger Lisette Sällström. U L R I K A VA L LG Å R DA ANN-LOUISE GRANSTRÖM, sjuksköterska, avdelning 33, Sunderby sjukhus: — När det fungerar bra, så underlättar det för oss. Det är många patienter som vårdas här på 33:an, och mycket som vi ska hinna med. Så idén är bra – att någon tar hand om till exempel bäddning och städning, så att vi får ta hand om patienterna. ANNELI BACKLUND, undersköterska, avdelning 33, Sunderby sjukhus: — Vi har jätteduktig VNS-personal som ställer upp så fort vi ber dem. Så idén är bra, men de har mycket att göra och behöver bli fler. Som det nu är har de haft svårt att hinna med alla sina arbetsuppgifter och det har inte underlättat så mycket för oss som vi hoppades. Däremot tror jag att en del av dem som provat på vårdnära service kanske senare söker in på en vårdutbildning efter att ha fått inblick i hur det är att jobba i vården. Malin Wäppling, Johan Näsvall, Lisette Sällström och Stefan von Below berättar om vårdnära service vid en informationsträff för sjukhuspersonalen i aulan på Sunderby sjukhus. E ekonomisk besparing, utan om en Vad tycker du om idén med vårdnära service? ÅSA ANDERSSON, undersköterska, rehabavdelningen, Kalix sjukhus: — Det är jättebra när det funkar, men det har tagit tid att få in rutinerna och det kräver att ingen är sjuk eller borta. Dessutom är rutinerna olika på olika avdelningar, vilket gör att VNS-personalen måste lära sig flera olika rutiner. Jaana Åkvist tycker att samarbetet med vårdpersonalen går bra. Undersköterskorna Åsa Andersson och Susann Rydberg tycker att bemanningen av VNS-personal var för snålt tilltagen i starten, men hoppas att de snart ska bli fler. ANNE LINDAHL, sjuksköterska och projektledare för om- och tillbyggnadsprojektet, Sunderby sjukhus: — Det finns bara fördelar. Att servicemedarbetare gör servicejobb och vårdpersonal får sköta om patienterna – som de är utbildade till. Precis som det var på sjukhusen förr. Jaana Åkvist känner att hon äntligen har hamnat på rätt ställe i arbetslivet. JOHAN NÄSVALL, VNS-personal, avdelning 33, Sunderby sjukhus: — Jag har jobbat som transportör tidigare och då blev det mycket luckor i arbetet, när man inte hade någonting att göra. Så på det viset är det bättre nu. Jag kan även springa ärenden till apoteket, patienthotellet eller gå iväg med papper till andra avdelningar. Det skulle inte vara bra om en undersköterska gick iväg på alla sådana ärenden och var borta från avdelningen. ”Vi kan sätta guldkant på tillvaron” Jaana Åkvist, 46 år, i Kalix har en brokig arbetslivsbakgrund inom olika serviceyrken – affärer, städ och vård. När hon började i vårdnära service på Kalix sjukhus i november i fjol kände hon att hon hade hamnat på rätt plats. — Det är det bästa jobb jag har haft, säger hon. DET ÄR MELLANMÅLSDAGS på rehabavdelningen och Jaana Åkvist går runt med en bricka med näringsdryck till alla patienter. Alf Persson från Överkalix och Petter Pettersson från Kalix sitter framför tv:n och väntar. – Vill ni ha en drink? frågar hon skämtsamt. Sedan undrar hon om de har tittat något på den pågående skidtävlingen. – Ja, hela dagen igår, svarar Alf Persson. Jaana Åkvist arbetade på ett äldreboende när hon i höstas fick veta att sjukhuset behövde folk. – Jag tyckte det verkade intressant och sökte tjänsten, berättar hon. ARBETSUPPGIFTERNA ÄR MÅNGA och skiftan- de. Hon kokar gröt och ägg och serverar frukost, lunch, middag och mellanmål. Hon beställer matvaror till köket och skjutsar patienter till och från röntgen. Hon gör slutstäd i patientrummen när någon åker hem och packar upp varor i förrådet. Därutöver går hon ärenden till apoteket eller följer med till kiosken om någon patient önskar. – Det är väldigt varierande. Man har mycket kontakt med människor och får hjälpa till med vad som behövs – vi finns ju till både för patienter och för personal. Hon tycker att hon blir bra bemött av vårdpersonalen och att samarbetet fungerar bra. – Jag trivs jättebra. Det känns som att vi är här och kan sätta guldkant på tillvaron på avdelningen. Hennes personliga favoritsyssla är att jobba i köket. TIDIGARE BLANDADE hon arbetsuppgifterna under en och samma dag, vilket kunde vara lite splittrande. Nu har hon dagar då hon endast städar – något som kan vara positivt för att man ska kunna koncentrera sig på en och samma sak under en dag. Men också ur hygienisk aspekt. Och även om det ofta är ganska stressigt, har hon alltid tid att byta ett par ord med patienterna. – Men jag gör ju inte vårdens jobb. Är det något patienten behöver av medicinsk art, så går jag och hämtar någon i vårdpersonalen. Hennes arbetskamrat Susann Rydberg arbetar som undersköterska på avdelningen. Hon menar att det har varit vissa inkörningsproblem med vårdnära servicetjänsterna som handlar om att alla ska komma in i sina nya rutiner. Helst skulle hon vilja att bemanningen utökades. – Vi skulle också vilja att det fanns VNS-personal här på kvällstid, säger hon. Trots allt tycker hon att det går bättre och bättre och hoppas att det blir en fortsättning på vårdnära tjänster. U L R I K A VA L LG Å R DA Jaana Åkvist, 46 år, från Kalix tillhör en ny personalkategori i landstinget. BRITT-MARIE LINDQVIST, undersköterska, avdelning 53, Sunderby sjukhus: — Det finns fördelar, till exempel att maten och mellanmålen har blivit trevligare. Men det behövs också justeringar. Det vi skulle vilja är att det fanns två personer från vårdnära service här på morgonen. En ensam person hinner inte samtidigt laga och servera frukost, springa med prover och sköta transporter. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 11 UNGA FÅR VERKTYG ATT HANTERA LIVET Det treåriga SAM-projektet ska förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. — Vi inför konkreta arbetsmetoder som sedan kan spridas brett, säger Linda Moestam, projektledare. SAM står för orden samverka, agera och motivera. Projektet, som initierats och drivs av Folkhälsocentrum i landstinget, startade i höstas. Utgångspunkten är statistik som visar att andelen unga med upplevd psykisk ohälsa ökar, inte minst bland tonårsflickor. – Det har saknats någon form av förebyggande arbete i Norrbotten, säger Linda Moestam om projektet, som sker i samverkan med bland annat länsstyrelsen, kommunförbundet och kommunerna. Det finns ingen enkel förklaring till varför allt fler unga känner sig stressade och nedstämda. Kroppsideal, sociala medier, betygssystemet – flera faktorer kan samverka. – Vi lever i ett annat samhälle än för 20 år sedan, något som ställer helt andra krav på oss. Det är ett högt tempo som de unga förväntas hänga med i. Individualiseringen gör att prestationskraven ökar. Via mobilen tar de skolgården med sig in under huvudkudden, vilket kan ge ett ökat stresspåslag. Vi måste ge barn och unga möjlighet att rusta sig för livet, säger hon. Ett av målen med SAM-projektet är att få till ett bättre samarbete mellan olika aktörer. Ansvarsfördelningen mellan landstinget och andra instanser ska bli tydligare än den är i dag. Ytterligare ett mål är att ingen ung människa ska begå självmord. – Antalet människor som tar sitt liv ligger generellt sett relativt stabilt och är vanligare bland män än bland kvinnor. Unga män som tar sitt liv har dock minskat tydligt i Norrbotten, medan det bland unga kvinnor i länet finns tecken på en ökning. Det handlar om tre dödsfall per år de senaste åren bland unga kvinnor. Det är inte ett stort antal, men en trend att ta på största allvar, säger Åsa Rosendahl, statistiker. EN ARBETSMODELL med ett batteri av metoder ska utformas. Det ska även finnas stödjande insatser för kuratorer, lärare, vårdpersonal och andra yrkesverksamma som kommer i kontakt med barn och ungdomar. Även föräldrar ska kunna få stöttning. Metoderna ska vara baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. – Vi vet alltså redan att de fungerar. Tanken är att ta fram en verktygspalett som är tillräckligt varierad för att möta de behov som finns i Norrbotten, säger Åsa Rosendahl. Landstinget arrangerar och bekostar metodutbildningar, vilket är ett sätt att se till att arbetet fortsätter efter projektets slut. – De metoder vi till att börja med provar ska ha långsiktiga effekter, säger Linda Moestam. Haparanda och Boden har utsetts till pilotkommuner. På vardera orten har en välbesökt inspirationsdag hållits – i Haparanda deltog 500 personer, medan Boden lockade 300 deltagare. FÖRUTOM FÖRELÄSARE utifrån, däribland programledaren Mark Levengood, fanns lokala företrädare på plats för att berätta om arbeten som redan pågår. – Det finns en generell oro över läget och en uppfattning att något behöver göras. Genom att presentera befintlig statistik skapas en gemensam förståelse för hur det ser ut i Norrbotten. Men förutsättningarna i livsmiljön skiljer sig åt i de 14 kommunerna, till exempel vad gäller förväntningar och normer. I de två pilotkommunerna ska olika insatser sättas in, bland annat stöd till föräldrar från graviditeten upp genom barnets tonårstid. Ungdomsstödprogram, självmordsprevention samt utbildningssatsningar för personal är andra exempel. EN METOD SOM valts ut är Act, som ger redskap för att hantera stress och främja hälsa (se nedan). Via projektet utbildas tre personer till handledare, som sedan ska sprida metoden i klasser. I Haparanda ska elever i gymnasiet få möjlighet att arbeta med Act, med start under hösten. En annan aktuell metod är Disa. Till att börja med har 13 personer verksamma i Boden, däribland pedagoger och kuratorer, utbildats. Samtliga åttondeklassare i Boden erbjuds att ta del av Disa. Eleverna får lära sig strategier för att hantera livet där de befinner sig. De får även öva upp sin självkänsla och försöka identifiera vad de mår bra av. – Även Disa handlar om att ge de unga verktyg för att kunna hantera livet som det är, inte som det borde vara, säger Linda Moestam. U L R I K A E N G LU N D Act och Disa and Commitment Therapy. Det uttalas som engelskans ”act”, agera. Deltagaren får bland annat ringa in vad han eller hon tycker är viktigt i livet, för att sedan ta konkreta steg — beteenden — i den riktningen. O Disa (Din inre styrka aktiveras) har sin teoretiska bas i kognitiv beteendeterapi. Syftet är att främja välmående och förebygga depressiva symtom. Ungdomarna förbättrar sin förmåga att vända negativa tankar till positiva. De lär sig strategier för att lösa olika problem samt motverka stress. Källa: www.livskompassen.se och Region Jönköpings län 12 KRISTINA JONSSON är IT/MT-direktör i landstinget. Hon gillar både att köra bil och åka skidor utför. Och det går fort båda delarna! En bild säger mer än tusen ord Via mobilen tar de skolgården med sig in under huvudkudden. FAKTA O Act är en förkortning av Acceptance KRÖNIKA KRISTINA JONSSON INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 E Länets ungdomar mår sämre för varje år, speciellt flickorna i gymnasiet. ”Metoderna som tas fram i SAM-projektet ska vara till nytta på individnivå”, säger Linda Moestam, projektledare. Till vänster Åsa Rosendahl, statistiker i landstinget. Foto: MARIA ÅSÉN Olika problem hos unga kvinnor och män: Oro och övervikt Statistik visar att unga kvinnors välbefinnande försämras, samtidigt som unga män i Norrbotten i högre grad tampas med övervikt och fetma. — År efter år har vi sett samma tendenser. Det är dags att vi gör något åt det, säger statistikern Åsa Rosendahl. SAM-PROJEKTET tar avstamp i statistik från skolsköterskornas hälsosamtal. Sedan 2005 har skolbarnen i Luleå fått svara på frågor i förskoleklassen, fyran, sjuan samt i gymnasiets årskurs ett. Svaren har lagts in i en databas och bearbetats. Allt eftersom har fler kommuner i Norrbotten följt efter och från 2010 finns samtliga med i statistiken. – Med fakta som underlag går det att komma vidare med beslut och konkreta åtgärder, säger Åsa Rosendahl, statistiker i landstinget. Hur mår de unga i Norrbotten? – De flesta mår bra, det är viktigt att komma ihåg. Men vi ser samtidigt att indikatorer kopplade till psykisk ohälsa visar en ökning. Det gäller speciellt bland flickor i tonåren. Vid det senaste hälsosamtalet i årskurs ett på gymnasiet uppgav 16 procent av flickorna och 4 proINSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 cent av pojkarna att de ofta eller alltid är nedstämda. De har huvudvärk, ont i magen eller känner sig oroliga och rädda. Gymnasiekillarna mår alltså bättre? – Ja, men där har fler problem med fetma och övervikt samt ett större läskintag, som sedan ökar fram tills de blir vuxna. Dessutom är det färre pojkar än flickor som slutför gymnasiet, med allt vad det kan föra med sig. Mår gymnasieeleverna likadant oavsett var de bor? – Nej, det finns olikheter mellan kommunerna. Vid vilken ålder börjar skillnaderna mellan könen att märkas? – Jämnast är det i årskurs fyra. Redan i sjunde klass är det fler tjejer än killar som uppger att de ofta eller alltid känner sig nedstämda. Vad händer om utvecklingen inte bryts? Fler har problem med fetma och övervikt samt ett större läskintag, som sedan ökar fram tills de blir vuxna. – Sämre skolresultat, utanförskap, bibehållen ojämlikhet och höga samhällskostnader för sjukskrivningar är tänkbara följder när liten blir stor. Hur ser det ut i samhället i stort ifråga om psykisk hälsa? – Psykiska diagnoser som sjukskrivningsorsak, till exempel ångest och nedstämdhet, ökade under 1990-talet och ökar nu igen sedan 2009. Det gäller både män och kvinnor. Sedan 2011 är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland kvinnor. Oftast drabbas de som har ”kontaktyrken” med ansvar för andra människor, till exempel sjuksköterskor, förskollärare och lärare. Varför mår fler kvinnor än män psykiskt dåligt? – Det är svårt att säga. Det vi vet är att en man som tar större ansvar för hem och barn löper större risk att bli sjukskriven för psykisk ohälsa än en man som inte gör det. Det finns alltså en koppling mellan dubbelarbete och psykisk ohälsa. Hur mår norrbottningarna överlag? – Norrbotten är ett av de län där man trots allt har lägst risk att påbörja en sjukskrivning för en psykisk diagnos. U L R I K A E N G LU N D EFTER ATT HA GASAT och bromsat mig förbi Sveriges rikes alla fartkameror, så blir jag till slut överlistad. En gulklädd polis står och siktar på mig med en radar långt nere i en backe. Det känns lite osportsligt. Ungefär som att vi infört nya regler mitt under en tävling. Jag sväljer mitt bittra nederlag och kliver in i en väntande polisbuss för lite uppsträckning och en böteslapp. När jag återvänder till bilen kommer det telefonsamtal och sms. Nyheten om ”gripandet” har tydligen spridit sig till släkt och vänner med vindens hastighet, eller rättare sagt via appen ”Snapchat”. Misstankarna går direkt till baksätet och familjens yngsta, som använder mobilen som en förlängning av ryggmärgen och som drar ”snabbare än sin egen skugga”. Ungdomarna är våra ”early adopters”. De anammar snabbt tjänster som vi kan tycka verkar helt meningslösa, men som längre fram kommer att hitta nya tillämpningsområden och bli till stor nytta för individer och organisationer. TEKNIKEN ÄR I DAG en viktig och integrerad del av arbetet, inte minst i vården. Komplexiteten på området ökar och kräver en allt djupare förståelse för sambanden mellan organisation, vård och teknik. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och det offentliga Sverige får slita ganska hårt för att hålla takten med omvärlden. Med införande av ny teknik följer också mycket internt förändringsarbete. Det ska kravställas, testas, utbildas och tas fram nya arbetssätt och rutiner och verksamheternas engagemang är helt avgörande för slutresultatet. Under 2014 fick jag förmånen att starta upp en ny avdelning för strategisk informationsteknik och medicinsk teknik, IT och MT, vid landstingsdirektörens stab. Ett spännande och roligt uppdrag som handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för en effektiv styrning och vidareutveckling av IT och medicinsk teknik i landstinget. Vår långa tradition av nära samverkan mellan vård och teknik har gett ett gott resultat genom åren och det ska vi fortsätta med. SKAPAREN AV APPEN ”Snapchat” är numera världens yngste dollarmiljonär. Hans fantastiska uppfinning stimulerar våra ungdomar att ägna sig mer åt självporträtt än familjeliv, och om de mot förmodan ägnar sig åt familjeliv så innebär det troligen att de filmar sina familjemedlemmar i mer eller mindre smickrande omständigheter, och skickar runt till kompisar. Detta integritetshot måste få ett stopp, och det finns bara en enda lösning. Hämnd! Tror faktiskt att jag ska börja redan i morgon bitti, fem minuter innan väckning … Klick-klick-klick … Sänd … 13 PÅ GÅNG NYTT OM DIABETES Den 14 april arrangeras Länsdiabetesdagen 2015. Målgrupp är alla som handlägger diabetiker inom landstinget, kommuner och hos privata vårdgivare inom vårdvalet, samt andra intresserade. Plats: Sessionssalen, Landstingshuset i Luleå. Tid: 09.30-16.00. Mer information: Gunvor Tuoma, 070-628 82 69. SFI-ELEVER SJUNGER Norrbottens museum anordnar program i anslutning till utställningen Norrbotten NU! — om flyktingar i Norrbotten. Den 15 april klockan 12 är det Onsdagsscen med poesi, konst och sång med elever från Svenska för invandrare, SFI, i Luleå. Den 16 april föreläser Birgitta Johansson Norberg, enhetschef, Råneå medborgarkontor. MÖTESDAGS Landstingsfullmäktige sammanträder den 15 april, Landstingshuset i Luleå. VÄXA ELLER DÖ? Fredagen den 17 april kommer Josefina Syssner, docent i kulturgeografi, till Morgonrock i Vetenskapens hus, Luleå, och föreläser om kommuner som krymper och viljan att växa. Tid: 8.15-9.00, med efterföljande diskussion. PROCESSER I FOKUS Den 22 april arrangerar Närsjukvården och Länssjukvården en processdag i Sunderby sjukhus, konferenscenter, med föreläsningar i 15 ämnen, däribland standardiserade vårdförlopp i cancervården, tonsillprocessen, barn med skelning, barndiabetes och ett personcentrerat förhållningssätt i palliativ hemsjukvård. Målgrupp är alla som arbetar inom vården. Mer information: Katarina Sedig, 073-057 74 96, och Ann-Sofi Schäufele, 070-242 28 77. Foto: KRISTIAN POHL ROMSK INKLUDERING Den 22-23 april arrangerar landstinget tillsammans med Luleå kommun en konferens om romska frågor. Konferensen, som äger rum på Hotell Nordkalotten i Luleå, gästas bland annat av kulturoch demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Kuhnke Föreläsningarna handlar om mänskliga rättigheter, minoriteter, majoriteter, normer och strukturer. HALVDAG OM CANCER Norrlandstingen inbjuder till en halvdag för att öka kunskapen om cancerrehabilitering och arbetet med levnadsvanor i cancervården. Målgrupp: All hälso- och sjukvårdspersonal som möter patienter med cancer, inom specialistsjukvård och primärvård. Föreläsningarna videosänds från Sundsvalls sjukhus och kan i Norrbotten följas via videolänk från sjukhusen samt från hälsocentralerna i Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk och Pajala. BESLUT I ÖVERTORNEÅ Landstingsfullmäktige sammanträder i Övertorneå den 9-10 juni. 14 Cabaret för hemlösa — en succé En söndag i mars bjöd Norrbottensteatern in till Cabaret för hemlösa. Medverkade gjorde bland andra skådespelaren Sven Wollter, illusionisten Peter Varg och musikern Görel Särs. Kvällen blev en succé. Totalt samlades 17 220 kronor in, pengar som ska gå direkt till produktionen av tidningen Dik Manusch, ett romskt uttryck som betyder ”se människan”. Gatutidningen har skapats av ideella krafter och kommer att säljas av hemlösa på Luleås gator. Sven Wollter agerar för hemlösa. Extra föreställningar! Foto: ANDERS ALM Utökade platser: 23/4, 7/5, 8/5 Extra föreställning: 23/5 Sanna historier från människor i länet Norrbottningarnas nya bokbeteende: EN EGEN VÄRLD – Låna, ladda & läs Tove Jansson och Mumintrollen 23/5 - 6/9 © Moomin Characters™ E-böcker har blivit allt populärare de senaste åren, men höjda priser tvingar biblioteken att begränsa antalet utlån. — Vi hoppas att nya avtal ska ge bättre villkor, säger Lotta Tjernström, samordnare för e-boksgruppen vid biblioteken i Norrbotten. MED TEKNIKENS FRAMSTEG har våra läsvanor förändrats. Det är inte längre självklart att en bok är något man håller i handen och bläddrar i. I dag föredrar många att läsa böcker på datorn, läsplattan eller i mobilen. Sedan 2011 har antalet utlånade e-böcker tredubblats vid länets bibliotek och antalet unika låntagare fördubblats. – Det beror nog till stor del på att folk har blivit vana vid att använda digitala medier. Man upptäcker att det finns e-böcker, provar och tycker det är praktiskt, säger Lotta Tjernström som själv allt som oftast läser i mobilen när hon har en stund över. Biblioteken i Norrbotten har cirka 1 000 e-böcker i sitt gemensamma bokbestånd och nya tillkommer varje vecka. För att låna e-böcker behöver låntagaren en pinkod och ett användar-id, något bibliotekspersonalen hjälper till med att ordna. Man behöver också rätt program i datorn, läsplattan eller mobilen. 1/4-10/5 NORRBOTTENS MUSEUM FUNKIS I NYTT LJUS Den 22 maj slår vi upp dörrarna för årets vårmingel och biljettsläpp av Tolvskillingsoperan. Kom förbi på After Work, mingel och underhållning. 14/5-30/8 HOSTA - EN SJUK HISTORIA Finns den i katalogen är det bara att ladda ner den. Det är inte som med den tryckta boken att man ibland måste vänta om boken är utlånad. – Sedan öppnar sig himmelriket, säger Lotta med ett skratt och fortsätter: – Då är det fritt fram att ladda ner böcker ur bibliotekens katalog, men tyvärr med en begränsning. Varje låntagare får låna högst två e-böcker per månad. Begränsningen infördes i slutet av förra året då leverantören Elib förändrade sin prissättning. TIDIGARE BETALADE BIBLIOTEKEN ett fast pris på 20 kronor per lånad bok, men under hösten införde Elib en flexibel prissättning som innebär att vissa böcker kan kosta upp till 100 kronor vid varje lånetillfälle. Det finns dock hopp om en förändring. Via Sveriges kommuner och landsting, SKL, pågår förhandlingar för att få ELIS AIDANPÄÄ / ANN-LOUICE ABRAHAMSSON www.norrbottensmuseum.se NORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM – UTSTÄLLNINGAR, LEKMILJÖ, KAFÉ & BUTIK Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. ÖPPET: Tis-fre 10-16, lör-sön 11-16. ERIK WESTBERGS ”E-BOKEN är här för att stanna”, säger Lotta Tjernström, samordnare för e-boksgruppen vid biblioteken i Norrbotten. Foto: MARIA ÅSÉN fram förmånligare avtal med e-boksleverantörerna. – E-boken är här för att stanna, då är det tråkigt att ekonomin sätter käppar i hjulen, säger Lotta Tjernström. Hon tycker att det finns mycket positivt att säga om e-böcker: – De är lätta att bära med sig och tar ingen plats. Det är enkelt att förstora texten om man ser dåligt och för vissa dys- lektiker kan det vara bättre att läsa på skärm än i en vanlig bok. En annan fördel är att man aldrig behöver köa för en e-bok. – Finns den i katalogen är det bara att ladda ner den. Det är inte som med den tryckta boken att man ibland måste vänta om boken är utlånad. E-boken finns i obegränsat antal, säger hon. TOV E M O N S E N VOKALENSEMBLE NORRBOTTENS KAMMARORKESTER OCH Dirigent: Erik Westberg I konserten ryms vemod, naturkärlek, liv och lycka! NORRBOTTEN BIG BAND ” Bolibompa-hits och allsångsvarning! David Shutrick För barn i åldrarn a 6-9 år Mija Folkesson & MUSIC TEACHERS BIG BAND UNDER LEDNING AV TIM HAGANS Poesimelodi åt mig Två storband – och massor av skön jazz! ffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff Erik Westberg Bättre hälsa med kultur Med nya ögon på museet Landstinget, genom division Kultur och utbildning, lanserar förslaget att införa kultur på recept. Elisabeth Lax, divisionschef, är övertygad om att kulturaktiviteter, till exempel att sjunga i kör eller gå på en konsert, kan ge en upplevelse som gör att man mår bättre. — Friskvårdsaktiviteter på recept var ju ganska orealistiskt för ett tag sedan. Jag tror inte det här är mindre realistiskt, men det kommer att ta lite tid, säger Elisabeth Lax till P4 Norrbotten Utställningen Norrbottens museum — Funkis i nytt ljus handlar om en möjlig utbyggnad av Norrbottens museums lokaler i Luleå. På mellan 40 och 50 planscher presenteras ett tiotal förslag till en om- och tillbyggnad av huvudbyggnaden, som uppfördes 1936. Bakom förslagen står studenter vid civilingenjörsutbildning med inriktning mot arkitektur vid Luleå tekniska universitet. Utställningen visas 1 april till 5 maj 2015. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 OR KESTERPOP & Norrb otten Big Band Haparanda kyrka ons 15 april kl 19.00 Luleå, Kulturens hus tors 16 april kl 19.00 Skellefteå landsförsamlings kyrka fre 17 april kl 19.00 Umeå, NorrlandsOperan lör 18 april kl 18.00 Piteå, Studio Acusticum sön 19 april kl 16.00 ) Boden (för lokal se vår hemsida .00 Lördag 9 maj kl 14 kolan Gällivare, Sjöparkss.00 Överkalix, Folkets hus Söndag 19 april kl 14.00 Söndag 10 maj kl 14 norrbottensmusiken.se Poesimelodifågeln sjunger igen och din dikt kan bli en låt. Skriv och skicka till Polarbibblo.se DAGENS ROS… NYTT OM NAMN NYFIKEN PÅ ANNIKA NILSSON Ålder: 37 år. Bor: Notviken, Luleå. Yrke: Personalspecialist. Arbetar: Som HR-strateg i landstinget. Aktuell: Genomförde i höstas den prestigefyllda triathlontävlingen Ironman. Bakgrund: Uppväxt i Boden. Utbildade sig till personalspecialist i Lund. Har varit anställd i Norrbottens läns landsting sedan 2007. Familj: Sambo med Patrik Linder, polis. Tre barn i åldrarna fyra, sex och åtta år. Intressen: ”Min egen träning och barnens aktiviteter. Är ett hängivet Luleå hockey-fan som kan allt om spelarövergångar och följer alla matcher. Är även intresserad av att titta på trav, min mamma och pappa har travhästar.” Egenskaper: ”Energisk, gör ingenting halvdant. Är tävlingsinriktad och tuff mot mig själv, men har en mjuk och omhändertagande sida när det gäller andra”. Inställning i livet: ”Jag vill utmana mig själv. Söker upp obekväma situationer för att utvecklas och bli mer härdad”. Vi vill ge Dagen ros till Roger Häggström, kompetenscentrum länsteknik, för att han alltid är hjälpsam samt fixar allt snabbt och elegant. Eva Sjölund, Ulla Isaksson, Inger Lindberg och Sara Engström, Verksamhetsavdelningen HANS RÖNNKVIST, ekonomi- och planeringsdirektör samt biträdande landstingsdirektör, är utsedd till tillförordnad landstingsdirektör under tiden 1 maj till 30 oktober 2015. Detta sedan landstingsdirektören Mats Brännström meddelat att han lämnar sin tjänst när hans förordnande löper ut den 30 april. Hans Rönnkvist kommer att ha tre divisioner under sig: Service, Länsteknik och Kultur och utbildning. Annika Nilsson är uthållig, envis och disciplinerad. ”Men framför allt är jag intresserad av min träning, annars skulle jag aldrig orka så mycket som jag gör”, säger hon. Foto: MARIA ÅSÉN Annika Nilsson: Elitmotionär med VERONIKA SUNDSTRÖM, idag verksamhetsdirektör, kommer under tiden 1 maj till 30 oktober att tillika ha rollen som biträdande landstingsdirektör. Under henne ligger divisionerna Närsjukvård, Länssjukvård och Folktandvård. ... till Elizabeth Vall. Vilken otrolig ”pärla” du är! Tack för all hjälp du bistått oss med under denna HR-inkörningsperiod. Du har besparat oss enhetschefer i Öjebyn många tårar och gråa hår. Carina Åberg … vill vi ge till den trevliga och fina doktorn Jan Hennix. Tack för den goda tårtan, den gladde oss mycket! Lena, Jeanette, Mariette, Ruth och Lisa Efter fyra kilometers simning och 18 mils cykling väntade 42 kilometers löpning — ett helt maratonlopp — i triathlontävlingen Ironman. — När jag gick i mål rann tårarna. Det var en obeskrivlig känsla att veta att jag klarat av det, säger Annika Nilsson, landstingets egen ”järnkvinna”. Rosor och tack vill vi ge till den fantastiska personalen på avdelning 35, som tog hand om min mamma och svärmor under hennes sista tid i livet. Kjell Salander och Birgitta Palmred A Vill ge alla på Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn en ros. För det fina jobb vi gör med alla patienter. Ricky Vi vill ge Dagens ros till Marcus Baas på cardiologen för att han alltid skickar med en separat lungremiss till lungperfusionerna! Personalen på Nuklear En stor bukett rosor vill vi ge till Dagny Skoglind på kirurgmottagningen i Kiruna då hon så glatt och snabbt hjälpte oss att få tillgång till en dator då hela vår mottagnings datorer var utslagna. Psykiatrin i Kiruna … vill vi ge till Sitteamet — Lena och Marianne — för att ni inspirerar och lär oss om sittande. Tack för en jättebra föreläsning och en trevlig stund. Habiliteringen Gällivare Vill ge dagens ros till ortopedverkstaden för deras snabba tillverkning av korsetten och lagningen av den trasiga. Carina och Maria, Klin fys … till psykiatrin i Gällivare som har skänkt oss så fin tv med tvspel. Tusen tack! Personalen på Barnkliniken Ett stort tack till Anne Nordberg på avd 53 för att hon, trots att hon nyligen tillfrisknat, ändå jobbade en extra natt och räddade en besvärlig situation! Elisabeth Ge Dagens ros till någon eller några som du vill uppmärksamma eller berömma. Alla ”rosor” publiceras på webbplatsen Insidan, en del även i Insikt. Mejla till Agneta Spaton Norqvist: [email protected]. Tala om vem du är, vem som ska ha rosen – och för vad. 16 nnika Nilsson arbetar som HR-strateg, med fokus på kompetensförsörjning. Hon ägnar sig främst åt strategier och handlingsplaner på en övergripande nivå, där en av nyckelfrågorna är hur landstinget ska kunna vara en bra arbetsgivare för sina anställda. – Det är en förutsättning för att vi ska kunna locka till oss och behålla ny arbetskraft, sammanfattar hon. Men det är inte för att prata om jobbet som vi stämt träff i arbetsrummet i Landstingshuset; samtalet ska handla om hennes aktiva livsstil. Under veckan tränar Annika Nilsson ofta två träningspass per dag och kompletterar sedan med långpass under helgen. Totalt handlar det om 12 till 14 timmars träning i veckan. Förutom heltidsjobb har hon och hennes man tre barn och två schäfrar. Barnen har egna träningar som föräldrarna engagerar sig i. Familjen delar dessutom ett brinnande intresse för Luleå hockey – de ser de flesta hemmamatcher på plats i ishallen och följer bortamatcherna vid tv:n. – Det fungerar bra, men det är klart att det krävs en jävulsk planering. Det går inte att vara bekväm av sig. Tre till fyra gånger i veckan stiger jag upp klockan sex och springer en mil före jobbet, oavsett väder, temperatur och snömängd. Hon tränar ofta ett intensivt pass på lunchen, antingen på löpbandet i gymmet eller utomhus. Eller också ger hon sig ut när barnen har sina hockeyträningar – hon springer, cyklar eller simmar. – Jag står sällan och tittar på, det är bättre att vi är aktiva samtidigt. Det gör att vi hinner umgås på kvällen. Två gånger i veckan simmar hon i mastergruppen i Luleå simsällskap. På helgen blir det ett långpass med andra långdistanslöpare. – Jag försöker träna på tider så det inte ska gå ut över familjen. Hon är öppen för ”flexibla lösningar”, som hon uttrycker det. – Jag kan välja att åka slalom med familjen en helg och hoppa över långpasset. Men jag försöker oftast att hålla veckoplaneringen. Jag behöver mycket träning för att inte bli skadad. ANNIKA BESKRIVER HUR hon som barn och tonåring tävlade i hästhoppning på nationell nivå. När hon som 18-åring blev för stor för sin ponny ställdes hon inför ett vägval. I stället för att köpa en större häst flyttade hon från Boden till Washington i USA och arbetade som au pair under två år. Efter studier vid Lunds universitet fick hon jobb i Karlskrona och hann även arbeta i Hudiksvall, innan hon återvände till Norrbotten under 2007. När Annika blivit ägare till sin första schäfer började hon tävla i lydnadsdressyr och körde draghundslopp. – Jag är en tävlingsmänniska – när jag gör något går jag in för det till hundra procent, både i jobbet och på fritiden. Efterlängtad målgång i Ironman 2014. ”Det syns inte på bilden, men jag grät av glädje”, berättar Annika Nilsson. Foto: FINISHPICS FAKTA Ironman O Ironman är beteckningen på den längsta distansen i triathlon. O Deltagarna ska i en följd klara 3,86 kilometer simning, 18 mil cykling och 42 195 meter löpning. O Ironman anordnas varje år sedan 2012 i Kalmar. LARS-OLOV LUNDHOLM är ny controller vid Verksamhetsavdelningen, uppföljnings- och redovisningsenheten. Han kommer till största delen att arbeta med budget och investeringar samt hjälpa landstingsdirektörens stab att hålla koll på kostnader. Men det är klart, ibland undrar jag hur länge jag kommer att orka. Det var först år 2010 som hon bestämde sig för att satsa mer målmedvetet på löpning. – Jag kom på fjärde plats i Luleå stadsmara, 2,1 mil, på tiden 1 timme och 47 minuter, utan att ha tränat speciellt mycket. Då bestämde jag mig för att börja tävla på allvar. AGNETA JOHANSSON är ny enhetschef vid folktandvårdskliniken i Hortlax. Hon har tidigare varit enhetschef vid Psykiatrin länsgemensamt i Öjebyn. Agneta, som i grunden är tandsköterska, har därmed återvänt till tandvården efter 20 år. MARGARETA ANDERSSON är ny tandläkare vid Folktandvården i Hortlax. Hon har under 26 år arbetat som tandläkare i egen regi och därefter, under ett och ett halvt år, som anställd vid Tandlaget i Piteå. Jag är en tävlingsmänniska — när jag gör något går jag in för det till hundra procent, både i jobbet och på fritiden. VID STADSMARAN DE två följande åren förbättrade hon tiden med tio minuter. År 2012 vann hon maratonloppet BodenLuleå på tiden 3 timmar och 33 minuter. – Resultaten gjorde mig ännu mer taggad. Hon köpte en tävlingscykel och gav sig inte förrän hon behärskade de tunna däcken i höga hastigheter. Hon gick även in för att lära sig simsättet crawl. Samma år sprang hon Lidingöloppet och avverkade därefter Vasaloppet, Vättern runt och Vansbrosimningen, alltså kraftprovet En svensk klassiker. Hon konstaterar att både landsvägscykling och crawl är sådant hon inte kunde tidigare. – Jag försöker att gå utanför min komfortzon och utsätta mig för sådant som jag inte känner mig bekväm med. Det är ett sätt att utvecklas. Nästa utmaning blev Ironman, en statusfylld triathlontävling som i Sverige har Kalmar som tävlingscentrum. I AUGUSTI FÖRRA året var det dags. Annika beskriver hur hon först simmade fyra kilometer i öppet vatten i Östersjön. Under våtdräkten bar hon cykeldräkt, som hon vid bytet kompletterade med cykelskor, glasögon och hjälm. – Vi cyklade tolv mil på Öland medan de resterande sex milen gick i mer kuperad terräng på fastlandet. Efter cykelloppet var det dags att byta till löparskor och ge sig iväg på ett maratonlopp. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 ANDERS SUNDSTRÖM är ny verksamhetschef för Administrativa system i division Länsteknik. Anders kommer närmast från itkonsultföretaget Cygate, där han arbetade som senior projektledare. Hur kändes det att börja springa? – Kämpigt. Efter cyklingen var benen tunga och klumpiga, som två telefonstolpar. När jag väl kom igång gick det bra i två mil. Sedan började det kännas riktigt tungt. Efter tre mil tappade jag synen, det blev först dimmigt, sedan svart. Jag höll förmodligen på att svimma. Vad tänkte du i det läget? – Fan, jag vill inte ramla ihop och vakna upp i en ambulans eller på sjukhus! Det var det jag var mest rädd för. Men när jag fick i mig lite dryck och pulsen gick ner kom synen tillbaka. Jag drog ner på tempot och växelvis gick en kilometer och sprang tre för att kunna ta mig i mål. Vad berodde synbortfallet på? – Jag hade fått i mig alldeles för lite INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 näring. I slutet av ett långt lopp går all energi ner i benen och kroppen kan börja bete sig konstigt på andra plan. Kan du beskriva känslan när du kom in på upploppsrakan efter 12 timmar av simning, cykling och löpning? – Det var en seger, både fysiskt och mentalt. Jag hade satsat så mycket och kämpat så hårt. Det var oerhört starkt att höra speakerns röst: ”Annika, you’re an ironman!”. NU HAR HON SIKTET inställt på New York maraton. För att kvala in måste hon springa under 3,10 på ett maraton, något hon räknar med att klara 2016 eller 2017. Ett steg på vägen är Stockholm maraton i juni i år. Hon säger att alla egentligen kan fixa det hon gör – att kombinera familjeliv och hård träning – men att det inte går utan disciplin och en stark vilja. – Många undrar hur jag bär mig åt. Jag brukar svara att jag hela tiden hittar möjligheter till att träna, tvärtemot de som alltid hittar ursäkter för att inte göra det. Hon har även fått frågan om hon är träningsnarkoman. – Det stämmer säkert. Däremot tycker jag att jag har ett sunt förhållningssätt. Jag tränar för att nå de mål jag sätter upp, inte för att få en snygg kropp. Annika Nilssons budskap är att det går att hålla igång fysiskt, även om man både har små barn och ett heltidsjobb. – Jag vill inte avskräcka någon, däremot inspirera! U L R I K A E N G LU N D PER MARCUSSON är ny länschef för Anestesi/ Operation/Iva, division Länssjukvård. Marcusson utbildade sig till anestesiolog i Piteå, där han sedan kombinerade sin tjänst med uppdraget som studierektor för AT-läkarna. Han bytte därefter tjänstgöringsort till Gällivare, där han varit anestesiolog/chefläkare och, från 2013, verksamhetschef. Marcusson blev 2014 utsedd till verksamhetschef för Anestesi/Operation/Iva vid Sunderby sjukhus. YONAS BERHAN är ny länschef för Barnsjukvård, division Länssjukvård. Hans nuvarande arbetsplats är barn- och ungdomskliniken i Sunderbyn där han jobbar som överläkare. Från 2009 är Yonas Berhan ST-studierektor för barnläkare i landstinget. Parallellt med arbetet på barnkliniken har han bedrivit epidemiologisk forskning inom barndiabetes och disputerade i februari 2014. 17 KÅSERI PATRIK WARG Befäst ej barnets fördomar E n av tvillingarna gick med mig på stan. Hand i hand. Shopping, Smedjan, Strand, Apoteket, och Akademibokhandeln (den icke så akademiska avdelningen). Allt var frid och fröjd och dyrt. På väg hem längs Storgatan mötte vi ”Läppen”. En vänlig själ med fysik som en telefonkiosk. En av de många som inte riktigt anpassat sig till samhällets normer, på flera plan. Han går konstigt, låter konstigt och är inte ett dugg lik Måns Zelmerlöw (förutom att han går och låter konstigt). Läppens tankar har ofta ett långsökt glapp mellan sin egen och gängse logik vid en annars given situation. Ett slags Quasimodo, kan man säga. Och precis som hos den berömde Ringaren av Notre Dame blänker en grav ensamhet i Läppens ögon. Sammantaget kan han verka skrämmande för ett barn. SÅ LÄNGE JAG MINNS har min farsa hejat på alla. ”Det är viktigt att uppmärksamma alla du möter”, sa han ofta. Oftast var han inte bara jantelagsdiplomat utan genuint intresserad av folk och dåtidens face to facebooking. ”Alla vill synas och har rätt till det”, sa han. Framför allt var han intresserad av folk som inte hade så många andra att heja på. Det tog han efter min morfar, som i sin skepnad av baptistpastor alltid hade tid över för de som var över. Följden blev att många halta och lytta stannade utanför vårt hus när farsan skottade gården eller var ute med hunden. De mer eller mindre utstötta och de som inte kunde kommunicera tillbaka med ord, fick orden serverade av farsan tills de nickande instämde. FARSAN BROMSADE ALLTID vid övergångsställen långt innan det blev en lag som fått folk att tro att de är odödliga. ”Man behöver inte ens lyfta blicken för man FÅR helt enkelt inte bli påkörd”. Så verkar alldeles många resonera nuförtiden. Vid övergångsstället får de den makt och existensbekräftelse de så desperat suktar efter, att de riskerar UR MUSEETS SAMLINGAR både liv och landstingsbudget. Morfar skulle ha sagt: ”Vi människor måste ibland hjälpa varandra att tänka”. Sådan var en del av min uppväxt och det smittade av sig. Därför var jag bara tvungen att surra lite med Läppen när jag såg hans frågande blick där på den snörökiga Storgatan. Dottern ställde sig lite bakom mig. Tittade åt ett annat håll. Drog lite i min arm. PATRIK WARG är inte känd från Idol, Gladiatorerna eller Let's dance. Däremot är han glad över att vara läkare i Norrbotten. I VÅRA BEKANTSKAPSLED är flertalet från mindre samhällen i Norrbotten. Följaktligen har vi många historier att berätta om original från bygderna som har varit modiga figurer i sätt och etikett. Eftersom mina barn alltså är födda i den hetsiga storstaden Luleå, så lyssnar de uppmärksamt till alla dråpligheter som folk ur den svenska glesbygdsperiferin ständigt verkar försätta sig i. Dessa okungliga led av suputar, rättshaverister, galna uppfinnare, tjyvskyttar och motortrimmande slagskämpar med goda hjärtan och ibland oslipade funktioner på det kognitiva planet: gummor som läg- Med gipsteknik på schemat plan. Varje period avslutades med en teoretisk och en praktisk examination. Åsa Westman är länets första universitetsutbildade gipstekniker. — Jag har fördjupat mina teoretiska kunskaper, samtidigt som jag fått många nya praktiska tips för ett bättre resultat, säger hon. Värja tillverkad i slutet av 1600-talet. Foto: ÅKE ÅSTRÖM, Norrbottens museum Tysk 1600-tals värja KRYSS nr 2 Senast den 18 maj 2015 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Insikt, NLL, 971 89 Luleå. Märk kuvertet ”Kryss 2”. Fem vinnare får tre trisslotter vardera. Lycka till! Namn.......................................................................................................................... Adress.......................................................................................................................... Postnummer och ort .............................................................................................. 18 Lösning på KRYSS nr 1, 2015 KRYSSVINNARE MATS ISAKSSON, Luleå SIV BERTILSSON, Boden ELISABETH CARLSSON, Lund KENNETH LÅNG, Piteå ÅSA H LARSSON, Gammelstad Trisslotter kommer med posten! INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 I museets samlingar finns en tysk värja tillverkad i slutet av 1600-talet. Den är av en typ kallad Schwedendegen. Klingan har två inristningar, numret ”1414” och en vargfigur, kallad ”Passau Wolf”, som är ett varumärke för svärdssmeder från den tyska staden Passau. Smederna från Passau var kända i hela Europa för sin goda kvalitet på tillverkning av svärd. Inskriptionen ”1414” är hämtad från Bibeln och Jobs bok 14:14. Där står att läsa: ”Kan en man som dött återuppstå igen? Då ska jag kämpa tills min avlösning kommer”. Denna typ av värja användes av de europeiska ländernas fotsoldater. Den var kortare än de värjor som användes inom kavalleriet. Under 1600-talet var den det förhärskande sidovapnet i de europeiska arméerna, men började i mitten av 1700-talet trängas undan av pallaschen och sabeln, vilka var kraftfullare huggvapen. Den militära versionen fortlevde i civilt bruk som dräktvärja. Hov- och ämbetsvärjan var ett värdighetsattribut och ett konstnärligt utsmyckat tillbehör till dräkten. Dräktvärjan brukades även ofta som duellvapen. Hur värjan har hamnat i Norrbottens museums samlingar är okänt. MATTIAS STRAND ger raggsockor i köttsoppan, gubbar som leker med gubbar av dynamit, folk i jordkulor och maniker med gigantiska näringslivsplaner som faller på att det visar sig kräva arbete, gravskändare och predikanter om jordens undergång samt en och annan blottare, hembrännare, guldtillverkare och Arkbyggare. Det är sådana mina tvillingflickor hört oss berätta om från Gällivare, Porjus och Koskullskulle. Inte för att knallkorkarna är specifikt härstammande från dessa trakter. De normbrytande och underhållande står förstås att finna i vilken vik i världen du väljer. När vi pratat färdigt med Läppen – om hur Skellefteås hockeylag är urusla på basket och huruvida Måns Zelmerlöw ibland duschar när han sjunger – så går vi vidare under tystnad. I trettio sekunder. Sedan vänder sig åttaåringen mot mig och säger: – Pappa, är han också från Gällivare? – Jajamen! EN VINTER MED mycket halka går mot sitt slut. I gipsrummet på ortopedmottagningen i Sunderbyn är det fortfarande bråda tider. – Människor har blivit betydligt bättre bara sedan ifjol på att använda broddar eller ”icebugs”, alltså skor med spikar, när man går på promenad. Men trots det har vi haft många frakturer att ta hand om. Folk ramlar när de ska in och ut ur bilen eller snabbt in och handla, säger Åsa Westman, undersköterska och numera även gipstekniker. Utbildningen är på 22,5 högskolepoäng och arrangeras av Lunds universitet i samerbete med Åsa Westman vet hur gipset ska Foto: KRISTINA LARSSON sitta. Ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus. Under totalt fem veckor under hösten deltog Åsa Westman i föreläsningar, seminarier och vid praktiska övningar. Mellan träffarna i Malmö hade kursdeltagarna litteratur att läsa och uppgifter att göra på hemma- GIPSTEKNIK, ANATOMI, frakturlära, handkirurgi, tejpning och ortosapplicering är några av de områden som ingick i kursen. – I vissa avsnitt fick vi lära oss vad som gäller dels för vuxna, dels för barn. Det skiljer sig åt, säger Åsa Westman, som arbetat på ortopedmottagningen i fyra år. Hon tycker redan att hon haft stor nytta av det hon lärt sig på utbildningen. – Jag har en helt annan baskunskap. Den har jag användning av både i mötet med patienter och när jag ska visa och förklara för läkare som är under utbildning. Utbildningen bekostades av landstinget. – Jag är glad över att jag fick chansen och hoppas att fler kan få gå kursen framöver. U L R I K A E N G LU N D FOTNOT: Läs mer om värjan på nll.se. Klicka dig fram till Norrbottens museum, Samlingar och Månadens föremål. INSIKT NORRBOTTEN NUMMER 2 • 2015 19
© Copyright 2024