1. No category

Åter till Säveån
Marinarkeologisk utredning
Bagaregården 742 :43, 740 :162 m. fl.
Göteborgs stad och kommun
Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand
Bohusläns museum
Rapport 2015 :26
Åter till Säveån
Marinarkeologisk utredning
Bagaregården 742 :43, 740 :162 m. fl.
Göteborgs stad, Göteborgs kommun
Bohusläns museum Rapport 2015 :26
ISSN 1650-3368
Författare Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand
Grafisk form Gabriella Kalmar
Layout och teknisk redigering Gabriella Kalmar
Omslagsbild Foto taget av Matthew Gainsford. Fotot visar den östliga delen av utredningsområdet taget
från väster
Tryck Bording AB, Borås 2015
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012
Bohusläns museum
Museigatan 1
Box 403
451 19 Uddevalla
tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73
www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se
Innehåll
Sammanfattning...........................................................................................................................................................................6
Bakgrund..........................................................................................................................................................................................................6
Syfte............................................................................................................................................................................................................................6
Landskap, fornlämningar och kulturmiljö..........................................................................6
Historiska källor................................................................................................................................................................................6
Säteriet Sävenäs ...................................................................................................................................................................... 10
Landeriet Kviberg......................................................................................................................................................................11
Kvibergsnäs landeri...............................................................................................................................................................12
Tidigare undersökningar i Säveån..............................................................................................................12
Strömbom 1916–1917................................................................................................................................................12
Göteborgs arkeologiska museum 1971...................................................................................12
Göteborgs stadsmuseum/Bohusläns museum 2005..................................12
Bohusläns museum 2007.................................................................................................................................12
Fynd av ett svärd..............................................................................................................................................................12
Bohusläns museum 2012..................................................................................................................................13
Bohusläns museum 2013...................................................................................................................................13
Fältarbetet...............................................................................................................................................................................................13
Resultat........................................................................................................................................................................................................... 14
Beskrivning av påträffade anläggningar....................................................................... 14
BM2015 :353........................................................................................................................................................................................ 14
BM2015 :354........................................................................................................................................................................................ 14
BM2015 :355........................................................................................................................................................................................15
BM2015 :356.........................................................................................................................................................................................15
BM2015 :357.........................................................................................................................................................................................15
BM2015 :358........................................................................................................................................................................................15
BM2015 :359.........................................................................................................................................................................................16
Kulturlager och anläggningar inom Göteborg 218 :1...............................................16
Recenta strandskoningar ................................................................................................................................16
Analysresultat.................................................................................................................................................................................18
Slutsatser och förslag till fortsatta åtgärder...................................................18
Referenser................................................................................................................................................................................................20
Litteratur...................................................................................................................................................................................................20
Arkiv...................................................................................................................................................................................................................20
Lantmäteristyrelsens arkiv............................................................................................................................20
Lantmäterimyndigheternas arkiv.......................................................................................................20
Regionarkivet Göteborg.......................................................................................................................................20
Krigsarkivet..................................................................................................................................................................................20
Otryckta källor...............................................................................................................................................................................21
Tekniska och administrativa uppgifter..............................................................................22
Bilagor................................................................................................................................................................................................................ 23
4
Bohusläns museum Rapport 2015 :26
Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad.
Åter till Säveån
Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B0e, med översikt över utredningsområdet samt närliggande fornlämningar
markerade. Skala 1 : 10 000.
5
6
Bohusläns museum Rapport 2015 :26
Sammanfattning
Bohusläns museum utförde i mars och april 2015 en
marinarkeologisk utredning i Säveån, Göteborgs stad,
Göteborgs kommun ( figur 1 ). Utredningen var ett led
i detaljplanering för bland annat utrivning och nybyggnation av flera broar. Utredningsområdet omfattade ett vattenavsnitt av cirka 30 000 kvadratmeter. Utredningen bestod av kart-, arkiv- och litteraturstudier,
okulär avsökning i fält samt inmätning, provtagning
och dokumentation av påträffade lämningar. Utredningsområdet berörde även en del av fornlämningen
Göteborg 218 :1, som är stadslager hörande till den historiska staden Nya Lödöse/Nylöse, vilken är belägen
inom stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Under den
okulära avsökningen påträffades två ytor med kulturlager och sex övriga anläggningar. För samtliga lämningar utom en gör Bohusläns museum bedömningen att
de är fornlämningar. Dessvärre var bara två av anläggningarna, BM2015 :356 och BM2015 :357, möjliga att datera. Museets uppfattning är att fortsatta antikvariska
insatser i form av förundersökningar är nödvändiga
för BM2015 :355, BM2015 :357 och BM2015 :359, liksom
för det marina kulturlagret inom Göteborg 218 :1 i anslutning till nuvarande Gamlestadsbron.
Bakgrund
På uppdrag av Göteborgs fastighetskontor har Bohusläns museum utfört en marinarkeologisk utredning av
en sträcka av Säveån som sträcker sig uppströms Gamle­
staden och förbi SKF mot Kviberg. Utredningen utfördes med anledning av detaljplanering inom Bagare­gatan
742 :43, 740 :162 med flera fastigheter. Den detaljplan
som är under arbete syftar bland annat till att möjliggöra utrivning och nybyggnation av flera broar över
Säve­ån. Utredningsområdet uppgick till cirka 30 000
kvadratmeter ( figur 2 ). Fältarbetet utfördes under perioden mars–april 2015. Ansvarig undersökare var Bohusläns museum, med Matthew Gainsford som projektledare. Utredningen genomfördes enligt beslut
2015-01-07 från Länsstyrelsen i Västra Götaland ( dnr
431-31260-2014 ). Föreliggande rapport är författad av
Matthew G
­ ainsford med bidrag av Thomas Bergstrand.
Syfte
Syfet med den arkeologiska utredningen var att kartlägga samtliga kulturhistoriska lämningar inom det
aktuella vattenområdet och att bedöma dem avseende
fornlämningsstatus. Utredningsresultatet är tänkt att
fungera som antikvariskt underlag för såväl länsstyrelse
som exploatör i den fortsatta planeringen av de åtgärder som föreslås i den nya detaljplanen.
Landskap, fornlämningar
och kulturmiljö
Utredningsområdet är beläget i Säveån, på den sista
sträckan innan ån mynnar ut i Göta älv. Säveån sträcker
sig här i ungefärlig öst–västlig riktning. Området
är cirka 1 000 meter långt och 30 meter brett ( cirka
30 000 kvadratmeter ). Det begränsas i öster av en
småbåtshamn ( figur 1 och 2 ) och i väster av nuvarande
vägbron över Säveån vid Gamlestaden.
Utmed merparten av utredningsområdet är strandbrinkarna täckta av erosionssten. Erosionssten saknas
dock på delar av sträckan uppströms SKF samt vid
den uppströms belägna småbåtshamnen. Längs stora
delar av utredningsområdet finns rester efter tidigare
strandskoningar kvar i form av pålar i strandkanten. I
utredningsområdets östra del finns ett antal fallna träd
som försvårade utredningen. Vid flera ställen korsas
Säveån av både bil- och gångbroar. Antagligen har åns
karaktär och strömflöde påverkats av dessa strukturer.
Utredningsområdet omfattar även delar av fornlämningen Göteborg 218 :1. Lämningen utgörs av stadslager
från den historiska staden Nya Lödöse/Nylöse, vilken
var Göteborgs föregångare. Lämningen omfattar enligt
FMIS en yta som ligger inom området för Gamle­stadens
fabriker och Gamlestadstorget. Ytan upptas idag till
allra största delen av stadsbebyggelse och infrastruktur, vilket betyder att stora delar av lämningen på land
redan är exploaterad ( figur 2 och 3 ).
Historiska källor
Stränderna vid och i anslutning till Säveåns vatten­
system har alltid varit bra för fiske, jakt och lantbruk,
vilket bland annat visar sig i ett stort antal strandnära
mesolitiska boplatser i anslutning till sjöarna Mjörn
och Anten. Fiske har också i senare tid utgjort en viktig binäring med fångst av till exempel lax, öring, ål,
gädda och abborre ( Gainsford 2009 ). Etableringen
av staden Nya Lödöse vid Säveåns utlopp i Göta älv
har förmodligen ökat åns betydelse som kommunikations- och transportled från och med sen medeltid.
Åter till Säveån
Figur 3. Säveån genom Gamlestaden från väster.
Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum.
7
8
Bohusläns museum Rapport 2015 :26
­ immerflottning på vattensystemet har också förekomT
mit under Göteborgs expansion på 1600- och 1700-talet ( Danielsson 2008 :22ff ).
Det äldsta kartografiska materialet som berör utredningsområdet är från åren 1677 och 1696 ( figur 4 och
5 ). Kartorna återger åkermark och bebyggelse på ömse
sidor av Säveån. Kartorna visar vissa byggnader eller
konstruktioner vid strandlinjen inom det aktuella utredningsområdet, däribland Kvibergs landeri på den
norra sidan av ån ( benämns som gård 162 på 1696 kartan ). Från år 1769 finns två kartor som förutom Kvibergs landeri också visar Sävenäs säteri på den södra
sidan av ån ( benämns som gård 149 på 1696 kartan ).
Landerier har funnits på flera ställen längs Säveåns
dalgång, andra exempel finns bland annat nedströms
vid Gamlestaden ( Bergstrand 2013 ) och uppströms vid
Kvibergsnäs ( Ní Chíobháin Enqvist 2014 ).
En beskrivning om ägare till Kvibergs landeri ( 162 )
finns på 1677 års karta :
»162. Ähr Öfwerste Maklens Landeris i gambla stan
som han har kiöpt af sahl praesident Mackeler, samma Landeris som gifwet af Wälb :ne H :r Öfwersten
för åhrl :t arende till staden, Åkerjord finns intet till
bemeltha Landeris.
Machler, Makulier eller Makeléer, svenska namnformer på urgammal skotsk adlig ätt med namnet Maclean.
Gustaf Maclier adlad Makeléer, född 1641. Pikenerare
vid prinsens av Oranien garde 1660-09-00. Medföljde
till England i drottningens av Böhmen svit 1661-05-00.
Engagerad vid franska schweizergardet och furstens av
Soisson livkompani s. å. Grand mousqueteur 1663-1000. Avsked ur fransk tjänst 1667 och återkom till Sverige. Kaptenlöjtnant vid Älvsborgs infanteriregemente
1668-07-22 kapten därst. 1669-07-06. Major 1674-02-21.
Överstelöjtnant vid sin broders Peter Makeléers regemente 1675-05-26. Överste för de nyskrivna knektarna i
Älvsborgs län 1676-10-02. Överstelöjtnant vid Västgöta
infanteriregemente 1678-10-17. Överste för svenska livregementet till fot och tillika kommendant i Göteborg
1680-02-10. Död barnlös 1701-07-17.
Hans äldre broder :
Johan Maclier adlad Makeléer, född 1639. Justitiepresident i Göteborg 1676-02-20. Justitieborgmästare därst.
1695. Död 1696 och begraven 1697-01-10 i Göteborg.«
Geometrisk avritning ( 1696 ) Göteborgs stad. Lantmäteri­
styrelsens arkiv. Översättning : Niklas Ytterberg. Bohusläns
­museum.
Figur 4. Utsnitt ur David Lydingheilms karta över Göta älvs
dalgång mellan Göteborg och Lärjeholm från år 1677. Regionarkivet, Göteborg. Akt : 0424 :037 :370a.
Uttrycket landeri har uppkommit som en sammanfattande benämning för de markområden utanför det
bebyggda stadsområdet, som tillsammans utgjorde
Göteborgs stads ägor. Genom en skiftning i språkanvändningen kom uttrycket att beteckna en jordlott,
som var uthyrd till en person för bland annat odling.
Mot 1600-talets slut blev det allt vanligare att förmögna landeriinnehavare uppförde små lantgårdar på sina
områden. Denna utveckling ledde till att landerierna
på 1700-talet började utvecklas till borgerliga herrgårdar ( Almquist 1929 :175 ; Sjölin 1989 :53f ).
Syftet med att inrätta landerier var att ge möjlighet
för stadens invånare att bruka jorden. Landerierna arrenderades ut till personer med bostad i staden. ­Därmed
Figur 6. Till höger. Karta över Gamlestadens ägor ( 1769 ).
Rikets allmänna kartverks arkiv. 14-ÖRG-1.
Åter till Säveån
Figur 5. Utsnitt ur geometrisk avmätning av landerimarkerna från år 1696 av lantmätare Erik Kuus. Källa okänd.
9
10
Bohusläns museum Rapport 2015 :26
kunde familjens tomtmark inne i staden användas till
annat än byggnader för djurhållning och förråd. Landerierna kom i stor utsträckning att arrenderas av magistratens ledamöter och framstående köpmän och beboddes främst sommartid. Tidigt tycks små stugor, så
kallade arbetarbostäder, ha byggts på landeriernas marker. De flesta stadsbor hade inte tillgång till landerimark
utan odlade för husbehov i små kålgårdar i anslutning
till bebyggelsen. Göteborg övertog de landerier som var
etablerade av Nya Lödöse, till exempel Kviberg från år
1473. Städernas jordbruk avvecklades under 1800-talet
och på 1600-talet började staden lösa in landerierna
från den ’ständiga besittningsrätt’ som arrendatorerna
så småningom fått ( Lindström et al 2005 :22f ).
Figur 7. Karta över Säteriet Säfwenäs ( 1769 ). Rikets allmänna kartverks arkiv. 14-ÖRG-246.
Säteriet Sävenäs
Sävenäs säteri eller herrgård är idag i SKF :s ägo. Det
är nämnt år 1604 i Nya Lödöses tänkeböcker men kan
vara äldre än så som gårdsbildning ( figur 4, 5 och 7 ).
Figur 8. Säteriet Sävenäs från nordost. Foto Staffan von Arbin. Bohusläns museum.
Åter till Säveån
11
Figur 9. Landeriet Qwiberg ( 1769 ). Lantmäteristyrelsens arkiv.
Under sista hälften av 1600-talet fungerade gården
som säteri. Säteriet köptes år 1738 av en av de första
direktörerna i Ostindiska kompaniet, Colin Campell.
Säteriet hade många olika ägare under 1800-talet, däribland Jacob von Utfall och Olof Ström. Vid mitten av
1700-talet anlades en parkanläggning som finns utritad
på en lantmäterikarta av år 1769. Parken består av en
struktur med två lindalléer, tre dammar, en bäck och
en traditionellt uppbyggd och stor rektangulär köksträdgård. År 1872 köptes Sävenäs gård av Niels Sörensen
som år 1874 startade Sörensen Säfveåns AB. Företagets
huvudsysselsättning var inom träindustrin som blev
markant större på 1800-talet ( Lind 1923 :28f ). I början
av 1900-talet var företaget landets största exportör av
sågade och hyvlade brädor. År 1947 lades företaget ner
och gården övertogs av SKF. Anläggningen renovera-
des 1987 och fungerar nu som SKF :s möteslokaler. De
byggnader som kan ses i dag har troligtvis blivit uppförda vid mitten av 1700-talet. ( Göteborgs stad 2004 ;
Svensson 2014 )
Landeriet Kviberg
Öster om utredningsområdet ligger Kvibergs landeri med bevarade byggnader från 1700-talet ( Öbrink
2010 :8 ). Kviberg omnämndes första gången år 1353
som Qvighuberg. Namnet bör tolkas som »berget eller bergen där kvigorna brukar gå«. Hela eller delar av
Kviberg var vid denna tid i kung Magnus Erikssons
händer, men samma år gav han en del av Kviberg, tillsammans med Grimbo i Tuve socken, till Aranäs kloster. År 1362 donerades Kviberg till Gudhems kloster. År
12
Bohusläns museum Rapport 2015 :26
1473 skänktes Kviberg, då omnämnd som by, till den
nygrundade staden Nya Lödöse. Först år 1481 tycks
dock ä­ gandeförhållandena ha ha retts ut med Gudhems
kloster. År 1549 bestod Kviberg av åtta hemman och år
1572 av tio hemman. Vid grundandet av Göteborg kom
marken att ges till staden och fördelas på flera landerier ( O GB 1929 :24f ).
Kvibergsnäs landeri
Landeriet tillhörde stadens 12 :e rote nr 3. År 1656 fick
borggreve Israel Norfelt ensam besittningsrätt till Kvibergsnäs landeri. Under 1700-talet bytte landeriet
ägare vid flera tillfällen. Mellan 1799–1847 innehades
Kvibergsnäs av konsul Jonas Malm och familj. Det var
under hans ägarskap som landeriet fick sitt nuvarande
utseende med huvudbyggnad, två bostadsflyglar och
ekonomibyggnader. Ladugården uppfördes enligt bouppteckningen år 1789. Landeriets besittningsrätt inlöstes av Göteborgs stad 1899. Från år 1922 kom delar av
Kvibergsnäs att tillfalla Kvibergs regemente ( Lindström
et al. 2005 :22f ).
Tidigare undersökningar i Säveån
Strömbom 1916–1917
Kunskapsläget för Säveåns sträckning inom Gamle­
staden hänför sig framförallt till Sixten Strömboms
undersökningar mellan åren 1916 och 1917 ( Strömbom
1924 :128ff, 174 ). Undersökningarna berörde »en remsa
av cirka tre meter utifrån åbrädden«, från den samtida
järnvägsbron och uppströms på båda sidor av ån. Till
sin hjälp hade Strömbom ett mudderverk med vilket
han företog provgrävning med okänt intervall. Från en
punkt 50 meter uppströms järnvägsbron och till och
med landsvägsbron/stenbron gjordes ett stort antal
fynd längs åns norra sida. Fynden bestod av keramik
( rödgods, stengods, fajans ), glas ( butelj, fönster ), mynt,
tennfat/-skålar, yxor, svärdfäste, ryttarepistol, pilspetsar
och en dolk. Strömboms datering av fynden är 1400–
1500-tal. Cirka 80 meter uppströms järnvägsbron ansåg han sig även ha påträffat en stenkista, även denna
längs den norra åsidan ( ibid ).
Göteborgs arkeologiska museum 1971
I samband med byggnationen av en spårvägsbro över
Säveån inom Gamlestaden 1971 påträffades en fartygs-
lämning och en eller flera stenkistor. Anläggningarna
framkom när man konstruerade kofferdammar inför
gjutning av brofundamenten. Det är oklart om stenkistorna och fartygslämningen påträffades i samma kofferdamm. Den senare uppges ha legat längs kanten av
den ena kofferdammen, cirka 1,5 meter ned i åbottnen.
Lämningen togs upp i delar av exploatören och dokumenterades på land genom dåvarande Göteborgs museum. I en PM författad av den ansvariga arkeologen
Marianne Djurfelt anges att »förmodligen finns resten
av båten ännu kvar nere i ån, utanför järnspåntkanten«
( Göteborgs stadsmuseums arkiv ). Anläggningarna är
registrerade i FMIS som Göteborg 452 ( övrig kulturhistorisk lämning ).
Göteborgs stadsmuseum/
Bohusläns museum 2005
År 2005 utförde Bohusläns museum i samarbete med
Göteborgs stadsmuseum en utredning på land och i
vattnet i området kring Kviberg. Utredningsområdet
gränsar i söder till det nu aktuella. I Säveån utanför Kvibergs landeri ( Göteborg 456 ) påträffades en 60 meter
lång pålrad ( Göteborg 455 ) och ett område med kulturlager ( Göteborg 456 ). Pålraden daterades till 1600-talet
och kulturlagret till perioden 1600- till och med 1900tal. Utanför landeriet framkom även rester av en brygga
från sent 1800-tal ( Lindström et al. 2005 :11 ).
Bohusläns museum 2007
Något nedströms spårvägsbron i Gamlestaden utförde
Bohusläns museum år 2007 en marinarkeologisk förundersökning inför byggandet av en ny järnvägsbro. Resultatet blev en mindre mängd historisk keramik och
sentida pålanläggningar ( Bergstrand 2007 ).
Fynd av ett svärd
Under 2012 inrapporterades till Bohusläns museum ett
sjöfynd av ett svärd. Fyndet gjordes i början av 2000-talet av en anläggningsdykare. Svärdet påträffades enligt
uppgift utanför Gamlestadens fabriker på den södra
sidan av ån, fritt liggande ovanpå ett recent erosionsskydd av sten. Svärdet har uppenbarligen omdeponerats i samband med någon sentida exploatering. Enligt
en bedömning av Thomas Roth vid Armémuseum kan
svärdet antingen ha varit ett jaktsvärd eller mer troligt
Åter till Säveån
ett enkelt vapen, typiskt för en bondebeväpning, på
tyska kallad Bauernwehren eller Messer. Svärdet kan
troligen dateras till 1300- eller 1400-talet ( Roth 2012 ).
Bohusläns museum 2012
År 2012 utförde Bohusläns museum en förundersökning
av en del av Säveåns sträckning genom Gamlestaden,
vilken är belägen inom fornlämning 218 :1. Som resultat av förundersökningen påträffades två pålade anläggningar från 1600-talet samt delar från fartygslämningen
Göteborg 452. Den senare kunde genom dendrokronologisk analys dateras till 1520-talet. Ett kulturlager
med bland annat keramik påträffad i samma område
kunde dateras till perioden sen medeltid till och med
1700-tal ( Bergstrand 2013 :16 ).
Bohusläns museum 2013
I maj 2013 utförde Bohusläns museum en förundersökning av den ovan nämnda pålanläggningen Göteborg
455 samt kulturlagret Göteborg 456 utanför Kvibergsnäs landeri. Vid undersökningen framkom dessutom
en tidigare okänd semicirkulär pålad struktur på grunt
vatten i den norra åbrinken. Den senare kunde dateras
med 14C-analys till perioden ( 2σ, 95% ) 1680–1930 e. Kr.
( Ní Chíobháin Enqvist 2014 :10ff ).
13
Fältarbetet
Fältarbetet senarelades på grund av högt vattenflöde i
Säveån, och genomfördes därför vid två tillfällen. Under den första fältveckan var strömmen på gränsen till
ohanterlig. Vattenflödet låg under denna period på
mellan 35 och 38 kubikmeter per sekund. Under fältvecka två var strömmen mer hanterlig och låg då på
mellan 25 och 28 kubikmeter per sekund. Metodiskt
bestod arbetet i fält av två moment. Det första momentet omfattade okulär avsökning med dykande arkeologer av hela det aktuella utredningsområdet ( figur 10 ).
Det andra momentet omfattade inmätning, dokumentation och provtagning av upptäckta lämningar. Dokumentationen bestod av enkel uppmätning, inmätning med RTK-GPS samt foto/video. Dendrokronologisk analys utfördes på preparat från anläggningarna
BM2015 :353, BM2015 :355 och BM2105 :358. 14C-analys
utfördes på preparat från anläggningarna BM2015 :567
och BM2015 :357. Provtagning utfördes endast på lämningar som bedömdes vara äldre än år 1850 ( bilaga 1 ).
En mindre yta i utredningsområdets östra del kunde
ej utredas som planerat. En kombination av högt vattenflöde samt nedfallna träd omöjliggjorde den okulära
besiktningen inom detta område.
Figur 10. Karta över utredningsområdet med de nyupptäckta lämningarna inprickade. Skala 1 :7 000.
14
Bohusläns museum Rapport 2015 :26
Resultat
Bottensubstratet inom denna del av Säveån är varierande. Vattendjupet i djuprännan är cirka fyra meter och bottnen består till övervägande del av svallad morän med grusfickor och sporadiska stenblock.
Det förekommer även större och mindre partier
av renspolad lera. Båda åbrinkarna är i nästan hela
utredningsområdet täckta med utlagd erosionssten. Ett
mindre parti som saknar erosionssten finns uppströms
SKF. I utredningsområdets västra del finns också ett
mindre grundflak som sträcker sig ut mot mitten
av ån från den södra strandlinjen. Vattendjupet är i
detta område mindre än en meter. Bottnarna under
broarna är generellt kraftigt påverkade av byggnation.
I anslutning till broarna finns också mycket dumpat
skrot. Utredningen resulterade i att sju nya lämningar
upptäcktes ; sex pålanläggningar och ett område med
kulturlager. Dessutom konstaterades förekomst av
kulturlager inom ytan för Göteborg 218 :1.
Beskrivning av
påträffade anläggningar
BM2015 :353
Anläggningen består av minst ett tiotal pålar som är
väldigt eroderade. Pålarna är mellan 10 och 25 centimeter i diameter, och har ett uppstick över bottnen
på 50–60 centimeter. Träslaget är sannolikt furu. Vattendjupet på platsen är 1,5 meter. Anläggningen tolkas
preliminärt som en fiskeanläggning alternativt någon
form av bryggkonstruktion.
Figur 11. Påle från anläggning BM2015 :353. Foto Matthew
Gainsford, Bohusläns museum.
BM2015 :354
Anläggning BM2015 :354 består av ett tiotal pålar som
inte är så eroderade. Pålarna är 20–30 centimeter i dia­
meter, och uppsticket över bottnen är mellan 50 och
100 centimeter. Träslaget är inte fastställt men är troligen gran/furu. Lämningen bedömdes vara recent, det
vill säga uppförd efter år 1850. Inget dendrokronologiskt prov togs därför. Lämningen är belägen på ett
vattendjup av 1,5 meter. Anläggningen tolkas preliminärt som en fiskeanläggning alternativt någon form av
bryggkonstruktion.
Figur 12. Påle från anläggning BM2015 :354. Foto Matthew
Gainsford, Bohusläns museum.
Åter till Säveån
15
BM2015 :355
Denna anläggning består av ett tiotal pålar av varierande storlek som är väldigt eroderade. Diametern på
pålarna varierar mellan 10 och 20 centimeter. Träslaget
är sannolikt furu. Utbredningen av pålarna förefaller att
vara begränsat till en yta av cirka 10 × 5 meter. Vattendjupet i området är 1,2 meter. Lämningen ligger i nära
anslutning till Sävenäs säteri och kan därför tänkas ha
ett samband med detta. Anläggningen tolkas preliminärt som en fiskeanläggning alternativt någon form av
bryggkonstruktion.
Figur 14. Pålar från anläggning BM2015 :356. Foto Delia Ní
Chíobháin Enqvist, Bohusläns museum.
­ ödvändig. Träslaget i pålarna är inte fastställt. Vatn
tendjupet i området är cirka en meter. Anläggningen
tolkas preliminärt som en fiskeanläggning alternativt
någon form av bryggkonstruktion.
Figur 13. Pålar från anläggning BM2015 :355. Foto Matthew
Gainsford, Bohusläns museum.
BM2015 :356
Anläggningen, som påträffades i kanten av det ovan
nämnda grundflaket, består av ett mindre antal pålar
med rektangulärt tvärsnitt. En enstaka påle med runt
tvärsnitt påträffades på lite djupare vatten. Denna påle
var åtta centimeter i diameter. Flera pålar kan förmodligen återfinnas under bottenytan. Ytterligare grävning
kan därför vara nödvändig. Träslaget i de rektangulära
pålarna är ej fastställt men är förmodligen gran/furu
medan träslaget i den med runt tvärsnitt är okänt. Anläggningen är uppförd på cirka en meters vattendjup.
Anläggningen tolkas preliminärt som en fiskeanläggning alternativt någon form av bryggkonstruktion
och kan även den eventuellt kopplas till Sävenäs säteri.
BM2015 :357
BM2015 :357 består av en minde koncentration pålar. Pålarna är 8–15 centimeter i diameter. Pålarna är
kraftigt eroderade. Flera pålar ligger förmodligen under bottenytan. Ytterligare grävning kan således vara
Figur 15. Påle från anläggning BM2015 :357. Foto Delia Ní
Chíobháin Enqvist, Bohusläns museum.
BM2015 :358
Inom en avgränsad yta påträffades en liggande och två
stående pålar. Träslaget i pålarna är troligen ek. Den
liggande pålen togs in som preparat för dendrokronologisk provtagning och analys. Anläggningen är belägen
i strandkanten på cirka en meters djup. Pålarna mäter
10–15 centimeter i diameter. Denna lämning är belägen inom området för stadslagret Göteborg 218 :1. Anläggningen tolkas preliminärt som en fiskeanläggning
alternativt någon form av bryggkonstruktion.
16
Bohusläns museum Rapport 2015 :26
Figur 17. Fynd från kulturlagret BM2015 :359. Foto Matthew
Gainsford, Bohusläns museum.
Figur 16. Påle från anläggning BM2015 :358. Foto Delia Ní
Chíobháin Enqvist, Bohusläns museum.
BM2015 :359
I vattenområdet mellan Sävenäs säteri och platsen för
Kvibergs landeri påträffades ett förhållandevis stort
antal skärvor av keramik, kritpipsfragment, djurben,
tegelfragment med mera inom en relativt begränsad
yta. Keramikens ålder är efterreformatorisk och består
huvudsakligen av delar av skålar, fat och grytor i yngre
rödgods. Inget flintgods påträffades. Det mesta av keramiken ligger inom tidsperioden 1600- till 1700-tal, vilket motsvarar den tidsperiod då de båda gårdarna var
i drift. Det är därför troligt att kulturlagret hör samman med verksamheterna vid dessa. Den förhållandevis stora mängden historisk keramik som påträffades
i området gör att detta skiljer ut sig från övriga delar
av utredningsområdet, Gamlestaden undantaget, där
fyndmängderna var betydligt mer beskedliga.
Kulturlager och anläggningar
inom Göteborg 218 :1
I den del av utredningsområdet som var belägen inom
fornlämning Göteborg 218 :1 påträffades ett relativt omfattande kulturlager. Också en av de nyupptäckta pålanläggningarna ( B M2015 :358 ) ligger inom detta område.
I anslutning till den senare, nära Gamlestadsbron, påträffades även en okstock och ett annat kraftigt timmer,
båda sannolikt av ek. Okstocken är 45–50 centimeter
i diameter. Den är omkring sex meter lång. Cirka 30
centimeter från ena änden finns ett rektangulärt uttag,
30 centimeter långt och 30 centimeter brett. 2,4 meter
från uttaget finns ett liknande uttag som är 40 centimeter långt och 30 centimeter brett ( figur 18 ). Preparat för
datering togs inte men de båda stockarna ligger inom
fornlämningen Göteborg 218 :1 och bedöms höra samman med denna. Troligen härrör de från någon form
av hamn- eller brokonstruktion.
Kulturlagret inom Göteborg 218 :1 består till större
delen av djurben samt relativt fragmenterad och eroderad keramik ( figur 19 ). Merparten av keramikmaterialet utgörs av yngre rödgods och stengods. Observerade
kärltyper var framför allt slutna kärl, såsom trefotsgryta
och kruka. Datering av yngre rödgods är svår eftersom
de används från senmedeltid till och med 1700-tal. I
detta fall kan rödgodset dateras till 1500–1600- talet.
En enda skärva flintgods påträffades i den aktuella delen av Säveån. Underdelen till en handkvarn av sten
påträffades också i området ( figur 20 ).
Recenta strandskoningar
Längs nästan hela utredningsområdet finns rader av
synliga pålar parallellt med stranden ( figur 21 ). Pålarna
har av allt att döma uppförts för att stabilisera åbrinkarna och motverka vattenerosion. Dessa pålningar
bedömdes som recenta, det vill säga uppförda efter år
1850, och de utgör således inte fornlämningar.
Åter till Säveån
17
Figur 18. Detalj av den okstock som påträffades inom Göteborg 218 :1. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.
Figur 19. Ett urval fynd från det marina kulturlaget inom
Göteborg 218 :1. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum.
Figur 20. Underdelen till en handkvarn av sten som påträffades i Säveån inom stadslagret Göteborg 218 :1. Foto Matthew
Gainsford, Bohusläns museum.
18
Bohusläns museum Rapport 2015 :26
Figur 21. Exempel på parti av Säveån med pålad strandskoning. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum.
Analysresultat
Prov från anläggningarna BM2015 :356 och BM2015 :357
skickades till BETA Analytic för 14C-analys. Resultaten
från analysen visade att båda lämningarna sannolikt
är fornlämningar. 14C-analysen av BM2015 :356 gav en
okalibrerad datering till 210±30 BP och en kalibrerad
ålder ( 2σ, 95% ) ) inom någon av perioderna AD 1645–
1685,1735–1805 och 1930–post 1950 ( Beta-410147 ). Det
senare alternativet torde dock kunna uteslutas med
hänvisning bland annat till pålarnas bevarandegrad.
14
C-analysen av BM2015 :357 gav en okalibrerad datering till 300±30 BP och en kalibrerad ålder ( 2σ, 95% ) )
inom perioden AD 1490–1655 ( Beta-410148 ) ( bilaga
1 och 2 ). Vidare skickades träprover från lämningarna BM2015 :353, BM2015 :355, BM2015 :358 till Thomas
­Bartholin, Scandinavian Dendro Dating, för dendro-
kronologisk analys. Dessvärre kunde inget av proverna
dateras ( bilaga 1 och 3 ).
Slutsatser och förslag
till fortsatta åtgärder
Under den okulära avsökningen påträffades sex pålanläggningar och två ytor med kulturlager. Dessvärre var bara två av pålanläggningarna, BM2015 :356 och
BM2015 :357, möjliga att datera på naturvetenskaplig väg.
Dateringarna gör det troligt att båda anläggningarna
utgör fornlämningar. Med undantag för anläggningen BM2015 :354 gör Bohusläns museum bedömningen
att även de tre övriga pålanläggningarna, BM2015 :353,
BM2015 :355 och BM2015 :358, är fornlämningar. Bedömningen baseras på pålarnas utseende och bevarandegrad.
Åter till Säveån
Den preliminära tolkningen är att de påträffade pålanläggningarna utgjort antingen fiskeanläggningar eller
bryggkonstruktioner av något slag.
Kulturlagret BM2015 :359 dateras till i huvudsak 1600och 1700-tal. Då det påträffades i området mellan Säve­
näs säteri och Kvibergs landeri är det troligt att det
hör samman med verksamheterna vid dessa. En nära
rumslig koppling finns också till pålanläggningarna
BM2015 :355 och BM2015 :356, som eventuellt även de
kan knytas till Sävenäs säteri. Den andra kulturlagerförekomsten påträffades inom området för Göteborg
218 :1. I detta område påträffades också ett par grövre
timmer, däribland en kraftig okstock, vilka kan härröra
19
från en bro eller hamnanläggning uppförd under Nya
Lödöses verksamhetsperiod.
Bohusläns museums föreslår att en förundersökning
i avgränsande syfte görs av pålanläggningen BM2015 :357,
väster om SKF, vilken riskerar att beröras av planerad
brobyggnation. Vidare anser museet att utbredningen av kulturlagret BM2015 :359 och pålanläggningen
BM2015 :355 i relation till planerad brobyggnation vid
Sävenäs säteri bör klarläggas genom en förundersökning. Slutligen bör också en förundersökning som led i
borttagande utföras av berörd del av kulturlagret 218 :1 i
anslutning till Gamlestadsbron, vilken planeras att rivas.
20
Bohusläns museum Rapport 2015 :26
Referenser
Litteratur
Almquist, H. 1929. Göteborgs historia : Grundläggningen
och de första hundra åren. Förra delen : från grundläggningen till enväldet ( 1619–1680 ). Göteborg.
Bergstrand, T. 2007. Marinarkeologi i Säveån. I : T.
Wennberg ( red. ). Dubbelspåret – Gamlestaden. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2007 :13.
Göteborg.
Bergstrand, T. ( med bidrag av S. von Arbin ) 2013. Säveån genom Gamlestaden. Arkeologisk förundersökning
Göteborg 218, Gamlestaden 740 :162 m.fl. Göteborgs stad,
Göteborgs kommun. Rapport 2013 :8. Bohusläns museum. Uddevalla.
Danielsson, R. ( red. ) 2008. Säveåns landskap. En natur
och kulturmiljöstudie. Västarvet Rapport.
Gainsford, M. 2009. Spillvattenledning i Alingsås. Gärdska ström, Gärdsken, Forsån och Lilla Färgen. Frivillig
arkeologisk utredning. Alingsås socken och kommun. Rapport 2009 :34. Bohusläns museum. Uddevalla.
Lind, I. 1923. Göteborgs handel och sjöfart 1637–1920.
Historisk – statistisk översikt. Göteborg.
Lindström, J., Nieminen, J. & Nordström, K. 2005.
Arkeologisk utredning i Kviberg – med marinarkeologi i
Säveån. Fastighet Kviberg 741 :34 m.fl. Utredning, Göteborgs kommun. Arkeologisk Rapport 2005 :3. Göteborgs
stadsmuseum. Göteborg.
Sandin, M., Thorsberg, K. & Wennberg, T. 2011. Nya
Lödöse, Göteborg 218. Arkeologisk förundersökning. Kulturhistoriska rapporter 133. Rio kulturkooperativ. Fjällbacka.
Sjölin, M. ( red. ). 1989. Lejonet och Kronan. Stormaktstiden Göteborg. Göteborg.
Strömbom, S. 1924. Forskningar på platsen för det forna
Nya Lödöse ( 1915–1918 ). Göteborgs jubileumspublikationer. Göteborg.
Öbrink, M. 2010. Boplatser och stensättning i Kviberg.
Arkeologisk utredning. Göteborg 464, 475, 466, 467. Kviberg 741 :27, Göteborgs socken och kommun. Rapport
2010 :1. Bohusläns museum. Uddevalla.
Arkiv
Lantmäteristyrelsens arkiv
Geometrisk avritning ( 1696 ) Göteborgs stad.
Landeriet Qwiberg ( 1769 ). Lantmäteristyrelsens arkiv. S73.
Lantmäterimyndigheternas arkiv
Karta ( 1769 ). Gamlestadens ägor. Rikets allmänna kartverks arkiv. 14-ÖRG-1. No 6.
Karta ( 1769 ). Säteriet Säfwenäs. Rikets allmänna kartverks arkiv. 14-ÖRG-246. No 19.
Ní Chíobháin Enqvist, D. 2014. Kvibergsnäs vid Säveån. Marinarkeologisk förundersökning. Götebogs
stad och kommun. Rapport 2014 :22. Bohusläns museum. Uddevalla.
Regionarkivet Göteborg
Karta ( 1677 ). Utsnitt ur David Lydingheilms karta
över Göta älvs dalgång mellan Göteborg och Lärjeholm. 0424 :037 :370a.
OGB = Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 2. Ortnamnen på Göteborgs stads område ( och i Tuve socken )
jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
Högskola. Göteborg 1929.
Krigsarkivet
Karta ( 1696 ). Utsnitt ur geometrisk avmätning av landerimarkerna från 1696 av lantmätare Erik Kuus. Källa okänd.
Åter till Säveån
Otryckta källor
FMIS 2013. Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister ( www ). <http ://www.fmis. raa.se/cocoon/
fornsok/search.html> Hämtad maj 2015.
Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret 2004. Stråk
längs Säveån. Dnr 696/03.
21
Roth, T. 2012. . E-post angående typologisering och datering av svärd från Säveån, daterad 2012-11-16.
Svensson, A. 2014. Sävenäs säteri ( www ). <http ://gamlagoteborg.se/tag/savenas-sateri/> Hämtad maj 2015.
22
Bohusläns museum Rapport 2015 :26
Tekniska och administrativa uppgifter
Lst dnr : 431-31260-2014
Västarvet dnr : VA 687-2014
Västarvet pnr : 12083
Län : Västra Götaland
Kommun : Göteborg
Socken : Göteborgs stad
Fastighet : Bagaregården 742 :43 och 740 :162 m. fl.
Ek. karta : 7B0e
Läge : X 6402312, Y 322366
Koordinatsystem : SWEREF 99TM
Uppdragsgivare : Göteborgs fastighetskontor
Ansvarig institution : Bohusläns museum/Västarvet
Projektledare : Matthew Gainsford
Fältpersonal : Matthew Gainsford, Staffan von Arbin, Thomas Bergstrand, Delia Ní Chíobháin Enqvist
Fältarbetstid : 2015-03-09–2015-04-10
Arkeologtimmar i fält : 192
Undersökt yta : 30 000 kvadratmeter
Arkiv : Bohusläns museums arkiv
Fynd : Inga fynd omhändertogs
Åter till Säveån
Bilagor
Bilaga 1. Samtliga upptagna preparat från de vid utredningen påträffade anläggningarna. Foton : Matthew Gainsford. Bohusläns museum.
Bilaga 2. Resultat av 14C-analys
Bilaga 3. Resultat av dendrokronologisk analys
23
Bilaga 1. Samtliga upptagna preparat från de vid utredningen påträffade anläggningarna.
Foton : Matthew Gainsford. Bohusläns museum.
Bilaga 2. Resultat av 14C-analys
Bilaga 3. Resultat av dendrokronologisk analys
Bohusläns Museum
Arkeologi
Matthew Gainsford
Box 403,
S 451 19 Uddevalla
Dendrokronologiske analyser af 6 pröver fra3 pålanläggningar, Säveån, Göteborg,
Västergötland.
Pröverne er indsendt af Matthew Gainsford, Bohusläns museum.
ANL1, prov 1, 0116103, tall, 27 årringe. Kan ikke dateres.
ANL1, prov 2, 0116104, tall, 40 årringe. Kan ikke dateres.
ANL3, prov 1, 0116105, tall, 30 årringe. Kan ikke dateres.
ANL3, prov 2, 0116106, tall, 30 årringe. Kan ikke dateres.
ANL3, prov 3, 0116107, tall, 34 årringe. Kan ikke dateres.
ANL6, prov 1, 0116108, ek, 78 årringe. Kan ikke dateres.
At ingen pröver kan dateres, skyldes de meget få pröver pr. konstruktionsenhed og de meget få
årringe i pröverne. Normal behöves mindst 10 pröver med flere årringe pr. enhed!
Pröverne opbevares på Nationalmuseet i Köbenhavn.
Wentorf, den 13. maj 2015.
Med venlig hilsen
Thomas Bartholin,
Am Haidberg 18
D 21 465 Wentorf.
0049 40 720 1821
[email protected]
Åter till Säveån
Marinarkeologisk utredning
Bagaregården 742 :43, 740 :162 m. fl.
Göteborgs stad och kommun
Matthew Gainsford och Thomas Bergstrand
Bohusläns museum
Rapport 2015 :26