Mitt i Strömmen - Samla
Mitt i Strömmen Marinarkeologisk utredning Saltängen 1 :1 Norrköpings stad och kommun Matthew Gainsford med bidrag av Ann-Charlott Feldt Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Mitt i Strömmen Marinarkeologisk utredning Saltängen 1 :1 Norrköpings stad och kommun Bohusläns museum Rapport 2015 :29 ISSN 1650-3368 Författare Matthew Gainsford med bidrag av Ann-Charlott Feldt Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild På Strömmens botten – undervattensbild föreställande BM2015:362, vilken tolkas som någon form av hamnanläggning. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Tryck Bording AB, Borås 2015 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se Innehåll Sammanfattning...........................................................................................................................................................................5 Bakgrund..........................................................................................................................................................................................................5 Syfte............................................................................................................................................................................................................................5 Landskapsbild.......................................................................................................................................................................................7 Natur- och kulturlandskap............................................................................................................................................7 Historisk bakgrund...................................................................................................................................................................7 Norrköpings grundläggande.....................................................................................................................................7 Nya Staden................................................................................................................................................................................................8 Stadens utveckling....................................................................................................................................................................8 Tidigare undersökningar i närområdet............................................................................................. 10 Kartor..............................................................................................................................................................................................................11 Fältarbetet............................................................................................................................................................................................... 17 Öster om bron................................................................................................................................................................................. 17 Väster om bron.............................................................................................................................................................................19 Resultat...........................................................................................................................................................................................................19 Sonarkartering och okulär avsökning................................................................................................19 Påträffade lämningar........................................................................................................................................................19 BM2015 :361 – del av hamnanläggning ?.................................................................................19 BM2015 :362 – hamnanläggning ?.......................................................................................................21 Provgropsgrävning.................................................................................................................................................................21 Slutsats samt förslag till fortsätta åtgärder.....................................................22 Referenser................................................................................................................................................................................................24 Litteratur...................................................................................................................................................................................................24 Arkiv.................................................................................................................................................................................................................. 25 Kartor..............................................................................................................................................................................................................26 Lantmäteristyrelsens arkiv ( LMS ) ....................................................................................................26 Norrköpings Stadsarkiv........................................................................................................................................26 Otryckta källor...............................................................................................................................................................................26 Elektroniska källor...................................................................................................................................................................26 Tekniska och administrativa uppgifter..............................................................................27 Bilagor.................................................................................................................................................................................................................28 4 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för utredningen markerad. Mitt i Strömmen Sammanfattning Bohusläns museum utförde i april och maj 2015 en marinarkeologisk utredning i Norra hamnen, Norrköpings stad och kommun. Utredningen var ett led i detaljplaneringen inför byggandet av bland annat bostäder och en marina. Utredningsområdet omfattade ett vattenavsnitt om 30 000 kvadratmeter som avsöktes både okulärt och med sektorskannande sonar. I tillägg grävdes ett tjugotal provgropar. Vid den okulära avsökningen påträffades två nya fornlämningar : BM2015 :361 som är dendrokronologiskt daterad till år 1604 eller omedelbart därefter, och BM2015 :362 som dateras till år 1845 eller omedelbart därefter. Båda lämningarna tolkas som hamnanläggningar av något slag. Provgropsgrävningen resulterade huvudsakligen i fynd av 1800- eller tidigt 1900-talskaraktär. Då fyndmaterialet var mycket begränsat rör det sig enligt Bohusläns museums bedömning inte om något kulturlager i egentlig mening. Den nyupptäckta fornlämningen BM3015 :361 är av sådan begränsad omfattning att vidare undersökningar inte bedöms kunna tillföra något nämnvärt. Vad gäller BM2015 :362 så ligger den strax utanför utredningsområdet. Skulle den ändå komma att påverkas av kommande exploateringar anser Bohusläns museum att den bör förundersökas. Bakgrund På uppdrag av Norrköpings kommun har Bohusläns museum utfört en marinarkeologisk utredning av ett vattenområde inom fastigheten Saltängen 1 :1 i Norra hamnen, Norrköpings stad och kommun ( figur 1 ). Utredningen genomfördes med anledning av detaljplanering inför byggandet av bland annat bostäder och en marina. Utredningsområdet omfattade ett avsnitt av Motala ström som sträckte sig cirka 25 meter uppströms och cirka 700 meter nedströms den nuvarande vägbron. Området uppgick till cirka 30 000 kvadratmeter ( figur 2 ). Fältarbetet utfördes under perioderna 27–30 april och 4–8 maj 2015. Ansvarig undersökare var Bohusläns museum, med Matthew Gainsford som projektledare. Utredningen genomfördes enligt beslut 2014-12-17 från Länsstyrelsen i Östergötlands län ( dnr 431-7170-14 ). Föreliggande rapport är författad av Matthew Gainsford med bidrag av Ann-Charlotte Feldt, Östergötlands museum ( avsnittet Landskapsbild ). Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa om okända fornlämningar kunde komma att beröras av den aktuella exploateringen, samt att så långt så möjligt beskriva och bedöma eventuella lämningar avseende fornlämningsstatus. Utredningsresultatet är tänkt att fungera som antikvariskt underlag för såväl Länsstyrelsen som exploatör i den fortsatta planeringen av de åtgärder som föreslås i den nya detaljplanen. 5 6 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8G9e, med översikt över utredningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 : 5 000. Mitt i Strömmen Landskapsbild Natur- och kulturlandskap Motala ström har sitt ursprung i Motala med avrinning österut genom sjöarna Roxen och Glan. Därifrån rinner floden österut genom Norrköping för att slutligen mynna ut i Bråviken. Strömmen har en ungefärlig längd på cirka 100 kilometer mellan Vättern och Östersjön. Utredningsområdet i Motala ström är en del av fastigheten Saltängen 1 :1 som idag utgör den nordöstra delen av centrala Norr köping. Området är beläget i Norra hamnen och begränsas i norr av befintlig kajanläggning och i väster av tullhuset. I väster gränsar det till fornlämning RAÄ-nummer Sankt Johannes 96, som utgör Norrköpings stadslager, och norr om området ligger ruinen av slottet Johannisborg, RAÄ-nummer Sankt Johannes 51 :1. Utredningsområdet är mellan 30–50 meter brett och ungefär 700 meter långt. Inom utredningsområdet är Strömmen maximalt åtta meter djup. Bottenbeskaffenhet varierar uppströms och nedströms vägbron. Öster om bron består bottnen huvudsakligen av lera. In mot den norra kajen är bottnen mer kuperad och leran är täckt av mjukare sediment och deponerade massor. Strömfåran i detta område har muddrats i relativt modern tid. Detta återspeglas i strömfårans karaktär som är relativt slät i jämförelse med bottnen inne vid kajen. Väster om vägbron består bottnen huvudsakligen av en kuperad lerbotten med sand- och gruspartier i varierande storlek och omfattning. Inne vid kajen finns dock en del stenblock som antagligen har lagts ut som stabilisering. Flödet i Motala ström kan variera kraftigt. Under utredningen var flödet det normala ( 90–100 m3/s ) och sikten 2–3 meter. Historisk bakgrund Norrköpings grundläggande Norrköping är beläget nära Motala ströms utlopp i Bråviken. Strömmen har alltid spelat en viktig roll för Norrköpingtrakten, vilket såväl förhistoriska boplatser som hällristningar i området visar. Till de mer kända lokalerna hör Pryssgården, Himmelsta lund och den vikingatida kultplatsen vid Borg ( Feldt et al. 2009 ). Att staden grundades här beror antagligen på att området är fördelaktigt vad det gäller forsar för kvarndrift och laxfiske ( figur 4 ). Under medeltiden har dessa verksamheter varit av stort betydelse vilket visas av ett kungligt intresse för platsen. Norrköping omnämns första gången i medeltida dokument från år 1283 ( och vid mitten av 1300-talet får orten stadsprivilegier. Det bevarade skriftliga källmaterialet från medeltiden är mycket sparsamt. Det är först under 1500-talet som det finns mer omfattande skriftliga uppgifter om stadens handel, hantverk och andra näringar ( Broberg 1984 ). 7 8 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Vid kvarteret Gamla holmarna, som är en del av den äldsta stadskärnan, har många kvarnbyggnader från olika tider påträffats. De äldsta kvarnarna anses kunna vara tidigmedeltida ( Broberg 1984, Jonsson 2011 ). Medeltida lämningar, med undantag för kyrkorna, har annars endast påträffats på ett fåtal platser inom stadsområdet. Avsaknaden av större välundersökta ytor inom de områden där medeltida lämningar kan förväntas samt en omfattande utschaktning har bidragit till den bristfälliga kunskapen om stadens medeltid. De kända medeltida lämningarna pekar dock på att staden varit flerkärnig och haft bebyggelse såväl vid Strömmen som intill de medeltida kyrkorna ( Lindeblad 2008 ). Nya Staden Området norr om Motala ström kallades Nya staden och planlades under hertig Johans tid på 1610-talet. Genom att ge särskilda förmåner, bland annat tolv års skattefrihet, hoppades hertigen kunna locka invånare till den nya stadsdelen ( Helmfrid 1965 :41ff ). Nya staden etablerades på marker som tidigare nyttjats för odling och bete. På kartan över stadens jordar från år 1636 ( figur 3 ) framgår att stadsdelen gränsade mot stadsjordarna. Äldre odlingslager som sannolikt representerar stadens jordar har bland annat undersökts i kvarteret Stenhuset där ett äldre odlingslager 14C-daterades till mitten av 1400-talet och antas ha varit i bruk fram till 1600-talet ( Dardel 2011 ). Senast undersöktes odlingslager från tiden före stadsdelens etablering i kvarteren Mässingen, Rodgagatan och Sveaparken ( Feldt, under arbete ). Initialt gick det trögt med inflyttningen till Nya staden, men år 1619 hade 18 hushåll slagit sig ner där. Expansionen stoppades upp av den pestepidemi som drabbade Norrköping år 1623 ( Helmfrid 1965 :41ff ). Slottet Johannis borg som låg nordöst om Nya staden gav dock området status, och år 1627 inledde här den holländske köp- och industrimannen Louis de Geer byggandet av sitt palats – det så kallade Stenhuset på Saltängen ( Gejvall & Helmfrid 1959 ). I området runt palatset bosatte sig dels familjer med koppling till handeln och industrin, dels stadens förmögnare köpmän ( Helmfrid 1965 :377, 520 ). Stadens utveckling Norrköping expanderade kraftigt mellan åren 1567 och 1655. Förutom järnexporten, fisket och kvarndriften utvecklades vapen smidet och slutligen även pappers- och textilindustrin i staden ( figur 4 ). Stadens utveckling från en mindre medeltida stad till en av Sveriges största industristäder gick förhållandevis snabbt. Från 1570-talet till 1620-talet tredubblades stadens befolkning ( Broberg 1984, Lindeblad 2008 ). Stadens expansion under 1600-talets början avspeglas i det arkeologiska materialet. Runt om i staden har under senare år stadsgårdar som etableras vid denna tid undersökts Mitt i Strömmen Figur 3. Karta över stadens jordar från år 1636. Lantmäteristyrelsens arkiv D751 : D4 :5-7. ( Carlsson & Runer 2012, Carlsson 2014, Feldt, under arbete ). År 1655 brann stora delar av staden på södra sidan av Motala ström ( Helmfrid 1971 :702 ). Efter ödeläggelsen genomfördes en helt ny stadsplan med fyrkantiga kvarter och raka gator. Nästa stora katastrof kom år 1719 då hela staden ödelades i samband med ryska truppers plundringar och bränder. Året efter återuppbyggdes Norrköping med en delvis ny stadsplan ( Helmfrid 1984 ). De Geers palats, som stod klart 1646, förstördes vid en brand redan 1711. Några få år senare, år 1719, anfölls Norrköping av ryska soldater. På några dagar plundrades och brändes i stort sett hela staden ( Gejvall & Helmfrid 1959, Helmfrid 1971 :523ff ). Under 1700-talet fortsatte stadens industrialisering och vid seklets mitt hade Norrköping cirka 7 000 invånare. Bland dessa fanns minst 1 500 vuxna industri- och manufakturarbetare. Vid slutet av 1700-talet beräknas denna befolkningsgrupp ha utgjort en tredjedel av stadsborna ( Söderberg 1968 :141 ). På Saltängen och Skeppsholmen uppfördes många magasinslokaler, verkstäder och 9 10 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Figur 4. Karta från 1751 som visar fisken och kvarnar i Motala ström. Lantmäteristyrelsens arkiv D75-1 :19. mindre industrier såsom ett skeppsvarv. Gasverket och Andreas kvarn som är exempel på detta syns än idag ( Norrköpings stadsbyggnadskontor 2012 ). Tidigare undersökningar i närområdet Inom det aktuella utredningsområdet har inga marinarkeologiska undersökningar tidigare ägt rum. På land, i anslutning till utredningsområdet, har dock flera undersökningar genomförts. I en kulturhistorisk utredning som gjordes år 2011 pekar Jonsson ( 2011 ) på sannolikheten för att marina lämningar kan förekomma inom utredningsområdet. En undersökning utfördes år 2005 vid det närliggande Kanontorget ( figur 10 ), dock påträffades inga bevarade äldre lämningar ( Karlsson 2005 ). Inte heller i Packhusgatan fanns några äldre lämningar bevarade. Direkt under asfalten framkom orörd bottenlera i vars yta det fanns tydliga spår av avbaning som troligen tillkommit när dagens gata anlades ( Karlsson 2000 ). I kajen längs med Motala ström, väster om Packhusgatan, har pålar och träkonstruktioner påträffats i samband med renoveringsarbeten. Två av pålarna daterades med dendrokronologisk analys till åren 1801–1802. I undersökningens östra del påträffades rester av en äldre kallmurad stenmur. Denna ligger på ett avstånd av cirka 4,5 meter från dagens kajkant ( Wastesson-Jonsson 1996 ). I samband med en mindre schaktningsövervaktning i Orangerigatan framkom Mitt i Strömmen sentida gatunivåer över utfyllnadslager och o dlingslager. I odlingslagret som framkom fanns spår av tobaksodling ( Svensson 2010 ). I samband med undersökningar i kvarteret Spinnhuset i den västra delen av Saltängen, har bebyggelse från 1600-talets mitt och framåt påträffats ( Carlsson 2012, Lindeberg 2012, Arkeologikonsult 2014 ). De påträffade 1600-talslämningarna har förstörts av brand, troligtvis i samband med rysshärjningen 1719. Därefter tycks tomtmarken ha nyttjats för odling under en period innan den åter bebyggdes. Det finns spår efter såväl hantverk som odling. Längre västerut finns kvarteret Stenhuset och Louis de Geers palats. Detta har ingående behandlats utifrån det historiska källmaterialet ( Gejvall & Helmfrid 1959 ). Vid en arkeologisk undersökning av kvarteret Stenhusets östra del påträffades lämningar efter en källare med överbyggnad och spår av trädgårdsodling från 1600- och 1700-talen. Dessutom framkom medeltida lämningar i form av en damm och odlingslager från 1400-talet ( Dardel 2011 ). Under år 2011 utfördes en arkeologisk undersökning i kvarteret Gubben, direkt väster om kvarteret Stenhuset där bebyggelselämningar från 1600- och 1700-talen undersöktes. Lämningarna kunde knytas till de Geers palats. Här fanns också välbevarade lämningar efter den tomtbebyggelse som tillkom efter palatsbranden år 1711. Tomterna, som började bebyggas 1715, ägdes och brukades av stadens handelsmän ( Carlsson 2014 ). Under hösten 2014 undersöktes 1600- och 1700-talslämningar vid kvarteren Mässingen, Rodgagatan och Sveaparken. Dendrokronologiska dateringar visar att denna nordvästligaste del av Saltängen bebyggdes under första hälften av 1600-talet ( Feldt, under arbete ). Kartor På den äldsta bevarade kartan över Norrköping från år 1636 finns det utritat byggnader och gårdar som tangerar det nu aktuella utredningsområdet ( figurer 3 och 5 ). Flera byggnader finns i anslutning till utredningsområdet på en stadskarta gjord år 1640 av Olof Hansson ( figur 5 ). Skeppsholmen som syns på kartan från 1695 ligger idag delvis under mark i det som idag är Norra hamnen. På samma karta visas hur fartyg tar sig upp till Norrköping via Strömmen ( figur 6 ). Denna passage på kartorna från 1719 och 1741 benämns som »Skeppsleden åt Bråviken« ( figur 11 ). På äldre kartor finns inritat ett minde vattendrag på östra sidan av Skeppsholmen som mynnar ut i Strömmen. Vattendraget, som heter »Lillån«, är nu utfyllt men dess ursprungliga mynning ligger mitt i utredningsområdet ( figur 7 och 8 ). På kartorna från åren 1728 och 1741 är området väster om Skeppsholmen i Norra staden bebyggd med tomter ( figur 9 och 11 ). En stadskarta från 1783 visar hela Strömmen genom Norrköping. Även på denna karta ser man Skeppsholmen som är dominerat av varvsverksamhet och magasin. Man ser också att Lillån delvis har 11 12 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 fyllts ut ( figur 10 ). På en karta från år 1848 ser man varvets utformning ( »Gamla varfvet« ). Man ser även tullhuset som ligger mitt emot Strömsholmen. Av särskilt intresse är att det vid tullhuset finns inritat någon slags hamnanläggning ( figur 12 ). Denna detalj finns bara på denna karta. Det är dock osäkert om denna anläggning verkligen har funnits eller om förtöjning av fartyg skedde vid kajen eller ute i Strömmen. Tullhuset var ursprungligen ett tullpackhus sedan första hälften av 1700-talet. Det syns först på kartorna från åren 1728 och 1741 ( figur 9 och 11 ). Figur 5. Karta från år 1640 som visar bebyggelse vid Motala ström. Lantmäteristyrelsens arkiv D75-1 :4. Mitt i Strömmen Figur 6. Del av en karta från år 1695 som visar Skeppsholmen och Strömmen som en passage för båttrafik. Lantmäteristyrelsens arkiv D75-1 :5. Figur 7. Utredningsområdet har här lagts på en rektifierad karta från 1741. Lantmäteristyrelsens arkiv D75-1 :2. 13 14 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Figur 8. Stadskarta över Norrköping från år 1719. Lantmäteristyrelsens arkiv D75-1 :9. Mitt i Strömmen Figur 9. Karta över Norra kvarteret från år 1728. Lantmäteristyrelsens arkiv D751 :12. Figur 10. Stadskarta över Norrköpings Norra kvarter från år 1783. Lantmäteri styrelsens arkiv D75-1 :28. 15 16 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Figur 11. Stadskarta över Norrköping, daterad till 1741. Lantmäteristyrelsens arkiv D75-1 :2. Mitt i Strömmen Figur 12. Detalj från en stadskarta över Norrköping från år 1848 som visar varvsområdet på Skeppsholmen. Lantmäteristyrelsens arkiv D75-1 :3. Fältarbetet Fältarbetet bestod av flera moment med flera ometableringar. Utredningsområdet delades upp i två huvudområden : öster respektive väster om vägbron. Området under bron utreddes som en del av det västliga området ( figur 13 och 14 ). För dykplattform samt på- och avetablering var Yrkesdykarna i Norrköping AB ( Y DAB ) ansvarigt. Öster om bron Avsökningen inom detta område gjordes med en MS1000 sektorskannande sonar på 675 kHz. Instrumentet fungerar som ett ekolod, det vill säga att den skickar ut ljudsignaler för att skapa en bild av bottnen. Till skillnad från en traditionell sidescan sonar, som bogseras efter en båt, är den använda sonaren monterad i en ställning som sänks ned under vattnet. Avsökningen kunde därmed göras enkelt och smidigt från kajkanten. Indikationer som bedömdes kunna vara av arkeologiskt intresse besiktigades av dykande arkeologer ( bilagor 1 och 2 ). Vid besiktningarna användes sonaren som ett hjälpmedel för att dirigera dykaren till rätt position. I tillägg till sonarundersökningen grävdes tio stycken provgropar längs kajen. Provgroparna grävdes med gripskopa från pråm. Massorna togs upp på däck där de gicks igenom för hand. Förorenat sediment placerades i en container och fördes bort för destruktion. 17 18 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Figur 13. Paroramabild över den östliga delen av utredningsområdet. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Figur 14. Foto av etableringen vid den västliga delen av utredningsområdet, taget mot öster. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. Mitt i Strömmen Väster om bron Området väster om bron avsöktes okulärt av dykande arkeologer. Även här användes sonaren, dels som kompletterande karteringsmetod, dels som ett stöd för att dirigera dykarna och positionsbestämma eventuella lämningar. I ett andra steg grävdes nio stycken provgropar. Groparna grävdes för hand som »vifthål«. Slamsug användes således inte. Dokumentationen av upptäcka lämningar bestod av enkel uppmätning, positionsbestämning samt foto/video. Preparat för dendrokronologisk analys togs från lämningarna BM2015 :361 och BM2015 :362. Provtagning utfördes endast på lämningar som bedömdes kunna ha tillkommit före år 1850 ( bilaga 3 ). Resultat Sonarkartering och okulär avsökning Ett område av cirka 30 000 kvadratmeter karterades med sektorskannande sonar. Totalt gjordes 28 sonaretableringar ( figur 15 och 16 ). Sonarkarteringen resulterade i sammanlagt 14 indikationer som bedömdes kunna vara fornlämningar ( bilagor 1 och 2 ). Genom dykande besiktningar av antikvarisk personal kunde det konstateras att ingen av indikationerna var av arkeologiskt intresse. I stället visade de sig vara antingen naturformationer eller recenta föremål. Under den okulära avsökningen väster om bron upptäcktes tre stycken tidigare okända lämningar. En av dessa, en förmodad dykdalb, dömdes ut som recent ( figur 16 ). Från de resterande två lämningarna togs preparat för dendrokronologisk analys. Proverna skickades till Thomas Bartholin, Scandinavian Dendro Dating, för datering ( bilaga 4 ). Påträffade lämningar BM2015 :361 – del av hamnanläggning ? Lämningen är belägen utanför det nuvarande tullhuset, bara några få meter från den befintliga stenkajen. Anläggningen är uppförd på ett par meters djup i slänten ut mot djupare vatten och består 19 20 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Figur 15. Karta över den östliga delen av utredningsområdet med provgropar och sonarpositioner inritade. Skala 1 :4 000. Figur 16. Karta över den västliga delen av utredningsområdet med provgropar, sonarpositioner och påträffade lämningar inritade. Skala 1 :750. Mitt i Strömmen av två vertikalt nedslagna pålar, 15–20 centimeter i diameter och med ett uppstick på ungefär 40–50 centimeter. Ungefärligt avstånd mellan pålarna är två meter. Den dendrokronologiska analysen gav ett fällningsdatum till år 1604 eller omedelbart därefter. Träslaget är tall. Lämningen tolkas som en del av en äldre hamnanläggning eller annan förtöjningsanordning. BM2015 :362 – hamnanläggning ? Lämningen, som ligger mitt i strömfåran på ungefär fem meters djup strax sydväst om utredningsområdet, består av brädverk och stockar som delvis är nedbäddade i åbottnen. Efter samråd med Länsstyrelsen togs preparat för dendrokronologisk analys även från denna lämning. De upptagna plankorna var cirka 20 × 2 centimeter i tvärsnitt medan en stock var 12 centimeter i diameter och hade en urfasning i ena änden. På samtliga upptagna timmer fanns spår efter kvadratiska järnnaglar ( 1 × 1 centimeter ). Den dendrokronologiska analysen gav fällningsdatumet 1845 eller omedelbart därefter. Träslaget är tall. Lämningen tolkas som en möjlig hamnanläggning. Figur 17. Provgropsgrävning med gripskopa från ponton. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum. Provgropsgrävning I de provgropar som grävdes med gripskopa öster om bron ( figur 17 ) påträffades endast enstaka fynd. I PG1, PG3 och PG4 förekom fynd av svallat efterreformatoriskt rödgods, flintgods, djurben samt recent tegel och bearbetat kvarts. Inom PG3 kom bearbetad kvarts/ kvartsit bestående av två plattformskärnor och två osäkra avfall. Inom PG4 kom bearbetad kvarts/kvartsit bestående av ett avslag, åtta möjliga avslag, sex väldigt osäkra avslag och två kärnfragment. 21 22 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Kvartsen har såsom de andra fynden förmodligen omdeponerats av de starka vattenströmmarna ( figur 18 ). I hälften av provgroparna framkom förorenade massor ( bilaga 5 ). Väster om bron var fyndmängden något större, men inte heller här är det befogat att tala om något egentligt kulturlager. I PG 11–15 förekom en mindre mängd fynd såsom tegel, kritpipa, ett halvt stengodskärl samt flintgods. I PG 16–19 påträffades ett något större antal fynd, däribland textilplomber i bly, flintgods, efterreformatoriskt rödgods, djurben, tegel och kritpipor ( bilaga 5 ). De påträffade fynden bedöms huvudsakligen vara av 1800- eller tidigt 1900-talskaraktär. Merparten av fyndmaterialet är förmodligen omdeponerat av de starka vattenströmmarna. Kvartsfragmenten har bedömts av Magnus Rolöf, Bohusläns museum ( figur 18 ). En hel kritpipa och ett löst kritpipshuvud har daterats och typbestämts av Arne Åkerhagen. Åkerhagens analys visar att den hela pipan är av engelsk tillverkning och kan ha tillverkats av antingen Joseph Holland & Son eller Edward Pollock i Manchester omkring år 1915. Det lösa kritpipshuvudet härrör från en holländsk pipa tillverkad vid Doedewagen pipfabrik runt sekelskiftet 1800/1900 ( bilaga 6 ). Slutsats samt förslag till fortsätta åtgärder Utifrån den dendrokronologiska analysen är det troligt att både BM2015 :361 och BM2015 :362 tillkommit före år 1850, varför de bör betraktas som fornlämningar. Den mest troliga tolkningen för båda lämningarna är att det rör sig om hamnanläggningar av något slag. Dessvärre har det inte varit möjligt att identifiera någon av anläggningarna på samtida historiskt kartmaterial. Den bevarade delen av BM3015 :361 är av sådan ringa omfattning att vidare undersökningar inte bedöms kunna tillföra någon väsentlig ytterligare kunskap. Vad gäller BM2015 :362 så ligger den som framgått ovan utanför det av Länsstyrelsen fastställda utredningsområdet. Skulle fornlämningen ändå komma att påverkas av kommande exploateringar anser Bohusläns museum att den bör bli föremål för en arkeologisk förundersökning. Mitt i Strömmen Figur 18. Den kvarstående kvartsen efter bedömningen. Foto Matthew Gainsford, Bohusläns museum. 23 24 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Referenser Litteratur Broberg, B. 1984. Norrköping. Medeltidsstaden 50. Rapport Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Stockholm. Carlsson, R. 2012. Kvarteret Spinnhuset. Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Spinnhuset 5, 8, 9 och 14, Norrköpings socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Stiftelsen Kulturmiljövård. Rapport 2012 :4. Västerås. Carlsson, M. 2014. På de rikas bord. En arkeologisk undersökning av lämningar från 1600- och 1700-talet i kvarteret Gubben i Norrköping. Arkeologisk undersökning. RAÄ S :t Johannes 96. Kvarteret Gubben, Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län. Rapporter från Arkeologikonsult 2014 :2486. Upplands Väsby. Carlsson, M. & Runer, J. 2012. Holländare, ryssar och tobak. Odling och bebyggelse inom kvarteret Ruddammen i Norrköping. Särskild arkeologisk undersökning. RAÄ 96 S :t Johannes, Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län. Rapporter från Arkeologikonsult 2012 :2410. Upplands Väsby. Dardel, E. 2011. På jakt efter Louis de Geers trädgård. Särskild arkeologisk undersökning. Kv Stenhuset 7, Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län. RAÄ S :t Johannes 96. Rapporter från Arkeologikonsult 2011 :2254. Upplands Väsby. Feldt, A.-C., Persson, A. & Svarvar, K. 2009. Himmelstalund. Arkeologisk utredning etapp 1. Himmelstalundsområdet, Borgs och Östra Eneby socknar, Norrköpings kommun, Östergötlands län. Rapport 2009 :64. Östergötlands museum. Linköping. Gejwall, B. & Helmfrid, B. 1959. »De på stenhuset«. Norrköping. Helmfrid, B. 1965. Tiden 1568–1655. I : Helmfrid, B. & Kraft, S. ( red. ). Norrköpings historia 2. Norrköping Helmfrid, B. 1971. Norrköpings stads historia 1568–1719. 2a. Tidsavsnittet 1655–1719. Stockholm. Helmfrid, B. 1984. Norrköping brinner : skildring av några svåra brandkatastrofer i Norrköpings historia. Stockholm. Jonsson, K. 2011. Kulturhistorisk utredning för Saltängen i Norrköping. Rapport. Stiftelsen Kulturmiljövård. Mitt i Strömmen Karlsson, P. 2000. Ett fjärrvärmeschakt utmed Packhusgatan. Norrköpings stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 2000 :53. Linköping. Karlsson, P. 2005. Kanontorget. Norrköpings stad och kommun. Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 2005 :64. Linköping. Lindeberg, M. 2012. Sockertillverkning, hantverk och odling på Saltängen. Lämningar från 1600- och 1700-talet i Kvarteret Spinnhuset. Arkeologisk förundersökning inom fornlämning RAÄ 96, Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län. Rapporter från Arkeologikonsult 2012 :2613. Upplands Väsby. Lindberg, S. 2012. Från stadsjordar till stadsgårdar. 1600- och 1700-tal i Norrköpings södra utkant. Särskild arkeologisk undersökning inom kvarteret Spinnrocken 18 och antikvarisk kontroll inom kvarteret Tulpanen 2. Östergötland, Norrköpings stad och kommun. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2012 :186. Linköping. Lindeblad, K. 2008. Landskap och urbanisering. Östergötland ur ett centralortsperspektiv 700–1550. Lund studies in historical archaeology 10 & Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar skrifter 74. Lund. Nordström, A. & Heimdahl, J. 2012. Trädgårdsarkeologi i kv Lyckan. Arkeologisk förundersökning och särskild arkeologisk undersökning. Östergötland, Norrköpings stad och kommun, kv Lyckan, RAÄ 96. Riksantikvarieämbetet, UV Rapport 2012 :180. Linköping. Svensson, K. 2010. Arkeologisk förundersökning vid nedläggning av fjärrvärme i Orangerigatan, Norrköpings stad och kommun, Östergötland. Rapporter från Arkeologikonsult 2010 :2425. Upplands Väsby. Söderberg, T. 1968. Norrköpings sociala och ekonomiska historia 1719– 1870. I : Helmfrid, B. ( red. ). Norrköpings historia IV. Tiden 1719–1870. Norrköping. Arkiv FMIS 2015. Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformationssystem. Hämtat från <http ://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search. html>. Hämtat 29 juni 2015. 25 26 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Kartor Lantmäteristyrelsens arkiv ( LMS ) D75-1 :D4 :5-7. Stadens jordar, Norrköpings stad. 1636. D75-1 :4. Stadsplan före branden 1655. Norrköping 1640. D75-1 :5. Mätning, Stadens ägor, Norrköpings stad 1695. D75-1 :9. Grundritning över Johannisborgs slott med mera efter ryssbranden, 1719. D75-1 :19. Smedsholmen och mässingsbruket med mera, 1751. D75-1 :12. Geometrisk karta över Dals-, Strand-, Berg och Nordankvarteren. Norrköping. 1728. D75-1 :2. Tryckt stadskarta Norrköpings stad 1741 D75-1 :28. Tomtdelning. Dals-, Strand-, Berg och Nordankvarteren. Norrköping 1783. D75-1 :3. Tryckt karta. Norrköpings stad 1848. Norrköpings Stadsarkiv Stadskartor över Norrköping 1879, 1906, 1908 och 1930. http ://www. norrkoping.se/organisation/kommunen/kommunstyrelsen/kskontor/ kommunservice/stadsarkiv/forskning/kartor/ Otryckta källor Feldt, A.-C. under arbete. Arkeologisk undersökning i kvarteret Mäs�singen, Sveaparken och Rodgagatan utförd 2014. Norrköpings stadsbyggnadskontor 2012. Byggnadsinventering östra Saltängen. 2012-02-01, SPN-316/2010 251. Norrköping. Wastesson-Jonsson, A. 1996. Anmälan om utförd arkeologisk undersökning. Lst 220-8804/95. Norrköpings stadsmuseum. Elektroniska källor Arkeologikonsult 2014. Nu har vi börjat våra undersökningar i kvarteret Spinnhuset i Norrköping. [www]. Hämtat från < http ://www.arkeologikonsult.se/aktuellauppdrag/144-norrkoeping-kvarteret-spinnhuset/289nu-har-vi-boerjat-vara-undersoekningar-i-kvarteret-spinnhuset-i-norrkoeping.html>. Publicerat 25 april 2014. Hämtat 22 juni 2015. Mitt i Strömmen Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-7170-14 Västarvet dnr : VA 619-2014 Västarvet pnr : 12073 Län : Östergötland Kommun : Norrköping Socken : Norrköpings stad Fastighet : Saltängen 1 :1 Ek. karta : 8G9e Läge : X 6495521, Y 569376 Koordinatsystem : SWEREF 99TM Uppdragsgivare : Norrköping kommun Ansvarig institution : Bohusläns museum/Västarvet Projektledare : Matthew Gainsford Projektgrupp : Matthew Gainsford, Staffan von Arbin, Thomas Bergstrand, Ann-Charlott Feldt ( Ö LM ) Underkonsult : Thomas Bartholin, Scandinavian Dendro Dating & Östergötlands läns museum, Linköping. Fältarbetstid : 2015-04-27–2015-04-30 & 2015-05-04–2015-05-08 Arkeologtimmar i fält : 200 Utredd yta : 30 000 kvadratmeter Arkiv : Bohusläns museums arkiv Fynd : Inga fynd omhändertogs 27 28 Bohusläns museum Rapport 2015 :29 Bilagor Bilaga 1. Sonarindikationer Bilaga 2. Lista över uttagna och besiktigade sonarindikationer Bilaga 3. Bilder av preparat upptagna för dendrokronologisk analys Bilaga 4. Dendrokronologisk analys Bilaga 5. Provgropsförteckning Bilaga 6. Kritpipsrapport för Motala ström Bilaga 1. Sonarindikationer Ind 01. Ind 02 Ind 03. Ind 04. Ind 05. Ind 06. Ind 07. Ind 10. Ind 12. Ind 08 och 09. Ind 11. Ind 13 och 14. Bilaga 2. Lista över uttagna och besiktigade sonarindikationer Indikation nr Etablering Inspelad räckvidd (m) K01 75, 40, 20 K02 75, 30, 20 K03 75, 30, 20 Ingen observation K04 75, 40, 25 Ingen observation 2 K05 75, 50, 20 1 Långsmalt objekt med upphöjning Recent förmål och gummidäck 3 K06 50, 30, 20 1 Långsmalt objekt, 3,5 m långt. Vrakdel? Recent metallföremål i plåt 4 K07 50, 30, 20 1 Långsmalt objekt. Möjlig vrakdel eller påle Liggande trästock. Recent. 5 K08 50, 30 1 Ganska stort rektängulärt objekt, 11x2 meter stort Förhöjning i bottnen K09 50,3 6 K10 50, 30 1 Runt objekt Stenblock 7 K11 50, 30, 20 1 Möjligt objekt med uppstick Ansamlig av recent material. Plastduk, plankbit och sten. Dumpmassor? 8 K12 50, 30 1 Möjliga pålar Ingen observation 1 Ansamling av material, upphöjning Deponi av organiskt material 1 9 10 Klassificering Beskrivning/tolkning Hög vid kaj. Tappade massor vid lastning av fartyg? 1 Två avlånga objekt 13 m från kaj. Vrakdelar? Trästock och lerbank Ingen observation K13 50, 30 Ingen observation K14 50, 30 Ingen observation K15 50, 30,20 Ingen observation K16 50, 30 Ingen observation K17 50, 30 Ingen observation K18 50, 30 Ingen observation K19 50, 30, 10 11 Resultat efter besiktning 1 Två objekt med uppstick. Pålar? Recent skräp 1 Pålar, två stycken? Recent järnföremål K20 50, 30 12 K21 50, 30 1 Objekt med uppstick Recent föremål 13 K22 50, 20, 15 1 Objekt i rad med uppstick Förhöjning i sedimentet 1 Plankor/liggande pålar Recent föremål 14 Ingen observation K23 50, 30 Ingen observation K24 50, 30 Ingen observation K25 50, 30 Ingen observation K26 50, 30 Ingen observation K27 50, 30 Körning i samband med okulär avsökning Pålar,dykdalb K28 50, 30 Körning i samband med okulär avsökning Träkonstruktion i strömfåran Bilaga 3. Bilder av preparat upptagna för dendrokronologisk analys Prov 1 Prov 2 Prov 3 Bilaga 4. Dendrokronologisk analys Matthew Gainsford Bohusläns museum/västarvet Dendrokronologisk analys av prover ifrån Motala ström, Norrköping. VA687-2014. BeställerID: 15190089 5 prover af Pinus silvestris, tall fra 2 anläg er analyseret med fölgende resultat: Anläggning 1: Prov 1, 0114431, tall med 46 årringe, kan ikke dateres. Prov 2, 0114432, tall med 52 årringe, kommer fra et trä, som kan väre fäldet i 1604, eller umiddelbart der efter. Dog med den usikkerhed, at det kun drejer sig om 1 prov med få årringe. . Anläggning 4: Prov 3, tall med under 20 årringe. Er ikke analyseret. Prov 4, 0114433, tall med 59 årringe, kommer fra et trä, som kan väre fäldet i 1845, eller umiddelbart der efter. Dog med den usikkerhed, at det kun drejer sig om 1 prov med få årringe. Prov 5, 0114434, tall med 62 årringe, kan ikke dateres. Proverne opbevares indtil videre her. Wentorf, den 21. maj 2015 Med venlig hilsen Thomas Bartholin Am Haidberg 18 D 21 465 Wentorf Bilaga 5. Provgropsförteckning Provgrop Metod Lagerbeskrivning Innehåll PG1 Gripskopa Gruslager ovanför leran Efterreformatoriskt rödgods, flintgods, djurben och tegel PG2 Gripskopa Ett tunt gruslager ovanför leran Inga fynd av arkeologiskt intresse PG3 Gripskopa Gruslager ovanför leran Tegel, keramik (rödgods och flintgods) PG4 Gripskopa Gruslager ovanför leran Tegel, recent glas, kvarts PG5 Gripskopa Förorenade massor som innehåller en tjock oljelins Recent glas och flintgods PG6 Gripskopa Tunnare gruslager ovanför leran Tegel, djurben PG7 Gripskopa Förorenade massor: asfalt, olja, träflis Inga fynd av arkeologiskt intresse PG8 Gripskopa Förorenade massor: asfalt, olja, träflis Inga fynd av arkeologiskt intresse PG9 Gripskopa Förorenade massor: asfalt, olja, träflis Inga fynd av arkeologiskt intresse PG10 Gripskopa Förorenade massor: asfalt, olja, träflis Inga fynd av arkeologiskt intresse PG11 Vifthål Grusfickor ovanpå leran Efterreformatoriskt stengods, flintgods, tegel, kvarts, kritpipsfragment PG12 Vifthål Grusfickor ovanpå leran Efterreformatoriskt stengods, flintgods, tegel, kvarts, kritpipsfragment PG13 Vifthål Grusfickor ovanpå leran Efterreformatoriskt stengods, flintgods, tegel, kvarts, kritpipsfragment PG14 Vifthål Grusfickor ovanpå leran Efterreformatoriskt stengods, flintgods, tegel, kvarts, kritpipsfragment PG15 Vifthål Grusfickor ovanpå leran Efterreformatoriskt stengods, flintgods, tegel, kvarts, kritpipsfragment PG16 Vifthål Grusfickor, större gruspartier ovanför leran Flintgods, rödgods (1700-1800-tal), djurben, textilplomb i bly, tegel, kritpipshuvud, kritpipa PG17 Vifthål Grusfickor, större gruspartier ovanför leran Flintgods, rödgods (1700-1800-tal), djurben, textilplomb i bly, tegel, kritpipshuvud, kritpipa PG18 Vifthål Grusfickor, större gruspartier ovanför leran Flintgods, rödgods (1700-1800-tal), djurben, textilplomb i bly, tegel, kritpipshuvud, kritpipa PG19 Vifthål Grusfickor, större gruspartier ovanför leran Flintgods, rödgods (1700-1800-tal), djurben, textilplomb i bly, tegel, kritpipshuvud, kritpipa Bilaga 6. Kritpipsrapport för Motala ström. Kritpipsrapport för Motala ström, Norrköping Marinarkeolog Matthew Gainsford, Bohusläns museum, Uddevalla Engelsk pipa som kan ha tillverkats av två pipfabriker i Manchester i början av 1900talet. Ca 1915. Fabrikerna hette: Joseph Holland & Son och Edward Pollock. Holländsk pipa tillverkad vid Doedewagen pipfabrik runt sekelskiftet 1800/1900. Vendelsö 22 maj 2015 Arne Åkerhagen Tobaks- & Tändsticksmuseum Stockholm Mitt i Strömmen Marinarkeologisk utredning Saltängen 1 :1 Norrköpings stad och kommun Matthew Gainsford med bidrag av Ann-Charlott Feldt Bohusläns museum Rapport 2015 :29
© Copyright 2024