1. No category

SVENSKA
SOM ANDRASPRÅK
9.3.2015
Foto: Milka Alanen
STUDENTEXAMENSNÄMNDEN
.
1
UPPGIFTER
I TEXTFÖRSTÅELSE
Ia Öppna frågor
Läs artikeln Din livsstil kan lura generna (Hälsa 5/2013) på sidorna 7–8 och svara därefter med
egna ord på svenska på frågorna a–e nedan. Svaren ska vara 10–50 ord långa. Skriv svaren
med tydlig handstil på konceptpapper (inte på samma papper som någon annan del av provet).
a) Vilka förändringar har konstaterats i fråga om förekomsten av typ 2-diabetes och av övervikt under de två senaste decennierna?
b) På vilket sätt kan våra gener jämföras med ett piano?
c) Hur påverkas olika människor av en fettrik kost?
d) Varför påstår Marju Orho-Melander att ”lagom är bäst” när det gäller kosten?
e) Varför förhåller sig Marju Orho-Melander skeptisk till gentester? (Två orsaker)
2
Ib Komplettering av dialog
Du har varit med om en olycka och måste vara borta från skolan ett par dagar. På hälsocentralen
träffar du av en slump din lärare. Komplettera dialogen med dina egna repliker på svenska så
att de bildar en klar och fungerande helhet tillsammans med de givna replikerna. Replikerna ska
vara 10–30 ord långa. Skriv dem med tydlig handstil på papper (inte på samma konceptpapper
som någon annan del av provet).
Ett samtal på hälsocentralen
Läraren:
Hej! Vad har hänt? Hur har du fått det där gipset?
Du: 1. Berätta om olyckan du varit med om och vilka skador du fick.
Läraren: Det var förskräckligt! Allt kan hända! Hur mår du nu då?
Du: 2. Svara och säg hur du klarar dig.
Läraren: Nåja, men lyckligtvis är ju det värsta förbi. När kan du återvända till skolan?
Du:
3. Berätta vad läkaren sagt och vad du själv tycker om det.
Läraren: Men du måste nog ännu vara väldigt försiktig. Det är inte bra att komma till skolan förrän du är helt återställd. Jag kan meddela dig dina hemuppgifter.
Du: 4. Tacka läraren och kommentera förslaget.
Läraren: Det är inget problem. Vi håller kontakt. Nu måste jag gå. Jag ska tillbaka till skolan. Hej då och sköt om dig!
Du: 5. Svara och be läraren skicka hälsningar till dina klasskamrater.
II PRODUKTIV LUCKUPPGIFT
Lös den produktiva luckuppgiften på sidorna 4–6 enligt anvisningarna.
3
III UPPSATS
Skriv en uppsats på 250–300 ord om ett av följande ämnen. En del av ämnena är fria, i andra
ska du använda bakgrundsmaterial enligt anvisningarna. Skriv uppsatsen med tydlig handstil
på konceptpapper (men inte på samma papper som någon annan del av provet). Färdiga rubriker och rubrikförslag är angivna med fet stil. Uppgifterna 1, 3, 5, 6 och 7 är materialbaserade.
1. På sidorna 9–10 finns en artikel om livsmedel som är tillåtna i en del länder men förbjudna
i andra och också något om orsakerna till det. Fundera utgående från artikeln på dina egna
matvanor. Skriv under någondera av rubrikerna:
Hälsosam och ohälsosam mat
ELLER
Borde jag ändra mina matvanor?
2. Hur mår finländarna idag? Du kan utnyttja informationen på sidan 11. Sätt egen rubrik.
3. Vad är det som gör läkaryrket så lockande? Diskutera frågan utgående från Anders Hedins
synpunkter i artikeln på sidan 12. Sätt egen rubrik.
4. En hobby som ger välbefinnande
Skriv om någon hobby och reflektera över hur hobbyn påverkar den fysiska och psykiska
hälsan.
5. Vad betyder bastun för finländarna? Använd fotografierna på omslaget. Sätt egen rubrik.
6. Det händer ibland att man någon gång under livet förlorar sin hälsa, en närstående människa, sitt hemland eller något annat värdefullt. Förlusten väcker sorg, men minnena av det
man förlorat kan också ge tröst. Analysera och tolka den ena dikten eller båda på sidorna
13–14. Väcker dikterna minnen hos dig? Sätt egen rubrik.
7. I Johanna Thydells roman I taket lyser stjärnorna (2003) har huvudpersonen Jenna Wilsons
mamma drabbats av en svår sjukdom. Hur kommer olika slags känslor till uttryck i romanutdraget på sidorna 15–16? Rubrikförslag:
Oro och tröst
Obs! Om inte annat anges är språket i texterna identiskt med språket i originalpublikationerna.
4
II PRODUKTIV LUCKUPPGIFT
Lös lucktestet med hjälp av stödorden i kanten. Om stödord saknas ska du själv hitta på ett eller flera ord eller en ordform som passar i sammanhanget. Skriv ner dina lösningar med tydlig
handstil på ett separat konceptpapper (inte på samma papper som någon annan del av provet). Skriv lösningarna under varandra och numrera dem på samma sätt som här.
Fruktan har många ansikten
Höga platser, mörker, storväxta främlingar väcker rädslor hos
många. Vissa saker är människor i alla __1__ rädda för. Men
1.ålder
en del rädslor är vanligare hos specifika grupper. Kvinnor är
ofta mer rädda för våld medan män ofta är rädda för döden och
impotens.
Den vanligaste rädslan bland ungdomar är att bli __2__ en-
2. lämna
sam, och när man är gammal ökar ofta rädslan för främlingar
och överfall. Barn, som har en livlig fantasi, och som ännu inte
__3__ vad som verkligen är farligt, kan därför vara rädda för
3. lära sig
allt möjligt. Bogyfobi, eller rädslan för __4__, är mycket all-
4. spöke
män hos barn, men har en tendens att försvinna i __5__ ålder.
5.
Många småbarn är mycket rädda för till exempel Mårran i
Mumin, och barn är i allmänhet rädda för mörker och för att
gå och lägga sig __6__ att en förälder tittat efter under sängen,
eftersom de inte med säkerhet vet att det inte finns något spöke
där.
6.
5
Men det finns __7__ saker än vanliga, förnuftiga vardagsrädslor. En fobi är en rädsla driven till __8__ spets, och det
7.allvarlig
8. p r o n.
finns många olika fobier. Monofobi, rädsla för ensamhet,
achluofobi, rädsla för mörker, ofidiofobi, rädsla för ormar och
arachnofobi, rädsla för spindlar, är några av __9__ vanligaste
9.vi
fobier.
__10__ i tiden kunde fobier rädda människan i farliga si-
10.
tuationer. Hur kunde man veta om spindeln var giftig eller
inte? Ormar kan bita och döda, så __11__ vet om inte den här
11. p r o n.
också gör det? Aviofobi, rädsla för att flyga, och bilfobi, rädsla
för bilar, hör till de lite nyare fobierna som uppkommit i och
12.
__12__ att tekniken __13__. De nyare rädslorna är mycket
13. utveckla
mindre __14__ än de klassiska fobierna, som till exempel
14. breda ut
spindelskräck, __15__ det bevisligen är farligare att åka bil än
15. k o n j.
att __16__ på en spindel.
16.
Fobier har ofta sin __17__ i traumatiska händelser, inte sällan i barndomen. Blir man __18__ av en hund kan man få en
17.
18. bita
akut hundskräck, och om man faller i vattnet på badstranden
och __19__ på att drunkna, kan man bli sjukligt rädd för vat-
19.
ten. Rädslor och fobier är __20__ att skämmas för, och många
20.
av oss går med __21__ fobier hela livet. Det är först när fo-
21.liten
bierna gör ett normalt liv omöjligt som man bör söka __22__,
22.
exempelvis om man stannar __23__ för att man möjligtvis kan
23.
se en fluga om man går ut.
6
Fobier går oftast att bota. __24__ metoden är att gå och
24. enkel (s u p e r l.)
prata med en läkare eller skolhälsovårdare som ger närmare
instruktioner om __25__ man ska hantera sina problem. Skräck
25.
och olika rädslor __26__ i massmedierna. Tidningarna viker
26.utnyttja
varje dag ut nya saker vi ska vara rädda för, som terrorism,
mord och olyckor, och skräckfilmerna __27__ hela tiden i po-
27.
pularitet.
Dagens barnfilmer har oftast åtminstone en skurk som är
så __28__ som möjligt, och datorspel som går ut på våld och
28.skrämma
brutalitet har blivit __29__ populärare under de senaste åren.
29.
Även ”pedagogiska” spel kan __30__ våld.
30.
Källa: Hufvudstadsbladet 30.11.2004 Anna af Hällström (bearb.)
7
TEXTFÖRSTÅELSEUPPGIFT I a
8
TEXT EVA OLSSON
Källa: Hälsa 5/2013
9
MATERIAL TILL UPPSATS 1
10
Källa: Hälsa 2/2014
11
MATERIAL TILL UPPSATS 2
THL: De äldre mår bättre än de
unga i Finland
Publicerad 21.11.2012
Finländarnas välmående och hälsa har förbättrats under de senaste
årtiondena. Enligt en färsk rapport från Institutet för hälsa och välfärd, THL, upplever finländarna att de är friskare än vid motsvarande
undersökning år 2000.
Enligt undersökningen har andelen folksjukdomar och långtidssjuka minskat. Andelen som behöver hjälp på grund av begränsningar i funktionsförmågan har också minskat.
Problem med blodtrycket, utmattningsdepression, skador på grund av
olyckor, rökning och alkohol har blivit sällsyntare, enligt rapporten.
Livskvaliteten och hälsan har förbättrats för personer i medelåldern och
för de äldre.
Finländska män använder mer alkohol än kvinnorna. Bland män i medel­
åldern använder en betydande del stora mängder alkohol. Alkoholbruket
bland kvinnor över 45 år har också ökat under de senaste tio åren.
Hälsoutvecklingen ligger i de ungas händer
Övervikt och diabetes är de största hälsoriskerna för den relativt välmående finländska befolkningen. Trots att övervikten inte blivit mer allmänt
förekommande, är den fortsättningsvis en stor hälsorisk. Av de finländska
kvinnorna är endast 30 procent och av männen 40 procent normalviktiga.
Enligt THL är det osäkert om den i stora drag positiva hälsoutvecklingen
kommer att fortsätta i framtiden.
Undersökningen visar att den äldre befolkningen mår bättre än den yngre
generationen. De positiva hälsoutsikterna för personer i åldersgruppen 3044 var inte lika framträdande som hos de äldre. Också symptom i rörelseorganen har ökat bland unga. Den finländska befolkningens matvanor har
dessutom blivit alltmer ohälsosamma och finländarna motionerar mindre
än tidigare.
Undersökningen baserar sig på ett urval av den vuxna befolkningen i
Finland. De undersökta personerna intervjuades både 2000 och 2011.
Dessutom beaktades en del som deltagit i de hälsoundersökningar som
gjordes 1978–1980.
Linn Karlsson
Källa: http://svenska.yle.fi/artikel/2012/11/21/thl-de-aldre-mar-battre-de-unga-i-finland,
hämtat 9.6.2014.
12
MATERIAL TILL UPPSATS 3
24-åriga Anders är
Dalarnas yngsta läkare
BORLÄNGE
Anders Hedin har länge satsat hårt för att nå sin dröm – att bli
läkare. Nu är han 24 år och har redan klarat av den 5 1/2 år långa
läkarutbildningen. När han fått sin läkarlegitimation vill han ut i
världen och hjälpa människor i nöd. Just nu så trivs han bra som
underläkare på Kvarnsvedens vårdcentral.
Anders Hedin tog studenten från Soltorgsgymnasiet för nästan 6
år sedan. Direkt efter sommaren så började han den 5 1/2 år långa
läkarutbildningen på Uppsala universitet. Nu är utbildningen klar
och Anders vikarierar som underläkare på Kvarnsvedens vård­
central. Där är det långa arbetspass som gäller.
– Jag jobbar 8–17.30 nästan varje dag, och jag trivs jättebra på
vårdcentralen. Alla här är otroligt proffsiga och duktiga så gör det
inget att jag jobbar så mycket. Jag har ändå mer fritid nu än vad jag
hade när jag gick i skolan.
Anders Hedin kan tänka sig att bo kvar i Borlänge i framtiden.
”När jag pluggade i Uppsala så såg jag aldrig en stjärnhimmel
så klar som den här i Dalarna. Det är sådana småsaker som
man inte klarar sig utan när man levt med dem hela sitt liv”,
förklarar den unga läkaren.
Fotograf: Cornelia Wahlberg
Fastän skoldagarna var långa och aldrig verkade ta slut så blev
Anders aldrig trött på att plugga under sin tid på universitetet.
– Jag tycker det är så himla roligt att lära mig saker. Medicin är ett
spännande ämne att studera, så det blev aldrig för mycket, snarare
tvärt om. Jag ville lära mig mer! berättar han.
Anders förklarar att han var en av de yngsta i klassen på universitetet. Han var bara 18 år, och de flesta av hans klasskamrater var
runt 23 år, eftersom det är svårt att komma in på utbildningen.
Av de få som var lite yngre i klassen så hade majoriteten sökt till
läkarutbildningen bara för att de hade tillräckligt bra betyg för att
komma in.
– Jag tror inte det håller i längden, man måste tycka något är roligt
för att hålla på med det i resten av sitt liv. Jag älskar att hjälpa folk
och om jag kan kombinera det med att forska kring virus och medicin så är jag helnöjd.
När man är färdig med läkarutbildningen så får man något som
kallas en läkarexamen, men för att bli legitimerad läkare krävs det
att man gör en allmäntjänstgöring (AT). AT-tjänsten varar i 18 eller 21 månader och består av ett visst antal månaders lära inom
medicin, kirurgi, psykiatri och på vårdcentral. Under denna tid så
har man en handledare som hjälper till ifall något skulle vara svårt.
– AT är lite learning by doing, man lär sig allra mest genom att
träffa patienter och få fastställa en diagnos själv utifrån sina egna
undersökningar. Därför är AT en väldigt viktig del i utbildningen,
förklarar Anders, som helst vill göra sin AT-tjänst i Falun.
När Anders har fått sin läkarlegitimation så vill han arbeta för
Läkare utan gränser.
– I alla fall ett litet tag, för då får man hjälpa människor på ett väldigt unikt sätt. Ute i världen finns många sjukdomar som vi inte har
här i Sverige så man lär sig otroligt mycket samtidigt som man gör
någonting viktigt för vår värld. Det är något jag tycker är viktigt,
att hjälpa andra. Det är därför jag vill bli läkare.
Signe Svorén [email protected]
Anders Hedin började
läkarutbildningen direkt efter
gymnasiet. Han var en av de
yngsta i klassen.
Fotograf: CW
ANDERS TIPSAR DEM SOM VILL BLI
LÄKARE
Namn: Anders Hedin
Ålder: 24
Gör: Underläkare på Kvarnsvedens
vårdcentral i Borlänge
Fritid: Måla, läsa, promenera, åka skidor
och resa.
Familj: Mamma, pappa, systern Anna
och mormor Inger.
Tips för andra som vill bli läkare: Det är
svårt att komma in på läkarutbildningen
så börja fokusera tidigt i livet. Satsa
på skolan och gör högskoleprovet flera
gånger. När man väl kommit in så är det
viktigt att våga fråga om det är något
man inte förstår, annars lär man sig
ingenting.
Källa: http://www.dt.se/ung/
1.5622972-24-ariga-anders-ar-dalarnas-yngsta-lakare,
hämtat 23.4.2014.
13
MATERIAL TILL UPPSATS 6
Följer du mig
Följer du mig när jag blir rädd
för att bli ensam?
Följer du mig när ett mörker
om utifrån
eller från något inom mig mitt på dagen
faller över mig
och lämnar mig synskadad, genomfryst?
Jag är van vid din värme, vi växlade den
länge, länge.
Följer du mig när jag eller du
ej mera syns
i våra gamla, slitna rum, utan stiger ut
till en ren morgon
med en mild vind, årens dröjande sång
över gräset?
Bo Carpelan, Mot natten (2010)
14
MATERIAL TILL UPPSATS 6
Åren
Åren, när de är över.
Hur så över?
När knän sprang gator,
kroppen växte,
väntan som gick över.
Barnen lärde sig gå
med oss.
Bort från oss.
Somrar, dagar
så höga, som speglar
i våra fönster.
När allt är över,
minns ni oss?
Åren vi inte kunde
ta farväl av,
och inte av er.
Bo Carpelan, Mot natten (2010)
15
MATERIAL TILL UPPSATS 7
16
Källa: Johanna Thydell, I taket lyser stjärnorna, 2003
17
14
18
POÄNGSÄTTNINGEN AV PROVET
Uppgift
Antal
Poäng-
Koefficient* Max.
Kolumn på
deluppgifter sättning
bedömnings
blanketten
Ia
5 x
5–0 p.
x 2
50 p.
1
Ib
1 x
10–0 p.
x 3
30 p.
2
II
30 x
1–0 p.
x 1
30 p.
3
99 p.
7
III
Tot. 209 p.
* Viktningen görs av nämnden.
OBS!
Läraren antecknar på bedömningsblanketten det oviktade poängtalet för varje del. Noggrannare instruktioner för poängsättningen
och bedömningen ingår i anvisningarna för provet i svenska som
andraspråk.
Foto: Museiverket, Helsingfors
Foto: Marketta Forsell