Hur känns ångest?
Ångest
En ångestreaktion har fyra delar.
 Känslan av ångest.
Lätt oro till panik
 Kroppsliga symptom.
Hjärtklappning, svettning, magbesvär osv
 Speciella tankar som följer med ångesten.
 Yttre beteende en människa visar i en ångestsituation.
Panikångest/Ångestattacker
 När ångesten kommer plötsligt och intensivt.
 Drabbas man av panikångest blir man oftast rädd för den
situation som utlöser ångesten.
 Man förändrar sitt beteende: man vågar inte åka buss på
grund av rädsla att drabbas av panik.
 Paniksyndrom är när man har plötsliga och återkommande
panikattacker utan någon anledning.
Råd till personer med panikattacker
 Informera dig om begreppet paniksyndrom.
 Ge dina attacker ett namn.
 För bok över dina attacker och försök förutsäga dem.
 Lär dig att medvetet framkalla panikattacker.
 Lär dig snabbt slappna av.
 Utvidga ditt revir.
 6 procent av befolkningen drabbas av panikångest/ångestattacker
 Många barn drabbas redan före tio års ålder
 Insjuknandet är mellan 15 och 20 år
 Det visar sig att i de flesta fall har paniksyndromet gått direkt i arv
från barnets mor eller far
Fobier
 Ordet fobi kommer från grekiskans phobos som betyder skräck
 En fobi definieras som en obefogad
stark rädsla för en situation, aktivitet
eller sak.
Det finns tre olika typer av fobier
Enkla fobier: Föremål för rädsla: spindlar, ormar, hundar,
katter, getingar, osv.
Social fobi: (Situationer) Rädsla för att tala inför publik, träffa
nya människor eller andra sociala situationer.
Agorafobi: (platser) – handlar om rädsla för att vistas på
platser där det skulle vara svårt att fly eller snabbt kunna få
hjälp vid en hastigt påkommande ångestattack. Hissar,
bussar, klassrum, torg, osv.
Ailurofobi - katter
Akarofobi - insekter
Akrofobi - höjder
Algofobi - smärta
Androfobi - Män
Grafofobi - skriva, skrivning
Gymnofobi - nakenhet
Gynofobi - kvinnor
Harpaxofobi - rånare
Hedonofobi -nöje
Hematofobi - blod, blöda
 Tvångstankar är tankar, fantasier, impulser eller oro, som återkommer
och uppfattas som påträngande, störande, och ibland helt
outhärdliga.
 Vanliga tvångsritualer: kontrollera att spisplattor är avstängda eller att
ytterdörren är låst, tvätta händerna eller duscha extremt ofta, sortera
saker enligt vissa mönster, upprepa vissa rörelser, göra saker om och
om igen tills det känns ”rätt”.
 Tvångssyndrom: om flera tvångssymtom förekommer samtidigt.
För att man ska uppfylla diagnosen tvångssyndrom ska tvångstankarna
och/eller handlingarna uppta minst en timma per dag, upplevas som
väldigt påfrestande eller göra att man fungerar sämre i vardagslivet.
Olika sätt att se på ångestattacker, fobier och
tvångshandlingar
Det beteendeperspektivet:
 Symtomen orsakade av felaktig inlärning. Vissa personer lär sig att
kontrollera sin ångest genom tvångshandlingar eller ritualer.
Ångesten minskar. Beteendet blir självförstärkande.
Det psykodynamiska perspektivet:
 Omedvetna konflikter som dyker upp. Försvarsmekanismerna
misslyckas.
Olika sätt att se på ångestattacker, fobier och
tvångshandlingar
Det biologiska perspektivet:
 Arv.
 Obalans i hjärnans signalsystem.
Det kognitiva perspektivet:
 Symtomen orsakade av ett visst sätt att tänka.
 Yttre faktorer som till exempel stress kan utlösa eller
förvärra tvångssyndromet.
Beteendeterapi
Desensibilisering
 Patienten lär sig avslappning.
 Patienten föreställer sig en lätt form av den farliga situationen.
 Patienten tänker på något farligare, osv.
 Patienten möter de verkliga situationerna.
Exponering in vivo
 Patienten möter de verkliga situationerna från början
tillsammans med terapeuten.
Flooding (översvämning)
 Psykologen och patienten går direkt på den allra mest
ångestframkallande situationen.
Exponering med responsprevention (mot tvångssyndrom)
 Först exponerar man patienten för den situation som brukar
utlösa tvångsbeteendet och därefter hindrar henne från att
genomföra sina vanliga ångestlindrande ritualer.
Kognitiv beteendeterapi KBT
 Beteendeterapi med kognitivt inslag.
 Används mot paniksyndrom. en benägenhet att få
panikattacker.
KBTs förklaring till panikattacker
 Patienten först känner vissa kroppsliga symtom, t.ex.
hjärtklappning.
 Patienten gör en katastroftolkning av symtomen.
 Tolkningen leder till rädsla.
 Symtomen förvärras.
 En verklig panikattack kommer.
KBT: Metod
 Patienten framkallar hjärtklappning genom hyperventilation.
 Patienten vet att det är han som framkallat hjärtklappning.
 Möjligheten till andra tolkningar ges.
 Patienten berättar hur mycket ångest han/hon känner på en skala 1-
10 (1- 100). Utgångspunkt för en diskussion.