1. No category

EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB
INVIGNING AV
VÄG 870
ANNA OLSSON: Det är inte helt enkelt
att veta vad man vill här i livet .
GÄSTKRÖNIKÖR SID 13
VIMMEL SID 15
Nr 4
SEPTEMBER
2015
Nytt besked för Östra Malmberget
En ny deformationsprognos från LKAB visar att
delar av Östra Malmberget kommer att beröras
av deformationer. Det innebär att försäljning och
flytt kan behöva ske för vissa fastigheter åren
2018-2019, trots att LKAB tidigare uppgett att de
inte ska beröras. NYHETER SID 4
MALMBANAN
Elektrifieringen firade 100 år
Hundra år har gått sedan en statligt ägd järnväg elektrifierades för första gången. Det var värt att fira tyckte
Trafikverket NYHETER SID 10.
Järnvägen går mellan Kiruna och Narvik och kallades Riksgränsbanan. Lyckat år för pilgrimsfalkarna
Projekt Pilgrimsfalk i Norrbotten har haft ett mycket lyckat
år. Hela 120 ungar föddes vid 45
häckningar i länet. Inom LKAB:s
gruvområden föddes totalt tre.
– Det här är mycket glädjande,
säger Berth-Ove Lindström, vice
ordförande i Norrbottens Ornitologiska förening.
NYHETER SID 11
FOTO: KAJSA LINDMARK
125
år av engagemang,
nytänkande och
ansvar.
Utsikten är det hon gillar mest
I somras tog Britt-Louise Larsson sitt pick och pack och flyttade från Gruvfogdegatan till en
nybyggd lägenhet på Terrassen i
Kiruna.
– På morgonen sitter jag och
myser på balkongen. Man ser
hur långt som helst. Jag har
förmodligen stans bästa utsikt,
säger hon.
NYHETER SID 5
2
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
LEDARE
16
lägenheter byggs på
Jägarskoleområdet i
Kiruna.
3
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
32,5
tons axellast på malmtågen mellan Vitåfors och
Luleå testas nu.
LKAB har drabbats av låga malmpriser men det påverkar
alla bolag men i grunden är både Vattenfall och LKAB
starka bolag, NÄRINGSMINISTER MIKAEL DAMBERG TILL DAGENS NYHETER ANGÅENDE ATT
STATSKASSAN FÅR LÄGRE TILLSKOTT FRÅN BOLAG SOM LKAB OCH VATTENFALL.
Framgång uppnår vi bara tillsammans
N
u har jag jobbat min första månad som vd på LKAB. Det är
mycket att ta in, och många personer att träffa. Det är roligt, intressant och ansvarsfullt. Bolaget är stort,
verksamheterna många och komplexa, vi
verkar på flera orter. Jag har hittills sett
ett stort engagemang, en vilja att förändra och en djupnande insikt om det läge
som LKAB befinner sig i.
Råvarubranschen är till sin natur cyklisk.
De goda perioderna går över i sämre tider,
för att sedan vända uppåt igen. Detta är
något naturligt och ett förhållande som
alla bolag i industrin måste förhålla sig
till. LKAB har gjort det framgångsrikt i 125
år. Det har dock lyckats tack vare medvetna beslut och aktiva ledningar som vidtagit åtgärder för att motverka och hantera
lågkonjunkturerna. Det är det vi ska göra
nu.
Många effektiviseringar och besparingar
har redan vidtagits, och jag kommer att
följa resultaten av dem noggrant. Vi mås-
te fortsätta gneta och spara, mycket återstår att göra. För det är bara ett lönsamt
och konkurrenskraftigt LKAB som kan ta
det ansvar som vi känner och många förväntar sig av oss.
Jag vill i första hand jobba med alternativ
ett och två, det är de fokus vi måste ha
långsiktigt för att säkra LKAB:s framtid.
Om vi lyckas kan vi förhoppningsvis undvika det tredje alternativet, men det kommer att kräva mycket av oss alla, både
av oss som jobbar på LKAB men också
av våra samarbetspartners i samhällena.
Det är bara tillsammans vi kan vända utmaningar och problem till lösningar och
fortsatt framgång. Men vi måste också,
med tanke på hur järnmalmsmarknaden
utvecklas, vara mentalt förberedda på att
alla alternativ kan bli nödvändiga.
Generellt finns det tre vägar att gå för
att bolag av LKAB:s typ när lönsamheten sviktar:
• Öka volymerna. Genom att producera
mer kan de fasta kostnaderna slås ut på
ett större antal ton. Därmed sänks produktionskostnaden per ton och konkurrenskraften ökar.
• Skära i verksamheten. En kortsiktig lösning som ändå kan ge viktiga snabba besparingar.
Lastning i Narvik. Till höger Frank Hojem, kommunikationsdirektör, LKAB.
Hur går det för LKAB?
PETER SCHMID, marknadsdirektör, LKAB:
Det är fortsatt dramatiskt på järnmalmsmarknaden. Den globala stålproduktionen kommer att falla under 2015 och sedan ytterligare
under 2016. Tillväxtutsikterna i Kina revideras nedåt och osäkerheten i Mellanöstern
består. Under hösten kommer ytterligare volymer av järnmalm från Australien och
Brasilien ut på marknaden. Järnmalmspriset framöver är svårbedömt. Ingenting
talar för en positiv rekyl utan snarare tvärtom.
I det aktuella marknadsläget är det oerhört viktigt att LKAB säkerställer att kunderna är nöjda genom att hålla en jämn och hög kvalitet samt hög leveranssäkerhet.
ARBETSMILJÖ
Antal olycksfall med frånvaro
■ 2014 ■ 2015
12
10
8
6
4
LEVERANSER
Miljoner ton
17,2
Ack
2014
26
15,8
Ack
2015
Totalt
2014
dec
KVALITET K-värde för leveranser.
Ack 2015: 90,6%. Ack 2014: 85,3%.
90,6%
Mejla oss!
[email protected]
ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Åsa Haapasaari, Tina Benson,
Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna
KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION YOURS: [email protected] TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA 20 000 exemplar MILJÖMÄRKT
Senaste nytt hittar du på www.lkab.com
nov
okt
sep
aug
juli
juni
maj
apr
mars
0
feb
2
jan
Marina Hellsten, sektionschef,
LKAB Minerals
Det är svårt att förbli opåverkade i
dagens globala politiska och ekonomiska situation. Ett tydligt exempel
är Ukrainakrisen och dess följdeffekter som tillsammans med ett kraftigt
fallande oljepris förklarar den senaste
ryska rubelkraschen. Som en följd
av valutafallet framträder konkurrenterna i Ryssland och Ukraina mer
aggressivt än tidigare i sin strävan att
omvandla sina produkter till en stabil
valuta.
Med fortsatt fokus på att erbjuda
kunderna mervärde kombinerat med
vår styrka av att vara en stabil, pålitlig leverantör med god ekonomi och
magnetitresurser kvarstår vi som en
uppskattad affärspartner.
Trots att några projekt inom offshore är framflyttade som en följd av
ett lågt oljepris fortsätter vi med våra
övriga byggprojekt enligt plan och tror
starkt på nya och innovativa användningsområden inom byggsektorn.
Även inom området gasrörledningar
under vatten (pipecoating) ser vi fortsatt god potential för nya leveranser.
Peab har fått uppdraget att
bygga Kirunas nya stadshus. LKAB
är beställare och kontraktssumman uppgår till 470 miljoner kronor.​
KIRUNA.
David Pettersson,marknadschef
LKAB Wassara
Även om gruvindustrin befinner sig i
en lågkonjunktur så har LKAB Wassara under det senaste året etablerat
sig i två nya gruvor i Chile. Senare i år
kommer vi att påbörja ett större projekt i en koppargruva i Zambia.
I Europa är LKAB Wassara väl etablerat hos de större internationella
grundläggningsföretagen där vi har
sett ett växande intresse inom geoenergiborrhål. Lyckade dammprojekt
har genomförts i Spanien, Polen och
Turkiet. Den nordiska marknaden står
inför fortsatta utmaningar delvis beroende på försenade politiska beslut
gällande de större infrastrukturprojekten Slussen, Förbifart Stockholm,
Västlänken och Ostlänken.
I Nordamerika används LKAB
Wassaras borrteknik huvudsakligen
i dammrehabiliteringsprojekt. Årets
försäljning började trögt på grund
av en kraftigt försenad byggprojektsäsong i kombination med en ansträngd gruvmarknad och pressade
olje- och gaspriser.
Peab bygger
Kirunas nya
stadshus
historia som är stark och som präglas av
en genuin stolthet och en stark framåtanda. Det är också den framåtandan som ska
bygga för framtiden. Jag ser fram emot att
möta våra utmaningar tillsammans med er.
Jan Moström
vd, LKAB
Peter Söderman, vd, LKAB Berg
& Betong
Inom LKAB Berg & Betong ligger
fokus på kostnadseffektivitet, främst
genom att optimera nyttjandet av
våra anläggningsresurser. Det sker i
ett nära samarbete med våra interna
kunder inom LKAB. Vi har även ökat
våra leveranser till externa anläggningsprojekt och entreprenader i
regionen. Arbetet med idrifttagandet
av de nya dagbrotten i Svappavaaraområdet är också inne i ett aktivt
skede.
Produktionen hos LKAB Kimit
går enligt plan, liksom arbetet med
investeringar inför den kommande
produktionsökningen då dagbrottsgruvorna startar i Svappavaara. Produktionen av sprängmedel kommer
att öka från 20 000 ton till 40 000
ton.
LKAB Mekaniska driver sedan ett
år tillbaka ett leanprojekt som gett
bra resultat i verksamheten, både visuellt och resultatmässigt.
SKISS: HENNING LARSEN ARCHITECTS
LKAB och Malmfälten har en gemensam
• Effektivisera befintliga anläggningar,
processer och arbetsmetoder. Genom att
hitta nya smarta lösningar och utveckla
de befintliga kan produktionen bli effektivare både ekonomiskt och kapacitetsmässigt.
Marknadskommentarer LKAB :
Föremål och byggdelar från nuvarande stadshus ska återanvändas.
Bland annat ska klocktornet placeras
framför det nya stadshuset.
FOTO: FREDRIC ALM
LKAB rustar för
pressade priser
​LKAB. Dramatiken på järnmalmsmarknaden håller i sig. Det låga järnmalmspriset och lägre leveranser pressar
LKAB:s lönsamhet. Samtidigt har bolagets arbete med att minska kostnaderna gett positiv effekt.
– Ett omfattande arbete för kostnadssänkning pågår och vi håller på att ställa om organisationen. Av den tidigare
kommunicerade besparingen på 700
miljoner kronor har vi hittills lyckats
spara 380 miljoner kronor. Alla insatser
är betydelsefulla, säger Frank Hojem,
kommunikationsdirektör på LKAB.
När LKAB presenterade resultaten för
andra kvartalet i år uppgick rörelseresultatet till minus 228 miljoner kronor, motsvarande 417 miljoner kronor
för samma period året innan. Världens
stora järnmalmsproducenter fortsätter
att öka sina produktionsvolymer trots
ett överutbud på järnmalm. Efterfrågan på LKAB:s järnmalmsprodukter är
dock fortsatt stabil och pelletspremien
är i nivå med föregående år. Det gynnar
LKAB som har en pelletsandel på 84 procent, jämfört med förra året som var 83
procent för kvartalet.
– Vi rustar oss för att klara pressade
järnmalmspriser under de kommande
åren. Arbetet med att minska kostnaderna utan att tumma på säkerheten
och produktkvaliteten ska fortsätta, det
är så vi blir konkurrenskraftiga, säger
Frank Hojem.
Leveranserna uppgår till 5,3 jämfört
med förra året som var 6,0 miljoner
ton för andra kvartalet. Utöver rågodsbristen påverkades leveranserna av ett
förlängt underhållstopp i Narviks hamn
samt förskjutning av leveranser till
kunder i Mellanöstern- och Nordafrika.
JOHANNA FOGMAN
Arbetet påbörjas i september 2015
och stadshuset beräknas vara klart i
april 2018. Arkitekt till projektet är
Henning Larsen Architects.
– Stadshuset är en viktig pusselbit
och markerar startskottet för utvecklingen av Kirunas nya centrum.
LKAB:s fortsatta gruvdrift och tillväxt är beroende av att vi får igång
byggnationerna för att säkra tidplanerna, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingarna,
LKAB.
Kontraktssumman med Peab på
470 miljoner kronor avser själva
byggnationen och är en del av den
totala kostnaden för hela stadshusprojektet. Nu återstår upphandlingar av teknik och installationer som
bland annat el, vvs och klimatstyrning.
Projektet är ett samarbete mellan LKAB och Kiruna kommun som
enligt avtal kommit överens om att
LKAB ska finansiera och uppföra det
nya stadshuset. Byggnaden ska motsvara samma storlek, funktion och
kvalitet som det nuvarande stadshuset.
ERIKA LINDBLAD
När är det dags att sälja och flytta?
I april kom LKAB och Kiruna
kommun överens om tidplaner för
när LKAB avser att köpa fastigheter
i det område som påverkas av huvudnivån KUJ 1 365.
​KIRUNA.
Överenskommelsen gäller också hur
länge det går att bo kvar eller ha sin
verksamhet i lokalerna innan flytt
måste ske. En folder med kartor har
skickats hem till alla som bor eller
har sin verksamhet i det område som
berörs av gruvbrytningen i Kiruna,
och som tidplanerna är riktade till.
Detta för att informera om när LKAB
vill köpa fastigheter och hur länge
det går att bo kvar eller fortsätta sin
verksamhet inom olika områden
efter att huset är sålt till LKAB. De
hushåll som inte fått foldern är inte
påverkade av samhällsomvandlingen
enligt dagens prognoser.
Vill du ändå ta del av informationen?
Kartorna hittar du på LKAB:s webb
www.lkab.com.
ERIKA LINDBLAD
4
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
5
1 700
Stadshuset är en viktig pusselbit och markerar startskottet för utvecklingen
av Kirunas nya centrum. LKAB:s fortsatta gruvdrift och tillväxt är beroende
av att vi får igång byggnationerna för att säkra tidplanerna, STEFAN HÄMÄLÄINEN, LKAB:S
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
NYHETER
Tipsa oss!
Hör av dig med nyhetstips till
[email protected]
eller 0771-76 00 00
ton väger den nya skeppslastaren
i Narviks hamn.
DIREKTÖR FÖR SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I ETT PRESSMEDDELANDE OM ATT DET BLIR PEAB SOM BYGGER KIRUNAS NYA STADSHUS.
MA LMB ERGET
Välkommaskolan
Byggbara områden
1
Byggda områden
LKAB
2
2014–2024
3
2016–2026
4
2022–2032
Luleå
brytningsområden
JER
FAMILYTTAR
L
SOM FEL 5:
D
Staket
Påverkat område
Staket
Fabian-
100-metersgräns
201
9
Påverkat område
MELLANOM RÅDET
Etapper för avveckling
2012–2022
Kaptensgropen
Malmberget
1
uise
o
L
t
t
i
r
B
Larssunoan
gropen
Påverkat område
1
2
4
Byggda områden
Övriga
Folkets hus
3
Kyrkan
Dagens
brytningsområden
MALMBERGET
Dagens
Kiruna
Granbacka
30 lgh
Tallbacka/
Myråsen
50 småhus
100-metersgräns
Begravningsplats
Bäckåsen
28 lgh
(8 hus flyttades från
Norrbottensvägen)
Laestadiusparken
Kv. Enen
26 lgh
ELEVHEMSOMRÅDET
Nuolajärvi
ÖSTRA
OMRÅDET
Forsheden
43 lgh
Vassaraträsket
Kiruna
Gråtruten
16 lgh
Staket
i Kir
Kvannevägen
15 småhus
GÄLLIVARE
Dagens
brytningsområden
KILEN
Påverkat område
Malmberget
Luleå
ORMKULLEN
MALMSTA
Söderbergskullar
50 småhus
2017
100-metersgräns
Britten brukar mysa på balkongen och njuta av utsikten på morgnarna. Va s
500 m
Nya Malmstaskolan
saraälv
en
200 m
"Det är lugnt och skönt här"
TT Nyhetsbyrån
TT Nyhetsbyrån
FOTO: TT NYHETSBYRÅ
Östra Malmberget berörs
av samhällsomvandlingen
En ny deformationsprognos från LKAB visar
att delar av Östra Malmberget kommer att beröras av
deformationer. Det innebär
att försäljning och flytt kan
behöva ske för vissa fastigheter åren 2018-2019, trots
att LKAB tidigare uppgett att
de inte ska beröras.
MALMBERGET.
I november 2014 meddelade
LKAB om markdeformationer
i delar av Östra Malmberget.
Ett omfattande mätningsarbete startade, och LKAB kan
nu se att deformationerna
har fortsatt påverka marken.
Området som berörs ligger
mellan den så kallade Fabiangropen och den naturliga
krosszon som finns i marken intill Linnévägen. Därför
kommer LKAB att köpa och
avveckla de hus som enligt
prognosen kommer att beröras. Det rör sig om mellan 100
och 160 fastigheter, beroende
på om en 100-metersgräns
från miljövillkoret för markdeformationer ska tillämpas
eller inte, en fråga som LKAB
överklagat.
– Enligt våra beräkningar
och branschens erfarenhet
från markdeformationer or-
sakade av gruvor kunde vi
inte se att marken skulle påverkas på det här sättet. Det
har visat sig att brytningen
av Fabianmalmen ändå påverkar det här området, säger
Stefan Hämäläinen, direktör
för samhällsomvandlingar på
LKAB.
Rörelserna är inte så stora
och av en sån typ att de innebär någon risk att vistas i området. Enklast kan man beskriva
det som att marken långsamt
glider i sidled, det finns alltså
inga utbrutna hålrum som kan
sjunka ihop. Det pågår ingen
brytning av malm under områden där människor bor eller
vistas.
– LKAB ska göra allt vi kan
för att skapa en trygg samhällsomvandling för de som
är berörda. Vi ska tillsammans med kommunen ta
ansvar för det nya läget och
arbeta för att det ska finnas bostäder att flytta till. Vi
kommer att kontakta de som
bor i hushåll som berörs och
i detalj beskriva hur den här
processen ska gå till, säger
Stefan Hämäläinen.
Deformationsprognoser
LKAB upprättar prognoser
över beräknade markdeformationer som orsakas av
gruvbrytningen. Prognoserna
är LKAB:s bästa bedömning
utifrån nuläge som grundas
på malmfyndigheternas
storlek och form, aktuell plan
för att bryta malmen samt
mätningar och beräkningar
av de markrörelser som
brytningen orsakar.
ERIKA LINDBLAD
Samhällsomvandling: Frågor och svar
Vad innebär detta?
– Det innebär att LKAB
kommer att köpa och avveckla de hus som hamnar
inom miljövillkorsgränsen.
Det leder till att försäljning
och flytt kan bli aktuellt för
flera fastigheter med målet
att vara klart 2018 – 2019.
Hur många hus berörs?
– Inom påverkansområdet
för 2019 finns 98 fastigheter.
Eventuellt nya miljövillkor
skulle innebära att ytterligare 66 fastigheter berörs.
Varför har ni inte sett detta
tidigare?
– Vi har undersökt kross-
zonen vid Linnévägen med
alla metoder som funnits
tillgängliga och vi har
installerat mätplintar i hela
området, men det är just
resultat över tid som har
gett oss ny information. I
november 2014 meddelade
LKAB att man såg tendenser
till markpåverkan, men då
fanns inte tillräckligt med
mätresultat för att vara
säkra.
Det står att försäljning
och flytt ska ske redan
2018-2019. Kan man bo
kvar efter det?
– Försäljning kan ske
tidigare än 2018-2019, fram
till 2019 måste området
vara tömt enligt dagens
prognoser. Om bostäder i
undantagsfall ska finnas
kvar under en övergångstid måste det godkännas
av länsstyrelsen som är
tillsynsmyndighet.
Hur kommer LKAB att ersätta de som måste sälja
sina hus?
– LKAB ska framöver
erbjuda två alternativ till
fastighetsägare som säljer
sitt hus till LKAB. Antingen
får de en ersättning i form
av en fastighet eller i form
av en ekonomisk ersättning.
Kommer deformationerna
att fortsätta?
– Det område som ligger
väster om krosszonen kommer fortsätta deformeras,
men vi har inga indikationer på att området öster
om krosszonen påverkas så
att ytterligare fastigheter
berörs.
Hur stort område har ni
uppmätt markrörelser i?
– Den största töjningen är
uppmätt runt Linnévägen
och är troligen en konsekvens av den naturliga
krosszonen i kombination
med gruvverksamheten. Det
finns även rörelser väster
om Linnévägen, mot Fabiangropen, men där är töjningen av marken liten.
Om man har sin fastighet utanför ”gränsen”, får
man ändå sälja sitt hus till
LKAB?
– Enligt samarbetsavtalet
som LKAB har tillsammans
med Gällivare kommun
köper LKAB hus utanför
de påverkade områdena i
ett senare skede. Vi måste
nu prioritera att köpa och
avveckla de fastigheter som
berörs före 2019. Eventuellt nya miljövillkor skulle
innebära att ytterligare 66
fastigheter berörs.
I somras tog Britt-Louise
Larsson sitt pick och pack och
flyttade från Gruvfogdegatan
till en nybyggd lägenhet på Terrassen. Utsikten är det hon gillar
mest med den nya lägenheten.
– På morgonen sitter jag och
myser på balkongen. Man ser hur
långt som helst. Jag har förmodligen stans bästa utsikt, säger
Britt-Louise Larsson.
KIRUNA.
Britt-Louise, eller Britten som
de flesta kallar henne, hade bott
många år i sin lägenhet på Gruvfogdeområdet. Hon hade satsat
egna pengar på lägenheten, gjort
den fin och hon trivdes bra. Men
hon visste att hon snart skulle behöva flytta. Långsamt närmar sig
nämligen dagen då gruvbrytningen leder till att det inte längre går
att bo i Brittens gamla bostadsområde.
– Jag hade många funderingar
kring var jag skulle bo och hur jag
skulle ha råd med hyran som nybliven pensionär. Jag ville inte flytta
till något som var sämre än det jag
hade, säger Britt-Louise Larsson.
När hon hade varit på visning av de
nybyggda lägenheterna på Terrassgatan funderade hon ett tag. Sedan
ringde hon LKAB Fastigheter.
– Jag frågade Petter Kero som är
bostadsförmedlare om jag kunde få
visningslägenheten. Den var så fin,
säger hon.
I juli flyttade hon in i sin nya lägenhet. Hon har fått det extrarum
hon önskade, precis som på Gruvfogdegatan. Där kan hon ha sina
verktyg och maskiner till silversmidet framme.
Eftersom Britten är en av de som
flyttar på grund av gruvbrytningen
får hon trappning på sin hyra i fem
år. Det första året betalar hon 25
procent mindre än den egentliga
hyreskostnaden, andra året 20 procent mindre. Efter fem år betalar
hon full hyreskostnad.
Kontakten med LKAB Fastigheter
har fungerat bra.
– Det enda jag irriterar mig på nu
är de småfel och brister som finns i
den nya lägenheten. Det måste de
fixa, säger hon.
Förutom småskavankerna som
ska ordnas i lägenheten tycker Britten att den är jättefin.
– Jag kan sakna utrymmena i den
gamla lägenheten. Men här är det
lugnt och skönt. Det är ingen trafik
som dånar förbi sovrumsfönstret
och det är mycket renare. Jag kan
sitta ute på balkongen och det är
rent, säger Britt-Louise Larsson.
Nu ska hon bara få i ordning sitt
extrarum så hon kan återuppta sitt
silversmide efter flytten.
Miljön utomhus
blir trevligare
KIRUNA. Under sommaren och hösten ge-
FOTO: ÅSA HAAPASAARI
ÅSA HAPASAARI
Terassen
Genomförda förändringar:
• Ny fasadbelysning vid handikappingången
• Bättre belyst väg och stig ovanför husen
• Nyasfalterad uppfart och parkeringsdäck
nomför LKAB Fastigheter förbättringar
vid de äldre husen på Terrassgatan.
– Vi vill öka trivseln på området, säger
Evert Skillerstedt, byggledare på LKAB
Fastigheter.
• Nya sittmöbler vid ute platserna
På varsin sida om de två nybyggda
hyreshusen på Terrassgatan står tre
hyreshus som byggdes på 60-talet.
Utomhusmiljöerna vid de tre äldre
husen var slitna.
– Nu har de äldre husen fått nya
uteplatser och uppfarterna är nyasfalterade, säger Fredrik Bergström,
fastighetschef på LKAB Fastigheter.
– Med förändringarna vill vi att
hela området ska harmonisera.
Fler förändringar är på gång under
senhösten och vintern, säger Evert
Skillerstedt.
Planerade förändringar:
• Plantering av träd och buskar
• Snygga uppsamlingsplat-
ser för sopkärl
Nya bentonitanläggningen i drift.
FOTO: KAJSA LINDMARK
Bentonitanläggning
i Luleå redo för start
En nybyggd bentonitanläggning i
närheten av LKAB:s malmhamn är under
uppstart. Anläggningen i Sandskär har
nyligen tagit emot den första lasten råbentonit.
– Om allt går som det ska är vi i drift i
mitten på oktober i år, säger Kristina Nordhamn, projektchef på LKAB.
LULEÅ.
Bentonit är ett mineral som används i
LKAB:s tillverkning av järnmalmspellets. Den gamla anläggningen på Svartön
sjunger på sista versen och det är svårt att
hitta reservdelar för att hålla igång processen. Den nya består av ett rågodslager,
en malningslinje, två silos för färdiga produkter och en utlastningsstation för färdigmald bentonit till järnvägsvagn eller
lastbil.
Anläggningen är placerad intill LKAB:s
malmhamn och processen kommer att
styras från samma kontrollrum som malmhamnen.
– Den nya anläggningen blir en stor
förändring för oss. Den har bland annat
ett modernt styrsystem som gör det möjligt att övervaka och styra processen på
ett helt annat sätt än tidigare, säger Peter
Erkki, tf sektionschef för LKAB:s malmhamn och bentonitanläggning i Luleå.
Personalen får även en bättre arbetsmiljö. Till exempel har dammutsugning
installerats på flera punkter och värmeslingor har lagts i golvet för att förhindra
vatten- och isbildning där tågen lastas.
Investeringen har kostat 440 miljoner
kronor och anläggningen kommer att
lämnas över till drift den 15 oktober förutsatt att uppstarten går som planerat.
KAJSA LINDMARK
FOTO: ÅSA HAAPASAARI
Underlaget för förändringarna är en
hyresgästenkät som de boende fyllde i
våren 2015. I samma veva som hyresgästerna kom med synpunkter och önskemål hade LKAB Fastigheter en egen
inventering av området.
– Hyresgästenkäten och inventeringen stämde väl överens. Vi plockade ut
det viktigaste och satsade på det, säger
Fredrik Bergström.
ÅSA HAAPASAARI
• Belysning av befintliga träd
• Ny entrébelysning
• Målning av ingång och garageportar
• Tillfälliga motorvärmar-
stolpar som hyrs ut under vintern
• Ny uppställningsplats för husvagnar och släp
Peter Erkki, tf sektionschef malmhamn och
bentonitanläggning. FOTO: KAJSA LINDMARK
6
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
7
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
Tyngre malmtåg
ger ökad kapacitet
LKAB. I samarbete med Trafikverket inleder LKAB nu ett försök
med att köra tyngre malmtåg
på Malmbanan. Sträckan Vitåfors-Luleå är den första banan
i Europa som kommer att trafikeras av tåg med 32,5 tons axellast.
Daniel Sonntag, vinnare av Dundret Extreme Mudrace FOTO: DANIEL OLAUSSON, MEDIA TALES
Hundratal
sprang
Krigsmuseet flyttar
hinderbana
in i nybyggda lokaler
Projektet kommer att pågå under
ett år och innefattar ett tåg om
dagen. Transportstyrelsen har
gett tillstånd att öka axellasten
i befintliga malmvagnar, från
dagens 30 ton till 32,5 ton. Det
motsvarar cirka tio procents
kapacitetshöjning för malmtågen. Tyngre malmtåg innebär
ökad kapacitet men också ökad
belastning på banan.
– I dag är kapaciteten på ba-
nan mer eller mindre utnyttjad till max, vilket kan ge begränsningar i vår produktion.
Om försöket faller väl ut kan vi
göra 32,5 tons axellast till standard för alla malmtåg som trafikerar sträckan. Vår förhoppning är att den här standarden
ska gälla hela Malmbanan på
längre sikt. Det skulle ge oss
bättre marginaler och minska
vår störningskänslighet, säger
Anders Björnström, vd för LKAB
Malmtrafik.
Ökad belastning på banan stäl-
ler även högre krav på underhållet. Trafikverket har gjort noggranna kontroller av banan inför
testperioden.
– De tyngre vagnarna gör att vi
har behövt förstärka bland annat
tryckbankar, broar och trummor
för att de ska klara påfrestningarna. Vi kommer att ha extra
kontroller för att se eventuellt
onormalt slitage. Vad jag vet är
vi först i Europa med att köra så
här tunga tåg. Det ska bli spännande, säger Håkan Äijä, Trafikverkets underhållschef i norr.
JOHANNA FOGMAN
Nu rullar tyngre malmtåg på Malmbanan. FOTO: FREDRIC ALM
Den första juni 2016 byter krigsmuseet adress och flyttar in i nya och rymligare lokaler i Narviksenteret.
GRAFIK: NARVIKSENTERET
Snabbväxande träd
blir dammskydd
Många deltagare lockades till Dundret Extreme Running som gick av stapeln 28-29
augusti. LKAB sponsrade arrangemanget.
MALMBERGET.
Tävlingsdagarna bjöd på varierande väder. Höjdpunkten på lördagen, det 22 kilometer långa terrängloppet K22, kunde genomföras i strålande
sensommarväder. Dundret Extreme Mudrace,
en hinderbana på 3,5 kilometer med hinder som
Vattentanken, Trasslet och Väggen utmanade ett
hundratal deltagare. Loppet genomfördes för tredje gången och precis som tidigare år var löparna
både blöta och smutsiga vid målgång.
Under helgen invigdes även Hellnerstadions nya
stadionbyggnad, ett bygge som finansierats av
Gällivare kommun och LKAB. Gällivare skidgymnasiums Nelly Johansson fick äran att klippa invigningsbandet. Trots ett förändrat marknadsläge
pågår LKAB:s sponsringsåtagande, om än i begränsad omfattning. LKAB:s engagemang på verksamhetsorterna är långsiktigt och därmed får utvalda
arrangemang, som exempelvis Dundret Extreme
Running, fortsatt stöd.
TINA BENSON
Krigsmuseet i Narvik byter adress. Den 1 juni nästa år
slår portarna upp till nya och
rymligare lokaler i Narviksenteret.
– Det är möjligt genom stöd
från bland andra LKAB, säger Ulf Eirik Torgersen, museiledare vid Narviksenteret.
För många av besökarna är upplevelsen personlig, känslosam
och ibland svår.
– Vår primära uppgift är att
förmedla historien. Det är ett
otroligt viktigt uppdrag att förmedla den stora tragedin, speciellt till den yngre generationen,
säger Ulf Eirik Torgersen.
Krigsmuseet i Narvik är ett välbesökt och uppskattat besöksmål
som bjuder på en stor dos historia.
– Vi har en stor materiell utställning som vuxit vartefter,
säger Ulf Eirik Torgersen, som
arbetat vid museet sedan 1998.
Till årsskiftet går en del av
NARVIK.
Årligen välkomnas omkring
23 000 besökare till museet för
att känna historiens vingslag.
flyttlasset till nya och rymligare
lokaler i nybyggda Narviksenteret, något som är möjligt
genom stöd från bland andra
LKAB. Utställningsytan uppgår till
1 400 kvadratmeter och inhyser
mycket mer än materiella föremål. Dåtid möter nutid i nya och
spännande former.
– Det Norge som vi ser idag,
som en fredlig plats, har histo-
riskt inte alltid varit så. Det är
viktigt att förstå att sådant inte
är beständigt och på så sätt skapa ett engagemang och förståelse för andra konflikter. Därför
kommer vi att spegla både dåtid
och nutid och på så sätt ge upphov till reflektion, säger han.
MALMBERGET. För att minska damningen har cirka 7 000 trädplantor planterats den här sommaren på Vitåfors industriområde i
Malmberget. De flesta plantorna
är av det snabbväxande barrträdet, contortatallen.
Konceptet, som alltid utgått
från att förmedla historien utifrån en statisk framställning,
kommer fortsättningsvis att genomsyra museet. Men de nya lokalerna ger många fler möjligheter med ett ökat fokus på teknik
och varierande berättarformer.
– Vi räknar med att stänga i februari och den 1 juni bjuder vi
in allmänheten för invigning i
Narviksenteret, säger han.
På öppna områden har trädplanteringar gjorts i olika omgångar
under flera år.
– Jag skulle vilja göra en större
plantering nästa år som också omfattar lövträd. Vi funderar också
på mer genomgripande lösningar
på problemet med damning från
industriområdet och ser över
detta. Det här är något som vi tar
på största allvar, säger Anna Bergstedt, miljöingenjör på LKAB i
Malmberget.
JOSEFINE EJEMALM
Den snabbväxande contortatallen planteras på industriområdet
för att minska damningen.
FOTO: MARITHA MOSSBERG
Genom LKAB:s arbete
med Säkerheten Först har säkerthetsmedvetandet ökat i hela
koncernen. På alla arbetsplatser, hos alla medarbetare, varje
dag på året. Det är inte bara innanför grindarna på industriområdet och i gruvan som säkerhet
prioriteras – säkerheten först
är lika viktigt i LKAB:s projekt i
samhället.
Malin Fors, kvalitet-, miljö- och arbetsmiljösamordnare.
Kent Nilsson Sarri, byggledare på LKAB:s projektavdelning.
FOTO: ERIKA LINDBLAD
Det hör inte till vanligheterna för
ett gruvbolag att flytta delar av
samhällen. Därför sätts LKAB i nya
situationer och inget projekt är
det andra likt i samhällsomvandlingen. Nyproduktion, avveckling,
sanering, ombyggnationer och
ersättningsobjekt för att nämna
några.
– Vi strävar efter att förena
LKAB:s arbete med säkerhet med
entreprenörernas arbetssätt för
en fungerande och säker entreprenad, säger Kent Nilsson Sarri,
byggledare på LKAB:s projektavdelning.
mycket av både LKAB och entreprenörer då det blir ett kvitto på
hur arbetområdena upplevs.
– Majoriteten av alla olyckor
beror på mänskliga faktorer som
stress och slarv. Säkerhetstänk
ska sitta i ryggmärgen, säger Malin Fors, kvalitet- miljö- och arbetsmiljösamordnare på LKAB.
Som ett led i arbetsmiljöarbetet
betsplatsolyckor på LKAB mer än
halverats. Målsättningen är en
nollvision som innebär helt skadefria arbetsplatser – både innanför och utanför industristängslet.
utförs säkerhetsrundor av LKAB:s
medarbetare. Då observeras hur
arbetsplatsen ser ut och om det
finns avvikelser i personlig utrustning, ordning, verktyg och utrustning. Dessa rundor uppskattas
Vilka åtgärder gjordes under försommaren med stark nordvästlig
vind?
– Vi öppnade ventilerna runt dammen för att blöta den så kallade
beachen runt dammen. Plus extra
bevattning av vägen runt dammen,
och vattning samt saltning av vägarna. LKAB fortsätter bekämpa damningen från industriområdet, säger
Anna Bergstedt. MARITHA MOSSBERG
LKAB. Pridefestivalerna på verksamhets-
orterna får stöd av LKAB genom att bolaget deltar och då bistår arbetet för allas rätt att vara sig själva.
– Det är viktigt att uppmärksamma allas
lika värde och rätt att vara den man är.
LKAB ser olikheter som en styrka som gör
oss alla bättre, säger Louise-Marie Matti,
ordförande i LKAB:s mångfaldsgrupp.
De senaste åren har antalet ar-
ERIKA LINDBLAD
för att bekämpa damningen. Grusvägarna vattnas och saltas under sommarhalvåret. En del av de mest trafikerade vägarna har asfalterats och
där sopas och vattnas vägbanan. De
största orsakerna till dammet är vägarna, sandmagasinet, upplagsytorna samt Kapten- och Fabiangropen.
LKAB:s industriområde i
Malmberget.
Nio kvadratkilometer
= 1 670 fotbollsplaner
I fjol genomfördes
följande åtgärder
• Tre ton gräsfrö såddes på
140 000 kvadratmeter.
• 50 000 ton torv innehållande växtlighet spreds ut.
• 42 000 liter grässlurry
spreds med helikopter vid
Kaptensgropen.
• Sovringsanläggningen har
flyttats och vallats in.
• Tält för järnsanden på
bangården.
Stöd till pridefestivaler
Samarbete för allas säkerhet
KIRUNA.
LKAB arbetar med olika åtgärder
FOTO: ANNIKA JAKOBSSON
Bolaget arbetar för att vara en arbetsplats där alla känner sig välkomna och
kan trivas.
– Därför är det självklart för oss att vara
med och stödja pridefestivalerna. Det blir
ringar på vattnet när fler och fler uppmärksammar detta. Initiativ som dessa
sätter fokus på allas rätt att vara sig själv,
det är mycket positivt, säger hon.
Under juni månad hölls pridefestivaler i
Luleå och Kiruna som stöttades av LKAB.
Trots det sjunkande järnmalmspriset
och det rådande ekonomiska läget pågår
LKAB:s sponsringsåtagande, om än i begränsad omfattning. LKAB:s engagemang
på verksamhetsorterna är långsiktigt och
utvalda arrangemang, som exempelvis
pridefestivaler, får därmed fortsatt stöd.
LKAB ska vara en arbetsplats för alla.
Där man kan vara sig själv, utan att bli
särbehandlad eller trakasserad.
MARITHA MOSSBERG
8
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
9
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
Som en följd av det nya marknadsläget
genomför LKAB organisationsförändringar på
alla enheter och dotterbolag.
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
Förändringar i
organisationen
Omkring 2 000 byggnader ska byggas i skalan 1:200. För att se hur byggnaderna förändrats från 1950-talet till idag görs de vändbara.
Flera organisationsförändringar genomförs nu på LKAB som en följd av det
nya marknadsläget. Förhandlingar har
inletts om turordning för tjänstemän gällande vilka som ska bemanna den nya organisationen.
LKAB.
Tord Pettersson växte upp i Malmberget på 1950-talet.
FOTO: MARITHA MOSSBERG
Här byggs Malmbergets historia
MALMBERGET. En svag doft av lim, spackel och akrylfärg möter besökarna där Malmberget växer
fram. Det är en gigantisk modell där dåtid och nutid samsas. Byggnaderna görs vändbara för att
åskådaren ska få överblick över förändringarna.
M
iljöer och byggnader
tillverkas från grunden och strävan är
att göra så exakta kopior som möjligt av
bebyggelsen. Konstnärerna Tord Pettersson och Jan
Åkerlund är modellbyggarna som
skapar ett ”lilleputtland” av Malmberget i skala 1:200. Bilder, böcker,
kartor och egna och andras minnen
är hjälpmedel för bygget av samhället som det såg ut någon gång under
1950-talet.
Cellplast utgör grundmaterialet för
modellen som skärs till för topografin. Marken skapas med mängder
av spackel och därefter flockas den
för att få rätt yta av gräs eller grus.
Husen tillverkas för hand av syrafri
kartong som skärs till, limmas och
målas med alla detaljer.
– Det är viktigt att så många detaljer som möjligt kommer med, säger
Tord Pettersson.
i Malmberget. I slutet av 1950-talet
påbörjades rivningen av den så kal�lade ”Finnstan” som då enbart hade
mindre träbyggnader.
– Här skulle byggas bostäder som
det var en skriande brist på. Därför
revs husen och stora lägenhetshus
byggdes, säger Tord Pettersson.
Arbetet ingår i projektet ”Dokumen-
Totalt ska 2 000 olika modellbygg-
tera Malmberget” som drivs av Gällivare kommun tillsammans med
LKAB. Slutresultatet ska bli en 170
kvadratmeter stor modell av samhället och ska premiärvisas sommaren
2016 på sporthallen i Malmberget.
Redan innan gruvans påverkan på
samhället skedde stora förändringar
nader skapas. I sommar har hälften
blivit klara.
– Det kan ta några timmar eller en
vecka att göra ett hus. Allt beroende
på hur många detaljer som finns på
byggnaden. Trots att vi har arbetat
med detta i två år ledsnar jag inte.
Det är intressant, det är vår historia
Johan Airijoki på scen.
FOTO: KAJSA LINDMARK
David Väyrynen, poet från Hak-
Sovringsverket på nuvarande Tippstaområdet i Malmberget. Jan Åkerlund tar hjälp av bilder för att skapa så exakta byggnader som möjligt.
som vi bygger upp. Jag växte upp på
området Hermelin och minns det
som en delvis lantlig idyll. Men vi
bodde praktiskt taget på ett industriområde utan att någon gång tänka
på det. Malmbanan gick bara 50 meter från huset, säger Tord Pettersson.
tober 2015 då IT kommer att ingå i enheten
Finance samt att Inköp övergår till Produktion och logistik. Redan genomförda effektiviseringar är till exempel att marknadsorganisationen i Bryssel avvecklades under första
halvåret 2015.
samarbete med LKAB. Malmberget
som genomgått stora förändringar
även utan påverkan från gruvan ska
dokumenteras i ord, bild, film och
som modell. Projektet startade 2013
och pågår till 2016 då allt arbete ska
vara klart.
MARITHA MOSSBERG
kas, intog trivselkvällens scen
med en härlig inlevelse och underhöll publiken med underfundiga texter skrivna med stor finess.
​En del regn kom, men mellan
varven var det uppehåll och den
variationsrika underhållningen
på scenen värmde gott, liksom
kaffet och fikabrödet som serverades av Malmbergets AIF fotboll.
Konferencier var Simon Lundmark för arrangemanget och arrangerades av LKAB och projektet
Ett snyggare Malmberget.
KAJSA LINDMARK
Medarbetarna på Energi och klimat kommer framöver att tillhöra fyra olika enheter: Produktion och logistik, Forskning
och utveckling, Inköp samt Hållbarhet.
Ytterligare förändringar verkställs den 1 ok-
Projektet ”Dokumentera Malmberget” drivs av Gällivare kommun i
Värmande musik i Svanparken
MALMBERGET. Årets första trivselkväll anordnades i Svanparken i
Malmberget den 24 juni. Ackompanjerad av regnsmattret stod
Karolin Rynbäck med Trivselz,
Johan Airijoki och David Väyrönen för underhållningen.
– Samtliga enheter och dotterbolag kommer
att minska antalet medarbetare. En av de
mer omfattande förändringar som genomförts är att Energi och klimatenheten försvann som enhet den 1 september. Anders
Kitok har därmed slutat som direktör på
LKAB, säger Grete Solvang Stoltz, personaldirektör på LKAB.
LKAB:s förvaltningskontor och Disponentvillan.
FRÅGAN
Byggnader som förändrats är vändbara för att se förändringar
som skett.
TINA BENSON
Vad hoppas du på inför hösten?
Albin Johansen,
Narvik:
– Fint väder. Jag är
pensionär och tar gärna en
promenad.
Svarar
Nästa steg gällande personalneddragningarna omfattar bland annat förhandling om
turordning för tjänstemän gällande vilka
som ska bemanna LKAB:s nya organisation.
Dessa förhandlingar startade den 20 augusti.
Bolaget beräknar att uppsägningar av övertaliga tjänstemän blir aktuellt tidigast i oktober 2015.
Per-Roger Vikten,
Lofoten:
– En fin höst. Jag fiskar
mycket från båt och
önskar bra väder.
Tulin Tuncer,
Narvik:
– En spännande höst.
Jag ska plocka bär, gå på
tur och träna.
10
Skiss över de nya lägenhetshusen. LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
GRAFIK: TIRSÈN & AILI ARKITEKTER
Byggstarten har gått. Förberedande markarbeten pågår innan
huskropparna kan börja resa sig mot skyn. FOTO: JOHANNA FOGMAN
LKAB Fastigheter bygger
nytt på Jägarskolan
LKAB Fastigheter fortsätter
att bygga nytt på Jägarskolan i Kiruna.
Det blir två nya lägenhetshus, totalt
16 lägenheter, på den plats där förskolan Fjället och Vita Vidderna tidigare
stod.
Husen kommer att stå vackert belägna på höjden och hyresgästerna kommer att blicka ut över den del där nya
Kiruna centrum växer fram. Lägenheterna blir en mix av tvåor och treor.
område, säger Tomas Lindgren.
Hyresgästerna kommer att få parkering i carport med motorvärmare, en
plats per hushåll.
– Bygglovet är klart och alla formella hinder är undanröjda, så
nu kör vi. Vi har påbörjat arbetet
med mark- och grundläggning. I
september kommer arbetet med
gjutning av betongstommar att
påbörjas, säger Tomas Lindgren,
projektchef hos LKAB Fastigheter.
Det blir hög standard med parkett-
golv i vardagsrum och sovrum. Tvättmaskin och torktumlare kommer
att finnas i alla lägenheter, likaså
balkong. Merparten av lägenheterna
kommer att ha bastu.
– Utsikten blir antingen mot nya
Kiruna centrum eller mot parken
inne på gamla Jägarskolans kasern-
de två husens utseende att följa de
övriga kasernhusens karaktär med
gul fasadpanel och rött tegeltak. NCC
Construction är totalentreprenör och
Bravida står för alla installationer i
fastigheterna. De nya husen beräknas
stå klara under hösten 2016. Inflyttningen är planerad till kvartal fyra
2016. JOHANNA FOGMAN
KIRUNA.
Pilgraimsfalken trivs på klippbranterna vid gruvorna.
Hundra år har gått sedan en
statligt ägd järnväg elektrifierades
för första gången. Det var värt att fira
tyckte Trafikverket och bjöd in gäster
och föreläsare till Vetenskapens hus
i Luleå för att både blicka tillbaka i
historien och in i framtiden.
Järnvägen, som mot alla odds blev
utvald, går mellan Kiruna och Narvik och kallades Riksgränsbanan.
Ett av argumenten till satsningen
var att kraftförsörjningen kunde lösas genom bygget av Porjus kraftstation. Staten fick också möjlighet att
testa en helt oprövad teknik i stor
skala utan att det påverkade människorna i de folktäta områdena i
Sverige. Projektet kostade 21,5 miljoner kronor, vilket idag motsvarar
närmare en miljard kronor.
Under seminariet talade en rad föreläsare och samtliga framhöll det
stora modet hos inblandade parter
för att göra elektrifieringen möjlig.
Alla var även överens om att projektet kunde genomföras tack vare ett
gott samarbete mellan det som idag
är Vattenfall, LKAB och Trafikverket.
Dagen avslutades med en resa tur
och retur till Sunderbyn med loket
P-27. En tur som gick bättre än den
vid invigningen, som slutade med
att tågsättet med loket P-28 i spetsen, lite snopet fick dras tillbaka till
Kiruna av ett ånglok. Något som under testperioden inte var helt ovanligt.
KAJSA LINDMARK
FOTO: BERTH-OVE LINDSTRÖM
Lyckat år för länets pilgrimsfalkar
Projekt Pilgrimsfalk i Norrbotten har haft ett mycket lyckat år. Hela
120 ungar av pilgrimsfalk föddes vid
45 häckningar i länet. Inom LKAB:s
gruvområden föddes totalt tre ungar.
LKAB.
– Det här är mycket glädjande, säger
Berth-Ove Lindström vice ordförande
i Norrbottens Ornitologiska förening.
Enligt kraven i detaljplanen kommer
Tomas Lindgren, projektchef LKAB
Fastigheter. FOTO: FREDRIC ALM
100-årsjubileum
av elektrifieringen
LULEÅ.
11
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
Sedan 2013 drivs Projekt Pilgrimsfalk i samarbete mellan Norrbottens
Ornitologiska förening och LKAB. Stödet betyder att fler av pilgrimsfalkens
boplatser i Gällivare och Kiruna kommuner kan undersökas och beståndet
inventeras snabbare och lättare med
helikopter.
– Det är spännande att se variatio-
nerna mellan de olika åren. För pilgrimsfalken har det i sommar varit
ett lyckat häckningsår i Norrbotten.
Det har varit det bästa rovfågelåret i
Norrbotten sedan 1978. Vi ser att pilgrimsfalkarna kommer tillbaka till
gamla lokaler från 1950-talet. Det är
riktigt häftigt. Rovfåglarna har haft ett
bra år tack vare att det har varit gott
om sorkar och lämlar, säger Berth-Ove
Lindström.
Samarbetet innebär att värna om
pilgrimsfalken som fågelart. Analyser
och undersökningar av fjädrar och
ägg är en viktig indikator på miljön.
Pilgrimsfalken är en känslig fågel som
var nära utrotning på grund av miljögifternas påverkan under 1980-talet.
1982 fanns endast tre par av pilgrimsfalk i länet.
– Vi har hittat väldigt få rötägg i år
och det visar att pilgrimsfalken inte är
alltför drabbad av miljögifter. I år har
vi också hittat tio nya häckningsplatser i länet, säger Berth-Ove Lindström.
LKAB:s gruvområden
föddes tre ungar, två i Kiruna och en i
Malmberget. Pilgrimsfalken trivs på
klippbranterna vid gruvorna. Samarbetet startade för tre år sedan då det
noterats häckande pilgrimsfalkar vid
de nya gruvorna i Svappavaara. Inför
sprängningar och provbrytningar togs
hänsyn till de häckande fåglarna. Projektet pågår under fyra år och avslutas
under 2016.
Inom
– Vi får ny kunskap om pilgrimsfalken
genom de resurser som projektet ger.
Tack vare stödet från LKAB har vi kunnat kontrollera 50 platser i år, säger
Berth-Ove Lindström.
LKAB känner ett stort engagemang i
frågan.
– Många av våra anställda har ett
stort naturintresse. Därför är det roligt att samarbeta med Norrbottens
Ornitologiska föreningen. Projektet
visar också att vi tar ansvar för miljön
och en hållbar utveckling. Även om vi
tycker att det har varit en dålig sommar så har det varit en gynnsam tid
för falkarna, säger Per-Erik Lindvall,
direktör för teknik- och affärsutveckling på LKAB.
MARITHA MOSSBERG
Senare flytt av Hjalmar Lundbohmsgården
KIRUNA. Flytten av Hjalmar Lundbohmsgården, som numera ägs av LKAB, skjuts
fram. Hyresavtalet med Hjalmar Lundbohms ekonomiska förening förlängs
och de kan fortsätta sin verksamhet
tillsvidare.
Fler bilder
finns på
www.lkab.com
Frank Hojem, LKAB:s kommunikationsdirektör överlämnade boken om
LKAB:s historia till Jörgen Espeling, vd Vattenfall eldistribution AB och
Arnold Vonkavaara, regional direktör Trafikverket. FOTO: KAJSA LINDMARK
Kulturbyggnaden påverkas av gruvbrytningen och ska flyttas från nuvarande
bolagsområde till LKAB:s markområde på
Luossavaara i Kiruna. I samband med att
LKAB övertog äganderätten från Kiruna
kommun i vintras skrevs ett avtal mellan
LKAB och Hjalmar Lundbohms ekonomiska förening fortsätter som vanligt fram
till sista september i år.
Nu har hyresavtalet med föreningen för-
längts baserat på takten för markens rörelse som orsakas av gruvan.
– Vi har under våren informerat föreningen att flytten är framskjuten, säger
Niclas Svanelöv, projektledare vid LKAB:s
samhällsomvandling.
En övergripande plan finns framtagen
för ett ”nytt bolagsområde” på Luossavaara. Området ska delas upp i tre delar
som omfattar kulturbyggnader, bolagshotell och bostäder. Nyligen startade en förundersökning som ska ta reda på om det
finns ekonomiska samt praktiska fördelar
med att samordna flytten av alla kulturbyggnaderna.
Hjalmar Lundbohmsgården har noggrant dokumenterats för att säkerställa
att den byggs upp likadant på sin framtida
plats.
– Vi ser fram emot ytterligare en tid i
gården på dess nuvarande plats, säger
Dan Lundström, verksamhetschef i Hjalmar Lundbohms ekonomiska förening.
Fler kulturbyggnader som ingår i undersökningen är Ingenjörsvillan, Länsmansbostaden, Bolagshotellet och B5:an (en
arbetarbostad och tre bläckhornshus).
ERIKA LINDBLAD
Hjalmar Lundbohmsgården flyttas senare.
FOTO: JOAKIM NORMAN
12
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
forntid LKAB först med
informations-tv
"...överallt fanns ett
obeskrivligt virrvarr av
kablar, kameror, strålkastare och hundra
andra småprylar som
tycks vara livsviktiga
Den provisoriska tv-studion i manskapshus E i
Båda matlagen i manskapshusens restauranger i
Kiruna fick tillfälle att bilda sig en uppfattning om Kiruna.
tv-programmet.
I
slutet av januari 1962 hade LKAB
premiär med att sända intern tv.
Försöket var ett led i strävan att effektivisera informationen till alla
anställda.
På grund av tekniska begräsningar
kunde programmen bara visas i restaurangerna i Kirunas manskapshus. Programmen var helt och hållet egenpro-
ducerade. Sändningsutrustningen som
användes fanns redan inom företaget,
till exempel användes övervakningskameror för att filma programmen.
Enligt personaltidningen SKIP 1962
nr 1 ”kan man göra mycket med enkla
medel”. Lektionssalen i manskapshus E
förvandlades till tv-studio och ”överallt
fanns ett obeskrivligt virrvarr av ka-
för en TV-utsändning."
blar, kameror, strålkastare och hundra
andra småprylar som tycks vara livsviktiga för en TV-utsändning.”
grammet avslutades med att byggnadschefen Ture Asplund berättade om
kommande byggnationer.
Det första programmet inleddes av
bandad musik. Därefter presenterade
tv-värdinnan Gun Bergendahl tablån
och försökssändningen avhandlade
bland annat resultatet av en konditionstävling och utbildningsfrågor. Pro-
I en enkät bland de omkring 340 tittarna var omkring 80 procent nöjda med
programmet och ville gärna ha fortsatt
information via tv.
EVA SELIN
13
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
Elförsörjningen byggs
ut i Svappavaara
SVAPPAVAARA. Med 110 megawatt ska Svappavaarafältets produktion drivas runt.
Det handlar om omfattande
elinstallationer för att trygga
den ökade produktionen.
– Därmed har vi inte bara
säkerställt de nya gruvornas
behov utan hela produktionens behov, säger Peder Nensén, sektionschef tillväxtprojekt nya gruvor på LKAB.
elförsörjning. Därför har ställverk och transformatorer rustats
för att möta de nya produktionskraven.
– Vattenfalls 130 kilovolts
fördelningsställverk har flyttats till behörigt avstånd från
dagbrotten. Under sommaren
har vi växlat in rökgasreningen och förädlingsverk, säger
Oskar Snäll, delprojektledare
vid tillväxtprojekt nya gruvor.
Med en ökad produktion måste
elförsörjningen garanteras. Inom
ramen för LKAB:s tillväxtprojekt,
där de nya gruvorna i Svappavaarafältet spelar en nyckelroll, har
omfattande elarbeten genomförts.
– Vi har bland genomfört en
omdragning av 130 kilovolt elmatning till nya transformatorer,
säger Peder Nensén.
De omfattande elarbetena
innefattar bland annat nya transformatorer och tre ställverk som
står väl rustade för åska. I Mertainen tillkommer ett helt nytt
ställverk med transformator och
fördelningsställverk.
– Med de nya anläggningarna
har vi möjlighet att genomföra
planerade underhållstopp utan
att störa produktionen. Det är jätteviktigt, säger Peder Nensén.
De tre nya dagbrottsgruvorna,
Gruvberget, Leveäniemi och Mertainen, ställer krav på en utbyggd
JOSEFINE EJEMALM
Peder Nensén
Oskar Snäll.
FOTO: JOSEFINE EJEMALM
Med 110 megawatt ska Svappavaarafältets produktion drivas runt.
Omfattade elinstallationer har gjorts för den ökade produktionen.
NYTÄNKANDE
FOTO:JOHANNA FOGMAN
GÄSTKRÖNIKÖR
Den kommer att flyga
ihåg då jag var liten och modstulet frågade mamma
om hon trodde att jag någonsin skulle bo i ett litet
rött hus med vita knutar. ”Om du vill det, så kommer du att göra det” svarade hon. Och pappa. I hans
ögon klarar jag vad som helst. Ingen ryggsäck har
någonsin varit för tung, ingen fisketur för lång och
inget jobb för svårt. Hans tillit till mig har bosatt
sig i mitt hjärta och blivit till min egen. Så pappa,
även om du inte är speciellt förtjust i tatueringar
(läs: avskyr dem) så är du en stor del av min.
Det är inte helt enkelt att veta vad man vill här
i livet. Jag tänker att det handlar om att lyssna
på magkänslan. Den viskar snarare än ropar och
om man stannar upp och tar sig tid att lyssna, då
finns den där. Tålmodigt och varsamt vill den visa
vägen till det som finns i hjärtat.
P
©Bulls 477.
å min högra arm finns en enkel blomma
med snirklande blad virvlandes längs underarmen. Den symboliserar vägarna till
mina drömmar.
Fyra ord står skrivna med min slarviga
handstil. Morfar kisade, ”kill it” läste
han och såg frågande på mig. ”Nej morfar” svarade
jag, ”det står tillit”.
Tillit, lust, vilja och mod. Det är mina vägvisare i
livet. Och livet, tänker jag – det handlar om magkänsla, hjärta och drömmar. Jag anser att drömmar
är till för att flyga. Och de behöver fyra steg som
sats innan de lyfter.
Lust – det är kreativiteten, inspirationen och ener-
gin som föder alla idéer och drömmar. Lusten dansar och hoppar och är ansvarig för att tvätten ligger
lite för länge och att cykeln står ute om vintern.
Vilja är det som tar lusten i handen och går framåt.
Kanske med en något sammanbiten och målmedveten min och med bestämda steg även då det är
motvind. För det är inte enkelt att flyga med drömmarna. Det är till exempel inte alltid supermysigt
att ha badrummet utomhus. På vintern bland annat.
Tillit är första steget. Tillit till att livet vill mig väl.
Kanske låter det fånigt. Min goda vän Linda fnyser
ibland åt mig när jag kommer dragandes med det
där. ”Måste du vara så jävla positiv” fick jag visst
höra en gång. Men jag tänker verkligen så, att livet vill mig väl. Även de värsta stunderna i livet är
ibland de största gåvorna. Då jag fick missfall kändes det som att benen inte längre skulle bära mig.
Ibland under åren då vi längtade efter ett barn men
inget barn kom kunde jag vara vettskrämd. Men
nu, med en treåring virvlandes omkring på en gård
som är långt ifrån färdig, så tänker jag att det fanns
ett syfte med att det skulle ta sin tid innan detta
virrvarr av glädje skulle komma. Nu har vi förvisso
ingen dusch ännu utan världens vackraste badrum
är fortfarande i tjänst med badkar under stjärnorna. Men huset är varmt och vi har inte behövt byta
blöjor samtidigt som vi rivit upp golven och katten
trodde hela köket var en enda stor kattlåda.
Så är det tillit till min egen förmåga. Jag kommer
Och så mod. Det är modet som gör att jag blundar
och hoppar.
Så står jag där. Med kameran i ena handen och ett
gäng hönor runt fötterna. Jag arbetar som frilansare, äter gårdsägg och tänker att livet nog faktiskt
vill mig rätt väl.
Anna Olsson
Kreatören som låter idéer och drömmar få liv. Det är
lätt att tro att hon aldrig sitter stilla. Anna vill inspirera
människor att lyssna till sin inre röst. Och kanske hittar
du henne ändå utsträckt i lingonriset, bredvid en sprakande eld, när hon väntar på att kaffet ska koka.
FOTO: PRIVAT
Så då mörkret kryper på och kylan sveper närmare.
Stanna upp en stund, strunta i tvätten och lita på
din förmåga. Den finns där. Låt viljan ta lusten i
handen och samla modet. Du kommer att vara
rädd. Det får man.
Men jag lovar. Släpp drömmen fri så kommer den
att flyga.
Gillar: Att stiga upp tidigt.
Gillar inte: Att vara uppe på tak.
14
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
JUST NU
11,2
miljoner ton
järnmalm har
LKAB levererat
januari-juni
1
1
X
2
2
1
X
2
3
1
X
2
4
1
X
2
5
1
X
2
RENSKRAFTEN.
Ett 20-tal raggarbilar med en rosa Cadillac i spetsen,
racingflaggor, skönsång, applåder och hejarop – så invigdes väg
870. Den 1 september släpptes trafiken in på den sju kilometer nya
vägsträckningen till Nikkaluokta.
KIRUNA.
I detta nummer av LKAB Framtid kan du bland
annat läsa om dammbekämpning Malmberget,
nybyggen i Kiruna och tidig TV-sändning på LKAB,
om planerna för Malmberget och den nya bentonitanläggningen i hamnen i Luleå, plus mycket mer.
Dessutom kan du lösa korsordet och tävla. I två
nummer av tidningen kommer du att ha en unik
möjlighet att vinna ”Boken om LKAB” i tävlingen.
272
Det gäller att sänka kostnaderna per producerat ton.
Det bästa sättet är att öka antalet ton att fördela kostnaden på, LKAB:S VD JAN MOSTRÖM TILL NSD OM HUR BOLAGET SKA BEHÅLLA KONKUR-
sidor är Boken om LKAB
som tagits fram med
anledning av bolagets
125-årsfirande
Nya vägval i Kiruna
Tävla & vinn
boken om
LKAB!
15
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
​ n milstolpe i samhällsomvandlingen har passerats. Vägen har
E
byggts om på grund av att den gamla sträckningen påverkas av
markdeformationerna som gruvbrytningen orsakar. Förutom
själva vägen har det byggs gångbroar över Luossajoki för att möjliggöra för friluftslivet. Det är också byggt planskilda korsningar
där vägen möter motionsspår som finns i Lomboloområdet. Vägen har även dragits närmare bostadsområdet för att minska påverkan för rennäringen.
Vilket år fanns endast tre par av pilgrimsfalk i Norrbotten?
ERIKA LINDBLAD
1982
1998
1978
Riksgränsbanan elektrifierades för 100 år sedan. Hur
mycket kostade investeringen i dagens penningvärde?
1 miljard
215 miljoner
1,5 miljarder
De som deltog i invigningen fick lyssna till skönsång och vackra dikter av Yana Mangi.
Hur många lägenheter planeras att byggas i Skaulo?
48 lägenheter
20 lägenheter
40 lägenheter
Kirunas raggarklubb Midnight Sun Cruisers hade huvudnumret i invigningen
och körde en storstilad bilkortege. På bild den första bilen som rullade in på
den nya vägen.
Till vad används bentonit
inom LKAB:s produktioner?
För att rena vattnet som används vid tillverkning av järnmalmspellets.
Det är ett tillsatsmedel vid tillverkningen av järnmalmspellets.
För att inte lasten ska frysa fast i malm
vagnarna under vintern.
Hur många besökare har Krigsmuseet i Narvik årligen?
14 000 besökare
33 000 besökare
Svarar gör du
23 000 besökare
på www.lkab.com
/tavling
Vinnare i tävlingen från förra numret
Vi gratulerarar Åke Jonsson Torsberg i Uddevalla
som vinner en ficklampa.
Rätt rad: 1,X,X,2,2
FRÅGAN
Ett 20-tal raggarbilar deltog i kortegen.
I början av nästa kommer skeppslastaren att tas i bruk i Narviks hamn.
FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL
Ny skeppslastare installeras i höst
NARVIK. LKAB
har sedan flera år tillbaka satsat på ökad kapacitet och
moderniseringar i Narviks hamn.
Skeppslastaren är en del i ett större investeringspaket.
Med anledning av projektet LKAB 37
behöver kapaciteten i hamnen höjas. Därför investerar LKAB cirka fyra
miljarder kronor i Narviks hamn, en
stegvis investering från 2009 till och
med 2017. En ny skeppslastare som
kommer att arbeta parallellt med
den gamla är nyligen levererad av
tyska tillverkaren Thyssen-Krupp
och har kapacitet om 8 000 ton järnmalmspellets eller 11 000 ton fines i
timmen.
– En ny kaj och en ny utlastare till
fartygen gör att vi får en helt annan
leveranssäkerhet i anläggningen än
tidigare, säger Jacob Steinmo, vd för
LKAB Norge.
Skeppslastaren kommer att installeras under hösten och tas i bruk första kvartalet
nästa år.
FREDRIK BJÖRKENWALL
Vad hoppas du på inför hösten?
Barbro Lantto,
Puoltikasvaara.
– Att det ska finnas jobb
åt de människor som bor
här. Det är en förutsättning
för oss. Vår by är också
beroende av LKAB.
Malmfältsbor
svarar
Strax efter veteranbilarna släpptes trafiken på, och flertalet
Kirunabor hade tagit sig dit för att få köra på den nya vägen.
Daniel Wikslund,
Tjautjas.
– Jag hoppas på många
stunder där man inte
behöver tänka på annat
än där man är just då.
Jag hoppas också på att
få kunna njuta av ett fint
väder under hösten.
Holger Olofsson,
Malmberget
– Att få vara frisk. Att
familjen får vara friska.
Det är nummer ett. Att
jag kan fortsätta träna
och att jag har mer tur
på travet.
– Äntligen händer det något! Nu känns det som att
Jonas Fors och Emelia Selberg tillsammans med dottern Lilly
samhällsomvandlingens kuggar i hjulet börjar rulla
var på plats för att bevittna invigningen.
Kristina Zachrisson, kommunalråd (S) i Kiruna, Mikael Westerlund,
och det är roligt att allt inte bara är tankar och visioner
– Det känns som att vägen går lite för nära Lombolo där vi bor,
tillförordnad ortsansvarig för samhällsomvandlingen på LKAB i Kiruna och
utan att det faktiskt genomförs projekt, säger Joel
men vi kan acceptera att den dragits här, säger Jonas Fors.
Arnold Vonkavaara, regional direktör på Trafikverket höll alla tre varsitt tal. Alqvist.
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
framtid Det händer i Malmfälten sept-okt
19 september: Terränglopp
“Myrsyran”, Kiruna
29 September: Teater “Tro –
Hopp”, Folkets Hus Kiruna
1 oktober: Teater ”Skärvor –
Carl-Einar Häckner”, Folkets
hus Kiruna
5 – 9 oktober: Näringslivsveckan, Kiruna
9 oktober: Teater “Pippi
Långstrump flyttar in och
drar till Söderhavet”, Folkets
hus Kiruna
10 oktober: Teater “Pippi
Långstrump flyttar in och
drar till Söderhavet”, Nya
Nordan Malmberget
Fram till den 15 oktober: Bildutställning på Folkbiblioteket i Malmberget över Bäcken
och Elevhemsområdet.
3-27 september: Naturum
Laponia i Stora Sjöfallet öppet
torsdag – söndag kl 9.00 12.00.
25 september – 4 oktober:
Kulturfestival i Gällivare.
29 september: Vandring
längs kulturstigen och till
Kaptensspelet, filmvisning,
öppet i Kåkstan Malmberget.
1 oktober:Temakväll med
kultur och historia, LKAB:s
informationskontor i Malmberget.
16
LKAB FRAMTID NR 4 • 2015
SISTA ORDET
Helena Huru är nytänkaren som vet hur man går från tanke till handling.
Ingen dröm är för stor och ingenting är omöjligt. Helena tror på landsbygden och utvecklingsmöjligheterna i hembygden Skaulo.
Helena Huru,
delägare och vd,
Skaulo
Fastigheter AB
3. Hur ser du på framtiden i Skaulo
och Puoltikasvaara?
1. Vem är Helena
Huru?
– Jag är född och
uppvuxen i Skaulo. Jag bor i Kiruna
sedan många år
tillbaka men har
alltid haft kvar
kärleken till landsbygden och sett
utvecklingsmöjligheterna. Jag har
alltid velat starta eget företag och
2007 tog jag äntligen steget. Jag sa
upp mig från restaurangen som jag
arbetade på och kom hem till Tomas
och sa ”nu ska jag starta eget”.
2. Varför bygger du bostäder i Skaulo?
– Det började egentligen med att
byborna sa ”du som är så driftig, du
kan väl bygga bostäder här”. I början
var jag lite tveksam men så pratade
jag med Tomas och sedan växte idén
fram. Tillsammans med Tomas Huru
och Johan Larsson startade vi Skaulo
Fastigheter AB. Det finns stora utvecklingsmöjligheter i Skaulo med
det intressanta geografiska läget,
närheten till jobben och till ett fantastiskt friluftsliv och omgivningar.
Vi har fått ett enormt stort stöd från
kommunen och inte minst från byborna.
Namn: Helena
Huru
Familj: Maken
Tomas, tre barn
och ett barnbarn.
Aktuell: Delägare och vd i Skaulo
Fastigheter AB
som bygger
ett 40-tal nya
lägenheter och
18-20 villatomter
i Skaulo.
Intressen:
Dans, träning, att
vistas i naturen
och i stugan
tillsammans med
familjen.
Motto: ”Se möjligheter istället
för utmaningar”.
– Framtiden är ljus! Det kan växa till
något mycket större. Bygden kommer att utvecklas och jag tror på
turismen som en långsiktig hållbar
verksamhet. Vi kanske är hemmablinda men för många är det en otrolig upplevelse att fånga en fisk och
tillaga den över en öppen eld. Med
fantastiska skid- och skoterspår runt
knuten eller vandringsleder under
sommaren har vi alla förutsättningar
att utveckla det till något större.
4. Vilken typ av boende bygger ni?
– Vi bygger omkring 40 lägenheter
och 18-20 villatomter. Redan nu är
det många som visat intresse och vi
hoppas särskilt att de som kommer
från kusten, som idag har ett tillfälligt boende, ser möjligheterna att slå
sig till ro här. Men vi bygger egentligen bostäder för alla med många
enrums– och tvårumslägenheter som
särskilt efterfrågats.
5. När är det dags för inflyttning?
ENGAGERAD
– Det första spadtaget togs i slutet
av maj och i mitten av september
kommer maskinerna. Vi hoppas att
inflyttning kan ske runt årsskiftet
2016-2017. JOSEFINE EJEMALM
FOTO: JOSERFINE EJEMALM
1890
2015
LKAB fyller 125 år
och ger nu ut
företagets historia
”Boken om LKAB”.
Fråga efter den
i din bokhandel!