1. No category

EXEMPEL KÄLLÖVNING – DEN VETENSKAPLIGA REVOLUTIONEN
Läs alla källor noga och besvara samtliga frågor. Källorna har redigerats: tillägg eller
förklaringar visas i hakparenteser []; text som tagits bort markeras med ellipser ...; mindre
förändringar anges inte.
De här källorna och de följande frågorna relaterar till den vetenskapliga revolutionen,
särskilt Galileo Galilei och hans stöd för heliocentriska världsbilden
Källa 1: Inkvisitionsprotokoll (3 mars, 1616). Texter från The Galileo Affair: A Documentary
History, redigerad och översätt till engelska av Maurice A. Finocchiaro (Berkeley: University
of California Press, 1989); transkriberad av Craig Stillwell.
Den mest lysande Lord Kardinal Bellarmine har avgett rapport om att matematikern Galileo
Galilei hade samtyckt när han varnats av den Heliga Orden om att överge det yttrande som
han innehade tills dess, om att solen står stilla i centrum av sfärerna men jorden är i rörelse,
och dekretet från Kongregationens Index Librorum Prohibitorum har presenterats, i vilket
förbjöds och suspenderades skrifter från Nicolaus Copernicus i hans verk Om himlakropparnas kretslopp, från Diego de Zuniga i hans verk In Job commentaria, och av Fader
Paolo Antonio Foscarini (från Karmelitorden), beordrade Hans Höga Helighet att ett edikt av
denna suspension och förbud, respektive, skall offentliggöras av Direktoriet för det Heliga
Palatset.
Källa 2: Publicerat i The Grey Labyrinth – i deras diskussionsforum under kategorin "Skämt"
söndagen den 30 december, 2001 klockan 10:29
Källa 3: Wikipedia https://en.wikipedia.org/wiki/Galileo_affair besökt och översatt från
engelska söndagen den 13 september 2015
Galileoaffären (italienska: Processo Galileo Galilei) var ett händelseförlopp, med början
omkring 1610, som kulminerade med rättegången och fördömandet av Galileo Galilei av den
romersk-katolska inkvisitionen 1633 för hans stöd av den heliocentriska världsbilden. 1610,
publicerade Galileo sin Sidereus Nuncius (Starry Messenger), som beskriver de överraskande
observationer som han hade gjort med sitt nya teleskop, nämligen Venus olika faser samt de
s.k. Galileiska månarna runt Jupiter. Med dessa observationer främjade han den heliocentriska
teorin som Nicolaus Copernicus utarbetat (publicerad i Om himlakropparnas kretslopp 1543).
Galileos inledande upptäckter möttes med stark kritik från den katolska kyrkan och 1616
förklarade inkvisitionen heliocentrism som formellt kättersk. Heliocentriska böcker förbjöds
och Galileo fick befallning om att ej undervisa eller försvara de heliocentriska idéerna.
Galileo fortsatte med astronomiska studier och han utarbetade en teori om tidvatten 1616 och
kometer 1619; han hävdade bland annat att tidvattnet var bevis för att jorden rörde sig. 1632
när Galileo blivit äldre publicerade han en dialog om de två olika världsbilderna vilken
underförstått försvarade heliocentrism. Denna studie blev mycket populär. Den romerskkatolska inkvisitionens svar på dessa ökande dispyter om teologi, astronomi och filosofi, den
romerska inkvisitionen var en rättegång mot Galileo år 1633 där de fann honom "djupt
misstänkt för kätteri" och de dömde honom till fängelse på obestämd tid. Galileo hölls
därefter i husarrest fram till sin död 1642.
Källa 4: Text från from the “Western Experience” som utarbetats av professor Dennis
Sherman. Dennis Sherman var professor i historia vid John Jay College of Criminal Justice,
City University i New York, och docent i humaniora vid New York University.
Den vetenskapliga rörelse som dök upp under 1600-talet innehöll en förhoppning om
framsteg och förverkligandet av människans djupaste förhoppningar. Den föreslog inte endast
att frigöra mänskligheten från okunnighet, utan också att att befria dem från vidskepelse,
religiöst hat, det vardagliga slitet och krig. För vetenskapen var då inte en kapplöpning om
den senaste tekniken; det var den "nya filosofin", som Francis Bacon kallade det, den "aktiva
vetenskapen", det första verkliga alternativet som hade skapats som motsats till tidigare
dogmer, myter och tabun. Den medeltida världens dysterhet som svärtat ned den mänskliga
styrkan fick nu ge vika för en optimistisk tro på människans förmåga. Forskaren på
sextonhundratalet var en filosofisk optimist; fröjd och glädje över människans värde
genomsyrade teorierna om kunskap och universum. Och det var denna revolution av
människans känslor som låg till grund för förändringarna i dåtidens idéer.
UPPGIFTER
1a. Vad var resultatet av Galileos studier och hur reagerade
kyrkan enligt KÄLLA 3?
1b. Tolka budskapet om Galileos upptäckter enligt KÄLLA 2.
2. Jämför synen på den vetenskapliga revolutionen i
KÄLLA 3 och KÄLLA 4 – likheter/olikheter?
3. Vad är ursprunget, syftet, och det källkritiska värdet av KÄLLA 1
för någon som studerar vetenskapsrevolutionen? Använd de
olika källkritiska kriterierna och tolka KÄLLA 1.
4. Diskutera den katolska kyrkans reaktion mot vetenskapsrevolutionen med hjälp av de olika källorna ovan samt de
kunskaper som du har inom detta ämne.
[3 poäng]
[2 poäng]
[6 poäng]
[6 poäng]
[8 poäng]