SOFs arbetsmiljöenkät 2014 Många överväger att lämna onkologin
Svensk Onkologi Nr 2 · 2015 Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening SOFs arbetsmiljöenkät 2014 Många överväger att lämna onkologin LDR-behandling av prostatacancer vid Länssjukhuset Ryhov Målstyrd biologisk och selektiv cytotoxisk effekt vid andra linjens behandling av metastaserad HER2-positiv bröstcancer 1, 2 BEHANDLA UTAN KOMPROMISSER 1, 2 Kadcyla förlänger total och progressionsfri överlevnad i kombination med minskad systemisk påverkan1,2 Kadcyla är det första antikropp-läkemedelskonjugatet för andra linjens behandling av metastaserad HER2-positiv bröstcancer1. Med sin unika verkningsmekanism direkt målstyrd till HER2-positiva tumörer förlänger Kadcyla medianöverlevnaden med 5,8 månader och ökar den progressionsfria överlevnaden med 50%, jämfört med lapatinib och Xeloda2. Biverkningarna blir dessutom färre när cytostatikumet frisätts direkt i cancercellerna.2 Idag är Kadcyla rekommenderat som andra linjens behandling vid metastaserad HER2-positiv bröstcancer av både NLT-gruppen och Socialstyrelsen3,4. Om målet med behandlingen är förlängd överlevnad i kombination med minskad systemisk påverkan är Kadcyla vägen dit2. SE.KAD.14.11.02 Referenser: 1. Kadcyla produktresumé 2013-11-15. 2. Verma S et al; EMILIA Study Group. N Engl J Med 2012;367:1783–91 (including Supplementary Appendix). [Published correction appears in: N Engl J Med 2013;368:2442]. 3. http://www.janusinfo.se/Documents/Nationellt_inforande_av_nya_lakemedel/Trastuzumab-emtansin-%28Kadcyla%29-140507.pdf 4. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-4-2. Kadcyla® (trastuzumab emtansin), L01XC14, 100 mg och 160 mg koncentrat till infusionsvätska, lösning, Rx, EF. Farmakoterapeutisk grupp: Cytostatiska/cytotoxiska medel, övriga cytostatiska/cytotoxiska medel, monoklonala antikroppar. Indikation: Kadcyla, som monoterapi, är indicerat för behandling av vuxna patienter med HER2 positiv icke-resektabel lokalt avancerad eller metastaserad bröstcancer som tidigare fått trastuzumab och en taxan, separat eller i kombination. Patienter ska antingen fått tidigare behandling för lokalt avancerad eller metastaserad sjukdom eller utvecklat sjukdomsrecidiv under eller inom sex månader efter adjuvant behandling. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: För ingående beskrivning av varningar och försiktigheter se www.fass.se. Dosering: Rekommenderad dos av trastuzumab emtansin är 3,6 mg/kg kroppsvikt administrerad som en intravenös infusion var tredje vecka. Startdosen ska administreras som en 90 minuters intravenös infusion. Om den tidigare infusionen tolererades väl kan efterföljande doser av trastuzumab emtansin administreras som 30 minuters infusioner. Innehavare av marknadsföringstillstånd: Roche AB, Liljeholmsstranden 5, 100 74 Stockholm, 08-7261200, www.roche.se. För fullständig produktinformation och pris, se www.fass.se. Senaste produktresumén: Oktober 2014. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Roche AB · Box 47327 · 100 74 Stockholm · 08-726 12 00 · www.roche.se Från redaktionen Ett biologiskt felsteg Tidskrift för Svensk Onkologisk Förening Utkommer med 6 nr per år Redaktör Nina Cavalli-Björkman [email protected] Ansvarig utgivare Nina Cavalli-Björkman Produktion Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10C 415 02 Göteborg Tel 031-707 19 30 Annonser Dan Johansson [email protected] Helen Semmelhofer [email protected] Kristoffer Lundblad [email protected] Layout Eva-Lotta Emilsdotter [email protected] Tryck ÅkessonBerg AB, Emmaboda Distribueras som post-tidning ISSN 2002-0325 (Print) ISSN 2002-0333 (Online) Utgivningsplan 2015 Nr Manus Till medlem Nr 1 8/1 11/2 Nr 2 24/2 8/4 9/6 Nr 3 4/5 Nr 4 10/8 16/9 Nr 5 28/9 28/10 Nr 6 2/11 11/12 När jag undersöker den 82-årige mannen så noterar jag ett färgglatt armband på hans handled: FUCK CANCER. Jag blir inte förvånad – detta är ett tecken i tiden och var och varannan patient har ett sådant. Har han tillverkat det själv? Köpt det? Fått det av ett barn eller barnbarn? F örvåningen för mig ligger inte i att en lågmäld 82-årig farbror bär ett sådant budskap utan i själva företeelsen. Trots att jag viger mitt liv åt arbete med (mot?) denna sjukdom så kan jag inte hata den. Den bara är. Ett biologiskt felsteg, en cell som börjar delas ohämmat. Naturligtvis kan vi alla vittna om vilken sorg, smärta och förödelse som den orsakar, men jag kan inte förmå mig vigla upp ett hat mot själva sjukdomen. När vi slår på TV:n och öppnar tidningen uppmanas vi nu säga NEJ till cancer (också här i versaler). Andra budskap handlar om KAMPEN MOT CANCER. Yvonne Brandberg har skrivit insiktsfullt om detta och om hur det känns för alla drabbade att höra att man måste kämpa! Det är underförstått att om man inte kämpar så klarar man sig inte. Men tänk hur den som är sjuk och försvagad känner – den som inte orkar kämpa? Och på de miljoner människor som ”kämpar” och ändå inte blir friska? Det är bekymmersamt när man på detta sätt lägger över ansvaret på den sjuke och hans närstående och vi ska sitta i våra mottagningsrum och förklara att ingen kan rå för att sjukdomen progredierar. Plötsligt tror allmänheten att de förväntas säga NEJ, och att det räcker. Att om vi sätter ned foten så slipper vi. Som onkolog blir man fundersam. Varenda krona som kan samlas in till forskningen är värdefull, men hur mycket forskningspengar som än dras in så kommer vi att ha sjuka män, kvinnor och barn i våra mottagningsrum, vare sig de – och vi – sagt NEJ eller inte. Naturligtvis förstår jag den avsedda symboliken; att man vill få ett enat ställningstagande och därigenom arbete mot cancer via forskning. Men är det uppenbart för alla? Sverige behöver fler onkologer, idag och i framtiden. I detta nummer presenterar vi SOFs första arbetsmiljöenkät. Läs och begrunda vad du tycker SOF bör driva för frågor vad gäller arbetsmiljön inom onkologin så att vi kan fortsätta hjälpa människor med allvarliga sjukdomar och färgglada armband. Nina Cavalli-Björkman redaktör Innehåll Från redaktionen..............................1 Ledare...............................................3 LDR-behandling av prostatacancer.............................4 SOFs arbetsmiljöenkät ....................9 Brister i arbetsmiljön - många överväger att lämna onkologin......24 Överrekrytering - en nödvändighet för god arbetsmiljö ......27 Hans Hagbergs kluriga fall 2..........31 Strålskola 2 - Gating .....................32 ST-sidan .........................................34 Årsberättelse SOF ..........................36 Kalendarium Världskongresser ......40 Svensk Onkologi 2 · 15 1 Ledare Ett genombrott för kvinnor med avancerad bröstcancer Fördubblad PFS till mellan 8 och 11 månader1 Det blev utfallet i studien BOLERO-2, där Afinitor i kombination med exemestan jämfördes med just exemestan och placebo.1,2 Behandlingen visade också signifikanta utfall i studiens alla fördefinierade subgrupper, vilket gör resultaten till något av det största som har hänt inom behandlingsområdet ER+/HER2– bröstcancer på 15 år. Afinitor är den första godkända mTOR-hämmaren inom området – ett val i behandlingsarsenalen, vid sidan av endokrin terapi och cytostatika. Afinitor har en väl dokumenterad säkerhetsprofil och möjliggör mer värdefull tid att dela med nära och kära, utan att livskvaliteten påverkas negativt av behandlingen. ® Afinitor är subventionerat och ingår i Läkemedelsförmånen Afinitor: R F ATC kod: L01XE10. Indikationer: Hormonreceptorpositiv avancerad bröstcancer. Afinitor är indicerat för behandling av hormonreceptorpositiv och HER2/neu-negativ avancerad bröstcancer hos postmenopausala kvinnor utan symtomatisk visceral sjukdom i kombination med exemestan i samband med recidiv eller sjukdomsprogress efter tidigare behandling med en icke-steroid aromatashämmare. Neuroendokrina tumörer med ursprung från pankreas. Afinitor är indicerat för behandling av inoperabel eller metastaserande, väl eller måttligt differentierade, neuroendokrina tumörer med ursprung från pankreas hos vuxna med progredierad sjukdom. Njurcellscancer. Afinitor är indicerat för behandling av patienter med avancerad njurcellscancer, där sjukdomen har progredierat under eller efter behandling med VEGF-hämmare. Beredning: tablett, 2.5, 5 och 10 mg. Kontraindikationer: Överkänslighet mot rapamycinderivat. Graviditet. Varningar och försiktighet: Afinitor har immunosuppresiva egenskaper. För behandling av patienter med leverfunktionsnedsättning (Child-Pugh), se dosrekommendation på www.fass.se. Afinitor skall ej ges vid samtidig behandling med levande vaccin. Hos patienter med galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption bör Afinitor undvikas. Försiktighet bör iakttas före och efter kirurgiskt ingrepp pga. försämrad sårläkning. Afinitor kan påverka njurfunktionen. För ytterligare information beträffande: pris, dosering, varningar, försiktighet, biverkningar och hantering se, www.fass.se. Senaste översyn av Produktresumé 2013-11-21. 2 Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby. Svensk Onkologi Telefon 1 · 15 08-732 32 00, www.novartis.se 1404201748 Referens: 1. Piccart M et al. ASCO 2012, Abstract 559 (poster). 2. Baselga J et al. NEJM 2012; 366: 520-529. Ledare Onkologin måste stärkas! I detta nummer publiceras den enkät om onkologers arbetsförhållande som SOF genomfört. Den visar flera intressanta fynd, bland annat att könsskillnader finns, men att skillnaderna i hur vi upplever arbetet på små och stora kliniker inte är stor. D en viktigaste slutsatsen är dock kanske att de starkaste drivkrafterna för att arbeta med cancer är våra patienter och kontakterna med dem, men baksidan av myntet är en påtagligt ökande arbetsbelastning som gör det svårt att orka med. Vad skall vi göra åt det? Bakgrund Under 1990-talet skedde en kraftig förändring av onkologin. Vi betraktades tidigare som en liten del av en decentraliserad cancervård, där vi kunde behandla undergrupper av diagnoser med strålning och cytostatika. Cytostatikabehandling gavs inneliggande med tre dagars vårdtid för en timmes CMF-behandling. Antalet vårdplatser var stort och vi hade omfattande kontrollprogram av ”friska” patienter under uppföljning. Trots detta fanns utrymme för forskning och fördjupning på arbetstid. En relativt långsamt ökande incidens överträffades dock av en kraftig ökning av nya patientgrupper som levde allt längre när vi fick allt fler nya cytostatikabehandlingar och vi blev tvungna att rationalisera och effektivise- ra. Lösningen var en kraftig poliklinisering av cytostatikabehandlingarna, vilket delvis möjliggjordes av 5HT3-receptorblockerarna. De omfattande kontrollprogrammen togs bort och samtidigt skenade läkemedelskostnaderna med en ökningstakt på i snitt 17 procent per år. Parallellt med detta minskades antalet vårdplatser kraftigt – med närmare 50 procent under knappt 10 år - trots den ökande patientmängden. Vad har hänt sedan millennieskiftet? ”Cancerepidemin” har fortsatt då fler patienter kan behandlas och samtidigt lever allt längre. De senaste tillskotten av nya bra behandlingar för prostatacancer, njurcancer och malignt melanom har öppnat dörrarna för patienter som tidigare hade mycket små möjligheter att få medicinska behandlingar. Samtidigt grymtas det om höga läkemedelskostnader utan att man betänker att resursbelastningen för både läkare och sköterskor ökar enormt. Och tyvärr tycks det saknas en nationell strategi att hantera dessa problem. Nuläget Hur ser det då ut idag? Regeringens satsning på Regionala Cancer Centra (RCC) är bra och en viktig signal om att något behöver göras. RCC sätter patienten i centrum men värnar också forskning och utveckling. Standardiserade vårdprocesser med minskande väntetider är i grunden positivt. För att detta ska lyckas behövs det dock tillskjutas mer resurser. RCC och sjukvårdsadministratörer måste våga satsa mer medel om våra patienter med många gånger långvariga sjukdomsförlopp ska kunna bli optimalt omhändertagna. Onkologin är ett av de medicinska områden som utvecklas snabbast och är därigenom mycket spännande. Idag introduceras nya läkemedel med helt andra verkningsmekanismer än cytostatika i ett högt tempo. Vi ser effekter som vi aldrig trodde var möjliga. Vi behöver sätta oss in i dessa behandlingsmetoder med helt nya biverkningsprofiler för att vi ska kunna använda dem säkert. Dessutom har vi unika möjligheter med våra kvalitetsregister att följa upp introduktionen av nya läkemedel –OM vi hinner mata in data! Att bara hoppas på en framtida ”IT-lösning” duger inte längre. En liten satsad slant här kan leda till att vi faktiskt utnyttjar våra gemensamma medel bättre! Samtidigt ser vi vacklande onkologikliniker på flera ställen i Sverige. Men det är viktigt att påpeka att det inte är brist på pengar som får en klinik att falla – det är alltid bristen på personal. Därför måste rekryteringen till vår specialitet prioriteras högt! Framtiden Hur vill vi då ha det i framtiden? Självklart ska vi ha en jämlik fördelning av onkologer i landet: ”alla patienter har rätt till en onkolog”. Vi tror att onkologin mer tydligt måste bli navet i cancerbehandlingen eftersom vi har hand om patienterna under väldigt lång tid. Vi anser också att vi måste satsa mer på forskning och utveckling. Det är så mycket vi inte vet om vilken behandling som är bäst på kort och lång sikt att alla patienter skulle kunna betraktas som studiepatienter! Vi måste också kräva en långsiktig strategi för hur onkologin skall dimensioneras för att klara av ”cancerepidemin”. En sådan ansats kan göra onkologin ännu mer lockande och stärka rekryteringen av nya onkologer! Henrik Lindman Gunilla Enblad Styrelsen SOF Svensk Onkologi 2 · 15 Svensk Onkologi · Nr 1 · 2015 53 LDR-behandling LDR-behandling av prostatacancer vid Länssjukhuset Ryhov Lågdosrat (förkortas LDR) brakyterapi är en behandling för prostatacancer, och går ut på att inre strålbehandling ges genom att ett antal små radioaktiva preparat förs in i ett antal ihåliga nålar i prostatakörteln. Behandlingen är lämplig endast för patienter med lågriskcancer, eller mellanriskcancer med begränsad utbredning. Vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har man lång erfarenhet av att använda sig av LDR, som oftast kallas ”seeds”. K irsten Björnlinger, överläkare på Onkologen, Länssjukhuset Ryhov berättar att de var först i Sverige med den här metoden. Hon förklarar att det var docent och överläkare Gunnar Aus som då arbetade på sjukhuset som var den som ursprungligen tog initiativ till att införa LDR vid Ryhov. – Vår sjukhusfysiker Per Nodbrant och onkolog Gunilla Gunnarsson – som nu är samordnare för cancervården på SKL – var också aktiva i det arbetet, fortsätter Kirsten. Bäckenbenet får inte vara i vägen Det var i Danmark under början av 80-talet som seeds-tekniken föddes. Metoden har sedan fått stor spridning i USA, och där har man också förfinat tekniken, berättar sjukhusfysiker Per Nodbrant. – Är det något som den här behandlingen präglas av, så är det teamwork, säger han. Teamet består av onkolog, urolog och sjukhusfysiker. När kliniken i Jönköping införde seeds, så var man först på plats i USA för att lära sig hur den fungerar. Sedan kom även en amerikansk specialist till Jönköping för att bistå när tekniken skulle implementeras på Ryhov. Rent praktiskt så går en LDR-behandling till så här idag: – Patienten kommer först till urologen för en volymundersökning av prostatan. Resultatet av den bestämmer om det går att sätta seeds, eller inte, förklarar Kirsten. Är prostatan för stor kan bäckenbenen be- 4 Svensk Onkologi 2 · 15 Per Nodbrant, Kirsten Björnlinger och Bruno Larsson. gränsa möjligheten att nå hela prostatan med nålarna som de strålande kornen ska placeras i. – Det maximala värdet ligger normalt mellan 40-60 cm3 – om inte patienten har ett stort bäcken. Storleken varierar dock väldigt mycket individuellt, en del kan ha en prostata som är 50 cm3 – men bäckenben som ändå är i vägen, fortsätter Kirsten. radioaktiva seedsen byggs samman med plastdistanser. – Det innebär att man skapar individuella strängar som är baserade på dosplanen. Med hjälp av ett koordinatsystem placeras sedan strängarna med nålar i prostatan. Plastdistanserna ser till att seedsen sitter kvar på rätt plats. Placeras ut enligt framtaget koordinatsystem Patienten diskuteras vid ett multidisciplinärt möte, där man tar beslut om behandlingen ska genomföras. Om man bestämmer sig för att sätta seeds, blir patienten inlagd och sövs. Under hela proceduren, som tar cirka ett par timmar, är patienten sövd. – Vi gör ett ultraljud och prostatan ritas in på bilderna. Nästa steg är sedan att vi gör en dosplan med hjälp av en speciell programvara i datorn, ett dosplaneringssystem, berättar Kirsten Sedan sker den intraoperativa planeringen. Efter planen som tas fram, skapar en sjuksköterska strängar – så kallade strands – där de Patienten går hem nästa dag Svensk Onkologi var med när en patient fick sin behandling. Urologen sköter ultraljudet och man tar många olika skikt av bilder på prostatan, och skapar på så vis en tredimensionell bild. Denna ligger sedan till grund för dosplanen, som sjukhusfysikern skapar och beräknar tillsammans med onkologen. Urologen sätter sedan de ihåliga nålarna, vars position bestäms enligt de resultat man fått från dosplanen där prostatan är inritad. När alla nålar är på plats, skapar sjuksköterskan strands enligt protokoll från dosplaneringsdatorn och urologen för in dem i de ihåliga nålarna. Nålarna tas sedan bort, och kvar sitter strandsen med sina seeds i prostatan. LDR-behandling Bruno Larsson Prostatan ritas in på ultraljudet. – När patienterna sedan vaknar är de smärtlindrade, berättar Bruno Larsson som är urolog vid Ryhov. Patienten ligger efter narkosen kvar på vårdavdelningen till nästa dag. – Då vill vi se att patienterna kan klara två vattenkastningar, och vi mäter också hur blåsan töms. Sedan går patienterna hem, förklarar Bruno. Kirsten Björnlinger och Per Nodbrant diskuterar dosplaneringen. En 3D-bild skapas i datorn, och där markerar man hur seeds ska sättas. För att få dem på exakt rätt plats använder man ett koordinatsystem. Sparar tid och ger mindre biverkningar En viss biverkningsproblematik brukar göra sig gällande ungefär en vecka senare, fortsätter Bruno. – Vi upplyser alltid om detta i förväg och patienterna får med sig ett utförligt informationsmaterial. Det handlar mest om trängningar och problem med att kasta vatten. Det är just den positiva biverkningsprofilen som gör att LDR-metoden är intressant. Brakyterapi innebär att man kan undvika att strålning måste passera frisk vävnad mellan kroppens yta och tumören. – En annan fördel med metoden är att den tar så kort tid i anspråk. Den vanliga externa strålbehandlingen sträcker sig över 8 veckor, förklarar Kirsten. Hon tillägger att man också anser att seeds ger mindre biverkningar i tarmen. – Det ger en tidsbesparing för både patienten och oss – samt att patienten får en lindrigare behandling. 453 patienter fram till januari 2014 En månad efter inplanteringen av seeds gör man en datortomografi (CT) av prostatan. Man kontrollerar då dostäckningen. – Seeds markeras i CT-bilderna, och dosen beräknas av dosplaneringssystemet. Resultatet jämförs sedan med den dosplanering som upprättades vid insättningen, berättar Per. Svensk Onkologi 2 · 15 5 LDR-behandling Tre månader senare tas ett nytt PSA-värde. – Proceduren görs aldrig om. Det alternativ som då återstår är hormonell behandling. Vi håller just nu på att gå igenom vårt material för att se hur vanligt det är, säger Kirsten. Hon kan vid vårt besök berätta att fram till januari 2014 så har 453 patienter fått behandlingen. En liten del av dessa (9 st) fick dock kombinationsbehandling, dvs. både extern strålning och seeds. – När vi började använde vi seeds av palladium (Pd-103) för de första 150 patienterna. Därefter ändrade vi till jod (I-125). Specialistsjuksköterskan Marie Holmer skapar strands med seeds på rätt plats. Aktiva under 7 - 8 månader Det finns inga randomiserade studier att tillgå för LDR, utan den evidens man har är de retrospektiva studier som finns att tillgå. De säger att för den här patientgruppen är LDR-behandling lika bra som de andra två metoderna. Per Nodbrant, Alexander Sidiki – ST-läkare urologkliniken – och Bruno Larsson. 6 Svensk Onkologi 2 · 15 – Våra första 5-årsresultat är från 114 patienter. 87 av dem hade ett PSA-värde under 0,1 - efter fem år, berättar Kirsten. Alla patienter får samma stråldos, men antalet seeds bestäms av storlek och form på prostata. Sjukhusfysiker Per Nodbrant är, enligt Kirsten och Bruno, ”den centrala figuren” vid LDR-behandling. – Min roll är att optimera själva behandlingen samt att hantera strålskyddet runt hela proceduren. Där ingår hur patienten ska förhålla sig till strålningen när han kommer hem, förklarar Per. Seedsen är aktivt behandlande under cirka 7 - 8 månader – så länge kan man alltså säga att behandlingen varar, men i sjunkande grad, fortsätter han. – Under de första månaderna ska de vara försiktiga i umgänget med barn och gravida. Man ska heller inte ha barn i knäet, och kondom bör användas under två månader. Mycket beror på vad urologen säger Bruno berättar att man, förutom i Lund och Stockholm, också använder metoden i Tammerfors i Finland. Vi frågar honom varför man inte gör det på fler platser? – Det är en dyrare metod om man jämför med extern strålbehandling. Har man en maskin som står, vill man ju i första hand använda den. Sedan är det så att patienten alltid träffar urologen först, och vad patienten gör sedan beror mycket på vad urologen säger då, svarar Bruno. Han berättar också att de när de i början arbetade med palladium så fick en del patienter vattenkastningsproblem. – Någon gång hade vi ett akut stopp. Men sedan vi nu har gått över till jod så har vi inte alls samma omfattning av dessa problem. LDR-behandling Inte många patienter från andra landsting Bruno framhåller att det är förvånansvärt få biverkningar på sikt. – De som uppträder, ligger i ett tremånaders fönster. Tekniken har också förfinats, vilket ger en allt högre träffsäkerhet. Den enda nackdelen med metoden är egentligen den att det bara är patienter med ”snälla” tumörer som kan komma i fråga för behandling. – Enstaka patienter från andra landsting vänder sig till oss för att få behandling, men de är inte så många, berättar han. Skräddarsydd behandling Sedan är det dags att gå ner till den patient som ligger och väntar. Patienten har en ovanligt stor prostata, och det är beräknat från volymstudien att 100 seeds ska placeras – vilket är ovanligt många. Det blir alltså en lång session. Hela tiden samarbetar Kirsten, Bruno och Per med ultraljudet, kartläggning av prostata och hur Bruno ska placera nålarna där seedsen sedan ska placeras. Bruno beskriver hur viktigt det är att han placerar dem så att Per blir nöjd. – Man måste vara prestigelös, förklarar han. Bruno berättar att Jönköpings urologer av tradition alltid har arbetat nära onkologerna. – Vi är vana att samarbeta kring patienterna. Här råder ett öppet klimat mellan onkologi och urologi. Vi vill skräddarsy den individuella behandlingen av prostatacancer för varje patient! Per Lundblad Svensk Onkologi 2 · 15 7 The Journal of Internal Medicine JIM SYMPOSIUM, UPPSALA , JUNE 4-5, 2015 New genetics with impact on treatment of endocrine tumor disease A scientific meeting 4 – 5th June 2015, in Uppsala Endocrine surgeons, other physicians, and researchers, are cordially invited to The International Scientific Meeting arranged by THE JOURNAL OF INTERNAL MEDICINE New Genetics with impact on treatment of endocrine tumor disease June 4-5th, 2015, Uppsala, Sweden Speakers at this meeting have been invited to present recent development of endocrine tumor genetics and discuss impact on clinical management. New methods have explored genetics and epigenetics of endocrine tumors and revealed new gene mutations, linked to development of distinct endocrine tumor entities. This may improve diagnosis and offer new treatment options, and it is important to discuss the new knowledge. New findings will be presented concerning sporadic and familial parathyroid disease, pancreatic and small intestinal neuroendocrine tumors (NETs), adrenocortical tumors, pheochromocytoma and paraganglioma, and will be related to our current concepts about clinical management. KEY NOTE LECTURES Richard Lifton Karel Pacak Rajesh Thakker Rob Udelsman, Tobias Carling Quan-Yang Duh Felix Beuschlein Massimo Terzolo Jenny Welander Christoffer Juhlin Dept of Genetics, Yale University, USA NIH, Bethesda, USA Dept of Medicine, Oxford University, UK Dept of Surgery, Yale University, USA Dept of Surgery, UCSF, San Francisco, USA Dept of Medicine, Munic University, Germany Dept of Medicine, Turin University, Italy Dept of Surgery, Linköping, KI, Stockholm From Uppsala Dept of Endocrine Surgery Gunnar Westin, Peter Stålberg, Joakim Crona, Tobias Åkerström; Dept of Endocrine Oncology Kjell Öberg, Britt Skogseid, Eva Tiensuu-Jansson, Barbro Eriksson, Staffan Welin; and Dept of Radiology Anders Sundin. Organizers: Göran Åkerström, Per Hellman, Uppsala, and Academic Conferences Register at http://akkonferens.slu.se/endocrine2015/ 8 Svensk Onkologi 2 · 15 SOFs arbetsmiljöenkät Kommentar till arbetsmiljöenkäten Enkäten utarbetades tillsammans med Marika Wenemark vid Linköpings Universitet, vars expertområde är att formulera frågeformulär så att dubbeltydighet och feltolkningar undviks. D en skickades via e-post till alla medlemmar i SOFs medlemsregister som registrerat sig som gynonkologer, onkologer eller ST-läkare i endera specialitet. Därmed uteslöts medlemmar som var läkare med annan specialitet, till exempel ki- rurger, samt andra yrkesgrupper än läkare. Enkäten skickades inte heller till onkologer som registrerat annan arbetsplats än onkologikliniker (till exempel läkemedelsindustrin). Inför enkäten gjordes ansträngningar att uppdatera kontaktuppgifter i SOFs medlemsregister och äldre mailadresser kontrollerades med mottagarna och ändrades vid behov. Enkäten inleddes med en kontrollfråga där man ombads bekräfta att man tillhörde målgruppen (kliniskt verksam onkolog, gynonkolog eller ST-läkare). Svarade man nej på den frågan slapp man automatiskt besvara resten av enkäten. 446 personer fick enkäten tillsänd sig elektroniskt. 15 svarade att de ej tillhörde målgruppen, 233 besvarade enkäten och återstående 198 gjorde det ej, vilket ger en svarsfrekvens på 54 procent. Den fullständiga enkäten finns att läsa på www.onkologi.org. Nina Cavalli-Björkman SOFs arbetsmiljöenkät 2014 Arbetsförhållanden I den första delen av undersökningen fick medarbetarna svara på några bakgrundsfrågor om sina arbetsförhållanden. En majoritet, 74 procent, arbetar heltid. Närmare hälften av alla respondenter har angett att mer än 90 procent av arbetstiden består av kliniskt arbete. För 75 procent av respondenterna ingår jourarbete i tjänsten. För 9 procent av dessa innefattar tjänsten både primär- och bakjour. Majoriteten av dem som har jourarbete i sin tjänst går jour 1-3 pass i månaden eller mer sällan. 63 procent anger att de ofta eller alltid har möjlighet att ta ut jourkomp i ledig tid. 6 procent anger att de aldrig har möjlighet att göra detta. Utveckling och lön 63 procent har svarat att de är ganska nöjda med sin lön. 23 procent är ganska missnöjda eller mycket missnöjda med lönen. Drygt hälften, 54 procent, anser att löneutvecklingen hittills har varit ganska bra. En relativt stor andel anser dock att utvecklingen varit ganska eller mycket dålig, totalt 35 procent. Svensk Onkologi 2 · 15 9 SOFs arbetsmiljöenkät Specialister inom gynekologisk onkologi är mindre nöjda med lönen än ST-läkare och specialister inom onkologi. Värt att ha i åtanke är dock att andelen svar från respondenter med gynekologisk onkologi som specialitet är relativt låg i förhållande till de övriga två kategorierna. Vad som även framgår är att män i något högre utsträckning än kvinnor är nöjda med lönen. Vad gäller fortbildning anser 55 procent att de har ganska eller mycket bra möjligheter till detta på arbetsplatsen medan en av tio anser att de har mycket dåliga möjligheter till detta. Sett till nedbrytningen i tabellen framgår 10 Svensk Onkologi 2 · 15 att specialister inom gynekologisk onkologi i högre utsträckning anser att de har mycket dåliga möjligheter till fortbildning. Arbetsmiljö I denna del av undersökningen ställdes frågor som berör arbetsmiljön. En majoritet anser att arbetsbördan har ökat sedan de började jobba inom onkologi/gynonkologi. 59 procent anser att bördan ökat mycket och 28 procent anser att den ökat något. Endast 3 procent av respondenterna anser att de har mycket goda möjligheter att påverka sin egen arbetssituation. Män anser i högre utsträckning än kvinnor att de har möjligheter att påverka den egna arbetssituationen. Irritabilitet, sömnsvårigheter, ångest/oro samt koncentrationssvårigheter är de symtom som flest haft besvär med. 17 procent har svarat att de haft svåra besvär vad gäller sömnsvårigheter. Vad gäller flertalet av nedan listade symtom framgår det att kvinnor är mer drabbade av olika besvär än män. Val av specialitet 48 procent överväger inte att lämna onkologin/gynonkologin för att arbeta med något annat. 30 procent överväger ibland att lämna specialiteten och det är 13 procent som överväger att lämna. Som det framgår i tabellen nedan överväger kvinnor i högre utsträckning än män att lämna onkologin/gynonkologin. De som på frågan innan svarade att de ibland eller ofta överväger att lämna onkologin/gynonkologin fick även ange hur stor betydelse alla nedanstående faktorer har till varför de överväger att lämna specialiteten. Frågor som berör arbetsbelastningen verkar vara det som många anser har stor betydelse. 85 procent anser att ökande arbetsbörda har en mycket eller ganska stor betydelse, 83 procent anser detsamma om känslan av att inte hinna med arbetet. Att ha för lite tid till återhämtning är även en faktor med stor betydelse som också berör området arbetsbelastning. 71 procent har angett att politiska beslut eller nedskärningar har mycket eller ganska stor betydelse till varför de överväger att lämna onkologin/gynonkologin. Respondenterna fick även ange hur stor betydelse var och en av nedanstående faktorer hade när de valde sin specialitet. De faktorer som anges ha störst betydelse är patient- och anhörigkontakten, intresse för medicinsk onkologi, att det är ett utmanande arbete samt att området har snabb medicinsk utveckling. Patient- och anhörigkontakten hade stor betydelse speciellt för kvinnor. Vad gäller olika faktorers betydelse för att fortsätta arbeta med onkologi/gynonkologi framgår det att ett viktigt och meningsfullt arbete följt av ett stimulerande arbetsfält samt att det är stimulerande vad gäller patient- och anhörigkontakten är faktorer som har stor betydelse för att fortsätta. 43 procent har svarat att en bra lön har ganska eller mycket stor betydelse och endast 25 procent har svarat att lojalitet mot arbetsgivare har mycket eller ganska stor betydelse. När respondenterna endast fick välja de tre viktigaste faktorerna för att fortsätta med onkologi/gynonkologi blev stimulerande arbetsfält, stimulerande patient- och anhörigkontakt samt att det är ett viktigt och meningsfullt arbete de tre mest frekvent valda faktorerna. NY INDIKATION Life doesn’t have to change when prostate cancer does Xtandi® (enzalutamid) är nu även indicerat för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer hos vuxna män som är asymtomatiska eller har milda symtom efter svikt på androgen deprivationsterapi och hos vilka kemoterapi ännu inte är kliniskt indicerat.1,2 For what matters in mCRPC Referenser: 1. Xtandi® SPC. 2. Beer et al. N Engl J Med 2014;371(5):424–433. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Xtandi 40 mg kapslar (enzalutamid) 160 mg enzalutamid (fyra 40 mg kapslar) dagligen som en peroral engångsdos. Farmakoterapeutisk grupp:ännu ej tilldelad (ATC-kod: ännu ej tilldelad). Indikationer: för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer hos vuxna män som är asymptomatiska eller har milda symtom efter svikt på androgen deprivationsterapi och hos vilka kemoterapi ännu inte är kliniskt indicerat. Gäller även för behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer hos vuxna män vars sjukdom har progredierat under eller efter docetaxelbehandling. Kontraindikationer: överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Kvinnor som är eller kan bli gravida. Varningar och försiktighet: risk för krampanfall: försiktighet bör iakttas vid administrering av Xtandi till patienter med en anamnes av krampanfall eller andra predisponerande faktorer inkluderande, men ej begränsat till, underliggande hjärnskada, stroke, primära hjärntumörer eller hjärnmetastaser eller alkoholism. Risken för krampanfall kan öka hos patienter som samtidigt behandlas med läkemedel som sänker tröskeln för krampanfall. I de kliniska fas 3-studierna drabbades 7 patienter (0,4 %) av 1671 patienter behandlade med en daglig dos om 160 mg enzulatamid, av ett krampanfall. Recept- och förmånsstatus: receptbelagt. Ej förmån. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V, Nederländerna. Svensk representant: Astellas Pharma AB, Box 21046, 200 21 Malmö. Texten är senast uppdaterad 03.12.2014 och baserad på produktresumé XTA-141825-SE 12.2014 daterad 28.11.2014. För ytterligare information, se www.fass.se. Astellas Pharma AB | Box 21046 | 200 21 Malmö | Telefon 040-650 15 00 | Fax 040-650 15 01 | [email protected] | www.astellas.se Svensk Onkologi 1 · 15 11 SOFs arbetsmiljöenkät 29 procent skulle definitivt välja onkologi eller gynonkologi igen om de fick börja om från början. 18 procent är osäkra och 4 procent skulle troligen välja en annan specialitet. Bakgrundsfrågor Avslutningsvis fick respondenterna svara på några bakgrundsfrågor om kön, specialitet, antal år som färdig specialist samt ungefärligt antal specialister inom onkologi/gynonkologi på arbetsplatsen i fråga. Vad som framgår vad gäller kön är att kvinnor dominerar bland respondenterna, liksom specialister i onkologi. Detta är ju ej förvånande med tanke på demografin. 40 procent har svarat att det finns över 30 specialister på den klinik där de arbetar. 12 Svensk Onkologi 2 · 15 SOFs arbetsmiljöenkät Svensk Onkologi 2 · 15 13 SOFs arbetsmiljöenkät 14 Svensk Onkologi 2 · 15 SOFs arbetsmiljöenkät Svensk Onkologi 2 · 15 15 SOFs arbetsmiljöenkät 16 Svensk Onkologi 2 · 15 SOFs arbetsmiljöenkät Svensk Onkologi 2 · 15 17 SOFs arbetsmiljöenkät 18 Svensk Onkologi 2 · 15 StenKarlsson Karlsson Sten Bristol-Myers Squibb visar vägen inom immunonkologi Kan vi utnyttja kraften hos kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancer? Immunonkologi grundar sig på insikten om hur kroppens eget immunförsvar kan utnyttjas för att bekämpa cancer. Vår forskning ökar förståelsen för hur cancer kan undkomma immunsystemet och potentialen inom immunonkologi fortsätter att driva våra forskningsinsatser. Vi på Bristol-Myers Squibb fortsätter att forska och utveckla innovativa behandlingar som kan hjälpa patienter i deras kamp mot cancer. Svensk Onkologi 1 · 15 19 Jan 2015 ONCSE15NP00159 bms.se - Fördröjer progressen av avancerad njurcellscancer Votrient är godkänt som första linjens behandling av avancerad njurcellscancer 1 Nationellt Vårdprogram – Njurcancer 2013 2 Behandlingsrekommendationer för avancerad njurcancer gällande Votrient • Votrient rekommenderas som primärbehandling vid metastaserad njurcancer med god/ intermediär prognos (grad A rekommendation). • Votrient kan övervägas efter svikt på primär immunmodulerande behandling vid metastatisk njurcancer med god/intermediär prognos (grad A rekommendation). SE/ONC/0028/14(1) 2015 02 Votrient är kontraindicerat vid överkänslighet mot den aktiva substansen (pazopanib) eller mot något hjälpämne som anges under Innehåll i produktresumén. Fall av leversvikt har rapporterats under behandling med pazopanib. Administrering av pazopanib till patienter med lindrigt till måttligt nedsatt leverfunktion ska göras med försiktighet och under noggrann övervakning. I kliniska studier med pazopanib har fall av hypertoni inträffat, inklusive nyligen diagnostiserade symtomatiska episoder av förhöjt blodtryck (hypertensiv kris). De vanligaste biverkningarna som förekommer vid behandling med Votrient är fatigue, hand-fot syndrom, smakförändringar och hudutslag. Votrient® (pazopanib) F, Rx, ATC-kod: L01XE11 Behandlingstid: Behandlingen ska pågå tills den inte längre har någon positiv effekt eller oacceptabel toxicitet uppträder. Beredningsform: Tabletter á 200 mg eller 400 mg Verksamma beståndsdelar: pazopanib Indikation: Votrient är avsett som första linjens behandling av avancerad njurcellscancer (RCC) för vuxna och till patienter som tidigare erhållit cytokinbehandling för avancerad sjukdom. Votrient är avsett för behandling av vuxna patienter med specifika undergrupper av avancerat mjukdelssarkom (STS) som tidigare erhållit kemoterapi för metastaserande sjukdom eller för vilka sjukdomen har progredierat inom 12 månader efter (neo) adjuvant behandling. För pris, varningar och begränsningar se www.fass.se Produktresuméns senaste översyn 2014-09-25. Ref.: 1. Votrient produktresumé www.fass.se. 2. Utdrag ur Nationellt vårdprogram Njurcancer 2013, ISBN: 978-91-85947-37-9, Mars 2013. Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse, kontakta biverkningsenheten på GSK: Telefon: 08-638 93 00. Postadress: Biverkningsenheten, GSK, Box 516, 169 29 Solna. 20 Svensk Onkologi 1 · 15 lä Onkologidagarna ke Sten Karlsson m In ed gå r sfö i rm ån el en “Landmark analysis” av 3-års överlevnadsdata (OS). 31 % av de Tafinlarbehandlade patienterna levde fortfarande efter 3 år 100 Dabrafenib DTIC 90 80 70 OS (%) 60 50 40 30 20 10 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 Tid (månader) Antal under risk Dabrafenib 187 184 171 156 144 133 126 115 108 98 DTIC 63 58 55 49 44 37 34 30 26 23 86 21 81 18 75 16 67 15 65 15 64 15 58 15 51 13 39 11 19 3 5 1 Median OS, månader (95% KI) 1-års OS, % (95% KI) 2-års OS, % (95% KI) 3-års OS, % (95% KI) Dabrafenib 20.1 (16.7–24.4) 70 (62.4–75.8) 45 (37.3–51.9) 31 (23.9–37.7) DTIC 15.6 (11.9–21.2) 63 (48.9–74.1) 32 (20.3–45.0 ) 28 (16.9–40.8) HR (95% KI) 0.76 (0.48–1.21)* 0.77 (0.52–1.13)* 0.81 (0.56–1.18)* HR data cut-off date 18 dec, 2012 31 jan, 2014 25 aug, 2014 Ref: A Landmark Analysis of 3-year Overall Survival (OS) and Follow-On Therapies in BREAK-3, a Phase III, Randomized Trial: Dabrafenib vs. Dacarbazine (DTIC) in Patients (pts) with BRAF V600E Mutation-Positive Metastatic Melanoma Presented at SMR Annual Meeting, 13–16 November 2014 * NS. Efter 2,7 månader i median gjorde 59% av patienterna, randomiserade till DTIC-behandling, en “crossover” till aktiv Tafinlarbehandling vilket påverkar den statistiska signifikansen negativt. Tafinlar® (dabrafenib) Rx, F, ATC-kod: L01XE23 Behandlingstid: Behandlingen ska pågå tills den inte längre har någon positiv effekt eller oacceptabel toxicitet uppträder Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Beredningsform: Tabletter á 50 mg eller 75 mg. Verksamma beståndsdelar: dabrafenib. Indikation: Dabrafenib är indicerat som monoterapi för behandling av vuxna patienter med icke-resektabelt eller metastaserat melanom med en BRAF V600-mutation. Innan patienterna tar dabrafenib måste ett validerat test utförts som bekräftar att tumören har en mutation i BRAF V600. Varningar och försiktighet: Ta alltid Tafinlar enligt läkarens anvisningar. Liksom för alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem. Tafinlar kan ge pyrexi (feber) av olika grad och frekvens. Febern kontrolleras med hjälp av febernedsättande läkemedel. Om patientens feber stiger över eller är lika med 38,5 grader skall behandlingen avbrytas. För fullständig förskrivarinformation och pris, se fass.se. Produktresuméns senaste översyn 2015-01-22. Om du vill rapportera en biverkan eller oönskad händelse, kontakta biverkningsenheten på GSK: Telefon: 08-638 93 00. Postadress: Biverkningsenheten, GSK, Box 516, 169 29 Solna. GSK Box 516 169 29 SOLNA Telefon 08-638 93 00, Telefax 08-638 94 60 www.glaxosmithkline.se [email protected] Svensk Onkologi 1 · 15 21 Sten Karlsson Vilken behandling är bäst lämpad till en patient med hjärnmetastaser? Vilka faktorer är av störst betydelse för recidivrisk efter kirurgi av ett malignt melanom? När rekommenderas adjuvant strålbehandling efter körtelutrymning av regional melanommetastas? NY TERAPIINRIKTAD UTBILDNING FOKUS CANCER – MALIGNT MELANOM Göran Per Anna Göran Susanne Erik 67 52 år 63 år 67 år 50 år 45 år Utbildningen är framtagen i samarbete med onkologer från Uppsala, Umeå, Stockholm, Lund och Göteborg samt kvalitetsgranskad av Gustav Ullenhag, överläkare och docent vid onkologikliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kontakta gärna oss på BMS om du vill veta mera. Carin Vanhaniemi Johansson Customer Manager +46 (0)70 671 10 13 [email protected] WWW.BMS.SE 22 Svensk Onkologi 1 · 15 Frida Wetterstedt Specialty Account Manager +46 (0)70 214 56 06 [email protected] FEB 2015 Fokus Cancer – MM vänder sig till färdiga specialister och läkare under specialistutbildning. Utbildningen är utvecklad för att främja erfarenhetsutbyte och kunskapsutbyte kring omhändertagande av patienter med malignt melanom samt bidra till evidensbaserade behandlingsbeslut i klinisk praxis. 731SE15PR01957 INTERAKTIV UTBILDNING DÄR PATIENTFALL STÅR I CENTRUM FÖR GRUPPDISKUSSIONER UNDER LEDNING AV ERFARNA HANDLEDARE www.onkologi.org Gå in på Svensk Onkologisk Förenings hemsida! www.onkologi.org Svensk Onkologi 2 · 15 23 Arbetsmiljö Brister i arbetsmiljön - många överväger att lämna onkologin När onkologer själva får svara på frågan varför de ibland eller ofta överväger att lämna specialiteten, är det inte mötena med svårt sjuka och döende patienter som väger tungt. De starkaste skälen handlar istället om frustrationen över att inte hinna med arbetet, politiska beslut, nedskärningar och för lite tid till återhämtning. D et visar den arbetsmiljöundersökning som Svensk Onkologisk Förening, SOF, har gjort bland kliniskt verksamma onkologer i Sverige. – Det är ofta ett argument vi hör, att det är svårt att orka ett helt yrkesliv med en så tung patientgrupp. Men i vår undersökning var det väldigt få som tog upp det som ett tungt skäl för att lämna onkologin, säger Nina Cavalli-Björkman, specialist i onkologi samt ledamot i styrelsen för Svensk Onkologisk Förening. Unik arbetsmiljöundersökning Det är i början av februari. Vi möts på cytostatikamottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad där Nina Cavalli-Björkman tillfälligt har hoppat in som stafettläkare. – Jag var mellan två jobb när jag fick frågan om jag kunde hjälpa till då det saknades onkologer här. Jag har arbetat både längre och kortare perioder på många olika onkologkliniker och tycker att det är roligt att se nya verksamheter, så jag tackade ja. Karlstad var ett lyckokast, en oerhört trevlig klinik att arbeta på. Initiativet till arbetsmiljöenkäten kom från början från en SOF-medlem som frågade Nina under en gemensam kongressresa varför inte SOF gjorde någon kartläggning av onkologernas arbetsmiljö. – Det var ett utmärkt förslag och jag förstår inte varför vi inte gjort den tidigare. Jag har de senaste tio åren arbetat på många olika kliniker och överallt talas det om vår arbetsbörda och hur vi ska mäkta med arbetet, nu och i framtiden. I klinikernas kafferum är det ett vanligt förekommande samtalsämne och 24 Svensk Onkologi 2 · 15 många kollegor kämpar med att hinna med vardagens arbete. Därför kändes det oerhört angeläget att göra denna enkät. Enligt Socialstyrelsen finns 718 personer som har specialistkompetens i onkologi och 119 i gynekologisk onkologi i landet. Dessa siffror omfattar dock även pensionärer och personer som inte arbetar längre med onkologi (eller arbetar exempelvis i läkemedelsindustrin, men inte i patientnära verksamhet). Det finns ingen statistik över antalet ST-läkare. Alla ovanstående är heller inte medlemmar i SOF. Som framgår av själva enkätredovisningen var svarsfrekvensen låg: 54 procent. - Det är väl något av en besvikelse, det är klart att jag önskar att svarsfrekvensen hade varit högre. En orsak kan ha varit vårt adressregister som inte har fungerat som det ska, sedan tror jag att onkologer dränks av olika enkäter från arbetsgivare och företag och då är det nära till hands att de hamnar långt ned på prioriteringslistan. - Jag tycker att man ska tolka enkätresultatet med en viss försiktighet på grund av den låga svarsfrekvensen. Samtidigt är min förhoppning är att detta ska bli en återkommande enkät där vi har möjlighet att följa trender över tid. Vi skulle också vilja kontakta onkologer och gyn onkologer som inte arbetar kliniskt och i enkätform fråga vad som gjort att de valt bort sjukvården till förmån för andra arbetsgivare, säger Nina Cavalli-Björkman. Från Karolinska till Visby Nina gick sin ST-utbildning på Radiumhemmet och blev färdig specialist 2004. I samma veva slogs Karolinska och Huddinge samman till Karolinska Universitetssjukhuset. Drivkraften var finansiell, genom fusionen hoppades politikerna att uppnå stora effektivitetsvinster. – Det blev en turbulent tid och jag upplevde att patienterna for illa. Även vid den här tiden var det en stor brist på vårdplatser och vi hade cancerpatienter som låg utspridda över hela sjukhuset, på ögon, hud och infektionsklinikerna. Situationen och stämningen var Nina Cavalli-Björkman ansträngd och vi kunde gå på jourpass utan att det fanns några vårdplatser att lägga in patienter som behövde slutenvård. Nina Cavalli-Björkman var en av många onkologer som åren efter fusionen lämnade Radiumhemmet. Hon sökte sig istället till Gotland där hon var ensam bofast onkolog på det lilla sjukhuset vid havet. Gotland satsade på en nystartad onkologisk enhet och det fanns resurser som gjorde att patienterna kunde erbjudas bra vård. – Jag stormtrivdes, det var en både stimulerande och rolig tid. Men jag var ensam i min specialitet, förutom stödet från konsultande kollegor från Stockholm. Under den här tiden fick jag också mitt andra barn som föddes för tidigt och behövde specialistvård på fastlan- StenKarlsson Karlsson Sten Vår vision Tillsammans vill vi skapa nya möjligheter för en individstyrd kunskapsdriven cancervård i världsklass. OTH20150313PSE14 Fler år till livet och mer liv till åren. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Svensk Onkologi 1 · 15 25 Arbetsmiljö det. Jag och familjen flyttade därför från Visby till Uppsala där både jag och min man fick tjänster på Akademiska sjukhuset. Skrivande som ventil På Akademiska Sjukhuset ingick Nina Cavalli-Björkman i ett konsultnätverk av onkologer som stöttade kliniker med brist på specialister. - Jag fick resa till Mariehamn, Falun och tillbaka till Visby för att ha fullproppade mottagningsdagar. Sådana gånger är det väldigt roligt att vara onkolog. Samtidigt blir det uppenbart att vi är för få, att det inte finns tillräckligt med specialister i landet och att de som finns får arbeta väldigt hårt. Sedan mitten av februari 2015 arbetar hon inom verksamhetsområdet onkologisk endokrinologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det är ett nationellt och internationellt centrum dit patienter med neuroendokrina tumörer remitteras. – Det är spännande på många olika sätt. Jag får arbeta i gränslandet mellan endokrinologi och onkologi och lära mig helt nya saker. Jag är ju GI-onkolog i botten och undrar dock hur det kommer att bli att arbeta med en helt ny patientkategori. Jag är ju van att arbeta med svårt sjuka patienter, med besvärliga symptom och begränsad förväntad livslängd. Tio år att utbilda en bra specialist I arbetsmiljöundersökningen upplevs inte arbetet med svårt sjuka och palliativa patienter som det svåraste inom onkologin, enligt läkarna. En majoritet har svarat att arbetsbördan har ökat sedan de började arbeta inom onkologin; 59 procent anser att den ökat mycket och 28 procent anser att den har ökat något. Hela 43 procent har svarat att de ibland eller ofta överväger att lämna onkologin för att arbeta med något annat. De viktigaste skälen 26 Svensk Onkologi 2 · 15 är: känslan av att inte hinna med arbetet, politiska beslut och nedskärningar, missnöje med chef/ledning, för lite tid för fortbildning och forskning samt familjeskäl. – Ett syfte med undersökningen har varit att ta reda på vad onkologer tycker om sina arbetsplatser, men också att fråga om valet av specialitet och vilka faktorer som är viktiga för att man ska välja att stanna kvar. Om man är missnöjd, vad bidrar till att man överväger att lämna sin specialitet? Resultatet av vår undersökning visar tyvärr att det är alltför många som faktiskt går och funderar på att lämna onkologin, och det är riktigt illavarslande. Även om svarsfrekvensen var låg så är det i absoluta tal många som funderar i dessa banor så det kan vi inte bortse ifrån, säger Nina Cavalli-Björkman. Det finns många specialister i Sverige i dag som inte arbetar med patienter och som kanske går att rekrytera tillbaka, menar hon. – Det finns mycket som kan göras för att vända utvecklingen. Vi måste vara oerhört rädda om de onkologer som arbetar kliniskt i vården i dag. Det tar minst tio år att utbilda en bra specialist och det vore en katastrof om de som nu funderar på att lämna onkologin verkligen gör det. Patient- och anhörigkontakt viktigast – Läkare arbetar i regel väldigt hårt och mycket, det orkar man om man får känna att det går att göra ett bra jobb. Men jag pratar med kollegor som beskriver att de går hem med hjärtklappning därför att de känner att de inte hann klart, trots att de hoppade över lunchen eller tog extrapatienter på mottagningen. Det är i sådana lägen det kan kännas som en utväg att i stället ta ett skrivbordsarbete eller välja en annan inriktning. Jag tycker inte att detta gäller någon enskild klinik. Alla ställen jag arbetat på de senaste åren har liknande problem. Några har det värre, men jag kan inte säga att jag varit på någon arbetsplats där bemanningen var acceptabel utan normen har blivit att läkarna är för få. En majoritet, 56 procent, anser att de har mycket dåliga respektive ganska dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation. Män anser dock i högre grad än kvinnor att de har möjligheter att påverka. – Jag vet faktiskt inte varför männen i vår undersökning upplevde större chans att påverka. Själv tycker jag att samtalen runt rondborden ofta rör känslan av maktlöshet gentemot arbetsgivare där man endast är ett namn på en schemarad och känner sig ganska osynlig i den stora organisationen. De som svarade på enkäten fick även uppge vilka faktorer som var mest avgörande vid val av specialitet; för 60 procent hade patientoch anhörigkontakten haft störst betydelse, 50 procent uppgav intresset för medicinsk onkologi och 44 procent svarade att de såg arbetet med svårt sjuka patienter som utmanande. - Det är glädjande att läsa att många ändå delar min känsla av att patientarbetet kan vara världens roligaste arbete. I grunden älskar jag det här och känner mig priviligierad som får vara onkolog. Jag önskar bara att jag fick se framtiden an med tillförsikt och fick känna att vi är tillräckligt många som ska vårda kommande generationer patienter. Det gäller förstås andra personalkategorier också: sjuksköterskor, fysiker, undersköterskor och kuratorer. När läkarna som besvarade enkäten skulle välja de tre viktigaste faktorerna för att fortsätta med onkologi, hamnade stimulerande arbetsfält, stimulerande patient- och anhörigkontakt samt ett viktigt och meningsfullt arbete i topp. På frågan om de fick möjlighet att i dag välja samma specialitet igen, svarade 49 procent ”troligen”, 29 procent svarade ”ja, definitivt” och 18 procent var osäkra. Fyra procent skulle troligen inte välja om specialiteten igen. – Det finns mycket i vårt uppdrag som både är stimulerande och meningsfullt. Under de senaste åren har vi sett en fantastisk utveckling med helt nya behandlingsmöjligheter. Det kommer ständigt nya läkemedel, de kirurgiska teknikerna har förfinats och vi blir bättre och bättre på att strålbehandla. I dag kan vi rädda livet på patienter som tidigare dog. En önskan om arbetsro Vad skulle krävas för att vända utvecklingen? – Det behövs arbetsro. Själv tycker jag att jag är en bra klinisk doktor och jag gillar mitt jobb. Tänk om vi slapp ständiga omorganisationer och konsulter som talade om hur vi ska effektivisera vårt arbete och istället fick göra det vi är bra på. Nina Cavalli-Björkman skulle också önska att det fanns en instans som i högre grad tog tillvara läkarnas intressen. I dag har arbetsgivaren ett ekonomiskt fokus och regionala cancercentra har ett starkt patientfokus. Men, menar hon, det finns inte ett lika starkt fokus på läkares arbetssituation och arbetsmiljö. – Mer måste göras för att vi ska få en fungerande cancervård i framtiden. Om onkologer väljer att lämna specialiteten, så drabbar det patienterna hårt. Har vi inga onkologer har vi heller ingen cancersjukvård. Som styrelsemedlem i SOF tycker jag att det är ett av våra absolut viktigaste åtaganden, att försvara onkologerna som yrkesgrupp. Eva Nordin Arbetsmiljö Överrekrytering – en nödvändighet för god arbetsmiljö Utrymmet för läkekonst och möten med patienter har genom åren successivt minskat. I dag styrs vården alltmer av riktlinjer och pålagor som begränsar den professionella kreativiteten. Det menar Freddi Lewin, verksamhetschef på onkologkliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. I över 30 år har han varit verksam som onkolog och bland annat varit såväl sektionschef som studierektor för specialistutbildningen i onkologi vid Huddinge universitetssjukhus. Han har också arbetat som överläkare vid Universitetssjukhuset i Trondheim och är sedan drygt fem år verksamhetschef på onkologkliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Freddi Lewin är en av dem som deltagit i SOFs arbetsmiljöundersökning. – Den är ett angeläget initiativ. Arbetsmiljön ser nog väldigt olika ut i olika delar av landet. För vår del har det tagit cirka åtta år av medvetna satsningar för att komma i balans. I dag har vi, skulle jag vilja påstå, en fungerande och god arbetsmiljö. Men det kan svänga snabbt, det räcker med att någon säger upp sig eller blir långtidssjukskriven så förändras situationen. Det handlar om att överrekrytera, menar han. En klinik som har för få anställda har svårt att behålla sina specialister; ju färre anställda, ju färre vill vara kvar på en arbetsplats med ökande arbetsbelastning. – När folk slutar på en klinik skapar det en negativ spiral som är svår att vända. Det krävs därför en medveten och långsiktig satsning för att bygga en välfungerande verksamhet. Både min företrädare och jag har kontinuerligt satsat på rekrytering och vi fortsätter att rekrytera, även om det för stunden inte råder någon brist på specialister. Medveten överrekrytering En god bemanning är en förutsättning för att klara exempelvis sjukskrivningar, föräldra- ledigheter och ansökningar om ledighet för forskning. – Patientmötet är mycket mer omständligt och arbetskrävande nu än förr. Patienter, men också anhöriga ställer också mycket högre krav än tidigare. Om behovet är nio anställda, så bör man rekrytera en eller två personer extra. Det måste finnas möjlighet för anställda att kunna vara hemma med sjuka barn, utan att kliniken kollapsar. Det är även viktigt att tänka på att få en jämn åldersfördelning så att vi inte får så stora generationsluckor som vi har idag. Vi har relativt många unga specialister och även seniora onkologer som är runt 60 år och äldre, men vi har få i mellanskiktet. Det leder till att många yngre känner sig vilsna då vi äldre specialister inte riktigt räcker till för bland annat handledning, säger Freddi Lewin. Han vänder sig också mot den tilltagande administrativa bördan i form av tyngande rutiner för dokumentation, vårdplaner och krångliga IT-system som stjäl tid från patientmötet. Freddi Lewin menar också att dagens hälso- och sjukvård alltmer utgår ifrån ett ovanifrån perspektiv med detaljstyrande statliga initiativ. – Vi styrs i hög utsträckning av rigorösa riktlinjer, som förvisso kan vara nödvändiga, men som också begränsar läkekonsten, vår professionella kreativitet och vårt handlingsutrymme. Det upplevs av många som stressande, säger Freddi Lewin. Frågan om återupplivning I livets slut ställs läkare inför många svåra situationer och beslut. Ett dilemma som ofta skapar psykisk stress, menar Freddi Lewin, är frågan om återupplivning. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska respekt visas för patientens självbestämmande och integritet; vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. – Det handlar om döende människor som bara har en kort tid kvar och som måste ta ställning till frågan om hjärt- lungräddning. Verksamhetschef Freddi Lewin Det uppstår absurda situationer som varken gagnar patienten eller de anhöriga, de ställs inför en omöjlig situation. Förr gjorde läkaren en medicinsk bedömning utifrån en förväntad utgång av en svår sjukdom. Men i dag ska patienter och anhöriga ha inflytande över beslutet, vilket är mycket svårt. Freddi Lewin tar upp ett exempel; en äldre kvinna hade avlidit några månader tidigare och familjen tog kontakt med vården igen, upprörda över det samtal som läkaren hade haft med familjen strax före kvinnans död. – När kvinnan endast hade några dagar kvar ställde läkaren, en duktig och erfaren läkare, frågan om hur kvinnan och familjen ställde sig till återupplivning. Familjen blev upprörd och undrade hur vi hade kunnat utsätta dem för detta. Det uppfattades som både oetiskt och ovärdigt att vi i vården ställde en sådan fråga till en människa med en obotlig sjukdom och som var döende. Men lagen är Svensk Onkologi 2 · 15 27 Arbetsmiljö sådan, vilket inte är någon tröst för familjen. Det här skulle jag vilja säga innebär en psykisk påfrestning, inte bara för patienten och anhöriga, utan också för läkaren. Jag är starkt kritisk till den här lagen och tycker att den är ett exempel på ett arbetsmiljöproblem som innebär en psykisk börda. Freddi Lewin understryker dock att han inte tror att det är det mest grundläggande arbetsmiljöproblemet som kan förklara varför så många onkologer funderar på att lämna sin specialitet. – Syftet med lagen är säkert att gott, man vill värna om patienten och stärka patientens ställning. Men lagen tar ingen hänsyn till oss som arbetar med detta i den kliniska vardagen. Jag skulle gärna vilja se en större diskussion bland våra medlemmar om just den här frågan om återupplivning och hur man som läkare ställer sig till den. Eva Nordin Kostnadsfria instruktionsfilmer för dig och dina patienter www.medicininstruktioner.se Pålitligt stöd i din kliniska vardag 24 timmar om dygnet – alla dagar i veckan Medicininstruktioner Sverige AB Packhusplatsen 2 · 411 13 GÖTEBORG · 031-779 99 87 · [email protected] Annons_180x132_Mediahuset.indd 1 28 Svensk Onkologi 2 · 15 2015-02-17 13:30 Ash 2014 Hennes cancer är under kontroll. Lat inte en blodpropp komma i vägen för tillfrisknandet. Venös tromboembolism (VTE) utgör en av de vanligaste dödsorsakerna hos patienter med cancer.1 Risken för återkommande VTE är tre gånger högre vid cancersjukdom.2 Risken för VTE ökar signifikant när patienter med cancer blir immobiliserade.3 Fragmin (dalteparin) var det första lågmolekylära heparinet med indikation för behandling och sekundärprevention av VTE hos patienter med cancer.4 Fragmin® (dalteparinnatrium). Rx. B01AB04. Ingår i läkemedelsförmånen. Godkända indikationer: 1. Behandling av akut djup ventrombos och lungemboli när trombolytisk behandling eller kirurgi inte är aktuell. 2. Cancerpatienter: Behandling och sekundärprevention av djup ventrombos och lungemboli. 3. Trombosprofylax vid kirurgi. 4. Profylax till patienter med kraftigt ökad risk för venös tromboembolism och som är tillfälligt immobiliserade p.g.a. akut sjukdomstillstånd som t.ex. hjärtinsufficiens, andningsinsufficiens, allvarlig infektion. 5. Instabil kranskärlssjukdom (instabil angina och icke Q-vågsinfarkt). 6. Trombosprofylax-antikoagulation vid extrakorporeal cirkulation under hemodialys och hemofiltration. Kontraindikationer: Överkänslighet för Fragmin eller andra lågmolekylära hepariner och/eller heparin t.ex. tidigare konstaterad eller misstänkt immunologiskt medierad heparininducerad trombocytopeni (typ II). Akut gastroduodenalt ulcus och hjärnblödning eller annan aktiv blödning. Svår koagulationsrubbning. Akut eller subakut septisk endokardit. Skador och operationer i centrala nervsystemet, öga och öra. Epidural anestesi eller punktion av spinalkanalen och samtidig behandling med höga doser dalteparin (såsom vid behandling av akut djup venös trombos, lungemboli och instabil kranskärlssjukdom). Epidural anestesi under förlossning är absolut kontraindicerat hos kvinnor som behandlas med antikoagulantia. Hos gravida kvinnor har halveringstider för dalteparin på 4-5 timmar uppmätts under den sista trimestern. Styrkor: 2500 IE/ml, 10000 IE/ml, 25000 IE/ml. Förpackningar och priser: se www.fass.se. För gällande priser på sjukhusartiklar på rekvisition, se regionala upphandlingsavtal. Datum för senaste översyn av produktresumén 2013-10-22. För mer information se www.fass.se. www.pfizer.se. FRA20131203PSE01 Pfizer AB 19190 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Svensk Onkologi 1 · 15 29 FRA20141112PSE04 Referenser: 1. Khorana AA. Thromb Res. 2010;125(6):490–493. 2. Kakkar AK et al. The Oncologist 2003;8,381-88 3. Lyman GH et al. J Clin Oncol. 2013;49:1118-1134. 4. www.fass.se Lymfomexperten Ökad överlevnad vid pankreascancer med Abraxane i kombination med gemcitabin2 1.0 0.9 Andel överlevnad 0.8 0.7 HR = 0,72 95% Cl (0,617 – 0,835) (P < 0,001) 0.6 Abx + gem (n = 431) Gem (n = 430) 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 0 3 6 9 12 15 18 21 Månader moments 30 Svensk Onkologi 1 · 15 24 27 30 33 36 39 Kluriga fall Hans Hagbergs kluriga fall 2 64 årig man, tidigare frisk, icke-rökare som sedan två månader har tilltagande bandformade smärtor utgånget från bröstryggen. M RT visar tumör i Th7 med epidural tumörväxt som komprimerar medulla spinalis. Det finns även ett par tumörhärdar i kotkropp Th6, Th8, och S1. Ingen kraftnedsättning i benen. Lab Normalvärde inom parentes. SR 10 mm (<24), CRP 1 mg/ml (<5), P-alkaliskt fosfatas 1,0 ukat/l (0,6-1,8), P-LD 2,4 ukat/l (1,8-3,4) ), P-kreatinin 79 umol/l (< 105), P-Ca 2,37 mmol/l (2,15-2,50), P-albumin 38 g/l (36-45), P-IgG 6,0 g/l (6,7-14,5), P-IgA 0,27 g/l (0,884,5), P-IgM < 0,20 g/l (0,27-2,1). Diagnos? Svaret finns på sidan 40. Svensk Onkologi 2 · 15 31 Strålskola Strålskola 2 Gating Strålbehandlingsavdelningen vid Onkologkliniken i Karlstad var den andra kliniken i Sverige att införa behandlingstekniken gating för patienter med bröstcancer. S edan starten i april 2012, har vi nu behandlat över 150 patienter med den här tekniken. Vad är det? Gating innebär att strålbehandling ges synkroniserat med patientens andningscykel. Vid inandning, speciellt vid djup inandning, blir det ett större avstånd mellan hjärta och bröstkorg. Den här geometriska skillnaden har visat sig vara mycket användbar vid strål- 32 Svensk Onkologi 2 · 15 behandling mot vänster bröst eller bröstkorgsvägg. Vid strålbehandling är det många gånger svårt att undgå att samtidigt bestråla normal vävnad i närheten av målområdet. Hjärta och lungor är exempel på kritisk normalvävnad som det måste tas hänsyn till när bröstet ska strålbehandlas. Genom att patienten andas in djupt och håller andan under behandling har det nu blivit mycket lättare att hålla dosen till hjärtat på en acceptabelt låg nivå. Det finns idag olika kommersiella system för att följa patientens andning. Vårt system bygger på att en liten plastbox med reflexer placeras på patientens bröstkorg. En infraröd kamera följer sedan hur patienten andas in och andas ut. I systemet sätts en lämplig inandningsnivå som patienten ska hålla andan på. Patienten kan hela tiden följa sin andning visuellt och se i vilket läge hon ska hålla andan. Programvaran blir vid behandling kopplad till behandlingsapparaten så att den endast strålar när patientens andningsnivå är inom det satta intervallet. På så vis kan patienten styra sin egen behandling. Fördelar med tekniken? Gating bygger på en relativt enkel teknik. De flesta patienter lär sig mycket snabbt hur de ska andas och ser positivt på att vara mer delaktiga i sin behandling. Att hålla andan minst 20 s brukar inte vara något problem. Strålskola Idag är det möjligt att köpa ett system som är väl integrerat med den övriga behandlingsapparaten. Arbetsbelastningen på Strålbehandlingen ökar initialt vid implementering och upplärning av tekniken. Efter en tid går det över till att bli en rutinbehandling, mycket tack vare att strålbehandling vid bröstcancer är en av våra vanligaste behandlingar. Den extra tid som läggs ner på förberedelser (ca 45 minuter) ger senare en tidsvinst vid dosplanering. Vid dosplanering bestäms antalet strålfält, deras form, deras vinkel in mot patienten samt hur mycket dos som ska ges från respektive vinkel. Dosplaneringen är ytterst individuellt anpassad och gating har nu gjort det enklare och snabbare att hitta den optimala dosplanen som bäst behandlar bröstvävnaden och samtidigt bäst undgår att ge dos till hjärta och lungor. Ja, tekniken kan inte bara ha en positiv effekt på hjärtdosen utan även på den relativa lungdosen. Vad innebär det för patienten? För patienten innebär det att hon får stanna lite längre tid för förberedelser vid första besöket på strålbehandlingen. Planeringen av hur strålbehandlingen ska genomföras inleds vanligen med att bestämma hur patienten ska ligga på behandlingsbordet samt att avbilda patienten i detta läge med datortomografi. Vid strålbehandling med gating-teknik ska även nivån för djup inandning bestämmas. Lämplig nivå varierar lite från patient till patient. Patienten får tid för att öva innan det blir dags att upprepa samma djupa inandning på datortomografen. Vinsten med gating är svår att på förhand bedöma för den enskilda patienten. Den här tekniken ger större möjlighet att behandla hela bröstet och samtidigt hålla nere dosen till hjärta/kranskärl och lunga. Studier har visat att just patienter strålbehandlade mot vänster bröst löper större risk att drabbas av kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. Eftersom det kan dröja många år innan den här typen av skador uppkommer är det idag för tidigt att säga hur mycket risken för dessa sena biverkningar minskar med den nya tekniken. Karin Uttman sjukhusfysiker Bild 1. CT-bilder av en patient. Till vänster visas patienten när hon andas normalt. Till höger visas samma patient när hon andas in djupt och håller andan. Avståndet mellan hjärta och vänster bröst blir större när patienten gör en djup inandning. Bild 2. Strålfält och dosfördelning för en patient som planeras för behandling mot vänster bröstkorgsvägg (rött). Bilden till vänster visar fallet då patienten andas normalt. Bilden till höger visar fallet då patienten andas in djupt och håller andan. Vänstra hörnet av hjärtat (rosa) får en betydligt högre dos om patienten ska få behandling vid normal andning jämfört med när hon gör en djup inandning. Bild 3. Patient vid gating-behandling mot vänster bröst. De gröna laserlinjerna används vid uppläggning av patienten i förhållande till behandlingsapparaten. Patientens andning kontrolleras med markörblocket som är fasttejpat på nedre delen av bröstkorgen. På skärmen bakom patienten visas hennes normala andningsnivå (gult) och vilken nivå hon ska andas upp till vid behandling (blått). En spegel hjälper patienten på skärmen. Svensk Onkologi 2 · 15 33 ST-sidan SOF välkomnar nya specialister Malin Blomstrand blev färdig specialist hösten 2013 och arbetar på onkologiska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. R edan 2003 började jag min bana på onkologen. Av olika skäl tog det tid att bli färdig specialist, bland annat på grund av en så kallad ”forskar-ST-tjänst”, som innebar 50% forskning. Forskningen resulterade i avhandlingen ”Characterizing and modulating the effects of ionizing radiation to the juvenile hippocampus” som lades fram våren 2014. Under mitt avhandlingsarbete fick jag möjlighet att fördjupa mig i de kognitiva biverkningar som drabbar många barn som fått strålbehandling mot hjärnan. Barn som överlever och drabbas av biverkningar, tvingas leva med dem under ett långt liv. Det är därför viktigt att minimera dessa utan att minska boten, vilket är en svår balansakt. Under forskarutbildningen hade jag förmånen att jobba med allt ifrån radiobiologi i djurmodeller till strålfysik och epidemiologi. Det medförde många spännande samarbeten över professionsgränser och ett Olöf Bjarnadottir blev färdig specialist i juni 2014. J ag arbetar på Skånes onkologiska klinik Lund/Malmö och kommer i första hand att jobba med bröstcancer. Ursprungligen kommer jag från Island (där är det kvinnorna som heter Olöf och inte männen), men har bott i Lund tillsammans med min sambo Freyr i fem år. I somras föddes vår son, Stefan. Jag är också doktorand och min forskning handlar om statiners inverkan på bröstcancer. På fritiden gillar jag framför allt att resa, att laga och äta god mat, att läsa och träffa kompisar. Olöf Bjarnadottir 34 Svensk Onkologi 2 · 15 stort nätverk, som jag har stor nytta av som färdig specialist. Att få växla mellan forskning och klinik är fantastiskt stimulerande och kan verkligen rekommenderas! Som färdig specialist arbetar jag halvtid med strålbehandling, inkluderande barn, och halvtid med hjärntumörer. Jag träffar patienter med hjärntumör direkt efter att de fått besked om sin tumör och ansvarar sedan för deras behandling såväl avseende cytostatika som strålbehandling. Det ger en fin helhetsbild och patient-läkar-kontinuitet, vilket är oerhört givande, men tyvärr ganska sällsynt i dagens sjukvård. Det innebär också att jag får en tydlig återkoppling på den behandling jag sätter in, vilket jag anser är en förutsättning för att utvecklas som kliniker. Jag hoppas också kunna fortsätta min forskning kring biverkningar i hjärnan efter strålbehandling, framför allt hos barn. På fritiden umgås jag helst med familj och vänner, gärna aktivt med segling eller skidåkning. Jag älskar också att påta i landet och odla egna grönsaker. Att rensa ogräs är terapi! Malin Blomstrand Xofigo® är ett alfapartikelemitterande läkemedel som är avsett för behandling av vuxna med kastrationsresistent prostatacancer (CRPC) med symtomatiska skelettmetastaser och inga kända viscerala metastaser. Program Förlänger överlevnad Målsöker skelettmetastaser 1 1 Xofigo (radium Ra-223-diklorid): Först med att förlänga överlevnad vid CRPC genom selektiv verkan på skelettmetastaser.1, 2 1 minuts intravenös injektion var 4:e vecka. Fast serie med 6 injektioner. Indikation: Behandling av vuxna med kastrationsresistent prostatacancer med symtomatiska skelettmetastaser och inga kända viscerala metastaser. Farmakoterapeutisk grupp: V10XX03, radiofarmaceutiska terapeutika, diverse. Varning och försiktighet: Diarré, illamående och kräkningar. Xofigo kan ge benmärgssuppression med trombocytopeni och neutropeni varför blodstatus måste kontrolleras före behandling. Radiofarmaka ska endast tas emot, användas och administreras av behörig personal i ändamålsenliga lokaler. Administrering av radiofarmaka kan utgöra en risk för andra personer på grund av extern strålning eller kontamination från spill av urin, feces, upp- kastningar. Med tanke på de potentiella effekter på spermatogenesen som är förknippade med strålning, bör män rådas att använda effektiva preventivmetoder under och upp till 6 månader efter behandling med Xofigo. Kontraindikationer: Det finns inga kända kontraindikationer till behandling med Xofigo. Läs produktresumén för fullständig information L.SE.L.SE.11.2014.1467 november 2014 Xofigo (radium Ra-223-diklorid) 1 000 kBq/ml injektionsvätska, lösning. För intravenös användning. Rx, EF, V10XX03. Bilbo & Co De vanligaste biverkningarna som observerades hos patienter som fick Xofigo vs placebo var diarré (25 % vs 15 %), illamående (36 % vs 35 %), kräkning (18 % vs 14 %) och trombocytopeni (12 % vs 6 %).1 Kontaktuppgifter: Bayer AB, Box 606, 169 26 Solna, tel: 08-580 223 00 Datum for senaste översyn av SPC: November 2013. ▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. L.SE.11.2013.1055 Referenser: 1. Xofigo® (radium Ra-223-diklorid) solution for injection produktresumé (SPC). November 2013. 2. Parker C, et al. NEJM. 2013;369(3):213-23. www.xofigo.se Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. Svensk Onkologi 1 · 15 35 Årsberättelse SOF Årsberättelse för Svensk Onkologisk Förening mars 2014 - mars 2015 Medlemmar Styrelsen har under året valt in 34 nya medlemmar och föreningen har nu totalt 1025 medlemmar. Styrelsen Styrelsen har detta år bestått av Roger Henriksson, ordförande, Gunnar Wagenius, vice ordförande, Gunilla Enblad, vetenskaplig sekreterare, Mikael Johansson, facklig sekreterare och Henrik Lindman, skattmästare. Vidare Caroline Lundgren, Magnus Lagerlund, Susanne Ottosson, Nina Cavalli-Björkman, Jan Frisell, Per Nilsson, Marcus Thomasson, Jenny Jönsson och Anastasios Papadopoulos som övriga ledamöter. Styrelsen har sammanträtt vid fyra tillfällen; i samband med Onkologidagarna i Eskilstuna, ett telefonmöte i juni, ett två dagars internat i september i Stockholm och i december inför Riksstämman i Stockholm. Extern representation Roger Henriksson har varit ordinarie representant och Gunilla Enblad suppleant vid Svenska Läkaresällskapets fullmäktige. Mikael Johansson har varit ordinarie representant och Roger Henriksson suppleant i Svenska Läkarförbundets representantskap. Vi har under året saknat representant till UEMS (Union Européenne des Médécins Specialistes). Roger Henriksson har varit kontaktperson för ESMO och Magnus Lagerlund för ESTRO. Nina Cavalli-Björkman representerade SOF vid ett möte för ESMO-representanter i de skandinaviska och baltiska länderna i juni 2014. Kjell Bergfeldt har varit medlem i Svenska Läkaresällskapets riksstämmodelegation och Gustav Ullenhag har varit IPULS-granskare. Östh, som finns på Onkologiska kliniken i Uppsala. Kansliet sköter ekonomi, medlemsfrågor mm och Inger har också ansvarat för layout av Meddelande från SOF. Även Monica Sandström är delaktig i kansliarbetet. Kansliet kan nås via telefon, fax och e-post. SOFs hemsida nås på www.onkologi.org och ansvarig redaktör under året har varit Nina Cavalli-Björkman. Ett omfattande arbete påbörjades under hösten 2014 för att utarbeta en ny logotyp för SOF och en ny hemsida. Den nya hemsidan såg dagens ljus i februari 2015 och under kommande verksamhetsår kommer Anastasios Papadopoulos att ha en framträdande roll vad gäller arbete med den. Under 2014 har Inger Hjertström Östh och Christofer Lagerros ansvarat för det praktiska arbetet. Sekretariat, hemsidan Ansvarig för SOFs kansli är Inger Hjertström Meddelande från SOF Tidningen har distribuerats till medlemmar i SOF i totalt 8 nummer under 2014. Annonsintäkterna har uppgått till 603 500 kr under hela året. För 2015 planeras sex nummer och tidningen byter namn till Svensk Onkologi. Som en del av avtalet kring Meddelande från SOF får också varje medlem ett abonnemang på Acta Oncologica för personligt bruk. Stipendier Under 2014 har SOF-stipendier delats ut till 1 person för deltagande i kongress. Onkologidagarna 2014 Årets Onkologidagar anordnades i Eskilstuna med Onkologkliniken Mälarsjukhuset som huvudansvarig. Jan Waldenströmföreläsningen hölls av professor David Tuveson och Elis Bervenföreläsningen hölls av professor Jan-Jakob Sonke. SOFT-kursen som anordnades i anslutning till Onkologidagarna behandlade ämnet kolorektal cancer. Styrelsen Styrelsen har under året arbetat mycket med medlemstidningen och så småningom ingått 36 Svensk Onkologi 2 · 15 Årsberättelse SOF CYRAMZA + paklitaxel 9,6 månader Placebo + paklitaxel 7,4 månader HR (95% KI)= 0,807 (0,678; 0,962), P=0,017 Svensk Onkologi 1 · 15 37 Sten Karlsson ® Har du patienter som har progredierat efter FOLFOX i första linjens behandling? jens behandling? FOLFIRI i andra lin få l al sk m so er nt tie pa C* CR Har du m ZALTRAP (aflibercept) som tillägg till FOLFIRI i andra linjens behandling har visat; ® Median OS*; 13,5 månader (vs. 12,1 månader med enbart FOLFIRI)1 Median PFS*; 6,9 månader (vs. 4,7 månader med enbart FOLFIRI)1 ORR*; 19,8 % (vs. 11,1 % med enbart FOLFIRI)1 *) mCRC = Metastaserande kolorektalcancer, OS = Total överlevnad, PFS = Progressionsfri överlevnad, ORR = Fullständig respons + partiell respons Referens: 1. Produktresumé ZALTRAP® 2014-11-20 ZALTRAP® (aflibercept), Rx, EF, L01XX44, angiogeneshämmare som ges intravenöst (iv). Indikation: ZALTRAP i kombination med irinotekan/5-fluorouracil/folinsyra (FOLFIRI) kemoterapi är indicerat för vuxna patienter med metastatisk kolorektal cancer (mCRC) som är resistenta mot eller har progredierat efter oxaliplatininnehållande behandling. Dosering: 4 mg/kg kroppsvikt administreras som iv infusion under 1 timme följt av FOLFIRI. Detta ses som en behandlingscykel. Styrkor och förpackningar: 4 ml eller 8 ml ZALTRAP koncentrat till infusionsvätska, lösning 25 mg/ml. För varnings- och försiktighetsföreskrifter samt ytterligare information se www.fass.se. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Datum för senaste översyn av SPC: 2014-11-20. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected] SE-AFL-15-01-01 Sanofi, Box 30052, 104 25 Stockholm, Tel 08-634 50 00, www.sanofi.se SANOFI | Box 30025 | 104 25 Stockholm Tel 08-634 50 00 | www.sanofi.se 38 Svensk Onkologi 1 · 15 Årsberättelse SOF ett avtal med ett nytt tryckeri. Medlemstidningen har bytt namn till Svensk Onkologi och fått en ny layout. Förhoppningsvis ska tidningen kännas ännu mer aktuell och relevant för alla medlemmar. En ny hemsida är också under uppbyggnad. Vidare har styrelsen arbetat med frågor om vidareutbildning av onkologer och för andra gången varit med och arrangerat ett ”post-ASCO” möte på Arlanda i augusti 2014. En specialist och en ST-läkare har tillsammans bevakat ett område och gjort en gemensam presentation som föredrogs på post-ASCO-mötet. Arrangemanget var väldigt uppskattat och lockade drygt 130 personer. Styrelsen har även arbetat fram en modell för gemensamma arrangemang för resor till viktiga kongresser via Cancerakademin. Slutligen har styrelsen genomfört en arbetsmiljöenkät som presenteras i detta nummer av Svensk Onkologi. Utbildningsutskottet 2014 Socialstyrelsen har fortsatt sitt arbete med att revidera specialitetsindelningarna och målbeskrivningarna. SOF har besvarat flera remisser i dessa ämnen. SK-kurser upphandlas numera av Socialstyrelsen och SOF har varit med och lämnat synpunkter på kursämnen under ST samt besvarat remisser och förfrågningar. I nuläget pågår ett arbete med att försöka se till att strålkursen i Lund kan fortsätta och hitta sätt att framöver dela den uppgiften mellan landets kliniker. Vår åsikt är att den bör vara en formell SK-kurs med statlig finansiering. Fortbildning för specialister är en viktig fråga som Läkarförbundet och Läkarsällskapet driver. SOF har deltagit och lämnat synpunkter under årens lopp. Det är viktigt att bevaka våra möjligheter att delta i olika utbildningsaktiviteter som kurser och konferenser som nu enbart finansieras av arbetsgivaren. Fackliga utskottet Under verksamhetsåret har SPUR-inspektionerna av ST-läkarutbildningen vid landets onkologkliniker fortsatt. ST-utbildningarna vid Uppsala Akademiska sjukhus och länssjukhuset i Västerås har inspekterats. Intresset för SPUR-inspektioner vid landets onkologkliniker är för närvarande lågt. SPUR-gruppen kommer därför framöver att direkt kontakta kliniker och erbjuda inspektioner av ST-utbildningen vid respektive klinik. SPUR-organisationen inom SOF har byggts upp och antalet SPUR-inspektörer bedöms idag vara tillräckligt för att under nästa verksamhetsår fortsätta med inspektioner av såväl stora som små kliniker. Överläkare Martin Erlanson vid Cancercentrum i Umeå är fortsatt ansvarig för SOFs SPUR-grupp. SOF har vidare varit remissinstans för läkarförbundet och som sådan emottagit ett flertal remisser under året. Många av remisserna har rört ämnen där SOF inte haft någon annan åsikt än förbundet i frågan. SOF var tyvärr inte representerat vid läkarförbundets representantskap 2014 då detta kolliderade med kursen i grundläggande cytostatikabehandling som prioriterades av styrelsens facklige sekreterare. Styrelsen har dock tagit del av protokollet från representantskapet. Cytostatikakursen SOF arrangerade för fjärde gången i samarbete med Cancerakademien Norr en kurs i grundläggande cytostatikabehandling för ST-läkare. Kursen arrangerades ånyo till självkostnadspris och föreläsarna ställde upp utan arvode för att möjliggöra en obunden och osponsrad kurs i cytostatikabehandling. Kursen i grundläggande cytostatikabehandling hölls på Lejondals slott 14-16/10 2014 och samlade denna gång 49 ST-läkare från hela landet och en farmaceut från Norge. Kursen innehöll som tidigare översiktliga föreläsningar om farmakokinetik, farmakodynamik, biverkningar, resistensutveckling, dosering, interaktioner och användning av cytostatika i kombination med radioterapi och målstyrd behandling. Kursen innehöll även ett grupparbete med fall där gruppernas arbete presenterades i seminarieform. Kursen fick som tidigare ett mycket gott betyg i den avslutande kursutvärderingen. SOF planerar att ånyo arrangera kursen hösten 2015. Behovet av en fortsättningskurs med fördjupningsämnen har uppmärksammats under åren som den grundläggande kursen arrangerats. Tiden är nu mogen för att arrangera en sådan kurs och diskussioner om formen för detta pågår. Associerade föreningar Bröstonkologisk förening (BOF), Gastrointestinal onkologisk förening (GOF), Scandinavian Society för Head and Neck Cancer, Svensk förening för isotopterapi (SFIT), Svensk förening för urologisk onkologi (SFUO) och Svenska sällskapet för gynekologisk onkologi (SSGO). Gunilla Enblad Vetenskaplig sekreterare Svensk Onkologi 2 · 15 39 2015 Kalendarium Kalendarium Världskongresser 15-18 april ELCC (European Lung Cancer Conference) Genève 25-29 september ESMO Wien 24-28 april ESTRO Barcelona 18-21 oktober ASTRO San Antonio 7-8 maj NSGO (Nordic Society of Ganaecological Oncology) Köpenhamn 24-27 oktober ESGO (European Society of Gynaecological Oncology) Nice 29 maj-2 juni ASCO Chicago 12-13 november GOF (Gastrointestinal Onkologisk Förening) plats ännu ej bestämd 17-20 juni ICML (International Conference on Malignant Lymphoma) Lugano 1-4 juli WCGI (World Congress on Gastrointestinal Cancer) Barcelona 8-12 december San Antonio Breast Cancer Symposium San Antonio Under 2016 planeras IGCS (International Gynecologic Cancer Society) 6-9 september WCLC (World Conference on Lung Cancer) Denver Svar: Myelom Kommentar: Pat har ett myelom som bildar lätta kedjor med kappakedjor i urinen (295 mg/ml). Om det bara finns lätta kedjor blir inte SR förhöjd. Alkaliska fosfataser stiger sällan vid myelom eftersom osteoblaster inte är aktiverade. Pat har sänkta värden på halterna av immunglobuliner som är ett typiskt tecken på myelom som bara bildar lätta kedjor. Kombinationen av dessa fynd ger diagnosen som bekräftades med analysen av kappakedjor i urin och ett benmärgsprov. Genom att snabbt sätta preliminärdiagnos kan man initiera myelomutredning och snabbt komma igång med myelombehandling. Strålbehandling rekommenderas före kirurgi om det behövs lokal behandling. 40 Svensk Onkologi 2 · 15 Stefan Mikaels son Mikael, 70 Prostatacancer Alexandra Mikaels barnbarn 1 av 3 får cancer. Men alla drabbas. Bli månadsgivare – för någon du tycker om. Varje år får drygt 55 000 personer i Sverige en cancerdiagnos, ett besked som inte bara drabbar dem själva utan också många i deras närhet. Alla har vi en anledning att delta i kampen mot cancer. Bli månadsgivare i dag Mest nytta gör du som månadsgivare. Bli det redan i dag på cancerfonden.se – för någon du tycker om. cancerfonden.se Posttidning B Returadress: Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 C, 415 02 Göteborg 607022.011_12/14_SE Vi tillmötesgår patienters behov genom forskning. För att tillhandahålla livsavgörande läkemedel. AstraZeneca AB AstraZeneca Nordic-Baltic 151 85 Södertälje T: 08 553 260 00 astrazenecaoncology.se
© Copyright 2024