1. No category

Uteblivna besök –
förstudie
Förstudie på uppdrag av
Region Skånes revisorer
Nils Rydmarker
Ulrike Deppert
Helseplan Stadsgården 10 116 45 Stockholm tel 08-410 408 00 helseplan.se
Innehåll
1.
Sammanfattning ................................................................................................ 2
2.
Inledning ............................................................................................................ 4
3.
2.1.
Bakgrund ............................................................................................... 4
2.2.
Syfte och avgränsning ........................................................................... 4
2.3.
Definitioner och terminologi ................................................................ 4
2.4.
Revisionsfrågor ..................................................................................... 4
2.5.
Metod och revisionskriterier ................................................................ 4
2.6.
Projektorganisation .............................................................................. 4
Iakttagelser, bedömningar och slutsatser ......................................................... 5
3.1.
Iakttagelser: Uteblivna besök ............................................................... 5
3.1.1. IT-system i Region Skåne ...................................................................... 5
3.1.1. Statistisk analys av uteblivna besök ..................................................... 5
3.1.2. Producenter och enheter med hög andel uteblivna besök .................. 9
3.1.3. Orsaker till uteblivna besök .................................................................. 9
3.2.
Slutsatser: Uteblivna besök ................................................................ 10
3.3.
Iakttagelser: Förebyggande arbete och sanktionsmöjligheter ........... 11
3.3.1. Funktioner och förebyggande insatser ............................................... 11
3.3.2. Sanktioner ........................................................................................... 13
3.4.
Slutsatser: Förebyggande arbete och sanktionsmöjligheter .............. 14
3.5.
Iakttagelser: Kostnader för uteblivna besök....................................... 15
3.5.1. Kostnader för uteblivna besök............................................................ 15
3.5.2. Faktiska kostnader .............................................................................. 16
3.5.3. Kringkostnader.................................................................................... 17
3.6.
Slutsatser: Kostnader för uteblivna besök.......................................... 18
Bilaga 1 – Intervjuförteckning ...................................................................................... 19
Bilaga 2 – Revisionsfrågor ............................................................................................ 20
Bilaga 3 – Metod och revisionskriterier ....................................................................... 21
Bilaga 4 – Fördjupning i IT-system i Region Skåne ....................................................... 22
Bilaga 5 – Producenter med störst antal uteblivna besök procentuellt ...................... 24
Bilaga 6 – Tabellbilaga .................................................................................................. 25
Bilaga 7 – Enheter som enligt Orbit 5 uppvisar flest uteblivna besök ......................... 27
Bilaga 8 – Ersättningsmodeller ..................................................................................... 28
1
1.
Sammanfattning
Granskningens övergripande syfte är att undersöka uteblivna besök med fokus på förekomst,
orsaker, andel av totalt antal besök och sanktioner. Förstudien omfattar Skånevård Sund och
Skånevård Kryh.
Vi bedömer att andelen uteblivna besök av totalt antal besök är procentuellt liten men att
kostnaderna, både faktiska och kringkostnader, är höga. De producenter och enheter som uppvisar
störst andel uteblivna besök är psykiatrin och verksamheter som riktar sig mot barn och ungdomar.
Samtidigt finns det förebyggande funktioner och insatser som genomförs för att minska andelen
uteblivna besök. De tekniska lösningar som erbjuds idag bör utnyttjas i än högre grad för att
underlätta för patienten att ta större ansvar för sitt tidsbeställda besök. Insatser som krävs inkluderar
också kommunikationsinsatser samt en översyn av arbetssätt och rutiner för att uteblivna besök
registreras och följs upp bättre.
Det bör skapas och genomföras en intern benchmarking inom Skånevård Sund och Skånevård Kryh.
Syftet är att identifiera och belysa de arbetssätt och rutiner som finns för att förebygga uteblivna
besök/sena återbud. Relevanta nyckelfaktorer bör identifieras för att en uppföljning av de vanligast
förekommande orsakerna och en jämförande mätning skall kunna ske. Nyckelfaktorer kan vara att
kontrollera om patientens postadress stämmer, att använda andra enheters rutiner där patient
ringer upp för att boka tid, skyltningen till avdelningen och att se över utifrån vilka premisser
uteblivna besök registreras i PASiS respektive Orbit 5. Resultatet skulle kunna användas för att
genomföra förbättringar avseende rutiner och arbetssätt. Benchmarkingen bör lämpligtvis
genomföras under en kortare period varje år för att identifiera rutiner som har visat sig fungera och
eventuellt ytterligare nyckelfaktorer.
Revisionsfrågor:
1.
Finns det enhetliga rutiner och riktlinjer samt system som möjliggör uppföljning och
jämförelser och följs dessa?
Vi bedömer att IT-systemen för patientregistrering och operationsplanering används systematiskt
inom Region Skåne vad avser registrering av uteblivna besök och därmed tillåter jämförelse och
uppföljning mellan förvaltningarna. Vi bedömer att det finns enhetliga rutiner och manualer för hur
data registreras. Varje mottagning har sedan skräddarsytt dessa rutiner för sin egen verksamhet vilket
har lett till att dataregistrering kan ske subjektivt. Detta försvårar jämförandet. Vi bedömer att det
finns en begränsning i datatransfereringen mellan PMO och PASiS då det inte är säkerställt att
åtgärdskoder är kopplade så att de sömlöst överförs till PASiS. Vi bedömer att personal utför
dubbelarbete då IT-systemen inte alltid kan samarbeta.
 Vi rekommenderar att transfereringen mellan PMO och PASiS bör förbättras under förutsättning att
det bedöms vara en resurs- och kostnadseffektiv insats eftersom beslutsunderlag föreligger om att
PMO skall fasas ut till 2019. Utifrån detta bör det ske en översyn om Orbit 5 och PASiS bör
samverka vad avser patientregistreringen så att personal inte behöver göra ny-, om- och
avregistreringar i två system.
2.
Hur stor är andelen uteblivna besök av totalt antal besök?
Vi bedömer att andelen uteblivna besök är liten sett till den stora besöksvolym som Sund och Kryh
uppvisar. Vi bedömer att volymen i absoluta tal är stor. Störst andel uteblivna besök finns inom
Psykiatri Skåne följt av primärvården. Även om antalet uteblivna besök är litet per enhet är det en
tydlig flaskhals som minskar den kapacitet som vårdproducenterna kan tillhandahålla.
2

Vi rekommenderar att det skapas och genomförs en intern benchmarking inom Skånevård Sund och
Skånevård Kryh. Syftet är att identifiera och belysa de arbetssätt och rutiner som finns för att
förebygga uteblivna besök/sena återbud.
3.
Vilka är de mest förekommande orsakerna till uteblivna besök?
Vi bedömer att det inte är möjligt att granska direkta orsaker till uteblivna besök då detta inte
registreras i PASiS. I Orbit 5 registreras anledningen till patientrelaterade störningar men även här
finns det ingen annan tydlig definition på vad ett uteblivet besök/sent återbud har för orsaker.
 Vi rekommenderar att den interna benchmarkingen föreslås innehålla en uppföljning av de
vanligaste orsakerna till varför patient uteblir. Utifrån detta kan personal sedan identifiera
arbetssätt och rutiner som kan leda till att onödiga uteblivna besök minskar.
4.
Inom vilka verksamheter, enheter etc förekommer det flest uteblivna besök?
Vi bedömer att det är framför allt verksamheten som riktar sig mot barn och ungdomar som uppvisar
störst andel uteblivna besök. Det kan röra sig om barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, öronnäsa-halsmottagningar eller barn- och ungdomspsykiatri. Därutöver uppvisar psykiatrin överlag en stor
andel uteblivna besök. Det kan vara en del av patientens sjukdomsbild som bidrar till denna statistik.
 Vi rekommenderar att vårdproducenterna bör upprätta rutiner och arbetsätt som inkluderar
ungdomar. Bland annat bör ett funktionellt SMS-påminnelsesystem inkludera telefonnummer till
unga vuxna för att öka närvaron.
5.
Vilka insatser görs för att minska andelen uteblivna besök?
Vi bedömer att hälso- och sjukvården i Region Skåne genomför insatser för att uppmana patienten att
besöka vården och komma på den tidsbeställda tiden. Insatserna kan vara tekniska lösningar eller
manuella metoder. Vi bedömer att inom vissa mottagningar sker ett systematiskt användande av Mina
vårdkontakter. Samtidigt bedömer vi att vårdproducenterna överlag saknar systematiska rutiner för att
fånga upp patienternas engagemang relaterat till e-tjänster. Vi bedömer att bland annat kallelsens
utformning på svenska kan utgöra ett problem för flera patienter.
 Vi rekommenderar att primärvården i Region Skåne snarast bör få ett godkänt SMSpåminnelsesystem dit patient kan anmäla sig. Därtill bör samtliga mottagningar i Region Skåne ha
skyldighet att tillhandahålla ett komplett tjänsteutbud på Mina vårdkontakter till patienten.
6.
Vilka sanktionsmöjligheter finns och sker utnyttjande av dessa?
Vi bedömer att Region Skåne idag ger ekonomiska incitament för att patient skall svara på sin kallelse
till tidsbeställt besök. Vi bedömer att mörkertalet av utebliven debitering är stort.
 Vi rekommenderar att vårdadministrativ personal inom såväl öppen som sluten vård bör påminnas
om vilka rutiner som gäller för registrering och debitering av uteblivna patienter. En eventuell
uppsträckning av de administrativa rutinerna för debitering skulle kunna medföra att fler patienter
debiteras.
7.
Vad beräknas uteblivna besök kosta vården?
Vi bedömer att ett uteblivet besök medför produktionsbortfall för vården även om tiden i viss mån kan
användas av den avsatta personalen. Oavsett om kostnaden är ekonomisk eller personell tar den
onödiga resurser. Vi bedömer att det idag saknas en tydlig målbild för hur uteblivna besök skall
hanteras inom respektive vårdproducent och enhet. Vi bedömer att de faktiska kostnaderna är svåra
att beräkna. Vi bedömer att de kringkostnader som uppstår när en patient uteblir från sitt tidsbeställda
besök är stora.
 Vi rekommenderar att kontinuerligt se över vilka resurser som finns och hur de används. Genom att
minimera antalet uteblivna besök kan resurserna användas på ett effektivt sätt. Den föreslagna
interna benchmarkingen lyfter arbetssätt och rutiner med förbättringspotential.
3
2.
Inledning
2.1. Bakgrund
Att inbokade besök genomförs i enlighet med vad som planerats är betydelsefullt för både patienter
och hälso- och sjukvårdens resursutnyttjande.
Inom ramen för förstudien ”Inställda besök och leveranser” – PM nr 7/2014 berörde revisorerna
delar av området, och detsamma gällde för ”Inställda operationer” (rapport nr 26/2011) och som
även följdes upp 2013 (rapport nr 27/2013).
2.2. Syfte och avgränsning
Revisorerna avser att under 2015 genomföra en förstudie med det övergripande syftet att undersöka
uteblivna besök med fokus på förekomst, orsaker, andel av totalt antal besök och sanktioner.
Förstudien skall omfatta Skånevård Sund och Skånevård Kryh. Förutom planerade besök inom
sjukhusvården ingår även elektiva operationer samt planerade besök inom primärvård och inom
psykiatri. Psykiatri Skåne är en del av förvaltningen Sund och hela divisionen utgör underlag för
förstudien. Detta medför att även de enheter som geografiskt ligger inom Skånes
universitetssjukvård (SUS) redovisas. Hälsostaden har inkluderats i beräkningarna. Projektet är ett
samarbete mellan kommunal verksamhet, primärvård och specialistvård i Skåne och därför en viktig
aktör för analysarbetet av uteblivna besök i Skånevård Sund. Privata vårdgivare omfattas inte. Data
för Psykiatri Skåne samt övrig öppen och sluten vård redovisas för perioden januari 2013- maj 2015.
Data för uteblivna besök inom opererande enheter redovisas för juni 2014-maj 2015.
I den statistiska redovisningen som ingår i besvarandet av revisionsfrågorna kommer inte samtliga
enheter att redovisas i detalj. Ett urval har gjorts baserat på antal uteblivna besök och typ av
operationsstörningar. Personer som markerats som avlidna kommer inte att tas med i underlaget.
Andelen avlidna bedöms vara för liten för att påverka statistiken nämnvärt.
2.3. Definitioner och terminologi
Ett uteblivet besök definieras i denna rapport enligt följande:


Ett av patienten orsakat uteblivet besök, inte ett av vårdgivaren orsakat uteblivet besök
(såsom lokalbrist, vårdpersonal sjuk, apparatur sönder).
Ett uteblivet planerat besök eller en utebliven planerad (elektiv) operation, inte som en
utebliven oplanerad (akut) operation.
Skånevård Sund och Skånevård Kryh kommer i fortsättningen att benämnas Sund respektive Kryh.
2.4. Revisionsfrågor
Se bilaga 2 för revisionsfrågorna.
2.5. Metod och revisionskriterier
Se bilaga 3 för metodbeskrivning och revisionskriterier.
2.6. Projektorganisation
Projektledare från Revisionskontoret var yrkesrevisor Helena Olsson. Kontaktperson från
Revisorskollegiet var Marie Nielsén. Från Helseplan var Nils Rydmarker projektledare och konsulten
Ulrike Deppert var involverad i arbetet. Marie Öberg Lindevall var intern kvalitetsansvarig på
Helseplan.
4
3.
Iakttagelser, bedömningar och slutsatser
3.1. Iakttagelser: Uteblivna besök
I detta avsnitt behandlas revisionsfrågorna: 1. ”Finns det enhetliga rutiner och riktlinjer samt system som
möjliggör uppföljning och jämförelser och följs dessa?”, 2. ”Hur stor är andelen uteblivna besök av totalt
antal besök?”, 3. ”Vilka är de mest förekommande orsakerna till uteblivna besök?” och 4. ”Inom vilka
verksamheter, enheter etc förekommer det flest uteblivna besök?”
3.1.1. IT-system i Region Skåne
Följande IT-system i Region Skåne används som underlag i denna förstudie:
 Inom öppenvården används journalsystemet PMO (Profdoc Medical Office) i primärvården och
Melior inom den specialiserade öppenvården. PMO används inom samtliga primärvårdsenheter,
offentliga som privata, samt barnhälsovård och har stöd för både journaldokumentation och
administrativ patientdokumentation.
 VåPs (Vård- och omsorgsPlanering i samverkan) används inom Psykiatri Skåne.
 PASiS (PatientAdministrativt Stöd i Skåne) håller information om en patients administrativa
uppgifter inom såväl öppen som sluten vård.
 Orbit 5 är ett regiongemensamt system för operationsplanering som stöder operationsprocessen
från planering till uppföljning.
Det är viktigt att förstå att PASiS är till för att administrera patienten och att Orbit 5 utgör ett
underlag för operationsplanering. Detta innebär att:
 PASiS är ett patientadministrativt system. Här sköts kommunikationen med och kring patienten,
till exempel kallelse och fakturering.
 Orbit 5 är operationsplaneringsystemet och ett verktyg för operationsplaneraren inför, under och
efter operation. Operationskorten anger vilka artiklar som behövs, vilken sal som bokas etc.
Detta kan innebära följande förlopp på hur patienten registreras:
 Bokning och kallelse sker via PASiS, operationsanmälan i Orbit 5.
 En manuell papperskallelse skickas, patient bokas och besöksregistreras i PASiS när denne
kommer till mottagningen.
 Bokning sker i PASiS, kallelse skickas via Orbit 5.
Samtliga patienter besöksregistreras i PASiS oavsett hur de kallas eller vilken mottagning de besöker.
Patienter som registreras som uteblivna i Orbit 5 förekommer alltid i PASiS. Genom intervjuer
framträder en tydlig bild om att varje mottagning har sina egna rutiner och arbetssätt kring hur
systemen används. Även om systemen är enhetliga inom förvaltningen och mellan förvaltningarna är
handhavandet anpassat till respektive mottagning.
Denna förstudie kommer att redovisa data för PASiS och sedan särskilja psykiatrin samt opererande
enheter. I kostnadsberäkningarna kommer även primärvården att redovisas separat. En fördjupning
av IT-systemen i Region Skåne finns i bilaga 4.
3.1.1. Statistisk analys av uteblivna besök
I PASiS registreras samtliga planerade besök i Region Skåne. Här ingår de olika sjukhusen,
primärvården och Psykiatri Skåne. Datan som presenteras i denna förstudie inkluderar samtliga dessa
delar med undantag för den vård som utförs inom förvaltningen Skånes universitetssjukhus (SUS).
Psykiatri Skåne och opererande enheter (där uteblivna besök medför en inställd operation)
särredovisas för att förtydliga analysunderlaget.
5
I bilaga 5 finns det en förteckning över vårdproducenterna och de fem enheter som visar störst antal
uteblivna besök procentuellt. Nedan redovisas och analyseras ett antal jämförelser som bygger på
det omfattande underlaget från PASiS.
Det råder inga större skillnader för vare sig producenter eller enheter över tid. Enheter som ett visst
år karaktäriseras av till exempel ett högt bortfall har en naturlig förklaring i organisationsförändringar
som att enheten är nybildad, har slagits ihop eller dragit ner på sin produktion. Förändringar på några
enskilda procentenheter medför inte heller några statistiskt säkerställda skillnader över tid.
Mellan januari 2013 och maj 2015 planerades totalt 7 465 749 besök inom Sund och Kryh (inklusive
hela Psykiatri Skåne). Av dessa uteblev 129 808 besök, vilket motsvarar 1,7 procent. Statistiken
nerbruten per år presenteras nedan.
Andelen uteblivna besök av totalt antal planerade besök i Sund och Kryh totalt
2013
2014
jan-maj 2015
Totalt
47 514
51 358
29 508
129 808
Totalt antal planerade besök i absoluta tal
2 989 905
2 969 037
1 506 807
7 465 749
Andel uteblivna av antal planerade besök
1,6 %
1,7 %
2,0 %
1,7 %
Uteblivna besök i absoluta tal
Tabell 1 Redovisning av andelen uteblivna besök av totalt antal planerade besök fördelat på respektive år samt totalt
över tidsperioden januari 2013-maj 2015. Statistiken visar att antalet uteblivna ökar och att det förväntade utfallet för
2015 kommer att överskrida sifforna för 2014. (Region Skåne: PASiS)
I bilaga 6 presenteras en sammanfattande tabell som anger såväl antal uteblivna besök i absoluta tal
per år samt andelen uteblivna besök av totalt antal planerade besök för motsvarande tidsperioder
per producent. I samma bilaga finns även en tabell som förtydligar förhållandet mellan respektive
producents uteblivna besök och det totala antalet planerade besök. Här syns det tydligt att det är få
besök i relation till det totala antalet planerade besök som uteblir. Undantag utgörs av primärvård
och psykiatri.
Psykiatri Skåne har tillsammans med Lasarettet i Landskrona störst andel uteblivna besök av antal
planerade besök 2014. I absoluta tal visar även primärvården ett stort antal uteblivna besök.
Infektionsmottagningen vid Helsingborgs lasarett uppvisar med 12,0 procent år 2014 en hög
procentuell andel uteblivna besök. Barnmedicin är den enhet som har flest antal uteblivna besök i
absoluta tal och även en relativt hög andel uteblivna besök procentuellt med 3,9 procent år 2014. Vid
Hässleholms sjukhus är det barn- och ungdomsmottagningen som har störst andel uteblivna besök
av totalt antal planerade besök med 9,0 procent år 2014. Hälsostaden (Ängelholm) uppvisar med
sina två specialiserade enheter en stor besöksvolym men en låg andel uteblivna besök av antal
planerade besök. Ängelholms sjukhus handhar de andra vårdfunktionerna i området som inte är
primärvård. Här är det barn- och ungdomsmedicin samt öron-näsa-halsmottagningen som uppvisar
en hög procentuell andel på 5,2 procent respektive 2,4 procent för år 2014. Vid Centralsjukhuset i
Kristianstad visar kirurgmottagningen en hög besöksvolym men en låg andel uteblivna besök av
totalt antal planerade besök. För år 2014 låg siffran på 0,8 procent. Röntgenmottagningen i
Hässleholm som organisatoriskt faller under Centralsjukhuset i Kristianstad uppvisar en hög andel
uteblivna besök med 30,0 procent år 2014. Lasarettet i Landskrona har ett lågt antal planerade
besök i absoluta tal vilket medför att uteblivna besök ger större utslag procentuellt sett. I genomsnitt
över enheterna uppvisar lasarettet en uteblivandefrekvens på 2,9 procent. Även barn- och
ungdomsmedicinska mottagningen visar med 7,1 procent år 2014 en hög procentuell andel uteblivna
besök. Hälsoenheten vid Trelleborgs lasarett uppvisar med 20,0 procent en mycket hög andel
6
uteblivna besök av totalt antal planerade besök. Förklaringen finns i att enheten har mycket få
planerade besök i absoluta tal och att varje uteblivet besök ger stort utslag. Lasarettet i Ystad har
lägst procentuell andel uteblivna besök i Sund och Kryh. Andelen uteblivna besök av totalt antal
planerade besök ligger på 1,0 procent år 2014.
Primärvården
Primärvården uppvisar ett stort antal uteblivna besök i absoluta tal. Samtidigt är besöksvolymen
också mycket stor vilket medför att den procentuella andelen ligger på 0,8 procent för 2014. De
enheter som uppvisar flest uteblivna besök är barnmorskemottagningar.
Nedan figur visar andelen uteblivna besök per producent av antal uteblivna besök år 2014 i Sund och
Kryh totalt sett. Här är det tydligt att Psykiatri Skåne står för den största andelen av antalet uteblivna
besök i Sund och Kryh med 46,4 procent. Därefter följer primärvården med 22,3 procent. Av
sjukhusen är Helsingborgs lasarett och Centralsjukhuset i Kristianstad i topp med 10,8 procent
respektive 8,7 procent.
Figur 1 Redovisning av andelen uteblivna besök av det totala antalet uteblivna besök fördelat per vårdproducent år 2014.
(Region Skåne: PASiS)
Psykiatrin
Den statistiska analysen av VåPs-datan visar att andelen uteblivna besök av det totala antalet
planerade besök har ökat de senaste två åren. År 2013 låg andelen på 12,8 procent och ökade under
2014 till 14,0 procent för att de första fem månaderna 2015 ligga på 14,2 procent. Nerbruten på de
olika huvudverksamhetsområdena ser vi att vuxenpsykiatrin står för den största ökningen och den
största andelen av uteblivna besök. Mer än två tredjedelar av alla uteblivna besök sker inom
vuxenpsykiatrin. Även inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökar andelen uteblivna besök.
Rättpsykiatrin minskar sin andel obetydligt. Se bilaga 6 för en tabell över uteblivna besök inom
Psykiatri Skåne.
Det är viktigt att i denna analys ta hänsyn till att vuxenpsykiatrin har flest planerade besök.
Vuxenpsykiatrin i Malmö har flest planerade besök per år och för 2014 låg siffran på 145 492 besök.
Vuxenpsykiatrin i Lund/Landskrona/Eslöv hade 117 115 planerade besök 2014. Därmed står dessa
båda verksamheter för nästan hälften av alla besök inom Psykiatri Skåne. Deras uteblivandefrekvens
ligger mellan 17,4-20,5 procent sett över de år som ingår i underlaget. Det finns en tendens till
ökning. Detta betyder också att övriga enheter uppvisar en lägre andel uteblivna besök som trots det
kan kategoriseras som hög. Snittet bland övriga enheter inom vuxenpsykiatrin är ca 10,0 procent.
Den verksamhet som har flest uteblivna besök är barn- och ungdomspsykiatrin
Hässleholm/Kristianstad/Ystad. Uteblivandefrekvensen ligger stadigt runt 25,9-28,3 procent.
7
Opererande enheter
De opererande enheterna inom Sund och Kryh visar en låg uteblivandefrekvens vad gäller antalet och
andelen uteblivna besök som innebär en inställd operation. Inom Sund och Kryh ägde 31 855
planerade besök rum under den aktuella tidperioden juni 2014-maj 2015. Av dessa var 275 uteblivna
besök/sena återbud, vilket ger knappt 0,01 procent av totalt antal planerade besök.
Skånevård Sund hade under den aktuella tidsperioden 14 427 totalt antal planerade besök. Av dessa
var 135 uteblivna besök/sena återbud vilket ger knappt 0,01 procent av totalt antal planerade besök.
Skånevård Kryh hade under den aktuella tidsperioden 17 428 totalt antal planerade besök. Av dessa
var 140 uteblivna besök/sena återbud vilket ger knappt 0,01 procent av totalt antal planerade besök.
Figuren nedan visar fördelningen av patientrelaterade störningsorsaker i absoluta tal.
Patientrelaterade störningsorsaker för Skånevård Sund respektive Skånevård Kryh
Störningsorsaker
Skånevård Sund
Skånevård Kryh
1 440
1 635
Ändrad prioritering på grund av förändring i
patientens tillstånd
530
829
Sjuk/ej möjlig att operera på operationsdagen
656
673
Uteblivit/sent återbud
135
140
Anestesirelaterat
46
33
Avliden
27
30
Totalt
2 834
3 340
Återbud
Figur 2 Redovisning av patientrelaterade störningsorsaker för Skånevård Sund och Skånevård Kryh. (Region Skåne: Orbit
5)
Den enhet som uppvisar flest patientrelaterade störningsorsaker i absoluta tal mätt är ortopedin
inom Kryh. I bilaga 7 redovisas de fem enheter som har flest patientrelaterade störningsorsaker
under den aktuella tidsperioden. De ska noteras att de opererande enheterna i Orbit 5 framför allt
redovisas på förvaltningsövergripande nivå, det vill säga över flera fysiska sjukhus. I några undantag
redovisas statistik för det enskilda sjukhuset.
Hjärtmottagningen för pacemaker vid Centralsjukhuset i Kristianstad har flest uteblivna besök/sena
återbud per totalt antal besök. Av 26 inbokade besök uteblev 2 patienter vilket ger ett procentuellt
bortfall på 8 procent. Käkkirurgin i Skånevård Sund har ett bortfall på 4 procent då 2 patienter av 50
inbokade uteblev. Verksamhetsområde barn och ungdom samt ortopedi mjuka knän, båda i Kryh,
uppvisar ett bortfall på 2 procent.
Övriga enheter återfinns på 0,0-1,0 procent. Det saknas detaljerad data för totalt antal planerade
besök på flertalet vårdenheter inom såväl Sund som Kryh. Dessa enheter har inkluderats i antal
störningsorsaker men kan inte redovisas för andel uteblivna besök av totalt antal besök. Detta
medför att enskilda vårdenheter som uppvisar en hög andel störningsorsaker mycket väl kan ha en
hög andel uteblivna besök. De enheter som har flest bortfall i absoluta tal är i fallande ordning
ortopedi Kryh, verksamhetsområde öron-näsa-hals Kryh, Ystad kirurgi samt verksamhetsområde
8
obstetrik och gynekologi i Kryh. Deras bortfall ligger mellan 21 till 28 uteblivna besök/sena återbud
per enhet.
Det är viktigt att notera att risken för störningar ökar ifall enheten kallar patienten lång tid i förväg. Ju
tidigare en operation planeras och patienten kallas desto större är risken att det sker en
patientrelaterad störning. Det finns ingen dokumentation på hur stor en ökning av uteblivna
besök/sena återbud skulle vara om operationen planeras i god tid men det är ett rimligt antagande
att riskfaktorn finns.
Vidare beror antalet störningar också på respektive enhets registreringsrutiner. Vissa enheter är till
exempel mer noggranna och bland dem återfinns ortopedin inom Kryh. Deras noggrannhet medför
att de har flest antal uteblivna/sena återbud men statistiken visar inget om eventuella mörkertal som
finns inom andra enheter. Till exempel kan en enhet registrera ett sent återbud mer än 14 dagar
innan planerad operation. Detta ska enligt regelverket inte vara möjligt.
3.1.2. Producenter och enheter med hög andel uteblivna besök
Vad avser andelen uteblivna besök i absoluta tal står Psykiatri Skåne och primärvården för nästan 70
procent.
Alla producenter och enheter uppvisar en låg andel uteblivna besök jämfört med det totala antalet
bokade besök. De producenter som tydligast avviker är Psykiatri Skåne (4,2 av 100 patienter uteblir)
och Lasarettet i Landskrona (2,9 av 100 patienter). Vad avser psykiatrin ligger förklaringen framför
allt i patienternas sjukdomsbild.
Inom öppen och sluten vård är det enheter som arbetar med barn och ungdomar eller mödravård
som sticker ut. Vid barnmedicinska enheten vid Helsinborgs lasarett uteblir 3,8 av 100 patienter, vid
Hässleholms sjukhus så många som 10,0 av 100 patienter. Även inom primärvården är denna trend
tydlig. Vid barnmorskemottagningen Landskrona uteblir 0,9 av 100 patienter.
Primärvården uppvisar ett högt antal uteblivna besök i absoluta tal. Den stora besöksvolymen leder
till att den procentuella andelen blir låg. Andelen uteblivna besök ligger inte över 1,0 procent.
Utslaget på det stora antal enheter som ingår i primärvården blir genomsnittet 0,2 procent.
Inom de opererande enheterna är det ortopedin och öron-nära-hals som har flest uteblivna besök.
Inom öron-näsa-hals är antalet planerade besök för barn högt vilket kan vara en förklaring. Antalet
uteblivna/sena återbud är få i absoluta tal mätt vid båda enheterna.
3.1.3. Orsaker till uteblivna besök
Det finns idag ingen producent eller enhet som registrerar varför en patient uteblir. Dels finns det
inget systemstöd för detta, dels beror det på svårigheten att ta reda på informationen. En patient
som uteblir hör inte alltid av sig och anger skäl för sitt uteblivande. När patienten väl hör av sig för att
till exempel bestrida fakturan är uteblivandet redan registrerat i PASiS och kan inte återkallas.
En iakttagelse som förstudien gör är att det inte finns någon diskussion om varför andelen uteblivna
besök ökar generellt och vilka organisatoriska orsaker som kan ligga bakom. Till exempel sker det en
omfördelning av patienter inom sjukvården. Andelen inom slutenvården minskar och det utförs allt
fler dagkirurgiska ingrepp. En inneliggande patient missar troligen inte sitt tidsbokade besök då det
finns rutiner och arbetssätt som ser till att patienten befinner sig på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Risken för att en patient som är kallat till ett dagkirurgiskt ingrepp uteblir från sitt besök är därmed
mycket större.
9
3.2. Slutsatser: Uteblivna besök
IT-system i Region Skåne – Vi bedömer att VåPs (psykiatri), PMO (primärvården) och PASiS (all övrig
öppen och sluten vård) används systematiskt inom Region Skåne vad avser registrering av uteblivna
besök och därmed tillåter jämförelse och uppföljning mellan förvaltningarna. Vi bedömer att det
finns enhetliga rutiner för hur data registreras. De lokala rutiner och anpassningar som finns på varje
mottagning har lett till att dataregistrering kan ske subjektivt. Detta försvårar jämförandet. Vi
bedömer att det finns en begränsning i datatransfereringen mellan PMO och PASiS då det inte är
säkerställt att åtgärdskoder är kopplade så att de sömlöst överförs till PASiS. Vi bedömer att personal
utför dubbelarbete då Orbit 5 och PASiS inte kan integreras.
Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer.
Transfereringen mellan PMO och PASiS bör förbättras under förutsättning att det bedöms vara en
resurs- och kostnadseffektiv insats eftersom beslutsunderlag föreligger om att PMO skall fasas ut till
2019. Det är viktigt att det finns enhetliga rutiner som syftar till att optimera personalens
administration och medverkar till att undvika dubbelarbete. Utifrån detta bör det ske en översyn om
Orbit 5 och PASiS bör samverka vad avser patientregistreringen så att personal inte behöver göra ny-,
om- och avregistreringar i två system.
Statistisk analys av uteblivna besök – Vi bedömer att andelen uteblivna besök är liten sett till den
stora besöksvolym som Sund och Kryh uppvisar. Vi bedömer att volymen i absoluta tal är stor. Störst
andel uteblivna besök finns inom Psykiatri Skåne följt av primärvården. Även om antalet uteblivna
besök är litet per enhet är det en tydlig flaskhals som minskar den kapacitet som vårdproducenterna
kan tillhandahålla.
Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer.
Det bör ske systematiska uppföljningar av antalet och andelen uteblivna patienter. Detta för att
stärka rutinerna kring registrering men också för att se om det finns eventuella mönster bland
patienterna.
Det bör skapas och genomföras en intern benchmarking inom Skånevård Sund och Skånevård Kryh.
Syftet är att identifiera och belysa de arbetssätt och rutiner som finns för att förebygga uteblivna
besök/sena återbud. Relevanta nyckelfaktorer bör identifieras för att en uppföljning av de vanligast
förekommande orsakerna och en jämförande mätning skall kunna ske. Nyckelfaktorer kan vara att
kontrollera om patientens postadress stämmer, att använda andra enheters rutiner där patient
ringer upp för att boka tid, skyltningen till avdelningen och att se över utifrån vilka premisser
uteblivna besök registreras i PASiS respektive Orbit 5. Resultatet skulle kunna användas för att
genomföra förbättringar avseende rutiner och arbetssätt. Benchmarkingen bör lämpligtvis
genomföras under en kortare period varje år för att identifiera rutiner som har visat sig fungera och
eventuellt ytterligare nyckelfaktorer.
Producenter och enheter med hög andel uteblivna besök – Vi bedömer att det är framför allt
verksamheten som riktar sig mot barn- och ungdomar som uppvisar störst andel uteblivna besök. Det
kan röra sig om barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, öron-näsa-halsmottagningar eller barnoch ungdomspsykiatri. Därutöver uppvisar psykiatrin överlag en stor andel uteblivna besök. Det kan
vara en del av patientens sjukdomsbild som bidrar till denna statistik.
Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer.
För att minska antalet uteblivna besök bör vårdproducenterna i större utsträckning upprätta rutiner
och arbetssätt som inkluderar barn och ungdomar. Bland annat bör ett funktionellt SMSpåminnelsesystem inkludera telefonnummer till unga vuxna för att öka närvaron.
10
Orsaker till uteblivna besök – Vi bedömer att det inte är möjligt att granska direkta orsaker till
uteblivna besök då detta inte registreras i PASiS. I Orbit 5 registreras anledningen till
patientrelaterade störningar men även här finns det ingen annan tydlig definition på vad ett uteblivet
besök/sent återbud har för orsaker. I de fall patient hör av sig med en förklaring finns det idag inte
heller någonstans för personalen att notera det.
Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer.
Den interna benchmarkingen föreslås innehålla en uppföljning av de vanligaste orsakerna till varför
patient uteblir. Utifrån detta kan personal sedan identifiera arbetssätt och rutiner som kan leda till
att onödiga uteblivna besök minskar.
Därtill bör en genomlysning genomföras för att se om det finns organisatoriska rörelsemönster som
påverkar antalet uteblivna besök. Genomlysningen ger sedan underlag till den interna
benchmarkingen särskilt i avseende var insatser för att förebygga uteblivna besök skall sättas in först.
3.3. Iakttagelser: Förebyggande arbete och sanktionsmöjligheter
I detta avsnitt behandlas revisionsfrågan: 5. ”Vilka insatser görs för att minska andelen uteblivna besök?”
och 6. ”Vilka sanktionsmöjligheter finns och sker utnyttjande av dessa?”
3.3.1. Funktioner och förebyggande insatser
SMS-tjänst
Både PASiS och Orbit 5 har stöd för att skicka ut SMS-påminnelser till patienter som har godkänt
användandet av sina uppgifter till detta ändamål. SMS-påminnelser skickas ut dagen innan. Vissa
mottagningar upplever att patienter är mycket måna om att träffa sina läkare och har därmed i
princip inga uteblivna besök. Effekten av SMS-påminnelser är här oklar.
Primärvårdens bokningssystem PMO har möjlighet att skicka ut SMS-påminnelser till patienter.
Systemet bedöms idag inte som tillförlitligt och informationssäkert och därmed är inte funktionen i
bruk.
Vissa mottagningar inom psykiatrin använder VåPs SMS-tjänst för att skicka en påminnelse till
patient.
Kallelse
PMO, VåPS och PASiS möjliggör utskrift av kallelse. Kallelsen genereras i systemet och skickas sedan
ut helautomatiskt eller skrivs ut och skickas manuellt. Utskicket sker per brev. Patienter som besöker
vårdcentralen eller mottagningen kan få kallelse med sig i handen.
Kallelsen innehåller information om tid, plats och om några särskilda förberedelser behövs. Det anges
också tydligt på kallelsen att återbud skall lämnas senast 24 timmar innan besökstiden och var
patient skall höra av sig då. Därutöver anges information om att tid kan avbokas under Mina
Vårdkontakter på kallelser som skickas ut automatiskt. Manuella kallelser i PMO eller PASiS
innehåller inte denna information. Kallelsen är utformad på svenska.
Även Orbit 5 möjliggör utskrift av kallelse. Fördelen med denna kallelse är att administratören får
tillgång till en redigerbar Microsoft Word-mall. Detta tillåter administratören att skräddarsy kallelsen,
till skillnaden från PASiS där det finns ett antal standardmallar att förhålla sig till.
Vid merparten av vårdenheterna finns det rutiner för att fånga upp patienter. Patient som inte
kommer till sitt bokade besök efter att ha fått kallelsen får sig oftast tillsänd en ny kallelse med en ny
tid och i de flesta fall även en tredje kallelse med ytterligare en ny tid. Ifall patient inte har
kommunicerat med mottagningen avgör ansvarig läkare ifall det skall vidtas särskilda åtgärder för att
11
kalla patient till planerat besök eller inte. Om inga särskilda medicinska behov föreligger remitteras
patient åter till primärvården.
Även inom Psykiatri Skåne finns dessa rutiner. Om psykiatrimottagningen har mottagit en remiss från
primärvården kallas patient via brev eller telefon. Om patient uteblir görs ett nytt försök. Om patient
inte har hörsammat den andra kallelsen skickas remissen åter till primärvården. Primärvården skickar
en ny remiss vid behov eller då motivationen hos patient stärkts.
Inom vissa enheter på klinikerna finns ett system som innebär att patient kallas men att patient
sedan behöver kontakta mottagningen för att boka en tid eller för att få sin tid bekräftad. Det kan till
exempel röra sig om opererande verksamhet där patienten enbart får veta vilken dag operation sker.
Patienten får då information på kallelsen om att patienten skall ringa mottagningen två dagar innan
för att få veta exakt vilken tid operationen kommer att ske. På så sätt finns det en kontrollmekanism
som bidrar till att patienten inte kan glömma bort tiden. Patienter som inte hör av sig i tid blir
uppringda av vårdpersonal istället. Denna rutin bidrar till att det sker en tvåvägskommunikation
mellan vården och patienten. Detta är ovanligt men bidrar till att patientens delaktighet stärks och
ägarskapet över den egna vården ökar.
Mina vårdkontakter 1
Det är idag möjligt att boka av och boka om sina besök via e-tjänsten Mina vårdkontakter. Patient
kan till exempel beställa tid, av- och omboka tid, förnya recept eller be om att bli kontaktad av en
mottagning. Varje mottagning bestämmer vilka ärenden som patient kan utföra hos dem. E-tjänsten
är idag inte fullt ut implementerad i Region Skåne vilket också medför att inte alla patienter kan
använda sig av den. E-tjänsten är ett effektivt sätt att nå den delen av befolkningen som i hög
utsträckning använder sig av digitala tjänster men kan mycket väl exkludera andra segment som inte
har tillgång till eller använder tekniska lösningar.
Läkarkontakt
När patient uteblir utan skäl kan ansvarig läkare skicka ett brev eller ringa patient för att stämma av.
Detta gäller särskilt patient som läkaren bedömer är i behov av vård. Detta gäller särskilt för patient
med psykologiska sjukdomar samt inom barnavård.
Hantering av återbudstider
Personal försöker fylla återbudstider i så hög utsträckning som möjligt. Vid tidiga återbud skickas en
kallelse till en ny patient. Vid senare återbud, i princip sju dagar innan, kan patient ringas in och vid
bekräftande av tid skickas en kallelse. Det finns ingen enhetlig, skriven rutin kring detta utan varje
vårdcentral och mottagning har utvecklat egna metoder för att fylla återbudstider.
Respondenter från primärvård anger att många ringer återbud i god tid och att andelen uteblivna
besök per dag är få.
Det är viktigt att notera att det inom psykiatrin finns flera sjukdomstillstånd som kan försvåra för
patienten att komma till det inplanerade besöket. Detta kan vara att patienten till exempel inte
klarar av att passa tider, öppna kuvert eller svara i telefon. Därtill skiljer sig också behandlingen inom
psykiatrin från övrig hälso- och sjukvård. Patienten besöker under sin behandling ofta samma
behandlare. Det är behandlaren som bokar in tiderna och planerar antalet besök, till exempel 5-10
besök som genomförs med frekvensen en gång per vecka. Detta arbetssätt medför att det är svårt att
1
Mina vårdkontakter kommer under 2015 att byta namn till 1177 Vårdguidens e-tjänster.
12
boka in andra patienter på återbudstider, eftersom patienterna har fasta tider från början. Däremot
kan kontrollbesök hos läkare fyllas med annan patient. Patient rings då in.
Screening och förebyggande undersökningar
Frivilliga regelbundna rutinundersökningar som genomförs i förebyggande syfte, till exempel
cellprovstagning, kan uppvisa ett högt antal uteblivna besök. Detta beror på att besöket eventuellt
inte är beställt av patient och därmed förbises kallelsen eller uppfattas inte som relevant. Därtill
kommer också att vissa områden har större bortfall än andra, vilket kan bero på språksvårigheter
och/eller kulturella skillnader eller avsaknad av förståelse. För förebyggande rutinundersökningar är
kallelsen inte kopplad till tidbokningssystemet och verksamheten räknar med att få kommer. Detta
leder till mindre jämlik hälso- och sjukvård. Det finns en medvetenhet kring denna problematik och
att kallelsesystemet behöver förbättras.
3.3.2. Sanktioner
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, 2a §) och dess tillägg från 2014 skall varje patient som
vänder sig till hälso- och sjukvården, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk
bedömning av sitt hälsotillstånd. Vidare följer (1982:763, 3-4 §§) att varje landsting skall erbjuda en
god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget samt att om någon som vistas inom
landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård skall landstinget erbjuda
sådan vård. Det är därmed inte tillåtet att neka en person som bedöms ha behov av vård.
Den sanktion som används inom Region Skåne bygger på att patient debiteras en dubbel besöksavgift
om patient uteblir från det tidsbeställda besöket. Regelverket är här mycket tydligt.
Om patienten uteblir från ett tidsbeställt besök utan att ha lämnat återbud eller lämnar återbud
mindre än 24 timmar före utsatt tid för besök får patienten betala dubbel patientavgift för besöket.
Skulle besöket ha varit kostnadsfritt får patienten vid vissa besök ändå betala en avgift. Den aktuella
prislistan gäller från mars 2015. Den visar bland annat att ett uteblivet läkarbesök debiteras med 320
kr och ett uteblivet läkarbesök hos andra specialister än allmänmedicin debiteras med 600 kr. Besök
som är avgiftsbefriade debiteras med 200 kr. Detta omfattar födelsekontrollerande verksamhet,
provtagning och besök hos distriktssköterska. Barn under 18 år betalar ingen straffavgift för uteblivna
besök.
Patient som inte avbokar inom angiven tid måste ange giltigt skäl för att slippa betala
patientavgiften. Bedömning av giltigt skäl vid förhinder görs av respektive mottagningspersonal.
Patient som insjuknar akut under helgen och har ett mottagningsbesök på måndagen skall inte
debiteras det uteblivna besöket. Detta gäller inte om det på kallelsen finns ett angivet
telefonnummer dit patienten under helgen kan vända sig för avbokning. Patienten skall ha upplysts
om att uteblivet tidsbeställt besök debiteras. Detta sker skriftligen på kallelsen.
Region Skåne tillämpar inga faktureringsavgifter i dessa fall. Det uteblivna besöket får inte registreras
i högkostnadskort. Frikort gäller inte.
Denna sanktion infördes den 1 januari 2012 efter beslut i Regionfullmäktige. Stöd för detta beslut
finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, 26§).
Respondenter från såväl primärvård som mottagningar svarar att de hellre friar än fäller och litar på
patientens förklaring till uteblivna besök. Detta gör att det kan finnas ett stort mörkertal då patienten
borde ha betalat men besöket till exempel tas bort ur PASiS. Det är enklare att ta bort ett besök än
att makulera en faktura. Uppfattningen är att en tredjedel av patienterna som uteblir aldrig debiteras
enligt en respondent som arbetar på Koncernkontoret.
13
Läkaren antecknar därutöver i patientens journal att patient har uteblivet från besök. Ett
förebyggande arbete görs genom att den som tar emot en sen avbokning uppmuntrar patienten att
höra av sig tidigare nästa gång.
Inga ytterligare sanktioner läggs på patienten.
Som jämförelse skall nämnas att Region Skånes regelverk påbjuder att patienten ersätts för utgifter i
det fall tidsbeställt besök i öppen vård försenas. Patient som får vänta mer än 30 minuter skall
medges avgiftsbefrielse. Inställda operationer medför att eventuell betald patientavgift återbetalas
och skäliga kostnader upp till 2 000 kr ersätts efter skriftligt krav.
3.4. Slutsatser: Förebyggande arbete och sanktionsmöjligheter
Funktioner och förebyggande insatser – Vi bedömer att hälso- och sjukvården i Region Skåne
genomför insatser för att uppmana patienten att besöka vården och komma på den tidsbeställda
tiden. Insatserna kan vara tekniska lösningar eller manuella metoder. Återbudstid som inkommer
tidigt ges i så stor utsträckning som möjligt till annan patient.
Vi bedömer att inom vissa mottagningar sker ett systematiskt användande av Mina vårdkontakter.
Samtidigt bedömer vi att vårdproducenterna överlag saknar systematiska rutiner för att fånga upp
patienternas engagemang relaterat till e-tjänster. Vi bedömer att vården kan göras mer tillgänglig
genom att öka tjänsteutbudet på Mina Vårdkontakter. E-tjänsten kan avsevärt minska belastningen
för vården och öka patientservicen. Framför allt primärvårdens många uteblivna besök kan på detta
sätt minska. Vi bedömer att det bör ske informationsinsatser för att informera patienter och
medborgare om Mina Vårdkontakter. Enbart information på kallelsen räcker inte.
Vi bedömer att det behöver företas ett förbättringsarbete vad gäller frivilliga förebyggande
undersökningar och att särskild vikt skall läggas vid kulturell förståelse och att nå utsatta målgrupper.
Vi bedömer att bland annat kallelsens utformning på svenska kan utgöra ett problem för flera
patienter. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån var antalet utrikes födda i hela Region Skåne
249 181 år 2014. Detta utgör 19,3 procent av befolkningen i Region Skåne. Även om andelen varierar
geografiskt bör hälso- och sjukvården förutsätta att det finns patienter som inte kan tillgodogöra sig
en kallelse skriven på svenska.
Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer.
Primärvården i Region Skåne bör snarast få ett godkänt SMS-påminnelsesystem dit patient kan
anmäla sig. Därtill bör samtliga mottagningar i Region Skåne ha skyldighet att tillhandahålla ett
komplett tjänsteutbud på Mina vårdkontakter till patienten. Detta för att maximera kontaktytorna ut
mot patient och även från patient till primärvården. Samtidigt innebär patienters ökade nyttjande av
Mina Vårdkontakter en effektivisering av personalresurser. För att öka användningen bör också
marknadsföring av e-tjänsten ske mot patient och medborgare.
Kommunikationsinsatser bör genomföras för att se över utformning och språk av kallelse, särskilt för
frivilliga förebyggande undersökningar. Ifall en sådan genomlysning initieras kan även tid och dag för
erbjuden vård undersökas. Även om denna förstudie inte har belyst dessa faktorer kan det upplevas
som svårt för patienter att prioritera mellan arbete, familjära åtaganden och vård. Det bör också
genomföras ett förbättringsarbete för att nå utsatta målgrupper som idag inte svarar på kallelse till
frivilliga förebyggande undersökningar. Förbättringsarbetet kan handla om kulturförändringar inom
vårdens organisation likväl som kommunikationsinsatser bland utvalda målgrupper.
Den tidigare föreslagna interna benchmarkingen ryms också inom detta område, särskilt vad avser
uppföljning av orsakerna till uteblivna besök. Benchmarkingen bör visa på förbättringsområden vad
14
avser en tvåvägskommunikation mellan patient och vård. Dessa insatser bör genomföras särskilt
inom opererande enheter där antalet uteblivna besök visserligen är litet men kostnaden för dessa är
stor. Arbetsinsatsen för denna åtgärd är rimlig i relation till resurseffektiviteten.
Sanktioner – Vi bedömer Region Skåne idag ger ekonomiska incitament för att patient skall svara på
sin kallelse till tidsbeställt besök. Vi bedömer att Region Skåne informerar patient om
debiteringsavgifter. Vi bedömer att mörkertalet av utebliven debitering är stort vilket kan medföra
att antalet patienter som uteblir från sitt besök inte uppfattar det som graverande för hälso- och
sjukvårdssystemet. Vi bedömer att sanktionerna inte utnyttjas av hälso- och sjukvården i den grad
som avses med regelverket.
Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer.
Vårdadministrativ personal inom såväl öppen som sluten vård bör påminnas om vilka rutiner som
gäller för registrering och debitering av uteblivna patienter. En eventuell uppsträckning av de
administrativa rutinerna för debitering skulle kunna medföra att fler patienter debiteras.
3.5. Iakttagelser: Kostnader för uteblivna besök
I detta avsnitt behandlas revisionsfrågan: 7. ”Vad beräknas uteblivna besök kosta vården?”
3.5.1. Kostnader för uteblivna besök
Besök som är markerade som återbud och där tiden inte har kunnat erbjudas en annan patient
används för administration eller handläggning av andra ärenden. Inom psykiatrin, där många
patienter är regelbundet återkommande på en särskild avsatt tid, används tiden till exempel till att
kontakta och arbeta med patientens nätverk. Kontakterna här inkluderar bland annat kontakter med
god man, anhöriga, skola, socialtjänst, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Även om hälso- och sjukvården har en ambition att med kort varsel fylla tidsbokningen medför
uteblivna besök omkostnader för verksamheterna. En besökstid som inte utnyttjas kostar tid och
resurs för patienten (som troligen behöver få en ny tid), läkare och övrig vårdpersonal (som inte kan
fullfölja sin arbetsdag som planerad) och vårdproducenten (produktionsbortfall). Därutöver kan
övriga kostnader tillkomma, beroende på vilken verksamhet som påverkas.
Anslaget i Region Skåne för 2015 inom den specialiserade vården baserar sig på den historiska
besöksvolymen. Anslaget utgår ifrån en ersättningsmodell som baserar sig på diagnosrelaterade
grupper (DRG) 2. Detta medför att olika typer av besök ersätts olika mycket. Anslaget har tagits som
en schablonmässig utgångspunkt för att beräkna vad uteblivna besök kostar vården. Därtill finns det
en särskild överenskommelse för 2015 mellan landstingen i Södra Regionvårdsnämnden 3 som anger
ersättningar för somatisk vård, vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Där så är tillämpligt
har denna ersättningsmodell använts istället. Dessa två ersättningsmodeller fungerar som schabloner
för att beräkna vad ett uteblivet besök kostar inom respektive exempelverksamhet.
Ersättningsmodellen presenteras i bilaga 8.
2
DRG-vikt är ett relativt mått på vård- och behandlingskostnaden för en genomsnittspatient i varje DRG-grupp.
Högre vikt betyder större kostnader.
3
Södra Regionvårdsnämnden är en regional politisk nämnd för de fyra landstingen i Södra sjukvårdsregionen
det vill säga Blekinge, Halland (Halmstad, Laholm och Hylte kommuner), Kronoberg och Skåne. Samarbetet
regleras genom ett regionavtal. Huvudområdet för samarbete är hälso- och sjukvård.
15
När sanktionsmöjligheterna i form av debitering av dubbelpatientavgift inte utnyttjas av hälso- och
sjukvården medför också detta en inkomstförlust. Det är svårt att ange en korrekt siffra för hur stort
bortfallet är. Uppskattningen är att en tredjedel av de uteblivna patienterna aldrig debiteras.
3.5.2. Faktiska kostnader
Det är mycket svårt att beräkna vad ett uteblivet besök inom öppenvården vid ett sjukhus kostar.
Den övergripande statistiken här är inte tillräckligt detaljerad för att räkna ut den exakta kostnaden.
Det är till exempel svårt att avgöra om ett uteblivet besök är en utebliven provtagning eller ett
uteblivet läkarbesök. Nedan följer således en uppskattning som baserar sig på en prognos för året
2015. Siffrorna baserar sig på existerande data och tillförlitlig statistik men osäkerheten är ändå stor.
Prislistorna för vad ett enskilt besök kostar visar att spannet är mycket stort. En provtagning inom
primärvården kostar 331 kr och en trakeostomi som inte är en öron-näsa-hals-sjukdom kostar 1
060 220 kr. Båda tillfällen räknas som uteblivet besök om de inte blir av. Detta stora intervall i
ersättningsmodellen ökar sårbarheten i den uppskattning som presenteras nedan.
Den övergripande uppskattningen bygger på att det är få kostsamma uteblivna besök inom
opererande enheter. Detta bör sänka genomsnittskostnaden. Psykiatri Skåne står för nästan 50
procent av de uteblivna besöken samtidigt som verksamheter för barn och ungdomar uppvisar en
hög andel uteblivna besök. Kostnaden för ett läkarbesök inom barn- och ungdomspsykiatrin kan till
viss mån anses vara schablonmässigt representativ för de uteblivna besöken inom Sund och Kryh.
Kostnaden för ett sådant besök är enligt överenskommelse för 2015 mellan landstingen i Södra
Regionvårdsnämnden 6 198 kr.
Antalet uteblivna besök inom Sund och Kryh förväntas ligga runt 50 000 besök under 2015. Med en
schablonmässig kostnad för ett uteblivet läkarbesök inom barn- och ungdomspsykiatrin innebär
detta att kostnaden för 2015 beräknas uppgå till 309 900 000 kr.
Primärvården
Det är viktigt att poängtera att detta är en uppskattning för primärvårdens kostnader vad gäller
uteblivna besök för 2015.
Den statistiska analysen ovan har visat att antalet uteblivna besök i primärvården under januari-maj
2015 uppgår till 7 918. En uppskattning baserat på antal planerade besök per månad,
produktionsförändring under sommarperioden samt föregående års siffror prognosticerar att antalet
uteblivna besök i primärvården under 2015 uppgår till 13 000. Kostnaderna för uteblivna besök i
primärvården hamnar därför i intervallet 4 303 000 kr och 19 006 000 kr.
Psykiatri
Det är viktigt att poängtera att detta är en uppskattning för barn- och ungdomspsykiatrins respektive
vuxenpsykiatrins kostnader vad gäller uteblivna besök för 2015.
Den statistiska analysen har visat att antalet uteblivna besök inom barn- och ungdomspsykatrin
under januari-maj 2015 uppgår till 10 679. En uppskattning baserat på antal besök per månad,
produktionsförändring under sommarperioden samt föregående års siffror prognosticerar att antalet
uteblivna besök i barn- och ungdomspsykiatrin under 2015 uppgår till 22 000. Kostnaderna för
uteblivna besök i barn- och ungdomspsykiatrin hamnar därför i intervallet 60 764 000 kr och 178 398
000 kr.
Den statistiska analysen ovan har visat att antalet uteblivna besök inom vuxenpsykiatrin under
januari-maj 2015 uppgår till 10 679. En uppskattning baserat på antal planerade besök per månad,
produktionsförändring under sommarperioden samt föregående års siffror prognosticerar att antalet
16
uteblivna besök i vuxenpsykiatrin under 2015 uppgår till 50 000. Kostnaderna för uteblivna besök i
vuxenpsykiatrin hamnar därför i intervallet 78 210 000 kr och 253 055 000 kr.
Opererande enheter
Det är viktigt att poängtera att detta är en uppskattning för opererande enheters kostnader vad
gäller uteblivna besök för 2015. Det är komplicerat att beräkna en schablonkostnad för de
opererande enheterna. Det är stor prisskillnad mellan olika operationer och av underlaget framgår
ingen detaljerad bild för från vilken operation som patienten har uteblivit ifrån. Ortopedin och
kirurgin ett stort antal uteblivna/sena återbud. Denna förstudie gör också antagandet att de flesta
operationer är mindre ingrepp och därmed inte lika kostsamma som större ingrepp. Prislistorna visar
att spannet för kostnaderna för en enskild operation är mycket stort. Till exempel kostar operationer
som operation hjärtklaff, stamcellsoperationer eller intrakraniell shuntkirurgi uppemot 360 687 kr.
De flesta operationstyper kostar enligt ersättningsmodellen för DRG mindre än detta. Med
utgångspunkt i detta har två intervall beräknats fram som används för att ge en uppskattning.
Kostnaderna beräknas också på det underlag som redovisas. Siffrorna uppskattas vara mer eller
mindre stabila över åren och därmed kan det antas att andelen uteblivna/sena återbud i absoluta tal
som redovisas i denna förstudie kan appliceras på hela 2015. Det totala antalet uteblivna/sena
återbud uppgår då till 275.
Inom ortopedin utförs läkarbesök för sjukdomar i muskel och skelett. Ett sådant besök kostar 2 823
kr. Ett annat vanligt besök är protestutprovning eller proteskontroll som kostar 3 071 kr. Med totalt
275 uteblivna besök/sena återbud ger detta ett intervall på 779 075 kr och 844 525 kr.
Inom kirurgin utförs arm- eller tåamputationer med anledning av cirkulationssjukdom som kostar 12
432 kr samt diagnostisk artroskopi som kostar 16 197 kr. Med totalt 275 uteblivna/sena återbud ger
detta ett intervall på 3 418 800 kr och 4 454 175 kr.
Kostnaderna inom opererande enheter kan därmed uppskattas att ligga inom intervallet 779 075 kr
och 4 454 175 kr.
3.5.3. Kringkostnader
I resonemanget om kostnader är det också viktigt att ta hänsyn till att det inte är enbart
uteblivna/sena återbud som är kostsamma. De opererande enheterna har i sin operationsplanering
administrativ förberedelsetid som till exempel beställning av material, bokning av operationssal och
planering av resurser.
En operation börjar kosta i samband med att den planeras. Exempel är operationer inom ortopedin
som kräver specialbeställda implantat eller protes där kostnaderna är anpassade till individen och
dess operation. Även övriga operationer kostar i form av avsatt personal och uppbokade lokaler.
Resurserna blir uppbokade vilket påverkar övrig planering inom enheten och tillgången till
operationssalar. Dessa övriga faktorer bidrar till att resurserna inte utnyttjas maximalt när patienten
uteblir/lämnar sent återbud.
Det är också stor skillnad mellan typ av operation. En icke-kritisk operation kan oftast ersättas med
en ny patient förutsatt att återbud har lämnats i god tid alternativt kan tiden utnyttjas för akuta
operationer som av en slump infaller just då. Sena återbud medför att resurserna inte kan
omfördelas effektivt och därmed uppstår det onödiga kostnader.
Det finns idag ingen möjlighet att beräkna dessa kostnader på ett systematiskt sätt inom Region
Skåne. I intervjuerna framkommer uppgifter om att det kan ta en sekreterare 30 min att boka om ett
besök med en patient som uteblir.
17
3.6. Slutsatser: Kostnader för uteblivna besök
Kostnader för uteblivna besök – Vi bedömer att ett uteblivet besök medför produktionsbortfall för
vården även om tiden i viss mån kan användas av den avsatta personalen. Oavsett om kostnaden är
ekonomisk eller personell tar den onödiga resurser. Vi bedömer att det idag saknas en tydlig målbild
för hur uteblivna besök skall hanteras inom respektive vårdproducent och enhet. Det finns inga
tydliga mål avseende om antalet uteblivna besök skall reduceras och i så fall hur och till vilken
kostnad det skall ske. Vi bedömer att det finns en bristande användning av den kunskap om vilka
kostnader och resursförbrukning ett uteblivet besök leder till.
Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer.
Det är viktigt att kontinuerligt se över vilka resurser som finns och hur de används. Genom att
minimera antalet uteblivna besök kan resurserna användas på ett effektivt sätt. Den föreslagna
interna benchmarkingen lyfter arbetssätt och rutiner med förbättringspotential.
Därtill bör det ske en diskussion på både förvaltningsnivå och politisk nivå för vad som är en rimlig
målbild för uteblivna besök. Det bör övervägas om det finns en andel uteblivna besök som är
acceptabel eller om det finns en ekonomisk gräns för vad förebyggande arbete får kosta i relation till
antalet uteblivna besök. Tillsammans med den föreslagna benchmarkingen ger det en tydlig policy på
området indikationer för hur resurser skall prioriteras och användas effektivt.
Faktiska kostnader – Vi bedömer att de faktiska kostnaderna är svåra att beräkna. Vi bedömer att
även om den procentuella andelen uteblivna besök är liten i relation till besöksvolymen i Sund och
Kryh (jämför kapitel 3.2) så innebär ett uteblivet besök stora kostnader för vården. Vi bedömer att
varje minskning skulle bidra till att kostnaderna sjönk för vården. Därtill används resurserna mer
effektivt vilket bidrar till en ökad måluppfyllelse för vården i Sund och Kryh.
Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer.
Den interna benchmarkingen bidrar till att identifiera arbetssätt och rutiner samt flaskhalsar vad
avser registrering och orsaker till uteblivna besök. Benchmarkingens resultat används för att initiera
relevanta förbättringsarbeten som är anpassade för respektive vårdproducent och enhet. På så sätt
kan resurser utnyttjas mer effektivt och kostnaderna för uteblivna besök kan minska.
Kringkostnader – Vi bedömer att de kringkostnader som uppstår när en patient uteblir från sitt
tidsbeställda besök är stora. Detta bidrar till att produktionsbortfallet stiger, då de administrativa
kostnaderna är stora och de avsatta resurserna inte kan arbeta med det inkommande flödet utan
hanterar patienter som redan borde ha slussats igenom.
Utifrån identifierade förbättringsområden ger vi följande rekommendationer.
En översyn bör genomföras för att identifiera hur stora kringkostnaderna är. Personal i vården bör
därför uppmanas att under en lämplig tidsperiod mäta hur mycket tid och resurser de lägger ned
på att av- och omboka patienter. Genom att synliggöra kostnaderna skapas det en medvetenhet
hos såväl personal som chefer vilket kan leda till att initiativ till förbättringsarbeten kan tas. I
samband med detta kan också rutiner och arbetssätt dokumenteras och jämföras med andra
enheter för att se om det finns möjligheter för flödesoptimering och lärande.
Svar på den övergripande revisionsfrågan återfinns i Kapitel 1. Sammanfattning.
18
Bilaga 1 – Intervjuförteckning
Namn
Funktion
Magnus Kåregård
Medicinsk rådgivare, Avdelningen för hälso- och
sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret
Hälso- och sjukvårdsstrateg, Patientnära frågor, avdelningen
för Närsjukvård, Koncernkontoret
Ekonomichef, Kryh
Divisionschefens sekreterare, Psykiatri Skåne
Verksamhetschef för ÖNH, gynekologi och ögon, Helsingborgs
lasarett
Enhetschef/Operationsplanerare, Kirurgmottagningen,
Ängelholms sjukhus
Verksamhetsansvarig Orbit 5, Sund
IT-koordinator, Verksamhetsområde Anestesi-, operationsoch intensivvård, Division Kirurgi, Kryh
Systemansvarig journal öppenvård, Medicinsk service
Medicinsk administratör, Medicinkliniken, Centralsjukhuset i
Kristianstad
Medicinsk sekreterare, Vårdcentralen Klippan
Pia Landgren
Anders Lundin
Lena G Persson
Jenny Wingerstrand
Lena Paulsson
Margreth Bengtsson
Hans Gren
Eva Edstrand
Emma Ellfors
Agneta Svensson
19
Bilaga 2 – Revisionsfrågor
Granskningen utgår från följande frågor:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Finns det enhetliga rutiner och riktlinjer samt system som möjliggör uppföljning och
jämförelser och följs dessa?
Hur stor är andelen uteblivna besök av totalt antal besök?
Vilka är de mest förekommande orsakerna till uteblivna besök?
Inom vilka verksamheter, enheter etc förekommer det flest uteblivna besök?
Vilka insatser görs för att minska andelen uteblivna besök?
Vilka sanktionsmöjligheter finns och sker utnyttjande av dessa?
Vad beräknas uteblivna besök kosta vården?
20
Bilaga 3 – Metod och revisionskriterier
Granskning av dokument
Dokumentgranskningen har omfattat prislistor, rutiner och tekniska anvisningar.
Granskning av statistik från Orbit 5, PASiS och VåPs
Statistiken från operationsplaneringssystemet Orbit 5 omfattar tidsperioden juni 2014-maj 2015.
Före juni 2014 hade Sund och Kryh egna IT-system för operationsplanering och data därifrån är inte
tillgänglig för jämförelse.
Statistiken från patientadministrationssystemet PASiS omfattar tidsperioden januari 2013-maj 2015.
Statistiken från patientadministrationssystemet VåPs omfattar samma tidsperiod.
Intervjuer
Djupintervjuer har genomförts enligt en i förväg fastställd intervjumall. Elva telefonintervjuer har
genomförts med bland annat ekonomichef, medicinsk rådgivare, operationsplanerare och medicinsk
sekreterare. Förteckning över intervjuade personer återfinns i bilaga 1.
Revisionskriterier
De bedömningskriterier som utgjort grunden för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar är
i denna granskning främst:



Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 (2014:822)
Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Övriga dokument som studerats är bland annat:







Uppdrag år 2015 till förvaltningarna Skånevård Sund och Skånevård Kryh
Relaterade tidigare PM och rapporter: ”Inställda besök och leveranser” – PM nr 7/2014 och
”Inställda operationer” (rapport nr 26/2011) samt dess uppföljning 2013 (rapport nr 27/2013)
Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande (2014-03-21) gällande slutsatserna i rapport nr
27/2013
Regionstyrelsens yttrande (2014-04-14) gällande slutsatserna i rapport nr 27/2013
Rutin för registreringar av störningar i Orbit 5
Patientavgifter för öppenvård 2015
Anvisning SMS-påminnelser
21
Bilaga 4 – Fördjupning i IT-system i Region Skåne
Både PMO och VåPs integreras med PASiS via transfereringssystemet Filur. Transporten av data kan
ta 2-4 dagar. Utmaningen här är att data i det första journalsystemet behöver vara kopplat på rätt
sätt till PASiS för att transfereringen skall kunna ske sömlöst. Diskrepans kan uppstå när till exempel
åtgärdskoder eller diagnoser inte överensstämmer. På sikt skall PMO avvecklas och ett förslag finns
inför Regionstyrelsens möte i oktober 2015.
Under 2014 infördes Orbit 5 som regiongemensamt operationsplaneringssystem. Skånevård Sund
(Ängelholm sjukhus och Helsingborgs lasarett) gick över till Orbit 5 i februari 2014, Skånevård Kryh i
maj 2014 och Skånes universitetsjukvård (SUS) samt Lasarettet i Landskrona och Trelleborgs lasarett i
november 2014. Övergången till ett gemensamt system bedöms som positivt och underlättar för
uppföljning och jämförelser. Jämförelser över tid är dock svårare att utföra då de äldre systemen
(Orbit 4 och Provisio) arkiveras och därmed blir mycket svåråtkomliga.
För att ta fram data ur PASiS såväl som Orbit 5 används QlikView. QlikView är den del av Region
Skånes IT-system som utgör det praktiska underlaget till beslutsstöd för de enskilda verksamheterna.
QlikView hjälper ansvarig personal på alla nivåer att planera, organisera och styra verksamheten.
PMO, VåPs och PASiS
I PMO finns det tre alternativ för att markera avbokning: mottagning avbokat, patient avbokat och
utebliven. Inga detaljerade orsaker anges. När patient markeras som utebliven i PMO skrivs även en
räkning i PASiS. Sifferkoden ”8” anges för patienten och sedan skickar Patientservice 4 en faktura.
Statistiken från PMO redovisas i statistiken i PASiS.
VåPs har tre alternativ: uteblivande, återbud och avbokningar. Avbokning innebär i detta fall att tiden
inte har kunnat bokas om på en annan patient. Därför har vi valt att summera uteblivna besök och av
patienten avbokade besök eftersom det är dessa båda koder som redovisar när patient har orsakat
en outnyttjad tid. Termen ”uteblivna besök” täcker i detta fall in alternativen ”uteblivna besök” och
”patienten avbokat”. Andelen återbud har inte bearbetats i denna förstudie då det är besök som har
kunnat utnyttjas genom att erbjuda tiden till en annan patient. Statistiken för VåPs redovisas separat
och omfattar perioden januari 2013-maj 2015.
I PASiS används tre huvudalternativ för avbokning: avboka, omboka eller ombokning till bevakning.
Varje huvudalternativ har sedan en rad detaljkoder som anger den direkta orsaken till att patienten
har avbokat. Patient som uteblir registreras med ”kom ej” under kassainformationen och faktureras
sedan av Patientservice. Statistiken inkluderar PMO och VåPs och omfattar perioden januari 2013maj 2015.
Orbit 5
Ett uteblivet besök inom opererande enheter som redovisas i Orbit 5 innebär en inställd operation. I
Orbit 5 markeras dessa som ”störningar”. Störningar delas in i tre huvudgrupper: sjukhusrelaterad,
patientrelaterad och administrativ. Det finns tydliga rutiner för vilken störning som skall användas för
vilken orsak. Vad gäller de patientrelaterade störningarna används orsaken ”P - utebliven/sent
4
Patientservice är den enhet inom Region Skåne som skickar ut fakturor till patienterna.
22
återbud” i denna förstudie. Orsaken innebär att tiden inte har kunnat nyttjas av annan patient 5.
Enbart enheter med störningar ingår i underlaget. Enheter som inte uppvisar några störningar har
utelämnats. Statistiken redovisas för perioden juni 2014-maj 2015.
Statistiken från Orbit 5 registreras enligt ett behandlingsnummer. Varje behandlingsnummer
motsvarar en patients inplanerade operation. Det är viktigt att notera att varje behandlingsnummer
kan innehålla mer än ett störningsmoment och att samma störningsmoment kan förekomma flera
gånger. Statistiken under 3.1.4 är framtagen med detta i åtanke och redovisar därför samtliga
uteblivna/sena återbud.
En ytterligare begränsning som Orbit 5 medför är att den enhet som anges som opererande enhet är
den organisatoriska enheten som tillhandahåller operatören. Då dessa är rörliga medför det att den
fysiska operationen inte behöver ske på samma förvaltning.
5
Det är möjligt att trots sent återbud utnyttja tiden för akuta operationer. Dokumentation kring detta finns
men registreras inte på den patient som är utebliven varför det inte är möjligt att påvisa antal operationer som
utnyttjas akut i relation till antal patienter som uteblir.
23
Bilaga 5 – Producenter med störst antal uteblivna besök procentuellt
Producent/Enhet
Helsingborg
Barnmedicin
Öron
Internmedicin
Ortopedi
Kvinnosjukvård
Procentuell fördelning av antal uteblivna besök
2013
2014
2015 Total
10,3%
11,0%
11,1%
10,8%
2,0%
1,9%
1,8%
2,0%
1,6%
1,6%
1,5%
1,6%
1,4%
1,4%
1,5%
1,4%
1,0%
1,1%
1,1%
1,1%
0,9%
1,0%
0,9%
1,0%
Procentuell fördelning av totalt antal besök
2013
2014
2015 Total
11,1%
11,9%
12,5%
11,7%
0,9%
0,9%
0,9%
0,9%
0,9%
0,9%
0,9%
0,9%
2,2%
2,3%
2,4%
2,3%
0,8%
0,9%
1,0%
0,9%
1,1%
1,1%
1,2%
1,1%
Andel uteblivna besök av totalt antal besök
2013
2014
2015 Total
1,5%
1,6%
1,7% 1,6%
3,6%
3,8%
3,9% 3,8%
2,9%
3,1%
3,2% 3,1%
1,0%
1,0%
1,2% 1,1%
2,0%
2,3%
2,2% 2,2%
1,4%
1,6%
1,5% 1,5%
Hässleholm
Internmedicin
Barnmedicin
Ortopedi
Ortopedi
Ortopedi
2,7%
0,7%
0,7%
0,5%
0,5%
0,1%
2,3%
0,6%
0,5%
0,5%
0,5%
0,1%
2,3%
0,6%
0,6%
0,5%
0,4%
0,1%
2,5%
0,6%
0,6%
0,5%
0,4%
0,1%
3,1%
0,8%
0,1%
0,7%
0,7%
0,3%
3,1%
0,8%
0,1%
0,8%
0,5%
0,3%
3,0%
0,8%
0,1%
0,7%
0,4%
0,3%
3,1%
0,8%
0,1%
0,7%
0,6%
0,3%
1,4%
1,4%
11,0%
1,1%
1,0%
0,6%
1,3%
1,3%
9,0%
1,1%
1,5%
0,6%
1,5%
1,4%
9,6%
1,2%
2,0%
0,6%
Hälsostaden
Internmedicin
Rehabmed
0,0%
0,0%
0,0%
1,0%
0,6%
0,4%
1,1%
0,7%
0,4%
0,7%
0,4%
0,2%
0,0%
0,0%
0,0%
2,0%
1,4%
0,6%
2,1%
1,4%
0,7%
1,2%
0,8%
0,4%
0,0%
0,0%
0,9%
0,8%
1,0%
1,1% 0,9%
1,0% 0,9%
1,2% 1,1%
Kristianstad
Internmedicin
Barnmedicin
Öron
Infektion
Ögon
8,7%
1,4%
0,9%
0,9%
0,8%
1,5%
8,9%
1,3%
1,2%
0,9%
0,7%
0,4%
8,5%
1,2%
1,1%
0,9%
0,6%
0,0%
8,7%
1,3%
1,1%
0,9%
0,7%
0,7%
8,7%
2,3%
0,7%
0,8%
0,2%
1,0%
9,3%
1,9%
0,7%
0,8%
0,2%
0,3%
9,7%
1,8%
0,7%
0,8%
0,2%
0,1%
9,1%
2,0%
0,7%
0,8%
0,2%
0,5%
1,6%
1,0%
2,3%
1,7%
6,3%
2,3%
1,7%
1,2%
2,8%
1,8%
5,9%
2,4%
1,7%
1,3%
3,1%
2,0%
6,3%
1,1%
1,6%
1,1%
2,7%
1,8%
6,1%
2,3%
Landskrona
Barn- och ungdomssjukvård
Internmedicin
Kirurgi
Öron
Ögon
2,6%
0,5%
0,6%
0,3%
0,5%
0,0%
2,3%
0,5%
0,4%
0,3%
0,2%
0,4%
1,9%
0,5%
0,4%
0,2%
0,0%
0,5%
2,3%
0,5%
0,5%
0,3%
0,3%
0,3%
1,4%
0,1%
0,5%
0,2%
0,2%
0,0%
1,4%
0,1%
0,4%
0,2%
0,1%
0,2%
1,3%
0,1%
0,5%
0,2%
0,0%
0,3%
1,4%
0,1%
0,5%
0,2%
0,1%
0,1%
3,0%
7,1%
2,1%
3,4%
3,8%
-
2,9%
7,1%
1,7%
3,2%
3,3%
2,9%
2,8%
6,4%
1,9%
2,5%
3,1%
2,9%
6,9%
1,9%
3,2%
3,6%
3,0%
Primärvård
VC Centrum (Landskrona)
VC Skurup
Barnmorskemottagningen
Landskrona
VC Drottninghög
(Helsingborg)
Barnmorskemottagningen
Snapphanen (Hässleholm)
20,1%
0,8%
0,8%
22,8%
1,1%
1,1%
25,8%
1,1%
0,9%
22,5%
1,0%
1,0%
46,0%
1,5%
1,0%
47,4%
1,5%
1,2%
46,8%
1,5%
1,1%
46,7%
1,5%
1,1%
0,7%
0,9%
1,2%
0,8%
1,3%
1,7%
1,1% 0,8%
1,5% 1,2%
1,6% 1,5%
0,8%
1,0%
1,1%
0,9%
0,4%
0,4%
0,4%
0,4%
3,5%
4,5%
5,2% 4,3%
0,7%
1,1%
0,9%
0,9%
1,1%
1,1%
1,1%
1,1%
1,0%
1,8%
1,7% 1,5%
1,4%
1,3%
10,0%
1,1%
1,3%
0,6%
0,8%
0,9%
0,9%
0,9%
0,5%
0,5%
0,5%
0,5%
2,8%
3,0%
3,4% 3,0%
Trelleborg
Internmedicin
Öron
Barnmedicin
Ögon
Ortopedi
3,0%
0,6%
0,3%
0,6%
0,6%
0,2%
2,1%
0,6%
0,3%
0,1%
0,2%
0,2%
1,4%
0,4%
0,3%
0,0%
0,0%
0,1%
2,3%
0,5%
0,3%
0,3%
0,3%
0,2%
3,0%
0,7%
0,2%
0,2%
0,3%
0,5%
2,5%
0,7%
0,2%
0,1%
0,1%
0,4%
2,3%
0,8%
0,2%
0,0%
0,0%
0,4%
2,7%
0,7%
0,2%
0,1%
0,1%
0,4%
1,6%
1,2%
2,1%
5,6%
3,2%
0,8%
1,5%
1,5%
2,6%
4,5%
3,2%
1,0%
1,2%
1,0%
2,2%
0,0%
0,7%
1,5%
1,3%
2,3%
5,4%
3,2%
0,9%
Ystad
Barnmedicin
Öron
Internmedicin
Kvinnosjukvård
Kirurgi
2,7%
0,8%
0,5%
0,4%
0,3%
0,2%
2,3%
0,7%
0,5%
0,3%
0,3%
0,2%
2,2%
0,7%
0,4%
0,3%
0,4%
0,2%
2,4%
0,7%
0,5%
0,4%
0,3%
0,2%
4,4%
0,3%
0,5%
1,6%
0,4%
0,3%
4,2%
0,3%
0,5%
1,6%
0,4%
0,3%
3,7%
0,2%
0,5%
1,2%
0,4%
0,3%
4,2%
0,3%
0,5%
1,5%
0,4%
0,3%
1,0%
4,2%
1,8%
0,4%
1,0%
0,9%
1,0%
4,9%
1,9%
0,4%
1,2%
1,2%
1,1%
6,0%
1,6%
0,6%
1,8%
1,2%
1,0%
4,8%
1,8%
0,4%
1,2%
1,1%
Ängelholm
Barnmedicin
Öron
Kirurgi
Internmedicin
Kvinnosjukvård
3,5%
0,7%
0,5%
0,5%
0,9%
0,3%
2,0%
0,7%
0,6%
0,4%
0,0%
0,2%
1,8%
0,8%
0,5%
0,3%
0,0%
0,2%
2,5%
0,7%
0,6%
0,4%
0,3%
0,3%
4,0%
0,2%
0,4%
0,4%
1,5%
0,3%
1,5%
0,2%
0,4%
0,4%
0,1%
0,3%
1,3%
0,2%
0,4%
0,4%
0,1%
0,1%
2,4%
0,2%
0,4%
0,4%
0,6%
0,3%
1,4%
4,8%
2,3%
1,8%
0,9%
1,7%
2,3%
5,2%
2,4%
1,6%
0,6%
1,7%
2,9%
6,9%
2,6%
1,5%
0,0%
2,4%
1,8%
5,4%
2,4%
1,7%
0,9%
1,8%
24
Bilaga 6 – Tabellbilaga
Tabell 2 Redovisning av andelen uteblivna besök per vårdproducent fördelad på respektive år. (Region Skåne: PASiS)
Andelen uteblivna besök som en procentuell andel av det totala antalet planerade besök, per producent
Antal uteblivna besök
i absoluta tal
Andel uteblivna besök av
totalt antal planerade besök
Producent
2013
2014
jan-maj 2015
2013
2014
jan-maj 2015
Helsingborgs lasarett
4 875
5 646
3 286
1,5 %
1,6 %
1,7 %
Hässleholms sjukhus
1 303
1 200
665
1,4 %
1,3 %
1,5 %
523
330
0,0 %
0,9 %
1,1 %
Hälsostaden
Centralsjukhuset i Kristianstad
4 122
4 586
2 497
1,6 %
1,7 %
1,7 %
Lasarettet i Landskrona
1 242
1 169
553
3,0 %
2,9 %
2,8 %
Psykiatri Skåne
22 060
24 331
13 293
4,0 %
4,4 %
4,5 %
Primärvård
9 557
11 696
7 620
0,7 %
0,8 %
1,1 %
Trelleborgs lasarett
1 439
1 098
406
1,6 %
1,5 %
1,2 %
Lasarettet i Ystad
1 263
1 178
645
1,0 %
1,0 %
1,1 %
Ängelholms sjukhus
1 653
1 029
543
1,4 %
2,3 %
2,9 %
Totalsumma
47 514
52 456
29 838
1,6 %
1,7 %
2,0 %
25
Tabell 3 Redovisning av antalet uteblivna besök jämfört med antalet planerade besök per vårdproducent för år 2014.
(Region Skåne: PASiS)
Andelen uteblivna besök i jämförelse med antalet planerade besök år 2014
Antal uteblivna besök i absoluta
tal
Antal planerade besök totalt i
absoluta tal
Helsingborgs lasarett
5 646
353 510
Hässleholms sjukhus
1 200
92 660
523
60 300
Centralsjukhuset i Kristianstad
4 586
275 629
Lasarettet i Landskrona
1 169
40 818
Psykiatri Skåne
24 331
557 757
Primärvård
11 696
1 407 549
Trelleborgs lasarett
1 098
73 249
Lasarettet i Ystad
1 178
123 752
Ängelholms sjukhus
1 029
44 113
Totalsumma
52 456
3 029 337
Producent
Hälsostaden
Tabell 4 Redovisning av andelen uteblivna besök per huvudverksamhetsområde för Psykiatri Skåne. (Region Skåne: VåPs)
Andelen uteblivna besök av totalt antal planerade besök för Psykiatri Skåne
2013
2014
jan-maj 2015
12,8 %
14,0 %
14,2 %
Barn- och ungdomspsykiatri
3,9 %
4,2 %
4,4 %
Vuxenpsykiatri
8,8 %
9,8 %
9,8 %
Rättspsykiatri
0,1 %
0,1 %
0,1 %
Psykiatri Skåne
varav
26
Bilaga 7 – Enheter som enligt Orbit 5 uppvisar flest uteblivna besök
Figur 3 De fem enheter inom Skånevård Sund och skånevård Kryh som uppvisar flest patientrelaterade störningar
sammanlagt är samtidigt också de fem enheter som uppvisar flest uteblivna besök/sena återbud. Siffran vid respektive
stapel indikerar antalet uteblivna besök/sena återbud i absoluta tal. (Region Skåne: Orbit 5)
27
Bilaga 8 – Ersättningsmodeller
Tabell 5 Redovisning av kostnader för ersättningar inom primärvården. (Region Skåne: överenskommelse för 2015
mellan landstingen i Södra Regionvårdsnämnden som anger ersättningar för somatisk vård, vuxenpsykiatri och barn- och
ungdomspsykiatri)
Ersättningsmodell för primärvården (i kr)
Läkarbesök (inkl all medicinsk service)
1 462
Sjukvårdande behandling (inkl all medicinsk service)
596
Provtagning (t ex PT-prov), besök som göra utan samband med annan öppen
eller sluten vård
331
Tabell 6 Redovisning av kostnader för ersättningar för barn- och ungdomspsykiatri samt allmän psykiatri. (Region Skåne:
överenskommelse för 2015 mellan landstingen i Södra Regionvårdsnämnden som anger ersättningar för somatisk vård,
vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri)
Ersättningsmodell för kostnader för barn- och ungdomspsykiatri och allmän psykiatri (i kr)
Dagsjukvård Teambesök
läkare
läkare
Besök
läkare
Dagsjukvård Teambesök
annan
annan
vårdgivare
vårdgivare
Besök
annan
vårdgivare
Barn- och
ungdomspsykiatri
6 436
8 109
6 198
5 197
4 796
2 762
Allmän psykiatri
4 601
4 601
3 665
3 138
3 138
1 422
28