1. No category

Dricksvattenförsörjning Örebro län,
och längre?
Örebro DUF-möte 2015-10-14
www.orebro.se/tekniska
Varför ett Vätternvattenprojekt?
• Vattenkvalitet - Idag har flera av
kommunerna ytvattentäkter där det är eller
finns påtaglig risk för problem med
vattenkvaliteten.
• Reservvatten - Idag saknar de flesta av
kommunerna reserv-vatten. Vätternvatten
skulle kunna bli ordinarie och nuvarande
reserv.
• Gemensamma driftsformer skulle kunna
utvecklas.
Ekonomiskt och ur andra
aspekter fördelaktigt. Det
gäller särskilt för de mindre kommunerna.
Riskinventer
ing av
Svartån
genomförd
i tre etapper
”Tidvis är Svartåns vattenkvalitet, främst
avseende turbiditet, syreförbrukande ämnen
och organiskt material, så dålig att
beredningen av råvattnet i vattenverket
kraftigt försvåras.”
www.orebro.se/tekniska
Vätternvattenprojektet
• Sju kommuner: (Askersund) Laxå, Kumla,
Hallsberg, Lekeberg, Nora, Lindesberg och
Örebro.
• Kommunerna finansierar gemensamt
projektet fördelat efter invånarantal.
• Länsstyrelsen samordnar.
• En styrgrupp med kommunalråd/politiker
samt länsrådet, Kjell Unevik, ordförande
• En arbetsgrupp med tjänstemän från resp
kommun och Länsstyrelsen.
www.orebro.se/tekniska
Vättern
Stor sjöyta (1 910 km2) och
volym (max djup 128 m) i
förhållande till
avrinningsområdet (4 400
km2) ger lång omsättningstid
ca 60 år.
Klart, näringsfattigt och
ofärgat vatten (dvs inte brunt,
få humusämnen)
Mycket låga, knappt
detekterbara, halter
miljögifter i vattnet.
www.orebro.se/tekniska
Vättern
• Försörjer idag ca 250 000 pers med
dricksvatten. Detta projektet skulle
innebära ytterligare ca 250 000 pers.
• Vattnet flyttas från ett avrinningsområde
till ett annat.
Räkneexempel:
Om man antar att tillrinningen till Vättern
är 0 under ett år då motsvarar det nya
uttaget (870 l/s) en avsänkning av
Vätterns nivå på ca 1,4 cm.
www.orebro.se/tekniska
Vätternprojektet
Genomfört t.o.m 2014 - 2015
•
•
•
•
•
•
•
•
Inventering av kunskapsläget
Komplettering av kunskapsluckor
Förstudie
Utökad förstudie, MRA bl.a
Bergutredning för tunnelborrning
Kärnborrning för bergkvalitebestämning
Systemhandling blockindelning
Ledningssträckning Hallsberg – Nora/Linde
www.orebro.se/tekniska
2009
2010
2011-12
2013
2013-14
2014
2014-15
2015
Förstudiens innehåll med kompletteringar och fördjupningar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vattenkvalitet Vättern / MRA
Intagspunkter / Tillstånd uttag
Distributionssystem / Stråkbeskrivning - Bergbedömning
Nationella och regionala intressen / Infrastrukturprojekt
Beredningsmetoder Vattenverk (översiktligt)
Risker / säkerhet / reservvattenförsörjning
Kostnadsberäkning / Nuvärdesjämförelse
Känslighetsanalys energikostnad
Kostnadsfördelningsanalys
Organisationsformer
www.orebro.se/tekniska
Förstudie - Ledningsalternativ
www.orebro.se/tekniska
Förstudien - Bergtunnel
www.orebro.se/tekniska
Förstudien - Bergtunnel
Höjdrygg mellan Vättern och närkeslätten
+89,5
Bergtunnel
+50
Örebro
Hallsberg Kumla
+30
www.orebro.se/tekniska
Vättern nivå jämfört med
närliggande orter
70
90
10
30
50
89
Vättern
www.orebro.se/tekniska
10
Meter över havet
20
Vätternvatten bergtunnel
Fältundersökningar
•
Lägen för arbetstunnlar enligt Fördjupad
bergutredning 2013-2014
•
Möjliga lägen för konventionell
tunneldrift och tunnelborrmaskin (TBM)
•
Områdena studerade med avseende på:
– Topografi
– Geologi
– Möjliga etableringslägen
– Möjliga påslagslägen
– Logistik
www.orebro.se/tekniska
Val av teknik - Tunnelborrning?
www.orebro.se/tekniska
Sammanfattning - bergtunnel
De bedömningar som gjorts av tider och kostnader för
tunneldrivningen visar att TBM och konventionell drivning
är ungefär likvärdiga
Ur ett livscykelperspektiv är en fullortsborrad tunnel (TBM) att
föredra drivningsmetoden är skonsammare mot omgivande berg och det
cirkulära tvärsnittet ger en bättre spänningsfördelning och minskad risk för
blockutfall.
Miljöpåverkan under byggskedet är mindre för TBM
Begränsad användning av sprängmedel, mindre bergförstärkning och
injektering, mindre materialtransporter mm.
Arbetstunnlar samt vissa tunneldelar utförs med konventionell tunneldrivning
även vid TBM-borrad tunnel.
www.orebro.se/tekniska
14
Kostnader
Beroende på alternativ, mellan 1 miljard och 3 miljarder kr.
Avskrivningstiden är dock lång, uppemot 100 år på tunnelkostnad, ca
1,5 miljard.
Alternativ
Ledning - renvatten
Ledning - råvatten
Tunnel - renvatten
Tunnel - råvatten
Anl. kostnad (Mkr)
2 280
1 050
2 850
1 690
www.orebro.se/tekniska
Kostnaderna med hänsyn till
energiförbrukning – stor del av driftkostn.
Energiförbrukningen är väsentligt lägre med tunnelalternativet jämfört
med ledningsalternativet.
Tunnelalternativet är ekonomiskt jämförbart med lednings-alternativet
om hänsyn tas till den årliga energiförbrukningen över en 50 års
period. (Det är under förutsättning att elpriset ökar som det gjort under
den senast 10-årsperioden.) Tunneln har dessutom en avskrivningstid
om 100 år.
www.orebro.se/tekniska
Kostnadsfördelning Förstudie 2011
Två beräkningsexempel
• Ex 1 – Sydvattenmodellen
Rörlig avgift för energi och kemikalier i kr/m3
Fast avgift för övriga kostn., kapital m.m., med grund i invånarantalet i resp
kommun. ( ”Solidarisk princip” )
• Ex 2 – Andelsmodell
Grundar sig på hur stor andel respektive kommun har i varje
anläggningsdel. Rörlig avgift för organisationens kostnad att leverera
vatten kr/m3. Antal anslutna som grund. (” Rättviseorienterad princip”)
www.orebro.se/tekniska
Var står projektet idag?
• Inriktningsbeslut för kommunerna i höst 2015 ang
fortsättningen.
• Starta upphandling av MKB
• Slutföra undersökningar av borrkärnor för val av teknik.
• Fortsatta undersökningar av vattenkvaliten.
• Genomföra principutredning för intagssystem i Vättern.
• Genomföra principutredning av vattenverk vid Hallsberg
• Starta org.utredning för gemensamt bolag
(Regeringsuppdrag 2013 till departementet (SOU) att utreda
behovet av förbättrad vattenförsörjning )
www.orebro.se/tekniska
Tack !
www.orebro.se/tekniska