H 2015-06-17 Sammanställning av Kompassens systematiska kvalitetsarbete 2015 Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg • 0505-170 00 www.karlsborg.se • [email protected] Innehållsförteckning Inledning 3 Åtgärder enligt föregående sammanställning 4 Underlag och rutiner 5 Organisation och förutsättningar 6 Verksamhetens prioriterade mål 7 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 9 Utvärdering likabehandingsplan – kränkande behandlingar 11 Normer och värden 12 Utveckling och lärande 13 Förskola och hem 15 Samverkan med förskoleklass 16 Förskolechefens sammanfattning 17 3 Inledning Vi flyttade in i vår nybyggda förskola Kompassen i december 2014. I planeringen av den nya förskolan hade pedagogerna önskemål om 3 ledord som skulle genomsyra förskolan och dess miljö. De tre orden var möten, nyfikenhet, utforskande. Utifrån dessa tre ledord skapade vi vår vision för förskolan Kompassen: ”Vår vision är att ha en miljö som inbjuder till möten där nyfikenhet leder till nya upptäckter” Vår värdegrundsvision är: ”Alla ska kunna komma till vår förskola utan att behöva känna rädsla för att bli utsatt för någon form av kränkande behandling. Vi tillämpar nolltolerans mot kränkningar. Vi pratar med varandra och inte om varandra”. (Se Kompassens plan mot diskriminering och kränkande behandling) Vårt arbete med värdegrunden är på samtliga avdelningar ett ständigt arbete och en pågående process i vår verksamhet på olika sätt utifrån barnens ålder och förmåga. Vår värdegrund skall genomsyra vårt förhållningssätt mot varandra både barn-barn, barn-vuxen, vuxen-vuxen. Vi arbetar på olika sätt för att öka barnens förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situationer samt viljan att hjälpa andra bl.a. genom ”Kungaskogen” och kompisträd som metoder. När något har inträffat i leken har pedagogerna då dramatiserat händelserna för barnen som man sedan gemensamt har reflekterat över. På avdelningarna med de yngre barnen har vi jobbat mycket med känslor genom ord, bilder och tecken. Vi har uppmärksammat varandras känslor genom att sätta ord på känslan och använda tecknet för känslan. Barnen har utforskat sina egna känslor framför spegeln. – ”Jag arg nu”, -”Nu glad!”. Bland de äldre barnen har vi arbetat med orden respekt och ansvar samt vad de innebär. I barnens lek har pedagogerna sedan påvisat detta för barnen och hänvisat till orden när konkreta situationer har inträffat. Vi har pratat mycket med barnen om att det är viktigt att lyssna på och respektera varandra och sluta när någon säger nej. Ett nej är alltid ett nej som man alltid måste respektera. Vi berömmer barnen när de visar medkänsla och hänsyn och när det hjälper varandra. 4 Åtgärder enligt föregående sammanställning Det var nytt för oss att arbeta med prioriterat mål i verksamheten. Detta införde vår nya förskolechef när hon började arbeta hos oss hösten 2014. Vi diskuterade gemensamt på förskolan vad vi behövde arbeta extra med och vad vi behövde bli bättre på. Vi kom fram till att arbeta med barns inflytande som prioriterat mål eftersom vi kände oss lite osäkra på det och hur barnen kan få inflytande över sin egen verksamhet. Vi pedagoger fick tänka till på vad begreppet inflytande står för, vad kan barnen ha inflytande i och när? Vi behövde tänka på att ta med barnen i planeringen av miljön såväl inne som ute. 5 Underlag och rutiner Vi har arbetat gemensamt med planering – genomförande – utvärdering. Som underlag har vi använt oss av: • • • • • • • • • • • • • • Läroplanen Skollag Förskolans plan mot kränkande behandling Dokumentation Reflektionsprotokoll Pedagogiska samtal efter verksamhetsbesök Diskussioner på Apt Dialoger med barnen Observationer Utvecklingssamtal Föräldramöte Utvecklingssamtal Föräldrabesök i verksamheten Samtal med föräldraföreningen Alla föräldrar blev informerade om förskolans prioriterade mål under året, först på föräldramötet och sedan i informationsbrev. Föräldrarna har uttryckt sina önskemål och behov till personalen i utvecklingssamtalen samt i den dagliga kontakten. Många föräldrar har uttryckt ett stort förtroende för förskolan. Genom observationer av barnen samt en lyhördhet hos pedagogerna har barnen i sin lek gett uttryck för sina intressen och behov vilket pedagogerna till viss del har kunnat möta och tillgodose. 6 Organisation och förutsättningar Förskolan Kompassen är en nybyggd förskola som vi flyttade in i under december 2014. Detta gör att personalen under året har prioriterat att lära känna sina nya lokaler och fortfarande arbetar för att hitta nya rutiner och arbetssätt. Detta har varit en process för både barn och personal som fortfarande pågår. Förskolan har en öppen planlösning och består av 4 avdelningar samt gemensamma rum och utrymmen för alla att mötas på. • • 2 avdelningar med barn 1-3 år 2 avdelningar med barn 4-6 år Organisationen består av förvaltningschef och förskolechef. Förskolechefen har också fler verksamheter i sitt ansvarsområde. Förskolan består av 72 barn varav 2 barn är i behov av särskilt stöd. Varje avdelning har personal motsvarande 3 heltidstjänster. En avdelning har 50 % förstärkt personalgrupp p.g.a. utökad barngrupp. Ett av barnen i behov av särskilt stöd har en resurs på 100 %. Personalen består av 11 förskollärare samt 3 barnskötare. På förskolan arbetar också en kock på 100 % och en lokalvårdare på 80 %. Verksamhetsansvarig är en förskolechef. Fortbildning som vi har fått under året: • • • • • • Brandutbildning - alla Föreläsning om Pedagogisk dokumentation - alla Föreläsning i Teknik/experiment - 6 pedagoger Utomhuspedagogik - 2 pedagoger Ipad i förskolan – 2 pedagoger Pedagogisk utvecklingstid - 4 pedagoger 7 Verksamhetens prioriterade mål Mål: Oka barnens möjligheter till inflytande och delaktighet • • • ”Utvecklar sin att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation” (Lpfö 2.3-1) ”Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö ”(Lpfö 2.3-2) ”Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande” (Lpfö 2.33) Process/insatser • • • • • • Lyhörd personal som i dialog med barnen har tagit tillvara på barnens önskemål, intressen och behov. Personalen har varit flexibel i sin planering. Uppmuntrat, berömt och pushat barnen till att våga tro på sig själv – Du kan! Gett barnen eget ansvar och uppgifter att lösa under dagen. Haft ett tillåtande klimat, gett barnen tid och förutsättningar för att ta egna initiativ. Arbetat i smågrupper för att alla lättare ska kunna komma till tals. De äldsta barnen har röstat om saker – Demokrati Pedagogisk dokumentation På grund av att vi valde barns inflytande som prioriterat mål har personalen fått en ökad medvetenhet kring området. Detta har lett till att vi idag tänker på barns inflytande på ett annat sätt när vi planerar en aktivitet. Hur kan vi ta med barnen här? Hur kan barnen få inflytande i det här? Vi pedagoger har blivit bättre att se tillfällen när barnen kan ges inflytande. Genom att personalen har påvisat för barnen när de har haft inflytande vid situationer så har barnen idag fått en ökad förståelse för att de är med och påverkar sin vardag och verksamhet. Resultat De äldre barnen har visat en ökad förståelse för sitt eget inflytande. De uttrycker idag mer i ord vad de själva vill och inte vill göra. De har utvecklat en förståelse för demokrati och röstning. De har idag en förståelse för att det inte alltid är deras egen vilja och önskemål som tillgodoses, utan förra gången fick jag bestämma idag var det någon annans tur. Både de yngre och de äldre barnen tar mer egna initiativ till handlingar. Några barn på en avdelning fick upp ögonen för plantering genom bilder på ett mjölkpaket som de blev nyfikna på. Efter planteringen tog barnen ett gemensamt ansvar och skötte om vattningen på egen hand. Flera barn tar också ett mer eget ansvar med för- och efterarbetet kring sina aktiviteter. Ett exempel på detta har vi sett i ateljén där några barn städar och diskar efter sig efter avslutad aktivitet. De yngre barnen ger nu själva mer uttryck för i vilken miljö de 8 vill leka i, med vem och med vad. Många barn har gett uttryck för sina intressen och behov i sin lekmiljö vilket vi pedagoger har försökt ta till vara på i möjligaste mån. Bland de yngre barnen som ännu inte kan uttrycka sig med ord har pedagogerna gett dem olika val att göra. Dock såg man på en avdelning ett intresse för vatten bland barnen vilket ledde till att ett vattentema startades på avdelningen för att spinna vidare på detta intresse. På en annan avdelning med yngre barn visade barnen ett ökat intresse kring tema brand. Analys Vi har samtalat med barnen om orden demokrati och inflytande, vad orden står för och vad de innebär. Ett påtagligt exempel på detta är röstning som vi har använt hos de äldsta barnen som en metod i verksamheten för att arbeta med demokrati. Pedagogerna har varit lyhörda mot barnen, lyssnat in barnens intressen och önskemål. Vi har tagit med barnen till viss del i planeringen och låtit deras intressen fått utrymme i verksamheten. Att ta med barnen i planeringen av miljön är dock något vi vill bli bättre på och göra mer i fortsättningen. På en avdelning upptäcktes efter förskolans brandvecka ett ökat intresse för brandbilar och brandmän. Detta intresse spann personalen vidare på och barnen gavs inflytande genom att de fick välja nya leksaker att köpa in. Detta resulterade i en ny brandstation och några brandbilar. När leksakerna kom tog barnen emot dem med glädje och efter hjälpte efter förmåga till att packa upp och montera. Personalen påvisade för barnen att det var deras önskemål och val som här togs tillvara på. På förskolan har man haft ett öppet och tillåtande klimat bland både stora och små barn. Vi vuxna har uppmuntrat, berömt barnen och pushat dem till att göra själva. Barnen har getts tid och utrymme för detta. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter på förskolan Kompassen att arbeta ett år till med inflytande som prioriterat mål. Vi vill utveckla målet vidare, hitta fler situationer där barnen ges inflytande. Vi vill ta målet ett steg längre. För att detta ska bli möjligt behöver vi gemensamt på förskolan diskutera vårt arbetssätt, hur vi vill arbeta med inflytande? Hur ska vi använda våra miljöer? Vart vill vi nå? Vi behöver bli bättre på att planera och utvärdera mer tillsammans med barnen. 9 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Mål – Ökad tillgänglighet och trygghet på ”torget” för ALLA. (Vi vill skapa en miljö där man möts, som väcker nyfikenhet och lust att upptäcka och utforska) Process/ insatser • • • Småbarnsavdelningarna har fått en egen dag (tisdag) för att de yngsta ska få en möjlighet att lära känna lekmiljöerna i sin takt och bli trygga i detta. Närvarande vuxna, till viss del. Anpassat antal barn efter typ av aktivitet, till viss del Resultat Har planerade insatser genomförts? Inte fullt ut. När det gäller ”närvarande vuxna” har syskonavdelningarna ibland låtit vissa barn ta eget ansvar och leka själva på torget (vi vuxna har tittat till de regelbundet). Även när det gäller antalet barn på torget har det inte blivit optimalt, ibland har det blivit för många barn och även vuxna samtidigt. Rörigt! Torggruppen har blivit ”bortglömd”. Har det blivit någon förändring? De yngre avdelningarna har blivit något mer ”hemma” på torget. De äldre avdelningarna nyttjar torget ofta, kanske inte alltid som vi vuxna hade tänkt. Torget används som ett stort rum, inte som rum i rummet. Har förväntade effekter uppnåtts/ nådde vi målet vi satte upp? Till viss del, inte fullt ut. Analys Varför gick det som det gick? • • • Alldeles för kort tid (endast tre månader) Vi är nya i ”huset”, så det största fokus har lagts på respektive avdelning (rutiner, lekmiljöer, trygghet mm), matsal, ateljé och även utemiljön. Vi har en stor gård att utforska. Vi har inte fått till torggruppen så som vi har önskat mycket beroende på att vi prioriterade våra avdelningar och arbetet där under vår första tid här på Kompassen. 10 På vilket sätt skiljer sig nuläget från det ursprungliga läget? • • • • Barnen känner sig mer trygga på torget. Torget utnyttjas mycket Småbarnsavdelningarna använder torget mer Möten avdelningar emellan (morgon/eftermiddag) Vad har vi lärt oss/ hur går vi vidare? • • • Ibland har det upplevts som ”rörigt” på morgnarna, för många samtidigt på torget. Vi behöver se över morgonrutinen. Lekmiljöerna behöver förändras/utvecklas till att bli mer inspirerande och utforskande. Torggruppen måste komma igång! (en personal/avdelning) Utnyttja torget till mer gemensamma aktiviteter, typ sångsamling. Prioriterat mål 2015/2016 Eftersom vi inte uppnått målet fullt ut, behöver vi fortsätta med samma mål: 11 Utvärdering Likabehandlingsplan - kränkande handlingar Barn - Barn: • Ett äldre barn har kränkt ett yngre barn. Berörda föräldrar och förskolechef blev inkopplade. Samtal genomfördes. Råd och vägledning gavs till berörda barn och föräldrar. Föräldrar fick också information om var de kunde vända sig för att få mer hjälp och stöd än vad förskolan kunde ge. Vi saknar rutiner för kränkningar vuxna – vuxna. Detta måste vi lägga till i vår plan inför nästa år 2015-2016. Det har varit några tillfällen under året, där vuxna känt sig kränkta eller misstrodda av andra vuxna. • • Personal har känt sig kränkt av förälder. Förskolechef informerad och samtal har genomförts med berörda parter. Personal har känt sig misstrodda av annan personal. Förskolechef informerad. De som känt sig utsatta har haft samtal med förskolechef. 12 Normer och värden Mål • • ”Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar (Lpfö 2.1-1) ”Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra” (Lpfö 2.1-2) Insats • • Arbetat med en tydlig Nolltolerans Delat upp gruppen i smågrupper, vuxna alltid nära barnen Resultat De äldre barnen har visat stor ansvar för de yngre. De äldre barnen har visat stolthet över att vara störst. De har hjälpt varandra exempelvis vid måltider och vid påklädning. De har lyft fram de yngre i leken. Barnen har ökat sin empatiska förmåga. De bryr sig om varandra, frågar vad som har hänt om någon är ledsen, tröstat sagt förlåt och kramats. Analys Personalen har markerat direkt vid minsta tendens i ord eller handling till kränkande behandling. Tagit tag i situationen direkt och samtalat med barnen och i vissa fall dramatiserat upp händelser i gruppen för att reflektera över tillsammans med barnen. De äldre barnen har varit förebilder för de yngre och visat hur det fungerar. Personalen har arbetat nära barnen och så mycket som möjligt delat upp gruppen i mindre grupper. Bland de yngre barnen har personalen satt ord på barnens olika känslor och förstärkt detta med bilder och tecken. Vi har arbetat mycket på samtliga avdelningar om normer och värden. Arbetet är en ständig pågående process som vi värderar högt i vårt arbete med barnen. Åtgärder för utveckling Till nästa termin låta de äldre barnen få olika ansvarsområden att ta sig an, ansvara för olika rum på förskolan. 13 Utveckling och lärande Mål • • ”Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära” (Lpfö 2.2-2) ”Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler” (Lpfö 2.2-5) Insats • • Introducerat miljöer, leksaker och material tillsammans med barnen Lyhörd personal som har lyssnat in barnens intresse och spunnit vidare på Resultat Barnen har varit positiva till det som har erbjudits och det vi har genomfört. De har varit vetgiriga, nyfikna, velat prova på nytt, ställt frågor och velat veta mera. Många barn har blivit mer självständiga och självgående i verksamheten. Ett exempel på detta ser vi nu genom att barnen på egen hand startar upp ett spel tillsammans som de genomför på egen hand utan hjälp från vuxna. De lite mer försiktiga barnen har under våren blivit mer framåt under planerade aktiviteter vilket de visat genom att ta för sig mer och vara mer aktiv. Flera barn har utvecklat ett intresse för bokstäver. Barnen ser bokstäver på exempelvis mjölkpaket, vill skriva bokstäver på teckningar, med pålägget på mackan. De relaterar bokstäver till sitt eller kompisens namn. Några barn har knäckt koden och börjat läsa. Analys Under vår första tid här ägnade vi mycket tid åt att barnen skulle bli trygga i sin nya miljö och lära känna sina nya lokaler. Tidigt märkte vi att de yngre barnen visade en osäkerhet för de gemensamma utrymmena exempelvis ”torget”. Detta ledde till att vi tänkte om och gav de två avdelningarna med yngre barn en egen dag/vecka att vistas på torget vilket har varit positivt för många barn som idag vågar mer och tar för sig mer. Vi tror att en bidragande orsak till barnens leklust och nyfikenhet kan bero på att förskolans tillgänglighet med material för barnen. Vi pedagoger har också varit tillåtande och uppmuntrande till barnens egna initiativ och användande. Vi tror också att det varit viktigt att introducera materialet ordentligt tillsammans med barnen så att de idag på egen hand exempelvis kan genomföra ett spel på egen hand utifrån spelreglerna. Barnens ökade intresse för bokstäver tror vi till viss del beror på att vi har använt bokstäver i många sammanhang med barnen. Vi har lekt med bokstäver och ord i både lek och på samlingar, vi har påvisat bokstäver för barnen exempelvis på namnlappar som sitter på många ställen på förskolan. Flytten till vår nya förskola var en process och innebar en stor förändring för både barn och vuxna. Flytten var planerad och väldigt positiv men samtidigt som vi skulle flytta in och lära känna våra nya lokaler skulle vi också bedriva verksamhet och göra barnen trygga vilket tog mycket arbete. Vi har till stor del arbetat efter vår planering 14 under året men vissa omständigheter såsom möten, sjukskrivningar bland personal, högt barnantal och annat som har gjort att vi fått hjälpa till över avdelningarna och vår verksamhetplanering har ibland fått ge vika. Åtgärder för utveckling Ta med barnen mer i planeringen av miljön såväl inne som ute. Var lyhörd mot barnens intressen och behov. Ställ mer utmanande frågor till barnen. Hur tänkte du, hur löste du det? Hur kan du få reda på det? 15 Förskola och hem Mål • • ”Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan ”(Lpfö 2.4-1) ”Föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal ”(Lpfö 2.4-6) Insats • • • Använda oss av en 3-dagars föräldraaktiv inskolning. Ge alla familjer god tid under inskolningen, låta alla barn ta den tid de behöver för att känna sig trygga. Lyhörda för föräldrarnas önskemål och behov. En öppen dialog. Resultat Genom att använda oss av en 3-dagars föräldraaktiv inskolning har föräldrarna fått ökad insyn i barnens vardag och vår verksamhet. Föräldrar har uttryckt det positivt att se helheten av hur verksamheten ser ut under en hel dag. Några föräldrar har uttryckt att 3 dagar inskolning varit för kort tid. Vi har fått positiv respons från föräldrarna om vår verksamhet under den dagliga kontakten samt på utvecklingssamtalen. Många föräldrar är nöjda med verksamheten men påpekar det höga barnantalet i grupperna som negativt. Vi har en god samverkan med hemmet, en öppen dialog och många föräldrar har tagit sig tid till att vara med barnen i verksamheten under en dag. Många barn är positiva till förskolan och längtar hit. Analys Vi har tagit emot och lämnat hem alla barn varje dag. Vi har sett och bekräftat alla barn och föräldrar dagligen. Personalen har varit positiva och engagerade och haft ett trevligt förhållningssätt mot både barn och föräldrar. Vi har varit lyhörda för föräldrarna och deras önskemål och behov även om vi inte har kunnat tillgodose dem med allt. Gällande inskolningen behöver vi personal bli tydligare i informationen till föräldrarna. Det är inte bara dessa 3 dagar som är inskolning då de är med, utan den är individuell och sträcker sig upp till två veckor där föräldrarna ska finnas till hands. Åtgärder för utveckling Fortsätter som vi gör idag. Positiva och glada barn samt nöjda, intresserade och engagerade föräldrar. Gällande inskolningen behöver vi personal bli tydligare i informationen till föräldrarna. Det är inte bara dessa 3 dagar som är inskolning då de är med, utan den är individuell och sträcker sig upp till två veckor där föräldrarna ska finnas till hands. 16 Samverkan med förskoleklassen Mål • • ”Att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter” (Lpfö 2.5-1) ”Tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans ”(Lpfö 2.5-3) Insats • • • • Möte mellan personal på förskola/förskoleklass/fritidshem för att tillsammans planera för överinskolningen Besök av personal från förskoleklass/fritids på förskolan. Barnen gjorde ett besök till förskoleklassen och två besök på fritids Överlämningssamtal från förskolan till förskoleklass/fritids Resultat Samarbetet med förskoleklassen och fritids har fungerat bra. Barnen tyckte det var roligt och spännande med besöken på skolan. De var stolta över sina nya grupper och fröknar. De ser fram emot hösten och pratar mycket om det, de är förväntansfulla. Frågor från föräldrar har uppkommit kring grupperna och hur de har delats upp. Analys Upplägget av överinskolningen har varit bra. Det har legat bra till i tiden (under maj månad) och antalet träffar har varit bra. Allt har skett inom några sammanhängande veckor vilket har varit bra för verksamheten på förskolan. Vi tror att föräldrarnas oro och frågor har uppkommit för att de vill kunna vara med och påverka hur grupperna ska bli. Åtgärder för utveckling För framtiden önskar vi ett mera samarbete med skolan för att bättre kunna mötas vid överinskolningen, att både skola och förskolan får bättre insikt i varandras arbete. Viktigt att tydliggöra i informationen till föräldrarna, redan vid föräldramötet, hur tillvägagångssättet är vid överinskolningen och gruppindelningen till skolan. Viktigt att informationen tydliggörs även från rektor och förskolechef till föräldrarna angående överinskolningen och gruppindelningen. Handlingsplanen bör justeras utifrån detta. Ansvariga utgivare: Helena Dahlqvist förskollärare och Annelie Åhman förskollärare. 17 Förskolechefens sammanfattning Läsåret 2014-2015 var ett alldeles speciellt år. Året präglades av den stora flytten ut till den nybyggda förskolan Kompassen. Under hösten planerades för hur flytten skulle gå till samt att det fanns många frågor att räta ut gällande den nya byggnaden. Första flyttlasset gick den 24/11, då började två avdelningar med de yngsta barnen på Kompassen. Veckan efter gick det andra flyttlasset, då flyttade de två avdelningarna med de äldsta barnen ut till Kompassen. Flytten gick över förväntan. Personalen ska ha en stor eloge för att allting fungerade så bra. Allt flyttades samtidigt som förskolan Vätterskolan var öppen hela tiden. När flytten var avklarad såg personalen till att skapa lugn och ro så att barnen fick möjlighet att landa i de nya lokalerna. Under våren arbetades ett förslag fram om att Kompassen skulle få laga egen mat på prov under två månader. Efter många möten, och med tillstånd från MÖS, godtogs förslaget. 2015-04-30 blev starten för detta. Redan 2015-04-01 hade en kock anställts som nu helhjärtat gick in för uppgiften att laga god mat från grunden. Det visade sig direkt att det blev en stor kvalitetshöjning av maten. Barnen åt betydligt bättre och frågade ofta om det var ”Camilla-mat” - kocken heter nämligen Camilla. Den ekonomiska utvärderingen visade sig också vid en första uppskattning vara mycket positiv. På ett helår skulle vi kunna göra en stor besparing på att själva laga maten på Kompassen. Vår stora önskan är naturligtvis att få fortsätta med detta, en klar kvalitetshöjning som dessutom ger en stor besparing. Kan ju inte bli mycket bättre! Under våren gjordes också en del justeringar gällande gården och även en del invändigt färdigställdes. Staket sattes upp på ”pulkabacken” och parkeringen iordningställdes. Man gjorde också en komplettering av möbler till bland annat matsalen. I höstas började vi arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete. Varje avdelning fick tänka till på vad de behövde utveckla, och vi kom fram till att vi behövde arbeta mycket mer med barnens inflytande vilket är ett av målen i förskolans läroplan. Vi arbetar alltså med ett prioriterat mål där vi känner att det målet behöver utvecklas. Självklart arbetar vi även med övriga läroplansmål, men koncentrerar oss mer på det prioriterade målet. Höstens arbete började med en nulägesanalys av ”hur ser min avdelning ut, vad har vi för barngrupp och vad behöver vi göra för att barnen ska utvecklas”? Samtliga avdelningar arbetade alltså med ”Barnens inflytande” men utifrån sin avdelnings behov och även utifrån barnens ålder. Det man började med var att ”använda” flytten till nya förskolan som en stor händelse där barnen fick inflytande och delaktighet. Varje vecka reflekterar varje avdelning tillsammans vad som hänt veckan innan och hur man ska gå vidare utifrån detta. Man lyssnar in vad barnen säger och vad de visar intresse för. Man skriver ett reflektionsprotokoll som sedan är ett underlag för nästa veckas planering. Reflektionsprotokollen används också när vi utvärderingar samt till sammanställningen av systematiska kvalitetsarbetet. Under året har man utvecklat barnens inflytande på ett bra sätt. Man har mer än tidigare barnens inflytande framför ögonen när man planererar verksamheten och framförallt de äldre barnen har fått ett större inflytande när det gäller planering och vid inköp mm, samt att de nu är mer medvetna om att de faktiskt har inflytande. 18 Vid jul gjorde personalen en första utvärdering, där de fick ett frågeunderlag som de skulle utgå ifrån. Då utvärderade det prioriterade målet, organisation och förutsättningar, likabehandlingsplanen samt barn i behov av särskilt stöd. I juni gjorde varje avdelning ytterligare utvärderingar utifrån ett frågeunderlag. Nu utvärderades alla läroplansmål men särskilt det prioriterade målet och likabehandlingsplanen. Två av personalen utsägs att sammanställa kvalitetsarbetet, och de fick tid att sammanställa kvalitetsarbetet på dagtid. När första utkastet var klart hade vi en genomgång av materialet och kom fram till vad som behövde skrivas om och justeras. Sammanställningen av arbetet slutfördes innan midsommar då jag fick det i min hand. Arbetet var mycket välskrivet. Resultat och analys går hand i hand. Trots stort fokus på att flytten till nya förskolan skulle bli så bra som möjligt så har alla avdelningar lyckas arbeta och utveckla alla läroplansmål, men framförallt det prioriterade målet ”Barns inflytande”. Man har hela tiden hittat nya vägar och utvecklingsmöjligheter utifrån barnens ålder och mognad. Även nästa läsårs prioriterade mål kommer att vara ”Barns inflytande”, och då vill jag se att barnen i allt större grad är delaktiga i planering och att personalen i ökad utsträckning utvärderar mer med barnen. I övrigt måste framhållas ett ökande antal barn i behov av särskilt stöd i förskolan, och för dessa finns idag i olika utsträckning assistenter anställda. Samtidigt ser vi en snittmässigt ökad närvarotid för barnen med långa ”arbetsdagar”, vilket också är tröttande och påfrestande. Här ser jag ett stort behov av en särskild specialpedagog för förskolan, både för hjälp och stöd samt för att på sikt kunna minska antalet assistenttimmar. Karin Gustafsson, förskolechef
© Copyright 2024