LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING RUTH FÖRSKOLA 2015 Bakgrund och syfte Förskolechefen ska se till att det varje år upprättas en plan med över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i kvalitetsredovisningen. Likabehandlingsplanen skall på förskolan skapa en tydlighet för barn, vårdnadshavare, pedagoger och övrig personal så att man tydligt kan agera efter lagens intentioner. Förskolans läroplan är en nationell läroplan som är en text som alla förskollärare skall följa. Personalen i förskolan har ett ansvar för att arbetet inriktas mot att målen i läroplanen följs. I läroplanen står det bland annat att förskolan skall sträva efter att varje barn lär sig öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Även förmåga att ta hänsyn till andra och att leva sig in i andras människors situation. Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Läroplanen är ett styrmedel som gör att det ska bli rättvist och lika för alla. Vår vision på vår förskola är att alla barn ska känna sig trygga och bli respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Det innebär en förskola för alla. En skola för alla innebär: Barnen kommer till förskolan från olika kulturer och har olika bakgrund, där var och en av barnen formas på förskolan. Därför är det ytterst viktigt att förskolan ger alla barn en likvärdig start i livet. Vilket kan vara en häftig utmaning för pedagogerna bland annat av den stora skillnad som finns mellan de olika kulturerna. I vår verksamhet • Arbetar vi för barns lika rättigheter. Oavsett klass, funktionshinder eller etnicitet. Samt att alla barn och föräldrar blir sedda och bra bemött av pedagogen. • Varje barn får sina behov av lärande tillgodosedda. Kön och klass Se till så att alla barn oavsett könstillhörighet, får pröva att utveckla sina förmågor och sina intressen. (skolverket) Genusfrågor har uppmärksammats från och till genom åren. Även de olika klasskillnaderna som finns. Men dessa båda är två viktiga begrepp. Personalen på vår förskola ger flicka som pojke all den möjlighet som finns att tillsammans kunna leka och lära sig nya saker. Eftersom vår förskola går efter demokratiska värderingar som innebär alla människors lika värde. Rättvisa och jämställdhet som ligger i centrum oavsett kön och oavsett klass. Etnicitet En grupp av människor, där alla har något gemensamt till exempel ett språk. Etnicitet är en stor fråga som kan vara svår att identifiera. Men sammantaget så innefattar det ofta mer det som man upplever att det skiljer individer åt som exempelvis språket. När barn med olika bakgrund placeras i samma rum kan man märka stor skillnad mellan dem. Då blir det lättare att se barnen med svårigheter. Man kan då tillsätta extra resurser vid behov. I läroplanen står det tydligt att ”om ett barn har svårigheter är det förskolans teknik som först ska ändras. En skicklig förskollärare utgår inte bara ifrån barns intressen. ”Utmaningen ligger just i att hålla intresset levande” (Pramling.s2005). Funktionshinder En funktionsnedsättning betyder att man har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Att försöka se möjligheterna hos barnet och förstärka dessa genom ett aktivt arbete och positiv feedback. Arbeta mot att göra funktionsnedsättningen så liten som möjlig, en del problem går att anpassas bort och en del går att göra mindre jobbiga. Arbeta med styrkorna och inte så mycket med eventuella brister som barnet har. Att som pedagog vara flexibel men ändå erbjuda klara och fasta ramar att arbeta utifrån. Mobbning/Kränkningar Kränkande behandling innebär att ett barns värdighet kränks (skolverket) Förskolans arbete mot mobbning hänger ihop med det övergripande värdegrundsarbetet och arbetet för likabehandling på förskolan. Det räcker inte med att ”bara” jobba mot mobbning eller diskriminering. Lagstiftningen är tydlig: Förskolan måste arbeta mot både mobbning, enskilda kränkningar, trakasserier och diskriminering. Det är krav på att det i förskolans likabehandlingsplan ingår riktlinjer för hur förskolan handlar i akuta fall. Barns lika värde. Utgångspunkten är respekt för allas lika värde (skolverket) Som Pedagog gäller det också att försöka anpassa lärandet till barnet. Under förskolan eller grundskolans tidiga år ska pedagogen genom sitt undervisningssätt bidra till ett lekfullt lärande eftersom leken höjer motivationen för barnet. Jämställdhet i förskolan är viktig eftersom det handlar om lika möjlighet och rättighet att utveckla sina talanger även om alla inte är lika. Vi menar här att behandla alla lika kan vara fel eftersom vi alla har olika förutsättningar med oss när vi föds men däremot är det viktigt att vi strävar efter att komma till denna plan så nära vi kan. ”Ett exempel på detta kan vara att om man tar en analfabet och en läs och skrivkunnig mot varandra, deras människovärde är desamma, men förutsättningarna är olika”. Skolverkets forskning visar hur bedömning och dokumentation både kan stödja och styra barns tidiga lärande. Skolverket tar upp en mängd olika bedömningsinstrument och dokumentationsmetoder som man kan använda sig utav som exempel TRAS (Observation av språk i dagligt samspel). En del barn utvecklar sitt språk mycket snabbare och andra tar lite längre tid på sig. För att kunna bemöta alla barn är det viktigt att man har kunskaper om de olika lärstilarna som finns. Som förskollärare måste man veta att barn har olika sätt att lära. Med detta menar vi att det finns barn som lär sig genom att lyssna. Andra barn lär sig genom att se eller känna. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar. Ett demokratiskt arbetssätt främjar barns rättigheter. Barns demokratiska förmågor utvecklas då för vår gemensamma framtida demokrati. Kartläggning • Gjort en attityd undersökning från kommunen som föräldrarna svarat på. • I år har vi även valt att själva ställa frågor till föräldrarna. • Intervjuat barn i ålder 3-5 år • Pedagogen har observerat barnen i åldrarna 1-3 år. Men mest har pedagogerna tolkat deras kroppsspråk eftersom barnen inte har ett verbalt språk än. Ett bättre samarbete med föräldrarna För att få reda på detta har kommunen gjort en attitydundersökning som vi ska gå utifrån. Det handlar om att pedagogen får reda på olika synpunkter från barnets föräldrar där föräldrarna fått tillfälle att besvara några frågor. För de föräldrar som har ett annat modersmål än svenska har vi varit tillgängliga om de har haft behov av hjälp med att förtydliga frågorna i enkäten. Enligt attitydundersökningen är det många föräldrar som svarat positivt på frågorna. Majoriteten av alla 31 föräldrar vi intervjuade tycker att deras barn känner sig trygga på förskolan. I år kommer vi att gå utifrån samma mål från läroplanen som vi hade förra året. Resultat på attityd undersökningen 25 Mitt barn känner sig trygg på förskolan 20 Informationen från förskolan fungerar bra? 15 10 Jag är nöjd med inflytandet jag har i verksamheten? 5 Jag tycker att mitt barn stimuleras till utveckling och lärande? 0 Stämmer Stämmer mycket ganska Stämmer inte alls bra bra vet ej Känner du dig väl bemöt av förskolans personal? Analys Majoriteten av alla 31 föräldrar vi intervjuade tycker att deras barn känner sig trygg på förskolan. På frågan om informationen fungerar bra på förskolan var det något mindre. Tack vare vi gjorde denna undersökning vet vi idag att pedagogerna måste ge mycket mer information till föräldrarna när de hämtar och lämnar sina barn. Det kan vara frågor om vad vi har gjort på förskolan. Om barnet har ätit dåligt/bra och så vidare. Föräldrarnas inflytande. Föräldrar och pedagoger skall tillsammans samarbeta så att föräldrarna får mer inflytande i verksamheten. Det känns väldigt positivt för oss pedagoger att föräldrarna tycker att de blir mycket väl bemöt av förskolans personal. Likaså att de tycker att deras barn stimuleras i både utvecklingen och lärande. Metod Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade 31 föräldrar med barn i åldrarna 1-6 år på en mångkulturell förskola med inslag av ledorden Respekt utveckling trivsel och harmoni. Syfte Syftet med undersökningen var att få en inblick ur föräldrarnas perpektiv. Där vi pedagoger kan få möjlighet att utveckla oss både praktiskt och pedagogiskt även att få föräldrarns inflytande att kunna påverka barnets situation på förskolan. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar • Öppenhet, Respekt, Solidaritet och Ansvar • Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, • Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etniska dilemman och livsfrågor i vardagen, • Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och • Respekt för all levande och omsorg om sin närmiljö Lpfö (2010) Samt att vi utifrån analysen har satt upp två egna mål. Verksamhetens åtgärder och mål • Bjuda in föräldrarna till ett bättre inflytande i verksamheten • Informera föräldrarna bättre när de lämnar eller hämtar sina barn på förskolan. Gällande barnets matvanor eller vad vi gjort under dagen. På vår förskola har vi även en låst brevlåda som står i entrén där föräldrarna kan lämna förslag, önskemål på lekar, sånger och utomhusaktiviteter mm. Vi har ett formulär för klagomål som föräldrarna kan få. Detta formulär finns även att skriva ut från vår hemsida om man vill lämna in klagomålen anonymt går det bra att lämna även detta i brevlådan i entrén. Vi har även ett formulär där föräldrar och barn kan ge förslag på olika aktiviteter och lekar. ”Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan” Lpfö 2010 s.13) Barn 1-3 år Vi har även pratat med personalen eftersom de genom sina observationer av de mindre barnen i åldrarna 1-3 har erfarenheter som kan vara till hjälp. Eftersom samspel är viktigt i barns utveckling har vi valt att undersöka hur barn samspelar till varandra och även hur barnen försöker hantera konflikter. Först vill vi förklara vad ett samspel är för något. Samspel är ett handlande mellan två eller fler personer/barn. I detta handlande sker en kommunikation. Samspel är ett sätt att få uttrycka sig genom sitt språk, känslomässiga uttryck och kroppsspråk. Enligt Stern befinner 1,5 åringar i det verbala självet. Han menar att de första ord som barn lär sig är i situationer av samförstånd. Han menar att det är genom att samtala och lyssna och härma som kunskaper och färdigheter utvecklas hos barnen. Pedagogerna använder mycket rörelse under exempelvis samlingar för att barnen ska kunna få möjligheter att uttrycka sig kroppsligt och vara med och även för att barnen ska få känna att de är delaktiga. Pedagogerna menar att de barn som inte har ett verbalt själv ännu, visar sina känslor med kroppsspråket och även ansiktsuttryck. För att barn ska kunna lära sig måste vuxna finnas till hands, som kan hjälpa och stödja barnet i de olika samspelet. För att pedagogen ska kunna förstå och att ta hand om småbarnen på ett bra sätt krävs en utbildning som övar upp personalens känslighet, dess inlevelse och tolkningsförmåga, att på rätt sätt besvara och bekräfta barnens signaler. Små barn som ännu inte behärskar det verbala språket visar sina känslor genom andra sätt. De slåss eller gråter och använder sitt kroppsspråk och ljud för att uttrycka sina känslor och kommunicera med varandra. Observation En flicka på 2 år tar en legobit från en annan flicka i samma ålder. Flickan blir ledsen och börjar gråta och vill gärna ta tillbaka legobiten. En pedagog går mellan och vill gärna hjälpa båda barnen. Förklarar för barnen att det är förskolans leksaker och att alla barn måste turas om förskolans leksaker. Barn 3-5 år Vi har frågat sju barn i åldrarna 3-5 år om trivsel och trygghet på förskolan. Dessa två begrepp är centralt viktiga eftersom trivsel och trygghet är grunden för all lärande och utveckling. Barnens svar har vi lagt i deras portfolio pärmar som minne för nästa intervju där vi lättare kan utvärdera. Efter våra samtal med barnen kom vi fram till att vi ska gå ut oftare, en gång i veckan ska vi ta med några barn och åka någonstans som exempelvis lekplats eller bibliotek och att barnen vill använd de musikinstrument som vi har köpt in. "Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhället” Lpfö rev. 2010, Grundläggande värden s. 4. Syftet med detta är att barnen ska känna trivsel, syftet är också att upptäcka om barnen är rädd för något eller om de behöver extra stöd i något. Samt att barnen skall få vara med och bestämma. Frågorna finns som bilaga. Om man upplever verksamheten som meningsfull så vill man vara delaktig, om man kan skapa delaktighet och engagemang för detta så kan man skapa en verksamhet som närmar sig en demokratisk förskola samt en förskola som är lika för alla barn. Pedagogerna arbetar med inflytande och demokrati främst genom att ställa frågor till barnet och uppfylla deras önskningar och behov exempelvis genom att prata med barnen en och en. Då kan man hitta möjligheter till inflytande i rutinsituationer exempelvis att man bestämmer sig för att gå iväg från förskolan med barnen en gång i veckan. Barnens inflytande är som vanligast även under samlingar och andra aktiviteter. När man pratar om hinder och möjligheter ser pedagogerna inga hinder i demokrati men ibland kan det vara svårt att hinna med alla önskemål från barnen. Resultat Vi intervjuade sju barn. ”arbetslaget skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Lpfö 2010 s 12 På frågan ”har du roligt på förskolan” Svarade 7/7 barn ja. På frågan ”vad är du bra på”? Svarade barnen fiska, sjunga, prata, bokstäver, att hjälpa andra, fotboll, att vara rolig, rita, pärlor, räkna och dansa. ”finns det något du vill lära dig mer om” svarade barnen bokstäver, måla, rita en fågel, städa, Ipad. Två av sju barn kunde inte svara på den frågan. ”När du är glad hur känns det då”? 7/7 barn svarade bra. ”Blir du ledsen ibland och varför”? 6/7 barn svarade ja och motiverade att om någon slår mig, jag kan också bli arg. Eller för jag vill ha min mormor. Hur ska en bra kompis vara? Inte slåss, eller knipas. Man ska kramas och säga förlåt. Inte kasta saker, snäll, inte sparkas, inte kasta vatten. ”Finns det något på förskolan som du vill ändra på”? 3/7 barn svarade. Gå oftare till lekplatsen. Trumma mer. Att göra maten själv. Är du rädd ibland på förskolan”? 2/7 barn svarade ja, men motiverade inte varför. Internationella nivåer FN har fyra internationella överenskommelser för läroplanerna • FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. • FN:s Barnkonvention • FN:s rekommendation om utbildning för internationell förståelse • FN:s deklaration och rekommendationer om undervisning i miljö frågor, (Skolverket) Åtgärdsprogram/handlingsplan På förskolan arbetar vi med åtgärdsprogram/handlingsplan det handlar om att när pedagogerna känner att de inte räcker till tar de hjälp av en specialpedagog som är ett stöd för hela arbetslaget. Vår specialpedagog gör upp en plan för hur vi ska arbeta vidare med barnet. Först pratar pedagogen med barnets förälder sedan efter föräldrarnas godkännande tar pedagogen kontakt med specialpedagog och bestämmer datum för att specialpedagog ska komma och observera på barnet. Om specialpedagogen upptäcker att barnet har svårigheter som har med språket att göra eller andra sociala problem tar specialpedagogen kontakt med logoped om det behövs eller en psykolog. Föräldrarna kan också ta kontakt själva med BVC. En del föräldrar vill inte inse att deras barn har svårigheter i sin utveckling utan de förtränger och vill inte ha den hjälp som barnet egentligen har rätt till. Om föräldrarna inte har så stor kännedom om vad läroplanen säger eller att föräldrarna förtränger barnets svårigheter kan det bli svårt för arbetslaget att följa läroplanen. I läroplanen står det att arbetslaget ska ”ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag” s 13. Vad använder förskolan för resurser för att arbeta med diskriminering och annan problematik när personal kränker barn. Om personal upplever att barn kränks av anställda på förskolan ska denna aktivt ingripa och informera förskolechef omedelbart. Förskolechef samtalar med den pedagog/personal som har kränkt barnet. Samtalet dokumenteras. Vid behov kontaktas barnets förälder/vårdnadshavare. Vad använder förskolan för resurser för att arbeta med diskriminering och annan problematik mellan barn ifall de skulle uppstå? Den personal som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling pratar med de inblandade och gör en bedömning av det inträffande. Vid upprepande kränkningar/diskriminering görs en vidare utredning som dokumenteras och föräldrar kontaktas. ”Samhället ställer stora krav när det gäller barns och ungas rättigheter. Grunden är FN:s Barnkonvention och utifrån den har man utvecklat lagar och förordningar som både syftar till att skydda och lyfta fram de unga” (friends2009) Hur använder vi de resurser vi har för att arbeta med mobbningsproblem? Diskriminering? Förskolechef, barn och pedagoger måste tillsammans skapa ett trivsamt klimat på förskolan. Skolan måste agera snabbt vid mobbning/diskriminering, som att stödja den mobbade så att det inte händer igen. Det är bra om barnen och pedagogerna tillsammans gör en tydlig handlingsplan, mot mobbning som alla ska känna till, det är ett bra förebyggande arbete. Det kan göra att mobbning inte uppstår. (Kompistema). Källförteckning: Erdis Mare (2007) Juridik för pedagoger, Fjärde upplagen, studentlitteratur,. Lärarens handbok (2008) läroplaner, Skollag, FN: s Barnkonvention, studentlitteratur. Läroplan för förskolan: Lpo94 (1994) Stockholm: Utbildningsdep, i Lärarens handbok: läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 7. uppl. (2008). Lund: Studentlitteratur. Läroplan för grundskolan: LGR80 (1980) Stockholm: Utbildningsdep., i Lärarens handbok: läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 7. uppl. (2008). Lund: Studentlitteratur Friends2009 Frågor till barnets föräldrar Bilaga 1 Ruth förskola genomför en enkätundersökning som riktar sig till vårdnadshavare och barn, 1 år och 6 år. Mitt barn känner sig trygg på förskolan? Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Stämmer ganska bra Vet ej Information från förskolan fungerar bra? Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Stämmer ganska bra Vet ej Jag är nöjd med inflytandet jag har i verksamheten? Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Stämmer ganska bra Vet ej Jag tycker att mitt barn stimuleras till utveckling och lärande? Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Stämmer ganska bra Vet ej Känner du dig väl bemöt av förskolans personal? Stämmer mycket bra Stämmer inte alls Stämmer ganska bra Vet ej Frågor till barnen 3-5 år Har du roligt på förskolan? Vad är du bra på? Finns det något du vill lära dig mer om? När du är glad hur känns det då? Blir du ledsen ibland och varför? Hur ska en bra kompis vara? Finns det något på förskolan som du vill ändra på? Är du rädd ibland på förskolan? Varför? Bilaga 2 Observation på barnen 1-3 år Frågeställning • • Hur ser små barns samspel ut i den fria leken? Hur gör dem när de försöker hantera konflikter? Bilaga 3