Sjätte AP-fondens remissvar

fl
Sätte AP-fonden
Sjätte AP-fonden
c:20 i - -3
Diarienmmer
Finansdepartementet
Finansmarknadsavdelningen
103 33 STOCKHOLM
E-post: [email protected]
Nya regler för AP-fonderna (Fi2015/3429)
Sjätte AP-fonden har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget om Nya regler för AP-fonderna
(Ds 2015:34). Fondens yttrande begränsar sig till de delar som har nära samband med investeringar i
onoterade tillgångar, det tillgångsslag som Fonden är specialiserad på.
Fondens huvudsakliga synpunkter kan sammanfattas i följande:
1. Fonden ställer sig positiv till förändrade placeringsregler och slopade kvantitativa
begränsningar, vilket ger utrymme för ökade investeringar i onoterade tillgångar och god
riskjusterad avkastning.
2. Fonden instämmer starkt i behovet av samverkan mellan de nya AP-fondsmyndigheterna
kring investeringar i onoterade tillgångar samt etablerandet av en gemensam enhet
(kompetenscenter) för denna verksamhet.
3. En kraftsamling kring onoterade investeringar erbjuder goda möjligheter för APfondsystemet att påverka hela branschens arbete, bland annat ifråga om ansvarsfulla
investeringar.
Övergripande synpunkter
För att ge en bakgrund till de synpunkter som framförs för respektive kapitel finns det anledning att
översiktligt beskriva de onoterade tillgångarnas plats i pensionssystemet och förutsättningarna för en
optimal förvaltning inom ramen för den föreslagna modellen.
1. Onoterade tillgångar är ett attraktivt tillgångsslag för pensionsförvaltare
AP-fonderna är buffertfonder som ska bidra till att utjämna svängningar i pensionsutbetalningarna.
En framgångsrik förvaltning av medlen i buffertfonderna innebär att uppräkningen av pensionerna
långsiktigt kan vara högre. Därmed .kan förvaltningen ge ett positivt bidrag till nuvarande och
framtida pensionärers ekonomiska trygghet. Ytterst handlar det om att förvaltningen ska eftersträva
en god riskjusterad avkastning.
Internationell forskning visar att investeringar i onoterade tillgångar (private equity) är en effektiv
ägarform för värdeskapandel. Den visar också att branscher, där den onoterade ägarformen
1
Davis et al, 2015 samt Bloom, Van Reenen, Sadun 2010
Hendlaggare
(96
förekommer i större utsträckning, över tid uppvisar högre tillväxt'. Tillgångsslaget är, enligt
internationella studier, den största bidragsgivaren till överavkastning för stora pensionsfonder3.
De senaste decennierna har ledande internationella aktörer inom pensionsförvaltning visat allt större
intresse för investeringar i onoterade tillgångar. Denna utveckling drivs dels av önskemål om
diversifiering av den övergripande portföljen, dels av möjlighet att åstadkomma god riskjusterad
avkastning.
Pensionsförvaltarnas förhållningssätt till investeringar i onoterade tillgångar har också utvecklats
med tiden. Trenden har gått från passiva strategier, som investeringar genom fond-i-fond, mot ett
allt mer aktivt förhållningssätt med investeringar direkt i fonder hos noggrant och selektivt utvalda
externa fondförvaltare, kompletterat med egna direktinvesteringar i företag.
En ytterligare trend bland de stora aktörerna inom såväl privat riskkapital som pensionsförvaltare,
har varit att en växande andel av investeringarna sker i mogna bolag. Erfarenhetsmässigt har detta
gett en bättre riskjusterad avkastning än investeringar i tidigare skeden. Internationell forskning
pekar på att denna typ av investeringar (buyout) konsekvent har gett högre avkastning än börsen4.
Detta bekräftas också av erfarenheter från Sjätte AP-fonden vars investeringar i mogna bolag, såväl
direkt i företag som indirekt via fonder, har fallit väl ut och gett ett stort nettobidrag till
pensionssystemet5.
Samtliga AP-fonder förefaller idag ha positiva erfarenheter av investeringar i alternativa tillgångsslag.
Utöver riskkapitalinvesteringar kan, bland annat, nämnas investeringar i fastigheter och infrastruktur.
Vid en internationell jämförelse' förefaller dock svenska statliga pensionsfonder vara något
underviktade i vissa typer av onoterade tillgångar sett till det totala förvaltade kapitalet, bl a private
equity och infrastruktur. Det är sannolikt en naturlig följd av de placeringsbegränsningar som varit
rådande i AP-fondsystemet. Det är därför rimligt att anta att ett slopande av dessa begränsningar kan
medföra en ökad allokering till onoterade tillgångar. Det innebär i sin tur högre krav på tillgång till
kompetens och att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt.
2. Maximal effektivitet förutsätter samverkan
Investeringar i onoterade tillgångar är en kunskapsintensiv verksamhet som kräver specialiserad
kompetens och är förhållandevis resurskrävande i jämförelse med annan kapitalförvaltning. Det finns
flera skäl till detta. Förvaltaren måste ha den samlade förmågan att bedöma vitt skilda
investeringsmöjligheter för att göra välavvägda investeringar med hänsyn till risk och förväntad
avkastning. Investeringsarbetet integrerar en mängd specialistkompetenser som finansiering,
värdering, transaktionsjuridik och ESG-analyser. Det förutsätter även olika typer av
branscherfarenhet. Ett investeringsbeslut föregås i allmänhet av många månaders analysarbete.
Även sedan investeringen gjorts krävs ett systematiskt arbete med aktiv ägarstyrning för att förvalta
investeringen till dess att en avyttring sker.
Kravet på särskild kompetens och en aktiv ägarstyrning bidrar till att det finns betydande
stordriftsfördelar inom denna typ av verksamhet. Dessa inkluderar, bland annat, kostnadseffektivitet
i uppbyggnaden av de specialistkompetenser som krävs för investeringsverksamheten. Vidare
innebär storlek en starkare marknadsposition, där större förvaltare får tillgång till mer attraktiva
Bernstein, Lerner, Sörensen, Strömberg 2015
Dyck, Pomorzski 2011
4 Harris, Jenkinson, Kaplan 2014
5 13,0 procent i årlig nettoavkastning (2005-2014)
6 Towers Watson 2014
2
Sjätte AP-fonden
2
www.apfond6.se
Box 11395 1 Östra Hamngatan 18 1 404 28 Göteborg 1 Telefon 031-741 10 00 1 Telefax 031-741 10 95 1 Org nr 855104-0721 1 Säte Göteborg
investeringsmöjligheter och kan vara mer framgångsrika i att ställa krav på samarbetspartners samt
att förhandla avtalsvillkor med externa fondförvaltare.
Det är därmed naturligt att ledande internationella pensionsförvaltare har valt att samla denna typ
av investeringsverksamhet i sammanhållna specialiserade enheter för att uppnå kraftsamling av
kompetens och kapital och därmed maximal effektivitet.
För AP-fonderna specifikt finns potential för en betydande effektivisering genom samordning av
investeringar i onoterade tillgångar. Detta gäller såväl säkerställande av en kostnadseffektiv intern
förvaltning med tillgång till de kompetenser som är nödvändiga som en förstärkt position på
marknaden i förhållande till motparter (som exempelvis externa fondförvaltare).
En avgörande framgångsfaktor för att samverkan ska leda till avsedda vinster för AP-fondsystemet är
att den sker på den operativa nivån i det dagliga arbetet, det vill säga i en gemensam investerar- och
förvaltningsenhet. Det är av stor betydelse att kompetens, beslutsprocesser och ägarstyrning hålls
samlat i en och samma operativa enhet under gemensam ledning av de samverkande APfondsmyndigheterna.
3. Kraftsamling kring onoterade tillgångar innebär stora möjligheter till ansvarsfulla
investeringar och ansvarsfullt ägande
I och med att investeringar i onoterade tillgångar alltid sker i dialog mellan investerare och företag
finns stora möjligheter att påverka affärsplanen för innehavet redan innan investeringen sker. För en
stark aktör finns utmärkta möjligheter att ställa krav på företagsstyrning samt ekologisk och social
hållbarhet (ESG-kriterierna).
Jämfört med förvaltning av noterade aktier, där påverkansnnöjligheten ofta är begränsad till att välja
eller välja bort investeringar samt att rösta på bolagsstämmor, så erbjuder investeringar i onoterade
tillgångar en omedelbar möjlighet att påverka de företag man investerar i. Investeringsformen
innebär ett aktivt ägande med en fortlöpande dialog med företaget, vilket ger möjligheter att
återkommande diskutera ESG-frågor med företagsledningen.
Genom kraftsamling kan AP-fondsmyndigheterna ställa större krav på såväl medinvesterare som på
förvaltaren vid investeringar via en extern fond. Det är både fullt möjligt och önskvärt att aktivt driva
frågeställningar kring hållbarhet, avtalsvillkor och öppenhet inom det föreslagna
kompetenscentrumet med mandat från hela AP-fondssystemet. Ett gemensamt kompetenscenter
har, jämfört med dagens modell, betydligt större möjligheter att framgångsrikt påverka inom dessa
områden.
Närmare synpunkter på promemorians förslag
Fondens yttrande begränsas, som påtalats ovan, till de delar som bedöms påverka förutsättningarna
för en framgångsrik förvaltning av onoterade tillgångar inom AP-fondsystemet.
Kapitel 7 — Placeringsregler
Fonden tillstyrker promemorians förslag om förvaltning inom ramen för aktsamhetsprincipen och att
kvantitativa placeringsriktlinjer därmed slopas.
Ett friare mandat för AP-fondsmyndigheterna innebär ökade frihetsgrader för allokering till
onoterade tillgångar. Det innebär i sin tur utrymme för ytterligare diversifiering samt möjlighet till en
god riskjusterad avkastning i fondsystemet. En aktiv förvaltning med diversifiering och strävan efter
god riskjusterad avkastning måste anses ligga väl i linje med aktsamhetsprincipen.
Sjätte AP-fonden
3
www.apfond6.se
Box 11395 1 Östra Hamngatan 18 1 404 28 Göteborg 1 Telefon 031-741 10 00 1 Telefax 031-741 10 95 1 Org nr 855104-0721 1 Säte Göteborg
Samtidigt förstärker slopandet av förbudet mot direktinvesteringar i onoterade företag behovet av
samverkan mellan AP-fondsmyndigheterna genom en gemensam enhet, då det inte vore effektivt att
bygga upp den kompetens som erfordras för sådan verksamhet inom flera AP-fondsmyndigheter.
Kapitel 8 — Ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande
Fonden tillstyrker promemorians förslag om föredömlig förvaltning genom ansvarsfulla investeringar
och ansvarsfullt ägande. Även om avkastning är AP-fondsystemets övergripande mål, så måste det
anses vara i enlighet med aktsamhetsprincipen att värdera ESG-risker vid investeringar och att
investeringar därmed görs ansvarsfullt.
Investeringar i onoterade tillgångar innebär, som framgår i remissvarets inledning, stora möjligheter
till påverkan i ESG-frågor, såväl inför en investering som genom aktiv ägarstyrning. Ett kraftfullt,
samordnat agerande från AP-fondsystemet kan bidra till att höja den allmänna standarden för
ansvarsfulla investeringar i onoterade tillgångar. Det kan ske både genom att verka som ett
föredöme och genom den större förhandlingsstyrka som en samordnad organisation får. Ett konkret
exempel kan vara Sjätte AP-fondens arbete med mätning av koldioxidavtryck i en portfölj av
onoterade innehav. Denna typ av analyser förekommer, generellt sett, avsevärt mera sällan för
onoterade innehav jämfört med noterade. Sjätte AP-fondens agerande som pensionsförvaltare har, i
detta fall, lett till att motsvarande krav börjar ställas även av andra förvaltare.
Ett framgångsrikt arbete med ansvarsfulla investeringar förutsätter såväl en högt utvecklad och
specialiserad kompetens som integrering av denna i den löpande investeringsverksamheten. Detta
gäller inte minst direktinvesteringar i onoterade företag där det direkta ägaransvaret blir särskilt
påtagligt. Detta innebär att en hög ambitionsnivå för ansvarsfulla investeringar förstärker behovet av
samverkan mellan AP-fondsmyndigheterna, då denna kompetens i sådant fall kan säkerställas och
integreras i samtliga processer på endast en enhet för onoterade investeringar och inte behöver
byggas upp parallellt på flera ställen inom systemet.
Kapitel 11— Samverkan när det gäller förvaltning av onoterade tillgångar
Fonden tillstyrker promemorians förslag om krav på samverkan mellan AP-fondsmyndigheterna kring
förvaltning av onoterade tillgångar i syfte att tillgodogöra sig samordningsvinster och att uppnå en
effektivare förvaltning av onoterade tillgångar. Samverkan bör ske med utgångspunkt i ett
gemensamt kompetenscenter i form av en gemensam operativ enhet. Fonden tillstyrker
bedömningen att AP-fondsmyndigheterna bör ha det gemensamma inflytandet och ansvaret för hur
denna samverkan uppnås och organiseras samt att AP-fondsmyndigheterna inte fråntas möjligheten
att själva ansvara för allokeringen av kapital till onoterade tillgångar.
För att det föreslagna kompetenscentret ska bli effektivt och samtidigt garantera tillräckligt
inflytande från AP-fondsmyndigheterna krävs att det etableras väl fungerande styrfunktioner och
beslutsprocesser för verksamheten som, exempelvis, en gemensam investeringskommitté. Dessa
styrfunktioner bör syfta till att ge AP-fondsmyndigheterna tillräckligt inflytande och insyn i den
onoterade investeringsverksamheten, samtidigt som det operativa utförandet kan hållas samlat i den
gemensamma enheten för tillvaratagande av stordriftsfördelar och samordningsvinster.
Fonden delar promemorians syn att investeringar i riskkapital kräver särskild kompetens och att det
vore ineffektivt att bygga upp kompetens för exempelvis direktinvesteringar i flera enheter.
Investeringar i riskkapital bör därför, i enlighet med förslaget, "samordnas i särskilt stor
utsträckning". Vad avser kompetenser för andra typer av onoterade investeringar, till exempel
infrastruktur, bör även dessa byggas upp i den gemensamma enheten för att uppnå
kostnadseffektivitet och säkerställa tillgång till erforderliga kompetenser.
Sjätte AP-fonden
4
www.apfond6.se
Box 11395 1 Östra Hamngatan 18 1 404 28 Göteborg 1 Telefon 031-741 10 00 1 Telefax 031-741 10 95 1 Org nr 855104-0721 1 Säte Göteborg
Fonden noterar att promemorians förslag kring samordning av onoterade tillgångar alltjämt får anses
som mycket övergripande. Samverkansformerna behöver därmed preciseras i mer detalj i det
fortsatta arbetet för att uppnå det övergripande syftet att hitta rätt balans mellan APfondsmyndigheternas ansvar och inflytande samt en operativ samordning av det löpande
investeringsarbetet.
Vikten av en långtgående samverkan inom AP-fondsystemet
Som beskrivits inledningsvis så kräver onoterade tillgångar särskilda interna kompetenser för att
framgångsrikt identifiera, genomföra och förvalta sådana investeringar. Marknaden för onoterade
tillgångar består av högt specialiserade aktörer och präglas av konkurrens om attraktiva
investeringsmöjligheter, direkta affärsförhandlingar kring enskilda transaktioner, men också
långsiktiga samarbeten mellan aktörer.
Givet dessa omständigheter, så instämmer Fonden i promemorians bedömning och beskrivning av de
generella stordriftsfördelarna när det gäller investeringar i onoterade tillgångar. En större
verksamhet ökar generellt möjligheten att säkerställa tillgången till specialistkompetens inom de
discipliner som är nödvändiga och samverkan mellan AP-fondsmyndigheterna skulle skapa
förutsättningar för en mer kostnadseffektiv resursuppbyggnad. Vidare skulle samverkan göra APfondsystemet till en mer betydande aktör med bättre förutsättningar att erhålla attraktiva villkor vid
fondinvesteringar, att kunna agera kravställande i förhållande till externa motparter samt att få
tillgång till, och möjlighet att utvärdera, intressanta investeringsmöjligheter. Samverkan skulle
innebära en kraftsamling som stärker AP-fonderna såväl inför en investering som i utövandet av
ägarskap i relation till andra investerare. AP-fondsystemet kan därmed inte bara ge bättre avkastning
till pensionssystemet, utan också vara en positiv kraft i hela branschen, exempelvis genom att vara
föregångare inom området ansvarsfulla investeringar.
Tillvaratagandet av samordningsvinster förutsätter dock att samverkan sker konkret i det operativa
investeringsarbetet genom en gemensam organisation. Legitimiteten för ett kompetenscenter, som
det beskrivs i förslaget, torde bli uppenbar. Motparten har att förhandla med en tydlig aktör som
företräder hela det svenska buffertkapitalets investeringar i onoterade tillgångar.
Flera AP-fonder visar idag en vilja att öka exponeringen mot onoterade tillgångar. Det är en positiv
utveckling som långsiktigt förbättrar fondernas möjlighet att generera god riskjusterad avkastning.
Samtidigt sker idag det arbetet mer eller mindre utan koordinering mellan de fem enheterna inom
systemet, med följd att det riskerar att byggas upp parallella strukturer och att AP-fondsystemets
egentliga förhandlingsposition inte utnyttjas fullt ut på marknaden. Även om fördelarna med en
långtgående samverkan och kraftsamling av resurser förefaller uppenbara kan det vara värt att peka
på några av riskerna med fragmentisering av arbetet och bristande samordning.
Resurs- och kompetensbrist vid flera mindre enheter skulle innebära att analysförmågan blir
mindre vid varje enhet, med otillräcklig analys och utvärdering inför investeringar. Det skulle
även underminera förmågan till ägarstyrning och därmed hota såväl avkastning som
hållbarhetsarbetet med investeringarna.
-
Konkurrens mellan flera AP-fondsmyndigheter kring specifika investeringar riskerar att bli
prisdrivande i budgivningssituationer med sämre total avkastning som följd.
-
AP-fondernas förhandlingsposition gentemot private equity-fonder skulle bli svagare. Det
kan påverka såväl möjligheten att förhandla fram attraktiva villkor vid en investering som
möjligheten att ställa höga krav på hållbarhetsarbetet vid investeringar.
Sjätte AP-fonden
5
www.apfond6.se
Box 11395 1 Östra Hamngatan 18 1 404 28 Göteborg 1 Telefon 031-741 10 00 1 Telefax 031-741 10 95 1 Org nr 855104-0721 1 Säte Göteborg
Värdet av att hålla ihop direkta och indirekta investeringar
Fonden tillstyrker, som framgår av remissvaret i övrigt, att slopade kvantitativa regler ersätts med en
aktsamhetsprincip samt kravet på föredömlighet i investeringarna.
Det är dock viktigt att dessa principer tillåts få fullt genomslag i det mandat som APfondsmyndigheterna har i förvaltningen. Fonden ställer sig därför tveksam till promemorians
resonemang om att direktinvesteringar utan samägande inte anses lämpliga inom förvaltningen av
buffertkapitalet. En sådan fråga bör rimligen avgöras av möjligheten till kostnadseffektiv
investeringsverksamhet, iakttagande av aktsamhetsprincipen och av den nettoavkastning som kan
åstadkommas, snarare än av en begränsning a priori. Det finns även en risk att AP-fondsystemet får
en svagare förhandlingsposition gentemot andra investerare om alternativet att investera utan
samägande eller i majoritet på förhand är uteslutet.
Det är värt att uppmärksamma den distinktion som görs i promemorian mellan direktinvestering
(investeringar direkt i företag) och indirekta investeringar (investering via fond), samt det faktum att
dessa investeringsformer ställer krav på olika typer av kompetens. Fonden delar den bilden. Alla
former av onoterade direktinvesteringar förutsätter intern kompetens för att utvärdera en potentiell
investering i ett företag, samt att bedriva ett aktivt ägande. Detta gäller även vid så kallade coinvesteringar, dvs situationer då förvaltaren ges möjlighet att investera direkt i ett företag
tillsammans med en extern fond, i vilken förvaltaren redan är investerare. Erfarenheter visar att coinvesteringar allt mer erbjuds investerare som har lång erfarenhet av direktinvesteringar i onoterade
tillgångar, då dessa aktörer har förmågan att under en relativt komprimerad tidsperiod utföra
analyser av ett bolag vad gäller kommersiella, finansiella, legala och ESG-relaterade frågor. Sjätte APfonden har genom sitt uppdrag att investera i onoterade tillgångar just den erfarenheten, och har
utifrån detta genomfört ett flertal co-investeringar.
Samtidigt som direkta och indirekta investeringar till del ställer krav på olika typer av kompetens, bör
det understrykas att det finns starka synergier i att hålla samman kompetensen för dessa två
investeringsformer i det operativa arbetet.
Den internationella trenden går, som framgår av inledningen, mot en ökad andel direktinvesteringar
bland pensionsförvaltare. Även då investeringar sker indirekt är det tydligt att förvaltarna intar en
mer aktiv position som inkluderar krav på möjligheter att saminvestera med fonden. Många
förvaltare, inklusive Sjätte AP-fonden, upplever starka synergier mellan att kunna investera både
direkt i företag och indirekt via fonder:
-
Bättre tillgång till attraktiva investeringsmöjligheter genom möjlighet att välja mellan
investeringsansatserna samt genom tillgång till intern kompetens för att bedöma såväl
direktinvesteringar som fondinvesteringar.
-
Möjlighet att ställa högre krav på sina motparter vid indirekta investeringar. Det gäller inte
bara ansvarsfulla investeringar, utan även de ekonomiska villkoren.
-
Möjligheten att mer flexibelt optimera den totala innehavsportföljen.
Lägre genomsnittlig förvaltningskostnad, då direktinvesteringar inte är förknippade med
avgifter.
Sammantaget talar dessa fördelar med att förena direkta och indirekta investeringar inte bara starkt
för en långtgående samordning, utan också för ett starkt mandat för AP-fondsystemet att avgöra
vilka instrument som bör användas i olika investeringssituationer.
Sjätte AP-fonden
6
www.apfond6.se
Box 11395 I Östra Hamngatan 18 1 404 28 Göteborg I Telefon 031-741 10 00 1 Telefax 031-741 10 95 I arg nr 855104-0721 1 Säte Göteborg
Kapitel 16 — Övergångsfrågor och ikraftträdande
Sjätte AP-fonden har inget att invända mot de föreslagna övergångsbestämmelserna, men vill
understryka vikten av att fondens samlade kompetens och organisation tas tillvara vid uppbyggnaden
av ett gemensamt kompetenscenter för onoterade tillgångar vid Andra AP-fondsmyndigheten.
Det finns flera skäl att understryka detta. Fonden har under nästan 20 års tid byggt upp de
specialistkompetenser och nödvändiga stödprocesser som krävs för denna typ av verksamhet, vilket
resulterat i djup erfarenhet av alla nödvändiga aspekter kring onoterade investeringar och en unik
position på marknaden, där man kombinerar fond- och direktinvesteringar. Fonden har utvecklat ett
internt arbetssätt och processer för att vara en aktiv, ansvarstagande och kravställande ägare som
står sig mycket väl vid internationella jämförelser och som integrerar hållbarhetsarbetet i den
löpande förvaltningen.
Många av de processer och system (exempelvis specialiserat affärssystem för onoterade innehav)
som finns på plats är dessutom skalbara för en större verksamhetsvolym, och skulle kunna komma
hela AP-fondsystemet till nytta genom den gemensamma enheten för onoterade tillgångar. Genom
att kombinera den plattform som Sjätte AP-fondens verksamhet utgör med de specialistkompetenser
kring onoterat som idag finns på övriga AP-fonder finns goda förutsättningar för att skapa ett verkligt
kompetenscenter som kan ta rollen som en ledande internationell aktör i branschen.
Kapitel 17 — Förslagens konsekvenser
Sjätte AP-fonden har inget att invända mot konsekvensbeskrivningen. Det är viktigt att framhålla att
AP-fondsmyndigheternas samlade investeringar i onoterade tillgångar sannolikt lär öka totalt sett
och att detta kan få återverkningar på förvaltningsorganisationens framtida storlek.
Det är värt att notera att promemorians förslag om samordning av investeringar i onoterade
tillgångar kan ge positiva återverkningar även på andra områden. Inte minst innebär det att APfondsystemet kommer att kunna agera som en tydlig, professionell och mer betydande aktör på
marknaden, med ökad förmåga att vara en långsiktig samarbetspartner och att driva viktiga
förändringar i branschen, exempelvis avseende ansvarsfulla investeringar.
Beslut i detta ärende har fattats av VD Karl Swartling som ett resultat av beredning i
ledningsgruppen.
Göteborg den 23 oktober 2015
Karl Swartling
VD Sjätte AP-fonden
7
www.apfond6.se
Sjätte AP-fonden
Box 11395 I Östra Hamngatan 18 1 404 28 Göteborg 1 Telefon 031-741 10 00 1 Telefax 031-741 10 95
1
Org nr 855104-0721 1 Säte Göteborg