Palliativ vård

Palliativ vård; När, var och hur?
Gunnar Eckerdal
www.lakemedelsboken.se
har efter kapitlet ”smärta” ett kapitel om
”palliativ vård”
”You matter because you are you,
and you matter to the last moment of life
and we will do all we can,
not only to help you die peacefully
but to live until you die.”
Cicely Saunders
WHO: s definition av palliativ vård 2003
Palliativ vård:
* lindrar smärta och andra plågsamma symtom
* bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process
* syftar inte till att påskynda eller fördröja döden
* integrerar psykologiska och andliga aspekter i patientens vård
* erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som
möjligt fram till döden
* erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation
under patientens sjukdom och efter dödsfallet
* tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och
familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och
rådgivande samtal
* befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i
positiv bemärkelse
* är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier, som
syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling.
Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga
för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och
komplikationer.
(svensk översättning: Carl-Johan Furst, Elisabeth Kenne-Sarenmalm, Peter Strang, Britt-Marie Ternestedt)
WHO: s definition av palliativ vård 2003
några problemformuleringar
Palliativ vård:
* lindrar smärta och andra plågsamma symtom
* bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process
* syftar inte till att påskynda eller fördröja döden
* integrerar psykologiska och andliga aspekter i patientens vård
* erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som
möjligt fram till döden
* erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation
under patientens sjukdom och efter dödsfallet
* tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och
familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och
rådgivande samtal
* befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i
positiv bemärkelse
* är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier, som
syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling.
Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga
för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och
komplikationer.
(svensk översättning: Carl-Johan Furst, Elisabeth Kenne-Sarenmalm, Peter Strang, Britt-Marie Ternestedt)
Varför så tydlig tyngdpunkt på
cancer?
• Liknande problematik internationellt
• Cancer tvingar fram medvetenhet om
brytpunkt: ”Jag kommer att dö av min
sjukdom”
• Cancer medför ofta smärtor och andra
plågsamma symtom
Nyckelfrågor att belysa:
• Palliativ vård handlar om död - och om
livet den sista tiden
• Behandling vars syfte huvudsakligen är
att förlänga livet är inte tillgänglig. De
flesta skulle gärna vilja att livet
förlängdes – men hur ofta är det
möjligt? Och till vilket pris i så fall?
• Patienten/närstående/vårdare skall
förhålla sig till dessa bägge punkter
Nyckelfrågor att belysa
Om sjukdomen är dödligt förlöpande,
livsförlängande insatser ej möjliga och
patienten/de närstående förhåller sig till
detta
–Då bör palliativ vård presenteras,
erbjudas och utföras
–Oavsett diagnos
Nyckelfrågor att belysa
Det palliativa perspektivet kan inte pressas
på patienten.
Ibland fungerar bortträngning som ett gott
skydd mot ångest. Det försvaret får inte
raseras med mindre än att det totala lidandet
kan reduceras.
Eller i situationer då patienten måste delta i
viktiga medicinska beslut.
Ganska enkelt inom cancer - ganska svårt vid
många andra sjukdomar.
Palliativ vård
Bedrivs av multiprofessionellt team med
tillfredsställande kompetens i palliativ
medicin/omvårdnad
(minst sjuksköterska, läkare och en profession
ytterligare)
Bedrivs under en tidsperiod, har en början och ett
slut
Vården har hög tillgänglighet i rum och tid
Närstående står i centrum - tillsammans med
patienten
Palliativ konsultinsats
Kan behövas tidigt i sjukdomsförloppet
Utförs av högkompetent (”specialiserat”)
palliativt team
Behöver inte förutsätta att patienten/de
närstående förhåller sig till att patienten har
kort tid kvar att leva och/ eller att
livsförlängande insatser saknas
Finns tillgängligt kontorstid
Var önskar döende människor dö?
Br Med J 1990;301:415-7
• Cancerpatienter. Förväntad tid till död <1år. Intervju 1 gång/månad.
• Analys av de intervjuer som visade sig bli den sista.
–
–
–
–
58% ville dö i sin bostad
20% på sjukhus
20% på hospice
2% på annan plats
• Av de som dog i sin bostad överenstämde det till 94% med deras
önskan.
• Av de som dog på hospice överensstämde det till 78% med deras
önskan
• Av de som dog på sjukhus överensstämde det till 31% med deras
önskan.
• Patienterna dog
– 57% på sjukhus
– 29% i sin bostad
– 14% på hospice
• Slutsats: De flesta döende cancerpatienter vill vara i sin bostad när
de dör.
Hospice är en realistisk vårdmodell
endast i större städer.
100 000 invånare
1000 dödsfall varje år
250 dödsfall i cancer
50 av dessa patienter vill vara på hospice
Medevistelsetid 1 månad
80% medel”beläggning”
Behovet blir 5 vårdplatser.
Slutsats: På orter mindre än 200 000 invånare kan hospice
som fristående enhet bara existera om vården knyts nära en
hemsjukvårdsorganisation, så att vårdplatserna även
används för korttidsvistelse i palliativ vård.
På orter mindre än 100 000 invånare i närområdet är det
svårt (men inte helt omöjligt) att få hospice att fungera.
• De flesta som vet att de snart skall dö vill vara
i sin egen bostad den sista tiden
• De flesta döende vill inte vara på hospice
• Många döende har en prognos som är
mycket svår att bedöma
• God palliativ vård kan skapas kring den
döende människan var som helst (nästan…)
• Också de döende som inte har förmåga att
uttrycka sin vilja ska få god palliativ vård!
Var bedrivs palliativ vård?
• Kommunen och regionen har delat ansvar.
• Målet är att vårdens ska ges där patienten önskar.
• Om en läkare på sjukhus gör ställningstagandet att
vård på sjukhus inte är påkallad är kommunen
skyldig att erbjuda patienten vård efter behov.
• Patienten har inte veto när det gäller vårdplats, men
kan alltid tacka nej till erbjuden vård och välja att
vistas i sin egen bostad.
• Samordnad vårdplanering syftar till att samordna
kommunens och regionens insatser utifrån
patientens önskemål och behov.
Alternativ:
• Alla kommuner erbjuder vård i egen bostad.
Resurserna som mobiliseras hemma bestäms av
behoven och inte av vilken organisation man har.
– Det finns människor som 24 timmar/dygn har flera
vårdare på plats – även sjuksköterskor.
• Alla kommuner erbjuder vård på korttidsplats.
• Om kommunen så vill kan man erbjuda plats på
hospice – det är frivilligt för kommunen!
• Läkare är alltid regionens ansvar.
• I Göteborgs kommun finns ASiH
Flera brytpunkter kan definieras
under ett liv
Förslag till definition:
• Den tidpunkt då förändringar i hälsotillståndet medför
förändrade förutsättningar för återstående livslängd.
• Exempel:
– diagnosen ALS ställs
– diagnosen Alzheimers sjukdom ställs
– en alzheimersjuk person förlorar förmågan att svälja
– diagnosen pancreascancer med spridning ställs
– konstaterande av skelettmetastaser hos
bröstcancerpatient
Brytpunkter
Återfall
Obotlig
Diagnos
Ej tumörterapi
Döende
”Brytpunktsprocess”
• I många kliniska situationer är det inte en exakt
punkt, utan en dialog under en tid.
• Exempel: Bröstcancerpatienten får ökade smärtor
i ryggen, och frågar om det kan vara metastaser.
Svaret innehåller en dialog om att det kan vara
metastaser, men att det kan vara något annat, och
att en utredning måste göras…….
• …men också frågan ”Hur tänker du nu? Är det
något mer du vill samtala om?”
Brytpunktssamtal involverar hela
teamet
• Läkaren kommunicerar sin bedömning
av den aktuella medicinska situationen.
• Sjuksköterskan och de andra i teamet
lyssnar efter patientens reaktion och
frågor – och efter närståendes reaktion
och frågor.
• Tillsammans planerar alla i teamet för
en bra strategi för brytpunktssamtal.
Den sista brytpunkten:
• Den tidpunkt då det är uppenbart att
livets slut är nära
• Den tidpunkt där behandlingens fokus
ändras
• Den tidpunkt där vårdteam i palliativ
vård definieras
• Den tidpunkt där närstående ställs nära
patienten i fokus för teamets omsorg
Bengt 57 år
Egen företagare, hustru och 4 barn. Blåscancer sedan ett par år.
Opererad, cytostatikabehandlad, strålbehandlad. Nu lokal växt,
ytterligare onkologisk behandling ej möjlig. Tumörpåverkan på
flera organ i lilla bäckenet. Tilltagande tendens till svullet
högerben. P-katetrar bilateralt, ibland blödning via uretra.
Smärtbehandling med Fentanyl+Gabapentin fungerar relativt väl.
För 4 dagar sedan talat med sin behandlande onkolog, och då fått
klart för sig att ytterligare behandling för att påverka tumören inte
finns.
Idag inlagd på avdelningen. Sökt akut på grund av stor blödning.
Varit på operation, blödningen nu stoppad.
Verkar dämpad och trött när han kommer upp till avdelningen.
Hustrun sitter vid hans sida och ser rädd ut.
Vem avgör när en människa kommit
till en brytpunkt?
• I de flesta fall en självklar insikt hos alla inblandade
• Läkaren har alltid ansvar att bedöma om
medicinska faktorer som talar för brytpunkt
föreligger
• Alla som vårdar har ansvar - närståendevårdare,
kontaktperson, sjuksköterska, läkare m fl
• Vid tveksamhet är det oftast bäst att fortsätta
tidigare vårdambitioner och göra en ny bedömning
senare.
Brytpunktssamtal
• Vad kan förväntas hända?
• Vilka utgör teamet runt patienten/de
närstående?
• Vilka mediciner måste finnas till hands?
• Behövs vårdplanering för förändrad hjälp
hemma?
• Skall något mätas - vad i så fall?
• Information till de närstående planeras
• Aspekter på dödsögonblicket
– Vem ska kontaktas?
– Finns speciella önskemål?
Bertil 88 år
• Ungdomlig lantbrukare, villa, trappor,
hustrun begynnande dement.
• Artros sedan länge. KOL. Hjärtsvikt.
Diabetes. Prostatacancer. Senaste halvåret
PSA upp från 17 till 120.
• Nu inlagd efter fallolycka. Kotkompression,
troligen inte patologisk. Urologen,
onkologen och ortopeden eniga om att de
inte har så mycket att tillföra.
Bertil 88 år
• Under vårdtiden har pat varit
svårmobiliserad. Smärtfri i vila. Dyspné vid
lätt ansträngning, klarar i stort sett ingen
ADL. CRP ua. Ca ua. Hb ua. Algot klar
men ofta orolig. Barnen vet inte riktigt
varför. Vårdplanering förbereds.
• Hur skall vi avgöra om detta är inledningen
på en döendeprocess?
Bertil 88 år
• Utskrivning till hemmet skjuts upp eftersom
Algot försämras. Han äter och dricker
mycket lite. Ibland oklar, oftast klar. Säger
att han räknar med att snart få dö.
• Vad skall brytpunktssamtalet beröra?
• Vad skall vårdplaneringen handla om?
”trygghetslåda”
•
•
•
•
•
Morfin eller annan opioid
Midazolam/Dormicum
Robinul
Haldol
+ ev individuellt motiverad medicin
Dormicum (midazolam)
• Potent narkosmedel, bensodiazepin.
• Lågdosbehandling sc väldokumenterad behandling
inom palliativ vård.
• Individuell dosering.
• Inled med 1,25 mg sc. Om 0 effekt inom 20
minuter ge 1,25 mg igen. Om 0 effekt inom 20
minuter ge 1,25 mg igen. Titrera så ut rätt dos för
avsedd effekt - sömn eller dåsighet.
• Vanlig dos: Dormicum 5mg sc vb.
Rosslig andning
• Analys! Lungödem??
• Behandla med god omvårdnad i första hand
- positioner, munvård osv
• Behandla inte om inte patienten lider
• Vid behov ge:
– Robinul 2 ml sc
– Ger mindre risk för konfusion och hallucinos än
skopolamin (hyoscinhydrobromid)
Ordination
•
•
•
•
Bertil Algotsson 270412-9876
Morfin 10 mg/ml 1 ml sc vb (5 ampuller)
Dormicum 5 mg/ml ½ ml sc vb (5 ampuller)
Robinul 2 ml sc vb (5 ampuller)
Haldol 5 mg/ml ½ ml sc vb (3 ampuller)
150129 Gunnar Eckerdal, överläkare,
Palliativa teamet i Småköping
Bertil 88 år
• Bertil vill komma närmare hemmet, och det
enklaste blir att han kommer hem, dottern
tar ledigt och hemsjukvården kopplas in.
• Hemma är Bertil klar i tanken. Ligger till
sängs, äter och dricker mycket lite. Då och
då andnöd.
Analys? Behandling?
Dyspné - fysiologi 1
• Andningscentrum får impulser från CNS
och perifera receptorer. Koppling till andra
funktioner i förlängda märgen samt
Limbiska systemet och hjärnbarken.
(affektiv resp kognitiv komponent)
• Andnöd således alltid skrämmande och
viktigt att snabbt åtgärda
Dyspné - fysiologi 2
• Inkommande information från:
– Tryckreceptorer i de minsta blodkärlen i
lungorna (prealveolära kapillärer)
– Receptorer i bröstkorgsväggen som förmedlar
information om smärta och inskränkt
rörelsemöjlighet
– Kemoreceptorer – pO2, pCO2, pH
– Psykologiska mekanismer, ångest, betingning
Dyspné - analys
• Fråga patienten om debut, vad patienten själv tror
om orsaken mm
• Fysikalisk undersökning
• Hb, infektionsparametrar
• Röntgen, skint, MR mm
• Oxymetri, blodgas
– Diagnostiken anpassad efter tänkbara orsaker
Dyspné - tänkbara orsaker:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Cancer, metastaser
Infektion
Atelektas
Obstruktivitet
Hjärtsvikt
Lungemboli
Revbensfraktur
Stor lever eller ascites
Skada på nervus phrenikus
Ångest
Dyspné - behandling
• Eliminera orsaken
– Antibiotika, diuretika, analgetika mm
– Pleuratappning, pleurodes (talk)
• Sjukgymnastik!
• Utprovning av effektiv ADL + hjälpmedel
• Omvårdnad
– Tid, ordning, fläkt, komma utomhus
• Läkemedel
Fläkt
• Bäst studier är med
liten handhållen fläkt
(ex Claes Ohlson 10:-)
• Ibland bra med
bordsfläkt
• Verkar troligen genom
att påverka ”sensorer”
i näsöppningarna –
som sedan dämpar
andnöd
Dyspné - läkemedel
• Morfin dokumenterat effektivt
– Bolusdoser, helst som injektion.
– Underhållsbehandling förebygger inte dyspné
– Inhalation ej mer effektivt än injektion
• Bensodiazepiner
– Lindrar ångestkomponenten
– Ofta i kombination med morfin
• Syrgas
– Ej mer effektivt än placebo mot dyspné!
Palliat Med. 2003 Dec;17(8):659-63.
A randomized controlled trial of supplemental oxygen versus air
in cancer patients with dyspnea.
Bruera E, Sweeney C, Willey J, Palmer JL, Strasser F, Morice
RC, Pisters K.
PATIENTS AND METHODS: Patients with advanced cancer who
had no severe hypoxemia (i.e., had an O2 saturation level of > or =
90%) at rest and had a dyspnea intensity of > or = 3 on a scale of 010 (0 = no shortness of breath, 10 = worst imaginable shortness of
breath) were recruited from an outpatient thoracic clinic at a
comprehensive cancer center. This was a double-blind, randomized
crossover trial. Supplemental oxygen or air (5 L/min) was
administered via nasal cannula during a 6-minute walk test. The
outcome measures were dyspnea at 3 and 6 minutes, fatigue at 6
minutes, and distance walked. We also measured oxygen saturation
levels at baseline, before second treatment phase, and at the end of
study.
RESULTS: In 33 evaluable patients (31 with lung cancer), no
significant differences between treatment groups were observed in
dyspnea, fatigue, or distance walked (dyspnea at 3 minutes: P =
0.61; dyspnea, fatigue, and distance walked at 6 minutes: P = 0.81,
0.37, and 0.23, respectively).
CONCLUSIONS: Currently, the routine use of supplemental
oxygen for dyspnea during exercise in this patient population cannot
be recommended.
Bertil 88 år
• Efter 5 dagar hemma dör Bertil. Det sista
dygnet var han sällan kontaktbar. Behövde
bara enstaka doser morfin (dyspné, smärta)
• Dottern tacksam, nu har hon mamma att ta
hand om. Hemtjänsten har lärt känna henne,
tills vidare kan hon bo kvar hemma.
Några snabba kliniska tips:
Smärta
• Opioider nästan alltid rätt, eftersom de ger bäst
effekt och minst biverkningar – i denna
kliniska situation!
• Försök att på egna enheten använda några få
preparat – inte alla! Ex oxykodon, morfin,
hydromorfon, fentanyl.
• Hittar ni inte rätt balans mellan effekt och
dåsighet – kontakta palliativt team för
konsultation!
Smärta 2
• När behandlingen inleds ska patienten ha
antiemetikum vid behov – inte stående! Ex
Postafen
• ALLA ska ha laxermedel
• Skriftlig patientinformation till alla!
• Googla på ”Information vid behandling med
morfin”
I nformation till patienten vid behandling med morfin eller morfinliknande preparat
Morfin är en smärtlindrande medicin som funnits i flera tusen år. Den utvinns ur opiumvallmo. Det
finns idag en lång rad ämnen som till kemisk uppbyggnad och effekt liknar morfin. Några vanliga
läkemedel som innehåller sådana ämnen är Depolan, Dolcontin, Matrifen, Durogesic, Fentanyl,
Abstral, Instanyl, Ketogan, Hydromorfon, Oxycontin, Oxynorm, Palladon, Norspan och Metadon
Vanligt morfin finns som tabletter, mixtur och injektionslösning.
När används morfin?
Morfinpreparat används för lindring av svåra smärtor vid t ex cancer efter noggrann bedömning av
läkaren. Även vissa andra svåra smärttillstånd behandlas med morfin. Morfin hjälper dock inte mot
alla smärtor.
Gynnsamma effekter av morfin
Morfin verkar smärtlindrande genom att minska smärtimpulserna i centrala nervsystemet. I
ryggmärgens och hjärnans smärtsystem finns flera morfinliknande ämnen. Det är vid smärttillstånd i
detta system som morfin hjälper. Även de svåraste smärtor går att lindra i dessa fall. Vissa typer av
smärta har emellertid en impulsväg i nervsystemet som inte innehåller morfinliknande substanser. Vid
dessa smärtor är morfin inte effektivt. Exempel på sådana nervsmärtor är fantomsmärta efter
Sprutor
• Nästan alla läkemedel för parenteralt bruk kan ges
sc! Iv infarter kan oftast avvecklas.
• För att slippa stick – sätt Neoflon och spruta i den!
• Injektioner vid behov + fentanylplåster gör att
läkemedelspump ganska sällan är lämplig metod
• Lär patient eller närstående att injicera i hudnålen
– ”egenvård”.
Förstoppning
• Förebygg!
• Rörelse viktigt. Vätska mindre viktigt
• Alla laxermedel är OK – doseringen är det
viktiga!
• Involvera patient och närstående .
• En kombination av makrogol och Cilaxoral är
vanligen bra.
• Väskeintaget ska vara som vanligt – vatten har
inget med laxering att göra!
Illamående
• Det är sällan självklart vilket antiemetikum
som kommer att ge effekt. Prova, utvärdera,
justera!
• Haldol och andra neuroleptika är nästan
alltid effektiva – men vid tillräcklig dos kan
det vara betydande trötthet.
• Fungerar inte behandlingen – konsultera
palliativt team!
Etik i vården - till vardags
• Kompetens
• Ordning
• Kärlek
Exempel från palliativ vård:
Märta
66-årig ensamstående kvinna med äggstockscancer
med spridning i buken. 2 stomier, emellan dessa en
vätskande fistel. Tidigare strålbehandlad och efter
detta mycket skör hud i ljumskarna.
Avföringsinkontinent, KAD. Tidigare relativt mycket
smärtor. Morfin viss effekt, bra effekt av Toradol.
Illamående nästan jämt. Provat de flesta läkemedel,
inget fungerar riktigt bra, alla ger mer eller mindre
biverkningar.
Förtvivlad. Ber läkaren om injektion som dödar.
Märta
Hittills klarat sig hemma i bostaden med hjälp från
hemsjukvården och från sin far (då 92 år gammal).
Under dagarna har det varit mycket pyssel med
omvårdnad, framförallt på grund av att det kommer
avföring helt nyckfullt. Bandagering svår.
Patienten är själv sjuksköterska. Hon har skrivit
läromedel om palliativ vård! Vill helst få en sista bok
klar innan hon dör.
Ändå ber hon om dödande injektion….
Aktörer
•
•
•
•
•
•
Märta
Märtas 92-årige far
Hemsjukvårdsteamet
Gunnar
Medarbetarna i teamet
Framtida patienter som ber om dödande
injektion
Etisk analys – syna alternativen
”Jag kan inte ge injektionen du efterfrågar,
men jag stannar hos dig om du vill”
”Låt oss prova en högre dos Haldol – även om det
ger mycket trötthet”
”Du kan få medicin så att du får sova – palliativ
sedering”
”Jag är beredd att ge injektionen, trots att det inte
är tillåtet”
”Jag går på ledighet, du får vända dig till någon
annan”
Etisk analys – prova perspektiven
•
•
•
•
•
•
Autonomi
Inte skada
Göra gott
Tala sanning
Rättvisa
Värdighet
medicinska risker
ickemedicinska
nackdelar
medicinska fördelar
ickemedicinska
fördelar
Multiprofessionellt vårdteam
•
•
•
•
•
•
•
Diskuterad och delad värdegrund
Definierat uppdrag - gränser
Rätt kompetens för den vård man bedriver
Regelbundna teamronder
Sekretess utåt – delad information inåt
Vilka professioner skall finnas med?
Alltid sjuksköterska, läkare och minst en
ytterligare profession representerad i teamet
– om det är ett palliativt team
Märta
Ny diskussion om fördelar och nackdelar med olika
illamåendeminskande läkemedel. Accepterar ny
strategi med högre doser med kalkylerad ökad slöhet.
Får mer Haldol och blir tröttare, sover fler timmar per
dygn.
Men illamåendet besvärar henne nu sällan.
Hon hinner bli klar med sin bok.
Hon avlider ett par veckor senare med sin far vid sin
sida.
Under denna tid upprepar hon inte sin begäran om
eutanasi
Gunnars deklaration om rättigheter i
sjukvården (1998):
§1 Envar har rätt att få det han blivit lovad.
§2 Ingen har rätt att lova det han inte tänkt
hålla.
§3 Ingen har rätt att lova något på andras
vägnar.
Ordningsfrågor:
Tydlighet vad beträffar uppdrag
Tillgänglighet och kvalitet lika 365 dagar/år
Rapportera i Palliativregistret!
Organiserad uppföljning efter dödsfall
Aktivt uppsökande arbete för att palliativ vård
skall vara tillgänglig för alla – oavsett diagnos
Teamet utvecklar ständigt sin kompetens
Stopp när resurserna inte stämmer med uppdraget
Fler ordningsfrågor:
Jag måste respektera min teammedarbetares
bedömning/beslut/arbete.
När vi är oense – belys problemet på teamrond
Alla i teamet har ansvar för att teamet fungerar
Jag måste ta ett steg tillbaka när jag märker att jag
inte orkar
Jag måste uppmärksamma min medarbetare när
jag märker att han/hon inte orkar
Syna argumenten noga!
Deklarera de medicinska för- och nackdelarna
Läkaren skall ha stor tyngd i den avvägningen
Lyssna efter icke-medicinska för- och nackdelar
Patienten skall ha stor tyngd i den vägningen
Lyssna mycket på medarbetare i teamet
Hjälp närstående förstå att de inte skall bestämma
Dokumentera!
Syna argumenten noga! Exempel
77-årig man som återhämtat sig väl efter stroke.
Neglekt åt höger, själv övertygad om att han nu
kan börja köra bil igen.
92-årig kvinna med diabetes, hjärtsvikt och
nyupptäckt stor parotistumör, som inte kan
behandlas. Lite inkontinent, resurin 475 ml.
Patienten vill inte ha KAD och inte tappas.
84-årig dement man på boende. Blir mycket
upprörd när medpatient lägger sig i hans säng
på nätterna. Personalen vill låsa hans dörr.
Kompetens - ordning - kärlek
Lagstiftningens riktning
•
•
•
•
•
•
Trygghet
Säkerhet
Respekt
Lindring från plågor
Innehåll i vardagen
Framtidshopp
De friskas förväntningar
•
•
•
•
•
•
Valfrihet
Information
Valuta för pengarna
Rätt att reklamera
Tillgänglighet
Garantier
Får man önska sig:
•
•
•
•
•
Mening
Förlåtelse
Hopp inför döden
Relation
Ge kärlek
Vårt uppdrag:
Med hög kompetens i palliativ medicin,
• i gott samarbete med övriga teammedarbetare,
• i modig dialog med kollegor och andra aktörer,
• ansvarsfullt medvetna om gränserna för vår
kompetens
• och ork,
• bidra till levande människors livskvalitet nära
livets slut.