Seminarium: Olika metoder för kompetensutveckling och lärande Arbetsplatsnära lärande ger en kompetenshöjning i palliativ vård Eva-Karin Persson, distriktssköterska och Monika Westlund, undersköterska, SDF Centrum, Göteborg Gemensam grund för god palliativ vård i livets slut Andréa Andersson, projektledare och Luna Guadagni, sjuksköterska, Borås Samverkan Önnereds hemtjänst och ASIH Väster Kunskap och reflektion utifrån studiecirkeln leder till förändrade rutiner för ökad trygghet och stöd för den sjuke och närstående. Ingbritt Borstrand, distriktsköterska och Ingela Persson, undersköterska Samtalsledare: Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Varför? Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda fortbildning i palliativ vård av personal inom vård och omsorg i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda handledning i palliativ vård till personal inom vård och omsorg i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede. Ur Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Behov av kunskap/kompetens • • • • • • • Vården har förflyttats från sjukhus till hemmet och särskilda boenden I livets slut vårdas äldre i hög utsträckning i den allmänna palliativa vården: i hemmet, särskilda boenden, och korttidsboenden. Undersköterskor utför stora delar av det praktiska vård- och omsorgsarbetet och är närmst den äldre och närstående Men saknar ofta stöd, handledning, utbildning… lämnas ofta ensamma i att fatta svåra beslut Upplever svårigheter i att hantera, möta och samtala om äldres döende och död Fokus på ”görandet” istället för ”varandet” Samtal och reflektion på arbetsplatsen kan ge ökad medvetenhet och fokus på relationsaspekter – med ledarnas stöd – skapas förutsättningar för ett palliativt förhållningssätt Kunskap, stöd och tid för reflektion behövs! ( Se bland annat Beck:2013, Beck et al:2012, Österlind:2009) Om lärande Genomsnittlig behållning av stoff som presenteras på olika sätt Föreläsning 5% Textläsning 10 % Audio-visuell framställning 20 % Demonstration 30 % Diskussionsgrupp 50 % Lära genom att göra 75 % Undervisa andra/omedelbart omsätta det man lärt 90 % Källa: Inlärningsstilar del II – Pedagogerna/Brain Books AB. Att lära sig något nytt… Det finns många definitioner på lärande, men de flesta innefattar både en kunskaps- och handlingskomponent. Det finns inget direkt samband mellan utbildning och lärande, men förhoppningsvis är processerna sammankopplade! Olika typer av lärande • Anpassningsinriktat lärande eller utvecklingsinriktat lärande (se bl.a Ekholm & Ellström:2003) • Enkel-loop-lärande eller dubbel-loop-lärande (Argyris & Schön 1978) • Både individ- och organisationsnivå • Att förstå, vilja och kunna omsätta – förutsättning för implementering av ny kunskap