Psykisk ohälsa och suicid
Psykisk ohälsa och suicid Ullakarin Nyberg Psykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Karolinska Institutet Är det farligt att må dåligt? För det mesta helt normalt, hör till livet Psykisk sjukdom missas ofta Utebliven behandling för psykisk sjukdom kan få svåra konsekvenser Är det farligt att vara psykiskt sjuk? Människor med allvarliga psykiska sjukdomar lever i genomsnitt 25 år kortare än andra Om du är deprimerad vid 65 års ålder löper du 70 % högre risk att dö i förtid Dr Jo Nurse senior advisor WHO Figur 9. Bröstcancerstadium för patienter med samtidig psykisk sjukdom jämfört med patienter utan psykisk sjukdom (referens). Den vertikala axeln visar andel (%) patienter i respektive stadium. Datakälla: Cancerregistret 2003–2008, Socialstyrelsen. Andel % Cancerstadium Bröstcancer: Kvinnor med psykisk ohälsa har betydligt 15 mer avancerad sjukdom vid diagnostillfället Risk vid olika psykiatriska tillstånd Depression – Livstidsrisk för suicid 6-20% (Goovin & Jamison, 1990; Gruze & Robins, 1970; Blair-West et al, 1997; Inskip, Harris & Barraclough 1998) Bipolära syndrom – Livstidsrisk för suicid 10-30% (Jamison, 1999) Schizofreni – Livstidsrisk för suicid 4-10% (Palmer, Pankratz & Bostwick, 2005; Hor & Taylor, 2010; Harris & Barraclough, 1997; Inskip, Harris & Barraclough, 1998) Alkoholberoende – Livstidsrisk för suicid 7-15% (Inskip, Harris & Barraclough 1998) Borderline – Livstidsrisk för suicid 9-10% (Paris & Zweig-Frank, 2001; Stone, 1990) ”Jag funderade på hur jag skulle kunna bryta mina ben …tänkte… då kanske jag skulle bli omhändertagen av någon…” Ung kvinna ”Ni är rädda för mig Rädda för att jag ska explodera Rädda för att jag ska gå sönder som ett glashus vid minsta beröring Blickarna som undviker mig känns som laserstrålar genom mitt hjärta” Rädsla för suicid ” Det är två sorger i en. Ingen frågar om min son, ingen nämner hans namn, det är som att han aldrig har funnits.” Smittande tystnad, påverkar oss alla. Vanligt med undvikande runt självmord och psykisk sjukdom. Frågar inte om detaljer. Lämnar gärna över till någon annan. Henry Maudsley: 1835 - 1918 ”Den sorg som inte får sitt uttryck i tårar kommer andra organ att gråta” Text 3000 år gammal ”Så länge jag teg försmäktade mina ben i min ständiga klagan” Moltas Erikssons beskrivning av depression ”Att försöka ta sig i kragen när det inte finns någon krage att ta sig i” Det depressiva syndromet nedstämdhet minskad glädje minskat intresse sömnstörning svaghetskänsla koncentrationssvårigheter aggressivitet oföretagsamhet känslor av värdelöshet obefogade skuldkänslor ångest självmordstankar Berättelsen Lotta Lundgren: jag kan inte låta bli att fantisera om hur det blivit om andrepiloten träffat någon som förtjänat hans förtroende och som tålde att han sa: Jag håller på att förlora synen och därmed mitt glamourösa jobb, min flickvän väntar barn med en annan, jag är så förtvivlad att jag har lust att köra en hel djävla airbus in i en klippvägg. Finns det någon som orkar prata med mig om det? Brain atrophy in depression? Atrophy of the Hippocampus in Depression1 Normal2 1. Bremner JD, et al. Am J Psychiatry. 2000;157(1):115-118. 2. Images courtesy of J Douglas Bremner, MD, Yale University. Depression2 Cell Proliferation in Prefrontal Cortex Kognitiv nedsättning Personen vill men kan inte Exekutiva funktioner: svårigheter att planera, motivera sig själv, ta initiativ Svårigheter att tolka omgivningen Försämrad stresstålighet och kroppsuppfattning Försämrad inlevelseförmåga och flexibilitet Svårigheter att berätta om sin situation TYDLIGHET Har du pågående behandling på grund av psykiska besvär? Har du haft det tidigare? Påverkar det din förmåga att klara av den här situationen? Ska vi kontakta din behandlare eller en närstående? Patienten är expert på sin situation Kvinna med bröstcancer, 39 år, högpresterande ”Hur kunde jag tro att det värsta inte skulle hända mig? Jag har fått det värsta besked man kan få. Du har en dödlig sjukdom. Du ska dö! Döden väntar runt hörnet. Snart är den ifatt! Mina värsta mardrömmar har besannats. Ångesten är total! Att arbeta för att bli trygg i en sådan situation är något jag ännu ej klarat. Patienten hade ångest dygnet runt och panikattacker, sov inte, fungerade inte i sin vardag ÖKAD SÅRBARHET: ”Varför har jag från 13 års ålder och sex år framåt levt med en enda önskan ”låt mig ha modet att dö”. Idag ser jag det som oerhört tragiskt. Att jag som har de godaste avsikter, som bara var en liten flicka, var så ensam och kände mig så värdelös.” SOCIALSTYRELSEN 2013 Barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under de senaste decennierna. Sjukskrivningarna till följd av psykisk ohälsa ökar Antalet suicid ökar OTYDLIGA LIVSMÅL Den västerländska människans visioner handlar i många fall om något mer än att bara leva ett drägligt liv - många vill helt enkelt leva det ultimata livet. BJÖRK – Vulnicura ”Don´t remove my pain, it´s my chance to heal” ACCEPTANS FÖR HUR DET KAN KÄNNAS “Lidandefobi” Stress och hälsa Aktivitet Aktivitet Återhämtning Återhämtning Självskadebeteende DIREKT Skära Rispa Nypa Bränna Riva Bita Slå INDIREKT • Överdoser • Missbruk • Hetsätning • Självsvält • Relationer • Risktaganden • Sex 24 Självskadebeteende - funktion Att reglera känslor Att uttrycka känslor Att återfå kontroll Självbestraffning Att påverka/kommunicera med andra Skyddande - att motverka självmord 25 Självskadebeteende - prevalens Ofta debut i tonåren 40% av ungdomar åk 7-8 har självskadat 28% av flickorna i åk 9 har någon gång rökt en cigarett 8% självskadar regelbundet bland ungdomar 26 Självskadebeteende - orsaker Trauma under barndomsåren Sexuella övergrepp Fysisk/psykisk misshandel Övergivande/försummelse Borderline ps Nyfikenhet/ungdomskultur Samsjuklighet (ovanligt men svårt) 27 Självskadebeteende - könsskillnader? Tjejer skär sig och rispar sig i högre utsträckning än vad killar gör Killar tenderar att ha ett mer aggressivt självskadebeteende, tex genom våld mot andra Killar utsätts för dubbel stigmatisering 28 För mer information: www.nationellasjalvskadeprojektet.se 29 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Psykofarmaka Sverige totalt År 1978-2014 i DDD/TIND 100 90 80 70 60 50 Antidepressiva Antipsykotika 40 Bensodiazepiner 30 20 10 0 Gunnar Bergendahl www.infofarm.se Nybeviljad aktivitetsersättning (n), per diagnos, 19-23 år n 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1995 2000 2005 Johnson et al., 2014 Social smärta - utanförskap Nat rev Neurosci. 2012 May 3;13(6):421-34. doi: 10.1038/nrn3231. Eisenberger NI. The pain of social disconnection: examining the shared neural underpinnings of physical and social pain. VAD BEHÖVS? Bekräftelse jag förstår att du har det svårt det du berättar låter allvarligt jag tror på dig och jag vill förstå Expertis vad bra att du berättar för mig förändring är möjlig Hopp och tröst ingen behöver må som du gör, det finns hjälp att få FORMULERINGSALTERNATIV Det kommer inte att hjälpa dig, det är jag helt säker på. Jag skulle missköta mitt jobb om jag gav dig det. Alternativ: Jag förstår att det här är något som du önskar dig, men jag tror att det finns bättre alternativ. Vill du att jag berättar om dem? En person som överväger suicid 1. Olösliga problem: Jag klarar inte av det! 2. Utmattning: Jag orkar inte längre! 3. Psykisk smärta: Jag står inte ut! 4. Utanförskap: Jag är alldeles ensam. Dystert rekord för Golden gate-bron 2012: 46 människor avled, 118 övertalades att avstå från att hoppa av polis och andra VAD VET VI? De flesta (9/10) som överlever ett suicidförsök avlider inte p g a suicid Livsviljan är konstant, viljan att dö är tillfällig Den som överväger att ta sitt liv har dålig problemlösningsförmåga PROFESSIONELL ATTITYD Jag kommer att göra allt som står i min makt för att du ska välja att leva. Varje självmord är en katastrof. Någon blir ledsen om du tar ditt liv, det får inte hända. ”Livet slåss för dig” Bruno K Öijer Varför försökte du ta livet av dig? Separation från partner Konflikt med partner Andra problem i relationer Sociala problem Sjukdom (psykisk eller fysisk) Data från WHO/EURO multicentre study on parasuicide 19891992; Schmidtke & al 1996 VARFÖR VÄLJER MAN ATT LEVA? Relationer Mening Sammanhang Hopp om förändring Hänsyn till andra Rädsla för att dö/skada sig EXISTENTIELLA FRÅGOR - WHO • • • • • Hoppfullhet/optimism Förundran Mening med livet Frid/harmoni Helhet/integration Vem blir ledsen om du dör? Tror du på Gud? Vem är din förebild? Är du förebild för någon? Existentiella frågor När känner du hopp? När känner du hopplöshet? Varför har du levt fram till idag? Kan du trösta dig själv? Kan du trösta någon annan? Vad tror du händer efter döden? Vad är vi rädda för? Säga fel saker Göra så att situationen försämras Brist på kompetens Vara den som måste lösa problemet Hur ska jag kunna ge en person livsviljan tillbaka? BUDSKAP Det här går att prata om Du behöver inte skämmas Jag lyssnar gärna Föräldrar som mist ett barn i suicid 666 personer (svarsfrekvens 74 %) Pernilla Omerov 45 DE SMÅ OMSORGERNA ”Två poliser tog hand om oss på bästa sätt. De tog hand om disken, vi hade precis ätit..” ”En av de yngre läkarna (som jämt blev överkörd av de äldre) ringde mig i Lappland -snällt!” Ett föräldrapar kom in till akuten med sitt döda barn. Efteråt sa de att personalen var fantastisk: Vi fick inte den vanliga landstingsfilten utan en specialfilt. Den var blå. LÄRDOM: små omsorger är särskilt betydelsefulla i svåra situationer, det går att hjälpa med små medel MOTKRAFT Vi är utrustade med varandra (Ylva Eggehorn) Just nu är jag ditt skäl att leva BODIL MALMSTEN Ta inte livet av dig Till unga män, killar och tjejer, flickor som tänker på självmord. Jag var sjutton år när jag gjorde det. Jag gjorde det. 17 år var jag. Jag var så nära döden man kan vara utan att dö men jag dog inte. Och det är jag glad för. Jag fick ett liv. Jag har det fortfarande. Så jag vet vad jag pratar om och jag säger: Ta inte livet av dig. Gör det inte. Du får inte. Det är inte ditt liv att ta, ditt liv står på vänt, det finns fast du inte ser det. Ta inte livet av dig för om du gör det kommer du alltid att vara död. Just du. Döden är för alltid. Stöd till personal efter traumatisk händelse Psykologisk genomgång - känslor Retrospektiv genomgång – lärdomar Vad gjorde jag? Vad önskar jag att jag hade gjort? Rimligt? Individuella samtal Företagshälsovård Resurspersoner på kliniken RUTINER! Min bok www.nok.se HÄNVISNING Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Alla dagar mellan: 13.00-22.00 Jourhavande präst: Ring 112. Du blir kopplad om Du så önskar till präst varje dag mellan 21.00-06.00 Jourhavande medmänniska: 08-7021680 (varje dag: 21.00-06.00) Jourhavande kompis: 020-222 444 (måndag-fredag: 18-22) Bris: 0200-23 02 30 (Barnens hjälplinje), 077-1505050 (Vuxentelefon - om barn) SPES, anhörigföreningen för suicidprevention och efterlevandestöd: 08-34 58 73. Telefonjour dagligen 19–22 Fryshuset www.phir.nu (psykiska frågeställningar) Linje 59 för bi- och homosexuella ungdomar 020-59 59 00 Jourhavande adoptionskompis 020- 64 54 30 Självmordsupplysningen.se 1177 Aldrig ensam
© Copyright 2024