1. No category

PM
Datum
2015-03-10
Diarienr (åberopas)
A048.665/2015
Emma Ravald
Strategigruppen
HR-avdelningen
Regeringen
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm
Redovisning av regeringsuppdrag avseende delmål inom
”En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken
2011- 2016”
(2 bilagor)
1 (15)
2
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
Innehåll
1.
Uppdraget .............................................................................................. 3
2.
Sammanfattning av redovisningen ........................................................ 3
3.
Redovisningens disposition ................................................................... 3
4.
Bakgrund ............................................................................................... 3
Polisens organisation ................................................................................. 3
Polisens utbildningssystem ........................................................................ 4
Polisens strategi för funktionshinderpolitiken 2011- 2016........................ 4
Polismyndighetens ställningstaganden och upplägg av arbetet för att
uppfylla delmålen 2011- 2016 ................................................................... 5
5.
Polismyndighetens delmål och resultatindikatorer ................................ 6
Polismyndighetens delmål ......................................................................... 6
Indikatorer för tydlig riktning i arbetet ...................................................... 6
Bedömningsskalor ..................................................................................... 7
Kvalitetsparametrar vid bedömning .......................................................... 8
6.
Polismyndighetens lägesbedömning 2015 ............................................. 9
Delmål 1: Polisens utbildningsinsatser ...................................................... 9
Delmål 2: Polisens interna information ................................................... 10
Delmål 3: Insatser för att öka möjligheten att kommunicera med Polisen
och ta del av information och tjänster ..................................................... 11
7.
Förväntade effekter för polisens verksamhet ....................................... 12
Förväntade effekter vid slutredovisning av regeringsuppdraget 2016 .... 12
Utbildningsverksamheten ........................................................................ 12
Intern information .................................................................................... 12
Polisens kontakt med allmänheten .......................................................... 12
Förväntade effekter på lång sikt .............................................................. 13
8.
Samråd, dialog och övriga initiativ...................................................... 14
Samråd ..................................................................................................... 14
Dialog med andra strategiska myndigheter ............................................. 14
Övriga initiativ som bidrar till inriktningsmål för
funktionshinderpolitiken .......................................................................... 14
3
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
1. Uppdraget
Regeringen har uppdragit åt Polismyndigheten1 att årligen, från 2012 till 2016,
redovisa sitt arbete med de delmål som regeringen fastställt inom En strategi
för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016 (S2011/8810/FST).
2. Sammanfattning av redovisningen
Redovisningen av lägesbedömningen för 2015 utgår från samma resultatindikatorer och kvalitetsparametrar som tidigare redovisningar. Bedömningar görs
genom en självskattning på en sjugradig skala. För 2015 har indikatorn som
rör polisutbildningen flyttat fram ett steg, från fyra till fem. Motiveringen till
det är att enhetligheten och systematiken för hur funktionshinderperspektivet
omhändertas har ökat.
Indikatorer som kvarstår på samma nivå som tidigare rör
 funktionshindersperspektivet i vidareutbildning och i intern information
 möjligheter att kommunicera med Polisen och ta del av Polisens information och tjänster för personer med funktionsnedsättningar.
Ett kontinuerligt arbete inom områdena för indikatorerna har bedrivits under
året, t ex när vi utvecklat det nya intranätet och metodstöd för hur vi ska ta
hand om brottsoffer. Vårt samråd med funktionshinderorganisationerna har
fortsatt.
3. Redovisningens disposition
Efter en inledande bakgrundsbeskrivning där förutsättningar av betydelse för
Polismyndighetens (polisens) del i genomförandet av funktionshinderpolitiken
beskrivs, presenteras följande avsnitt:
- Polismyndighetens delmål och resultatindikatorer
- Polismyndighetens lägesbedömning 2015
- Förväntade effekter för polisens verksamhet
- Samråd, dialog och övriga initiativ
4. Bakgrund
Detta avsnitt innehåller, i likhet med föregående års rapportering, en beskrivning av polisens organisation och utbildningssystem. Här redovisas även Polismyndighetens ställningstaganden och utgångspunkter i arbetet med delmålen.
Polisens organisation
Den 1 januari 2015 bildades Polismyndigheten, vilket är en sammanslagning
av de tidigare 21 självständiga lokala polismyndigheterna. Polismyndigheten
är uppdelad i sju geografiska regioner. I samband med förändringen inlemma1
Rikspolisstyrelsen (RPS) var den myndighet som tidigare hade uppdraget. I texten används
såväl ”Polismyndigheten” som ”RPS”, men dessa ska ses som synonyma med varandra idag.
4
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
des Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) i organisationen och bytte
namn till Nationellt forensiskt centrum. Den 1 januari 2015 bröts dessutom
Säkerhetspolisen ut och blev en självständig myndighet. Sverige fick därmed
två polismyndigheter: Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
Uppdraget inom En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken
2011-2016 samordnas av HR-avdelningen.
Polisens utbildningssystem
Polishögskolan ansvarar för grundutbildningen av poliser (Polisprogrammet)
och för den centrala vidareutbildningen för polisanställda. Polisutbildningen
regleras genom polisförordningen (2014:1 105) och förordningen (2002:760)
om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Polisprogrammet genomförs som uppdragsutbildning på tre platser i Sverige; Södertörns högskola2, Umeå Universitet och vid Linnéuniversitetet i Växjö. Sedan våren 2002
genomförs Polisprogrammet också på distans.
Polisprogrammet
Polisprogrammet omfattar fyra terminers heltidsstudier. Efter polisexamen
följer sex månaders praktikutbildning i ett polisområde. Därefter kan den studerande söka anställning som polisassistent.
Vidareutbildningar
Inom Polisen genomförs ett 70-tal centrala fort- och vidareutbildningar. Utbildningarna ges främst vid Polishögskolan i Solna, Umeå universitet och
Linnéuniversitetet i Växjö. Kursutbudet varierar stort och finns bland annat
inom områdena brottsförebyggande arbete, trafik, taktik samt utredning och
lagföring.
Polisens strategi för funktionshinderpolitiken 2011- 2016
Den 14 januari 2009 trädde FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning i kraft.3 För polisen innebar det en viktig förändring i
förutsättningarna för arbetet för funktionshinderpolitiken. I konventionen belyses rättskedjans roll i arbetet med mänskliga rättigheter för personer med
funktionsnedsättning, genom tillkomsten av ett antal artiklar som innebär åtaganden inom konventionsstaternas rättsväsenden. Detta innebär en mer explicit koppling än tidigare mellan Sveriges åtaganden och polisens verksamhet.
Exempel på några av de artiklar i FN:s konvention, som har betydelse för
polisens verksamhet, är
 artikel 12 – Likhet inför lagen,
 artikel 13 – Tillgång till rättssystemet,
 artikel 14 – Frihet och personlig säkerhet,
2
Den första omgången studenter vid polisprogrammet vid Södertörns Högskola startade januari 2015. De studenter som har antagits till Polishögskolan i Solna kommer dock att gå hela
sin utbildning där vilket innebär att avvecklingen kommer att ske successivt till och med 2016.
3
Proposition 2008/2009:28. Konventionen antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006, och trädde i kraft i Sverige efter beslut av Riksdagen den 14 januari 2009.
5
HR-avdelningen
2015-03-10


A048.665/2015
artikel 15 – Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning,
artikel 16 – Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp.
Den 16 juni 2011 presenterade regeringen En strategi för genomförande av
funktionshinderpolitiken 2011- 2016. Målen från den tidigare nationella handlingsplanen ligger fast.4 Inriktningen för arbetet är att även fortsättningsvis
 att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för
flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning
 att förebygga och bekämpa diskriminering
 att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande.
Polismyndighetens ställningstaganden och upplägg av arbetet för att
uppfylla delmålen 2011- 2016
Polismyndighetens delmål och val av upplägg av arbetet har diskuterats mellan
arbetsgivare och arbetstagarorganisationer i den partssammansatta Centrala
samverkans- och beredningsgruppen för arbetsmiljö och mångfaldsfrågor
inom polisen. I Polismyndigheten behandlas frågorna i den nationella skyddskommittén. För att skapa struktur och hållbarhet i arbetet med regeringsuppdraget gjorde Rikspolisstyrelsen, innan årsskiftet, ett antal ställningstaganden
som arbetet ska bygga på och bidra till, och som fortsatt gäller i Polismyndigheten:
1. utgå från Polisens uppgifter
2. verka för långsiktig hållbarhet genom att fokusera på strukturer
3. skapa integration genom bred intern delaktighet
4. arbeta utifrån olika tidsperspektiv för olika delar av utvecklingsarbetet.
1. Utgå från Polisens uppgifter
Polisens uppgifter enligt polislagen (1984:387) har identifierats som en central
utgångspunkt för när vi valt hur arbetet med delmålen ska läggas upp. Syftet
med detta är att tydliggöra kopplingen mellan polisens verksamhet och delmålen för genomförande av funktionshinderpolitiken. Fokus är därför på utbildningar, informationsplattformar och kommunikationsverktyg med etablerad betydelse för Polisens uppdrag.
2. Verka för långsiktig hållbarhet genom att fokusera på strukturer
Polisen har valt att koncentrera arbetet med delmålen till strukturerna inom
polisorganisationen, vad gäller kompetensutveckling, intern information, samt
kontaktytor och tjänster för allmänheten. Det innebär att åtgärderna i första
hand ska syfta till utveckling inom ramen för den befintliga verksamhets- och
organisationsstrukturen. Syftet med detta är att bidra till långsiktigt hållbar
utveckling.
4
En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 (S 2012:028), s. 4.
6
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
3. Skapa integration genom bred intern delaktighet
Rätt kompetens ska ingå i genomförandet av uppdraget. Det är en förutsättning
för ett kvalitativt utvecklingsarbete som integreras i linjeverksamheten. Det
är annars alltför lätt att verksamhetsutveckling av detta slag byggs in i ett spår
skiljt från övrig verksamhet. Hur omhändertagandet av uppdraget struktureras
och hur ansvaret fördelas, bedömer Polismyndigheten som en särskilt viktig
framgångsfaktor.
4. Olika tidsperspektiv för olika delar av utvecklingsarbetet
De förändringar av verksamheten som regeringsuppdraget syftar till behöver
planeras och genomföras med medvetenhet om vikten av olika tidsperspektiv.
Vissa förändringar kan åstadkommas på kortare tid. Andra, som berör exempelvis kompetensutveckling, kräver ett längre förarbete. För att även utvecklingsarbete med ett längre tidsperspektiv ska kunna följas i de årliga delrapporteringarna, är det betydelsefullt att i uppföljningen även beskriva planerade
utvecklingsinsatser, i relevanta fall.
5. Polismyndighetens delmål och resultatindikatorer
Nedan återges de beslutade delmålen för Polismyndigheten samt de resultatindikatorer som utgör stommen i lägesbedömningen för 2015 års redovisning.
Polismyndighetens delmål
Delmål 1. Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningarna och behov hos
personer med funktionsnedsättning ska stärkas.
Delmål 2. Polisens interna information om förutsättningarna och behov hos
personer med funktionsnedsättningar ska förbättras.
Delmål 3. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med polisen och ta del av myndighetens information och tjänster ska öka.
Indikatorer för tydlig riktning i arbetet
Med utgångspunkt i delmålen identifierade Rikspolisstyrelsen, inför sin första
redovisning den 15 mars 2012, ett antal resultatindikatorer. Det är med hjälp
av dessa som nulägesbedömningar görs. Indikatorerna har visat sig vara ett
viktigt verktyg för att vi ska kunna identifiera lämpliga utvecklingsområden
och rätt kompetenser i arbetet för uppfyllelse av delmålen.
Förutom att användas vid uppföljning och utvärdering är indikatorerna också
framåtblickande eftersom de sammantaget ska leda arbetet i en tydlig riktning
mot uppfyllelse av delmålen. Indikatorerna återkommer i planering och utvärdering under hela tidsperioden för regeringsuppdraget för att möjliggöra en
jämförelse över tid.
7
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
Med utgångspunkt i resultatindikatorerna identifieras aktiviteter. Dessa aktiviteter är rörliga, såtillvida att de genomförs med olika tidsramar och anpassas
efter verksamhetens förutsättningar och behov över tid.
Delmål 1. Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningarna och behov hos
personer med funktionsnedsättning ska stärkas
Indikator 1.1. På vilket sätt omhändertas i polisutbildningen kunskap
om olika slags funktionsnedsättningar?
Indikator 1.2. På vilket sätt omhändertas i vidareutbildningar kunskap om olika slags funktionsnedsättningar?
Delmål 2. Polisens interna information om förutsättningarna och behov hos
personer med funktionsnedsättningar ska förbättras.
Indikator 2.1. Hur tillfredsställande är spridningen av intern riktad
information om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att undanröja
funktionshinder som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar?
Indikator 2.2. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad
information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i
förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder?
Delmål 3. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med Polisen och ta del av myndighetens information och tjänster ska öka.
Indikator 3.1. Hur tillfredsställande är spridningen av externt riktad
information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar?
Indikator 3.2. Hur utvecklade är polisens tjänster avseende behov
och förutsättningar som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar?
Bedömningsskalor
Polismyndighetens lägesbedömning är uppdelad efter nämnda resultatindikatorer. Varje indikator bedöms på en 7-gradig skala. Bedömningsskalorna gör
inte anspråk på att ge en komplett bild av nuläge eller utveckling, men tjänar
som hjälpmedel i arbetet med utvärdering. För att åskådliggöra jämförelsen
över tid inkluderar detta års utvärdering även bedömningarna från 2012, 2013
respektive 2014.
8
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
Kvalitetsparametrar vid bedömning
I utvecklingsarbete ställs höga krav på tydliga definitioner och utgångspunkter
för vad som ska ligga till grund för bedömning av utvecklingen. I samband
med Rikspolisstyrelsens första redovisning till regeringen 2012 identifierades
ett antal parametrar som bedöms som ändamålsenliga och som fortsatt ska
användas i val av insatser och vid värdering av arbetet i den årliga bedömningen. De kvalitetsparametrar som tillämpas är följande:
-
Grad av systematik (ska vara hög): Handlar om att lärandeaktiviteter bygger på dokumentation, kontinuitet och enhetlighet och oberoende av utbildningsort. Denna kvalitetsparameter tillämpas för
delmål 1.
-
Förekomst av krav (ska vara återkommande): Handlar om att kunskap och lärande knyts till kunskapsmål och till validering genom
examination. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1.
-
Grad av aktualitet (ska vara hög): Handlar om huruvida utvecklingsinsatserna bygger på aktuell kunskap och aktuella begrepp.
Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1 och 2.
-
Grad av professionsanpassning (ska vara hög): Handlar om
huruvida utvecklingsinsatserna tydligt kopplas till Polisens uppdrag
och polisanställdas arbetsuppgifter, arbetsmetodik och yrkesroll.
Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1 och 2.
-
Grad av generalisering (ska vara låg): Handlar om i vilken utsträckning utvecklingsinsatserna har beaktat olika aspekter som ålder, kön, olika slag av funktionsnedsättningar m.m. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 1 och 2.
-
Grad av tillgänglighet/synlighet (ska vara hög): Handlar om
huruvida information och tjänster är lätta att hitta och få tillgång
till. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 2 och 3.
-
Grad av användarvänlighet (ska vara hög): Handlar om huruvida
informationen eller tjänsten eller båda är enkel att tillämpa. Denna
kvalitetsparameter tillämpas för delmål 2 och 3.
-
Grad av konkretisering (ska vara hög): Handlar om att information
översätts till olika konkreta behov och situationer, för att underlätta
tillämpning. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 2 och 3.
-
Grad av mångfald av tjänster (ska vara hög): Handlar om variationen i utbudet. Denna kvalitetsparameter tillämpas för delmål 3.
9
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
6. Polismyndighetens lägesbedömning 2015
I detta avsnitt redogör vi för nulägesbedömningen 2015, i förhållande till bedömningarna gjorda 2012, 2013 respektive 2014.5
Delmål 1: Polisens utbildningsinsatser
Sedan förra lägesbedömningen har lärosätena för polisutbildningarna fått i
uppdrag att skapa mer enhetlighet och systematik för att omhänderta kunskap
om olika slags funktionsnedsättningar. En viss utveklingspotential kvarstår
t.ex. när det gäller val av föreläsningar och kurslitteratur inom området.
När det gäller vidareutbildningar har arbetet bedrivits på liknande sätt som
föregående år, det vill säga systematiskt, anpassat till utbildningen och till den
specifika professionen.
En ny struktur för vidareutbildningar håller på att skapas. Strukturen kommer
ge bättre möjligheter att bygga vidare på förvärvade kunskaper från grundutbildning till fort- och vidareutbildning. Den nya strukturen förväntas gagna
även kompetensutveckling inom funktionshinderperspektivet. Sammantaget
bedöms att grundutbildningen har tagit ett steg framåt under året medan vidarutbildningen kvarstår på samma nivå som föregående år.
Indikator 1.1. På vilket sätt omhändertar Polisutbildningen kunskap
om olika slags funktionsnedsättningar?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
5
2
3
4
5
6
7
En fördjupad analys återfinns i bilaga 1. Där beskrivs utvecklingen mellan de två senaste
bedömningstillfällena det vill säga 15 mars 2014 och 15 mars 2015. Där redovisas underlag
och kvalitetsparametrar för bedömningarna.
10
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
Indikator 1.2. På vilket sätt omhändertar vidareutbildningar kunskap
om olika slags funktionsnedsättningar?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
2
3
4
5
6
7
Delmål 2: Polisens interna information
Sedan förra lägesbilden har vissa förbättringar gjorts för att internt sprida information om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att öka tillgängligheten
och delaktigheten för alla. Det handlar främst om förbättringar i samband med
ett nytt intranät6.
Det nya intranätet följer riktlinjer för tillgänglighet och är lättare att använda
än det tidigare, bland annat genom att sökfunktionen och möjligheter att använda film, bild och infografik har utvecklats. Informationen som rör tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar är än mer konkret och kopplad
till polisens uppdrag än tidigare. Intranätet har dock en begränsad räckvidd och
få andra insatser har gjorts för att sprida information internt, vilket bidrar till
att bedömningen är oförändrad sedan förra året.7
Indikator 2.1. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad
information om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att undanröja
funktionshinder som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
6
2
3
4
5
6
7
Lanserades i samband med myndighetssammanslagningen 1 januari 2015
Sidan Polisen är till för alla/Om tillgänglighet hade 1162 unika besök fr.o.m. 1/3 t.o.m.
31/12 2014.
7
11
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
Indikator 2.2. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad
information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i
förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
2
3
4
5
6
7
Delmål 3: Insatser för att öka möjligheten att kommunicera med polisen och
ta del av information och tjänster
Det är främst via webbplatsen polisen.se vi sprider extern information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika
behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar. Under 2014 gjordes vissa förbättringar av polisen.se, dock har
det inte genomförts något omfattande utvecklingsarbete.
Polisens telefonistfunktion och Polisens kontaktcenter (PKC) fortsatte under
2014 arbetet mot ökad nationell likvärdig kvalitet vad gäller tillgänglighet,
bemötande och utförande i samtalshanteringen.
Sedan den förra lägesbedömningen har ett standardsortiment och riktlinjer för
exteriöra skyltar som följer kraven för tillgänglighet tagits fram.
Den sammantagna bedömningen är oförändrade sedan föregående år.
Indikator 3.1. Hur tillfredsställande är spridningen av externt riktad
information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
2
3
4
5
6
7
12
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
Indikator 3.2. Hur utvecklade är polisens tjänster avseende behov
och förutsättningar som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
2
3
4
5
6
7
7. Förväntade effekter för polisens verksamhet
Nedan beskrivs förväntade effekter på kort respektive lång sikt. Beskrivningen
av förväntade effekter syftar till att tydliggöra hur Polismyndigheten tolkar
arbetet med delmålen i förhållande till polisens verksamhet.
Förväntade effekter vid slutredovisning av regeringsuppdraget 2016
Utbildningsverksamheten

Ökad systematik i planering och uppföljning av grund-, fort- och vidareutbildningar, vad gäller inslag av kunskap som har bäring på levnadsvillkor för människor med olika slags funktionsnedsättningar.

Kvalitetssäkring av lärandeaktiviteter med hjälp av omvärldsbevakning
och forskning som handlar om olika slags funktionsnedsättningar.
Intern information

Ökad tillgänglighet till kunskap och information för polisanställda, om
vilka tjänster och arbetssätt som polisen kan använda i sin kontakt med
allmänheten, för att undanröja hinder som kan uppstå till följd av olika
funktionsnedsättningar.
Polisens kontakt med allmänheten

Ökad variation av kontaktytor och kvalitetssäkring av dessa, genom att
användarvänligheten för olika målgrupper beaktas.

Ökad tillgänglighet till polisen genom utveckling av polisens webbplats och en mobilanpassad version av denna.
13
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
Förväntade effekter på lång sikt
Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Likabehandling är en förutsättning för detta. Polisen ska, genom sitt verksamhetsuppdrag, beakta och värna de mänskliga rättigheterna.
Effekterna av Polismyndighetens arbete inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken förväntas därmed bli att polisen flyttar fram positionerna för att uppfylla sina övergripande verksamhetsmål:
1. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande
arbete bidra till att färre brott begås.
Utsatthet för brott kan påverkas av människors livsvillkor. Förutsättningar som
funktionsnedsättning, ålder, kön m.m. kan i sin tur ha betydelse för livsvillkoren. För att polisens brottsförebyggande arbete ska bli effektivt måste vi ha
goda kunskaper om den mångfald av förutsättningar som existerar.
2. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp.
För att polisens arbetsmetoder och verksamhet ska kunna utvecklas måste det
finnas kompetens om hur kommunikationssätt samt behov och risker för utsatthet kan variera kopplat till bakgrundsfaktorer såsom funktionsförmåga.
3. Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor
känner trygghet och mindre oro för brott.
Ökad kompetens om olika slags funktionsnedsättningar och vad dessa kan
innebära för faktiskt och upplevd trygghet, ger polisen bättre möjligheter att
bidra till att en större del av allmänheten upplever trygghet.
4. Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss
synligare och mer tillgängliga för allmänheten.
”Tillgängliga för allmänheten” handlar om att människor på ett enkelt och
säkert sätt kan få tillgång till polisens information eller ta kontakt med polisen.
Tillgång till information och kontaktmöjligheter är en förutsättning för att man
ska kunna utöva sina rättigheter.
Genom polisens ökade närvaro i exempelvis sociala medier stärks förutsättningarna för att polisen ska upplevas som öppen, synlig och tillgänglig. Detta
kan bidra till allmänhetens benägenhet att kontakta polisen för att göra anmälningar och lämna tips, vilket i sin tur kan stärka polisens kunskap om brottslighet och utsatthet. Det utgör också en viktig förutsättning för arbetet med att
utreda och klara upp brott.
5. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga
förtroende allmänheten har och arbeta för att det stärks ytterligare.
Likabehandling i betydelsen rättssäkerhet och likvärdiga möjligheter att utöva
sina rättigheter är centralt för polisens legitimitet i samhället och allmänhetens
förtroende för polisen. Allmänheten har olika förutsättningar för att utöva sina
rättigheter. Förutsättningarna kan påverkas av språkkunskaper, funktionsnedsättningar eller ålder.
14
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
Okunskap och fördomar innebär en risk att människor får sämre möjligheter
att komma till tals, uppfattas som trovärdiga, få del av information eller bemötas respektfullt i sin kontakt med rättsväsendet. Polisen kan genom medvetenhet och kunskap om detta bidra till likabehandling i bemärkelsen likvärdiga
möjligheter för människor att tillvarata sina rättigheter.
8. Samråd, dialog och övriga initiativ
I detta avsnitt beskrivs initiativ som tagits avseende samråd med funktionshinderrörelsen, dialog med andra, strategiska myndigheter samt övriga insatser
som har genomförts och som har bäring på inriktningsmålet för rättsväsendet.
Samråd
Samråd med representanter för Handikappförbunden, Lika Unika, Polismyndigheten och Domstolsverket har fortsatte under 2014. Två samrådsmöten
hölls under året, den 28 april hos Domstolsverket och den 26 november på
Polishögskolan i Solna.
Syftet med samrådet är att utveckla dialogen med funktionshinderorganisationerna om rättsväsendet och den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet,
med fokus på mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Dialogen ska också bidra till verksamhetsutveckling för Polismyndigheten och
Domstolsverket. Samrådet ska behandla strategiska frågor som har bäring på
myndigheternas verksamhetsuppdrag och mänskliga rättigheter för personer
med funktionsnedsättning.
Dialog med andra strategiska myndigheter
Polismyndigheten har fortsatt löpande kontakt med Myndigheten för delaktighet, Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten. Kontakten syftar till erfarenhetsutbyte vad gäller upplägg av utvecklingsarbete inom strategin för genomförande av funktionshinderpolitiken.
Övriga initiativ som bidrar till inriktningsmål för funktionshinderpolitiken
Rättsväsendets inriktningsmål för genomförande av funktionshinderpolitiken
lyder: Kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska ytterligare
stärkas.8
Under 2014 påbörjades ett arbete med att ta fram ett metodstöd för brott mot
barn9. Utsattheten bland barn med funktionshinder tas särskilt upp i stödet.
8
En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016, s. 53.
Lanseringen av handboken Brott mot barn avvaktade med anledningen av sammanslagningen till en Polismyndighet.
9
15
HR-avdelningen
2015-03-10
A048.665/2015
Polismyndigheten kommer fortsatt arbeta utifrån styrdokument för utveckling
av organisation och verksamhet vad gäller likabehandling (Polisens plan för
likabehandling 2013-201610). Styrdokumentet utgår från principerna för rättstrygghet, rättssäkerhet och allas lika värde. Ansvarsfördelningen i Polismyndigheten har förtydligats i dokumentet.
Regeringsuppdraget att genomföra en informationskampanj om brott i nära
relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, slutredovisades den 31
mars 2014. En lärdom som dras i rapporten är att polisen generellt behöver öka
komptensen när det gäller funktionshinderperspektivet och att bristen på kompetens gör det svårare att på ett trovärdigt sätt nå ut med information. Kampanjen har bidragit till att stärka skolans färdigheter att arbeta med särskilt
utsatta elever, t ex elever i särskolan, genom det stödmaterial som har tagits
fram till lärare och andra som möter unga.11
10
Dokumentet återfinns på www.polisen.se
Informationskampanj Brott i nära relationer, Ju 2011/6520/PO, Ju 2013/5789/PO, Slutredovisning av regeringsuppdrag
11