1 (12)
Bilaga 1
Datum
2015-03-10
Polismyndigheten
HR-avdelningen
Emma Ravald
Diarienr (åberopas)
Saknr
A048.665/2015
028
Regeringen
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm
Fördjupad redovisning av regeringsuppdraget för En strategi för
genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011-2016
Nedan följer en fördjupad redovisning av Polismyndighetens lägesanalys i
förhållande till de delmål som tilldelats Polismyndigheten för regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016.
Under respektive värderingsskala listas de kvalitetsparametrar som har beaktats vid bedömningen, liksom de data som analyserats och värderats. Analyserad och värderad data utgörs av kurser, webbsidor, tjänster m.m.
Ytterligare underlag, i form av en enkät om polisens utbildningar, finns i bilaga 2.
Definition
Med funktionsnedsättning avses nedsättning av psykisk, fysisk eller intellektuell
funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller
annat tillstånd eller till följd av medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar,
tillstånd eller skador kan vara av bestående eller övergående natur. Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer och i demokratiska processer. Det handlar främst om
bristande tillgänglighet i omgivningen.
2
2015-03-10
A048.665/2015
Delmål 1: Polisens utbildningsinsatser kring förutsättningar och behov hos
personer med funktionsnedsättning ska stärkas
Indikator 1.1. På vilket sätt omhändertar polisutbildningen kunskap
om olika slags funktionsnedsättningar?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
2
3
4
5
6
7
Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014
På polisprogrammet behandlas funktionsnedsättningar ur olika perspektiv och
kopplat till flera delar av polisens uppdrag och arbetsuppgifter, så som ordning
och trygghet, brott i nära relation, samt förhörsmetodik. Polismyndigheten gör
den sammanvägda bedömningen att utbildningen, sett till helheten, behandlar
kunskap om funktionsnedsättningar med systematik, anpassat till polisutbildningens innehåll och syfte samt med professionsanpassning.[1]
Polisprogrammet genomförs vid fyra olika utbildningsorter. Innehållet i utbildningen varierar något mellan utbildningsorterna, men kunskap om funktionsnedsättningar bedöms i stort behandlas enhetligt, utifrån att kunskaperna
kopplas till:
 Polisens uppdrag och roll,
 mänskliga rättigheter och yrkesetik,
 kommunikation och bemötande av brottsoffer,
 unga lagöverträdare,
 utredning och förhör,
 brott i nära relation
Vid samtliga utbildningsorter utgör kunskap om funktionsnedsättningar en del
av kursinnehållet, litteratur och lärandemål som examineras.
Sedan förra lägesbedömningen har arbetet för delmål 1 utgått från de framförda synpunkter som Myndigheten för delaktighet framfört om behov av att
skapa enhetlighet och systematik. Utbildningsorterna har under året haft uppdraget att ta tillvara synpunkterna och göra förbättringar utifrån de framtagna
kvalitetetsparametrarna. Bedömningen är att relevanta aspekter av funktionsnedsättningar behandlas inom definierade områden vid samtliga utbildningsorter. Det kan i viss mån gå att utveckla utbildningen genom relevanta föreläs[1]
Med professionsanpassning menas att innehållet tydligt kopplas till polisens uppdrag och
roll.
3
2015-03-10
A048.665/2015
ningar och kurslitteratur inom det nuvarande upplägg. Nuläget motsvarar siffran fem på den sjugradiga skalan.
Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar:
 Grad av systematik (dokumentation, kontinuitet, enhetlighet för kurserna
oberoende av utbildningsort)
 Förekomst av krav (kunskapsmål, validering genom examination)
 Grad av aktualitet (aktuell kunskap och uppdaterad begreppsanvändning)
 Grad av generalisering (känslighet för olika slag av funktionsnedsättningar
och variabler som kön och ålder)
 Grad av professionsanpassning (om kunskapen tydligt sätts i samband med
polisens uppdrag och arbetsuppgifter)
I bedömningen har följande kurser vid Polisprogrammet bildat underlag:
 Ordning och trygghet (eller motsvarande kurser, till exempel Polisiärt arbete eller Polisiära grunder, Ungdomar och Social utsatthet och psykisk
ohälsa)
 Brott i nära relation (eller motsvarande kurser)
 Förhörsmetodik (eller motsvarande kurser där förhörsmetodik ingår, till
exempel Ungdomar, Social utsatthet och psykisk ohälsa och Brott i nära
relation)
Indikator 1.2. På vilket sätt omhändertar vidareutbildningar kunskap om
olika slags funktionsnedsättningar?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
2
3
4
5
6
7
Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014
Även inom polisens centrala vidareutbildningar behandlas perspektiv kopplade
till funktionsnedsättningar och funktionshinder. Arbetet har bedrivits på
samma sätt under 2014 som föregående år. Det innebär att perspektiven tagits
upp återkommande i flera vidareutbildningar, genom olika lärandeaktiviteter,
såsom seminarier och föreläsningar. I samtliga av de utbildningar som är i
fokus för arbetet med denna indikator baseras innehållet på aktuell forskning.
Kunskapen om funktionsnedsättningar tas upp systematiskt, anpassat till utbildningens innehåll och syfte samt med professionsanpassning, d.v.s. med
tydlig koppling till polisens uppdrag och arbetsuppgifter. Funktionsnedsättningar berörs antingen som en del av kursernas lärandemål som examineras eller som en del av kursinnehållet.
4
2015-03-10
A048.665/2015
Polisen arbetar för närvarande med att skapa en ny struktur för fort- och vidareutbildningar. Det är ett långsiktigt arbete som kräver omfattande utveckling.
Ett viktigt perspektiv är att säkerställa progression och fördjupning av kunskap. Det innebär att studenterna eller kursdeltagarna ges möjlighet att bygga
vidare på de kunskaper och färdigheter som de förvärvat mellan grund- och
fort- och vidareutbildningsnivå, liksom inom respektive nivå. Kunskap om
funktionshinderperspektivet kommer att införlivas i den nya strukturen. I arbetet med att skapa en ny struktur ingår även utveckling av innehåll, mål och
examinationer.
Polismyndigheten gör bedömningen att nuläget vad gäller indikator 1.2. är
oförändrat jämfört med föregående år, och att det motsvarar siffran fem på den
sjugradiga skalan.
Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar:
 Grad av systematik (dokumentation, kontinuitet, enhetlig utbildning
oberoende av utbildningssort).
 Förekomst av krav (kunskapsmål, validering genom examination)
 Grad av aktualitet (aktuell kunskap och uppdaterad begreppsanvändning)
 Grad av generalisering (känslighet för olika slag av funktionsnedsättningar
och variabler som kön och ålder)
 Grad av professionsanpassning (huruvida kunskapen tydligt sätts i samband med polisens uppdrag och arbetsuppgifter)
I bedömningen har följande vidareutbildningar bildat underlag:
 Utbildning för ungdomsbrottsutredare
 Brott mot barn och ungdomar. Steg 1 - Utredningsmetodik
 Brott mot barn och ungdomar. Steg 2 - Intervju- och förhörsmetodik
 Brott mot barn och ungdomar. Steg 3 - Förhörsmetodik
 Fördjupad utbildning av brott mot kvinnor och närstående
 Lokalt personsäkerhetsarbete
 Riskanalys vid individnivå
 Kvalificerad brottsofferkompetens
5
2015-03-10
A048.665/2015
Delmål 2: Polisens interna information om förutsättningar och behov hos
personer med funktionsnedsättning ska förbättras.
Indikator 2.1. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad
information om vilka tjänster polisen tillhandahåller för att undanröja
funktionshinder som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
2
3
4
5
6
7
Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014 års bedömning
Sedan den förra lägesbedömningen har vissa förbättringar gjorts för att internt
sprida information om vilka tjänster polisen erbjuder för att undanröja funktionshinder.
Under 2014 skapade polisen ett nytt intranät, som lanserades i samband med
myndighetssammanslagningen den 1 januari. Det nya intranätet följer rådande
riktlinjer för tillgänglighet1 och är lättare att använda än det tidigare. Bland
annat finns goda möjligheter att använda bild, film och infografik som komplement till text. Information om olika ämnen är lättare att hitta och tillgodogöra sig. Exempelvis är sökfunktionen avsevärt förbättrad och medarbetarna
kan följa ”taggar” för att löpande få aviseringar när något nytt publicerats i
olika ämnen. För tillgänglighetsfrågor finns för närvarande taggarna #tillgänglighet, #funktionsnedsättning och #likabehandling.
Den fasta informationen om tillgänglighet och funktionsnedsättningar på det
nya intranätet har fått ett mer konkret och handlingsinriktat innehåll än tidigare. Syftet är bland annat att höja kunskapsnivån bland polisanställda om hur
polisens tillgänglighet ser ut vad gäller olika tjänster och kontaktvägar, såväl
för medarbetare som för allmänheten. På sidorna ges även konkreta råd för att
öka tillgängligheten utifrån olika situationer och för olika yrkesroller inom
polisen.2 Sidorna är fortfarande under uppbyggnad och fler kommer att tillkomma.
1
Web Content Accessibility Guidelines, WCAG 2.0
Informationen är inspirerad av Myndigheten för delaktighet, Infoteket om funktionshinder,
Landstinget i Uppsala län, Polisens handbok för information till brottsoffer, Domstolsverkets
e-utbildning ”Domstolen är till för alla”, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Vårdguiden,
Stockholms stads webbsidor om funktionsnedsättningar, m.fl.
2
6
2015-03-10
A048.665/2015
Eftersom det nya och gamla intranätet används parallellt under några månader
kring årsskiftet 2014- 2015 är statistiken svårtydd. Statistik från det tidigare
intranätets sidor om tillgänglighet visar dock att besökarna inriktat sig på två
områden: konkreta exempel för bemötande och styrande dokument inom området.3 Utöver att det nya intranätet ska vara mer relevant och lättanvänt är
ambitionen att det ska ha större räckvidd. På sikt ska det exempelvis vara tillgängligt via mobiltelefon.
För att säkerställa att den information som publiceras på polisens webbplatser
möter kraven på tillgänglighet har även ett par andra åtgärder genomförts sedan förra lägesbedömingen. Polisens interna nyhetsbrev Webbinfo, som når
nästan 200 kommunikatörer inom polisen, innehöll under 2014 återkommande
tips för tillgänglighet.4 Vi har även tagit fram en lathund för hur man ökar tillgängligheten på webbplatser.
Sammantaget bedöms att polisens information om tjänster och kontaktvägar är
oförändrad vad gäller synlighet och tillgänglighet, sedan den förra lägesbedömningen. Informationen på det nya intranätet är visserligen lättare att hitta
och har konkretiserats ytterligare. Så har skett bland annat genom att tydligare
belysa funktionsförmåga kopplat till specifika situationer och med exempel på
vad polisanställda bör tänka på för att funktionshinder inte ska uppstå i olika
lägen. Intranätet har dock en begränsad räckvidd och få andra insatser har
gjorts för att sprida information internt. Sammantaget bedöms därför indikator
2.1 vara oförändrad från föregående år, det vill säga siffran tre, på den sjugradiga bedömningsskalan.
Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar:
 Grad av tillgänglighet/synlighet (i vilken utsträckning informationen är lätt
att hitta och få tillgång till)
 Grad av användarvänlighet (i vilken utsträckning informationen är enkel
att tillämpa).
 Grad av konkretisering (i vilken utsträckning information behandlar olika
konkreta behov och situationer, för att underlätta tillämpning)
 Grad av generalisering (känslighet för olika slag av funktionsnedsättningar)
I bedömningen har följande data/kommunikationsverktyg bildat underlag:
 intrapolis.polisen.se (Polisens intranät t.o.m. 2014, 16 sidor)
 intrapolis.polisen.se (Polisens intranät fr.o.m. 2015 7 sidor)
 Nyhetsbrevet Webbinfo
 Lathund för tillgänglighet på webben
3
Sidan Polisen är till för alla/Om tillgänglighet hade 1162 unika besök fr.o.m. 1/3 t.o.m. 31/12
2014.
4
Varannan vecka under 2014 skickades ett nytt tips ut om hur man ökar tillgänglighet på
webben, i text, bild och film. Nyhetsbrevet innehåller även en länk till en plats på intranätet
där samtliga tips finns, liksom policy och handböcker för webbpublicering.
7
2015-03-10
A048.665/2015
Indikator 2.2. Hur tillfredsställande är spridningen av internt riktad
information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i
förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
2
3
4
5
6
7
Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014 års bedömning
Sedan den förra lägesbedömningen har ett fåtal förbättringar åstadkommits för
att internt tillgängliggöra och sprida information om innebörden av olika slags
funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och arbetsmetoder.
Polisens nya intranät innehåller förbättrad information i syfte att öka polisanställdas kunskap om funktionsnedsättningar och vad som åligger polisen som
myndighet, samt vilka krav och förväntningar som finns på polisens medarbetare och chefer. Informationssidorna beskriver även vilka förutsättningar människor med olika funktionsnedsättningar kan ha i olika situationer och ger
konkreta råd, kopplat till mötet mellan polisen och allmänheten. Konceptet för
det nya intranätet är att mycket information ska finnas i punktform för att den
enskilde medarbetaren på ett enkelt sätt ska kunna använda den i praktiska
situationer som t ex förhör.
På intranätet finns även det stöd för medarbetare som tidigare tagits fram och
spridits via olika kanaler. Detta stöd, ”Likabehandling och polisens uppdrag”,
förtydligar kopplingen mellan människors olika behov och förutsättningar, och
polisens förmåga att uppnå sina verksamhetsmål.5 Stödet framhåller särskilt
vad olika förutsättningar, däribland funktionsnedsättningar, kan betyda för
människors trygghet, säkerhet och möjlighet att tillvarata sina rättigheter –
något som har stark bäring på polisens uppdrag och verksamhet.
På intranätet hittar medarbetarna dessutom annat arbetsstödjande material som
tar upp olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet och
arbetsmetoder. Exempelvis handböckerna Information till brottsoffer och Brott
i nära relation.
Sammantaget bedöms att synlighet och tillgänglighet till information om innebörden av olika slags funktionsnedsättningar i förhållande till brott, utsatthet
och arbetsmetoder, är oförändrad. Det finns även fortsättningsvis utrymme för
5
”Likabehandling och Polisens uppdrag” är ett komplement till det nationella styrdokumentet
Polisens plan för likabehandling 2013-2016.
8
2015-03-10
A048.665/2015
förbättringar. Inte minst när det gäller att underlätta kopplingen till polisens
uppdrag och arbetsuppgifter, för att på så sätt göra kunskapen så tillämpbar
som möjligt. Det sistnämnda ses som en förutsättning för att åstadkomma reell
utveckling. Indikator 2.2 bedöms vara oförändrad jämfört med föregående år,
motsvarande siffran fyra på den sjugradiga bedömningsskalan.
Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar:
 Grad av tillgänglighet/synlighet (i vilken utsträckning informationen är lätt
att hitta och få tillgång till)
 Grad av användarvänlighet (i vilken utsträckning informationen är enkel
att tillämpa).
 Grad av konkretisering (i vilken utsträckning information behandlar olika
konkreta behov och situationer, för att underlätta tillämpning)
 Grad av generalisering (känslighet för olika slag av funktionsnedsättningar)
 Grad av professionsanpassning (koppling till polisens uppdrag, arbetsuppgifter och arbetsmetodik)
I bedömningen har följande data/kommunikationsverktyg bildat underlag:
 intrapolis.polisen.se (Polisens intranät t.o.m. 2014, 16 sidor)
 intrapolis.polisen.se (Polisens intranät fr.o.m. 2015, 9 sidor)
 Metodstöd (1 dokument)
 ”Likabehandling och Polisens uppdrag” (dialogstöd)
 Handbok för information till brottsoffer
 Handbok för brott i nära relationer
Delmål 3: Insatser för att öka möjligheten att kommunicera med polisen och
ta del av information och tjänster
Indikator 3.1. Hur tillfredsställande är spridningen av externt riktad
information om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
2
3
4
5
6
7
9
2015-03-10
A048.665/2015
Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014 års bedömning
Det är främst via webbplatsen polisen.se som vi sprider extern information om
möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information för personer med
olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar.
På polisen.se finns även information om brott i nära relationer som gjorts tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Det handlar bland annat om pedagogiskt material i form av film, bildspel och förslag på lektionsupplägg att använda i särskolan och gruppboenden.
Under 2014 har inga övriga insatser gjorts för att öka den externa informationsspridningen om möjligheter att anpassa tjänster, kontakt och information
för personer med olika behov och förutsättningar, som kan uppstå till följd av
olika slags funktionsnedsättningar. Mot bakgrund av detta bedöms indikator
3.1 vara oförändrad jämfört med den förra lägesbedömningen. Nuläget bedöms därför motsvara siffran två, på den sjugradiga skalan.
Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar:
 Grad av tillgänglighet/synlighet (i vilken utsträckning informationen är lätt
att hitta och få tillgång till)
 Grad av användarvänlighet (i vilken utsträckning informationen är enkel
att tillämpa).
 Grad av konkretisering (i vilken utsträckning information behandlar olika
konkreta behov och situationer, för att underlätta tillämpning)
I bedömningen har följande kommunikationsverktyg bildat underlag:
 polisen.se (2 sidor)
 polisen.se/Pressrum/Brott-i-nara-relationer/Pedagogisktmaterial/Funktionsnedsattning/(1 sida, 3 filmer, 1 bildspel)
10
2015-03-10
A048.665/2015
Indikator 3.2. Hur utvecklade är polisens tjänster avseende behov
och förutsättningar som kan uppstå till följd av olika slags funktionsnedsättningar?
Inte
Mycket
tillfredsställande----------------------------------------------------------------- tillfredsställande
2012
2013
2014
2015
1
2
3
4
5
6
7
Kommentar till 2015 års bedömning i förhållande till 2014 års bedömning
Samtal som inkommer till polisens nummer för icke-akuta ärenden – 114 14 –
hanteras av antingen Polisens kontaktcenter (PKC) eller telefonistfunktion.
Polisens telefonistfunktion, som sedan slutet av 2013 är samlokaliserad till tre
växelorter, fortsatte under 2014 att sträva mot ökad nationell likvärdig kvalitet
vad gäller tillgänglighet, bemötande och utförande i samtalshanteringen. Genom att det finns en enhetlig handbok för telefonister säkerställs en likvärdig
hantering. Handboken uppdateras löpande med synpunkter från telefonistpersonalen. Även Polisens kontaktcenter (PKC) har en nationell handbok för att
säkerställa enhetligt utförande.
Under 2014 genomfördes en rad åtgärder för att öka tillgängligheten till PKC
genom främst kortare svarstider. Bland annat har en uppringningsmöjlighet
införts, i de fall det är telefonkö. Detta förbättrar tillgängligheten för inringande. I juni 2014 infördes en ny talsvarslösning på 114 14, vilket innebar att
tidigare knappval ersattes med en s.k. ”fritt tal”-funktion. Detta innebär att
inringande slipper göra knappval, vilket tidigare ledde till att en stor mängd av
inkommande samtal hamnade hos fel mottagare. Även många informationsfraser har införts för rutinärenden. Detta innebär att inringande slipper vänta i
telefonköer och får nu i stället svar på sina frågor direkt. Att slippa knapptryckningar och få svar på ett flertal rutinfrågor genom att få dessa upplästa
över telefon kan särskilt vara en fördel för personer med synskador.
Polisens webbplats, polisen.se, har ungefär 60 000 besök per dag. Här finns
närmare 60 sidor med information på lättläst svenska och tio teckentolkade
filmer. Det går att få all text på webbplatsen uppläst via tjänsten talande webb.
På webbplatsen finns idag ett 40-tal formulär som allmänheten kan nå och
fylla i, exempelvis för registerutdrag. Sedan den förra lägesbedömningen har
formulären tillgänglighetsgranskats, och en förbättrad formulärstandard har
tagits fram. Under 2015 kommer samtliga formulär på webbplatsen att göras
om enligt den nya standarden.
11
2015-03-10
A048.665/2015
Från och med 2014 används Siteimprove, ett verktyg för webbplatsunderhåll,
för att identifiera olika tillgänglighetsproblem på polisen.se. Webbplatsen, som
till stora delar är byggd 2007, skulle dock behöva en mer genomgripande utveckling för att kunna leva upp till dagens högre krav på tillgänglighet. Detta
arbete planeras ske under 2015.
På polisen.se finns även informationsmaterial om brott i nära relationer på
lättläst svenska, arabiska, engelska, polska, somaliska och spanska på polisen.se.
Sedan den förra lägesbedömningen har polisen tagit fram ett standardsortiment
och riktlinjer för exteriöra skyltar (exempelvis skyltar för öppettider), samt
upphandlat en leverantör. De nya skyltarna följer kraven för tillgänglighet. I
riktlinjerna framgår att den som tar fram andra typer av skyltar (t.ex. interiöra)
ska följa rådande rekommendationer för tillgänglighet, inklusive ISOstandarder.
Tillgänglighetsarbete bedrivs också på Polismuseet6, där såväl den fysiska
miljön som verksamhet och information anpassas för personer med olika
funktionsnedsättningar. Exempelvis har lokalerna anpassats så att personer
med fysiska funktionsnedsättningar ska kunna besöka museet, och här finns
tillgängliga skyltar och pictogram7. Museets visningar anpassas vid behov till
personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller begränsade kunskaper i svenska (exempelvis SFI-studerande). Alla publika texter skrivs på
lättläst svenska. Det gäller såväl texter i utställningar, som i informationsmaterial och på webbplatsen. När det gäller webbplatsen kan även nämnas att
det finns en tillgänglighetsanpassad webbutställning om brott i nära relationer.
Under 2014 har texter i utställningarna även översatts till lättläst engelska.
Museet genomför dessutom löpande tillgänglighetsronder. Till dessa bjuds
även personer med olika funktionsnedsättningar in för att utvärdera graden av
tillgänglighet.
I övrigt har polisens kontaktytor förbättrats något genom fortsatt utveckling av
sociala medier. Ökad närvaro i sociala medier innebär ökade möjligheter för
allmänheten att kommunicera med polisen direkt, både nationellt och lokalt,
genom en större variation av kontaktkanaler. I dagsläget har polisen 116 officiella Facebooksidor, 54 konton på Twitter och 3 konton på Instagram8. Polisen finns även på Youtube. I nuläget är ungefär hälften av polisens filmer textade. Ambitionen är dock att alla filmer som tas fram ska textas.
Några förbättringar av polisens tjänster och kontaktytor har åstadkommits sedan den förra lägesbedömningen, men utveckling av webbplatsen och etjänster utgör fortfarande förbättringsområden. Indikator 3.2 bedöms sammantaget, trots ovan beskrivna insatser, vara oförändrad, jämfört med den förra
6
Polismuseet i Stockholm är en del av polisens kommunikationsavdelning. Museet har cirka
56 000 besökare och fler än 700 visningar per år, varav 300 är för skolklasser.
7
Pictogram är ett visuellt språk utvecklat för personer som saknar eller har begränsad förmåga
att tala, läsa och skriva, www.pictogram.se
8
Instagramkonton har upprättats i syfte att i första hand nå barn och ungdomar.
12
2015-03-10
A048.665/2015
lägesbedömningen. Nuläget bedöms därför motsvara siffran fyra på den
sjugradiga skalan.
Bedömningen utgår från följande kvalitetsparametrar:
 Grad av tillgänglighet/synlighet (i vilken utsträckning informationen är lätt
att hitta och få tillgång till)
 Grad av användarvänlighet (i vilken utsträckning informationen är enkel
att tillämpa)
 Grad av mångfald av tjänster (variationen i utbudet av tjänster)
I bedömningen har följande tjänster bildat underlag:
 Handbok nationell telefonist
 Handbok för Polisens kontaktcenter
 Polisens nummer 114 14 (talstyrd tjänst för information om rutinfrågor,
Polisens öppettider m.m. samt tillgång till texttelefoni)
 Larmnumret 112 (tillgång till texttelefoni samt sms-kontakt)
 Funktionen lättläst på polisen.se (omfattar ca 60 sidor)
 Lyssnar-funktion på polisen.se (omfattar 100 procent av webben)
 Mobil version av polisens webbplats, mobil.polisen.se
 Teckentolkade filmer på polisen.se (10 st.)
 Teckentolkade filmer på Youtube (13 st.)
 Lättlästa texter och lyssnar-funktion på polismuseet.se
 Tillgänglighetsanpassad webbutställning om brott i nära relationer polismuseet.se/hemljuvahem
 E-tjänster (elektronisk anmälan av stöld, förlust och kontokortsbedrägerier,
elektronisk ansökan till polisutbildningen, möjlighet att boka tid för att ansöka om pass/id-handling, möjlighet till nedladdning av blanketter, möjlighet att ta kontakt med polisen via e-post, avisering om pass/nationell idhandling via e-post eller sms)
 Sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube och Instagram.
 Grafisk manual för polisen (riktlinjer för skyltning sidan 61-67)