Kommunens riktlinjer för hantering av förorenade områden

FÖRORENADE OMRÅDEN
i Göteborg
Komplettering av riktlinjerna i Översiktsplan för Göteborg
1
ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
23 FEBRUARI 2006
Denna rapport ingår i materialet Förorenade områden i Göteborg.
Förutom huvudhandlingen finns en bilaga och en kartdatabas.
Förorenade områden har gjorts av en arbetsgrupp bestående av:
Namn
Förvaltning
Ulf Moback
Marianne Linger
Krister Honkonen
Carl Forsström
Elisabet Porse
Maria Gustavsson
Hillevi Upmanis
Tel
Stadsbyggnadskontoret
Stadsbyggnadskontoret
Fastighetskontoret
Miljöförvaltningen
Kretsloppskontoret
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen
Omslag: Nordviksgatan färgrester, Ingela Forssman
2
61 16 74
61 23 49
61 14 10
61 21 06
61 37 23
60 51 51
60 54 78
Handling 2006 nr 14
Komplettering av riktlinjerna i Översiktsplan för Göteborg – Förorenade områden i
Göteborg
Till Göteborgs kommunfullmäktige
Kommunstyrelsens förslag
Kommunstyrelsen tillstyrker stadskansliets förslag i tjänsteutlåtande den 17 januari 2006 och
föreslår att kommunfullmäktige beslutar:
Förslag till ”Förorenade områden i Göteborg – komplettering
av riktlinjerna i Översiktsplan för Göteborg” antas.
Göteborg den 1 februari 2006
GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE
Jan Hallberg
Benny Stålesjö
3
UTDRAG FRÅN PROTOKOLL
från sammanträde
2005-11-29
§ 722
Förorenade områden
Till behandling företogs ärende angående översiktsplan för Göteborg,
komplettering av riktlinjer för förorenade områden.
Stadsbyggnadskontoret hade ingett en handling så lydande:
”Byggnadsnämnden etc.
bil. 3
Byggnadsnämnden beslöt:
att godkänna Förorenade områden, komplettering av riktlinjerna i översiktsplan för Göteborg; samt
att översända riktlinjerna till kommunfullmäktige för antagande.
Vid protokollet
Agnetha Carlsson
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sidan
Syfte
5
Inledning
7
Förorenade områden
9
Miljökvalitetsmål
11
Dagsläget
13
Restriktioner för markanvändning
15
Inventering av riskområden
19
Var finns information
21
Stenkolstjära
23
Ajourhållning
25
Planering och lov
27
Omhändertagande av massor
29
Konsekvenser
31
Utställningsutlåtande
33
Länsstyrelsens yttrande
42
Utställningskrets
4
5
Säve: Tunnor med färgrester, Elisabeth Hansson
6
SYFTE
Syftet med en komplettering av riktlinjerna i
Genom att utföra arbete i formen fördjupad
översiktsplanen på temat förorenade områ-
översiktsplan enligt plan- och bygglagens
den är att redan i planerings och bygglovs-
krav, med såväl samråd som utställning före
processen hänsyn tas till föroreningssitua-
antagande, ges möjlighet till en allsidig demo-
tionen så att området kan användas på bästa
kratisk belysning samt god spridning inom
sätt utan risker för människors hälsa eller för
och utom kommunen.
miljön.
Slutsatserna av materialet kommer att arbetas
– Bättre skydd skall kunna åstadkommas för
in i kommande översiktsplan för hela kom-
vattenskyddsområden.
munen.
– Planerings- och bygglovsprocesserna skall
löpa smidigare.
Denna rapport vänder sig till fastighetsägare
och fastighetsköpare, exploatörer, förtroendevalda samt handläggare inom Göteborgs
kommun och länsstyrelsen.
Kommunens heltäckande översiktsplan påtalar förtätning som en viktig strategi för stadens utbyggnad. Ett genomförande, att bygga
staden i den redan byggda staden, innebär
att risken för att stöta på förorenade områden
är stor. Därför behöver kommunen ha ett gemensamt underlag.
7
Provtagning inför bygget av Universeum, Piotr Kozakowski
8
INLEDNING
Göteborg är en gammal industristad där om-
I samband med att staden växer och tidigare
rådena kring vattenvägarna tidigt användes
verksamhetsområden tas i anspråk för ny
för industriella ändamål. Bristfällig hantering
bebyggelse måste förorenade områden upp-
och spill under lång tid har lett till att mark-
märksammas i ett tidigt skede så att marken
områden förorenats av t ex petroleumproduk-
kan användas på bästa sätt utan risker för
ter, tungmetaller eller organiska miljögifter.
människors hälsa eller för miljön.
Stora delar av Göteborg har också fyllts ut
med fyllnads- och muddermassor med varie-
Arbetet har skett i samverkan mellan miljöför-
rande sammansättning och föroreningsgrad,
valtningen, kretsloppskontoret, fasighetskon-
till exempel älvstränderna, Ringön och Gull-
toret, länsstyrelsen och stadsbyggnadskonto-
bergsvass. Inom Göteborg finns även ett antal
ret.
nedlagda deponier t ex Brudaremossen.
Förkortningar som används i förslagsrutorna
är:
FK
— fastighetskontoret
GR
— Göteborgsregionen
KLK — kretsloppskontoret
MF
— miljöförvaltningen
SBK — stadsbyggnadskontoret
TK
— trafikkontoret
De som står med fetstil i förslagsrutorna är
den huvudansvarige för att arbetet utförs.
9
Läckande anillin, Hillevi Upmanis
10
FÖRORENADE OMRÅDEN
Med förorenade områden avses enligt miljö-
räcklig och man vet idag inte tillräckligt om
balken mark- och vattenområden samt bygg-
vad som ligger i deponimassorna.
nader och anläggningar som är så förorenade
att det kan medföra skada eller olägenhet för
Vid misstanke om att ett område kan vara
människors hälsa eller miljön (10 kap MB 1 §).
förorenat skall markens status alltid utredas.
Om en förorening upptäcks skall miljöförvalt-
Risk för föroreningar finns så fort någon form
ningen snarast underrättas oavsett om områ-
av miljöstörande verksamhet har bedrivits på
det tidigare ansetts förorenat. Efterbehandling
platsen, ex bensinstation, skrotverksamhet,
(sanering) av ett område är anmälningsplik-
verkstad, etc. Äldre markutfyllnader bör upp-
tigt, enligt miljöbalken.
märksammas då fyllnadsmaterialet förutom
jord, sten, tegel och betong, ofta innehöll av-
Ansvarig för undersökning och efterbe-
fall och restprodukter. Byggnader kan vara
handling är i första hand den som orsakat
förorenade av den verksamhet som har be-
föroreningen, i andra hand fastighetsägaren.
drivits, ex via spill på golv eller läckage från
Efterbehandlingsansvaret innebär att den
ledningar. Med förorenade områden avses
ansvarige i skälig omfattning skall utreda
även nedlagda deponier. Dessa omfattas även
föroreningssituationen och utföra de åtgärder
av miljöbalkens lagstiftning om miljöfarlig
som behövs för att förebygga, hindra eller
verksamhet.
motverka att skada eller olägenhet uppstår
för människors hälsa eller miljön (se bilaga).
Med nedlagd deponi avses avfallsupplag som
inte längre är i drift. De har drivits i antingen
kommunal eller privat regi. Vilka avfallstyper
som var tillåtna att tippa varierade mellan de
olika deponierna, men kontrollen var otill-
11
Föroreningar och risker
kolväten (PAH). Många föroreningar påver-
Föroreningar som hamnat i mark, grund-
kar människan eller miljön på lång sikt men
vatten eller sediment blir ofta kvar under lång
även akuta effekter kan förekomma. I vissa
tid om vi inte gör något åt det. Föroreningar-
fall uppmäts mycket höga halter av giftiga
na sprids sakta vidare till vattendrag. Vi män-
ämnen. Vid nedlagda träimpregneringsan-
niskor utsätts för föroreningar till exempel
läggningar kan det förekomma så höga halter
om det dammar från den förorenade marken,
av arsenik att det kan innebära akuta effekter
när vi eller våra barn får i sig förorenad jord,
på personer som får i sig bara några gram av
eller om föroreningen hamnar i dricksvattnet.
jorden. Bly är en metall som har haft en om-
Spridningen är ofta långsam och påverkas
fattande användning i färg, i mynt, i kokkärl
av nederbörd, grundvattenrörelser och bio-
och konservburkar och som bensintillsats. Re-
logiska processer. Mänskliga aktiviteter kan
dan vid mycket låga doser ger bly skador på
kraftigt påverka spridningen av föroreningar
nervsystemet. Hjärnans utveckling hos foster
som dittills legat relativt stilla.
och barn påverkas av blodblyhalten. PAH
uppkommer vid ofullständig förbränning
Dessa risker måste speciellt uppmärksammas
(bilavgaser, vedeldning) och finns i tyngre
den dag man vill förändra markanvändning-
fraktioner av raffinerade petroleumprodukter,
en, exempelvis genom att bygga bostäder på
i asfalt, i stenkolstjära och kreosot (träimpreg-
platsen där den gamla träimpregneringsan-
neringsmedel). Exponering av vissa former
läggningen har legat eller en förskola planeras
av PAH kan orsaka cancer. PAH kan också ha
på den gamla gasverkstomten. Att industri-
akuttoxisk påverkan på vattenorganismer.
byggnader kan vara förorenade av tidigare
verksamhet är extra viktigt att uppmärksamma om de ska göras om till bostäder.
Vanliga föroreningar i Göteborg är tungmetaller som bly, koppar och zink samt organiska
föroreningar som polycykliska aromatiska
12
MILJÖKVALITETSMÅL
Nationellt mål
Lokala miljömål
”Giftfri miljö” är ett nationellt miljökvalitets-
Göteborgs stad har endast antagit lokala mil-
mål. I detta mål ingår att undersöka och vid
jömål för vatten i ”Vattenplan för Göteborg”
behov efterbehandla förorenade områden
september 2003.
inom en generation. Som delmål anges att
förorenade områden ska vara identifierade.
Arbetet med förorenade områden omfattas
Ambitionsnivåer för åtgärder som sanering
av Göteborgs miljöpolicy i minst fyra av tio
och efterbehandling anges. Andra mål är
punkter, nämligen:
”god bebyggd miljö”och ”grundvatten av god
– Hushållning med naturresurser
kvalitet”. När det gäller den bebyggda miljön
– Tag hänsyn till människor och natur
är riktlinjer för förorenad markåtervinning
– Planera gemensamt för en bättre miljö
och hushållning med naturresurser viktiga.
– Informera och utbilda
Motsvarande gäller för grundvattnet som
skall ge en säker och hållbar dricksvattenför-
Göteborgs stads kretsloppsplan 2003 anger
sörjning samt bidra till en god livsmiljö för
inriktningen och mål för kommunens politik
växter och djur i sjöar och vattendrag.
inom vatten- avlopps- och avfallsområdena.
Målsättningar för förorenade områden enligt
Regionalt mål för Västra Götaland
kretsloppsplanen är att:
Förorenade områden skall vara identifierade.
– Förorenade jordmassor om möjligt skall
Ambitionsnivåer för undersökning i de olika
kunna återanvändas efter behandling
riskklasserna, åtgärder som sanering och ef-
– Deponering skall vara en åtgärd som tas till
terbehandling anges.
i sista hand
13
– Behandlingskapacitet för förorenade massor
FÖRSLAG
för Göteborgs behov skall finnas i Göteborgsregionen
Under detaljplaneskedet uppdatera och
– Nedlagda deponier skall inte orsaka skada
komplettera information om tidigare verksamheter och föroreningsstatus inom fram-
eller olägenhet för människors hälsa eller för
tida exploateringsområden.
miljön
Hur ska vi klara av att uppfylla målen?
En del i måluppfyllelsen är denna plan som
uppmärksammar problemet och underlättar
framtida hantering. Dessutom finns kretsloppsplanen och miljönämndens budget.
14
SBK, FK
DAGSLÄGET
I Göteborgs kommun finns uppskattningsvis
områden ska alltid miljötekniska markun-
900 förorenade områden. I hela landet finns
dersökningar utföras inför planarbeten och
omkring 46 000 förorenade objekt, enligt Na-
projekt. Arbeten inom riskområden innebär
turvårdsverket.
stor risk att stöta på förorenade massor. När
arbete skall påbörjas inom riskområden kon-
Riskområden i Göteborg
takta miljöförvaltningen för besked om vad
Läsanvisning till karta.
som kan misstänkas finnas i marken.
Områden som markeras i kartmaterialet för
riktlinjerna är översiktligt markerade. Många
Även inom övriga områden kan det finnas
förorenade områden kommer att påträffas
risk för förorenad mark. Inför projekt bör
även utanför de på kartan markerade områ-
utredning genomföras över tidigare markan-
dena. Den som skall utföra en åtgärd såsom
vändning. Ta kontakt med miljöförvaltningen
schaktning är enligt miljöbalken skyldig att
som kan ha information om misstänkta eller
skaffa den kunskap som behövs för att kunna
konstaterade föroreningar.
bedöma om arbetet innebär risk för människors hälsa eller för miljön. Är området
förorenat skall åtgärder anmälas till miljöförvaltningen. Den kan ställa krav på undersökningar när det misstänks att risk för föroreningar finns oavsett om området betecknas
som riskområde eller inte.
Riskområdena utgörs i huvudsak av industriområden, hamnområden, utfyllnadsområden
samt deponier och mellanupplag. Inom riskGöteborgs hamn, Martin Fransson
15
Prioriterade områden (Större sammanhängande riskområden)
Framtida exploateringsområden enligt ÖP 99 inom riskområden för förorenade områden där
starkt undersökningsbehov finns. I tabellen anges även av länsstyrelsen 2003 prioriterade områden för markundersökning och eventuell sanering.. Arbetet med förorenad mark prioteras inom
vattenskyddsområdet när så är möjligt.
Kort sikt (ÖP99)
Mölndalsån södra delen
Beskrivning
Industriområde sedan slutet på 1800-talet med bl a
textilindustri, tändsticksfabriker, kemisk tekniska
fabriker, garverier, bryggerier.
Marieholm
Industriområde som började att etableras på slutet
av 1800-talet. Tidigare vassområden som blivit utfyllda. Här låg tidigare Göteborgs oljehamn.
Södra Älvstranden
Utfyllnadsområde med verksamheter sedan lång
tid tillbaka.
Östra Kvillebäcken
Gamlestaden delar av
Industriområde under större delen av 1900-talet
med bland annat många färgfabriker. Även deponier /utfyllnadsområden.
Industriområde sedan början av 1900-talet
Norra älvstranden flera
delar
Tidigare vassområden som fyllts ut. Industriell
verksamhet sedan tidigt 1900-tal.
På lång sikt (ÖP99)
Högsbo
Beskrivning
Industriområde sedan lång tid
Gullbergsvass
Tidigare vassområden som fyllts ut
Gasverket Holmen
Gasverk från 1889 till 1994. Sveriges näst största
gasverk.
Frihamnen
Utfyllnadsområde
Ringön
Öster om Kvillebäcken
Industriområde sedan 1940-talet. Tidigare vassområde som är utfyllt. Ringkanalen användes som
deponi.
Utfyllnadsområde
Tysklandsterminalen
Utfyllnadsområde
16
LST 30-lista
X
X
LST 30-lista
X
X
RESTRIKTIONER FÖR MARKANVÄNDNING
Föroreningshalter som överstiger naturvårds-
markanvändning antas vara personer som
verkets riktvärden begränsar markanvänd-
vistas på objektet under sin yrkesverksamma
ningen (se bilaga) Riktvärden finns utarbe-
tid samt barn och äldre som vistas på områ-
tade för flera olika typer av markanvändning.
det tillfälligt.
KM Känslig markanvändning
Markkvalitén begränsar inte val av mark-
MKM Mindre känslig markanvändning
användningen och grundvattnet skyddas.
Marken kan exempelvis användas för kontor,
Marken kan användas till bostäder, daghem,
industrier eller vägar. Inget grundvattenuttag
djurhållning och grundvattenuttag samt park-
sker.
mark, grönområden, naturmark och skog. De
exponerade grupperna antas vara barn, vux-
Göta Älvs skyddsområde
na och äldre som är permanent boende inom
Rena schaktmassor: Naturvårdsverkets ge-
området under en livstid. Ofta är det barns
nerella riktvärden för förorenad mark skall
exponering som är gränssättande.
vara underlag för bedömningen av vad som
skall anses vara rena massor. För massor som
avses återanvändas inom vattenskyddsområ-
MKM GV Mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd.
det skall de generella riktvärdena för aktuell
Markkvalitén begränsar val av markanvänd-
som avses tas in i skyddsområdet skall de ge-
markanvändning vara uppfyllda. För massor
ningen och grundvattnet skyddas. Marken
nerella riktvärdena för känslig markanvänd-
kan exempelvis användas för kontor, indu-
ning vara uppfyllda.
strier eller vägar. Grundvattenuttag kan ske
vid ett visst avstånd från föroreningen. De
exponerade grupperna vid mindre känslig
17
Markarbeten
Markarbeten får inte ske på sådant sätt att
FÖRSLAG
schaktning, återvinning av schaktmassor,
Nedlagda deponier
återfyllnad, markutfyllnad och övrig liknande
Vid förändringar på deponier kontakta MF.
verksamhet kan orsaka risk för att Göta Älv
Om deponier ligger på kommunal mark
förorenas. Större schaktnings-, fyllnads- och
rådgör med KLK och MF.
dikningsarbeten får inte utföras utan tillstånd
Bostäder på nedlagda deponier rekommen-
från tillsynsmyndigheten. Upplag för schakt-
deras inte.
massor får inte anordnas utan tillstånd från
Markanvändningen på nedlagda deponier
tillsynsmyndigheten.
får inte hindra eller försvåra underhåll och
Nedlagda deponier
nyinvesteringar av skyddsåtgärder.
Speciella förutsättningar gäller för använd-
Byggnader och slutna utrymmen skall
ning av markytan på nedlagda deponier.
säkras från inläckage av gaser från deponi-
Nedbrytning av avfallet kommer att fortgå
massorna.
under mycket lång tid, vilket gör att det inte
är möjligt att förutsäga vilka skyddsåtgärder
som kan bli nödvändiga i framtiden. Markanvändningen skall därför inte hindra eller
försvåra underhåll och nyinvesteringar av
skyddsåtgärder. När organiskt material bryts
ner i deponier bildas metangas, som är explosivt i vissa koncentrationer. Byggnader och
andra slutna utrymmen på nedlagda deponier skall vara konstruerade så att gas från
deponierna inte kan ansamlas där.
18
Initiativ till utredning
Det kan med tanke på kostnaderna vara ak-
Den som ska utföra en åtgärd är själv skyl-
tuellt med en högre exploatering eller ändrad
dig, att inhämta den kunskap som krävs om
markanvändning. Första steget i en utredning
området är förorenat eller inte samt visa att
av områdets beskaffenhet är en historisk in-
åtgärden inte innebär några risker för hälsa
ventering av tidigare verksamheter. Utifrån
eller miljö.
den historiska inventeringen görs en bedömning av omfattning och inriktning på provtag-
Miljöförvaltningen har möjlighet att ställa
ningar av mark, grundvatten och byggnader.
krav på att en miljöteknisk undersökning ska
I vissa fall kan kostnaden för projektet bli för
genomföras inom områden där det finns risk
hög på grund av föroreningsgraden och efter-
för föroreningar. Krav på undersökning kan
behandlingskostnader.
ställas inför nybyggnation, exploatering, ändNormalt sett utförs utredning av en sakkun-
rad markanvändning, mm.
nig konsult i samråd med miljöförvaltningen.
Utredning om området är förorenat eller inte
Miljöförvaltningen gör den slutgiltiga bedöm-
bör utföras i god tid i ett exploateringsprojekt
ningen av åtgärder utifrån risker för männis-
eftersom utredning och eventuell sanering tar
kors hälsa och miljön.
tid. (Se bilaga).
19
Del av Göta Älvs skyddsområde, Ann Lundström
20
INVENTERING AV RISKOMRÅDEN
Miljöförvaltningen i Göteborg har samlat
Naturvårdsverkets branschklassning ger
kunskap om förorenade områden. Hittills
en generell bild av olika branschers förore-
inventerade områden är Marieholm, Backa,
ningsproblem (R 4393).* Branschklassningen
Gamlestaden, Sävenäs, Högsbo, Sisjön, Göta
används för att få en översiktlig bedömning
Älvs vattenskyddsområde mfl. Inventeringen
av hur allvarliga föroreningar som kan finnas
är översiktlig och innebär att det finns infor-
vid objekten, även om variationen är stor mel-
mation om vilken typ av verksamhet som
lan olika objekt inom samma bransch.
har bedrivits på olika platser i Göteborg med
fokus på miljöstörande verksamheter. Infor-
Äldre avfallsupplag inventerades 1984 av
mationen har i huvudsak registrerats per fast-
miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Inven-
ighet vid inventeringstillfället.
teringen har följts upp med riskbedömningar
och åtgärdsförslag. Länsstyrelsen samman-
Riskklassning
ställde under 2002 tillgänglig information till
Inventerade objekt kan antingen vara klassa-
en ny riskklassning schablonmässigt enligt
de efter Naturvårdsverkets generella bransch-
MIFO för nedlagda deponier.
klassning eller objektsspecifikt enligt MIFO.
MIFO är Naturvårdsverkets metod där risk-
FÖRSLAG
klassningen baseras på föroreningarnas farlig-
Göteborgs kommun skall fullfölja den
het, omfattningen av föroreningen, om föro-
påbörjade inventeringen av fastigheter.
reningarna kan sprida sig och i så fall vilken
Målet är att ha en historisk inventering
miljö som exponeras. Vid riskklassning ham-
för misstänkt förorenade områden i hela
nar objektet i en av fyra riskklasser där klass 1
kommunen.
MF,FK
och 2 innebär mycket stor respektive stor risk
och klass 3 och 4 innebär måttlig respektive
*Branschriskklassning finns även för 2003 i naturvårdsverkets rapport.
liten risk.
”Efterbehandling av förorenade områden - kvalitetsmanual för användning och
hantering av bidrag till efterbehandling och sanering” bilaga 3.
21
Sörhallsberget, kreosotbemängda massor, Fredric Engelke
22
VAR FINNS INFORMATION
På miljöförvaltningen finns två databaser
Markinventeringsdatabasen (MID)
med information om förorenade områden,
I markinventeringsdatabasen som hanteras av
MIFO-databasen samt markinventeringsdata-
miljöförvaltningen finns information om tidi-
basen (MID). I kommunens MapInfo-databas
gare verksamheter på olika platser i Göteborg.
finns information om nedlagda deponier.
Databasen är uppbyggd i princip utifrån
fastigheter eller delar av fastigheter. Informa-
MIFO-databasen
tion har samlats från många olika register
I MIFO databasen lagras information om de
och arkiv bl a från miljöförvaltningens arkiv,
objekt som riskklassas enligt Naturvårdsver-
bygglovsarkivet, region- och stadsarkivet mfl.
kets metod MIFO (Metod för Inventering av
Baserat på vilka tidigare verksamheter och
Förorenade områden). Riskklassningen utförs
branscher som har varit verksamma på områ-
i två steg där det första steget, fas 1, innebär
det har det tilldelats en branschklass utifrån
orienterande studier där riskklassningen ba-
Naturvårdsverkets branschkartläggning. I
seras på branschkartläggningen, arkivstudier,
dag finns det ca 1500 objekt inlagda i markin-
platsbesök och eventuellt intervjuer. I fas 2
venteringsdatabasen.
har man normalt översiktliga provtagningar
med analys av jordprover och grundvatten att
Sediment
genomföra bedömningarna på. Riskklassning-
Inom Göteborgs hamn tas regelbundet sedi-
en är en samlad bedömning av föroreningar-
mentprov för analys. Scandiakonsult sam-
nas farlighet, föroreningsnivå, spridningsför-
manställde i maj 1999 en digital databas över
utsättningar samt områdets känslighet och
dittills tillgängliga analysresultat, d.v.s. från
skyddsvärde.
tidsperioden 1984 – maj 1999.
Under augusti 2004 har databasen uppdaterats med analysresultat till och med juni 2003.
23
I databasen ingår bland annat ett antal prover
ANDRA INFORMATIONSKÄLLOR
som togs i samband med projektet ”Säkrare
Miljötekniska undersökningar skickas oftast
farleder” 1999. I samband med uppdateringen
in till miljöförvaltningen för bedömning. De
gjordes en visualisering av analysresultat för
är allmän handling och finns i miljöförvalt-
åren 1991, 1995-1998 och 1999-2001, med av-
ningens arkiv. Undersökningarna arkiveras
seende på kvicksilver, kadmium och PCB
på fastighet och är sökbara i diariet. På miljöförvaltningen finns även redovisningar av
NATURLIGA BAKGRUNDSHALTER
provtagningar enligt kontrollprogram för de-
Som en del i Göteborgsprojektet som genom-
ponier, samt i GIS-skikt.
fördes 2000 gjorde SGU en inventering och
sammanställning av metallstatus och metallbelastning och tog fram de naturliga halter av
metaller som finns i Göteborg. Göta Älvs vattenvårdsförbund har resultat från sedimentprovtagningar i Göta Älv.
Hamnens provtagningar av tungmetaller i sediment
24
STENKOLSTJÄRA
Vägar och vägbeläggningar som anlagts fram
miljöskadliga ämnen som bryts ned långsamt,
till början av 1970-talet kan innehålla hälso-
flera PAH:er klassas som cancerframkallande.
och miljöskadlig stenkolstjära. Vid vägprojekt
PAH kan ha akuttoxisk effekt på vattenlevan-
där vägar grävs upp eller vid uppgrävning
de organismer.
för ledningsdragning är risken stor att stöta
på tjärhaltig beläggning.
Vägbeläggningsmaterial som brutits eller
frästs upp återanvänds normalt. Uppbrutet
Stenkolstjära bildades som en restprodukt
vägbeläggningsmaterial som innehåller sten-
vid gastillverkning när stenkol upphettades
kolstjära över 0,1 % klassas som farligt avfall
under syrefattiga förhållanden (pyrolys). Vid
inom EU och får inte återanvändas. Vägbe-
gasverket Holmen i Gullbergsvass i Göteborg
läggningsmaterial med lägre halter kan få
producerades 250 000 ton stenkolstjära (väg-
återanvändas med restriktioner. Idag finns
tjära). Stenkolstjära användes på grund av sin
inga centrala riktlinjer. Riktlinjer för provtag-
goda vidhäftningsförmåga till bindemedel
ning, analyser, återanvändning och rappor-
eller som vidhäftningsbefrämjande medel, sk
tering har arbetats fram av de lokala väghål-
tjärbränning i ett stort antal beläggningstyper.
larna i samarbete med miljöförvaltningarna i
Den förädlade produkten som kallades väg-
Göteborg, Malmö och Stockholm.
tjära har använts i Sverige från senare hälften
av 1800- talet fram till 1973. Många äldre väg-
Tjära består av ett stort antal ämnen och är
beläggningar kan innehålla ett eller flera tjär-
omöjligt att analysera helt. I stället analyseras
haltiga lager. Oftast förekommer lagren inte i
16 stycken PAH. Ren stenkolstjära innehåller
slitytan utan längre ner i vägkroppen.
15-30 % 16 PAH. Enligt Väg och transportforskningsinstitutet undersökningar av vägmate-
Stenkolstjära innehåller höga halter polyaro-
rial är mängden 16 PAH i äldre beläggningar
matiska kolväten, PAH. PAH är hälso- och
innehållande tjära 300- 2400 mg/kg TS medan
25
dagens asfaltbeläggningar innehåller 2- 10
FÖRSLAG
mg/kg TS.
En databas över vilka beläggningar som
utförts efter mitten av 1970 bör upprättas.
Från 1940-talet dokumenterade Vägverket be-
TK
läggningsarbeten i sk beläggningsliggare. Där
Vid arbeten med beläggningar lagda före
finns redovisat vilket material som har lagts
1975 bör generell provtagning av PAH ut-
ut i olika lager och utgör ett unikt material.
föras.
Oljefat, Norra Älvstranden , Ingela Forssman
26
AJOURHÅLLNING
Ny kunskap tillförs ständigt genom nya in-
FÖRSLAG
venteringar, undersökningar och ibland sane-
Göteborgs stad har en uppdaterad kun-
ringar.
skap om staden avseende förorenade
områden.
Det är väsentligt att uppdateringar av inven-
Hamn, TK, SBK,
teringar sköts på ett ställe och på ett enhetligt
MF, FK, KLK
sätt, för att undvika dubbelarbete och tvetydigheter. Miljöförvaltningen är den mest
lämpade parten för detta. När någon annan
utför ett arbete bör därför miljöförvaltningen
generellt kontaktas.
När det gäller sediment i älven eller havet
ligger motsvarande ansvar för en databas hos
Göteborgs hamn.
27
Skruvborrning vid kv. Venus, Sweco
28
PLANERING OCH LOV
Planer
nade områden inom (eller i anslutning till
I planarbetet bör markens beskaffenhet, de
planområdet och det har betydelse för pla-
geotekniska förhållandena förekomsten av
nens utformning) om en MKB upprättas bör
föroreningar och hur detta påverkar bebyg-
sakfrågan behandlas i MKB:n.
gelsens utformning och lokalisering inom området, beskrivas. Miljötekniska undersökning-
I vissa fall kan det finnas behov av civilrätts-
ar kan ta lång tid så det är viktigt att dessa
liga avtal för att binda upp en fastighetsägare/
genomförs i ett så tidigt skede som möjligt i
exploatör. I ett sådant genomförandeavtal kan
planarbetet. Om undersökningar medför att
anges vem som ska göra vad, när och hur det
planen upprättas med bestämmelser om viss
ska utföras, vem som skall betala för exem-
grundläggning eller teknisk utformning av
pelvis sanering av föroreningar. Det går också
byggnader bör motiv och innebörd av dessa
att förtydliga vem som skall söka eventuella
bestämmelser beskrivas.
tillstånd. Ett sådant avtal bör antas av kommunen i beslutet före antagandet av planen.
I genomförandebeskrivningen skall ansvarsfrågan mellan de parter som förutsätts ge-
Markens innehåll av föroreningar och ambi-
nomföra planen klarläggas. Vem som utför
tionsnivån vid åtgärder innebär att man kan
olika exploateringsförberedande arbeten som
låsa användningen till en viss typ av markan-
exempelvis sanering av eventuella förore-
vändning som t ex industriområde. Det kan
ningar, bör vara klarlagt.
då innebära att en verksamhet med högre renhetskrav på marken, t ex dagis eller bostäder,
Även i miljökonsekvensbeskrivningen bör
inte är möjlig att etablera inom området. Det
konsekvenserna av planens genomförande
är viktigt att detta uppmärksammas av plan-
beskrivas. Till exempel när det finns förore-
handläggare.
29
Dessa rutiner föreslås gälla.
förrän byggnadsnämnden godkänt rivningsplanen. (Se folder SBK Rivning av byggnad—
farligt avfall)
FÖRSLAG
I detaljplan beskriv föroreningsgraden.
Vid rivning av t ex bensinstationer, skrotgår-
SBK
I miljökonsekvensbeskrivningen beskriv
dar, ytbehandlingsverksamheter samt äldre
föroreningarna och minimerande åtgärder.
industribyggnader skall miljöteknisk undersökning genomföras innan rivning.
SBK
I genomförandebeskrivning klarlägg ansvarsfrågan.
FK
Upprätta genomförandeavtal före antagandet av en detaljplan.
FK
Bygglov / Marklov
SBK bevakar föroreningsfrågan. Krav på undersökning kan ställas av MF.
Rivningslov
Till ett rivningslov hör en rivningsplan, som
anger hur rivningsmaterialet skall tas om
hand. Den är obligatorisk där rivningsanmälan krävs. Krav på rivningsplan gäller även
Markcistern, Östra Sannegårdshamnen, Lena Torin
vid ändring av byggnad om rivningsmaterialet innehåller farligt avfall och åtgärden är
bygganmälanpliktig. Rivning får inte påbörjas
30
OMHÄNDERTAGANDE AV MASSOR
Inom Göteborgs närområde finns få behand-
Transporter är en stor miljöbelastning i Göte-
lings- och mottagningsanläggningar för föro-
borg. Vid efterbehandling av förorenade om-
renade massor (se kretsloppsplanen).
råden kan många tunga transporter genereras.
Vid efterbehandlingsåtgärder inom skydds-
Förorenade massor skall hanteras med res-
områden för vatten kan ytterligare skyddsåt-
triktioner. Förorenade massor skall i första
gärder krävas.
hand behandlas så att de kan återanvändas
alternativt omhändertas på godkänd mottag-
FÖRSLAG
ningsplats.
I första hand behandling på plats.
I andra hand behandling på behandlings-
Istället för att utnyttja ändliga resurser som
anläggning.
t ex naturgrus finns det i Göteborg möjlighet
I tredje hand deponering.
att återanvända lätt förorenade massor förutsatt att det inte innebär några oacceptabla
Kommunen behöver utreda platser för tre
risker för miljö och hälsa. Samråd skall alltid
mellanlager och behandlingsanläggningar på
hållas med miljöförvaltningen och återan-
halvcentrala platser.
vändning är vanligen en anmälningspliktig
verksamhet. Miljönämndens policy för återan-
FÖRSLAG
vändning av förorenade massor anger förut-
Utred 3 mellanlager och behandlingsan-
sättningarna och vilka krav som ställs.
läggningar i kommunen,
SBK, FK, KLK, MF
Förslag till när förorenade massor blir farligt
Samordna kommunens arbete med utred-
avfall har tagits fram av Renhållningsverks-
ning av mellanlager och behandlingsanlägg-
föreningen (RVF).
ning i regionen.
31
GR
Schakt för Götatunneln, Nils-Olof Sjödén
32
KONSEKVENSER
Denna rapport syftar till att ge kommunen
är beroende av i vilken hastighet kommunen
ett underlag och en inriktning när det gäller
önskar få fram materialet. Med en extrainsats
att hantera förorenade områden. Lämnade
kan materialet vara framme inom två år. Om
förslag kommer att medföra kostnader som
befintliga resurser skall nyttjas rör det sig om
i dagsläget inte fullt ut kan bedömas. Den
5-10 år.
samhälliga nyttan av lämnade förslag förväntas bli stor. Inriktningen för planeringen
Säkring av byggnader och övriga slutna ut-
är att tidigt och tydligt få varningssignal
rymmen på deponier är något som exploatö-
om att på den här platsen finns det risk för
ren bör utreda kostnaden för.
föroreningar, varför en vidare utredning och
kontroll kan krävas. Med ett lägre observan-
Ett antagande av denna komplettering av
dum kan sådant komma sent i planerings/
översiktsplanen skall inte ses som ett eko-
projekteringsfasen och utredningskostna-
nomiskt godkännande av respektive förslag.
derna åker i så fall i höjden. I värsta fall omöj-
Berörda nämnder, och i förekommande fall
liggörs projektet. Det är extra angeläget för
kommunstyrelsen/kommunfullmäktige skall
kommunen att ha en hanteringsordning för
ges möjlighet att bestämma genomförande-
förorenade områden vid nuvarande förhål-
takten, prioriteringar samt ta ställning till för-
landen där förtätning/omvandling av mark
slagens ekonomiska konsekvenser.
inom den bebyggda staden är angeläget.
En större del av förslagen ligger inom de ramar som respektive nämnd redan förfogar
över, en del inventeringsarbete och databasuppbyggnad kan kräva extra insatser. Detta
33
34
UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE
35
36
Förorenade områden, komplettering av riktlinjerna i
Översiktsplan för Göteborg.
UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE
GENOMFÖRANDE
Byggnadsnämnden beslöt 2005 04 19 att genomföra utställning för
förorenade områden, komplettering av riktlinjerna i översiktsplan för
Göteborg. Planförslaget har sänts för yttrande enligt bifogade lista över
samrådskrets, bilaga 1, under tiden 2005-04-27 till 2005-08-26
SAMMANFATTNING
De som har haft synpunkter är till övervägande delen positiva till att
materialet tagits fram.
Allvarligaste invändningarna gäller hamnens önskemål att kostnad
för databas och omhändertagande av sediment inte endast bör åläggas
hamnen eftersom en stor del av föroreningen kommer från andra
verksamhetsutövare.
Kontoret har bedömt att denna fråga bör diskuteras i en vidare krets
där såväl vattenmyndigheten, länsstyrelsen, vattenvårdsförbundet och
kommunen bör ingå.
Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre
ändringar i planhandlingarna.
37
KOMMUNALA FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG M M
Fastighetsnämnden från fastighetskontoret har det meddelats att
synpunkterna från samrådet i stort sett blivit tillgodosedda, varför de avstår
från att svara.
Förvaltningsaktiebolaget Framtiden har inget att erinra mot förslaget.
Gryaab har inget att erinra mot upprättat förslag
Göteborgs Hamn AB önskar en inventering av var förorenade sediment
förekommer i och i anslutning till Göta Älv. En prioritering av åtgärder i
sediment skulle ge förbättringar i hela vattenområdet, eftersom föroreningar
i sediment i vatten är mer lättrörliga än på land.
De önskar också att kommunen verkar för en diskussion om hur kostnaden
för sanering av sediment kopplas till förorenaren.
GHAB har intresse av att hålla databasen med resultat från
sedimentprovtagning ajour inom hamnområdet., men tar inte på sig något
ansvar för de behov som inte bolaget har.
Kommentar: Det är mycket svårt att koppla förorenat sediment till en
ansvarig verksamhetsutövare.
Åtgärder i sediment är inte meningsfulla innan åtgärder först har genomförts
för att minska tillförseln via läckage från mark eller dagvatten. T ex är
koppartillförseln troligtvis omfattande från trafikområden till sedimentet
i Mölndalsån. Det är då inte meningsfullt med saneringsåtgärder om inte
tillförseln har upphört.
38
Då miljöförvaltningen ställer krav på undersökning och sanering kan
krav även ställas på undersökning av angränsande sediment. De flesta
saneringar genomförs i samband med exploatering. Det är då oftast inte
skäligt att kräva att undersökningar och saneringar genomförs utanför
fastighetsgränsen.
En täckande databas över sediment föreslår vi diskuteras i anslutning
till vattenmyndighetens arbete tillsammans med länsstyrelsen,
vattenvårdsförbundet, hamnen och kommunen.
Miljönämnden tillstyrker planförslaget utan ytterligare synpunkter
Park- och naturnämnden tillstyrker förslaget. De påtalar sedimentmassor
från dagvattendammar och andra dammar som ett växande problem när allt
mer dagvatten tas omhand lokalt.
Kommentar: Vi inser problemet, varför vi föreslår att tre
behandlingsanläggningar utreds.
Räddningstjänsten StorGöteborg anser att de inte har något att tillföra i
ärendet
Vatten- och avloppsverket anser planen är bra och kommer att medföra att
arbetet med identifiering och sanering av förorenade områden kommer att
effektiviseras.
De hävdar att industriområdet Agnesberg bör tas upp som ett prioriterat
område på kort sikt med tanke på dess läge inom vattenskyddsområdet.
Behandling av förorenade massor inom skyddsområdet Göta Älv bör inte
ske på plats med hänsyn till vattenskyddsområdet.
39
Massor som transporteras in i skyddsområdet skall uppfylla kraven på
känslig markanvändning. (Det finns inskrivet i FÖP dokumentet s15 samt i
definitionen i skyddsföreskrifterna).
Områden runt vattentäkten med risk för föroreningar bör ges högsta
prioritet i inventeringsarbetet.
Kommentar: FÖP en justeras, vi lägger in att arbetet med förorenad
mark prioriteras inom vattenskyddsområdet när så är möjligt. Syftet
med FÖPen är bland annat att bättre skydd ska kunna åstadkommas för
vattenskyddsområden (se sid.5).
Miljöförvaltningen har delvis prioriterat Agnesberg då tillsynsspåret är
igång med Dorch Bäcksin. Banverket genomför provtagningar i Agnesberg
med anledning av utbyggnad av spåret. Länsstyrelsen arbetar med en
uppdatering av 30 listan. Den bör vara klar före årets slut.
Vattenskyddsområdet för Göta Älv utgör ett prioriterat område för det
tillsynsarbete som miljöförvaltningen bedriver.
Större schaktningsarbeten inom skyddsområdet kräver tillstånd från
miljöförvaltningen, enligt vattenskyddsföreskrifterna. Beslut om
behandling är lämplig inom skyddsområdet kan då tas med hänsyn till
omständigheterna. Viss behandling av förorenad mark kan vara av mindre
omfattning som kan vara lämplig att göra på plats t ex sortering av massor.
Vi är angelägna om att minimera riskerna vid åtgärder inom
vattenskyddsområdet. Varför FÖP en justeras på sid 29 med följande
mening. ”Vid efterbehandlingsåtgärder inom skyddsområden för vatten kan
ytterliggare skyddsåtgärder krävas”.
40
STATLIGA VERK OCH MYNDIGHETER
Banverket Västra banregionen har inget att erinra, ser positivt på
föreslagna riktlinjer och den övergripande identifieringen av riskområdena.
Vägverket Region Väst har inget att erinra, utan ser rapporten som ett bra
underlag för hur man kan hantera frågan.
Länsstyrelsen har följande synpunkter:
Länsstyrelsen har ingen erinran mot hur riksintressen, miljökvalitetsnormer,
mellankommunala intressen och hälso- och säkerhetsfrågor har behandlats
vid komplettering av riktlinjerna.
Genom att rubriken ändrats till komplettering av riktlinjerna i översiktsplan
för Göteborg anser Länsstyrelsen att det är en formell ändring av gällande
översiktsplan ÖP99.
Länsstyrelsens samrådsyttrande har bilagts, se bilaga.
41
BOLAG
Skanska Fastigheter Göteborg ställer två frågor
Om det inom identifierade riskområden finns annan fastighetsägare än
kommunen, kan kommunen då kräva av fastighetsägare att sanera marken
trots att ingen exploatering på fastigheten är planeras inom en snar framtid?
SFG ställer sig positiv till en utökad exploateringsgrad, alternativt annan
markanvändning för de fastigheter som kräver kostsamma saneringsåtgärder.
Kommentar Generellt har en fastighetsägare längre gående skyldigheter
om fastigheten är förvärvad efter miljöbalkens ikraftträdande.
Se vidare Naturvårdsverkets skrift, ”Om ansvar för miljöskulder i mark
och vatten, Miljöbalkens regler om skyldigheter och ansvar för förorenade
områden, Rapport 5242, januari 2003”.
Exploateringsgraden avgörs i det enskilda fallet där många
planeringsfaktorer vägs samman. Förorenad mark är en av dem.
42
KOMPLETTERING AV FÖRSLAGET
Planförslaget har kompletterats. Det innebär att vi lägger in del av
läsanvisningen direkt på kartan. Texten kompletteras på sida 14 och 29 för
att ytterligare framhålla vattenskyddsområdet. Eftersom kompletteringen
inte innebär någon väsentlig ändring av förslaget erfordras inte någon ny
utställning.
43
44
UTSTÄLLNINGSKRETS FÖP
FÖRORENADE OMRÅDEN
0 = har ej lämnat skriftliga synpunkter
1 = har lämnat skriftliga synpunkter inget att
erinra/eller erinringar vilka tillgodosetts
2 = har lämnat synpunkter, har erinringar vilka ej
tillgodosetts
0
0
0
Göteborgsregionens kommunalförbund
0
STATLIGA MYNDIGHETER OSV
Banverket västra banregionen
Vägverket Region Väst
Länsstyrelsen
Svenska Kraftnät
Telia Networks Skanova
Naturvårdsverket
Boverket
Statens Fastighetsverk
Chalmers Tekniska högskola
Göteborgs Universitet
KOMMUNALA FÖRVALTNINGAR OSV
Kretsloppsnämnden
Kulturnämnden
Förvaltningsaktiebolaget Framtiden
Gryaab
Göteborg energi Goth Net AB
Göteborgs Hamn AB
Idrott- och föreningsnämnden
Kretsloppsnämnden
Lokalförsörjningsnämnden
Miljönämnden
1
Park- och naturnämnden
Räddningstjänsten Storgöteborg
Trafikkontoret
Vatten- och avloppsnämnden
Business Region Göteborg AB
Göteborg Stads Bostads AB
Bostads AB Gårdsten
Bostads AB Poseidon
Norra Älvstranden Utveckling AB
Familjebostäder i Göteborg AB
Förvaltnings AB Framtiden
Göteborgsreg. Ryaverks AB
Liseberg AB
0
0
1
1
0
1
0
0
0
1
1
1
0
0
0
0
0
0
0
ÖVRIGA
HSB Göteborgs stad
Riksbyggen
Danafjord
Drott Bostads AB
NCC AB Regionkontor
SKF Förvaltnings AB
Skanska Fastigheter Göteborg AB
Fastighetsägarna Göteborg Första regionen
Naturskyddsföreningen Göteborgs stad
1
1
0
1
0
0
0
0
0
0
45
0
0
0
0
0
0
1
0
0
46