Kommunens riktlinjer för hantering av förorenade områden
FÖRORENADE OMRÅDEN i Göteborg Komplettering av riktlinjerna i Översiktsplan för Göteborg 1 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 23 FEBRUARI 2006 Denna rapport ingår i materialet Förorenade områden i Göteborg. Förutom huvudhandlingen finns en bilaga och en kartdatabas. Förorenade områden har gjorts av en arbetsgrupp bestående av: Namn Förvaltning Ulf Moback Marianne Linger Krister Honkonen Carl Forsström Elisabet Porse Maria Gustavsson Hillevi Upmanis Tel Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret Fastighetskontoret Miljöförvaltningen Kretsloppskontoret Länsstyrelsen Länsstyrelsen Omslag: Nordviksgatan färgrester, Ingela Forssman 2 61 16 74 61 23 49 61 14 10 61 21 06 61 37 23 60 51 51 60 54 78 Handling 2006 nr 14 Komplettering av riktlinjerna i Översiktsplan för Göteborg – Förorenade områden i Göteborg Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadskansliets förslag i tjänsteutlåtande den 17 januari 2006 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Förslag till ”Förorenade områden i Göteborg – komplettering av riktlinjerna i Översiktsplan för Göteborg” antas. Göteborg den 1 februari 2006 GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE Jan Hallberg Benny Stålesjö 3 UTDRAG FRÅN PROTOKOLL från sammanträde 2005-11-29 § 722 Förorenade områden Till behandling företogs ärende angående översiktsplan för Göteborg, komplettering av riktlinjer för förorenade områden. Stadsbyggnadskontoret hade ingett en handling så lydande: ”Byggnadsnämnden etc. bil. 3 Byggnadsnämnden beslöt: att godkänna Förorenade områden, komplettering av riktlinjerna i översiktsplan för Göteborg; samt att översända riktlinjerna till kommunfullmäktige för antagande. Vid protokollet Agnetha Carlsson 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Syfte 5 Inledning 7 Förorenade områden 9 Miljökvalitetsmål 11 Dagsläget 13 Restriktioner för markanvändning 15 Inventering av riskområden 19 Var finns information 21 Stenkolstjära 23 Ajourhållning 25 Planering och lov 27 Omhändertagande av massor 29 Konsekvenser 31 Utställningsutlåtande 33 Länsstyrelsens yttrande 42 Utställningskrets 4 5 Säve: Tunnor med färgrester, Elisabeth Hansson 6 SYFTE Syftet med en komplettering av riktlinjerna i Genom att utföra arbete i formen fördjupad översiktsplanen på temat förorenade områ- översiktsplan enligt plan- och bygglagens den är att redan i planerings och bygglovs- krav, med såväl samråd som utställning före processen hänsyn tas till föroreningssitua- antagande, ges möjlighet till en allsidig demo- tionen så att området kan användas på bästa kratisk belysning samt god spridning inom sätt utan risker för människors hälsa eller för och utom kommunen. miljön. Slutsatserna av materialet kommer att arbetas – Bättre skydd skall kunna åstadkommas för in i kommande översiktsplan för hela kom- vattenskyddsområden. munen. – Planerings- och bygglovsprocesserna skall löpa smidigare. Denna rapport vänder sig till fastighetsägare och fastighetsköpare, exploatörer, förtroendevalda samt handläggare inom Göteborgs kommun och länsstyrelsen. Kommunens heltäckande översiktsplan påtalar förtätning som en viktig strategi för stadens utbyggnad. Ett genomförande, att bygga staden i den redan byggda staden, innebär att risken för att stöta på förorenade områden är stor. Därför behöver kommunen ha ett gemensamt underlag. 7 Provtagning inför bygget av Universeum, Piotr Kozakowski 8 INLEDNING Göteborg är en gammal industristad där om- I samband med att staden växer och tidigare rådena kring vattenvägarna tidigt användes verksamhetsområden tas i anspråk för ny för industriella ändamål. Bristfällig hantering bebyggelse måste förorenade områden upp- och spill under lång tid har lett till att mark- märksammas i ett tidigt skede så att marken områden förorenats av t ex petroleumproduk- kan användas på bästa sätt utan risker för ter, tungmetaller eller organiska miljögifter. människors hälsa eller för miljön. Stora delar av Göteborg har också fyllts ut med fyllnads- och muddermassor med varie- Arbetet har skett i samverkan mellan miljöför- rande sammansättning och föroreningsgrad, valtningen, kretsloppskontoret, fasighetskon- till exempel älvstränderna, Ringön och Gull- toret, länsstyrelsen och stadsbyggnadskonto- bergsvass. Inom Göteborg finns även ett antal ret. nedlagda deponier t ex Brudaremossen. Förkortningar som används i förslagsrutorna är: FK — fastighetskontoret GR — Göteborgsregionen KLK — kretsloppskontoret MF — miljöförvaltningen SBK — stadsbyggnadskontoret TK — trafikkontoret De som står med fetstil i förslagsrutorna är den huvudansvarige för att arbetet utförs. 9 Läckande anillin, Hillevi Upmanis 10 FÖRORENADE OMRÅDEN Med förorenade områden avses enligt miljö- räcklig och man vet idag inte tillräckligt om balken mark- och vattenområden samt bygg- vad som ligger i deponimassorna. nader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för Vid misstanke om att ett område kan vara människors hälsa eller miljön (10 kap MB 1 §). förorenat skall markens status alltid utredas. Om en förorening upptäcks skall miljöförvalt- Risk för föroreningar finns så fort någon form ningen snarast underrättas oavsett om områ- av miljöstörande verksamhet har bedrivits på det tidigare ansetts förorenat. Efterbehandling platsen, ex bensinstation, skrotverksamhet, (sanering) av ett område är anmälningsplik- verkstad, etc. Äldre markutfyllnader bör upp- tigt, enligt miljöbalken. märksammas då fyllnadsmaterialet förutom jord, sten, tegel och betong, ofta innehöll av- Ansvarig för undersökning och efterbe- fall och restprodukter. Byggnader kan vara handling är i första hand den som orsakat förorenade av den verksamhet som har be- föroreningen, i andra hand fastighetsägaren. drivits, ex via spill på golv eller läckage från Efterbehandlingsansvaret innebär att den ledningar. Med förorenade områden avses ansvarige i skälig omfattning skall utreda även nedlagda deponier. Dessa omfattas även föroreningssituationen och utföra de åtgärder av miljöbalkens lagstiftning om miljöfarlig som behövs för att förebygga, hindra eller verksamhet. motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön (se bilaga). Med nedlagd deponi avses avfallsupplag som inte längre är i drift. De har drivits i antingen kommunal eller privat regi. Vilka avfallstyper som var tillåtna att tippa varierade mellan de olika deponierna, men kontrollen var otill- 11 Föroreningar och risker kolväten (PAH). Många föroreningar påver- Föroreningar som hamnat i mark, grund- kar människan eller miljön på lång sikt men vatten eller sediment blir ofta kvar under lång även akuta effekter kan förekomma. I vissa tid om vi inte gör något åt det. Föroreningar- fall uppmäts mycket höga halter av giftiga na sprids sakta vidare till vattendrag. Vi män- ämnen. Vid nedlagda träimpregneringsan- niskor utsätts för föroreningar till exempel läggningar kan det förekomma så höga halter om det dammar från den förorenade marken, av arsenik att det kan innebära akuta effekter när vi eller våra barn får i sig förorenad jord, på personer som får i sig bara några gram av eller om föroreningen hamnar i dricksvattnet. jorden. Bly är en metall som har haft en om- Spridningen är ofta långsam och påverkas fattande användning i färg, i mynt, i kokkärl av nederbörd, grundvattenrörelser och bio- och konservburkar och som bensintillsats. Re- logiska processer. Mänskliga aktiviteter kan dan vid mycket låga doser ger bly skador på kraftigt påverka spridningen av föroreningar nervsystemet. Hjärnans utveckling hos foster som dittills legat relativt stilla. och barn påverkas av blodblyhalten. PAH uppkommer vid ofullständig förbränning Dessa risker måste speciellt uppmärksammas (bilavgaser, vedeldning) och finns i tyngre den dag man vill förändra markanvändning- fraktioner av raffinerade petroleumprodukter, en, exempelvis genom att bygga bostäder på i asfalt, i stenkolstjära och kreosot (träimpreg- platsen där den gamla träimpregneringsan- neringsmedel). Exponering av vissa former läggningen har legat eller en förskola planeras av PAH kan orsaka cancer. PAH kan också ha på den gamla gasverkstomten. Att industri- akuttoxisk påverkan på vattenorganismer. byggnader kan vara förorenade av tidigare verksamhet är extra viktigt att uppmärksamma om de ska göras om till bostäder. Vanliga föroreningar i Göteborg är tungmetaller som bly, koppar och zink samt organiska föroreningar som polycykliska aromatiska 12 MILJÖKVALITETSMÅL Nationellt mål Lokala miljömål ”Giftfri miljö” är ett nationellt miljökvalitets- Göteborgs stad har endast antagit lokala mil- mål. I detta mål ingår att undersöka och vid jömål för vatten i ”Vattenplan för Göteborg” behov efterbehandla förorenade områden september 2003. inom en generation. Som delmål anges att förorenade områden ska vara identifierade. Arbetet med förorenade områden omfattas Ambitionsnivåer för åtgärder som sanering av Göteborgs miljöpolicy i minst fyra av tio och efterbehandling anges. Andra mål är punkter, nämligen: ”god bebyggd miljö”och ”grundvatten av god – Hushållning med naturresurser kvalitet”. När det gäller den bebyggda miljön – Tag hänsyn till människor och natur är riktlinjer för förorenad markåtervinning – Planera gemensamt för en bättre miljö och hushållning med naturresurser viktiga. – Informera och utbilda Motsvarande gäller för grundvattnet som skall ge en säker och hållbar dricksvattenför- Göteborgs stads kretsloppsplan 2003 anger sörjning samt bidra till en god livsmiljö för inriktningen och mål för kommunens politik växter och djur i sjöar och vattendrag. inom vatten- avlopps- och avfallsområdena. Målsättningar för förorenade områden enligt Regionalt mål för Västra Götaland kretsloppsplanen är att: Förorenade områden skall vara identifierade. – Förorenade jordmassor om möjligt skall Ambitionsnivåer för undersökning i de olika kunna återanvändas efter behandling riskklasserna, åtgärder som sanering och ef- – Deponering skall vara en åtgärd som tas till terbehandling anges. i sista hand 13 – Behandlingskapacitet för förorenade massor FÖRSLAG för Göteborgs behov skall finnas i Göteborgsregionen Under detaljplaneskedet uppdatera och – Nedlagda deponier skall inte orsaka skada komplettera information om tidigare verksamheter och föroreningsstatus inom fram- eller olägenhet för människors hälsa eller för tida exploateringsområden. miljön Hur ska vi klara av att uppfylla målen? En del i måluppfyllelsen är denna plan som uppmärksammar problemet och underlättar framtida hantering. Dessutom finns kretsloppsplanen och miljönämndens budget. 14 SBK, FK DAGSLÄGET I Göteborgs kommun finns uppskattningsvis områden ska alltid miljötekniska markun- 900 förorenade områden. I hela landet finns dersökningar utföras inför planarbeten och omkring 46 000 förorenade objekt, enligt Na- projekt. Arbeten inom riskområden innebär turvårdsverket. stor risk att stöta på förorenade massor. När arbete skall påbörjas inom riskområden kon- Riskområden i Göteborg takta miljöförvaltningen för besked om vad Läsanvisning till karta. som kan misstänkas finnas i marken. Områden som markeras i kartmaterialet för riktlinjerna är översiktligt markerade. Många Även inom övriga områden kan det finnas förorenade områden kommer att påträffas risk för förorenad mark. Inför projekt bör även utanför de på kartan markerade områ- utredning genomföras över tidigare markan- dena. Den som skall utföra en åtgärd såsom vändning. Ta kontakt med miljöförvaltningen schaktning är enligt miljöbalken skyldig att som kan ha information om misstänkta eller skaffa den kunskap som behövs för att kunna konstaterade föroreningar. bedöma om arbetet innebär risk för människors hälsa eller för miljön. Är området förorenat skall åtgärder anmälas till miljöförvaltningen. Den kan ställa krav på undersökningar när det misstänks att risk för föroreningar finns oavsett om området betecknas som riskområde eller inte. Riskområdena utgörs i huvudsak av industriområden, hamnområden, utfyllnadsområden samt deponier och mellanupplag. Inom riskGöteborgs hamn, Martin Fransson 15 Prioriterade områden (Större sammanhängande riskområden) Framtida exploateringsområden enligt ÖP 99 inom riskområden för förorenade områden där starkt undersökningsbehov finns. I tabellen anges även av länsstyrelsen 2003 prioriterade områden för markundersökning och eventuell sanering.. Arbetet med förorenad mark prioteras inom vattenskyddsområdet när så är möjligt. Kort sikt (ÖP99) Mölndalsån södra delen Beskrivning Industriområde sedan slutet på 1800-talet med bl a textilindustri, tändsticksfabriker, kemisk tekniska fabriker, garverier, bryggerier. Marieholm Industriområde som började att etableras på slutet av 1800-talet. Tidigare vassområden som blivit utfyllda. Här låg tidigare Göteborgs oljehamn. Södra Älvstranden Utfyllnadsområde med verksamheter sedan lång tid tillbaka. Östra Kvillebäcken Gamlestaden delar av Industriområde under större delen av 1900-talet med bland annat många färgfabriker. Även deponier /utfyllnadsområden. Industriområde sedan början av 1900-talet Norra älvstranden flera delar Tidigare vassområden som fyllts ut. Industriell verksamhet sedan tidigt 1900-tal. På lång sikt (ÖP99) Högsbo Beskrivning Industriområde sedan lång tid Gullbergsvass Tidigare vassområden som fyllts ut Gasverket Holmen Gasverk från 1889 till 1994. Sveriges näst största gasverk. Frihamnen Utfyllnadsområde Ringön Öster om Kvillebäcken Industriområde sedan 1940-talet. Tidigare vassområde som är utfyllt. Ringkanalen användes som deponi. Utfyllnadsområde Tysklandsterminalen Utfyllnadsområde 16 LST 30-lista X X LST 30-lista X X RESTRIKTIONER FÖR MARKANVÄNDNING Föroreningshalter som överstiger naturvårds- markanvändning antas vara personer som verkets riktvärden begränsar markanvänd- vistas på objektet under sin yrkesverksamma ningen (se bilaga) Riktvärden finns utarbe- tid samt barn och äldre som vistas på områ- tade för flera olika typer av markanvändning. det tillfälligt. KM Känslig markanvändning Markkvalitén begränsar inte val av mark- MKM Mindre känslig markanvändning användningen och grundvattnet skyddas. Marken kan exempelvis användas för kontor, Marken kan användas till bostäder, daghem, industrier eller vägar. Inget grundvattenuttag djurhållning och grundvattenuttag samt park- sker. mark, grönområden, naturmark och skog. De exponerade grupperna antas vara barn, vux- Göta Älvs skyddsområde na och äldre som är permanent boende inom Rena schaktmassor: Naturvårdsverkets ge- området under en livstid. Ofta är det barns nerella riktvärden för förorenad mark skall exponering som är gränssättande. vara underlag för bedömningen av vad som skall anses vara rena massor. För massor som avses återanvändas inom vattenskyddsområ- MKM GV Mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd. det skall de generella riktvärdena för aktuell Markkvalitén begränsar val av markanvänd- som avses tas in i skyddsområdet skall de ge- markanvändning vara uppfyllda. För massor ningen och grundvattnet skyddas. Marken nerella riktvärdena för känslig markanvänd- kan exempelvis användas för kontor, indu- ning vara uppfyllda. strier eller vägar. Grundvattenuttag kan ske vid ett visst avstånd från föroreningen. De exponerade grupperna vid mindre känslig 17 Markarbeten Markarbeten får inte ske på sådant sätt att FÖRSLAG schaktning, återvinning av schaktmassor, Nedlagda deponier återfyllnad, markutfyllnad och övrig liknande Vid förändringar på deponier kontakta MF. verksamhet kan orsaka risk för att Göta Älv Om deponier ligger på kommunal mark förorenas. Större schaktnings-, fyllnads- och rådgör med KLK och MF. dikningsarbeten får inte utföras utan tillstånd Bostäder på nedlagda deponier rekommen- från tillsynsmyndigheten. Upplag för schakt- deras inte. massor får inte anordnas utan tillstånd från Markanvändningen på nedlagda deponier tillsynsmyndigheten. får inte hindra eller försvåra underhåll och Nedlagda deponier nyinvesteringar av skyddsåtgärder. Speciella förutsättningar gäller för använd- Byggnader och slutna utrymmen skall ning av markytan på nedlagda deponier. säkras från inläckage av gaser från deponi- Nedbrytning av avfallet kommer att fortgå massorna. under mycket lång tid, vilket gör att det inte är möjligt att förutsäga vilka skyddsåtgärder som kan bli nödvändiga i framtiden. Markanvändningen skall därför inte hindra eller försvåra underhåll och nyinvesteringar av skyddsåtgärder. När organiskt material bryts ner i deponier bildas metangas, som är explosivt i vissa koncentrationer. Byggnader och andra slutna utrymmen på nedlagda deponier skall vara konstruerade så att gas från deponierna inte kan ansamlas där. 18 Initiativ till utredning Det kan med tanke på kostnaderna vara ak- Den som ska utföra en åtgärd är själv skyl- tuellt med en högre exploatering eller ändrad dig, att inhämta den kunskap som krävs om markanvändning. Första steget i en utredning området är förorenat eller inte samt visa att av områdets beskaffenhet är en historisk in- åtgärden inte innebär några risker för hälsa ventering av tidigare verksamheter. Utifrån eller miljö. den historiska inventeringen görs en bedömning av omfattning och inriktning på provtag- Miljöförvaltningen har möjlighet att ställa ningar av mark, grundvatten och byggnader. krav på att en miljöteknisk undersökning ska I vissa fall kan kostnaden för projektet bli för genomföras inom områden där det finns risk hög på grund av föroreningsgraden och efter- för föroreningar. Krav på undersökning kan behandlingskostnader. ställas inför nybyggnation, exploatering, ändNormalt sett utförs utredning av en sakkun- rad markanvändning, mm. nig konsult i samråd med miljöförvaltningen. Utredning om området är förorenat eller inte Miljöförvaltningen gör den slutgiltiga bedöm- bör utföras i god tid i ett exploateringsprojekt ningen av åtgärder utifrån risker för männis- eftersom utredning och eventuell sanering tar kors hälsa och miljön. tid. (Se bilaga). 19 Del av Göta Älvs skyddsområde, Ann Lundström 20 INVENTERING AV RISKOMRÅDEN Miljöförvaltningen i Göteborg har samlat Naturvårdsverkets branschklassning ger kunskap om förorenade områden. Hittills en generell bild av olika branschers förore- inventerade områden är Marieholm, Backa, ningsproblem (R 4393).* Branschklassningen Gamlestaden, Sävenäs, Högsbo, Sisjön, Göta används för att få en översiktlig bedömning Älvs vattenskyddsområde mfl. Inventeringen av hur allvarliga föroreningar som kan finnas är översiktlig och innebär att det finns infor- vid objekten, även om variationen är stor mel- mation om vilken typ av verksamhet som lan olika objekt inom samma bransch. har bedrivits på olika platser i Göteborg med fokus på miljöstörande verksamheter. Infor- Äldre avfallsupplag inventerades 1984 av mationen har i huvudsak registrerats per fast- miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Inven- ighet vid inventeringstillfället. teringen har följts upp med riskbedömningar och åtgärdsförslag. Länsstyrelsen samman- Riskklassning ställde under 2002 tillgänglig information till Inventerade objekt kan antingen vara klassa- en ny riskklassning schablonmässigt enligt de efter Naturvårdsverkets generella bransch- MIFO för nedlagda deponier. klassning eller objektsspecifikt enligt MIFO. MIFO är Naturvårdsverkets metod där risk- FÖRSLAG klassningen baseras på föroreningarnas farlig- Göteborgs kommun skall fullfölja den het, omfattningen av föroreningen, om föro- påbörjade inventeringen av fastigheter. reningarna kan sprida sig och i så fall vilken Målet är att ha en historisk inventering miljö som exponeras. Vid riskklassning ham- för misstänkt förorenade områden i hela nar objektet i en av fyra riskklasser där klass 1 kommunen. MF,FK och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och klass 3 och 4 innebär måttlig respektive *Branschriskklassning finns även för 2003 i naturvårdsverkets rapport. liten risk. ”Efterbehandling av förorenade områden - kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering” bilaga 3. 21 Sörhallsberget, kreosotbemängda massor, Fredric Engelke 22 VAR FINNS INFORMATION På miljöförvaltningen finns två databaser Markinventeringsdatabasen (MID) med information om förorenade områden, I markinventeringsdatabasen som hanteras av MIFO-databasen samt markinventeringsdata- miljöförvaltningen finns information om tidi- basen (MID). I kommunens MapInfo-databas gare verksamheter på olika platser i Göteborg. finns information om nedlagda deponier. Databasen är uppbyggd i princip utifrån fastigheter eller delar av fastigheter. Informa- MIFO-databasen tion har samlats från många olika register I MIFO databasen lagras information om de och arkiv bl a från miljöförvaltningens arkiv, objekt som riskklassas enligt Naturvårdsver- bygglovsarkivet, region- och stadsarkivet mfl. kets metod MIFO (Metod för Inventering av Baserat på vilka tidigare verksamheter och Förorenade områden). Riskklassningen utförs branscher som har varit verksamma på områ- i två steg där det första steget, fas 1, innebär det har det tilldelats en branschklass utifrån orienterande studier där riskklassningen ba- Naturvårdsverkets branschkartläggning. I seras på branschkartläggningen, arkivstudier, dag finns det ca 1500 objekt inlagda i markin- platsbesök och eventuellt intervjuer. I fas 2 venteringsdatabasen. har man normalt översiktliga provtagningar med analys av jordprover och grundvatten att Sediment genomföra bedömningarna på. Riskklassning- Inom Göteborgs hamn tas regelbundet sedi- en är en samlad bedömning av föroreningar- mentprov för analys. Scandiakonsult sam- nas farlighet, föroreningsnivå, spridningsför- manställde i maj 1999 en digital databas över utsättningar samt områdets känslighet och dittills tillgängliga analysresultat, d.v.s. från skyddsvärde. tidsperioden 1984 – maj 1999. Under augusti 2004 har databasen uppdaterats med analysresultat till och med juni 2003. 23 I databasen ingår bland annat ett antal prover ANDRA INFORMATIONSKÄLLOR som togs i samband med projektet ”Säkrare Miljötekniska undersökningar skickas oftast farleder” 1999. I samband med uppdateringen in till miljöförvaltningen för bedömning. De gjordes en visualisering av analysresultat för är allmän handling och finns i miljöförvalt- åren 1991, 1995-1998 och 1999-2001, med av- ningens arkiv. Undersökningarna arkiveras seende på kvicksilver, kadmium och PCB på fastighet och är sökbara i diariet. På miljöförvaltningen finns även redovisningar av NATURLIGA BAKGRUNDSHALTER provtagningar enligt kontrollprogram för de- Som en del i Göteborgsprojektet som genom- ponier, samt i GIS-skikt. fördes 2000 gjorde SGU en inventering och sammanställning av metallstatus och metallbelastning och tog fram de naturliga halter av metaller som finns i Göteborg. Göta Älvs vattenvårdsförbund har resultat från sedimentprovtagningar i Göta Älv. Hamnens provtagningar av tungmetaller i sediment 24 STENKOLSTJÄRA Vägar och vägbeläggningar som anlagts fram miljöskadliga ämnen som bryts ned långsamt, till början av 1970-talet kan innehålla hälso- flera PAH:er klassas som cancerframkallande. och miljöskadlig stenkolstjära. Vid vägprojekt PAH kan ha akuttoxisk effekt på vattenlevan- där vägar grävs upp eller vid uppgrävning de organismer. för ledningsdragning är risken stor att stöta på tjärhaltig beläggning. Vägbeläggningsmaterial som brutits eller frästs upp återanvänds normalt. Uppbrutet Stenkolstjära bildades som en restprodukt vägbeläggningsmaterial som innehåller sten- vid gastillverkning när stenkol upphettades kolstjära över 0,1 % klassas som farligt avfall under syrefattiga förhållanden (pyrolys). Vid inom EU och får inte återanvändas. Vägbe- gasverket Holmen i Gullbergsvass i Göteborg läggningsmaterial med lägre halter kan få producerades 250 000 ton stenkolstjära (väg- återanvändas med restriktioner. Idag finns tjära). Stenkolstjära användes på grund av sin inga centrala riktlinjer. Riktlinjer för provtag- goda vidhäftningsförmåga till bindemedel ning, analyser, återanvändning och rappor- eller som vidhäftningsbefrämjande medel, sk tering har arbetats fram av de lokala väghål- tjärbränning i ett stort antal beläggningstyper. larna i samarbete med miljöförvaltningarna i Den förädlade produkten som kallades väg- Göteborg, Malmö och Stockholm. tjära har använts i Sverige från senare hälften av 1800- talet fram till 1973. Många äldre väg- Tjära består av ett stort antal ämnen och är beläggningar kan innehålla ett eller flera tjär- omöjligt att analysera helt. I stället analyseras haltiga lager. Oftast förekommer lagren inte i 16 stycken PAH. Ren stenkolstjära innehåller slitytan utan längre ner i vägkroppen. 15-30 % 16 PAH. Enligt Väg och transportforskningsinstitutet undersökningar av vägmate- Stenkolstjära innehåller höga halter polyaro- rial är mängden 16 PAH i äldre beläggningar matiska kolväten, PAH. PAH är hälso- och innehållande tjära 300- 2400 mg/kg TS medan 25 dagens asfaltbeläggningar innehåller 2- 10 FÖRSLAG mg/kg TS. En databas över vilka beläggningar som utförts efter mitten av 1970 bör upprättas. Från 1940-talet dokumenterade Vägverket be- TK läggningsarbeten i sk beläggningsliggare. Där Vid arbeten med beläggningar lagda före finns redovisat vilket material som har lagts 1975 bör generell provtagning av PAH ut- ut i olika lager och utgör ett unikt material. föras. Oljefat, Norra Älvstranden , Ingela Forssman 26 AJOURHÅLLNING Ny kunskap tillförs ständigt genom nya in- FÖRSLAG venteringar, undersökningar och ibland sane- Göteborgs stad har en uppdaterad kun- ringar. skap om staden avseende förorenade områden. Det är väsentligt att uppdateringar av inven- Hamn, TK, SBK, teringar sköts på ett ställe och på ett enhetligt MF, FK, KLK sätt, för att undvika dubbelarbete och tvetydigheter. Miljöförvaltningen är den mest lämpade parten för detta. När någon annan utför ett arbete bör därför miljöförvaltningen generellt kontaktas. När det gäller sediment i älven eller havet ligger motsvarande ansvar för en databas hos Göteborgs hamn. 27 Skruvborrning vid kv. Venus, Sweco 28 PLANERING OCH LOV Planer nade områden inom (eller i anslutning till I planarbetet bör markens beskaffenhet, de planområdet och det har betydelse för pla- geotekniska förhållandena förekomsten av nens utformning) om en MKB upprättas bör föroreningar och hur detta påverkar bebyg- sakfrågan behandlas i MKB:n. gelsens utformning och lokalisering inom området, beskrivas. Miljötekniska undersökning- I vissa fall kan det finnas behov av civilrätts- ar kan ta lång tid så det är viktigt att dessa liga avtal för att binda upp en fastighetsägare/ genomförs i ett så tidigt skede som möjligt i exploatör. I ett sådant genomförandeavtal kan planarbetet. Om undersökningar medför att anges vem som ska göra vad, när och hur det planen upprättas med bestämmelser om viss ska utföras, vem som skall betala för exem- grundläggning eller teknisk utformning av pelvis sanering av föroreningar. Det går också byggnader bör motiv och innebörd av dessa att förtydliga vem som skall söka eventuella bestämmelser beskrivas. tillstånd. Ett sådant avtal bör antas av kommunen i beslutet före antagandet av planen. I genomförandebeskrivningen skall ansvarsfrågan mellan de parter som förutsätts ge- Markens innehåll av föroreningar och ambi- nomföra planen klarläggas. Vem som utför tionsnivån vid åtgärder innebär att man kan olika exploateringsförberedande arbeten som låsa användningen till en viss typ av markan- exempelvis sanering av eventuella förore- vändning som t ex industriområde. Det kan ningar, bör vara klarlagt. då innebära att en verksamhet med högre renhetskrav på marken, t ex dagis eller bostäder, Även i miljökonsekvensbeskrivningen bör inte är möjlig att etablera inom området. Det konsekvenserna av planens genomförande är viktigt att detta uppmärksammas av plan- beskrivas. Till exempel när det finns förore- handläggare. 29 Dessa rutiner föreslås gälla. förrän byggnadsnämnden godkänt rivningsplanen. (Se folder SBK Rivning av byggnad— farligt avfall) FÖRSLAG I detaljplan beskriv föroreningsgraden. Vid rivning av t ex bensinstationer, skrotgår- SBK I miljökonsekvensbeskrivningen beskriv dar, ytbehandlingsverksamheter samt äldre föroreningarna och minimerande åtgärder. industribyggnader skall miljöteknisk undersökning genomföras innan rivning. SBK I genomförandebeskrivning klarlägg ansvarsfrågan. FK Upprätta genomförandeavtal före antagandet av en detaljplan. FK Bygglov / Marklov SBK bevakar föroreningsfrågan. Krav på undersökning kan ställas av MF. Rivningslov Till ett rivningslov hör en rivningsplan, som anger hur rivningsmaterialet skall tas om hand. Den är obligatorisk där rivningsanmälan krävs. Krav på rivningsplan gäller även Markcistern, Östra Sannegårdshamnen, Lena Torin vid ändring av byggnad om rivningsmaterialet innehåller farligt avfall och åtgärden är bygganmälanpliktig. Rivning får inte påbörjas 30 OMHÄNDERTAGANDE AV MASSOR Inom Göteborgs närområde finns få behand- Transporter är en stor miljöbelastning i Göte- lings- och mottagningsanläggningar för föro- borg. Vid efterbehandling av förorenade om- renade massor (se kretsloppsplanen). råden kan många tunga transporter genereras. Vid efterbehandlingsåtgärder inom skydds- Förorenade massor skall hanteras med res- områden för vatten kan ytterligare skyddsåt- triktioner. Förorenade massor skall i första gärder krävas. hand behandlas så att de kan återanvändas alternativt omhändertas på godkänd mottag- FÖRSLAG ningsplats. I första hand behandling på plats. I andra hand behandling på behandlings- Istället för att utnyttja ändliga resurser som anläggning. t ex naturgrus finns det i Göteborg möjlighet I tredje hand deponering. att återanvända lätt förorenade massor förutsatt att det inte innebär några oacceptabla Kommunen behöver utreda platser för tre risker för miljö och hälsa. Samråd skall alltid mellanlager och behandlingsanläggningar på hållas med miljöförvaltningen och återan- halvcentrala platser. vändning är vanligen en anmälningspliktig verksamhet. Miljönämndens policy för återan- FÖRSLAG vändning av förorenade massor anger förut- Utred 3 mellanlager och behandlingsan- sättningarna och vilka krav som ställs. läggningar i kommunen, SBK, FK, KLK, MF Förslag till när förorenade massor blir farligt Samordna kommunens arbete med utred- avfall har tagits fram av Renhållningsverks- ning av mellanlager och behandlingsanlägg- föreningen (RVF). ning i regionen. 31 GR Schakt för Götatunneln, Nils-Olof Sjödén 32 KONSEKVENSER Denna rapport syftar till att ge kommunen är beroende av i vilken hastighet kommunen ett underlag och en inriktning när det gäller önskar få fram materialet. Med en extrainsats att hantera förorenade områden. Lämnade kan materialet vara framme inom två år. Om förslag kommer att medföra kostnader som befintliga resurser skall nyttjas rör det sig om i dagsläget inte fullt ut kan bedömas. Den 5-10 år. samhälliga nyttan av lämnade förslag förväntas bli stor. Inriktningen för planeringen Säkring av byggnader och övriga slutna ut- är att tidigt och tydligt få varningssignal rymmen på deponier är något som exploatö- om att på den här platsen finns det risk för ren bör utreda kostnaden för. föroreningar, varför en vidare utredning och kontroll kan krävas. Med ett lägre observan- Ett antagande av denna komplettering av dum kan sådant komma sent i planerings/ översiktsplanen skall inte ses som ett eko- projekteringsfasen och utredningskostna- nomiskt godkännande av respektive förslag. derna åker i så fall i höjden. I värsta fall omöj- Berörda nämnder, och i förekommande fall liggörs projektet. Det är extra angeläget för kommunstyrelsen/kommunfullmäktige skall kommunen att ha en hanteringsordning för ges möjlighet att bestämma genomförande- förorenade områden vid nuvarande förhål- takten, prioriteringar samt ta ställning till för- landen där förtätning/omvandling av mark slagens ekonomiska konsekvenser. inom den bebyggda staden är angeläget. En större del av förslagen ligger inom de ramar som respektive nämnd redan förfogar över, en del inventeringsarbete och databasuppbyggnad kan kräva extra insatser. Detta 33 34 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE 35 36 Förorenade områden, komplettering av riktlinjerna i Översiktsplan för Göteborg. UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE GENOMFÖRANDE Byggnadsnämnden beslöt 2005 04 19 att genomföra utställning för förorenade områden, komplettering av riktlinjerna i översiktsplan för Göteborg. Planförslaget har sänts för yttrande enligt bifogade lista över samrådskrets, bilaga 1, under tiden 2005-04-27 till 2005-08-26 SAMMANFATTNING De som har haft synpunkter är till övervägande delen positiva till att materialet tagits fram. Allvarligaste invändningarna gäller hamnens önskemål att kostnad för databas och omhändertagande av sediment inte endast bör åläggas hamnen eftersom en stor del av föroreningen kommer från andra verksamhetsutövare. Kontoret har bedömt att denna fråga bör diskuteras i en vidare krets där såväl vattenmyndigheten, länsstyrelsen, vattenvårdsförbundet och kommunen bör ingå. Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna. 37 KOMMUNALA FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG M M Fastighetsnämnden från fastighetskontoret har det meddelats att synpunkterna från samrådet i stort sett blivit tillgodosedda, varför de avstår från att svara. Förvaltningsaktiebolaget Framtiden har inget att erinra mot förslaget. Gryaab har inget att erinra mot upprättat förslag Göteborgs Hamn AB önskar en inventering av var förorenade sediment förekommer i och i anslutning till Göta Älv. En prioritering av åtgärder i sediment skulle ge förbättringar i hela vattenområdet, eftersom föroreningar i sediment i vatten är mer lättrörliga än på land. De önskar också att kommunen verkar för en diskussion om hur kostnaden för sanering av sediment kopplas till förorenaren. GHAB har intresse av att hålla databasen med resultat från sedimentprovtagning ajour inom hamnområdet., men tar inte på sig något ansvar för de behov som inte bolaget har. Kommentar: Det är mycket svårt att koppla förorenat sediment till en ansvarig verksamhetsutövare. Åtgärder i sediment är inte meningsfulla innan åtgärder först har genomförts för att minska tillförseln via läckage från mark eller dagvatten. T ex är koppartillförseln troligtvis omfattande från trafikområden till sedimentet i Mölndalsån. Det är då inte meningsfullt med saneringsåtgärder om inte tillförseln har upphört. 38 Då miljöförvaltningen ställer krav på undersökning och sanering kan krav även ställas på undersökning av angränsande sediment. De flesta saneringar genomförs i samband med exploatering. Det är då oftast inte skäligt att kräva att undersökningar och saneringar genomförs utanför fastighetsgränsen. En täckande databas över sediment föreslår vi diskuteras i anslutning till vattenmyndighetens arbete tillsammans med länsstyrelsen, vattenvårdsförbundet, hamnen och kommunen. Miljönämnden tillstyrker planförslaget utan ytterligare synpunkter Park- och naturnämnden tillstyrker förslaget. De påtalar sedimentmassor från dagvattendammar och andra dammar som ett växande problem när allt mer dagvatten tas omhand lokalt. Kommentar: Vi inser problemet, varför vi föreslår att tre behandlingsanläggningar utreds. Räddningstjänsten StorGöteborg anser att de inte har något att tillföra i ärendet Vatten- och avloppsverket anser planen är bra och kommer att medföra att arbetet med identifiering och sanering av förorenade områden kommer att effektiviseras. De hävdar att industriområdet Agnesberg bör tas upp som ett prioriterat område på kort sikt med tanke på dess läge inom vattenskyddsområdet. Behandling av förorenade massor inom skyddsområdet Göta Älv bör inte ske på plats med hänsyn till vattenskyddsområdet. 39 Massor som transporteras in i skyddsområdet skall uppfylla kraven på känslig markanvändning. (Det finns inskrivet i FÖP dokumentet s15 samt i definitionen i skyddsföreskrifterna). Områden runt vattentäkten med risk för föroreningar bör ges högsta prioritet i inventeringsarbetet. Kommentar: FÖP en justeras, vi lägger in att arbetet med förorenad mark prioriteras inom vattenskyddsområdet när så är möjligt. Syftet med FÖPen är bland annat att bättre skydd ska kunna åstadkommas för vattenskyddsområden (se sid.5). Miljöförvaltningen har delvis prioriterat Agnesberg då tillsynsspåret är igång med Dorch Bäcksin. Banverket genomför provtagningar i Agnesberg med anledning av utbyggnad av spåret. Länsstyrelsen arbetar med en uppdatering av 30 listan. Den bör vara klar före årets slut. Vattenskyddsområdet för Göta Älv utgör ett prioriterat område för det tillsynsarbete som miljöförvaltningen bedriver. Större schaktningsarbeten inom skyddsområdet kräver tillstånd från miljöförvaltningen, enligt vattenskyddsföreskrifterna. Beslut om behandling är lämplig inom skyddsområdet kan då tas med hänsyn till omständigheterna. Viss behandling av förorenad mark kan vara av mindre omfattning som kan vara lämplig att göra på plats t ex sortering av massor. Vi är angelägna om att minimera riskerna vid åtgärder inom vattenskyddsområdet. Varför FÖP en justeras på sid 29 med följande mening. ”Vid efterbehandlingsåtgärder inom skyddsområden för vatten kan ytterliggare skyddsåtgärder krävas”. 40 STATLIGA VERK OCH MYNDIGHETER Banverket Västra banregionen har inget att erinra, ser positivt på föreslagna riktlinjer och den övergripande identifieringen av riskområdena. Vägverket Region Väst har inget att erinra, utan ser rapporten som ett bra underlag för hur man kan hantera frågan. Länsstyrelsen har följande synpunkter: Länsstyrelsen har ingen erinran mot hur riksintressen, miljökvalitetsnormer, mellankommunala intressen och hälso- och säkerhetsfrågor har behandlats vid komplettering av riktlinjerna. Genom att rubriken ändrats till komplettering av riktlinjerna i översiktsplan för Göteborg anser Länsstyrelsen att det är en formell ändring av gällande översiktsplan ÖP99. Länsstyrelsens samrådsyttrande har bilagts, se bilaga. 41 BOLAG Skanska Fastigheter Göteborg ställer två frågor Om det inom identifierade riskområden finns annan fastighetsägare än kommunen, kan kommunen då kräva av fastighetsägare att sanera marken trots att ingen exploatering på fastigheten är planeras inom en snar framtid? SFG ställer sig positiv till en utökad exploateringsgrad, alternativt annan markanvändning för de fastigheter som kräver kostsamma saneringsåtgärder. Kommentar Generellt har en fastighetsägare längre gående skyldigheter om fastigheten är förvärvad efter miljöbalkens ikraftträdande. Se vidare Naturvårdsverkets skrift, ”Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten, Miljöbalkens regler om skyldigheter och ansvar för förorenade områden, Rapport 5242, januari 2003”. Exploateringsgraden avgörs i det enskilda fallet där många planeringsfaktorer vägs samman. Förorenad mark är en av dem. 42 KOMPLETTERING AV FÖRSLAGET Planförslaget har kompletterats. Det innebär att vi lägger in del av läsanvisningen direkt på kartan. Texten kompletteras på sida 14 och 29 för att ytterligare framhålla vattenskyddsområdet. Eftersom kompletteringen inte innebär någon väsentlig ändring av förslaget erfordras inte någon ny utställning. 43 44 UTSTÄLLNINGSKRETS FÖP FÖRORENADE OMRÅDEN 0 = har ej lämnat skriftliga synpunkter 1 = har lämnat skriftliga synpunkter inget att erinra/eller erinringar vilka tillgodosetts 2 = har lämnat synpunkter, har erinringar vilka ej tillgodosetts 0 0 0 Göteborgsregionens kommunalförbund 0 STATLIGA MYNDIGHETER OSV Banverket västra banregionen Vägverket Region Väst Länsstyrelsen Svenska Kraftnät Telia Networks Skanova Naturvårdsverket Boverket Statens Fastighetsverk Chalmers Tekniska högskola Göteborgs Universitet KOMMUNALA FÖRVALTNINGAR OSV Kretsloppsnämnden Kulturnämnden Förvaltningsaktiebolaget Framtiden Gryaab Göteborg energi Goth Net AB Göteborgs Hamn AB Idrott- och föreningsnämnden Kretsloppsnämnden Lokalförsörjningsnämnden Miljönämnden 1 Park- och naturnämnden Räddningstjänsten Storgöteborg Trafikkontoret Vatten- och avloppsnämnden Business Region Göteborg AB Göteborg Stads Bostads AB Bostads AB Gårdsten Bostads AB Poseidon Norra Älvstranden Utveckling AB Familjebostäder i Göteborg AB Förvaltnings AB Framtiden Göteborgsreg. Ryaverks AB Liseberg AB 0 0 1 1 0 1 0 0 0 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 ÖVRIGA HSB Göteborgs stad Riksbyggen Danafjord Drott Bostads AB NCC AB Regionkontor SKF Förvaltnings AB Skanska Fastigheter Göteborg AB Fastighetsägarna Göteborg Första regionen Naturskyddsföreningen Göteborgs stad 1 1 0 1 0 0 0 0 0 0 45 0 0 0 0 0 0 1 0 0 46
© Copyright 2024