Smärtsamma stenar
nr 4 2014 20 STOCKHOLMS LÄN NÄRÖPPET – hjälp, nu! Smärtsamma stenar STÄLL DIG UPP – och må bättre vaccin Tema Notiser Missade du Klamydiamåndagen? Jag vill mejla! Det är inte för sent. Du kan antingen testa dig på en mottagning – till exempel en vårdcentral, ungdomsmottagning eller Sesam-mottagning – eller beställa ett hemtest. Är du 15 år eller äldre och bor i Stockholms län kan du beställa ett gratis klamydiatest via 1177 Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter. Testkuvertet kommer till din brevlåda, du gör testet hemma och skickar iväg det – bara följ instruktionerna. Inom en vecka kan du se resultatet i Mina vårdkontakter. ”Varför kan jag inte få mejla min vårdcentral och boka tid, eller till exempel mejla läkaren för en så enkel sak som att förnya ett recept?” De frågorna hör vi ofta. Problemet är att e-post inte är en tillräckligt säker kommunikationskanal. Kontakter mellan dig och vården måste ske absolut säkert utan risk för att någon utomstående kan komma åt uppgifter om dig. Därför behöver du logga in med e-legitimation eller med ditt personnummer, lösenord och en sms-kod när du vill ha kontakt med vården via internet, till exempel ställer en fråga till en sjuksköterska genom e-tjänsten Mina vårdkontakter. Men det finns vissa undantag från reglerna. Påminnelser och kallelser får skickas via sms eller e-post inför ett besök – men bara om du som patient har godkänt detta. Otrevliga RS-virus Under vinterhalvåret är det särskilt vanligt med infektioner av RS-virus. De är mycket smittsamma och sprids bland annat genom direktkontakt, hosta och nysningar. De sprids också via leksaker som sjuka barn har haft i munnen eller tagit i. Hos äldre barn och vuxna brukar en RS-virusinfektion kännas som en vanlig förkylning, men spädbarn kan bli svårt sjuka. Du kan minska risken för att ditt spädbarn smittas av RS-virus genom att: • tvätta händerna noga och ofta med flytande tvål, och framför allt innan du sköter ditt barn • undvika att träffa personer som är förkylda • undvika att vistas på platser där det finns mycket folk • undvika att träffa småbarn. 1177.se/rs-virus 1177.se/klamydia Broddar eller dubbat? Alla kan få löss Huvudlöss kommer och går i omgångar, på så gott som alla förskolor och skolor, och det är svårt att förhindra. Lössen sprids främst när barnen sitter nära varandra, inte via mössor och hårborstar. Huvudlössen har blivit svårare att bli av med, eftersom de tycks ha blivit motståndskraftiga mot en del läkemedel mot löss. Bästa sättet att bli av med huvudlöss är att kombinera luskamning med ett nytt behandlingsmedel. Alla som har löss i en familj eller i en grupp bör behandlas samtidigt för att minska risken för ny smitta. Men det är bara om man har sett levande löss som man ska behandlas med något medel. Och kom ihåg – det har inget med bristande hygien att göra om man får löss! 1177.se/huvudloss Så här års är det inte bara stapplande pensionärer som lever farligt på snömoddiga gator – även stressade småbarnsföräldrar halkar och bryter armar och ben när de hastar mellan jobbet, bussen och förskolan. Du som inte vill ha broddar på skorna kan välja skor eller kängor med infällbara dubbar. De finns numera i många varianter, men de är avsevärt dyrare än lösa broddar. Ett tips som är gratis: Ha inte så bråttom..! ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER Friskare med musik Du som ligger på sjukhus, vårdas på ett boende eller bara ligger hemma och är sjuk och inte kan ta dig till en konsert: Nu finns KonserthusetPlay – en webbplats full av härlig musik att välja bland – och den är gratis. Du som vill lyssna hemma behöver en dator, surfplatta eller mobiltelefon med internet och högtalare eller hörlurar. För dig som är på sjukhus, vårdhem, rehab, gruppboende eller annat boende: Tipsa personalen om att de enkelt kan ordna konserter med hjälp av dator eller surfplatta och en tv-skärm. Du hittar musiken och mer information på KonserthusetPlay.se Råd om cancer Har du fått besked om att du har cancer? Eller har du en närstående med cancer? Har du frågor, är orolig eller kanske bara behöver prata med någon om cancer? Då kan du ringa Cancerupplysningen, som du numera når på telefon 08-123 138 00. Sjuksköterskorna som svarar där har lång erfarenhet inom cancersjukvård. Du behöver inte beställa tid. De som svarar är vana att möta människor i kris, har tystnadsplikt och finns som ett komplement till den övriga vården. Självklart kan du vara anonym. Du kan ringa till Cancerupplysningen måndag – fredag 8.30 – 16, stängt för lunch 12 – 13. Du kan även ställa en fråga om cancer på 1177.se och få svar från Cancerupplysningen. 1177.se/tema/cancer 2 1177 Vårdguiden nr 4 2014 nr 4 2014 STOCKHOLMS LÄN NÄRÖPPET – hjälp, nu! Smärtsamma stenar STÄLL DIG UPP – och må bättre vaccin Tema Innehåll nr 4 2014 4 Ett stick betyder så mycket 5 Barnvaccinationsprogrammet 6 Sjukdomarna som vaccin skyddar mot 8 Medaljens baksida 10 Näröppet – 19 närakuter i länet 13 Ett smittsamt kräk … 14 Upp och stå! 16 Smärtsamma stenar 17 Jakten på stenen 20 Hjälp när du mår psykiskt dåligt 22 Tacka ja till samtal om abort 24 Fimpa för gott! 26 Goddag … och hur var det här då? 27 Aktuellt i vården Tidningen 1177 Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Redaktionella frågor: telefon 08-123 138 58 E-post: [email protected] 1177 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, 102 39 Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Quad Graphics, Polen Upplaga: 1 020 000 ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon 08-123 138 58 Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller om du har frågor om hälso- och sjukvården. 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Red: Tack för sprutan D et är mycket vi är skyddade mot i vårt lilla hörn av världen och många sjukdomar som vi slipper. Polio, kikhosta, mässling, difteri, stelkramp – inte ens påssjuka och röda hund behöver vi få. Samtidigt, på samma jordklot, dör flera tusen människor i Västafrika i ebola. Det är mycket vi tar för givet. Som det här med vaccination. I slutet av 1700-talet hörde Edward Jenner en mjölkpiga säga ”jag kommer inte att få smittkoppor, för jag har haft kokoppor”. Jenner kom ihåg det där när han läste till läkare. Han gjorde ett försök som gick ut på att ta smittämne från en kokoppa och överföra den till en frisk patient, en ung pojke. Pojken fick utslag och feber, men blev snart frisk igen. Några veckor senare tog Jenner smittämne från en patient med smittkoppor och förde över det till pojken. Han fick inte smittkoppor. Pojken var skyddad tack vare kokopporna. (Det är förresten därför det heter ”vaccination” – efter latinets ord för ko, vacca.) Det här med vaccin är verkligen fantastiskt och vaccinationsprogrammet som vi har är en stor förmån att vara tacksam för. Vi som bor i Stockholms län har dessutom närmare till vård än vad de flesta andra i landet har. Visste du till exempel att det finns 19 närakuter här? Alla med öppet på sena kvällar och helger för att kunna ta emot dig när du behöver vård som inte kan vänta. Följ med under en dag på närakuten och ta reda på var din närmaste närakut finns. Vi kan inte förhindra att vi blir sjuka, men vi kan minska riskerna för det. Den allra största risken för ohälsa är rökning, vilket är inte någon nyhet. Men för dem som röker kan det ändå vara svårt att lyckas sluta. Nu finns en ny sluta-röka-app för unga, Fimpaaa! Läs om den och möt tre ungdomar som har bestämt sig för att lyckas! Vi svenskar är mästare på att sitta still. Vi sitter på jobbet, vi sitter på tunnelbanan (om vi har tur …) och vi sitter i soffan om kvällarna. Även om vi går och tränar någon eller några kvällar i veckan så väger det inte upp allt vårt stillasittande. Sedan jag blev varse det här för ett tag sedan har jag försökt att börja ställa mig upp oftare. Egentligen är det inte så svårt, bara man får det till en vana. Läs vår inspirerande artikel på sidan 14 och ställ dig upp! Anna Sjökvist Chefredaktör 3 tema Vaccinationer Ett stick betyder så mycket I Sverige har vi sedan mer än 50 år tillbaka haft ett allmänt vaccinationsprogram för barn mot allvarliga sjukdomar som difteri, stelkramp och polio. Enligt Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens gemensamma årsrapport om vaccinationsprogrammet är nu över 97 procent av tvååringarna i Sverige vaccinerade. TEXT JOHAN ÖBERG / KERSTIN OTTERSTÅL / GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT – att vaccinera barnen ger både skydd mot allvarliga sjukdomar och är en solidarisk handling, eftersom allmän vaccination minimerar risken för epidemier, säger Åke Örtqvist, smittskyddsläkare i Stockholms län. Barn som bor i Stockholms län erbjuds vaccination mot tolv olika sjukdomar. Flera av dem kunde tidigare leda till döden eller ge svåra bestående Så många blev sjuka i Sverige varje år innan vaccinet infördes* 15 978 11 649 6 243 5 674 237 Påssjuka 44 Mässling 51 Röda hund 0 Polio 0 2 Haemophilus influenzae typ b** Pneumokocker** 83 Stelkramp 0 428 75 Kikhosta Difteri 1 525 178 Så många blev sjuka i Sverige 2013 33 3 *Antal fall i genomsnitt 5 år före införandet av vaccin. **Antal fall bland barn under 5 år. Källa: Folkhälsomyndigheten Grafik: TT Nyhetsbyrån 4 men. Med den allmänna vaccinationen har antalet insjuknade i de flesta fall sjunkit till noll. – Vaccinerna som används i barnvaccinationsprogrammet är mycket noggrant studerade och har ytterst få biverkningar, säger Åke Örtqvist. Riskerna med dessa vacciner har visat sig vara extremt mycket mindre än de väldokumenterade risker som finns om man får någon av de här sjukdomarna. – Biverkningarna som är vanliga är också relativt lindriga: Feber i något dygn, när immunförsvaret arbetar efter att man fått vaccinet, eller värk någon dag där man har fått sprutan, säger Åke Örtqvist. De här vaccinerna räddar varje år livet på många människor och förhindrar att många barn drabbas av allvarliga och bestående sjukdomar. Till exempel mässling, som varje år orsakar epidemier runt om i Europa och som kan ge svåra komplikationer. I sällsynta fall orsakar mässling till och med dödsfall bland barn. Sjukdomar som förr drabbade nästan alla har nästan helt försvunnit, tack vare att de allra flesta deltar i det allmänna vaccinationsprogrammet. Men sjukdomarna finns fortfarande. En del finns i landet, andra bara utomlands, där vi kan bli smittadet. Varje år reser omkring en miljon svenskar till länder utanför EU. Där är risken att träffa på smittsamma sjukdomar större än här. Om många skulle tacka nej till vaccin, skulle 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Barnvaccinationsprogrammet i Stockholms län När barnet är mellan 6 och 32 veckor gammalt ges vaccin mot rotavirus som droppar i munnen i tre doser. Vid 3 månaders ålder får barnet ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, Hib-infektion (Haemophilus influenzae typ B), polio och hepatit B. Dessutom får barnet ett separat vaccin mot pneumokocker. Vid 5 månaders ålder får barnet andra dosen av vaccinerna. Vid 12 månaders ålder får barnet tredje dosen. Vid 18 månaders ålder får barnet ett kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Om barnet ska resa utomlands ska den här dosen ges tidigare (hör med barnavårdscentralen om vad som gäller). Vid 5–6 års ålder ges en fjärde vaccindos mot polio. Då ges även den fjärde dosen mot difteri, stelkramp och kikhosta i en spruta. Vid 6–8 års ålder ges sista dosen mot mässling, påssjuka och röda hund. Vid 14–16 års ålder ges den femte och sista dosen mot difteri, stelkramp och kikhosta. Flickor födda 1999 eller senare erbjuds vaccin mot HPV (humana papillomvirus) när de är 10–12 år. vissa smittsamma sjukdomar kunna få fotfäste här igen, och andra – som stelkramp, som finns i jorden – få mycket allvarliga konsekvenser för den som är ovaccinerad. Trenden för de allmänna vaccinationsprogrammen är att de nu utökas världen över för att ge skydd mot fler farliga sjukdomar. Barn i Stockholms län vaccineras mot rotavirus, difteri, stelkramp, polio, kikhosta, mässling, påssjuka, röda hund, Hib-infektion, pneumokocker, hepatit B och HPV. Pneumokockbakterier är den vanligaste orsaken till lung-, öron- och bihåleinflammation. Bakterien är också en av de vanligaste orsakerna till hjärnhinneinflammation och allmän blodförgiftning. En allvarlig och inte ovanlig följdverkning av hjärnhinneinflammation är skador på hörseln. Vaccin mot pneumokocker finns med i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan år 2009. Vaccin mot rotavirus har tillkommit i vaccinationsprogrammet i Stockholms läns landsting under våren 2014. Q 1177 Vårdguiden nr 4 2014 » 5 tema Vaccinationer 4 fakta om vacciner Så fungerar vaccin Detta innehåller vaccin Så tar man fram vaccin Så godkänns ett vaccin Vaccinet påminner kroppens immunförsvar om sjukdomen som man vaccinerar mot. Immunförsvaret utsätts för ett ämne som liknar smittämnet (bakterien eller viruset) – men som inte kan orsaka sjukdomen, till exempel i ett influensavaccin. Det gör att immunförsvaret ”minns” smittämnet nästa gång du stöter på det, till exempel i en överfull tunnelbana strax före jul. Då triggas immunförsvaret att bilda ännu fler antikroppar och minnesceller. På så sätt bygger vaccinet upp ditt försvar mot sjukdomen. De flesta vacciner, till exempel TBE-vaccin och det vanliga influensavaccinet, innehåller avdödade smittämnen (antigen). Det innebär att smittämnet är oskadliggjort, så att det inte längre kan orsaka sjukdomen. Ibland innehåller vaccin också ett hjälpämne (adjuvans) som förstärker vaccinets effekt. I några vacciner behövs även en liten mängd konserveringsmedel för att förlänga hållbarheten. Det kan också innehålla små rester av antibiotika som man ibland tillsätter under produktionen för att hålla vaccinet rent från andra bakterier. Det finns olika sätt att tillverka vaccin, men principen är densamma. Först och främst gäller det att lista ut vilken del av smittämnet som är bäst på att kicka igång vårt immunförsvar. Forskarna prövar olika varianter i laboratoriet, innan vaccinet är färdigt att testas på några få frivilliga försökspersoner. Därefter testas det på större grupper och till sist på de människor som verkligen behöver vaccinet. Försöksomgångarna tar många år, och om vaccinet inte fungerar som det var tänkt, kan man få börja om från början. Många vacciner når aldrig fram till användning. Vaccinet godkänns när företaget som tillverkar det kan bevisa att det ger ett bra skydd mot sjukdomen – utan att orsaka allvarliga biverkningar. I Europa bedöms detta av den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och sedan även av Läkemedelsverket i Sverige. Godkända vacciner följs upp för att man i tid ska upptäcka oförutsedda biverkningar. Läkare anmäler biverkningar efter vaccinering till Läkemedelsverket. Dit kan också privatpersoner skicka in biverkningsrapporter. Sjukdomarna som vaccin skyddar mot Difteri En mycket allvarlig bakteriesjukdom som kan leda till döden om den inte behandlas. Ger en halsinfektion, men framför allt utsöndrar bakterien ett gift som kan leda till svåra komplikationer, som hjärtmuskelinflammation. Stelkramp Orsakas av en sporbildande bakterie som finns i tarmen hos många djur, men även i jord som gödslats. Smittan kan komma in i blodet via ett sår. Bakterien bildar ett gift som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen och kan leda till döden om den inte behandlas. Kikhosta Långdragen bakteriesjukdom i luftvägarna som leder till långdragen och häftig hosta med kikningar, 6 det vill säga att man inte får luft. Sjukdomen är framför allt farlig för spädbarn som inte hunnit få vaccin. Hib Haemophilus influenzae är en bakterie som kan ge infektioner i de övre luftvägarna, som bihåle- och öroninflammation. Den kan också leda till luftrörskatarr, struplocksinflammation, lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Mässling Virus som är mycket smittsamt och kan spridas genom luften. Orsakar feber, luftvägssymtom och utslag och kan ge flera följdsjukdomar och allvarliga hjärnskador. Orsakar fortfarande flera dödsfall årligen i Europa, när epidemier bryter ut. De flesta som smittas får dock inga bestående men. Polio Allmänfarlig virussjukdom som kan ge bestående förlamning. Sjukdomen är utrotad i Sverige och de flesta andra länder tack vare vaccinering. Men sjukdomen finns fortfarande kvar i Nigeria, Afghanistan och Pakistan. Påssjuka Virussjukdom som angriper spottkörtelvävnad och gör att halsen svullnar upp. Män som smittas efter puber teten löper risk att få testikelinflammation, vilket kan medföra sterilitet. Röda hund Virussjukdom som normalt ger ett mycket lindrigt förlopp. Men om kvinnor smittas under graviditeten är risken för allvarliga fosterskador stor. Symtom på röda hund är svullna lymfkörtlar och snuva. Efter några dagar kan man få brunaktiga eller blåröda utslag, först i ansiktet, sedan ner över armar och ben. Pneumokocker Den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Kan orsaka lunginflammation och dödsfall, framför allt hos äldre personer. Kan även orsaka allvarlig hjärnhinneinflammation. Vaccinet ger ett visst skydd mot öroninflammation. Hepatit B Virus som överförs genom blod eller sexuell kontakt och som också kan smitta från mor till barn under förlossningen. Orsakar inflammation i levern. Bland vuxna blir cirka 5 procent kroniska smittbärare. Tuberkulos – riskgrupper får vaccin Bakteriesjukdom som är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen. Runt två miljarder människor bär på tuberkelbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner i aktiv tuberkulos och två miljoner dör, de allra flesta i utvecklingsländer. Sjukdomen, som oftast börjar med långdragen slemhosta, drabbar främst yngre vuxna, men även barn och äldre personer. I Sverige anmäls cirka 500 fall varje år. Behandlingen, som omfattar ett antal olika mediciner, tar cirka sex månader. Mellan 25 och 30 procent av barnen i Stockholms län vaccineras. 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Vaccin inför resan Ska du resa bort över jul och nyår? Då funderar du kanske på vilka sprutor du behöver ta. Det varierar beroende på vart du ska resa, hur du ska bo, hur vädret är dit du ska och – inte minst – vem du är. Din ålder spelar roll, eftersom äldre ofta är mer känsliga för sjukdomar. Du kanske är allergisk mot något, har nedsatt immunförsvar eller har någon sjukdom som gör att du riskerar att bli sjuk lättare. Vilka vaccinationer du har tagit tidigare har också betydelse. Resenärer som besöker släkt och vänner i länder där andra sjukdomar sprids än i Sverige löper en större risk att bli sjuka. Det innebär att det blir extra viktigt att skydda sig med vaccin. Hur du reser är också viktigt – bor du på ett hotell i en storstad eller i en hydda ute i djungeln? Vilken årstid är det dit du ska? Är det varmt och fuktigt eller soligt och torrt? Vissa myggor till exempel, finns bara under regnperioderna i tropiska länder. Är du osäker kan du alltid fråga om råd på en vaccinationsmottagning. MER INFORMATION På 1177.se/Tema/Vaccinationer hittar du ingående information inför resor till olika länder. Där finns även många allmänna reseråd. » 1177 Vårdguiden nr 4 2014 7 tema Vaccinationer 5 frågor om vacciner Koll på vaccinerna? Fråga: Finns det ett vaccinregister någonstans där man kan se vilka vacciner man har fått? De här korten man får kommer ju bara bort. Svar: Nej, eftersom vaccinationer ges på så många olika ställen, bland annat på vårdcentraler och vaccinationsmottagningar, finns det inget centralt register. Du måste själv hålla reda på vilka vacciner du har fått och när. Måste jag börja om? Fråga: Jag minns inte när jag tog den senaste sprutan mot TBE. Måste jag börja om från början? Svar: Nej. Om du har glömt att ta en dos och det har gått längre tid än rekommenderat behöver du inte börja om från början. Ta en ny dos och följ sedan vaccinationsschemat som vanligt. Kan äggallergiker vaccineras? Fråga: Jag är allergisk mot ägg. Kan jag vaccinera mig mot influensan? Svar: De influensavaccin som används i vaccinationskampanjen, Fluarix och Fluenz tetra, är odlade på hönsägg, och vaccinerna innehåller minimala mängder äggprotein. Om du har lindrig äggallergi – och kan äta mat med ägg i, som sockerkaka eller pannkakor, utan att reagera allergiskt – kan du i regel vaccineras med de här vaccinerna. Hör med din läkare. Om du har svår äggallergi och har reagerat med allergisk chock, med exempelvis svullna andningsvägar, astmaanfall eller blodtrycksfall, bör du diskutera med en allergispecialist om det kan gå att vaccinera under speciell uppsikt. Det gäller oavsett vad som utlöst den allergiska chocken. Handlar det om barn – kontakta en allergikunnig barnläkare. Om det inte är lämpligt att vaccinera under uppsikt bör du kontakta läkare om du misstänker att du drabbats av influensa. Det kan vara så att du behöver få behandling med anti-virusmedicin. Varför får inte pojkar vaccin mot HPV? Fråga: Min dotter har fått sina HPV-sprutor, men varför vaccineras inte pojkarna? Svar: Fortfarande är experterna inte säkra på att nyttan uppväger kostnaden när det gäller att vaccinera pojkar mot HPV. Men det är troligt att pojkarna också kommer att erbjudas HPV-vaccin i framtiden. Kanske inte i första hand för att undvika peniscancer och ändtarmscancer, eftersom dessa sjukdomar är mycket ovanliga, utan för att undvika kondylom (könsvårtor) och hejda spridningen av de smittsamma HPV-virusen. Varför är bältrosvaccin så dyrt? Frågor: Är bältrosvaccinet godkänt i Sverige? Kan jag få det på vårdcentralen? Hur bra är vaccinet och hur länge verkar det? Varför är det så dyrt? Svar: Vaccinet mot bältros heter Zostavax och är godkänt av Läkemedelsverket. Du bör kunna få det på en vårdcentral. Om vaccinet inte finns där kan du få ett recept, hämta läkemedlet på apotek och sedan få vaccinet på vårdcentralen. För personer över 60 år som tar vaccinet blir risken att få bältros ungefär halverad, och risken för långdragen smärta minskar med två tredjedelar (knappt 70 procent) i tre år. Hur länge vaccinet skyddar och om man behöver vaccineras en andra gång är inte klarlagt. Vaccinet ingår inte längre i högkostnadsskyddet. Det beror på att kostnaden inte anses motsvara nyttan med vaccinet. Medaljens baksida år 2009, när svininfluensan A/H1N1 spred sig över världen, stod de svenska myndigheterna inför ett svårt beslut: Vaccinet som gick att få fram snabbt var inte tillräckligt testat på barn – men samtidigt verkade viruset vara mest allvarligt för barn och unga. Man valde att vaccinera så stor del som möjligt av befolkningen för att hejda smittan. Och på flera håll började man med barnen. Nu, fem år senare, har vi facit: Vaccinet gav barnen ett 90-procentigt skydd mot influensan, och mycket få blev så sjuka att de behövde vårdas på sjukhus på grund av svininfluensan. Men cirka 130 barn och unga i landet fick narkolepsi, en kronisk sjukdom, av vaccinet. – Narkolepsi är en ovanlig sjukdom. Så ovanlig att det är svårt att veta säkert hur många som fick sjukdomen före svininfluensan. I hela Sverige var det ungefär ett hundratal personer per år som fick diagnosen, och de flesta 8 var vuxna. Men åren efter vaccineringen med Pandemrix, 2010–2011, var det flera barn och unga som fick sjukdomen. Fortfarande vet man inte vad det beror på att så många flera fick narkolepsi. Det finns många faktorer som kan spela in. – Det är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret vänder sig mot den egna kroppen. Många sådana sjukdomar, till exempel typ 1-diabetes, MS (multipel skleros), glutenintolerans, psoriasis och Crohns sjukdom, kan sannolikt utlösas av flera faktorer – både tillsammans och var för sig. Troligen är det så med narkolepsi också, säger Åke Örtqvist. De allra flesta som har fått narkolepsi har en speciell genuppsättning, en speciell så kallad HLA-typ (HLA står för humant leukocytantigen). Den genen spelar en viktig roll i immunförsvaret. Personer med den här genuppsättningen verkar alltså ha en medfödd sårbarhet för narkolepsi. Men – ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning har den här genen, och bara en bråkdel har fått narkolepsi. En annan trolig faktor är själva vaccinet. Antingen själva virusdelen (antigenet), någon av tillsatserna i vaccinet eller en kombination. Exempelvis har den så kallade adjuvansen, en tillsats som förstärkte vaccinets effekt, varit misstänkt för att kunna vara orsaken. – Eftersom det tar lång tid att tillverka ett vaccin, och det vid en pandemi behövs väldigt många doser snabbt, var adjuvansen viktig, säger Åke Örtqvist. – Med den tillsatsen fick man fram ungefär fyra gånger så mycket vaccin ur ett ägg (viruset till vaccinet odlades i hönsägg). Men – samma adjuvans som finns i Pandemrix har använts i ett annat vaccin från samma företag. Det vaccinet har getts i flera miljoner doser i Kanada, och där har man inte upptäckt någon ökad risk för narkolepsi. Så adjuvansen 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Influensan dödar Mellan åren 2001 och 2012 avled 11 000 personer av influensan, den vanliga som kommer varje år. De allra flesta av dem, 95 procent, var över 65 år. Nu har allt fler 65-åringar och äldre insett vikten av att ta vaccinet mot säsongsinfluensan. Men det finns många andra som tjänar på att vaccinera sig. Du som har astma eller annan lungsjukdom, diabetes, hjärtsjukdom, kronisk levereller njursjukdom, har nedsatt immunförsvar av någon annan orsak eller är kraftigt överviktig har allra mest att vinna på att vaccinera dig mot influensan. Gravida, personer med neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen och barn med flerfunktionshinder tillhör också riskgrupperna. För dig som tillhör någon av riskgrupperna och bor i Stockholms län är vaccinet mot säsongsinfluensan gratis. Vaccinationskampanjen pågår till och med den 28 februari 2015, men ju förr du får sprutan dess bättre. För dig som inte tillhör någon riskgrupp kostar vaccinet omkring 200 kronor. Du kan vaccinera dig på en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Gå in på 1177.se och sök på ”vaccination” så får du upp en mängd mottagningar att välja mellan. Du som inte har dator kan ringa 1177 och fråga. kan inte heller vara den enda orsaken. – Det kan också vara så att influensaviruset i sig kan öka risken för narkolepsi, säger Åke Örtqvist. I Kina, där ingen vaccinerades, har man sett ett ökat antal fall av narkolepsi både i samband med svininfluensan och vid andra influensaepidemier. – Även i Sverige var det flera fall än vanligt också bland barn och unga som inte var vaccinerade. Men det kan också bero på att det blev ett ökat fokus på diagnosen. Många faktorer spelar in. Det finns flera orsaker och det pågår fortfarande studier. Ännu vet man inget säkert. Hur ska vi se till att det inte händer igen? – Framför allt genom att använda vaccin som mer liknar dem vi redan har använt i många år utan att det har gett några svåra biverkningar. Ett exempel är vaccinet mot den vanliga säsongsinfluensan. Det har vid det här laget getts i miljarder doser, så det vågar vi lita på, säger Åke Örtqvist. Q 1177 Vårdguiden nr 4 2014 9 Sebastian har hög feber och prickar i ansiktet. Han får antibiotika. Näröppet En liten pojke som har ont i örat, en kvinna med magvärk, en pojke med fotbollsskada och en cyklist som har krockat. Det är några av dem som får hjälp på Närakuten Löwet en vanlig torsdag förmiddag. TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO ULF HUETT de flesta som kommer hit har blivit hänvisade hit från 1177 Vårdguiden. Som lille Sebastian som kommit med sin mamma Emma. – Jag ringde 1177 och de bokade tid åt oss här, berättar hon. Sebastian sitter matt och glansögd i mammas knä. – Han har gnytt och gnällt hela natten och knappt ätit eller druckit det senaste dygnet. Jag misstänker att han har halsfluss, säger hon. Sjuksköterskan Anna-Karin tar tempen i 10 hans öra. Det gillar inte Sebastian. Ännu mindre gillar han när hon sticker ner en bomullstops i halsen på honom. Men det går snabbt, och det är nödvändigt för att läkaren ska kunna avgöra varför han är så hängig. Maria Hagert heter läkaren som tittar i öronen och halsen på Sebastian och som lyssnar på hans hjärta och lungor. Hon noterar också att han har små röda prickar i ansiktet och på kroppen. – De kan vara tecken på streptokocker. 1177 Vårdguiden nr 4 2014 VAD KOSTAR BESÖKET? Barn och unga under 18 år – 0 kr. Vuxna från och med 18 år – 200 kr. Högkostnadsskydd och frikort gäller. Lucas fick en spark på hälen när han spelade fotboll. Anton krockade med en annan cyklist och har ont i nacken. Fareiba söker för magont. Hon blir undersökt och skickas till röntgen. Snabbprovet visade inga, men de kan finnas där ändå. Sebastian är rejält röd i halsen och i båda öronen, han har hög feber och så har han ju prickar också. – Vi ska inte skriva ut antibiotika när det inte behövs, säger Maria Hagert. Men eftersom Sebastian har de här symtomen och är yngre än två år uppfyller han kraven för att få antibiotika. Hon skriver ut penicillin och tipsar mamma Emma om hur hon ska få i honom den flytande medicinen. Sebastian är en ganska typisk patient på närakuten. Många har akuta infektioner, och barn under fem år är allra vanligast. Av de omkring 80 patienter som i snitt besöker Löwet under en dag är nästan hälften under 20 år. Som Lucas Persson som spelade fotboll i skolan igår. En motspelares spark träffade hans häl i stället för bollen. Nu har han rejält ont och kommer just från röntgen. – Bilderna ser bra ut. Inget är brutet. Byt ut dina tygskor mot ett par stadigare så får foten lite stöd och ta det lugnt så länge du har ont, säger Maria Hagert. Även den som själv arbetar inom vården kan bli sjuk eller behöva hjälp ibland. Anton Rasch är läkare. Igår, på väg hem, krockade han med en annan cyklist. – Han ramlade rakt över mig. Min hjälm sprack, beskriver han. Anton landade på axeln, 1177 Vårdguiden nr 4 2014 men smärtan kändes mest i nacken. – Jag fick ont direkt. Det är nog musklerna, men jag vill vara säker på att det inte är någon fara. Därför vill jag bli undersökt, säger han. Patienter som man misstänker kan ha fått en hjärtinfarkt eller stroke skickas direkt till ett akutsjukhus och behandlas inte på närakuten. Men de allra flesta som kommer hit får hjälp på plats. Patienterna får snabbt hjälp och i korridorerna råder ett lugn. Många har fått en tid bokad, ofta genom att ringa 1177 Vårdguiden. Men det går att komma utan att ha bokat tid också. Fareiba Darveishi har gjort det. Hon kommer in med svåra magsmärtor. Hon får lämna prover, och strax därefter undersöker Maria Hagert henne, klämmer på magen och frågar var det gör ont. – Överallt, men lite mer på vänster sida, säger hon. Av undersökningen, proverna och Fareibas beskrivning drar Maria Hagert slutsatsen att det nog rör sig om magkatarr. Men hon vill göra en röntgenundersökning också, för att vara på den säkra sidan. – Jag vill utesluta att det är blindtarmen. Orkar du gå till röntgen själv? Om inte, säg till så hjälper vi dig, säger Maria och går iväg för att skicka remissen till röntgen via sin dator. – Tack, säger Fareiba. Tack så hemskt mycket. Det känns skönt att vara här.Q Detta gör närakuterna På närakuterna kan du få hjälp med allt som du i vanliga fall får hjälp med på vårdcentralen, det vill säga skador och akuta besvär som inte är livshotande. Till exempel sårskador, enklare arm- eller benbrott, allergiska reaktioner och enklare infektioner. Det finns 19 närakuter i Stockholms län. De ska dels göra det smidigare för medborgarna att få vård, dels avlasta akutmottagningarna på de stora sjukhusen. Närakuterna har öppet på kvällar och helger. Du kan komma utan att boka tid. Men ring gärna 1177 först. Då får du hjälp att avgöra om du behöver åka till närakuten, eller om du kan vänta till nästa dag och gå till en vårdcentral i stället. Du kan gå till vilken närakut du vill. Länets alla närakuter » 11 älj e No rrt 11 Upplands Väsby 13 Åkersberga 19 E4 18 E18 Tre husläkarjourer Täby Sollentuna har kortare öppettider: 7 Norrtälje, Lidingö och Åkersberga. Järfälla Ring deras direktnummer för att boka tid. Kista 8 Hässelby Sundbyberg 15 Fyra närakuter 9 Solna Lidingö 14 2 har öppet 8–22 varje dag, året om: Bromma 1 Handen, Järva, Löwet och Nacka närakuter. Dessa har tillgång till röntgen under vissa tider. Östermalm 10 Nacka STOCKHOLM Ring 1177 så kan du få hjälp att boka tid. Hägersten 4 E4/E20 Ekerö Ek ö 12 3 16 Tolv T olv närakuter o Enskede har h ar öpp öppet måndag–fre måndag–fredag ag–freda edag 17–22 7–2 7–22 och lördag–söndag 8–22, oc 8–2 året om om. Ring deras eras d direktnummer tnu r för fö att boka bo oka tid. 6 Botkyrka Farsta Huddinge Flemingsberg 17 Södertälje 5 5 km Handen » Ring 112 om din skada eller sjukdom är allvarlig eller livshotande. 19 NÄRAKUTER I STOCKHOLMS LÄN 1. BrommaAkuten Tunnlandet 1, 3 tr, Bromma 3. Närakuten Forum Nacka Romansvägen 12, Nacka Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Tel: 08-505 854 00 Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Tel: 08-123 408 90 2. Närakuten Brommaplan Klädesvägen 12, Bromma 4. Närakuten Gullmarsplan Gullmarsplan 5, Johanneshov Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Tel: 08-555 055 00 Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Tel: 08-123 407 50 12 5. Närakuten Handen Handens närsjukhus Dalarövägen 6, Handen 7. Närakuten Jakobsberg Birgittavägen 4, Jakobsberg 9. Husläkarjouren Lidingö Stjärnvägen 2, Lidingö Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Tel: 08-123 363 90 Måndag–fredag 17–20 Lördag–söndag 9–16 Tel: 08-767 06 70 6. Huddinge närakut Paradistorget 4, Huddinge 8. Närakuten Järva Rinkebysvängen 70, Spånga 10. Liljeholmens närakut Liljeholmstorget 7, Stockholm Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Tel: 08-123 426 50 Alla dagar 8–22 Tel: 08-690 64 17 Boka tid via 1177 Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Tel: 08-709 21 00 Alla dagar 8–22 Tel 08-606 12 55 Boka tid via 1177 1177 Vårdguiden nr 4 2014 11. Närakuten Löwet Löwenströmska sjukhuset, Doktor Ziegerts väg 3, Upplands Väsby Ingång via huvudentrén, plan 6 Alla dagar 8–22 Tel: 08-586 210 00 Boka tid via 1177 Ett smittsamt kräk… I en enda liten droppe kräks kan det finnas miljoner kräksjukevirus. Och det räcker med 10–100 virus för att smitta en person. Calicivirus, som orsakar vinterkräksjukan, är en ovanligt smittsam virusfamilj. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL 12. Närakuten Nacka Lasarettsvägen 4, Nacka Ingång till höger om sjukhusets huvudentré Alla dagar 8–22 Tel: 08-601 53 53 Boka tid via 1177 13. Husläkarjouren Norrtälje Lasarettsgatan 6, Norrtälje Måndag–fredag 17–20 Lördag–söndag 8–18 Tel: 0176-32 69 00 14. Närakuten Sabbatsberg Dalagatan 9, Stockholm Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Tel: 08-672 39 90 15. Solna-Sundbyberg närakut Hotellgatan 3, Solna Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Tel: 08-587 314 80 16. Söderjouren närakut Ringvägen 113, Stockholm Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Tel: 08-123 398 00 17. Närakuten Södertälje Vegagatan 4, Södertälje Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Boka tid via 1177 18. Husläkarjouren Täby Storgatan 164, trapphus 1, plan 4, Täby Måndag–fredag 17–22 Lördag–söndag 8–22 Tel: 08-792 15 10 19. Husläkarjouren Åkersberga Hackstavägen 22, Åkersberga Måndag–fredag 17–20 Lördag–söndag 9–16 Tel: 08-540 608 90 1177 Vårdguiden nr 4 2014 et kan räcka med att en enda person blir sjuk för att smitta alla andra – på jobbet, på förskolan eller på äldreboendet. Mellan november och april brukar sjukdomen vara som vanligast, med en topp i januari– mars. Vinterkräksjukan skiljer sig från andra magsjukdomar genom att den bryter ut så hastigt. Från det att man smittas till att man blir sjuk brukar det gå 1–2 dagar. Hos de flesta barn börjar sjukdomen med att de plötsligt kräks eller känner sig illamående. Vuxna får oftare ont i magen och diarré, men kan också må illa och kräkas. Man kan också få feber, huvudvärk och muskelvärk. Symtomen kan hålla i sig i 2–3 dygn. Virusen sprids ofta via kall mat som har hanterats av en person som är sjuk eller bär på viruset och håller på att bli sjuk. Viruset kan även spridas med dricksvatten eller med mat som har sköljts i förorenat vatten. Man har till exempel hittat smittan i importerade grönsaker och djupfrysta bär. Calicivirus förstörs vid temperaturer över 70°C, men överlever i frysen. D Virusen sprids även från person till person. Om man kräks häftigt kan smittan spridas genom luften. Det sker i form av droppar som är så små att de håller sig svävande i luften och inte kan ses med blotta ögat. Därför är det viktigt att hålla sig hemma när man har symtom på vinterkräksjuka. Och att framför allt inte laga mat till andra några dagar framöver. Vinterkräksjukan är ofarlig för de allra flesta, även om man känner sig väldigt trött, svag och tagen. Den drabbar alla åldersgrupper. Oftast räcker det med att vila och dricka mycket i några dagar för att bli frisk igen. Men för den som från början har nedsatt motståndskraft kan sjukdomen vara farlig. Främst kan äldre personer, spädbarn och personer med sjukdomar som påverkar immunförsvaret bli svårt medtagna. Du behöver återställa kroppens vätskebalans, så drick ofta, men lite i taget. När diarréerna avtar kan du börja äta som vanligt igen, men fortsätt att dricka lite men ofta så länge avföringen är lös. Om du kräks mycket eller har svåra diarréer förlorar kroppen både vätska och salter. Då kan du behöva dricka vätskeersättning för att ersätta både det vatten och de salter som din kropp har förlorat. Du kan köpa vätskeersättning på apotek eller blanda själv. Det kan ibland vara svårt att få i sjuka barn vätska över huvud taget, så försök med det som fungerar, som isglass eller svag saft, men helst inte läsk eftersom för mycket socker kan ge mer diarré. Var uppmärksam på barnets allmäntillstånd och att det kissar. Även äldre personer, framför allt de som är 80 år och äldre, blir lätt uttorkade. Därför är det viktigt med vätska, både för dem och för små barn. Om den som är sjuk inte får i sig tillräckligt med vätska eller kissar mycket mindre, och om vinterkräksjuka barn är slöa, onormalt trötta och lättirriterade, är det dags att kontakta vården. Viktigt! Ring alltid innan du besöker vården. Då kan mottagningen förbereda ditt besök och se till att du inte smittar andra. Q MER INFORMATION 1177.se Sök på magsjuka. Undvik smitta och att smitta andra Vätskeersättning till vuxna • Tvätta händerna länge och noggrant med flytande tvål – när du har varit ute, innan du äter och alltid efter toalettbesök. Blanda 1 liter kokt, avsvalnat vatten med 6 teskedar (3 centiliter) strösocker och en halv tesked (2,5 milliliter) salt. Om du tycker att vätskeersättningen smakar illa kan du hälla i några droppar pressad citron eller några teskedar koncentrerad apelsinjuice. Drick vätskeersättningen sval eller rumstempererad. Förvaras högst ett dygn i kylskåp. OBS! Ge inte egenblandad vätskeersättning till barn under 12 år. Om blandningen inte är helt korrekt finns det risk för att salthalten blir för hög och att barnet kan ta skada. • Använd flytande tvål och pappershanddukar i skolan, på förskolan och på jobbet. Handsprit dödar inte calicivirus. • Undvik att besöka per- soner som är magsjuka. • Laga inte mat åt andra när du är sjuk. • När du varit sjuk, stanna helst hemma i 24 timmar extra, även om du känner dig frisk och kan äta och dricka som vanligt. Förskolebarn bör vara hemma utan symtom i 48 timmar innan de går tillbaka till förskolan. 13 Vi svenskar är bra på att motionera. Men vi är samtidigt Europamästare i att sitta stilla. Att resa sig från stolen eller soffan då och då kan göra underverk för hälsan och är minst lika viktigt som att motionera! TEXT ÅSA BOLMSTEDT ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON 14 Upp och 1177 Vårdguiden nr 4 2014 när du reser dig upp drar kroppen igång system som tar hand om blodsocker och blodfetter. Nivåerna av socker och fetter sjunker samtidigt som ämnesomsättningen ökar. Det gör att risken för att drabbas av livsstilssjukdomar som övervikt, bukfetma, typ 2-diabetes, stroke och hjärtkärlsjukdomar minskar. Dessutom blir du piggare, gladare och sover bättre. Effekterna av en bensträckare kommer lätt och är sekundsnabba. Men det går lika snabbt åt andra hållet. När du sätter dig ner och de stora muskelgrupperna i säte och ben slappnar av stänger kroppen av systemen. – Om du ställer dig upp varje halvtimme och går runt lite i en till två minuter får det stora effekter, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Livsstilsmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Farligt att sitta stilla Att fysisk aktivitet förebygger och behandlar sjukdomar har forskarna vetat i 40 år. Men först de senaste åren har det kommit vetenskapliga bevis för att det är farligt att sitta stilla långa stunder och att regelbundna vardagsrörelser har lika god effekt som motion. – Det är inte så konstigt om man tänker på hur många timmar det går på en vecka, förklarar Mai-Lis Hellénius: Veckan innehåller 168 timmar. Om du sover bra ägnar du 49 timmar åt det. Då är det 119 vakna timmar kvar. När du motionerat en timme tre kvällar i veckan återstår fortfarande 116 timmar. – Träning vaccinerar dig inte mot ohälsa när de övriga timmarna är inaktiva. Även om svenskar är bra på att motionera är vi också Europamästare i att sitta stilla resten av tiden. – Men vi ska inte sluta motionera för att i stället sträcka på oss. Däremot behöver vi uppvärdera vikten av de små rörelserna, påpekar Mai-Lis Hellénius. ” Träning vaccinerar dig inte mot ohälsa när de övriga timmarna är inaktiva.” – Det positiva är att det är mycket enklare att börja med bensträckare än att börja träna eller klämma in ännu ett pass varje vecka. Få till rutinerna Utmaningen handlar om att få till rutinen. På arbetet är trötthet och dålig koncentration en signal om att det är dags att aktivera kroppen. Men när vi roar oss stillasittande, till exempel framför teven eller datorn, märker vi inte att tiden går. Vi behöver bli påminda, och då kan det vara smart att ta till några knep: Res dig upp under teveprogrammens reklampaus, ställ skrivaren i ett annat rum, påminn varandra då och då, sätt ett larm som ringer varje halvtimme, stå och jobba en stund eller parkera bilen längst bort från ingången när du handlar. – Fundera på vad som fungerar bäst för just dig. Börja på en lagom nivå och sätt upp så låga mål att du inte kan misslyckas. Sedan kan du lägga på mer rörelse allt eftersom, tipsar Mai-Lis Hellénius. Sannolikt har den som sitter mest allra mest att vinna på att regelbundet börja h stå! 1177 Vårdguiden nr 4 2014 ställa sig upp. Eftersom effekten kommer omedelbart är det heller aldrig för sent att börja. – Sitter du i rullstol eller inte kan resa dig av andra anledningar räknas varje extra rörelse. Gör det du kan, träna armar och bukmuskler. Även om du inte känner när kroppen slår på systemen kommer du att märka av resultatet. Du blir omedelbart piggare. När blodsocker och blodfetter stabiliseras får kroppen lättare att hantera eventuella livsstilssjukdomar. Efter några månader börjar midjemåttet krympa. Längre liv Kanske får du också ett längre liv. När MaiLis Hellénius och hennes kolleger nyligen studerade överviktiga nyblivna svenska pensionärer upptäckte de nämligen något helt nytt: Längst ut i änden på våra kromosomer sitter svansar som kallas telomerer. Deras längd är kopplade till hälsa och livslängd. Tidigare trodde man att de krympte sakta men säkert under livet. – Men de är dynamiska! De krymper och växer beroende på livsstilen. Och det bästa sättet att förlänga dem är att ta regelbundna bensträckare. Q 15 Smärtsamma stenar Saltkristaller kan ställa till med mycket ont. Särskilt om de får växa till en sten, som sedan fastnar i gallgången eller urinledaren. I båda fallen kan smärtan vara näst intill outhärdlig. TEXT GUNILLA ELDH FOTO JONAS HALLQVIST gallsten är sällan farligt men kan göra nog så ont. Smärtan är ofta skärande eller krampartad och kan kännas under revbenen på höger sida. Du kan också få ont högt upp i magen vid mellangärdet, och då strålar ofta smärtan ut mot ryggen och högra axeln. Många mår illa och känner sig uppblåsta och bubbliga i magen. Smärtstillande och kramplösande läkemedel brukar hjälpa, men kontakta alltid vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen på 1177 Vårdguiden om du misstänker att du har gallsten. I sällsynta fall kan stenen täppa till och leda till inflammation i gallblåsan, gallgångarna eller bukspottkörteln. Då får man magsmärtor som inte går över och ofta även feber, ett sjukdomstillstånd som kräver akut vård. Om du har återkommande besvär kan hela gallblåsan tas bort med titthålskirurgi (se artikeln intill). Gallsten är vanligare bland kvinnor och risken att drabbas ökar med åldern. Övervikt och fetma är riskfaktorer, liksom fet mat och vissa arvsanlag. Om du är överviktig men går ner mycket i vikt ökar risken att du får gallsten. Ett njurstensanfall ger ofta stark smärta i ryggen eller sidan som kan stråla ner mot underlivet eller ljumsken, samtidigt som magen känns uppblåst. Smärtan är ofta skärande eller krampartad och kommer i intervaller. Hos en del är smärtan mera dov, men njuren på stensidan brukar vara öm. Man kan ha väldigt svårt att sitta stilla under ett njurstensanfall. Om du tror att du har njursten, ring 1177 eller sök vård. Njurstenskänningar bör alltid utredas. Njursten består av saltkristaller som bildas när urinen blir alltför koncentrerad. En vanlig orsak är att man har druckit för lite vatten eller haft långvarig diarré. Därför är det viktigt att dricka tillräckligt mycket, sär16 skilt varma dagar och i samband med motion och kroppsarbete. Om du väl har fått njurstenssmärta ska du däremot inte dricka extra mycket för att skölja ut stenen, eftersom vätskan trycker på och gör att du får ännu ondare. Andra orsaker, till exempel arvsanlag, stress och vissa läkemedel, ökar också risken att få njursten. En annan orsak kan vara att urinens surhetsgrad förändras, till exempel på grund av en infektion. Bisköldkörtlarna reglerar kalkomsättningen i kroppen och störningar i den funktionen kan också ge njursten. ”Grus”, stenar som är mindre än fem millimeter i diameter, brukar man kunna kissa ut, men om en större sten följer med ner i urinledaren kan den orsaka stopp i flödet och ge svåra smärtor. Oftast leder det inte till bestående skador, men om stenen hindrar urinflödet och ökar trycket i urinvägarna under två, tre veckor kan njuren ta skada. Stenen i urinledaren kan orsaka en infektion i njurbäckenet och då kan du få feber. Hög feber och urinvägsinfektion i samband med njurstensanfall är ett livshotande tillstånd som måste behandlas akut. Ring 112 eller sök vård på närmaste akutmottagning. Njursten är vanligast i åldern 20–50 år och drabbar oftare män än kvinnor. Om du har haft njursten en gång är risken stor att du får en ny sten inom tio år. Många får återkommande anfall. En röntgenundersökning några veckor efter ett njurstenanfall visar om det finns någon sten kvar som är för stor för att du ska kunna kissa ut den. Vanligtvis krossas den med så kallad stötvågsbehandling (esvl) och resterna kommer sedan ut med urinen. I sällsynta fall fungerar det inte och då måste man göra en titthålsoperation och plocka ut stenen. Q Symtom Njursten • Stark smärta i ryggen eller sidan, svårt att vara stilla • Smärtan strålar ofta ner mot underlivet • Smärta som kommer och går, med smärtfria perioder emellan • Man kan må illa och kallsvettas • Uppblåst mage Gallsten • Smärtan ofta skärande, krampartad, kommer i attacker • Ont under revbenen på höger sida, eller högt upp i magen, strålar ut mot ryggen • Man vill krypa ihop och vara stilla • Smärtan kommer ofta efter måltider • Uppblåst och gasig mage, ibland illamående 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Jakten på stenen P atienten är sövd och personalen på plats. Det är mörkt i salen eftersom ingreppet ska ske i ljuset från en videokamera inne i bukhålan. Att det är en medelålders kvinna som ligger på operationsbordet syns inte, eftersom allt utom magen är täckt med grön sterilduk. Efter en snabb genomgång av vilka som är där och vad som ska göras, sätter kirurgen skalpellen mot huden och lägger ett tre centimeter långt snitt strax under naveln. – Här är det lätt att komma igenom, så det blir den större öppningen. Vid en titthålsoperation som den här behövs det ytterligare tre små hål, så kallade portar, förklarar han. Mats Möller är överläkare på kirurgkliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm och specialist på operationer i övre delen av buken. Han står för ett femtiotal av de 450 gallstensoperationer som görs här årligen. – De flesta opereras för att de har ont, och det beror på stenar i själva gallblåsan. Andra har komplikationer, till exempel inflammation i gallblåsan eller bukspottkörteln eller sten i gallgången, säger han. I vanliga fall opererar han med assistans av en narkossköterska, en operationssköterska och en undersköterska. Idag finns även en AT-läkare och forskningssjuksköterska med på salen. Nu sätter han rör i hålen så att kirurginstrumenten och videokameran kan föras in och ut genom portarna utan att skada. Operationssköterskan som håller instrumentet med kameran zoomar in levern, där gallvätskan tillverkas. Under den tittar gallblåsan fram. Blåsan är egentligen bara en behållare som portionerar ut gallvätska över maten när den kommer ner i tarmen. De flesta klarar sig utmärkt utan blåsan, även om vätskan då rinner till kontinuerligt. – Men omkring var tionde patient som har fått gallblåsan borttagen får diarré som biverkning. Då kan de få ett pulver som suger åt sig gallvätskan, berättar Mats Möller, medan han vant kryssar fram mellan organen. » 1177 Vårdguiden nr 4 2014 17 » Han använder bland annat ett nytt instrument med en speciell liten sax längst fram. Med den kan han skära igenom vävnaden samtidigt som den sluter till snittytorna för att förhindra blödningar. – Här har vi lilla gallgången och artären som försörjer gallblåsan med blod. Den strukturen ska vi dela och så sätter vi ett titanclips där. Operationsbordet vrids nu 45 grader så att patienten hamnar i sidoläge. Instrumentet med videokameran tas ut ur porten och röntgenapparaten riktas mot buken. När kontrastvätskan sprutas in syns det tydligt hur den flödar in i förbindelsegången mellan gallblåsan och den djupa gallgången. – Här finns alltså inga stenar, så då är vi klara med röntgen. Operationssköterskan torkar av linsen på videokameran och för in den i porten igen. Mats Möller sätter titanclips på förbindelsen mellan gallblåsan och den djupa gallgången innan han kapar den. – Nu ska vi bara se till att det ser snyggt och prydligt ut här. Det blöder ingenstans och läcker ingenstans, konstaterar han. Gallblåsan sitter nu bara fast i levern, och kirurgen bränner av lite vävnad för att få loss den. När gallblåsan är frilagd för han in ett instrument med ”näbb” genom en av portarna. På skärmen ser vi hur en plastpåse vecklas ut från näbben och omsluter gallblåsan. – Så där. Kan vi få lite ljus här? Hake, tack. Nu klipper jag ett lite större hål i muskelhinnan för att kunna lirka ut påsen. Plastpåsen är en säkerhetsåtgärd om blåsan skulle gå sönder när den dras ut genom porten i bukväggen. Den kan nämligen innehålla tarmbakterier som inte får läcka ut i buken. – Nu ska vi bara sy ihop, säger Mats Möller och lägger första stygnet. Tråden han använder bryter kroppen ner på ett par veckor, så den försvinner av sig själv. Operationen har tagit 45 minuter. Rutinen att avrapportera vad som hänt under operationen tar en minut. Därefter är det dags att kolla innehållet i gallblåsan. Kirurgen skär upp den cirka sju centimeter långa, bleka korven. Ut trillar ett dussintal grönskimrande stenar i något som liknar vällagrad balsamvinäger. – Det syns att den här gallblåsan inte fungerat så bra. När gallgången är tilltäppt under lång tid blir gallvätskan så här koncentrerad, säger han. Nu är det dags att väcka patienten, som ska rullas vidare till sitt rum. På Ersta sjukhus behåller man gallstensopererade patienter över natten. – Komplikationer är sällsynta, men det finns alltid en viss blödningsrisk efter ett kirurgiskt ingrepp, säger Mats Möller. Redan innan den nyopererade patienten vaknat har man ringt till avdelningen efter nästa patient som ska genomgå samma operation. Om ingreppet går lika bra som dagens första, hinner Mats Möller och hans team få i sig en snabblunch innan det är dags att skrubba händer och underarmar inför eftermiddagspasset. Q 18 Svante fick njursten vart tredje år Svante Sörenson var bara 13 år när han fick sitt första njurstensanfall. – Jag hade så ont, så ont. Sjuksköterskan som tog emot mig på akuten sa ”Jag har både haft njursten och fött barn, och jag tyckte att njurstenen var värre.” Sedan dess har han haft återkommande anfall, inte sällan i samband med stress och överansträngning. – I jobbiga perioder fick jag också ofta njursten, berättar Svante. Förr kom anfallen ungefär vart tredje år men nu händer det väldigt sällan. Svante Sörenson är ambulanssjuksköterska och stationschef vid Vällingby ambulansstation och har mött många människor med olika typer av smärta. – Patienter med njursten sitter aldrig stilla och det kan ta en halvtimme innan smärtlindringen tar. Till en början kan ryggsmärtor och njurstenssmärtor vara svåra att skilja åt, det vet jag av egen erfarenhet. Svante har alltid med sig smärtstillande läkemedel när han är ute och reser, för att lindra smärtan om han skulle få ett anfall. Vid ett njurstensanfall var Svante Sörenson riktigt illa ute. Det var en smällkall nyårsnatt ute i Stockholms skärgård och han ville inte larma ambulanshelikopter. Nästa dag ringde han sin läkare som beordrade honom att genast åka in till akuten på Södersjukhuset. – De röntgade mig direkt men på förgranskningen av bilderna såg man ingenting så jag fick åka hem igen. Men efter helgen när det var röntgenrond upptäckte de att en sten hade stängt av njuren från urinledaren. – Då fick de göra en nefrostomi medan jag väntade på att få tid för stötvågsbehandling på Huddinge sjukhus – ”stenkrossen” som den kallas. Nefrostomi innebär att patienten får ha en kateter (en tunn slang) genom bukväggen för att tappa ut urinet och minska trycket i njuren. – Jag gick till jobbet i ambulansen trots nefrostomin och fick infektion i njurbäckenet med blodförgiftning som följd. Då fick jag förtur till stenkrossen. Behandlingen i ”krossen” går ut på att stenarna slås sönder till grus med stötvågor. – Det smäller som blixtar och gör lite ont så man brukar få smärtlindring före behandlingen. Sedan försvinner smärtan på en gång eftersom det är stoppet i njuren som gör ont, inte själva stenen. Gruset kissar man ut i en sil. Det kan också bli lättare att göra sig av med sten och grus om man får en spruta med antiinflammatoriskt läkemedel som gör att svullnaden i urinledaren går ned. – Stenen eller gruset släpper ofta 20-30 minuter efter injektionen och då säger det ”klang i porslinet”, ler Svante Sörenson. Q Maire trodde hon skulle dö – Jag spydde och svettades och trodde jag skulle dö där på toalettgolvet. Jag orkade inte ens ta mig till duschen. Maire Niskakoski fick sitt värsta gallstensanfall för ett halvår sedan. Tillsammans med en väninna var hon på semester på Kanarieöarna när hon drabbades av svåra smärtor. – Jag hade ätit en sallad med mycket röd paprika. Eftersom min väninna åt samma mat och inte blev sjuk förstod jag att det måste vara gallan. Maire Niskakoski hade haft besvär i många år som inte gav med sig. Samtidigt var smärtan oftast dov och inte så lätt att lokalisera. – Jag är en person som kör i 120, med fulltecknad kalender och jag har hög smärttröskel. När jag fick bröstsmärtor tänkte jag först att det var hjärtat, men så illa var det lyckligtvis inte. När besvären kom tillbaka trodde jag att det var magen och tog medel mot sura uppstötningar. Men det hjälpte ju inte, berättar Maire. 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Till slut fick hon en remiss till röntgen av sin husläkare. Då visade det sig att hon hade gallsten. – Min husläkare rekommenderade att jag skulle opereras och jag fick en tid på Ersta sjukhus. Den enda ”biverkningen” efter ingreppet var gaser i magen. – Jag var inte beredd på att magen skulle bli så uppsvälld. Det kändes som om jag skulle explodera, men jag fick läkemedel och det hjälpte, ler hon. En vecka efter operationen rör sig Maire snabbt och obehindrat och ser hur pigg ut som helst. ”Inga tunga lyft” var enda restriktionen från doktorn. – Jag är egenföretagare och var igång redan efter några dagar. Men det var skönt att få ligga kvar över natten på sjukhuset. Det kändes tryggt, säger hon. Q 19 När mår man tillräckligt dåligt för att få vård? Svar: Det är viktigt att söka hjälp om man mår dåligt, men när man ”mår tillräckligt dåligt” är mycket svårt att avgöra. Känns livet så svårt att det är ett handikapp för dig? Kan du inte göra det du vill, leva det liv du vill? Är din livskvalitet försämrad? Kan du inte själv rå på det som orsakar att du mår dåligt? Klarar du inte av att göra de förändringar som behövs för att du ska må bättre? Kanske orkar du inte, eller vet inte hur du ska göra? Om du svarar ja på någon av de här frågorna kan du söka hjälp. Ibland klarar man att vända det till det bättre själv, börja må bättre och få en bättre livskvalitet. Ibland kan det räcka med stödet av vänner och andra människor omkring oss. Men om du känner att det inte räcker ska du söka professionell hjälp. Vilken hjälp kan jag få för att orka vara ett bra stöd till min dotter som inte mår psykiskt bra? Svar: Att stå nära någon som mår psykiskt dåligt innebär ofta en stor påfrestning och påverkan på ens liv. Det är viktigt både för dig själv och för din dotter att du får stöd. Undersök först om du kan få hjälp via din dotters vårdkontakt. På många mottagningar finns anhörigstöd eller utbildning för närstående. En annan väg är att kontakta en intresseförening för personer med din dotters problematik. Dessa föreningar drivs ofta av drabbade och deras närstående och har stor förståelse för vikten av stöd till närstående. Du kan även söka stöd själv. Kontakta din vårdcentral och berätta om din situation. På vårdcentralen finns också möjlighet till kurators- eller psykologkontakt. 5 frågor om psykisk hälsa FRÅGOR OCH SVAR NATIONELLA HJÄLPLINJEN OCH 1177.SE ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER Hjälp när du mår psykiskt Hjälp till unga som mår dåligt Psykiatrisk hjälp till vuxna Det finns flera ställen dit du kan vända dig, till exempel elevhälsan på din skola eller en ungdomsmottagning. Din vårdcentral kan också förmedla kontakten till en kurator eller psykolog. För sömnsvårigheter, ångest, lättare depressioner eller svårare sorgereaktioner ska du i första hand vända dig till din vårdcentral för att få hjälp. Din husläkare kan vid behov remittera dig vidare till specialistpsykiatrin. • Behöver du akut psykiatrisk vård kan du få hjälp via någon av vuxenpsykiatrins jourverksamheter klockan 8–22 alla dagar i veckan. Du hittar dem på 1177.se/sthlm-mottagningarvuxenpsyk • Vid allvarligare psykiska problem finns även den specialiserade psykiatriska öppenvården som finns i flertalet kommuner och stadsdelar. Du kan komma dit med hjälp av remiss eller själv beställa tid på mottagningen. Du hittar dem på 1177.se/sthlmmottagningar-vuxenpsyk • Efter klockan 22 kan du vända dig till den psykiatriska akutmot tagningen på S:t Görans sjukhus (Länsakuten) som har öppet dygnet runt. Adress: Vårdvägen 5, telefon: 08-123 492 00. • Du som är under 18 år kan kontakta barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Där kan du få hjälp vid lite svårare psykiska besvär som gör att du inte orkar med vardagen och livet. • Om läget är allvarligt, ska du ringa direkt till någon av de 18 BUP-mottagningar som tar emot akut. De har öppet 8–16 på vardagar. Du hittar dem på 1177.se, sök på BUP Stockholms län. • Akutmottagning på kvällar, nätter och helger är BUP-akuten på Sachsgatan 10, bakom Södersjukhuset. Telefonnummer 08-616 69 00. • När det är akut kan du alltid ringa 112. 20 Kontakta en stödförening Genom en stöd- eller anhörigförening kan du komma i kontakt med andra som har liknande problem och erfareneter. Du hittar dem på 1177.se under Tema psykisk hälsa » Söka vård och stöd » Kontakt med andra. • När det är akut kan du alltid ringa 112. 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Vad betyder det att journalen är skyddad av sekretess och går det att få hjälp utan att det skrivs eller syns i någon journal? Svar: Om du söker vård på exempelvis en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning, är vårdgivaren enligt lag skyldig att föra journal. Journalen är till för att säkerställa att patienten får riktig och kvalitetssäkrad vård. Men en journal rymmer känsligt material och är därför skyddad av hårt reglerad sekretess. Bara de som är delaktiga i din behandling får läsa journalen. Vissa undantag finns, men de är noga reglerade i lag. De kan till exempel gälla planering av allvarlig brottslighet eller om barn riskerar att fara illa. Olika vårdgivare som man har kontakt med kan ibland ta del av varandras journaler om du har gett samtycke till det. Vill du undvika det kan du spärra din journal från en mottagning så att andra vårdgivare inte kan ta del av innehållet. Det finns även stödverksamheter som inte måste föra journal, till exempel patient- eller anhörigföreningar, krisjourer via telefon eller internet och självhjälpsgrupper av olika slag. Familjerådgivning är också en form av stöd där det oftast inte förs journal. Hur motiverar jag min son som är deprimerad att söka hjälp? Svar: När man är deprimerad kan de negativa tankarna göra att man inte tror på någon form av hjälp utifrån. Det är också vanligt att man skäms över att man mår dåligt eller är orolig för att det är något allvarligt fel på en. Din sons ovilja att söka hjälp kan alltså ha flera orsaker. Försök fråga honom när du får ett bra tillfälle. Försök hjälpa honom att sätta ord på vad som hindrar honom och vilka rädslor som kan ligga bakom. Nästa steg är att berätta vart han kan vända sig och vilken hjälp han kan få. En kombination av läkemedel och samtalsterapi brukar ge goda behandlingsresultat. Du kan antingen kontakta en vårdcentral eller den öppenpsykiatriska mottagningen där ni bor. Erbjud dig att följa med om det känns lättare för honom. Har du ett konto i e-tjänsten Mina vårdkontakter kan du ställa en personlig fråga till experter inom psykiatrin och få svar inom två arbetsdagar. Logga in på 1177.se, ställ din fråga och få svar via ditt konto. Du kan också ställa en anonym fråga till frågetjänsten på 1177.se och få svar inom sju dagar. Du når den via Tema psykisk hälsa. Om du är mellan 13 och 25 år kan du ställa en fråga till umo.se under Fråga UMO. Du får svar inom några dagar. 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Svar: Du tar upp något som är väldigt svårt, nämligen att hjälpa någon till vård som inte själv vill. I princip är all vård frivillig, men det finns några undantag. I vissa situationer kan vård behöva ges även mot den sjukes vilja, till exempel vid farliga smittsamma sjukdomar, vid missbruk och vid psykisk sjukdom om man är en fara för sig själv eller andra. Det låter som att din vän behöver vård, och det är möjligt att hon kan behöva vårdas mot sin vilja, om det inte går att övertala henne att söka vård frivilligt. Du eller någon annan närstående kan till exempel vända er till den vårdcentral där din vän brukar gå. Be att få prata med någon som kanske känner till henne sedan tidigare, exempelvis en distriktssköterska eller en läkare på vårdcentralen. Ett alternativ är att vända sig till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller ett mobilt team med psykiatrisk personal som kan göra hembesök i akuta situationer. Innan det kan bli aktuellt med tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, måste en bedömning göras av en läkare som kan skriva ett vårdintyg, till exempel på en vårdcentral. Vårdintyget ska sedan godkännas av en annan läkare vid den behandlande kliniken. MER INFORMATION På 1177.se hittar du en mängd artiklar under tema Psykisk hälsa. Här finns också kontaktuppgifter till telefonjourer och till stöd- och anhörigföreningar men också personliga berättelser och fler frågor och svar. Under Hitta vård finns kontaktuppgifter till den psykiatriska vården. Här hittar du också mot svarande uppgifter för andra landsting om du vill hjälpa någon i en annan del av landet. dåligt Ställ en fråga på webben Min vän mår psykiskt väldigt dåligt. Hon lider av vanföreställningar, ljuger och får hysteriska humörsutbrott, men vägrar att söka läkare. Hur kan jag hjälpa henne? Prata med någon via telefon eller chatt Att berätta för någon som lyssnar gör ofta att det känns lättare. Det finns flera telefonjourer som kan ge råd och stöd i hur man ska komma vidare och vart man kan vända sig. Nedan finns en lista med olika telefonjourer. Fler telefonjourer hittar du på 1177.se under tema Psykisk hälsa » Söka vård och stöd. Du kan alltid ringa 1177 Vårdguiden, telefonnummer 1177, för råd. Nationella hjälplinjen Du som är i psykisk kris eller någon annan svår livssituation kan vända dig till Hjälplinjen. Här kan du få psykologisk hjälp, anonymt och kostnadsfritt. Du kan kontakta Hjälplinjen för egen del eller om du är orolig för någon närstående. De som svarar har professionell utbildning, kan ge stöd i stunden och tips om vart du kan vända dig inom vården för att få bra hjälp. Telefon 020-22 00 60, alla dagar 13-22. Självmordsupplysningen Chatt, forum och information om självmord och psykisk hälsa. Chatten är öppen vardagar 19–22. Du når den via Mind.se. Föräldratelefonen För föräldrar eller andra vuxna som är bekymrade för barn eller ungdo- mar i sin närhet. Den som ringer kan vara anonym. Telefon 020-85 20 00, vardagar 10–15. Drivs av Föreningen Mind – för psykisk hälsa. Äldretelefonen Stödtelefon för äldre som mår psykiskt dåligt. Telefon 020-22 22 33, vardagar 10–15. Drivs av Föreningen Mind – för psykisk hälsa. Tjejzonen Stöd i form av chatt för tjejer. Du kan chatta med en Storasyster som lyssnar, stöttar och peppar. Chattarna är öppna fem kvällar i veckan. Läs mer på Tjejzonen.se 21 Tacka ja till samtal om abort Varje år gör omkring 10 000 kvinnor i Stockholms län abort. För en del kvinnor innebär aborten en lättnad. För andra kan det vara ett stort och svårt beslut att avbryta graviditeten. TEXT EVELYN PESIK AN FOTO JONAS HALLQVIST – kvinnor har alltid starka skäl för att göra abort. Men för många kan det ändå vara viktigt att få samtala om det, både före och efter, säger kuratorn Kristina Westberg, som gärna vill uppmana kvinnor att tacka ja till de samtal med kurator som varje abortmottagning ska erbjuda. Sverige har fri aborträtt sedan fyrtio år tillbaka. Alla kvinnor har rätt att göra abort till och med vecka 18 i graviditeten utan att ange några skäl. De allra flesta aborter utförs långt tidigare i graviditeten. – Att välja abort är ett ansvarstagande, säger Kristina Westberg som har arbetat på ungdomsmottagningar och Södersjukhusets kvinnoklinik i många år. Hennes erfarenhet är att ingen kvinna väljer abort som en enkel utväg. – Många har funderingar som: ”Vad betyder det för mig om jag gör aborten?”, ”Kommer jag att ångra mig?”, ”Kan jag bli med barn igen?” 22 eller ”Är det här verkligen min egen önskan eller har jag blivit påverkad av någon annan?”. – Andra, främst lite äldre kvinnor, kan ha funderingar som ”Har jag verkligen rätt att göra detta trots att jag har ett välordnat liv med jobb och bostad?”. Och om man redan har barn kan det vara ett ännu svårare val. Prata med någon Det allra vanligaste skälet till beslutet, enligt Kristina Westberg, är att relationen till partnern inte är stabil, att kvinnan redan på förhand vet att hon riskerar att bli ensam med ansvaret för barnet. En annan orsak kan vara att fostret är skadat. Även om det finns starka och rationella skäl bakom beslutet ger Kristina Westberg rådet att prata med någon före aborten, till exempel sin partner eller en väninna. Man kan också få träffa en kurator eller barnmorska, ensam eller tillsammans med sin partner om man har någon. Man kan boka tid för samtal genom en abortmottagning. Samtalet kostar inget. – De allra flesta hanterar aborten bra, men om man inte alls tänker igenom beslutet finns det en risk att tankarna kommer efteråt, säger hon och poängterar att hon som kurator aldrig kommer med några råd under samtalen. – En del säger att de hade hoppats få råd, men vår uppgift är bara att lyssna och hjälpa kvinnan att ta sitt beslut. Varje kvinna förtjänar respekt för sitt val. En vanlig rädsla är att aborten ska påverka möjligheterna att få barn längre fram. – Abort innebär ingen risk för detta. En annan vanlig känsla är skuld och skam gentemot kvinnor som inte kan få barn. Många kvinnor bestämmer sig för abort redan när graviditetstestet har visat att de är gravida. Men det är även vanligt att kvinnor känner sig tveksamma inför aborten. 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Abortfakta I Stockholms län väljer ungefär var femte gravid kvinna att göra abort. De allra flesta aborter, mer än 90 procent, sker tidigt i graviditeten, före vecka 12. Abort är vanligast hos kvinnor i åldersgruppen 20–29 år. Antalet tonårsaborter minskar för varje år. Det finns olika sätt att utföra en abort. Vanligast är abort med hjälp av läkemedel, medicinsk abort. Man får en tablett på abortmottagningen, och sedan får man gå hem. En till två dagar senare kommer man tillbaka till mottagningen och får ett nytt läkemedel, antingen som tabletter man sväljer eller som förs upp i slidan. Man får stanna kvar på mottagningen, och efter några timmar börjar man blöda och graviditeten stöts ut. Det kan göra ont, men då får man smärtlindring och senare samma dag kan man åka hem. Om man är över 18 år och har någon hemma som kan stödja en kan man få göra den senare delen av aborten hemma. Efter en medicinsk abort kan man behöva göra återbesök för att kontrollera att graviditeten är avbruten. Vid kirurgisk abort får man också först ta tabletter, och därefter sugs gravidite- – Många säger att de är säkra på beslutet, men att de ändå vill prata igenom det, och det är klokt. Det händer ibland att kvinnor ångrar sig efter aborten. Om kvinnan då har pratat med någon innan är det ofta lättare att bearbeta den känslan, säger Kristina Westberg. VAD KOSTAR DET? • Rådgivning hos barnmorska eller kurator kostar inget. För den som är under 18 år är hela behandlingen gratis. ”De allra flesta hanterar aborten bra, men om man inte alls tänker igenom beslutet finns det en risk att tankarna kommer efteråt.” • För den som är över 18 år gäller samma avgifter som vid andra besök i vården, det vill säga 350 kronor om du besöker en specialistläkare eller är inlagd för kirurgi och 200 kronor för ett vanligt läkarbesök eller när du är dagvårdspatient. – Självklart påverkas även mannen. Ofta kommer paren tillsammans för samtal, och då uttrycker många män att de känner sig maktlösa, eftersom det är kvinnan ensam som beslutar om abort. De män som känner att de har behov av ett eget samtal kan själva kontakta en kurator via sin vårdcentral eller ungdomsmottagning. Q • Återbesök för kontroll eller rådgivning efter aborten är gratis. 1177 Vårdguiden nr 4 2014 MER INFORMATION 1177.se/abort I Stockholms län utförs aborter på ett stort antal mottagningar, se 1177.se, sök på ”abortmottagning” under Hitta vård. ten ut ur livmodern. Kirurgisk abort görs vanligen under lätt narkos. Den metoden används inte efter 13:e veckan. Kvinnan kan själv välja abortmetod fram till vecka 13, men vården brukar rekommendera medicinsk abort i första hand. Ju tidigare aborten genomförs desto lindrigare är den. Efter vecka 13 görs enbart medicinska aborter. Då får man först läkemedel på mottagningen. Två dagar senare kommer man tillbaka till mottagningen och får nya läkemedel som sätter igång livmoderns sammandragningar så att fostret så småningom stöts ut. Hur lång tid det tar kan variera, men för de flesta sker det inom ett dygn. Under tiden är man inlagd på sjukhus. När aborten är klar undersöker läkaren livmodern med ultraljud, och i enstaka fall kan det behövas en skrapning av livmodern. För att få göra abort efter vecka 18 behöver man ha särskilda skäl och få godkän- nande från Socialstyrelsen. När man har gjort ett graviditetstest och bestämt sig för abort ringer man till en abortmottagning för att boka tid. Man kan också gå till en läkare på en vårdcentral eller en gynekolog som kan skriva remiss till en abortmottagning. Alla mottagningar som utför aborter ska erbjuda kvinnan samtal både före och efter ingreppet. Kvinnor som är under 18 år erbjuds alltid särskilt stöd. De måste inte berätta om aborten för sina föräldrar eller någon annan vuxen hemma. Men även om man inte vill prata med sina föräldrar om det, kan det vara en god idé att ta hjälp av någon annan vuxen inför beslutet. Abort är ett medicinskt sett säkert ingrepp. Ett litet antal kvinnor får infektioner som kan behöva behandlas med antibiotika. Snabba skydd dd Akut-p-piller, eller dagen efter-piller som de också kallas, skyddar mot gravidi-dat tet om man har haft oskyddat samlag. De påverkar ägglossssp eller ningen så att den skjuts upp förhindras. Receptfria akut-p-piller måste tas inom tre dagar. Det finns även ven receptbelagda akut-p-piller, som en läkare eller barnmorska kan skriva ut. Dem kan man ta upp till fem dagar efter ett oskyddat ddat samlag. Om du är under 23 år kan du få akut-p-piller p-piller gratis på en ungdomsmottagning. En annan metod är att sätta in en kopparspiral. Spiralen hindrar ägget från att fästa sig i livmodern. Den måste i så fall sättas in inom fem dagar efter samlaget. 23 Du röker, du vet att det inte är bra för dig, men du kan inte sluta – känns det igen? Då är du inte ensam. Det finns undersökningar som visar att de flesta som röker vill sluta – både unga och äldre. Och det finns hjälp. I höstas lanserades den nya appen Fimpaaa! som särskilt vänder sig till ungdomar. Fimpa TEXT MONICA KLASÉN MCGRATH ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER ånga unga börjar röka för att kompisarna gör det eller för att utmana vuxenvärlden. Att rökning är farligt, och kanske till och med förbjudet, gör det kanske ännu mer spännande att testa. Men när du har provat färdigt kan du vara fast i ett nikotinberoende som kan vara svårt att bryta utan hjälp. M Frihet och rökning går inte ihop I Norden är det fler tjejer än killar som röker, i alla åldersgrupper. Varför är det så? Farida al-Abani, folkhälsovetare och drogförebyggare på Smart ungdom, tror att cigarettens symbolvärde är en del av förklaringen. – Varför man börjar röka skiljer sig från person till person. En del börjar för att de tror att cigaretterna ska hjälpa dem att hålla vikten, andra för att de tror att rökningen dämpar ångest. – Marknadsföringen som riktar sig till i synnerhet tjejer har flera budskap: Dels att det är snyggt och sexigt att röka, men också att rökningen signalerar att man är självständig och fri, sådant som tidigare förknippades med manlighet och makt. För den som kallar sig feminist kan det här perspektivet bli en ögonöppnare, menar Farida. – Vill man vara en självständig person, oavsett om man är tjej eller kille, ska man kanske fundera över vad tobaksprodukterna faktiskt står för och vilka värderingar man egentligen själv står för när man använder tobak. De flesta vuxna rökare började röka innan de fyllde 18 år. Därför vill tobaksindustrin gärna att unga ska tycka att rökning är coolt och spännande. Och det kan vara svårt att värja sig mot den överväldigande och ofta förtäckta reklamen som smyger sig in i filmer, spel och sociala medier. Farida anser att lagstiftningen skulle behöva ändras för att göra det svårare för tobaksindustrin. 24 Testa en app! Du som röker, testa gratisapparna Rökfri eller Fimpaaa! De kan ge dig den hjälp du behöver för att bli motiverad – och lotsa dig genom de första svåra veckorna! FIMPAAA! En alldeles ny app som vänder sig till unga rökare som vill sluta röka. Här lägger du upp din egen plan för att förbereda dig för rökstoppet och för att klara särskilt svåra situationer. Du får tillgång till smarta övningar och får varje dag hjälp att behålla motivationen att inte röka. Du får också lära dig knep som motverkar att du mår dåligt under de första dagarna efter att du slutat röka och vilka positiva förändringar du kan förvänta dig. Här finns också ett forum där du kan dela din utmaning med andra. RÖKFRI En populär, etablerad app som vänder sig till lite mer invanda rökare. Från den första funderingen på att sluta får du hjälp att mentalt och praktiskt förbereda sig inför rökstoppet. När du väl har slutat får du stöd att behålla motivationen, genom att fakta blandas med stärkande övningar och budskap om att inte ge efter för röksuget. Appen är full med fakta som talar för att rökstoppet kanske är ditt livs bästa beslut! – Samhället har ett ansvar för att unga inte ska börja röka, säger Farida al-Abani. Nu lanserar UMO.se – ungdomsmottagningen på nätet – appen Fimpaaa! Den är särskilt framtagen för unga som vill sluta röka och bygger på en dansk app som funnits sedan 2004 med mycket goda resultat. Barbro Holm Ivarsson, psykolog och ordförande i föreningen Psykologer mot Tobak, är en av experterna bakom appen. – Jag tror att den kommer att hjälpa många unga att sluta röka, säger Barbro Holm Ivarsson. Att rökning är skadligt för kroppen är det allra tyngsta skälet att inte röka. Men för unga finns det ofta annat som är viktigare. – Många unga tänker att de ska sluta röka innan det blir farligt för deras hälsa, säger Barbro. Så hälsan är inget tungt skäl för dem. – Däremot tycker många att det är dyrt och ofräscht att röka. Det är de främsta skälen som unga brukar ange till att de gärna vill sluta. Både Farida och Barbro hävdar att den egna motivationen är viktigast för att man ska lyckas med att sluta röka. – Om man verkligen vill sluta röka så kan man, säger Farida. Behöver man extra motivation är apparna väldigt bra. Att det nu finns en app som riktar sig till unga människor, visar att vi tar ungas tobaksbruk på allvar, och det är viktigt. Vad kan föräldrar göra? Som förälder kan man känna sig ganska maktlös om man vill hindra barnen från att börja röka. – Det bästa råd jag kan ge är ändå att förbjuda sina barn att röka tills de är myndziga. Om man har möjlighet att komma med en morot, som ett betalt körkort, kan det vara värt det, säger Barbro Holm Ivarsson, och tillägger: Att skriva ett kontrakt tillsammans är bra. Q 1177 Vårdguiden nr 4 2014 för gott! Tove, 25 år, har testat Fimpaaa! När började du röka? När jag var 15 år. Varför började du röka? Jag tyckte att det var coolt. Alla jag umgicks med började röka. Hur mycket röker du? Sju cigaretter om dagen. Hur länge har du velat sluta röka? Sedan jag var 21, då slutade jag första gången och höll uppe i ett och ett halvt år! Varför vill du sluta röka? Det främsta skälet är hälsan, eller snarare ångesten över att förstöra min hälsa. Jag vill känna mig fräsch och bli fri från behovet av att röka. När jag slutade röka förra gången kunde jag plötsligt känna dofter jag inte känt på länge, som hur regn luktar. Hur kan Fimpaaa! hjälpa dig? Fimpaaa! är bra för att man får hjälp med den där sista droppen motivation som saknas för att man ska lyckas. Jag gillar att det kommer påminnelsemejl med tips om hur man undviker situationer som lockar till rökning. Kommer du att lyckas? Ja, det gäller bara att verkligen bestämma sig och att stå ut de tre första veckorna, sen är det svåraste över. Linnea, 19 år, har testat Fimpaaa! När började du röka? När jag var 16 år. Varför började du röka? Jag började i gymnasiet och rökningen var ett lätt sätt att hitta nya kompisar. Hur mycket röker du? Tio cigaretter om dagen. Hur länge har du velat sluta röka? Sedan jag började! Varför vill du sluta röka? Det är dyrt och jag mår verkligen inte bra av att röka. Min kondis är urdålig. Hur kan Fimpaaa! hjälpa dig? Det är bra med alla övningar och påminnelser. Jag känner mig hemma i språket och gillar upplägget. Jag tror att den här appen passar dem som är lite yngre också. Det är kul att man kan skriva meddelanden till sig själv och bestämma när man ska få dem! Kommer du att lyckas? Ja, det kommer jag att göra och Fimpaaa! hjälper mig. 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Hugo, 25 år, har testat Fimpaaa! När började du röka? När jag var 15 år. Varför började du röka? Jag började röka för att det ansågs vara coolt att röka i min umgängeskrets. Hur mycket röker du? Ett paket om dagen. Hur länge har du velat sluta röka? I ungefär ett år. Varför vill du sluta röka? Av hälsoskäl, jag ville ha bättre kondition och inte bli sjuk! Hur kan Fimpaaa! hjälpa dig? Fimpaaa! är bra för att det lägger stort fokus på de positiva aspekterna av att sluta röka. Det är motiverande att få reda på alla positiva saker som sker i kroppen när man slutat röka. Kommer du att lyckas? Jag har redan lyckats! Utan appen till och med, men den kan säkert vara bra för många andra. 25 Goddag ... och hur var det här då? Skriv ner dina frågor till doktorn. För dagbok över dina besvär, när och hur de uppkommer. Och om du är orolig och osäker, ta gärna med dig någon som kan hjälpa dig att lyssna. TEXT MONICA KLASÉN MCGRATH FOTO DENNY LORENTZEN du går till doktorn med både oro och frågor, men kommer kanske därifrån med nya frågor. Det här är inte ovanligt. Många patienter är pålästa och vet vad de vill ha svar på, men ibland kan läkarbesöket ändå upplevas som förvirrande och informationen som man fått kan verka både överväldigande och svårbegriplig. Ett samspel Både läkaren och patienten behöver förbereda sig inför läkarbesöket. – Ett bra läkarbesök är ett samspel mellan patient och läkare. Man ska utbyta information, diskutera vad som ska göras och komma överens om en handlingsplan, säger Rikard Viberg, distriktsläkare i Hässelby och studierektor i allmänmedicin. – Det ställer krav både på läkaren och på patienten. Skriv dagbok För läkaren underlättar det om du som patient kan berätta vilka förväntningar du har på besöket och om du oroar dig för något eller om du har funderingar om de symtom du känner. Rikard menar att det är läkarens ansvar att ställa de frågor som behövs för att kunna ställa en diagnos eller för att kunna utvärdera en behandling. Det läkaren förväntar sig av dig som patient är att du ska kunna berätta om dina besvär och din situation så utförligt och korrekt som möjligt. Därför kan det vara bra att föra dagbok över sina besvär. Vilka är symtomen? När brukar jag känna av dem? Hur känns det, var gör det ont? Hur länge håller det i sig? – Patienten kans ke oroar sig för att det kan röra sig om en allvarlig sjukdom. Får jag då en tydlig beskrivning av 26 Tips inför läkarbesöket • För dagbok över dina besvär, hur de känns, hur och när de uppkommer. • Fundera på vad du har för förväntningar på läkarbesöket och om du oroar dig för något. • Skriv ner dina frågor i förväg. • Om du är orolig inför besöket, ta med dig en god vän. Fyra öron hör bättre än två. • Ta med dig de läkemedel du tar och anteckna hur du tar dem – även naturläkemedel. • Skriv ner vad läkaren säger vid besöket. • Om du inte förstår vad läkaren säger, be om en förklaring och fråga om tills du förstår. • Om du får läkemedel utskrivna, skriv ner hur de ska tas, och fråga om du undrar över något kring medicinen. besvären kan jag ibland direkt utesluta att det är något allvarligt och ge ett lugnande besked, säger Rikard. Bra vara påläst Numera är det många patienter som har läst på om olika symtom och diagnoser inför besöket. – Det är positivt med pålästa patienter, säger Rikard. Ofta underlättas samtalet om patienten har kunskap om sina symtom och vad de kan bero på. Samtidigt bör man förhålla sig kritisk till en del information på internet. Webbplatser man kan lita på är exempelvis 1177.se, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och andra myndigheter. Informationen som finns där är opartiskt granskad och bygger på vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet. Rätt till tydlig information Det är vanligt att man inte kommer ihåg allt som läkaren sa eller vad man kom överens om vid besöket. Det kan bero på flera saker. Om du är orolig eller får ett smärtsamt besked kan det vara svårt att ta in den information som läkaren ger. Om du antecknar vad läkaren säger blir det lättare att komma ihåg. Det kan också vara bra att ta med sig en vän till läkarbesöket som kan hjälpa till att lyssna och anteckna vad som sägs. Men det kan också vara så att du av olika skäl inte förstår vad läkaren säger. Att läkare och patient förstår varandra är en viktig förutsättning för ett bra läkarbesök. Om du behöver tolk ska du säga till om det när du bokar besöket. – Patienten har rätt att få tydlig information, och även anpassad information, säger Rikard. Om man inte förstår vad läkaren säger ska man be om en förklaring och fråga om igen tills man förstår. Q 1177 Vårdguiden nr 4 2014 Aktuellt i vården Den första januari 2015 får vi en patientlag i Sverige. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Bland annat står det i lagen: • Vårdpersonalen är skyldig att ge dig tydlig och begriplig information om din sjukdom, din behandling och vilka alternativ som finns. • Den som ska ge dig vård och behandling måste inhämta ditt samtycke. • Du ska kunna söka vård var som helst i hela landet, när det gäller offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård. Den nya lagen innehåller också bestämmelser om till exempel vårdgaranti, val av hjälpmedel, ny medicinsk prövning, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt och individuell vårdplanering. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen. I nästa nummer av tidningen 1177 Vårdguiden kan du läsa en utförlig artikel om vad den nya lagen innebär. MER INFORMATION 1177.se/patientlagen För och emot PSA-prov Funderar du på att göra ett PSA-prov? Då är det en bra idé att läsa på om PSA och prostatacancer först. Den viktigaste fördelen med PSA-prov är att tidig upptäckt och behandling kan minska risken för allvarlig prostatacancer i framtiden. Den viktigaste nackdelen är att många män får diagnosen prostatacancer och får behandling, trots att cancern aldrig skulle ha utvecklats till en allvarlig sjukdom. Det är betydligt fler som behandlas i onödan efter PSA-prov, än som botas från en livshotande cancer. Behandlingen ger ofta bestående biverkningar. Om 1000 män i åldern 50–70 år låter bli att PSA-testas kommer nio av dem att dö av prostatacancer inom 14 år. Om dessa män i stället hade PSA-testats regelbundet skulle fyra av de nio kunnat få behandling och överlevt. Samtidigt skulle PSA-testningen leda till att 50 av de testade männen får en prostatacancerdiagnos och kanske även behandling, trots att de aldrig skulle ha utvecklat en allvarlig prostatacancer. Det här och mycket mer kan du läsa om i en folder från Socialstyrelsen. Broschyren ger ett bra underlag för friska patienter att diskutera för- och nackdelarna med sin läkare inför ett PSA-test. Du hittar den på Socialstyrelsen.se. Sök på PSA-prov. MER INFORMATION 1177.se/prostatacancer 1177 Vårdguiden nr 4 2014 F OTO: D E N N Y LO R E NT ZEN Ny patientlag vid nyår Koll på kallelsen? Det finns fyra screeningprogram i länet: Mammografiscreening, gynekologisk cellprovtagning, bukaortascreening och tarmcancerscreening. Screening innebär att man undersöker delar av befolkningen för att upptäcka en allvarlig sjukdom i ett tidigt stadium, och på så sätt öka chansen att bota den. Mammografiscreening För att upptäcka bröstcancer tidigt kallas alla kvinnor i Stockholms län mellan 40 och 74 år vartannat år till röntgenundersökning av brösten. Du kan inte själv boka tid för mammografi utan att vara kallad till mammografiscreening eller ha remiss från en läkare. Mammografiscreening är numera kostnadsfri inom Stockholms län. Livmoderhalscancer – cellprov Med gynekologiska cellprov kan man upptäcka cellförändringar som kan utvecklas till livmoderhalscancer. Cellprovet tas från livmodertappen i underlivet. De flesta cellförändringar som upptäcks är lättare förändringar som läker av sig själv, men en del behöver utredas och behandlas. Eftersom cellförändringar nästan alltid orsakas av en HPV-infektion, har man i Stockholms län och på Got- land på försök infört att cellproverna från kvinnor mellan 30 och 60 år först analyseras för HPV-virus. Om det finns HPV-virus undersöks provet för cellförändringar. Finns det cellförändringar remitteras kvinnan till en gynekolog för vidare utredning. Du kan inte själv beställa tid för cellprovtagning utan får en kallelse. Kvinnor skrivna i Stockholms län som är mellan 23 och 49 år kallas till gynekologisk cellprovtagning vart tredje år. Kvinnor mellan 50 och 60 år kallas vart femte år. Bukaortascreening För att minska dödligheten i brustet pulsåderbråck erbjuder landstinget 65-åriga män i Stockholms län en ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern (aorta). År 2014 har män födda 1949 fått kallelser, år 2015 kallas män födda 1950 och så vidare. Du får ett brev med datum och tid för undersökning samt information om undersökningen och sjukdomen. Du kan boka om tiden, om den inte passar. Om du inte kommer till undersökningen får du en påminnelse. Undersökningen är kostnadsfri. Tarmcancerscreening Tjock- och ändtarmscancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar både män och kvinnor (prostatacancer drabbar endast män och bröstcancer framför allt kvinnor). Om cancern upptäcks tidigt ökar chansen att bli botad. Men cancerformen ger få symtom i ett tidigt skede. Ett tidigt symtom är blod i avföringen, men det handlar om så små mängder att man inte kan se dem. Med laboratorieanalys går det att upptäcka mikroskopiska mängder blod. Sedan ett par år tillbaka omfattas alla åldersklasser mellan 60 och 69 år. Man erbjuds att göra testet vartannat år. Under 2014 har personer födda 1946, 1948, 1950, 1952 och 1954 fått erbjudandet. Man får ett test-kit hemsänt, tar ett avföringsprov och skickar det för analys till ett laboratorium. MER INFORMATION • 1177.se/sthlm – mammografi • 1177.se/sthlm – cellprov • 1177.se/sthlm – bukaortascreening • 1177.se/sthlm – tarmcancerscreening 27 Vilket nummer ringer du om ditt barn har feber? %FULBOWBSBTWÌSUBUUWFUBOÊSEVTLBSJOHBPDIOÊSEVTLB SJOHB3JOHBMMUJEOÊSEFUÊSGBSBGÚSMJWPDIEVCFIÚWFS IKÊMQEJSFLU'ÚSBMMBBOESBGSÌHPSPNWÌSELBOEVSJOHB UJMMFYFNQFMOÊSEJUUCBSOIBSGFCFS#ÌEFPDI IBSÚQQFUEZHOFUSVOU 112 1177 Till 112 ringer du när: Till 1177 ringer du när: t%VTFSOÌHPOTPNÊSNFEWFUTMÚT t%VFMMFSOÌHPOBOOBOÊS BMMWBSMJHUTLBEBE t%VFMMFSOÌHPOBOOBOIBSCMJWJU TKVLFMMFSTLBEBEPDICFIÚWFSSÌE BWFOTKVLTLÚUFSTLB t%VFMMFSOÌHPOBOOBOGÌSTWÌSU BUUBOEBT t%VCFIÚWFSIKÊMQNFEBUUIJUUB SÊUUJWÌSEFO t%VFMMFSOÌHPOBOOBOCFIÚWFSBLVU IKÊMQBWBNCVMBOT www.sosalarm.se www.1177.se
© Copyright 2024