pdf 374 kb - Nordens Välfärdscenter
Barn i fosterhem Nordens Välfärdscenter Stockholm 23-24 mars 2015 Bo Vinnerljung, professor Inst för socialt arbete, Stockholms Universitet [email protected] ”A fair go” In loco parentis När samhället tar ansvar för barns dagliga vård och uppväxt - då ska samhället agera som en någorlunda bra förälder Bra föräldrar tar hand om sina barns hälsa Bra föräldrar hjälper sina barn med skola/utbildning Bra föräldrar hjälper sina barn när de flyttar hemifrån Hur vanligt är det? Andel som någon gång under uppväxten hamnar i social dygnsvård • Finland • Sverige • Danmark • USA 3% 3-4 % 4-5 % 6% Sverige/Danmark: majoriteten placeras i tonåren Sverige: runt 1% får sin huvudsakliga uppväxt i fosterhem, ungefär lika många som utlandsfödda adopterade Förekomst av placering i dygnsvård före 7-årsdagen bland barn med ”bäst” och ”sämst” socioekonomisk bakgrund. Barn födda i Sverige 1992-1996 Barn födda i Sverige 1992-1996 Mor är sammanboende Mor är ensamstående och har högskoleutbildning och har högst grundskoleutbildning och förvärvsarbetade 1 nov 1997 och förvärvsarbetade ej 1997 och fick ej socialbidrag 1996-1998 och fick socialbidrag varje år 1996-1998 1 av <2.000 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen 1 av 7 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen RR >250 Somatisk ohälsa hos barn i fosterhem • Högriskgrupp för somatisk ohälsa – När de placeras – Under placeringen – Troligen också i vuxen ålder (mest USA-studier) Läkarundersökning av 120 barn vid intagning till vård Antal remisser • • • • • • • • • • • • • Vårdcentral Ögon Öron-näsa-hals Logoped Kirurg Ortoped Barnmedicin BUP Hudklinik Tandhälsovård Skolhälsovård Barnhälsovård Kvinnoklinik • Summa 24 8 11 1 1 3 19 12 7 6 5 1 1 99 Vartannat barn (n=61) fick minst en remiss Kling & Nilsson, kommande • Tre av fyra barn hade en omfattande sjukdomshistoria • Låg vaccinationstäckning • Vanligt med kroppsliga symtom och obehandlade sjukdomar - nedsatt hörsel/syn, allergier, inflammationer/värk, matsmältningsproblem etc • Vartannat barn 7-17 år hade djupgående karies som krävde behandling Blir det bättre under tiden i vård? • Det vet vi alldeles för lite om. Dansk studie: inga tecken på förbättringar. Svensk pågående studie – närvaro vid hälsokontroller verkar bli bättre. • UK m fl länder: systematiska hälsokontroller upptäcker mer hälsoproblem. • Det vi vet från svenska data pekar på brister i hälsoomhändertagandet även under tiden i vård Våra rekommendationer • Systematisk hälsokontroll av alla barn vid placering (inkl tandhälsokontroll) • Hälsokort som följer barnet • Systematisk bevakning av barnets somatiska hälsa • Verka lokalt, regionalt och nationellt för att barn i fosterhem får tillgång till samma goda hälsoomhändertagande som andra barn i Norden Billig försäkring mot framtida vanvårdsutredningar… • Hälsokontrollen tar 3 tim/barn • Ett års placering = 8 760 tim • Hälsokontrollen = 0.04% (<1/2 promille) • Hälsokontrollen kostar ca 3.000:• Ett års f-hemsplacering kostar ca 180.000:• Ett års placering på institution kostar 1 miljon + Psykisk ohälsa hos barn i fosterhem • Högriskgrupp för psykisk ohälsa – När de placeras (mest USA-studier) – Under placeringen – I vuxen ålder (inkl självmordsbeteende) Suicidförsök efter ÅK 9 N=930 000 11 10 9 8 RR 7 6 5 4 3 2 1 Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac Psykisk ohälsa Blir det bättre under tiden i vård? • Bara en nordisk studie (från Danmark). Inga förbättringar över lång tid, snarare tvärtom. • Studier i andra länder varnar oss: ta det inte för givet att barnens psykiska hälsa blir bättre. Våra rekommendationer • I första hand: grundlig utredning av psykisk hälsa för alla barn (när det är lämpligt åldersmässigt) • I andra hand: kartläggning av symtom på psykisk ohälsa med std bedömningsinstrument. Scores över klinisk nivå klinisk utredning • Använd std bedömningsinstrument för att följa barnens utveckling över tid • Verka för utveckling av kunskapsbaserade insatser (i samarbete med psykiatrin och forskare) Reproduktiv hälsa • Höga förekomster av tonårsföräldraskap • Dåliga skolprestationer en mycket stark riskfaktor Våra rekommendationer • Erbjud alla ungdomar rådgivning om och tillgång till preventivmedel Skola/utbildning för barn i fosterhem • Vi vet mycket, mer än i de flesta länder • Vi vet också att dåliga betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida problem, för alla barn - oavsett familjebakgrund Barn som växer upp i f-hem klarar sig dåligt i skolan Inga/ofullst/låga betyg Över medel Pojkar Normalgrupp 22% 41% Barn i fam med mkt soc bidr Växt upp i fosterhem 57% 60% 13% 11% Normalgrupp 11% 60% Barn i fam med mkt soc bidr Växt upp i fosterhem 40% 43% 25% 23% Flickor (låga betyg= sämsta 1/6 i sin åldersgrupp) Varför så dåliga skolresutlat? • Handlar inte om kognitiv formåga. Barn i fosterhem har vid 18 år likn resultat på kognitiva tester som utlandsfödda adopterade. • Överrepresentation av andra problem, t ex dåligt arbetsminne (?) • Uppväxten ofta präglad av instabilitet • Negativa förväntningar från socialarbetare, fosterföräldrar och lärare • Inga samband med psykisk sjukdom eller missbruk hos forädrarna • För barn i långvarig f-hemsvård - inga samband med ålder vid placering eller tid i vård Barn som växer upp i fosterhem • Klarar sig mycket dåligt i skolan • Får sämre skolbetyg än andra barn med samma begåvning • Får lägre utbildning än andra barn med samma begåvning • Får lägre utbildning än andra barn med samma betyg • Färre reparerar sina dåliga betyg i gymnasiet eller i vuxenutbildning • Många avhopp från gymnasiet • Men deras utbildningsambitioner/drömmar är inte särskilt annorlunda än andra jämnårigas Blir skolprestationerna bättre under tiden de är i vård? • Finns en nordisk studie (från Danmark): Inga märkbara förbättringar. • De flesta – men inte alla - studier från andra länder finner inga förbättringar Vad ökar risken för det går dåligt på lång sikt för barn som växer upp fosterhem? • Dåliga skolprestationer – plus kön • Ingen/marginell betydelse – mor/far psykisk sjukdom eller missbruk – mors utbildning – ålder vid placering, tid i vård Vad ökar chansen för det går bra på lång sikt för barn som växer upp i fosterhem? • Frånvaro av dåliga skolprestationer – plus kön • Ingen/marginell betydelse – mor/far psykisk sjukdom eller missbruk – mors utbildning – ålder vid placering, tid i vård De goda nyheterna • Skolprestationer är en påverkbar riskfaktor • De flesta försök att hjälpa dessa barn att bli bättre i skolan har visat lovande resultat Våra rekommendationer • Kartlägg läs-/räknefärdigheter hos alla skolbarn före tonåren • Ge barnen tillgång till individuella kompenserande insatser för ’catch-up’ • Primärt mål: motverka tidiga skolmisslyckanden ”Eftervård” - att flytta från f-hem • Finns lagstadgat i Danmark, Norge och Finland - inte i Sverige • ’Eftervård’ tveksamt begrepp. Handlar inte främst om ’vård’, egentligen tillgång till samhälleligt stöd. Form för stöd varierar efter individens behov. • USA: effektiv ’eftervård’: körkort • ’Eftervård’ mycket efterfrågat av barn i fosterhem, verkar ha goda effekter Andra goda skäl för ’eftervård’ • Nästan alla andra barn får stöd av sina föräldrar när de flyttar hemifrån (hjälp med bostad, pengar, sommarjobb, körkort etc). • Förfärande många har vid 18-årsdagen förlorat minst en förälder pga dödsfall (25%). • ’Många’ – men i Norden vet vi inte hur många får inget/litet stöd från f-hemmet efter att placeringen formellt har upphört Våra rekommendationer • Kartlägg behov av/tillgång till stöd tillsammans med varje ung person som lämnar fosterbarnsvården i övre tonåren. • Planera individuellt utformat stöd systematiskt och i god tid, tillsammas med den unge. • Erbjud alla unga ett samtal om deras historia - utifrån akter, socialarbetarens kunskap och den unges minnen/uppfattningar. Våra rekommendationer… • Gäller alla barn/ungdomar i fosterhem • Konkreta • Genomförbara • Med tanke på övriga kostnader för dygnsvården och för framtida konsekvenser av bristfällig dygnsvård (t ex förtidspensioner i ung ålder) – är det billiga förändringar [email protected]
© Copyright 2024