Liv Nilhede • Metodgarant, IHF • Socionom • KBT-terapeut, steg 1 • Utbildningar i FFT, MI, ACT, Marte Meo, lösningsfokuserat behandlingsarbete • INOM Konsult, handledning och utbildning • Projektledare för Humana/INOM:s ”flickstudie” 2 Delrapport studien ”Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap?” • Vad vet vi om tonårsgraviditeter? • Vad vet vi om ”vår” målgrupp? • Studiens upplägg • Hypoteser... Teamet bakom studien • Lisa Skogens, lektor fil doctor, Socialhögskolan, Stockholm • Liv Nilhede, INOM/Humana • Bo Vinnerljung, Professor, Socialhögskolan, Stockholm Problemet: Tonårsmammor bland flickor födda 1972-1983 20 18 16 14 % 12 10 8 6 4 2 0 Normal Öppenv före 0-2 år före 2-5 år före tonår tonåren tonår 5-12 år 12 år + Öppenv tonår 0-2 år tonåren 2-5 år tonåren Vinnerljung et al, 2007 Tonårsmammor är en mycket selekterad grupp i befolkningen • Majoriteten har klarat sig dåligt i skolan • Majoriteten lever på försörjningsstöd i början av vuxenlivet • Mer än var femte tonårsmamma har fått insatser från Socialtjänsten Social Rapport 2006, 2010; Konsekvenser för tonårsmammor och deras barn • Tonårsmammor har en ökad risk för psykiska problem, dåligt välbefinnande och instabil familjesituation över hela livscykeln. • Inlåsning i en s k fattigdomsfälla. Majoriteten av svenska tonårsmammor (52%) har vid 26 års ålder högst grundskolexamen (andra flickor 8%). När de är 22-24 år får de flesta (56%) försörjningsstöd (12% bland jämnåriga unga kvinnor). • Tonårsmammornas barn har en mångfaldigt högre sannolikhet att också bli föremål för socialtjänsten insatser. (Vinnerljung et al, 2010). 7 Även bland placerade tjejer • Var tredje SiS-tjej blir tonårsmamma • 25-30% som placeras pga beteendeproblem i HVB eller f-hem blir tonårsmamma (Vinnerljung & Sallnäs, 2008; Sallnäs & Vinnerljung, 2009; Vinnerljung et al, 2007, 2010). Hur kan det vara så här? • Institutionsvård tycks inte ha preventiva effekter vad gäller tonårsföräldraskap, tvärtom... • Vad gäller familjehemsplacerade flickor halveras överriskerna om man räknar bort skolmisslyckande som riskfaktor. • För flickor som placerats på grund av beteendeproblem är sambandet med skolmisslyckande ännu högre. • Skillnader mellan användande av preventivmedel bland flickor som haft insatser från socialtjänsten och normalpopulation. 9 Skillnader i utskrivning av preventivmedel (Ericsson, 2012, Contraceptive behaviors and births among Swedish child welfare clients, sid 13, Stockholms Universitet) 10 Erfarenheter från internationella studier • I England har andelen tonårsgraviditeter minskat. Anledningen till detta tycks primärt vara att skolsystemet förbättrats, framför allt för underprivilegierade grupper. (Girma & Patton 2015) • Placerade flickor har i högre grad oskyddat sex, väljer i högre utsträckning socialt belastade partners och har en mer positiv inställning till tidigt föräldraskap och en mer konservativ inställning till abort än icke placerade jämnåriga. (Corlyon & McGuire, 1999), 11 Studien undersöker • …Inställning till/syn på • • • • tidigt föräldraskap? aborter? preventivmedelsanvändning? skola och framtidsplaner • För att fundera över prevention måste vi veta mer hur placerade tjejer själva ser på detta. En explorativ studie, finansierad av Humana/INOM • Gruppintervjuer med personal på två HVB • Individuella intervjuer med ett tiotal flickor 15-18 år som har varit placerade på någon av INOM/Humanas hvb • Studien har prövat och beviljats av etisk nämnd Hypoteser (sannolika/osannolika) • Föräldraskap som ”karriär”? • Föräldraskap som ett sätt att skapa en ”hel och lycklig familj”? • Oplanerat föräldraskap ”det som händer det händer”? • Föräldraskap som ett sätt att bibehålla en parrelation? • Föräldraskap som en lösning på omgivningens förväntningar? • Föräldraskap som en väg till gemenskap? • Föräldraskap som en strategi för att ta kontroll över sitt liv? 14 Etisk grundregel Primum non nocere Framförallt, skada inte
© Copyright 2024