Liv Nilhede
• Metodgarant, IHF
• Socionom
• KBT-terapeut, steg 1
• Utbildningar i FFT, MI, ACT, Marte Meo,
lösningsfokuserat behandlingsarbete
• INOM Konsult, handledning och utbildning
• Projektledare för Humana/INOM:s ”flickstudie”
2
Delrapport studien ”Hur ser tonårsflickor
som bott på hvb på framtiden och på
föräldraskap?”
• Vad vet vi om tonårsgraviditeter?
• Vad vet vi om ”vår” målgrupp?
• Studiens upplägg
• Hypoteser...
Teamet bakom studien
• Lisa Skogens, lektor fil doctor, Socialhögskolan,
Stockholm
• Liv Nilhede, INOM/Humana
• Bo Vinnerljung, Professor, Socialhögskolan,
Stockholm
Problemet:
Tonårsmammor bland flickor födda 1972-1983
20
18
16
14
%
12
10
8
6
4
2
0
Normal Öppenv före 0-2 år före 2-5 år före
tonår
tonåren
tonår
5-12 år
12 år +
Öppenv
tonår
0-2 år
tonåren
2-5 år
tonåren
Vinnerljung et al, 2007
Tonårsmammor är en mycket selekterad
grupp i befolkningen
• Majoriteten har klarat sig dåligt i skolan
• Majoriteten lever på försörjningsstöd i början av
vuxenlivet
• Mer än var femte tonårsmamma har fått insatser
från Socialtjänsten
Social Rapport 2006, 2010;
Konsekvenser för tonårsmammor och deras
barn
• Tonårsmammor har en ökad risk för psykiska
problem, dåligt välbefinnande och instabil
familjesituation över hela livscykeln.
• Inlåsning i en s k fattigdomsfälla. Majoriteten av
svenska tonårsmammor (52%) har vid 26 års
ålder högst grundskolexamen (andra flickor 8%).
När de är 22-24 år får de flesta (56%)
försörjningsstöd (12% bland jämnåriga unga
kvinnor).
• Tonårsmammornas barn har en mångfaldigt högre
sannolikhet att också bli föremål för socialtjänsten
insatser. (Vinnerljung et al, 2010).
7
Även bland placerade tjejer
• Var tredje SiS-tjej blir tonårsmamma
• 25-30% som placeras pga beteendeproblem i HVB
eller f-hem blir tonårsmamma (Vinnerljung & Sallnäs, 2008; Sallnäs &
Vinnerljung, 2009; Vinnerljung et al, 2007, 2010).
Hur kan det vara så här?
• Institutionsvård tycks inte ha preventiva effekter
vad gäller tonårsföräldraskap, tvärtom...
• Vad gäller familjehemsplacerade flickor halveras
överriskerna om man räknar bort
skolmisslyckande som riskfaktor.
• För flickor som placerats på grund av
beteendeproblem är sambandet med
skolmisslyckande ännu högre.
• Skillnader mellan användande av preventivmedel
bland flickor som haft insatser från socialtjänsten
och normalpopulation.
9
Skillnader i utskrivning av preventivmedel
(Ericsson, 2012, Contraceptive behaviors and births among Swedish child welfare clients, sid 13, Stockholms
Universitet)
10
Erfarenheter från internationella studier
• I England har andelen tonårsgraviditeter minskat.
Anledningen till detta tycks primärt vara att
skolsystemet förbättrats, framför allt för
underprivilegierade grupper. (Girma & Patton 2015)
• Placerade flickor har i högre grad oskyddat sex,
väljer i högre utsträckning socialt belastade
partners och har en mer positiv inställning till
tidigt föräldraskap och en mer konservativ
inställning till abort än icke placerade jämnåriga.
(Corlyon & McGuire, 1999),
11
Studien undersöker
• …Inställning till/syn på
•
•
•
•
tidigt föräldraskap?
aborter?
preventivmedelsanvändning?
skola och framtidsplaner
• För att fundera över prevention måste vi veta mer
hur placerade tjejer själva ser på detta.
En explorativ studie,
finansierad av Humana/INOM
• Gruppintervjuer med personal på två HVB
• Individuella intervjuer med ett tiotal flickor
15-18 år som har varit placerade på någon av
INOM/Humanas hvb
• Studien har prövat och beviljats av etisk nämnd
Hypoteser (sannolika/osannolika)
• Föräldraskap som ”karriär”?
• Föräldraskap som ett sätt att skapa en ”hel och lycklig
familj”?
• Oplanerat föräldraskap ”det som händer det händer”?
• Föräldraskap som ett sätt att bibehålla en parrelation?
• Föräldraskap som en lösning på omgivningens
förväntningar?
• Föräldraskap som en väg till gemenskap?
• Föräldraskap som en strategi för att ta kontroll över
sitt liv?
14
Etisk grundregel
Primum non nocere
Framförallt, skada inte