Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer i Svante Svantessons lägenhet nr 4. Utredningen ska utföras av särskild sakkunnig och redovisas till miljöförvaltningen senast fyra veckor efter att ni har fått del av detta beslut. Lagstöd: 2 kap. 2, 3 och 7 §§, 9 kap. 3 och 9 §§ och 26 kap. 9, 19 och 22 §§ miljöbalken samt 33 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Lagstöd: 26 kap. 26 § miljöbalken Miljöförvaltningen beslutar att sända beslutet till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Lagstöd: 26 kap. 15 § miljöbalken Hur man överklagar se bilaga Bakgrund Svante Svantesson inkom med klagomål till miljöförvaltningen den 2 december 2012. Klagomålet gällde fukt och mögel i hans bostad. Han uppgav att han sedan han flyttade in i lägenheten för två år sedan haft problem med irritation i ögon och luftvägar, huvudvärk och trötthet. Han har inte samma problem när han vistas i andra miljöer. Vidare uppgav Svante Svantesson att det finns fuktfläckar på väggarna i sovrummet och att det luktar mögel i badrummet. Miljöförvaltningen kontaktade hyresvärden God Bostad den 3 december. Bolaget uppgav att man har inspekterat lägenheten men inte funnit något som tyder på fuktproblem. Dessutom har inte tidigare hyresgäster klagat. Den 12 december inspekterade miljöförvaltningen lägenheten och konstaterade då synliga fuktskador på väggar och tak och kondens på insidan av fönster. Viss mögellukt observerades också. Miljöförvaltningen har därefter varit i kontakt med Svante Svantesson vid ett tillfälle och God Bostad vid två tillfällen. Svante Svantesson har uppgett att han mått mycket dåligt på grund av den dåliga inomhusluften. Bolaget har framfört att man inte anser sig skyldig att vidta några åtgärder. Miljöförvaltningen underrättade bolaget den 20 januari inför beslut om krav på åtgärder. God Bostad fick också möjlighet att yttra sig innan nämnden fattar beslut men något yttrande har inte kommit in. Skäl för beslut Lagstöd I 2 kap. 2 § miljöbalken (MB) anges att alla som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Av 2 kap. 3 § MB följer att alla som bedriver en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 2 kap. 7 § MB gäller dessa krav i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. I 9 kap. 3 § MB anges att med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska enligt 9 kap. 9 § MB brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. I enlighet med 26 kap. 9 § MB får en tillsynsmyndighet i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. I 26 kap. 19 § MB anges bland annat att den som bedriver verksamhet som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa fortlöpande ska planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet ska också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan på miljön. Den som bedriver en verksamhet som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller den som upplåter en byggnad för bostäder om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa. Detta följer av 26 kap. 22 § MB. Om en tillsynsmyndighet har meddelat ett föreläggande mot någon i egenskap av ägare till en fastighet får myndigheten enligt 26 kap. 15 § MB sända beslutet till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Har anteckning gjorts, gäller föreläggandet mot ny ägare av fastigheten. Vidare får en tillsynsmyndighet i enlighet med 26 kap. 26 § MB bestämma att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas. I 33 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges att i syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa ska en bostad särskilt ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar. Bedömning De brister miljöförvaltningen observerat vid inspektion bedöms utgöra en risk för olägenhet för människors hälsa. I förarbetena till miljöbalken, prop. 1997/98:45 Del 2 s. 107, anges att en störning bör vara av någon betydenhet och inte av helt tillfällig natur samt kunna vara skadlig i antingen fysiskt eller psykiskt hänseende på en människas hälsotillstånd. I enlighet med den praxis som har utvecklats enligt hälsoskyddslagen omfattas även sådana störningar som i första hand påverkar välbefinnandet i inte ringa grad t.ex. buller, lukt och termiskt inomhusklimat. Termiskt inomhusklimat omfattar de faktorer som påverkar människans värmeutbyte med omgivningen, framför allt faktorer som lufttemperatur, luftfuktighet och luftens hastighet (drag). Med störningar som påverkar välbefinnandet avses störningar som inte är av sådan karaktär att de kan visas vara direkt hälsoskadliga men som ändå påtagligt inverkar på människors psykiska välbefinnande. Vidare anges att bedömningen måste utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och kan inte enbart baseras på en enskild persons reaktion i det enskilda fallet. Även bedömningen om en störning ska anses vara ringa är beroende av hur människor i allmänhet uppfattar störningen. Hänsyn ska dock tas till personer som är något känsligare än normalt, t.ex. allergiker. Vid inspektionen gjordes en okulär besiktning och miljöförvaltningen observerade flera fuktfläckar på väggar och tak i sovrummet, kondens på insidan av fönster och också viss lukt av mögel i badrummet. Fukt och mögel kan allvarligt påverka hälsan. Socialstyrelsen skriver i Meddelandeblad, november 2006, ”Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader”, att det kan innebära hälsorisker att regelbundet vistas i byggnader med fuktproblem. Det rör sig framförallt om luftvägssymtom som luftvägsinfektion, hosta, väsande andning och astmatiska besvär. Även snuva, irritation i näsa och ögon och generella besvär som trötthet och huvudvärk kan förekomma. Svante Svantesson har uppgett att fukten i hans bostad påverkar honom såväl fysiskt, med irritation i ögon och luftvägar och huvudvärk, som psykiskt med oro och sömnsvårigheter. Miljöförvaltningen bedömer att störningen varken är ringa eller helt tillfällig. Fastighetsägaren har ansvaret för att undanröja risker för olägenhet för människors hälsa i inomhusmiljön. Som angetts ovan ska ägare eller nyttjanderättshavare till en bostad i enlighet med 9 kap. 9 § MB vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Bostäder ska ha en sådan beskaffenhet att de ger ett betryggande skydd mot störningar som kan medföra olägenheter för människors hälsa och så att uppkomsten av sådana olägenheter förhindras. Miljöförvaltningen anser att det är viktigt att en utredning görs för att få klarhet i om det föreligger fukt- och mögelproblem i bostaden och i vilken omfattning. Om analysresultatet visar att förekomsten är av sådan omfattning att det är risk för hälsan ämnar miljöförvaltningen därefter att ställa krav på åtgärder. Det är den som bedriver en verksamhet som medför olägenhet för människors hälsa eller miljön som har bevisbördan för att kostnaden för en åtgärd inte är miljömässigt motiverad eller att den är orimligt betungande. God Bostad har uppgett att kostnaden för en utredning, som beräknas uppgå till cirka 50 000 kronor, är alltför betungande. Miljöförvaltningen anser att vid en avvägning mellan kostnaden för bolaget och den nytta utredningen innebär ur hälsosynpunkt är kraven inte orimliga att uppfylla. Med beaktande av att bristerna i bostaden har funnits under lång tid, de stora besvär Svante Svantesson upplever och att en utredning inte är orimligt dyr anser miljöförvaltningen att det är skäligt att beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. På miljönämndens uppdrag NN Bilagor: Hur man överklagar Inspektionsrapport med fotodokumentation