Skellefteå Kraft Årsredovisning 2013
Skellefteå Kraft Årsredovisning 2013 INNEHÅLL Hans Kreisel, vd. Nu börjar resan mot att bli bäst i Sverige Vd har ordet Det här är Skellefteå Kraft Korta fakta Vårt 2013 i backspegeln Vårt kundansvar Vårt ekonomiska ansvar Vårt sociala ansvar Vårt miljöansvar Miljöredovisning 2 4 6 8 12 16 22 26 34 eKonoMi Förvaltningsberättelse – koncernöversikt 42 Riskhantering 47 Koncernens resultaträkning 50 Koncernens balansräkning 51 Koncernens kassaflödesanalys 52 Moderbolaget 53 Förändringar i eget kapital 54 Redovisningsprinciper 55 Noter 58 Revisors rapport 71 Resultatbehandling 71 Flerårsöversikt 72 Definitioner 73 StyRelSe leDninG StAtiStiK 74 75 76 För ett år sedan tog jag över vd-rollen på Skellefteå Kraft och tämligen snart kunde jag både se och känna företagets potential. Medarbetarnas driv och vilja till ständig förbättring gav mig inspiration och förväntningar, men det fanns mer som lovade gott. Jag tänker närmast på vår hållbara kraftportfölj, den goda ekonomin, våra nöjda kunder och det långsiktiga arbete som har lagts ned för att effektivisera organisationen. Samtidigt förstod jag att vi hade stora utmaningar framför oss, som sjunkande intäkter för storskalig vattenkraft och minskad lönsamhet inom vindkraften, liksom ett ansträngt läge vad gäller värm e- och pelletsaffären. Det fanns med andra ord både skäl till, och förutsättningar för, att ta nya kliv framåt, vilket vi tog fasta på när vi påbörjade arbetet med en ny vision. Det arbetet mynnade så småningom ut i vår strävan att bli Sveriges bästa energibolag. Måste lyfta oss Visionen är ambitiös och måste fyllas med konkreta insatser och bevisföring för att få bärkraft. För att lyckas med det måste vi lyfta oss en nivå och arbeta ännu mer professionellt och utveckla vårt arbetssätt, främst inom mål- och resultatstyrning, beteende samt metodik för styrning och analys. Det utgör själva basen för ”professionaliseringsprogrammet”. Sedan har vi valt ut fem nyckelområden där vi ser att vi med förbättringar kan nå positionen som Sverigebäst. Dessa är lönsamhet, samhällsansvar, medarbetare, avkastning till ägare och kund. Benar jag i detta kan jag konstatera att vi har en god lönsamhet med potential att nå en ekonomisk tätposition. Vår produktionsportfölj är balanserad, men där återstår det en del jobb innan vi kan påstå att vi ligger i hållbarhetstäten. Vårt arbete med att ge tillbaka till samhället fortsätter, bland annat ger vi 2 procent av vårt rörelseresultat, för 2013 blev summan 5,9 mkr, till forskning och utveckling inom energiområdet. Våra medarbetare är nöjda, den senaste Moti verad medarbetarindex-mätningen ger oss värdet 70 på en 100-gradig skala (Sverigesnittet är 63). Men bra kan bli bättre och vi måste lyfta oss flera snäpp innan vi med fog kan kalla oss ”den bästa arbetsgivaren”. Kunderna är nöjda, vilket kundnöjdhetsundersökningarna understryker. VD HAR ORDET I de senaste mätningarna från Svenskt Kvalitetsindex ligger vi antingen etta eller tvåa i alla kategorier utom en, elhandel på privatsidan. Där är konkurrensen från små lokala bolag hårdare, men trots det ligger vi ändå på en topp10-position, medan våra stora nationella konkurrenter ligger längre ned. I kraft av detta är vi en trovärdig aktör i energibranschen och kan gå i bräschen för det förändringsarbete som behöver göras för att öka branschens förtroende, något branschen är beroende av för sin långsiktiga överlevnad. Ny varumärkesposition I mångt och mycket är det där, i kontakten med kunden, som visionens bevisföring syns mest. Under året har vi tagit en ny varumärkesposition som den norrländska utmanaren under parollen ”Inte en eljätte”. Den rollen har vi börjat anpassa oss till, bland annat genom att införa ett antal tuffa åtgärder. Vi har bland annat tagit bort det omdiskuterade tillsvidarepriset, vilket försämrar vår konkurrenskraft men förbättrar vår kundrelation. Vi har lanserat produkten Kvadratmeterpris, ett fast pris för lägenhetskunder som utgår från lägenhetens storlek i stället för den faktiska förbrukningen. Vi har dessutom utökat tillgängligheten till vår kundservice, både genom förlängda öppettider och en större närvaro på sociala medier. Vi vill tydligt markera att vi står på kundens sida och att vi är ett klokt alternativ till de stora bolagen. Här är vi långsiktiga och vet att det tar tid innan våra kampanjer ger resultat i form av en ökad kundstock. Vi behöver fler kvinnor Det kommer att krävas mycket av oss för att nå positionen som Sverigeetta och att ställa om från den gamla kraftverkstanken till en mer modern styrning. Bland mycket annat gäller det att ha rätt folk på rätt plats och under året har vår nya personalchef arbetat intensivt för att modernisera HR-processen med målet att tidigt fånga upp talanger för att i framtiden åstadkomma en större heterogenitet i allmänhet och i ledande positioner i synnerhet. Om vi ska spegla det samhälle vi verkar i behöver vi kort sagt fler kvinnor i företaget. I begreppet ”professionell” ligger också att vi ska röra oss från en styrning som är relationsbaserad till ett mer faktabaserat och processorienterat beslutsfattande som gynnar affären. Parallellt med det har vi delat upp vår affär i flera bitar och satt in mätskruvar i varje del. På det sättet kan vi snabbt och kontinuerligt mäta och analysera våra framsteg och jämföra med våra konkurrenter. Det ger oss möjlighet att ständigt förbättra oss. När det gäller pellets insåg vi tidigt att det var en affär som inte skulle löna sig, vilket gjorde att vi fattade beslutet om nedläggning av pelletsverksamheten i Biostor i Storuman. I förlängningen innebär det att vi slutar att sälja pellets, förutom till de kunder som vi har långa kontrakt med, och att vi drar ner på pelletsproduktionen i anläggningen på Hedensbyn till en nivå som motsvarar vårt eget behov. ”Hållbarhet ska genomsyra alla våra beslut.” VI TROR PÅ VINDKRAFT Även vindkraften har brottats med lönsamhetsproblem, som delvis bottnar i tekniska svårigheter. Vi kommer under 2014 och framåt att lägga stort fokus på vindkraften och försöka lösa de utmaningar som finns inom det området. Vindkraften är viktig för Skellefteå Kraft och definitivt ett av de ben som vi ska stödja oss mot när vi går framåt för att nå en fullständig hållbarhet i vår kraftportfölj. Under 2013 bestämde vi oss för att investera i den tredje fasen av den 100 vindkraft stora parken i Blaiken. Det var ett enkelt beslut att fatta eftersom all infrastruktur och personal redan är på plats, vi kan med andra ord hantera riskerna på bästa sätt. Vi slutförde också vår omfattande reinvestering i Grytfors vattenkraftverk och vi beslutade att investera stort inom vårt elnät, bland annat i en ny stamnätsstation i Högnäs, som växer fram för att underlätta den allt mer tilltagande volymen av el från vindkraft. 2014 blir ett spännande år Det är med andra ord många spännande processer och projekt som löper parallellt och det blir spännande att se vad 2014 bjuder på. Min förhoppning är att året ska kretsa kring vår professionalisering, som sätts i verket på allvar under vår personaldag 21 mars 2014. Vi ska även fortsätta säkerställa att hållbarhet genomsyrar alla de beslut som vi fattar. Vill du veta mer om vårt arbete kring hållbarhet och de fyra huvudområden vi arbetar med kring det – miljö, ekonomi, kund och socialt – rekommenderar jag att du tittar in på vår hållbarhetswebb. Där finns allt från översiktliga filmer till detaljrapporter. Det har varit ett underbart men tufft första år. Nu startar resan mot toppen på allvar. Tack för att du följer med oss! Hans Kreisel, vd, Skellefteå Kraft 3 det här är skellefteå kraft Det här är Skellefteå Kraft Vår idé Vi strävar efter att bli Sveriges bästa energibolag och betraktar oss som energi branschens utmanare. Vi är trygga norr länningar som sätter kunden och kundens behov främst. Hur? Genom att satsa på egna energitillgångar och egen hållbar energiproduktion, samtidigt som vi hela tiden stärker kompetensen bland våra medarbetare. Och självklart genom att erbjuda kunderna attraktiva produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser. Vår ägare, Skellefteå kommun, ställer dessutom krav på oss. Vi ska skapa en lönsam tillväxt som främjar regionens utveckling. Det vill säga trygga regionens energiförsörjning, skapa en bra infrastruktur inom energi, tele- och datakommunikation och tillföra kapital och affärskompetens till regionen. Våra produkter och tjänster El. Vi producerar och säljer el till kunder i hela Sverige. Som kund hos oss väljer du mellan tre avtal: Fast, Rörligt och Kvadratmeter. Hösten 2013 valde vi att helt ta bort det kostsamma tillsvidarepriset. Elnät. Våra elnät finns i Skellefteå, Norsjö, Malå, Robertsfors och delar av Vindeln, Arvidsjaur, Piteå, och Lycksele. Dessa sköter vi om så att elen ska kunna transporteras till dig. Den senaste kundnöjdhetsundersökningen visar att vi har landets nöjdaste privatkunder och näst nöjdaste företagskunder. Fjärrvärme. Vårt fjärrvärmenät finns främst i Skellefteå. Genom det levererar vi vatten som hettats upp av förnybart och återvunnet bränsle. Bredband. Vi bygger och äger Skekraft.net, bredbandsnätet i Skellefteå med omnejd. Om yta och befolkningsmängd kombineras med den bredbandshastighet som erbjuds har Skellefteå kommun Sveriges främsta bredbandsnät. Lokaler och fastigheter. Vi äger, förvaltar och hyr ut lokaler i kvarteret Expolaris Center i centrala Skellefteå. SEU, Energiunderhåll. Energiunderhåll levererar underhållstjänster till energiföretag som behöver support inom vindkraft, vattenkraft och kraftvärme, samt stora energianvändare inom industrin. 4 det här är skellefteå kraft Aitik Sädva Rebnis Uljabuouda Klippen Hemavan Storuman Norrheden Bergnäs Blaiken Slagnäs Storliden Jokkmokksliden Sikfors Grytfors Jörn Byske Malå Norsjö Kåge Kristineberg Boliden Rengård Hedensbyn Båtfors Lycksele Skellefteå Finnfors Rönnskär Bureå Granfors Röjnoret Krångfors Selsfors Burträsk Lövånger Ånäset Vindeln Robertsfors Jakobstad – Alholmen Sällsjö Sundsvall Här skapas kraften Här är Skellefteå Krafts produktionsanläggningar och försäljningskontor, från Stockholm i söder till Aitik i norr, från Jakobstad i öster till Klippen i väster. Vindkraft Kärnkraft Vattenkraft Torv Värmekraft Närvärme El, värmekraft Säljkontor Forsmark Stockholm 5 det här är skellefteå kraft Korta fakta om Skellefteå Kraft 2013 Allmänt 637 300 personer personer var årsanställda under 2013 lite drygt arbetar huvudsakligen från kontorshuset i centrala Skellefteå, medan övriga arbetar på olika enheter i Västerbotten, Norrbotten och på säljkontoret i Sundsvall. var året då Skellefteå Kraft grundades. Ekonomi OMSÄTTNING Mkr 5500 5000 Mkr 800 4500 700 4000 % 16 500 3000 Rörelsemarginal 18 600 3500 12 400 2000 300 8 200 6 1000 10 2 0 0 20122013 var utdelningen till ägaren Skellefteå kommun under 2013. Det motsvarar 4 % av det egna kapitalet. 4 100 500 215 MKR 14 2500 1500 6 RESULTAT efter finansnetto 0 20122013 20122013 det här är skellefteå kraft Socialt Miljö 48 personer har rekryterats under det gångna året. 81 % 1,9 % Andel förnybar produktion av el Vår sjukfrånvaro under 2013. Målet var 2,5 %. 80 % Vår frisknärvaro bland Skellefteå Krafts anställda 2013. Målet är 85 %. 83 % Andel förnybar produktion av värme Kund Nummer 1 i landet Skellefteå Kraft har energibranschens bästa kundservice. Utnämningen bygger på en undersökning där över 2 000 svenska konsumenter har svarat på hur olika företag ger dem service och vilka företag som de anser har gett dem service över eller klart över förväntning. 7 VÅRT 2013 I BACKSPEGELN Januari Februari Mars Bidrag till elkraftteknisk Mångmiljonsatsning forskning på bredband Ny fasadskylt sätter tonen Vi inleder året genom att sätta upp en ny skylt på vår fasad på huvudbyggnaden i Skellefteå centrum. Den är större och tydligare och markerar att året blir speciellt för oss. Vi går in med stöd till det nationella forskningsprogrammet Elektra vid Elforsk – Svenska elföretagens forskningsoch utvecklingsaktiebolag. Den nya etappen av Elektraprogrammet ska bidra till omställningen av energisystemet i hållbar riktning, medverka till färre elavbrott samt effektivisera elnät och energianvändning. Vi bestämmer oss för att reinvestera i bredbandsnätet för närmare 25 miljoner kronor. Investeringen gör det möjligt för kunder att uppgradera sin anläggning till 1 gigabit per sekund. Vi tänder lampor i Kenya Under den årliga Earth Hour-manifestationen tänder vi nya lampor i stället för att släcka de som redan är i bruk. Det gör vi genom att skänka solenergilampor till fattiga delar av Kenya. För en hållbar utveckling är det ett större problem att det saknas el i vissa delar av världen än att det finns el att släcka i andra delar. 8 VÅRT 2013 I BACKSPEGELN April Maj Juni Hans Kreisel blir ny vd Lyckad storövning i Skellefteälven Vindkraftparken i Blaiken invigs Den 29 maj genomför samtliga damm ägare längs Skellefteälven en omfattande katastrofövning tillsammans med ett flertal myndigheter, räddningstjänst och andra berörda aktörer. Syftet är att testa om alla rutiner fungerar om olyckan är framme. Utfallet blev lyckat, men vi hittade även förbättringsområden. Vi bygger en av Europas största vindkraftparker tillsammans med Fortum och måndag den 3 juni invigs den första av totalt tre etapper. Parken ligger på Storblaiken i norra Sveriges fjällvärld och vi har miljötillstånd att bygga upp till 100 vindkraftverk. Skellefteå Kraft bäst på kundservice Förbättrad placering på Universums ranking Värdesäkring av elnäten fortsätter För andra året i rad vinner vi pris för energibranschens bästa kundservice. Detta när Service Score i samarbete med Sveriges Marknadsförbund delar ut pris för bästa service. Utnämningen bygger på en undersökning där över 2 000 svenska konsumenter har svarat på hur olika företag ger dem service och vilka företag som de anser har gett dem service över deras förväntningar. Varje år mäter Universum olika aspekter av svenska företags arbetsgivarvarumärken. Vi är med i undersökningen och årets mätning visar att civilingenjörerna i Norrland rankar oss som nummer 26 på listan över ideala arbetsgivare. Det innebär att vi klättrat sex placeringar sedan i fjol. Hos högskoleingenjörerna ligger Skellefteå Kraft på 19:e plats, samma placering som året innan. Precis som tidigare år avsätter vi närmare 100 miljoner kronor på att vädersäkra elnätet, vilket innebär att elnätet blir säkrare mot alla slags väderstörningar. I praktiken handlar det om att ersätta äldre luftledningar med kabel som grävs ner i marken eller med nya tåligare luftledningar. I april tillträder Hans Kreisel, 48 år, som ny vd för Skellefteå Kraft. Tidigare har han drivit egen verksamhet med inriktning på biogas, LNG och företagsförvärv. Han har också varit vd för E.ON Gas Sverige AB och kommer med en mångårig företagsledande erfarenhet på högsta chefsnivå inom E.ON-koncernen i Sverige och Tyskland. 9 VÅRT 2013 I BACKSPEGELN Juli Augusti September Högnäs stamnätsstation börjar byggas ”Inte en eljätte” syns i Stockholm Den nya stamnätsstationen i Högnäs är vår största elnätsinvestering på över 100 år. Utbyggnaden av vindkraft i regionen innebär fler anslutningar och nuvarande stamnätsstationer räcker helt enkelt inte till. Om allt fortlöper som planerat tas stationen i drift i juli 2015. Vår kampanj ”Inte en eljätte” rullas ut i tidningar, på webben, i Stockholms tunnelbana och i form av radio- och tvreklam. Med konceptet vill vi visa att vi är ett pålitligt företag som är tillgängliga och enkla. Det leder vi i bevis genom längre öppettider för Kundservice, genom att slopa tillsvidarepriset och genom att lansera Kvadratmeterpris för lägenhetskunder. Nysatsning på Grytfors vattenkraftstation Under året satsar vi 190 miljoner kronor på att reinvestera i Grytfors vatten kraftstation. Genom satsningen får kraftstationen bättre verkningsgrad och underhållsbehovet minskar samtidigt som oljevolymerna för reglering av aggregatet minskar och miljöriskerna minimeras. Vårt bredband i kundtopp För andra året i rad hamnar vårt bredband i topp när det gäller nöjda kunder. Det visar Stadsnätskollen, en undersökning där över 3 000 bredbandsanvändare i Skellefteå kommun tillfrågas. Undersökningen visar att kundnöjd heten bland Skellefteå Krafts bredbandskunder ökat från NKI (kundnöjdhet) 75 till 79. 10 VÅRT 2013 I BACKSPEGELN Oktober November December Stor insats när stormen Hilde drar in Nöjdast kunder – igen Stormen Hilde ställer till det och som mest är 18 000 kunder i vårt nätområde utan ström. För första gången kallas externa resurser in från energibolagen i Boden, Luleå, Piteå, Umeå och Sundsvall. Fem dygn senare är all högspänningsledning lagad och de flesta kunder har fått strömmen tillbaka. Alla 30 vindkraftverk i etapp två på plats Tillsvidareavtalen tas bort Vindkraftparken i Blaiken växer och under hösten reser och monterar vi det sista av de totalt 30 vindkraftverken i etapp två. Som konsument måste du kunna lita på att ditt energibolag inte överfakturerar dig. Vår inställning är att branschen måste ta sitt ansvar och ta bort tillsvidareavtalen. Det slår vi fast samtidigt som vi går i bräschen och slopar tillsvidareavtalen. Som elkund hos oss kan du nu bara ha något av våra tre avtal: Rörligt, Fast och Kvadratmeterpris. Den årliga kundnöjdhetsundersökningen från Svenskt Kvalitetsindex (SKI) visar att vi åter igen har landets nöjdaste elnätskunder. Indexvärdet för privatkunderna landar på 77,7 (branschsnitt 65,4), vilket ger oss förstaplatsen. Hos företagskunderna ligger vi på en andra plats, med ett indexvärde på 74,5 (branschsnitt 64,8). Vi håller oss långt framme även i andra kategorier. Indexvärdet för fjärrvärme visar till exempel att vi har energibranschens näst nöjdaste privatkunder och att vi förbättrat vårt betyg när det gäller nöjda elhandelskunder. Vi deltar i ”Älska 0910” Varje år arrangerar Skellefteå AIK det välbesökta evenemanget ”Älska 0910”. Oftast i Stockholm i samband med någon av Skellefteå AIK:s bortamatcher, men nu senast även i Göteborg. Vi finns med på båda orterna, med syfte att presentera oss som potentiell arbetsgivare och att påminna om att man kan bli kund hos oss oavsett var i landet man bor. 11 VÅRT KUNDANSVAR Kundansvar Våra kunder ska aldrig ha dåligt samvete I många år har vi i energibranschen gett våra kunder dåligt samvete för sin energianvändning, i tro och hopp om att de ska minska sin förbrukning. Den inställningen har inte gett önskad effekt och är inte heller särskilt konstruktiv. Därför vill vi vrida på förhållandet och ta det ansvaret åt våra kunder. Hur? Genom att leverera hållbara energilösningar med begripliga avtal. Som kund hos oss ska du aldrig behöva känna dåligt samvete för att du till exempel tycker att det är skönt med en lång dusch eller har lite varmare hemma. Du kan alltid lita på att våra produkter håller hög kvalitet och är hållbart producerade. Den inställningen gäller för alla våra kunder, oavsett om det handlar om el, bredband eller fjärrvärme. Dessutom vill vi utmana energibranschen kommu- Ekonomiskt ansvar 12 nikativt, genom att vara enklare, tydligare, mer rådgivande och mer tillgängliga än våra konkurrenter. Så blir vi branschens bästa Vi drivs av idén om att ge kunden ett bättre, det vill säga enklare och tydligare, alternativ. Vårt övergripande mål är att ha branschens nöjdaste kunder och på det sättet närma oss visionen om att bli energibranschens bästa energibolag. Vi är övertygade om att den riktningen är rätt, för branschen brottas med förtroendeproblem. Enligt Svenskt Kvalitetsindex har till exempel 27 procent av Sveriges elkunder ”mycket låg kunskap” om elmarknaden och 43 procent ”förstår delvis”. Bolagen har själva försatt sig i den positionen genom orimliga påslag på vissa avtal, svåra och snå- riga avtal och oschysst marknadsföring. Så medan energijättarna ägnar sig åt komplicerade abonnemang och motsägelsefulla argument ska vi i stället göra allt vi kan för att göra livet lättare för våra kunder. Sveriges bästa kundservice. För andra året i rad vann Skellefteå Kraft pris för energibranschens bästa kundservice. Detta när Service Score i samarbete med Sveriges Marknadsförbund delade ut pris för bästa service. Utnämningen bygger på en undersökning där över 2 000 svenska konsumenter har svarat på hur olika företag ger dem service och vilka företag som de anser har gett dem service över eller klart över deras förväntningar. VÅRT KUNDANSVAR Våra målsättningar, kund Ökad nationell kännedom. Vi arbetar för att fler potentiella kunder runt om i landet ska känna till oss, vilket lägger grunden för en ökad kundbas på sikt. Vi är på rätt väg och har med kampanjen ”Inte en eljätte” gått från en spontan kännedom på cirka 9 procent innan sommaren 2013 till cirka 16 procent i slutet av november. Målet är att öka kännedomen om Skellefteå Kraft till 30 procent fram till 2017. Kampanjen ska positionera oss som det tydliga alternativet till eljättarna. Vi ska vara nytänkare i en traditionellt missnöjd bransch och Skellefteå Kraft ska vara det norrländska lokala elbolaget som är tillgängligt för alla i hela Sverige. Detta ska ske genom att hämta kraft från det norrländska ursprunget och på nya sätt utmana elbranschen och bevisa att vi alltid står på kundernas sida. Ökad kundnöjdhet. Nöjda kunder och långvariga kundrelationer är viktiga framgångsfaktorer för oss. I de årliga mätningar av kundnöjdhet som genomförs av Svenskt Kvalitetsindex (SKI), har vi legat på en stadig nivå högt över branschindex under de senaste åren. Även om vi ligger i branschtopp vill vi givetvis förbättra oss ytterligare. Vi strävar mot ett Nöjdkundindex-värde på 75 för koncernen (se utfallet för de olika delaffärerna i tabellen nedan). För att nå dit måste vi veta hur och vad våra kunder tycker, beter sig och behöver. Därför arbetar vi med kundinsikt genom exempelvis kundundersökningar och fokusgrupper. Ett annat verktyg som är viktigt för oss är SKI, Svenskt Kvalitetsindex, som genomför regelbundna mätningar av kundnöjdhet, kvalitetsutveckling samt medarbetarstudier i näringslivet och offentlig sektor, däribland energibranschen. En annan viktig undersökning att ta fasta på är ”Tänkbart märke”, vilket betyder andelen som säger att de kan tänka sig att välja Skellefteå Kraft nästa gång de ska välja en elleverantör. Där har vi gått från 2 procent 2012 till 5 procent under 2013. Vi har gått framåt inom alla områden vad det gäller index och även inom de flesta vad det gäller ranking. Förbättrad kundupplevelse. På vår kundservice sitter 16 medarbetare be- redda att ta emot kundernas frågor. De är vårt ansikte utåt och under ett normalt år tar de emot över 90 000 telefonsamtal. Sedan hösten 2013 kan kunderna också nå vår kundservice via Facebook. De är en av nycklarna till att vi ska skapa en ännu bättre kundupplevelse och alla medarbetare som har kundkontakt utbildar vi fortlöpande. Men det finns fler sätt vi kan förbättra vår tydlighet och göra kontakten med oss enklare. Därför ser vi över all vår kommunikation, bland annat genom att bearbeta tonaliteten i alla texter. Sänkt kundadministrationskostnad. Vi effektiviserar rutiner och processer för att säkerställa att det ska vara rätt, enkelt och tydligt när vi har kontakt med våra kunder. Våra övergripande åtgärder för att sänka kostnaderna är en processkartläggning, där steg två är att automatisera de steg som går. Införandet av automatiseringar innebär förutom mindre manuellt arbete också färre felkällor. Övergripande mäts kostnaden per produkt utslaget på antal kunder. I dag har vi en automatiserad mätning på el, både privat och Nöjdkundindex, privatkunder 2013 Elhandel 72,2 Branschsnitt Elnät 77,7 Branschsnitt Fjärrvärme 77,4 Branschsnitt 0 20 40 60 80 100 Källa: SKI 2013 13 VÅRT KUNDANSVAR företag, och från januari 2014 följer vi även kundadministrationskostnaderna för fjärrvärme, både privat och företag. Det har hänt på kundområdet 2013 • Vi har utökat telefontiderna i kundservice, vilket gör oss tillgängliga sju dagar i veckan. Förutom per mejl, besök och telefon finns kundservice också på Facebook. • Vi har tagit fram en kampanjwebb för att kunden enklare ska kunna teckna avtal. • Vi har infört ett nytt system – Action Marketer – där vi samlar insikter om våra kunder. Allt för att vår kommunikation med kunden ska bli så målgruppsanpassad som möjligt. • Vi har utbildat hela kundservice och säljkåren i kundbemötande. • Vi gör fortlöpande kundundersökningar för att bättre förstå vad kunden vill ha av oss. 14 • Vi ser över texter och layout för att vår kommunikation ska bli enklare att förstå och för att skapa en bättre och mer sammanhållen ton. • Vi har tagit fram ett nytt kommunikationskoncept, ”Inte en eljätte”, som mot marknaden, kunderna, bättre beskriver vem vi är. • Vi har tagit bort tillsvidarepriset, det för kunden dyraste elavtalet. Kunden ska se och förstå att vi är på deras sida. Det är inte något vi bara säger, vi agerar också. • Vi har numer endast tre tydliga elavtal: Fast, Rörligt och Kvadratmeter. Allt baserat på elproduktion från vind och vatten. temstöd och effektiviserar våra rutiner, vilket innebär att vi ser över arbetsprocesserna inom och mellan olika avdelningar, en process som i slutändan ska komma kunden tillgodo. Andra nyheter och omständigheter 2013 Höstens lansering av ”Inte en eljätte”, som bland annat innefattade öppettider, nya avtal och slopning av tillsvidare priser, markerade en viktig omstart. Genom att ta bort tillsvidareavtalen har vi påverkat både bransch och politiker, vilket också ledde till medial uppmärksamhet. Det gör vi härnäst Framöver ska vi arbeta med att förbättra vår webbplats och göra den ännu mer användarvänlig. Vi ska även börja använda e-post och sms för att nå våra kunder. Dessutom utvecklar vi våra sys- 15 VÅRT EKONOMISKA ANSVAR Kundansvar Ekonomiskt ansvar Vi arbetar för en långsiktig tillväxt Vår ägare, Skellefteå kommun, har krav på oss. Vi ska nå en avkastning på eget kapital på minst 10 procent. Vi arbetar för en långsiktigt stabil ekonomisk värdetillväxt, med strävan att varken belasta natur eller mänskliga resurser. Så blir vi Sveriges bästa energibolag Genom att investera klokt i hållbar och egen produktion säkerställer vi lönsamhet och tillväxt. Att vi tar ekonomiskt ansvar innebär att koncernens vinster kommer kommuninvånarna i Skellefteå till gagn. Vi ger årligen tillbaka 4 procent av det egna kapitalet till vår ägare, kommunen. Därtill är vi en av de största investerarna i närområdet, vilket gör oss 16 till en viktig motor i regionen. Till exempel leder våra bredbandssatsningar, vindkraftsinvesteringar, reinvesteringar i vattenkraftsanläggningar och våra kontinuerliga vädersäkringar av elnätet till ökad sysselsättning, inte bara för oss utan även för våra underleverantörer och samarbetspartners. Vi gör därmed flera samhällsbyggande insatser. Dels genom att skapa arbetstillfällen i rådande lågkonjunktur, dels bidra till framtidens lösningar på klimatproblemen. Dessutom arbetar vi nära universitet och högskolor, för att stimulera intresset och utvecklingen kring de utbildningar som är relevanta inom energiområdet. Genom ständig effektivisering och optimering får vi kontroll på våra kostnader. Våra målsättningar, ekonomi Vi vill ha en egen och till 100 procent hållbar energiproduktion. Därför anpassar vi våra investeringar efter det. Det betyder att vi satsar stort på egen produktion och då främst på förnybara energikällor, som vind- och vattenkraft. Vi ser också över våra satsningar på andra produktionskällor, med avsikt att avveckla sådant som inte är lönsamt eller långsiktigt hållbart. Precis som många andra energibolag balanserar vi mellan det som är lönsamt och det som är bäst för klimatet på lång sikt, samtidigt som vi ska säkerställa att Skellefteå Kraft kontinuerligt utvecklas. Vi ska säkerställa en stabil ekonomisk tillväxt och samtidigt arbeta för att renodla vår produktion och på sikt göra den 100 VÅRT EKONOMISKA ANSVAR procent hållbar. Det innebär att vi också tittar på oss själva och hur vi beter oss i vår arbetsvardag, hur vi reser, när vi reser, hur vi möts och vilka fordon vi köper in. Vi vill nå ett rörelseresultat på en miljard kronor. Det når vi genom kloka investeringar och genom att bli bättre på att använda de produktionskällor vi har i dag. Nyckeln är optimering, det vill säga att med bättre underhåll och planerat underhåll trimma produktionen och hitta förbättringspunkter. Vi tittar också närmare på våra delaffärer, kartlägger vad som driver intäkter och vilka möjliga scenarier som kan tänkas hota vår affär. Målsättningen är att få ut mer av de affärer vi vill fortsätta med och avveckla de delar som inte passar in i vår profil, sett till vår ekonomiska hållbarhet. Vi ska helt enkelt bli modigare att kliva ur investeringar om förutsättningarna för affären försämras och om lönsamheten sjunker. Vi ska också våga vara entreprenörer, det vill säga ha modet att satsa på affärsutveckling inom vår kärnverksamhet. Grundinställningen är att vi ska bli en större spelare på energimarknaden, med fler kunder och mer energiproduktion, och därmed nå vårt mål att bli Sveriges bästa energibolag. Vi ska ge tillbaka till vår ägare, Skellefteå kommun. Varje år ger vi 4 procent av det egna kapitalet till kommunen i utdelning. Ju mer vi växer, desto större blir alltså utdelningen, vilket leder till bättre möjligheter för oss som kommunmedborgare. För att fortsätta med det måste vi växa och gå med vinst. Återigen, det når vi genom kloka investeringar och genom att bli bättre på att använda de produktionskällor vi har i dag. Det har hänt på det ekonomiska området 2013 Vi har beslutat att upphöra med pelletsförsäljningen. Beslutet är fattat 2013, men leveranserna upphör inte förrän i maj 2014. I grunden handlar det om att vi inte kan fortsätta satsa på affärer som inte är lönsamma. Det är ett tufft beslut, men det är ett måste om vi ska kunna nå långsiktig tillväxt. Vi invigde den första etappen av vindkraftparken på Blaiken och fattade ett halvår senare beslutet att även gå in i vindkraftparkens tredje etapp. Helt i linje med vårt mål att bli 100 % hållbara. Efter fjolårets stora organisationsförändring har vi fortsatt arbetet och lagt ner mycket tid och energi på att förtydliga våra strategier och koncernens styrning. Exempelvis har koncernens olika delaffärer analyserats och vi har arbetat fram nya nyckeltal både på koncernnivå och affärsområdes- och delaffärsnivå. Delaffärerna löper rakt genom hela organisationen. Ett ökat fokus på delaffärer skapar positiva effekter för den långsiktiga värdetillväxten och i förlängningen avkastningen till kommunen. Vi blir än mer professionella. Styrningen med strategier och nyckeltal implementeras under början av 2014. Koncernövergripande nyckeltal OMSÄTTNING Mkr 5500 RESULTAT efter finansnetto 5000 Mkr 800 4500 700 4000 % 18 600 3500 16 500 3000 2500 400 2000 300 Rörelsemarginal 14 12 10 1500 8 6 200 1000 4 100 500 2 0 0 0910111213 0 09 10 111213 09 10 111213 17 VÅRT EKONOMISKA ANSVAR Våra utvecklingsprojekt Professionaliseringsprojektet. För att nå målet att bli Sveriges bästa energibolag har vi startat Professionaliseringsprogrammet, som du även kan läsa om i Hans Kreisels ledare på sidorna 2–3. Arbetet har delats upp i fem områden med syfte att förbättra vårt arbetssätt: strategi, ledning, styrning, varumärket samt intressenter och påverkan. Inom respektive område arbetar vi med specifika frågor som vi i slutändan väver samman till en helhet. Under hösten har vi jobbat med att analysera de olika delarna och ta fram konkreta planer för hur arbetet inom respektive område ska skötas i framtiden. Resultatet ska framöver genomsyra arbetet i alla affärs områden. Strategi. Här handlar det om att sätta upp strategiska och visionära mål för koncernen och affärsområdena och att i delaffärer se var det finns förbättringsmöjligheter och vad som styr kostnader och intäkter i affären. Varje medarbetare ska veta hur han eller hon ska bidra till att målen nås. Styrning. Genom att skapa mätpunkter kan vi följa hur verksamheten utvecklas, skapa effektivare investeringsprocesser, se hur vi levererar våra tjänster och följa upp våra beslut. Varumärket. Vi ska utveckla arbetet med vårt varumärke och vår interna kultur så att vi lever upp till varumärkeslöftet och klarar av att leverera det vi lovar. Intressenter och påverkan. Vi ska bli ännu bättre på att se saker och ting från våra kunders och intressenters perspektiv. Allt för att kunna leverera ännu bättre tjänster och komma ännu närmare både befintliga och nya kunder. Även kontakt med opinionsbildare och makthavare, media och politiker ryms inom detta område. medarbetarnas kunskap, kompetens och insikter kan vi hitta delar i vår verksamhet med förbättringspotential. Därför har vi initierat ett effektiviseringsprogram. Vad kan vi göra för att vår arbetsvardag och verksamhet ska bli ännu mer effektiv? Finns det tekniska lösningar som är bättre än de befintliga? Kan en investering innebära att vi sparar pengar? Det handlar alltså om ett förslagssystem där varje inlämnat medarbetarförslag ger en slant tillbaka till alla anställda. De bästa förslagen belönas och visas upp på den årliga företagsdagen. Målsättningen är att vi genom detta medarbetarengagemang ska spara 200 miljoner kronor till år 2020. Resultatet har hittills varit över förväntan, redan efter tre kvartal hade vi nästan nått 2013 års mål. Effektiviseringsprogrammet. Genom att stimulera och bättre dra nytta av Andra nyheter och omständigheter 2013 Under 2013 började vi förbereda oss för det nya redovisningsregelverket K3 som kommer 2014. Den ställer andra krav på redovisning och ekonomisk rapportering, exempelvis ändras i vissa RÖRELSERESULTAT RÄNTABILITET/SOLIDITET INVESTERINGAR OCH självfinansiering MKR 800 % 50 MKR 1400 700 45 1200 600 40 500 35 400 30 300 25 200 20 100 15 1000 800 600 400 200 0 0 09 10 111213 18 Ledning. Alla beslut ska baseras på fakta och ledningssystemet ska granska kvaliteten i de fattade besluten. 0 09 10 111213 09 10 111213 Soliditet Materiella Räntabilitet eget kapital Självfinansiering VÅRT EKONOMISKA ANSVAR fall redovisningen av balansposter i balansräkningen, vilket även påverkar resultatredovisningen. Sedan två år tillbaka använder vi ett nytt affärssystem, Dynamics AX, som gör det möjligt att hålla allt samlat. Det har varit en stor utmaning att implementera systemet, med efterföljande processutveckling, men nu har pusselbitarna börjat landa rätt. Vi har bland annat integrerat inköpsmodulen, vilket gör att vi kan styra inköpen via systemet. Det kommer att minska våra kostnader, eftersom vi då säkerställer att vi bara handlar med de leverantörer vi har ramavtal med och därigenom får betydligt bättre kontroll över våra inköp. 2013 kom ytterligare en rejäl höjning av fastighetsskatten. För vår del har den inneburit närmare 90 miljoner kronor i ökade kostnader, vilket är direkt kopplat till produktionsskatten på våra vattenkraftsstationer. Vi blev av med elcertifikaten på bioenergikombinaten. Det gjorde att vi tappade intäkter på cirka 35 miljoner kronor. RÄNTABILITET % Kassaflöde 2009–2013 (Mkr) 20 16 12 2013 2012 201120102009 Kassaflöde från: 8 - löpande verksamhet 4 0 2009 2010201120122013 Eget kapital 1 039,6 1 011,2 919,0 997,3 966,2 - investeringar -882,5 -728,2 -921,6-704,6-617,7 Utdelning -215,0 -205,0 -196,0-180,0-170,0 Kassaflöde före övrig finansiering 137,6 78,0-198,6275,3178,5 Sysselsatt kapital Totalt kapital 19 VÅRT EKONOMISKA ANSVAR Nyckeltal för våra affärsområden 20132012 MARKNAD Antal årsanställda 75 72 energiunderhåll 20132012 Antal årsanställda 130 RESULTATREDOVISNING, mkr RESULTATREDOVISNING, mkr Intäkter Intäkter Kostnader 3 003,7 2 784,4 -2 970,2 -2 736,2 -0,4 -0,3 Avskrivningar enligt plan 132 -148,6-121,6 Avskrivningar enligt plan -4,1 -4,1 Nedskrivningar/reverseringar0,0 0,0 Nedskrivningar/reverseringar0,0 0,0 Resultat efter avskrivningar Resultat efter avskrivningar 33,1 47,9 0,6 0,7 499,5 592,1 Årets investeringar Totala tillgångar Omsättning/anställd 40,038,7 Årets investeringar Totala tillgångar Omsättning/anställd 20132012 Elproduktion GWh 3 715 Levererad värme, GWh 151,2133,6 Kostnader PRODUKTION 739 67 732 75 287 kraftvärme, GWh 419 413 Antal årsanställda 148 152 Levererad biopellets, ton Producerad el från -1,5 7,9 RESULTATREDOVISNING, mkr 1,0 0,1 Intäkter 19,4 38,9 1,21,0 Rörelsemarginal, % 1,1 1,7 Rörelsemarginal, % -1,0 5,9 Räntabilitet totalt kapital, % 3,0 8,1 Räntabilitet totalt kapital, % neg 19,1 1 349,9 20132012 Antal kunder 64 370 63 691 397 Elöverföring inkl förluster, GWh 1 970 Högsta effektuttag, MW Antal årsanställda 159 TV-kunder 9 108 9 284 402 Telefoni-kunder 3 891 4 231 1 976 Internet-kunder 15 577 14 956 156 Uthyrningsgrad 99 97 Antal årsanställda 48 50 RESULTATREDOVISNING, mkr Intäkter 499,7491,4 Kostnader 20132012 UTVECKLING -325,5-308,0 -645,2-605,1 Avskrivningar enligt plan -269,4 167,7157,8 Kostnader -92,5-83,4 Nedskrivningar/reverseringar0,0 0,0 Avskrivningar enligt plan -48,6 Resultat efter avskrivningar Årets investeringar Totala tillgångar -76,1 -74,5 98,1 108,9 Nedskrivningar/reverseringar69,4 141,7 117,7 Resultat efter avskrivningar 1 345,8 1 290,4 Omsättning/anställd Rörelsemarginal, % Räntabilitet totalt kapital, % 3,13,2 19,6 22,2 7,4 8,6 OMSÄTTNING 96,0 Årets investeringar Totala tillgångar Resultat efter avskrivningar 189,9 Årets investeringar 711,6 586,1 7 284,4 6 859,1 Rörelsemarginal, % Räntabilitet totalt kapital, % 9,19,3 14,1 35,0 1,3 7,2 5,4 26,9 14,2 7,9 952,5 Omsättning / anställd 1,7 1,6 Rörelsemarginal, % 57,2 17,0 Räntabilitet totalt kapital, % 11,1 2,8 RÖRELSERESULTAT Investeringar MKR 250 MKR 1000 200 900 150 800 100 700 600 500 0 400 -50 300 -100 200 -150 20 Omsättning/anställd 495,3 -52,9 776,0 50 100 Produktion Utveckling Produktion Utveckling Elnät Energiunderhåll Elnät Energiunderhåll Marknad Övriga Marknad -247,2 Nedskrivningar/reverseringar-245,4 -67,6 RESULTATREDOVISNING, mkr Intäkter Avskrivningar enligt plan 1 415,2 Kostnader Totala tillgångar ELNÄT 4 241 680 0 09 10 111213 Produktion Utveckling Elnät Energiunderhåll Övriga Marknad VÅRT EKONOMISKA ANSVAR Organisation vd HR PERSONAL OCH MILJÖ EKONOMI OCH ADMINISTRATION kommunikation ENERGIAFFÄREN ÄGANDEPORTFÖLJ MARKNAD PRODUKTION ENERGIUNDERHÅLL ELNÄT UTVECKLING Skellefteå Kraft-koncernen intressebolag SKELLEFTEÅ KRAFTVERK Kraftrörelse (kommunal förvaltning) SKELLEFTEÅ KRAFT ab BLAIKENVIND AB Vindkraft Kraft-, värme-, bredbands- och fastighetsrörelse Delägt med Fortum SKELLEFTEÅ KRAFT ELNÄT AB NORRLANDS ETANOLKRAFT AB Elnätsrörelse Ägarbolag Etanol SKELLEFTEÅ ENERGIUNDERHÅLL HB OY ALHOLMENS KRAFT AB Skellefteå Kraft AB (50 %) och Skellefteå Kraft Elnät AB (50 %) Kraftvärmeverk i Finland SKELLEFTEÅ KRAFT ENERGIHANDEL AB ACKRA INVEST Finansiell handel Investmentbolag SKELLEFTEÅ KRAFT SERVICE AB SKELLEFTEÄLVENS VATTENREGLERINGSFÖRETAG Entreprenad/Torvtäkt Gemensamt företag för driften av vattenregleringarna i Skellefteälven GREENwIND AB GREENEXERGY AB Vindkraft Utveckling och försäljningsbolag MELLANSVENSK KRAFTGRUPP AB Delägare i Forsmark 73,3 % 48,7 % 24,9 % 50,0 % 45,0 % 28,0 % 7,7 % 21 VÅRT SOCIALA ANSVAR Miljöansvar Socialt ansvar Kundansvar 1 Vi ger utlopp för entreprenörskap Ekonomiskt Vi värnar om hälsa och säkerhet för våra medarbetare och andra som påverkas av vår verksamhet. Vi vill bygga goda relationer med nuvarande och potentiella medarbetare, liksom med olika intressenter i samhället. Vi vill att våra medarbetare ska känna att Skellefteå Kraft är ett företag där de får utlopp för kreativitet, driv och entreprenörskap. Några av våra prioriterade frågor är att trygga vår framtida kompetensförsörjning, att arbeta för en större mångfald och att skapa en säker arbetsmiljö. Vi tar också ansvar för regionens utveckling. Genom ett attraktivt Skellefteå Kraft får vi arbetssökanden och därmed inflyttande till Skellefteå. Vi skapar även arbetstillfällen genom investeringar i till exempel bredband, som möjliggör både tillväxt och inflyttning. 22 ansvar Så blir vi branschens bästa arbetsgivare För att nå våra affärs- och verksamhetsmål krävs att vi har välutbildade, kompetenta och engagerade medarbetare och chefer. Det handlar om att varje medarbetare har bra förutsättningar att utvecklas som individ i ett större sammanhang, det vill säga att man förstår sin roll och på vilket sätt man kan bidra till helheten. Att detta sker inom ramen för ett bra arbetsklimat och en arbetsmiljö i toppklass är också en del i helheten när vi bygger och utvecklar varumärket och vårt arbetsgivarvarumärke. Vi kan hitta smarta tekniska och ekonomiska lösningar, men verkningsgraden blir inte optimal om vi inte har medarbetarna med oss. Man måste känna sig sedd, lyssnad på och respekterad för att vi ska bli det bästa energiföretaget i Sverige. Alla de aktiviteter och projekt vi är involverade i, såväl strategiska som operativa, bidrar väsentligt till att vi kan ta positionen som bäst i Sverige. Våra målsättningar, socialt Medarbetarindex. Vartannat år mäter vi hur våra medarbetare uppfattar Skellefteå Kraft inom områden som medarbetarskap, information, kommunikation, organisation, värdegrund, utveckling, arbetsmiljö och trivsel. Från och med 2013 heter index MMI (motiverad medarbetarindex), med maximalt indexvärde på 100. Målet för 2013 års mätning var att index för koncernen skulle uppgå till 73 och resultatet blev 70. Ett mycket bra resultat men det finns förbättringsområden som vi ska jobba med under kommande år. VÅRT SOCIALA ANSVAR Frisknärvaro. Frisknärvaro definieras som ”antalet anställda som under året varit sjukfrånvarande högst fem dagar”. Utfallet för 2013 blev 80 procent, men vår målsättning är att det ska ligga på 85 procent. Vi ska långsiktigt öka vår frisknärvaro och det når vi genom en fortsatt ambitiös satsning på friskvård, som inkluderar allt ifrån träning till sång och massage, men också genom att skapa förutsättningar för utveckling av såväl medarbetare och ledare i en bra arbetsmiljö. Under 2013 var sjukfrånvaron 1,9 procent, målet var 2,5 procent. analyser och kvalitetssäkrade arbetssätt bidrar till så få olyckor som möjligt. Även ledarskap, utbildning och kompetens är viktiga faktorer i detta arbete. Max 1,5 arbetsskador med sjukfrånvaro per miljon arbetade timmar (varav inga allvarliga olyckor). Vår vision för Skellefteå Kraft är att vi ska ha arbetsplatser fria från olycksfall, ohälsa och arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Målet för 2013 är att antalet arbetsskador ska uppgå till maximalt 1,5 olycksfall med sjukfrånvaro per 1 miljon arbetade timmar. Utfallet för 2013 blev 3,2 olycksfall. Målet uppnås genom fokus på arbetsmiljöfrågor i alla led. En viktig del är att vi har ett certifierat ledningssystem som via risk Ledarskapsindex. Ett professionellt ledarskap med förmågan att hantera både verksamhet och medarbetarskap är den långsiktiga grunden för att vi ska nå våra mål. Våra ledare ska utvecklas enligt företagets intentioner och krav. Ett koncerngemensamt ledarutvecklingsprogram är upprättat med syfte att stärka chefsrollen. Detta så att: • Cheferna förstår sin centrala roll för den interna kommunikationen och har kunskapen som krävs för att kunna ta det kommunikativa ansvar som följer med chefsuppdraget. • Medarbetaren tar sitt ansvar för att kommunikationen ska fungera och bidrar till organisationens utveckling och innovativa förmåga genom att aktivt hämta in och dela med sig av sina idéer, kunskaper och perspektiv. I Medarbetarenkäten mäts närmaste chefs förmåga och sammanställs i ett ledarskapsindex. Målet för 2013 är att NYCKELTAL ÅLDERSFÖRDELNING Ledarskapsindex ska uppgå till 78, resultatet av årets mätning hamnade på 72. Vi ska vara bland de 20 mest attraktiva företagen vid de tre Norrlandsuniversiteten. Vår förmåga att attrahera och rekrytera nya medarbetare är en av våra strategiskt viktigaste frågor. Energibranschen efterfrågar teknisk kompetens och det gör även vi. Därför arbetar vi hårt och målinriktat för att nå ut till studenter vid de tre Norrlandsuniversiteten, dels för att göra dem intresserade av energibranschen, dels för att göra dem speciellt intresserade av oss. Vi följer upp målet via företaget Universums nationella mätning, Företagsbarometern, som genomförs bland landets alla studenter. Resultatet av mätningen 2013 visar att civilingenjörerna rankar oss på 22:a plats, vilket är en förbättring med fyra placeringar från i fjol. MEDELANTAL ANSTÄLLDA Stab % 25 Personal Administration 20132012 Sjukfrånvaro, % 1,9 2,6 varav sjukdagar pga arbetsskada 70 33 Personalomsättning, % 4,1 7,9 Genomsnittsålder 4546 Antal anställda 637 634 varav kvinnor 148 141 varav män 489 493 Genomsnittlig anställningstid, år 12 13 Föräldraledighet, % 3,3 3,5 Utbildningsdagar/anställda4,5 4,5 Produktion 20 Marknad 15 28 1514 6050 148152 7572 Elnät 159156 Energiunderhåll 130132 Bredband Fastigheter 10 20132012 1717 3133 637634 Utbetalda löner, MSEK 5 0 20-2930-3940-4950-5960-65 Män Till styrelse och vd 2,5 2,1 Till övriga anställda 294,0 273,4 296,5275,5 Arbetsgivaravgifter inkl pensionskostnader 140,1123,7 Summa 436,6399,2 Kvinnor 23 VÅRT SOCIALA ANSVAR Det har hänt på det sociala området 2013 Under året har det bedrivits ett utvecklingsarbete inom hela Skellefteå Kraft där även personalfunktionen varit involverad. Vi har genomfört ett antal aktiviteter som direkt kopplar till de övergripande målen, nedan följer ett antal exempel: • Coachat ledare • Utvecklat en specialistkarriär för ingenjörer • Genomfört mätning via medarbetar enkät • Genomfört strategisk platsannonsering • Genomfört en OBM-utbildning för alla ledare och medarbetare, det vill säga en beteendeutbildning med syfte att bättre förstå hur vi människor motiveras och vad som är drivkrafterna bakom vissa ageranden • Utvecklat ett förberedande Ledar utvecklingsprogram • Följt upp och utvecklat en högskoleingenjörsutbildning i Elkraft (HING) • Erbjudit examensarbeten, praktik och studiebesök • Deltagit i programråd och branschråd för prioriterade utbildningar • Följt upp och fortsatt utveckla arbetsmiljöcertifieringen • Integrerat ledningssystemen för arbetsmiljö och miljö, skydds- och miljörond • Tagit fram en uppförandekod • Introducerat ett säkerhetsråd • Gjort en översyn av förmåner • Genomfört aktiviteter som främjar friskvård och hälsa Kompetensutveckling en hörnsten Stora pensionsavgångar och omfatt ande vindkraftsinvesteringar de kommande åren gör att energiföretagen söker med ljus och lykta efter förmågor med rätt kompetens. Branschens egen arbetsmark nadsanalys visar på ett rekryteringsbehov de kommande fem åren 24 på nivån 8 000 ingenjörer och tekniker med antingen energi- eller elkraftskompetens. Kompetensutveckling är därför en av våra strategiskt viktigaste frågor och en hörnsten i vårt arbete för att nå våra övergripande mål. Vi har bra samarbeten med en rad instanser, däribland gymnasieskolan, Science Center i Skellefteå, högskoleingenjörsutbildningen i Elkraft, yrkeshögskoleutbildningar och universiteten i norra Sverige. Vi deltar kontinuerligt på utbildningsmässor, informationsträffar och tar emot både praktikanter och examensjobbare. Att förädla och utöka med ny kompetens är ett prioriterat mål för Skellefteå Kraft. Därför satsar vi även stort på erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling av de befintliga medarbetarna. För att stödja de processerna finns det tillgång till internutbildningar och rörlighet mellan olika tjänster och affärsområden uppmuntras. Vår unika kompetens i praktiken Få energiföretag har så många kompetenser samlade under ett och samma tak, det möjliggör satsningar som i många avseenden är unika. Här följer några exempel på hur vi använt den kompetens som finns inom företaget. • Under 2013 påbörjade vi bygget av en ny stamnätstation i Högnäs. Vi bygger den med egen kompetens, vilket är unikt för branschen. • Vi har världsunik kompetens inom utveckling och underhåll av vindkraft i kallt klimat. Den kunskapen har vi utvecklat genom att bygga vindkraftparkerna i Uljabuouda, Storliden, Jokkmokksliden och Blaiken. • Isbildning på vindkraftverkens turbinblad innebär minskad produktion på grund av försämrad verkningsgrad och i värsta fall produktionsstopp. Vi har därför drivit på utvecklingen för att ta fram ett effektivt avisningssystem. En unik lösning där turbinbladen förses med en tunn kolfiberväv, som vid behov värms upp för att förhindra isbildning. Issensorer känner av när det finns risk för isbildning och sätter igång avisningssystemet innan isbildning hinner uppstå. • Vi har kompetens inom rådgivning och elmarknadsanalys. • Vår driftoptimeringsgrupp optimerar vattenkraftproduktionen. Det gör stor skillnad i ekonomiskt resultat. • Vi har en väl utarbetad projektmodell. Eftersom vi genomför många anläggningsprojekt har vi även utvecklat en specifik projektmodell för den typen av projekt. • Under perioden 2012 till 2013 genomförde vi ett reinvesteringsprojekt av Grytfors vattenkraftstation, till en kostnad av 190 miljoner kronor. Produktionsbortfallet är betydande och därför har projektets fokus i mångt och mycket legat på effektivitet. Att planera, förbereda och bedöma risker som kan medföra att tidplanen eller tekniska lösningar inte håller har varit prioriterat. Slutresultatet måste också vara mycket bra, då driftstörningar orsakar stora produktionsförluster. Just nu pekar prognosen på en totalt sett lägre kostnad än beräknat. VÅRT SOCIALA ANSVAR 25 VÅRT MILJÖANSVAR Miljöansvar Vi ska producera egen hållbar energi Hållbarhet ska genomsyra våra beslut och handlingar. Vi arbetar därför strategiskt och långsiktigt för att förse samhället med 100 procent hållbar och egenproducerad energi, helt i linje med EU:s klimatmål och de miljömål som satts upp av FN:s klimatpanel. Vårt arbete ska även harmonisera med vår ägares, Skellefteå kommuns, riktlinjer. Socialt ansvar Så blir vi branschens bästa Vårt övergripande miljömål ska stödja visionen om att vi ska vara det bästa energibolaget. De insatser och mål vi har tar sin bäring på hållbar energiproduktion. Miljöfrågan ska på ett bättre sätt integreras i de investeringsbeslut och val som vi gör. Under året har vi därför fattat beslut om en ny investeringsprocess som på ett strategiskt, systematiskt och brett arbetssätt lägger grunden för att vi fattar rätt beslut kring investeringar, 26 1 Kundansvar reinvesteringar samt underhåll och avetablering av produktionsanläggningar. Investeringsprocessen innehåller rutiner och verktyg som syftar till att ansvar och beslut fattas nära verksamheterna. Miljö- och arbetsmiljöfrågor ges en naturlig koppling när verksamheten bedömer och beslutar i enlighet med fastställda mål och ramar. i produktionsmixen. Skellefteå Kraft har i andelen förnybar elproduktion för Alholmen räknat biobränslet som förnybart och allt övrigt som fossilt. Produktionsmixen ser ut enligt diagrammet på sidan 27 och baseras på vår egen produktion och utifrån ägarandelar i Alholmen och Forsmark. Energi- och miljöprestanda Andel förnybar elproduktion Till förnybar elproduktion räknas de produktionsslag som kommer från förnybara energikällor. För vår del innebär det vatten- och vindkraft till 100 procent. Biobaserad el till cirka 85 procent. Kärnkraften är 0 procent förnybar efter som kärnkraft produceras från uran. Alholmen Kraft använde under 2013 44 procent träbaserade biobränslen, utöver detta används torv och stenkol som spets Till förnybar värmeproduktion räknas också här de produktionsslag som kommer från förnybara energikällor. För Skellefteå Kraft innebär detta träbränsle, pellets, spillvärme och bioolja till 100 procent. Elen är till 28,4 procent förnybar, förutom för småskalig värmeproduktion som har tecknat ett grönt elavtal där då 100 procent är förnybart. Oljan räknas som fossil. Torven har presenterats separat. Ekonomiskt ansvarAndel förnybar värmeproduktion VÅRT MILJÖANSVAR Beträffande produktion av grön el, är torven berättigad till elcertifikat på samma sätt som biobränslen, medan vi samtidigt måste köpa utsläppsrätter för att elda den. Beträffade hållbarhet så uppfyller torven väl ekologisk hållbarhet i ett livscykelperspektiv (klimatgaser från läckande myrar och efterbehandling som kolsänka), ekonomisk konkurrenskraft och sociala effekter som arbetstillfällen. Torven betraktas inte som fossil av varken EU-kommissionen eller FN:s klimatpanel (IPCC), men inte heller som förnybar. Torven kan anses hamna i den fossila kategorin eftersom den ingår i handelssystemet med utsläppsrätter tillsammans med kol, olja och gas. I Sverige ser vi torven som en långsamt förnybar biomassa, en slutsats från den svenska torvutredningen SOU 2002:100. Produktionsmixen för vår värmeproduktion ser ut enligt diagrammet nedan och baseras på tillförd energi. Skellefteå Kraft äger alla värmeproduktionsanläggningar. Avfall, andel återvunnet material Avfall mäts på tre poster: återvunnet, deponi och förorenade massor. Deponi är material som inte går att återvinna. PRODUKTIONSMIX EL Förorenade massor kan innehålla olja eller tungmetallföroreningar och hanteras olika beroende på förorening. Återvinning sker genom energiutvinning eller materialåtervinning. Avfall Deponi, % Förorenade massor, % Återvunnet, % 2011 20122013 0,15 0,07 0,11 0,53 0,58 2,61 99,3 99,3 97,3 Fordon Utifrån de olika bränsleslag som våra personbilar tankas med, i relation till antal körda kilometer, har vi räknat ut ett CO2-utsläpp per körd kilometer. Bränsleslagen som används är bensin, diesel, biogas och etanol. Miljöpåverkan är varierande utifrån bränsleslagen utifrån hur mycket CO2-ekvivaliter de släpper ut per liter. Biogas ger minst utsläpp medan bensin ger mest. Under 2013 hade våra personbilar ett genomsnittligt CO2-utsläpp på 160 g CO2/km, vilket är en förbättring jämfört med förra året då värdet låg på 190 g CO2/km. Förutom allt mer effektiva motorer är också andelen personbilar som tankas med alternativa bränslen en åtgärd vi arbetar med för att eftersträva mer ANDEL FÖRNYBAR ELPRODUKTION miljö vänliga alternativ inom fordonsparken. Under 2013 kunde 22 procent av våra personbilar tankas med alternativa bränslen. Fastigheter Sedan 2009 arbetar Skellefteå Kraft aktivt med energieffektiviserande åtgärder i våra fastigheter som vi äger och förvaltar. Resultatet 2013 är en besparing med 21,6 procent, beräknat på den totala energianvändningen per kvadratmeter. Energianvändningen är graddagskorrigerad, se graf nedan. EU:s klimatmål • Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till år 2020 (EU 27). Utsläppen ska minska med 30 procent vid en bredare, internationell överenskommelse. • Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändning i EU år 2020. • Biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast år 2020. • Ökad energieffektivitet inom unionen – energianvändningen ska minska med 20 procent till år 2020. Energianvändning fastigheter GWh 4500 % 100 kWh/m2 240 4000 90 230 3500 80 220 70 210 60 200 50 190 40 180 30 170 1000 20 160 500 10 150 3000 2500 2000 1500 140 0 0 09 10 111213 Vattenkraft Kärnkraft Forsmark Vindkraft Bioel, Allholmen Bioel, kraftvärme 09 10 111213 Förnybar Torv 09 10 111213 Fossil 27 VÅRT MILJÖANSVAR • Flyget ska omfattas av EU:s system med handel med utsläppsrätter från 2012. Vi är miljöcertifierade Miljöarbetet bedrivs systematiskt med stöd av det certifierade miljöledningssystemet som utgår från kraven i ISO 14001. Ett av ledorden i standarden är ständig förbättring, vilket innebär att vi kontinuerligt utvärderar och förbättrar våra arbetssätt och metoder. De processer, rutiner och stödsystem som krävs för miljöledningssystemet är samlade i företagets intranätsbaserade verksamhetshandbok. Samtliga medarbetare på Skellefteå Kraft genomgår en miljöutbildning i syfte att höja kunskapsnivån inom miljöområdet. Av utbildningen får medarbetarna bland annat kännedom kring miljölagstiftning som rör vår verksamhet och en inblick i hur vi hanterar miljöfrågor. För Skellefteå Kraft betyder detta att: • Vi sköter våra anläggningar så att produktion och distribution av energi och råvara bedrivs med god miljöhänsyn ur ett regionalt och globalt perspektiv. • Vi arbetar med teknik- och kompetensutveckling där en av drivkrafterna ska vara effektivisering och ständig förbättring av miljöprestanda. Åtgärderna bestäms av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt samt miljö- och energimässigt motiverat. • Vi sätter mål för miljöarbetet i vår verksamhet, följer upp och redovisar resultatet, där lagar och andra krav utgör en miniminivå. • Vi strävar efter att förebygga miljöolyckor genom att genomföra riskanalyser och upprätta beredskapsplaner samt en effektiv och säker hantering av miljöfarliga produkter och farligt avfall. Vår miljöpolicy Skellefteå Kraft ska vara det bästa energibolaget i Sverige. Resultatet av vårt miljöarbete ska generera både affärsoch miljönytta genom utveckling och introduktion av förnybar energi och hållbara energilösningar. Vår miljöstrategi Vi är övertygade om att miljöfrågorna är ständigt och påtagligt närvarande i framtiden. Det innebär att vi ställs inför nya utmaningar, system och strukturer där goda miljöegenskaper premieras och negativa miljökonsekvenser PRODUKTIONSMIX VÄRME ANDEL FÖRNYBAR värme PRODUKTION MWh 1800 % 100 1600 90 80 1400 70 1200 60 1000 50 800 40 600 30 400 20 200 10 0 0 10 11 1213 28 Trädbränslen Olja Pellets El Torv Bioolja Spillvärme 10 11 1213 Förnybar Torv Fossil straffas. Genom att öka produktionen av energi från förnybara källor, vilka inkluderar vindkraft, vattenkraft och bioenergi, minskar vi beroendet av kol och olja, som är de två energikällor som starkast bidrar till utsläppen av fossil koldioxid. En del av miljömålen fram till år 2020 handlar om miljöarbetet i den egna verksamheten. Här är vårt miljöledningsarbete styrande. Det egna miljöarbetet innehåller bland annat energieffektivisering av verksamheterna, en ökning av andelen alternativa drivmedel och transportsätt, minskning av antalet kemiska produkter liksom en strävan efter att skapa en god ekologisk status och potential i vattendrag där vi äger produktionsanläggningar. Vi deltar också i ett flertal utvecklingsprojekt inom branschen i samarbete med andra aktörer, med syfte att bidra till en hållbar utveckling. I våra målsättningar är EU:s klimatpolitik och riktlinjer från ägaren, Skellefteå kommun, särskilt viktiga. 2007 antogs ett miljöprogram av kommunen där boende, frisk luft utomhus, natur i balans och levande vatten lyfts fram som övergripande fokusområden. Inom varje område finns konkreta målsätt- VÅRT MILJÖANSVAR ningar, där Skellefteå Kraft har beröringspunkter i varierande grad. Riktlinjerna i kommunens miljöprogram har genom det legat till grund för våra prioriteringar. Våra målsättningar, miljö 100 procent hållbar energiproduktion. Vi investerar stort för att minska beroendet av kol och olja, främst genom projekt som ökar den egna produktionen av förnybar energi. Satsningarna genomförs inom vindkraft, bioenergi och vattenkraft. Vindkraft och vattenkraft, som är de enda av dessa energislag som omvandlar energi från naturligt flödande källor, utgör en viktig del av företagets strategi för långsiktig konkurrenskraft. Bioenergi är förnybart och stora biobränsletillgångar finns i vår närregion. Samtliga energiråvaror bidrar till målet att uppnå en hållbar utveckling. Den klimatpåverkan som uppstår vid produktion av energi genom vind, vatten och biobränslen är liten jämfört med motsvarande för fossila bränslen. För vind- och vattenkraft sker den främsta påverkan vid tillverkning av utrustning och byggande av anläggningarna. Ur ett helhetsperspektiv kompenseras denna klimatpåverkan snabbt genom den öka- de förnybara energiproduktionen. Vår egen elproduktion består i dag till 82,2 procent förnybar energi (enligt EU:s definition där torv inte definieras som förnybar), där huvuddelen av produktionen kommer från vattenkraft, resterande kommer från vind och biobaserad kraftvärme. Vattenkraften är basen i vår produktionsmix och ger oss förutsättningar och möjligheter att utöka annan förnybar produktion genom att bland annat fungera som en reglerkraft till vår vindkraftsproduktion. Vi ska energieffektivisera verksamheten med 25 procent till år 2020, räknat från 2009. Sedan 2010 driver vi tillsammans med övriga företag i kommunkoncernen ett gemensamt energioch klimatarbete. Till en början bestod arbetet i att hitta bra metoder för att följa upp energistatistiken, för att kunna skapa ett bra och jämförbart underlag. Verksamheten ska kunna expandera utan att belasta ett pågående energispararbete, därför var och är det viktigt att basera uppföljningen på nyckeltal som är rättvisande. Därefter har arbetet omfattat konkreta åtgärder och erfarenhetsutbyte. Från och med 2013 ska de personbilar som köps in drivas med förnybara bränslen*. Vår energianvändning i egna transporter ska minska med 10 procent till och med 2015, jämfört med 2010. Resor och transporter utgör en del av vår egen energianvändning. Ofta handlar det om leveranser av råvaror till verksamheterna, produkter till kunder samt personalens arbets- och tjänsteresor. Konsekvenserna är i första hand utsläpp av växthusgaser och bullernivåer. Verksamheternas geografiska utbredning kräver många och långa resor för att fungera och drivas på bästa sätt. Vi ser utmaningar i bristande infrastruktur, exempelvis saknas det tankställen för alternativa bränslen på många orter och i många regioner. Vår fordonsflotta behöver anpassas till morgondagens krav, vilket innebär att varje transport eller fordonsrörelse ska ske på ett effektivare sätt än föregående. När det gäller fordon och deras miljöpåverkan arbetar vi initialt med att fastställa utgångspunkt och nyckeltal som kan utgöra utgångspunkten för vårt kommande arbete. Under första halvåret 2014 startar ett pilotprojekt för insamling av fordonsdata. Projektet 29 VÅRT MILJÖANSVAR pågår under sex månader och utvärderas därefter. Under 2013 påbörjades ett arbete med att ta fram nya kriterier för inköp av fordon. Dessa kriterier ska bidra till säkrare fordon med bättre miljöprestanda. Utöver kontroll och översyn av fordonsflottan behöver vi utveckla resfria möten och utbilda våra medarbetare i den teknik som finns att tillgå. Utöver detta behöver vi se över vår ställning som ansvarstagande samhällsaktör, det vill säga titta på hur vi driver på utvecklingen och arbetet med etablering av infrastruktur som underlättar användandet av alternativa drivmedel. *Undantaget är personbilar stationerade inom vårt verksamhetsområde där det inte finns alternativa bränslen och där krav ställs på tillgänglighet och räckvidd. Förbättra vattenförekomsterna som är kopplade till produktionsanläggningar med ekologisk potential/ status ”sämre än god”, utan att anläggningarnas produktionsförmåga påverkas. Vi når målet genom att ta fram åtgärder som kan förbättra ekologisk status och potential i vattenförekomster i anslutning till företagets produktionsanläggningar. Åtgärderna ska vara ekonomiskt rimliga och tekniskt möjliga att genomföra. Utgångspunkten är 2009–2015 års miljökvalitetsnormer. Ambitionen är att uppnå god status utan att tappa produktionsförmåga av förnybar energi. Detta mål påverkar den del av vår verksamhet som har vattendrag som mottagare vare sig det gäller vattenkraft, torvproduktion eller skogsskötsel. Att förena en effektiv produktion med en god miljöhänsyn ger möjlighet till handlingsutrymme efter som en bibehållen produktion ökar lönsamhet och utveckling. Hednäs kraftstation Under sommaren 2013 genomförde vi åtgärder för att förbättra fiskvandringen vid Hednäs kraftstation. För att komma tillrätta med problemet att fisk 30 blir stående i höljor nedströms utskovsluckorna i Hednäs fylldes några djupare grytor igen. Vi slutförde arbetet under sommaren och avrapporterade till myndigheten. Kommande säsong gör vi en uppföljning av åtgärden. Vi har påbörjat ett arbete kring Hednäs med avsikt att ta ett helhetsgrepp kring anläggningen med fokus på fiskvandring uppströms och nedströms samt övriga hydromorfologiska faktorer. Detta arbete ska sedan användas som underlag i redovisningen av det fortsatta miljöarbetet tillsammans med tillsynsmyndigheten och andra intressenter. Storforsen Under slutet av juli månad 2013 restaurerade vi en sträcka strax nedströms Storforsens kraftverksdamm i Örån. Den sammanlagda restaurerade sträckan är cirka 360 meter. Genom åtgärderna har en fåra med så varierande bottenstruktur som möjligt skapats, vilket gett upphov till ståndplatser, uppväxtområden och möjliggjort fiskvandring i huvudfåra, sidofåra och kvillområde. Lekområden för öring och harr har öppnats upp och vi har ställt iordning lekbottnar. Åtgärderna förhindrar även erosion från stränderna och viktiga kulturhistoriska konstruktioner har behållits och gjorts mer synbara. Vi följer upp åtgärderna under kommande år. Inventeringar vattendrag Arbetet med biotopinventeringar har fortsatt under 2013, bland annat i Skellefteälven, Bureälven och dess biflöden med syfte att kartlägga biflöden för att hitta åtgärder som kan bidra till god ekologisk status i vattendragen. Vi har initierat ett projekt i Bure- och Skellefteälven tillsammans med Skellefteå kommun och ett antal konsulter. Liknande projekt genomförs i Åbyälven, Piteälven och Rickleån. Under hösten har vi också initierat ett pilotprojekt i Piteälvens källflöden med mål att nå god ekologisk status. Minska antalet kemiska produkter i den egna verksamheten med 50 procent till och med år 2020. För att minska riskerna för både människa och miljö har vi som mål att minska antalet kemiska produkter i verksamheten. Under 2013 har fokus legat på att få kontroll över hur nya kemikalier kommer in i verksamheten. Arbetet har bestått i att se över och utveckla befintliga rutiner för inköp och granskning av produkter samt ta hänsyn till kemikaliefrågan redan på idéstadiet i projekt. Genom ett centralt inköp av kemikalier och beaktande av kemikalieanvändning tidigt i projektet så kan vi påverka kemikalieanvändningen innan produkterna kommer in i verksamheten. Vårt kemikalieråd styr företagets val av kemikalier så att de mest skadliga, sett ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt, fasas ut. Ett delmål är att antalet kemiska produkter ska ha minskat med 25 procent år 2015 jämfört med 2012. Hittills under 2013 har vi inlett arbetet med att se över de kemikalier som används och att likrikta produktvalet mellan verksamheterna, vilket lett till en minskning med cirka 4 procent. Se diagram nedan. Kemikalieminskning 2012–2015 % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 12 13 1415 Mål Utfall VÅRT MILJÖANSVAR Efter 2018 ska inte kreosot- och saltstolpar användas vid ny- och ombyggnad. Våra ledningsstolpar av trä är behandlade med medel som ska motstå svamp och rötangrepp. Detta gör att uttjänta stolpar ska hanteras enligt särskilda regler och det medför höga kostnader för destruktion eftersom uttjänta stolpar betraktas som farligt avfall. Lättare konstruktioner gör att det används mindre energi vid tillverkning och transport av materialet som i sin tur ger lägre utsläpp. Frågor kring hur de nya materialen kommer att fungera och långsiktigt hålla kommer att kräva tid och resurser att utreda. I detta första läge planeras en satsning på cirka 33 kilometer luftledning med kompositmaterial, vilket genomförs under 2014 och som vi hoppas ska ge svar på ett antal frågor inför användning och underhåll av ledningsstolpar. För att nå detta mål kommer vi också fortsatt jobba med vädersäkring av vårt elnät. Ingen SF6-gas i egna anläggningar vid nybyggnation och reinvesteringar efter år 2020.* Svavelhexafluorid (SF6) är en konstgjord gas som används som isolation i högspänningsutrustning och släckning av ljusbågar i effektbrytare. SF6 har en potential för global uppvärmning som är omkring 23 900 gånger större än koldioxid och ett läckage ger därför ett proportionellt stort tillskott av växthusgaser i atmosfären. När vi installerar SF6-gas bygger vi alltså in en miljöskuld i anläggningen. SF6 omfattas vidare av Kyoto-protokollet vilket medför en ökad fokusering på gasens användning. Skötsel och underhåll av utrustning som innehåller SF6-gas kräver en speciell hantering och utbildning för våra medarbetare. Varje år ska innehav, läckage och skrotad utrustning redovisas till energimyndigheten vilket medför extra administration och ökade kostnader. Att frångå denna typ av brytare gör att risken för utsläpp av miljöskadliga ämnen minskar och att omhändertagandet av uttjänt utrustning blir enklare. Efter utgången av 2014 stoppar vi installationer av brytare, innehållande SF6-gas, upp till 72 kV i egna anläggningar vid reinvesteringar och nybyggnation. rovdjur så visar resultaten att järvspåren minskat. Uppföljning på järv diskuteras med tillsynsmyndigheten. *Gäller ej anläggningar som projekterats före utgången av 2014. Krisövning Vildälv Som ett led i att öka den samlade krishanteringsförmågan anordnade Länsstyrelsen Västerbotten en regional samverkansövning den 29 maj 2013 med dammbrott i Skellefteälven som huvudscenario. I övningen deltog cirka 450 personer från 22 olika aktörer. Övningsmetoden var simulering med motspel vilket innebar att aktörerna befann sig på sina ordinarie ledningsplatser och hade möjlighet att kommunicera med varandra och med ett motspel. Syftet med övningen var att pröva beredskapsplanering för Skellefteälven och skapa underlag för vidareutveckling av beredskapsplanen. Det har hänt på miljöområdet 2013 Skellefteå Krafts verksamhet • Under året genomfördes en omcertifiering av vårt miljöledningssystem och vi erhöll ett nytt treårigt certifikat under hösten. • Professionaliseringsprogrammet har resulterat i en ny vision, nya strategier och fokusområden, varav hållbarhet är ett. Arbetet med att definiera vad hållbarhet innebär för Skellefteå Kraft återstår och det påbörjas under 2014. • Provdrift av etapp 2 på Blaiken. Under året har ytterligare 30 vindkraftverk monterats inom Blaikens vindkraftspark och vi har startat provdrift. Tillskottet av förnybar energi bidrar i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Jokkmokksliden Storliden För att följa upp om vindkraftsparken påverkar renarna i området har spillningsinventering samt analys av renarnas rörelsemönster via GPS-data genomförts 2008-2012. Studien visar att renarnas användning av området har förändrats under byggfasen av vindkraftsparken. För att få mera data från när vindkraftsparken är i drift genomfördes en spillningsinventeringen även under säsongen 2013. Uppföljningen utformas i samråd med Malå sameby. Uljabuouda En sammanställning av resultaten från de kontrollprogram som bedrivits kring Uljabuouda 2006-2012 visar inte att vindkraftsanläggningen haft någon negativ inverkan på renarnas nyttjande av Uljabuoudaplatån. Fågelinventeringar visar att någon inverkan av betydelse inte kan utläsas. Vad gäller påverkan på Statens offentliga utredningar (SOU). Delbetänkande – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. Förslaget uttrycker krav på omprövningar av bland annat vattenregleringar och vattenanläggningar med krav på tidsbegränsade tillstånd. Detta för att harmonisera med villkor och krav för miljöfarlig verksamhet. Genomförs dessa förslag ökar sannolikt kontrollen och kraven på redovisning till myndigheten. Vattendirektivet. Ny förvaltningscykel 2015–2021 Under året har en revidering av vattenmyndighetens tidigare klassning av Sveriges vattenförekomster genomförts. Dessa kartläggningar ska ligga till grund för kommande åtgärdsprogram. Fortfarande saknas stora mängder data i detta arbete. Det råder i dag en stor osäkerhet i hur dessa normer ska tolkas och vilken juridisk verkan de har. Tillsyn och tillståndsprövningen kommer att utgå från vilken klassning vattnet har där verksamheten befinner sig. Det är därför nu viktigt att vara observant på hur den tillämpningen kommer att bli. 31 VÅRT MILJÖANSVAR Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram har utformats för varje vattendistrikt för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna (MKN) uppfylls. Beslut om MKN och åtgärdsprogram togs under december 2009. Förslag till nya åtgärdsprogram och MKN ska tas fram under 2014, därefter remiss och samråd 1 november 2014 till 1 maj 2015, för att sedan fastställas senast den 22 december 2015. Elforsk och Havs- och vattenmyndig heten Bästa möjliga teknik (BMT)-vattenkraft Vad bästa möjlig teknik innebär för vattenkraftsanläggningar, är i dag svårt att bilda sig en uppfattning om. Hav arbetar med en rapport som beräknas klar i februari 2014. Av det material som hittills presenterats kan man konstatera en restriktivare hållning till vattenkraften. 32 EU:s direktiv: Industrial emission directive (IED-direktivet) Industriutsläppsdirektivet reglerar utsläpp från industrier inklusive stora förbrännings- och avfallsförbränningsanläggningar (över 50 MW). Det ska vara implementerat i svensk lagstiftning från och med 2013, vilket innebär att de verksamheter som omfattas ska leva upp till kravet bästa möjliga teknik (BAT). De dokument som beskriver BAT revideras vart åttonde år. För Skellefteå Kraft innebär detta att verksamheten i Hedensbyn omfattas av kraven. När dokumenten publiceras så behöver verksamheten kontrolleras mot de nya kraven och rapporteras till tillsynsmyndigheten. 33 MILJÖREDOVISNING Miljöredovisning 2013 Miljöredovisningen behandlar påverkan från Skellefteå Krafts egna produktionsanläggningar, koncernövergripande miljöarbete och de åtgärder som bedrivs för att bevaka och förbättra miljöprestanda i verksamheterna. Bakgrund Miljöfrågor är nära förknippade med Skellefteå Kraft och därför en central fråga i våra verksamheter. Som en av landets största kraftproducenter, med egna nät för eldistribution och produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft och bioenergi, är vi en viktig aktör och föregångare inom utvecklingen mot ett hållbart samhälle. De satsningar på produktion av förnybar energi som Skellefteå Kraft genomför bidrar till EU:s klimatmål och motverkar den globala uppvärmningen. Vår strategi är att genomföra satsningar som minskar beroendet av kol och olja, som är de två energikällor som starkast bidrar till utsläppen av fossil koldioxid. Målet på lång sikt är att verksamheten som helhet ska bedömas som klimatneutral, enligt de regler som FN:s klimatråd beslutat. Vi har även ett väl utvecklat miljöarbete för att minska vår egen miljöpåverkan. Det innefattar bland annat att energieffektivisera verksamheterna, öka andelen alternativa drivmedel och transportsätt samt minska den egna kemikalieanvändningen. Företaget deltar också i ett flertal utvecklingsprojekt inom branschen i samarbete med andra aktörer som bidrar till en hållbar utveckling. I våra målsättningar är EU:s klimatpolitik och riktlinjer från ägaren, Skellefteå kommun, särskilt viktiga. 34 Strategin omfattar energianvändning i fastigheter och transporter, miljöanpassade inköp ökad energieffektivisering samt en ökad andel förnybar energiproduktion. Inom varje område finns konkreta målsättningar, där Skellefteå Kraft har beröringspunkter i varierande grad. Riktlinjerna i kommunens energi- och klimatstrategi ligger därmed till grund för våra prioriteringar. Tillståndspliktiga anläggningar Koncernen bedriver 18 tillståndspliktiga och 37 anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Tio av de tillståndspliktiga verksamheterna är förbränningsanläggningar för produktion av fjärrvärme och el. Två tillstånd avser vindkraftparker och sex tillstånd för mellanlagring/transport av farligt avfall. Två vattendomar avser fjärrkyla respektive användande av älvvatten, tre koncessionstillstånd gäller torvtäkter. Av de 37 anmälningspliktiga verksamheterna avser 31 biobränslebaserad produktion av fjärrvärme, tre vindkraftsanläggningar, en avser omlastning av biobränsle, en avser anläggande av bränsleplan och en gäller fjärrkyla. Internationella miljömål Vattenanvändning och vattenkraft Vårt miljöarbete påverkas också av politiska ställningstaganden, både nationellt och internationellt. Under senare år har vattnets betydelse som livsnödvändig resurs fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Detta har tagit sig uttryck i hårdare reglering från myndigheter och intensiv bevakning från organisationer för att driva anpassningar av framför allt vattenkraft till dagens miljökrav. En stor del av kritiken hänför sig till verksamheternas tillstånd som är meddelade av äldre lagstiftning (vattenlagen) och tillståndens starka rättskraft i det Svenska systemet. Regeringen tillsatte i april 2013 en särskild utredare med uppdrag att se över regler för vattenverksamhet i miljöbalken och lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Under 2013 startade arbetet med vattendirektivets nästa förvaltningscykel för perioden 2015–2021. Den inleds med framtagande av arbetsprogram och en översikt av väsentliga frågor där syftet bland annat är att redovisa och få in synpunkter och kompletteringar på de prioriterade frågor som vattenmyndigheten tycker är särskilt viktiga för att kunna genomföra vattenförvaltningen. Sammanfattningsvis konstaterar vi att hårdare krav är att vänta. Många av kraven initieras på EU-nivå vilket gör MILJÖREDOVISNING dem svårare att förutse och de är inte alltid anpassade till svenska förhållanden. Vilka verksamheter som i framtiden kommer att påverkas av en hårdare reglering återstår dock att se. som är kopplade till de kemiska produkter som finns i vår verksamhet. Ett av våra mål är att halvera antalet unika kemiska produkter som används i våra verksamheter till år 2020. Förnybar energi och energieffektivisering Energieffektiviseringsdirektivet (EED) syftar till att driva fram nationella åtgärder för en mer effektiv energianvändning i samtliga led. Detta innebär en påverkan på alla led såväl producenter som slutanvändare. Genom krav på bland annat energibesparing på 1,5 procent i slutanvändarled och en internationell plan för att utveckla bland annat effektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla med hög verkningsgrad. IED-direktivet Industriutsläppsdirektivet som reglerar utsläpp från industrier inklusive stora förbrännings- och avfallsförbränningsanläggningar ska vara implementerat i svensk lagstiftning från och med 2013, vilket innebär att de verksamheter som omfattas ska leva upp till kravet bästa möjliga teknik (BAT). De dokument som beskriver BAT revideras vart åttonde år. Om Sverige ska kunna påverka innehållet krävs ett aktivt deltagande och ett nära samarbete med både myndigheter och miljöorganisationer. Klimatpåverkan Människan påverkar klimatet negativt på flera olika sätt. Den största negativa påverkan kan härledas till våra utsläpp av koldioxid och det är framför allt genom dem som vi under senare tid har påverkat växthuseffekten. Reglering av industriutsläpp är en viktig fråga för EU. En stor förändring är att antalet utsläppsrätter inte längre bestäms av medlemsstaterna utan sätts sektorsvis för hela EU. Ett förslag som varit ute på remiss är utvidgning av marknaden till nya industrisektorer. Även industriverksamheter utanför handelssystemet har begränsningar gällande utsläppsgränser att vänta. För Sveriges del är det främsta styrmedlet för att klara utsläppsgränser skatt på koldioxid och energi. Vindoch vattenkraften har i detta scenario en viktig uppgift att fylla vad gäller behoven av koldioxidfria energikällor. Kemikalier och REACH Vid årsskiftet 2013 infördes ett direktiv om begränsning av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Kraven kring hantering, användning och innehåll av farliga ämnen ökar och syftet är att stärka skyddet för människors hälsa och miljö. Skellefteå Kraft arbetar systematiskt med att minska riskerna Skellefteå kommuns målsättningar Skellefteå Kraft är helägt av Skellefteå kommun och de mål som identifierats av kommunen har därmed en stark ställning inom koncernen. Förutom en antagen energi- och klimatstrategi finns miljökvalitetsmål inom fyra övergripande områden. Följande mål är särskilt viktiga för oss: Leva och bo Giftfri miljö Frisk luft – utomhus Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Skyddande ozonskikt Natur i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Giftfri miljö Levande vatten Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Bara naturlig försurning Ingen övergödning Miljömålen innehåller också politiska prioriteringar, där kommunens målsättning är att bryta oljeberoendet innan år 2020, bland annat genom en satsning på biobränslen. Skellefteå kommun kommer också att genomföra en energieffektivisering i snabbare takt än EUmålen. Energiförbrukningen ska vara 20 procent lägre år 2016 än år 2009. Arbetssätt Skellefteå Kraft tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att nå uppsatta miljömål. Arbetet drivs med stöd av det egna miljöledningssystemet, som utgår från kraven i ISO 14001. Under 2013 genomfördes en omcertifiering av miljöledningssystemet ISO 14 001 av tredjepart och ett nytt certifikat erhölls under hösten. De processer och rutiner som identifierats och de stödsystem som krävs för miljöledningssystemet är samlade i företagets intranätsbaserade verksamhetshandbok. Samtliga medarbetare genomgår en webbaserad internutbildning i Skellefteå Krafts sätt att systematiskt arbeta med miljöfrågor. Kompetensutveckling Under 2013 har ett omfattande arbete gjorts kring insamling av underlag och analyser för att tydliggöra vision, strategier och mål som vi tillsammans kan arbeta med inom Skellefteå Kraft. Viktiga fokusområden har identifierats varav hållbarhet är ett område. Arbetet med att definiera hållbarhet och hur vi ska tillämpa det och vilka effekter det kommer att få på vår verksamhet ska analyseras. Resultatet av analysen ger oss också inriktningen på vilka utbildningsinsatser som måste till för att möjliggöra att miljöfrågor hanteras på rätt nivå. Förutom utbildningar (interna och externa), nyttjas branschnätverk och dialoger med myndigheter och intresseorganisationer för att öka miljökompetensen inom företaget. 35 MILJÖREDOVISNING Satsningar på förnybar energi Vi investerar stort för att minska beroendet av kol och olja, främst genom projekt som ökar den egna produktionen av förnybar energi. Satsningarna genomför vi inom vindkraft, bioenergi och vattenkraft. Vindkraft och vattenkraft är de enda av dessa energislag som omvandlar energi från naturligt flödande källor och utgör en viktig del av företagets strategi för långsiktig konkurrenskraft. Bioenergi är förnybart och stora biobränsletillgångar finns i vår närregion. Samtliga energiråvaror bidrar till målet att uppnå en hållbar utveckling. Den miljöpåverkan som sker genom produktion av energi genom vind, vatten och biobränslen är mycket liten jämfört med fossila bränslen. Under drift är miljöpåverkan försumbar, istället sker påverkan vid tillverkning, utrustning och byggande av anläggningarna. Ur ett helhetsperspektiv kompenseras denna miljöpåverkan snabbt genom den ökade förnybara energiproduktionen. Vindkraft Skellefteå Krafts produktion av el från vindkraft befinner sig i en expansiv fas. Sedan 2010 har vindkraftsparker etablerats i Uljabuouda inom Arjeplogs kommun, Jokkmokksliden och Storliden inom Malå kommun samt Blaiken etapp 1 inom Storumans kommun. Sammanlagt har Skellefteå Kraft 2013 61 verk i drift. Projektet i Blaiken drivs av Skellefteå Kraft tillsammans med Fortum, under det gemensamma bolagsnamnet Blaikenvind AB. Blaikenprojektet är Skellefteå Krafts största satsning på vindkraft hittills. Under 2013 har etapp 2 färdigställts av Skellefteå Kraft och de båda etapperna som består av 30 verk vardera kommer att producera närmare 500 GWh förnybar energi per år vilket motsvarar cirka 19 000 normalstora villors elförbrukning. Sammanlagt ger dessa satsningar en produktion från vindkraft med 712 GWh, vilket motsvarar årsförbrukning- en för cirka 26 400 normalvillor* med eluppvärmning. Bioenergi Den totala energiproduktionen av el och värme från biobränslen från våra kraftvärmeanläggningar uppgick under 2013 till 753 GWh. Produktionen sker huvudsakligen i bioenergikombinat i Skellefteå och kraftvärmeverk i Lycksele och Malå. I bioenergikombinatet producerades 69,9 tusen ton pellets. Vattenkraft Vår produktion av el från vattenkraft utgör basen i vår förnyelsebara energiproduktion och sker i huvudsak längs Skellefteälven, men vi har även kraftstationer i Piteälven, Umeälven och Indalsälven samt i några mindre skogsälvar. Produktionen av el under 2013 uppgick till 2426 GWh. Energieffektivisering Skellefteå Krafts arbete för energieffektivisering genomgick en omstrukturering under 2013 då energitjänster integrerades med företagsförsäljningen. Vidare omfattar energieffektiviseringsarbetet våra egna anläggningar och fastigheter där ett ständigt förbättringsarbete pågår i form av kartläggningar och genomförande av åtgärder. De energitjänster som erbjuds till externa kunder är utformade för att minska den onödiga energianvändningen med allt ifrån att få bättre kunskap om tolkning av energistatistik till konkreta energieffektiviseringsåtgärder inom sin anläggning och sina fastigheter. Vår förhoppning är att allt fler kunder ska välja att se på energianvändningen ur ett hållbarhetsperspektiv. Skellefteå Kraft kan hjälpa kunder med att på bästa sätt arbeta systematiskt med energieffektivisering. Under 2012 använde drygt 60 företagskunder de olika energitjänster som erbjuds till företagen med målsättningen om att få bättre kännedom om sin energianvändning och för att kunna spara energi. * Elförbrukning normal villa med eluppvärmning 27 000 kWh. 36 Riskhantering Vi arbetar systematiskt med att bedöma och minimera risker i våra verksamheter som kan orsaka skador på människa eller miljö. En del i detta är den förebyggande riskhanteringen och detta sker bland annat genom att vi kontinuerligt genomför miljö- och skyddsronder i våra olika verksamheter. En annan viktig del i detta arbete är att öva praktiskt till exempel genom fingerade oljeutsläpp för att säkerställa att alla inblandade aktörer utför sina uppgifter i enlighet med förutbestämda rutiner. Därför genomförde vi en övning med ett fingerat oljeutsläpp i Skellefteälven under 2012. Under 2013 gjordes en uppföljning av de åtgärdsförslag som framkom under övningen 2012. Miljöpåverkan från energiproduktion Utgångspunkten i Skellefteå Krafts systematiska miljöarbete handlar om att identifiera och bedöma vår miljöpåverkan för att sedan prioritera de åtgärder som styr mot en ansvarstagande hantering av våra verksamheter. Miljöpåverkan har delats in i följande kategorier: Generell miljöpåverkan Användning av kemikalier Avfallshantering Energianvändning Verksamhetsspecifik miljöpåverkan Utsläpp till luft • Kväveoxid, fossil koldioxid, stoft • Transporter Påverkan på vattensystem • Utsläpp av kondensat • Fysisk påverkan - Påverkan på hydrologi och morfologi - Barriärereffekter Påverkan på naturmiljö • Etablering av vindkraftparker • Etablering av torvtäkter • Skogsbruk MILJÖREDOVISNING Utsläpp till luft Påverkan från transporter Resor och transporter är en del av vår egen energianvändning och innefatta r leverans av råvaror till verksamheterna och produkter till kunder samt personalens arbets- och tjänsteresor. Konsekvensen är i första hand utsläpp av olika växthusgaser, partiklar och en ökad bullernivå i anslutning till transporterna. Verksamheternas geografiska utbredning kräver många och långa resor för att fungera och drivas optimalt. Skellefteå kommuns miljömål för ”Frisk luft” omfattar transporter och har följande delmål: • Var tionde bil som köps av kommunens invånare kan drivas med förnybart bränsle. • Förnybart bränsle finns på samtliga tankställen där mer än 1 000 m3 drivmedel säljs per år. (I dag två tankställen). • Av kommunkoncernens tjänstebila r, arbetsfordon och transportfordon drivs 30 procent med förnybara bränslen. • Kommunkoncernen ställer i sin upphandling av olika tjänster krav på transporter i syfte att minska koldioxidutsläppen. Att möta dessa krav kräver stora insatser och en långsiktig planering. Vi påbörjade under 2010 ett strategiarbete rörande resor och transporter. Målsättningen är att nå kommunens miljömål rörande förnybara bränslen och vi ser utmaningar i bristande infrastruktur, exempelvis i form av avsaknad av tankställen för alternativa bränslen. När det gäller fordon krävs en översyn av de behovs- och funktionsanpassningar som görs utifrån ett miljöperspektiv utan att ge avkall på säkerheten. Differentiering och utökning av möjligheten med poolbilar inom respektive affärsområde är ytterligare en fråga. Därutöver kommer vi att behöva titta över vår ställning som ansvarstagande samhällsaktör som driver på och i viss mån leder utvecklingen och arbetet med etablering av alternativa drivmedel. För att uppnå Skellefteå kommuns vision krävs strukturella åtgärder med fokus på effektivisering av resande och interna transporter genomförs och utvecklas. Vår fordonsflotta behöver anpassas till morgondagens krav vilket innebär att varje transport eller fordonsrörelse ska ske på ett effektivare sätt än föregående. Detta innebär att fordonen i sig måste bli effektivare, resor och transporter optimeras samt att andra tekniska lösningar som främjar resfria möten etableras. Det kan konstateras arbetet med denna omställning i dag befinner sig i sin linda och mycket arbete återstår för att skapa de styrdokument som krävs innan vi förändrat både beteenden och tankesätt för att uppnå målen. Stoft Påverkan från biobränslebaserad kraftoch fjärrvärmeproduktion Vi omvandlar biprodukter från sågverk, skog och mark men också torv till el, pellets och fjärrvärme. Produktionen ingår som en naturlig del av kretsloppet. En utökad användning av bioenergi minskar även användningen av mer miljöskadliga energiformer som olja och kol. Torvens goda förbränningsegenskaper ger möjligheten att förbränna mer komplexa bränslen som förekommer på marknaden i dag, som till exempel GROT utan tillsatser av kemikalier. Utsläpp till vatten Våra förbränningsanläggningar för energiproduktion och biopelletsfabriker är försedda med utrustning som tar hand om stoft innan utsläpp sker till luft. I kraftvärmeverken avskiljer elektrofilter mer än 99,5 procent av rökgasernas stoftpartiklar. Vid biopelletstillverkning avskiljs stoft via textila spärrfilter eller cykloner. Koldioxid Av Skellefteå Krafts totala utsläpp av koldioxid från kraftvärmeanläggningar kommer 81,7 procent från biobränsle, 16,4 procent från torv och resterande 1,9 procent från olja. Koldioxid från biobränslen ingår i det naturliga kretsloppet och bidrar inte till växthuseffekten. Vid produktion av biopellets torkas bränsleråvara. Fukten i råvaran ger upphov till ett kondensat som till största delen återförs till förbränningsanläggningarna. En delmängd av kondensatet avleds och innehåller rester av avdunstande ämnen från den ursprungliga bränsleråvaran. Inga kemiska ämnen tillförs under processen varför enbart Kväve Bundet kväve i bränsleråvaran bildar kväveoxider vid förbränning, som bland annat bidrar till försurning och till övergödning av mark. Förbränning av trädbränslen och torv står för de största bidragen av kväveoxider till luft. Skellefteå Krafts anläggningar i Skellefteå – Hedensbyn , Lycksele – Skogsbacka, Storuman – Biostor samt Malå kraftvärmeverk omfattas av kväveoxidavgift. Där jobbar man kontinuerligt med förbränningsoptimering och NOx reducering för att minimera utsläppen av kväveoxider. 37 MILJÖREDOVISNING naturligt förekommande ämnen, däribland olika typer av terpener, återfinns i kondensatet. Genomförda undersökningar påvisar ingen negativ påverkan i recipienten. När torvtäkter anläggs avsänks vattennivån i det aktuella markområdet vilket kan orsaka att metaller urlakas och halter av suspenderade ämnen (partiklar) ökar i dräneringsdiken. Vid höga flöden finns risk för slamflykt ut till omgivande vattendrag vilket kan påverka vattendragens bottenstruktur. Därför använder Skellefteå Kraft redan utdikade myrar för torvutvinning med låg bevarandestatus där också risken för metallurlakning är som lägst. Sedimentationsbassänger dimensioneras och anläggs också för att förhindra slamtransporter i bäckar och vattendrag och en kontinuerlig provtagning sker enligt fastställda kontrollprogram för att säkerställa funktionen på sedimentationsbassängerna. Påverkan från vattenkraft Vattenkraften är en ren och förnybar energikälla med låga utsläpp och har historiskt spelat en mycket stor roll i samhällets utveckling. Vattenkraftens betydelse som en bas- och reglerkraft förespås öka i och med samhällets ökande energibehov och framtidens satsningar på vindkraft. Dessutom, sett i skuggan av dagens diskussioner om klimatförändringarnas effekter, ökar vattenkraftens betydelse som en CO2-fri energikälla. På ett regionalt och lokalt perspektiv medför dock vattenkraften påtagliga konsekvenser för landskapet och organismerna kring en utbyggd älv. Den naturliga flödesregimen samt vattendragets kontinuitet förändras vilket påverkar fisk och andra organismer negativt. För att minska vattenkraftens påverkan har vi anlagt fiskvandringsvägar i flera älvsystem och deltar i utvecklingsprojekt kring utformning av smoltavledare i Åby- och Piteälven. Nedanför Storforsens kraftstation i Öreälven har vi under 2013, i samarbete med Läns- 38 styrelsen i Norr- och Västerbotten, utfört biotopvårdande åtgärder i syfte att skapa nya lekområden för bland annat harr och öring. Arbetet med biotopinveteringar har fortgått under 2013 bland annat i Skellefteälven, Bureälven och dess biflöden med syfte att kartlägga biflöden för att hitta åtgärder som kan bidra till god ekologisk status i vattendragen. På Skellefteå Kraft pågår ständigt arbete för att se vad som kan göras för att säkerställa olika naturintressen, samtidigt som en fortsatt elproduktion säkras. Under hösten har också ett pilotprojekt initierats i Piteälvens källflöden med mål att uppnå god ekologisk potential. Påverkan från vindkraft Den huvudsakliga påverkan på naturmiljön uppstår under tiden då vindkraftparken anläggs. Då byggs bland annat vägar, uppställningsplatser, fundament och avslutningsvis lyfts torndelarna på plats. Detta medför omfattande transporter till och från området samt schakt och grävarbeten vilket genererar bland annat buller. När verken är drifttagna och anläggningsarbetena är avslutade medför en vindkraftpark en relativt liten påverkan på omgivningen. Tillstånd till att uppföra och driva en vindkraftpark är ofta förenade med krav på omfattande kontrollprogram för bland annat rennäring, fåglar och fauna. Resultat från kontrollprogram för Skellefteå Krafts vindkraftparker har hittills inte påvisat någon bestående negativ påverkan. Återvinning Vi källsorterar avfall för återvinning och återanvändning. Under 2013 har vi återvunnit 97,6 procent av vår totala avfallsmängd. Omfattningen av återvinningen har möjliggjorts genom engagerade medarbetare och nära samarbete med lokala återvinningsentreprenörer. Som ett led i att utveckla och förbättra Skellefteå Krafts avfallshantering ordnas regelbundna träffar med entrepre- nörer där nyheter, hantering och insamlingsmetoder diskuteras. Askhantering Den aska som är resultat av förbränning av biobränslen ska hanteras med långsiktighet, enligt riktlinjer från Naturvårdsverket. Långsiktigheten innebär här ett återförande av aska till naturen. Svårigheten i norra Sverige är att hitta lämpliga marker och metoder som är kommersiellt gångbara. Därför har vi sökt andra alternativ, som att återanvända askan som anläggningsmaterial, där den ersätter grus eller sand. Vi har också sökt och fått tillstånd hos myndigheten att använda aska för iordningställande av bränsleplaner. Bioaskans goda egenskaper och lämplighet för dessa ändamål är väl dokumenterad inom ramen för samarbetsorganet Värmeforsks askprogram. Aska från Hedensbyn levereras idag till Skellefteå kommuns deponi, Degermyran i Skellefteå där den används som tätskikt i samband med sluttäckning av deponin. Liknande hantering kan komma att ske i Lycksele med aska från Skogsbacka kraftvärmeverk i samband med att kommunen påbörjar sitt arbete med sluttäckning av deponin. Vid anläggningen i Storuman används aska som anläggningsmaterial till en utbyggnad av bränsleplanen. Kemikalieanvändning För att minska riskerna för både människa och miljö har vi som mål att minska antalet kemiska produkter i verksamheten. Under 2013 har fokus legat på att få kontroll över hur nya kemikalier kommer in i verksamheten. Arbetet har bestått i att se över och utveckla befintliga rutiner för inköp och granskning av produkter samt ta hänsyn till kemikaliefrågan redan på idéstadiet i projekt. Genom ett centralt inköp av kemikalier och beaktande av kemikalieanvändning tidigt i projekt så kan vi påverka kemikalianvändningen innan produkterna kommer in i verksamheten. Vårt kemikalieråd styr företagets val MILJÖREDOVISNING av kemikalier så att de mest skadliga, sett ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt, fasas ut. Ett delmål är att antalet kemiska produkter ska ha minskat med 25 procent år 2015 jämfört med 2012. Hittills under 2013 har ett påbörjat arbete med att se över de kemikalier som används och likrikta produktvalet mellan verksamheterna lett till en minskning av cirka 4 procent. Intressentdialog Vattenkraft Påverkan på den biologiska mångfalden i och kring vattendrag vid anläggande av vattenkraft har fått stor uppmärksamhet inte minst i riksmedia där flera program tagit upp problematiken med den hotade vildlaxen runt Östersjön. Skellefteå Kraft i egenskap av ägare fått svara på hur företaget ser på fiskvandringsproblematiken och haft möte med lokala representanter för sportfiske och Östersjölaxens bevarande. Inom EU har en räddningsplan för vildlaxen presenterats med syfte att rädda de 30 vilda stammarna – varav 13 svenska och se till att bestånden är tillräckligt starka för att klara ett hållbart fiske. Målet ska nås genom att rädda minst 75 procent av smolten i varje oreglerad älv inom loppet av tio år. Det innebär också ett förbud mot utsättning av laxyngel i reglerade sjöar och vattendrag för att inte riskera ytterligare genetisk utarmning, en mycket radikal åtgärd mot bakgrund av den omfattande svenska utplanteringen av lax och öring som skett genom vattenkraftbranschens försorg. Åtgärderna i planen ska rädda de vilda stammarna i följande svenska vattendrag: Piteälven, Åbyälven, Byskeälven, Rickleån, där vi har vattenkraftsanläggningar. Vi har därför initierat projekt tillsammans med Skellefteå kommun i Bureälven och konsulter i Skellefteälven för att se vilka möjligheter som finns för att uppnå god ekologisk status/potential och förena dessa med en lönsam elpro- duktion. Resultatet av dessa undersökningar håller för närvarande på att sammanställas. Samråd Bioenergi Under året har en dialog förts med tillsynsmyndigheten angående omprövning av verksamheterna Skogsbacka kraftvärmeverk och Forsbacka fjärrvärmeanläggning. Orsaken till omprövning är att gäll ande tillstånd gavs för mer än tio år sedan och att en omprövning då kan initieras av tillsynsmyndigheten. Ett första tidigt samråd med myndigheten har hållits och samråd med allmänheten och särskilt berörda sker i början av 2014. Målsättningen är att lämna in ansökningshandlingar till tillsynsmyndigheten för omprövning under hösten 2014. Torv Under 2013 genomfördes samråd kring bland annat etablering av nya torvtäkter. I dialogen framkom synpunkter och frågor kring verksamheten som är värdefulla för vårt fortsatta arbete för att få till stånd ett bra samspel mellan närboende, miljön och produktion. Incidenter och klagomål Incidenter vattenkraft Följande incidenter har inträffat vid: • Ett läckage på en hydraulslang på ett grindrensaggregat uppstod under rensningsarbete. Maskinen stoppades och hydraulslangen byttes ut. Läckaget samlades upp på plats, i övrigt behövdes inga ytterligare åtgärder. Torvbrytning En maskinbrand började i en traktor varvid ett antal mindre småbränder uppstod på täktområdet. Släckningsarbetet utfördes av egen personal tillsammans med räddningstjänst. Underhåll Ett läckage från ett mobilt reservelverk uppstod och diesel rann ut på en asfalterad plan. En mindre mängd diesel läckte ut ur elverkets tank och hamnade på den snötäckta asfalten. Sanering och uppsamling av snö och diesel gjordes av det förorenade området och orsaken till läckaget åtgärdades. Samtliga incidenter har åtgärdats och ingen signifikant miljöpåverkan har kunnat påvisats. Följande klagomål har inkommit till företaget Ett klagomål gällande regleringen av dammen vid Södra Lidsträsket har kommit in via Länsstyrelsen. Skellefteå Kraft har redovisat för Länsstyrelsen hur dammen regleras samt sammanställt ett informationsbrev till Länsstyrelsen för vidare distribution till den klagande. Vattenkraftsanläggningar • Vid kontroll av ett falsvärmesystem upptäcktes ett läckage av värme medium. Läckaget åtgärdades. • Vid underhållsarbete av pådragscylindrar uppstod ett mindre oljeutsläpp till mark på den upplagsplats där cylindrarna förvarades. Det kontaminerade gruset samlades upp och transporterades bort för efterbehandling. • Vid pumpning av regn- och smältvatten från ett transformatorfundament inträffade en störning i pumputrustningen varvid ett mindre mängd oljehaltigt vatten passerade filterutrustningen till avlopp utan rening. 39 MYNDIGHETSDIALOG MotpartAnläggning ÅrOrsakAktivitetResultat Länsstyrelsen iNorrhedens torvtäkt Västerbottens län 2013 Förändringar i kontrollprogram Förslag på nytt kontrollprogramErhållit beslut Skellefteå kommun Hedensbyn 2013 Behov av utökad drifttid på flishugg Anmälan om förändradErhållit beslut drifttid på flishugg Skellefteå kommun Hedensbyn 2013 Behov av torrare torv i samband med lagring Anmälan av försök med täckningErhållit beslut av torv vid Hedensbyn Vindelns kommun Saknar bygglov på aktuell plats i dagsläget Anmälan av panncentral enligt MB Panncentral på 2013 bangården i Vindeln Avvaktar beslut Länsstyrelsen i Hedensbyn 2013Installation av sekundärskydd på Yrkande om förlängd tid Erhållit beslut Västerbottens län oljecistern innan 31 dec 2013 2013-10-21 för installation av oljecistern med sekundärskydd vid Hedensbyns bioenergi kombinat – U4 Länsstyrelsen i Hedensbyn 2013 Utredningsvillkor Hedensbyn (U2) Svar till 2013-06-25 Västerbottens länLänsstyrelsen rörande utredningsvillkor 2 (U2) inskickad Pågående ärende Länsstyrelsen i Hedensbyn 2013 Utredningsvillkor Hedensbyn (U3) Redovisning till 2013-06-25 Pågående ärende Västerbottens länLänsstyrelsen rörande utrednings villkor U3 i tillståndet för Hedensbyns bioenergikombinat Länsstyrelsen i Västerbottens län 40 Skogsbacka kvv, 2013 Övervakning CO2 Malå kvv, Kuggstången OP, Forsbacka HVC, Dalen OP Uppdatering avErhållit beslut övervakningsplaner Länsstyrelsen i Fisktjärnliden 2013 Konsessionsansökan Västerbottens län Arbete med samråd, MKB och ansökan Pågående Skellefteå kommun Hednäs kraftstation 2013 Samråd fiskvandring Utredning kring möjliga åtgärder för fiskvandring Pågående Länsstyrelsen i Storforsen 2013 Biotopvårdande åtgärder Redovisning av biotopvårdande Västerbottens län åtgärder i Örån nedströms Storforsens kraftstation Avslutat. Uppföljning av åtgärdernas effekt görs senast vinter 2015/2016 Miljödomstolen Uljabuouda 2013 Avslut av uppskjuten fråga om villkor till skydd för rennäringen och faunan Slutligt villkor till skydd för rennäringen och faunan. Tidigare meddelade provisoriska föreskrifter upphör att gälla Avslutat Länsstyrelsen i Uljabuouda 2013 Samråd beträffande utvärdering Norrbottens län av erhållna resultat från kontrollprogrammen Delarna i kontrollprogrammet kring renar och fåglar avslutas. Förslag på uppföljning av järv lämnas till Länsstyrelsen Avvaktar beslut Miljödomstolen Sikfors 2013 Begäran om anstånd att redovisa de uppskjutna frågorna rörande smoltavledare och skade- bedömning på fisket Genomförda försök under 2012 Beslut om anstånd gav inte sakkunnigt underlag för till 1 juli 2014 erhölls bedömning av den installerade 2014-02-19 smoltavledarens funktion. Skadebedömning kan därför inte göras innan smoltavledarens funktion utretts. Länsstyrelsen i Sikfors 2013 Norrbottens län Fortsatt undersökning av smoltavledarens funktion Samråd kring bedömning av smoltavledare Pågående 41 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – KONCERNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse – koncernöversikt Moderföretag, ägarför hållande och verksamhet Skellefteå Kraft är en av Skellefteå kommun helägd oäkta koncern, där den kommunala förvaltningen Skellefteå Kraftverk utgör moderföretag. I bolagssfären finns Skellefteå Kraft AB med de helägda dotterbolagen Skellefteå Kraft Elnät AB, Skellefteå Kraft Energihandel AB, Skellefteå Kraft Service AB, Greenwind AB och Skellefteå EnergiUnderhåll HB. Verksamheten bedrivs i huvudsak av i koncernen ingående aktiebolag/handelsbolag och omfattar produktion, underhåll och distribution av el och fjärrvärme, produktion och försäljning av biopellets, infrastruktur för bredband och uthyrning av lokaler i egna fastigheter. Allmänt Det stora utbudet av el på marknaden har sedan något år pressat elpriset. December 2013 hade det lägsta elpriset för en december månad sedan år 2006, 29 öre/kWh. 1 öre/kWh i prisförändring påverkar Skellefteå Kraft koncerns intäkter (och så gott som även resultatmässigt) med 40 mkr. Colombias kolpriser och USAs chiffergas fortsätter att pressa priset på den europeiska energimarknaden. De europeiska länderna drar i nuläget inte åt samma håll utan länderna bevakar sin egen energiförsörjning. Exempelvis har Tyskland valt att fasa ut kärnkraft till ”förmån” för större produktion av kolkraft och högre utsläpp av CO2. England kommer att bygga kärnkraft med hjälp av Frankrike till mycket höga garanterade elpriser till leverantören under 30 år. 42 Den nordiska kärnkraftens tillgänglighet har varit hög under 2013. Det tillsammans med det varma vädret under hela vintern har pressat elpriset, vilket gjort att vattenkraftproducenterna sparat vatten. Magasinnivåerna är något över normala jämfört med i höst då det var ett underskott. Under året har vattenkraften påförts en högre fastighetsskatt. För Skellefteå Kraft innebär det 88 mkr i högre kostnad. I november drabbades vårt elnät av stormen Hilde, vilket medförde avbrottskostnader på 17 mkr och 5 mkr i reparationskostnader. Elpriset förväntas vara fortsatt platt dvs strax över 30 öre/kWh under en längre tid framöver om inte politiska beslut ändrar förutsättningarna. Under fjärde kvartalet togs beslutet att avsluta all direktförsäljning av pellets till företag och privatpersoner. Produktionen av pellets fortsätter, men endast för våra egna anläggningars behov. Det låga elpriset och beslutet att upphöra med försäljning av pellets och minska pelletsproduktion har medfört att koncernen skriver ned några tillgångar rörande pellets, småskaligt vatten och kraftvärme. Som motsats skrivs värdet av Bredbandverksamheten upp på grund av förbättrad lönsamhet. AO Produktion Den omfattande renoveringen av bland annat maskineri och byggnad i Grytfors försenades, men är sedan jul igång i drift. I slutet av året har det förekommit störningar i Krångfors och Selsfors. Vi har fortsatt fokus på dammsäkerhet som innebär kontinuerlig övervakning och åtgärder på Skellefteå Krafts dammanläggningar. Tillgängligheten i våra befintliga vindkraftparker förbättras ständigt genom bland annat förbättrade drift- och underhållsrutiner. Tillgängligheten behöver dock ökas ytterligare. Etapp två av Blaiken vindkraftpark fortlöpte enligt plan. Elcertifikaten har upphört för Hedensbyn och Malå, vilket innebär att långsiktigt säkrade volymer med lägre biobränslepriser blir än mer betydelsefulla. Som en del i detta utreds rökgaskondensering vid kraftvärmeverken i Skellefteå och Malå, men även i Lycksele där elcertifikaten upphör från och med 2015. Expansion av fjärrvärmenäten sker främst genom kundförtätningar. Bearbetning av nya torvtäkter pågår. De nedskrivningar som gjorts under 2013 är kopplade till AO Produktion. Dels har nedskrivningar skett med 175 mkr baserat på beslutet att lägga ned all produktion av pellets i Storuman samt neddragning av pelletsproduktionen i Skellefteå. På grund av det låga elpriset har även nedskrivningar gjorts på den småskaliga vattenkraften där lönsamheten klart fallit med det fallande elpriset. Småskalig vattenkraft skrivs ned med 86 mkr. Två kraftvärmeanläggningar skrivs även ned där den ena skrivs ned under finansiella poster (Oy Alholmen Kraft AB). Sammanlagt skrivs kraftvärmeverken ned med 88 mkr. AO Marknad Elhandel är en affär som riktar sig mot konsumenter och företag i hela Sverige. Strategin är att öka våra marginaler för att få till en hållbar affär. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – KONCERNÖVERSIKT I september startade en kampanj för att göra varumärket mer känt i hela Sverige, vilket är en förutsättning för att på sikt få fler kunder. Genomförda varumärkesundersökningar visar också att varumärkeskännedomen ökat. Under året har vi haft ett tapp av privatkunder, men arbetet med varumärkesarbetet förväntas leda till en ökning av antalet kunder under 2014–2017. AO Elnät Affärsområdet upprättar leveranser av elektrisk energi, ansluter kundanläggningar, hanterar kund- och leverantörsbyten samt mätning och debitering av energi- och effektleveranser. Det varma vädret har medfört bland de lägsta elöverföringarna under de senaste 10 åren, 1 970 GWh (2 061 GWh). Under året har det inträffat två stora störningar, varav ett orsakades av ett åskoväder sista helgen i juli. Då skedde ett blixtnedslag i regionnätet i närheten av Rengård som resulterade i ett elavbrott som påverkade Rönnskärsverken och 43 000 lokalnätsabonnenter i Skellefteåområdet. Avbrottet varade ungefär en kvarts timma och inträffade en tidig lördagmorgon. Mest skada led Rönnskärsverken som fick ett produktionsbortfall under cirka 6 timmar. Den andra stora störningen inträffade en helg i mitten av november då stormen Hilde drog fram. Värst drabbades Lyckseleområdet och området söder om Skellefteå. Stora delar av vårt luftledningsnät, som består av gammal blanktråd, skadades av nedfallande träd. Som mest var 18 000 abonnenter strömlösa och det dröjde till fredagen påföljande vecka innan alla kunder fick tillbaka elen. Det var många kunder som drabbades av långa elavbrott och enligt ellagen blir vi tvingade att betala avbrottsersättning till dem. Cirka 17 mkr ska betalas till 10 000 kunder. Stora investeringar pågår enligt plan i Högnäs (ny stamnätstation) och i Lycksele elnät. AO Energiunderhåll Affärsområdet arbetar med utveckling av produktionsägares processer och erbjuder paketerade totalåtaganden för det underhåll som krävs för en långsiktig och lönsam energiproduktion. Vi utför även underhållsprojekt och entreprenader både inom och utanför koncernen. Affärsområdet har haft hög debiteringsgrad under 2013 med både stora arbeten såväl internt som externt. På vindkraftsidan ökar behoven av personal i takt med utbyggnaderna. Vi har även levererat mellanspänningsmontaget som upphandlats av Nordex, samt arbeten inom ramen för underhållsavtalet med Blaikenvind. Vi arbetar med ett par intressanta förfrågningar rörande nya vindkraftutbyggnader, ställverk, mellanspänningsmontage och uppdrag som site-manager. AO Utveckling De verksamhetsområden som inte är direkt energirelaterade är samlade inom affärsområde Utveckling. Verksamhetsportföljen består initialt av de fristående affärsenheterna Bredband och Fastigheter samt intressebolagen Ackra Invest och GreenExergy. Arbetet innebär att åstadkomma en god utveckling av dessa verksamheter samtidigt som verksamheterna ska bidra till ett förbättrat affärsoch innovationsklimat i hela regionen. Affärområdet arbetar stabsliknande med omvärldsanalys, strategiprocess, förvärv och avyttringar m m. För affärsenhet Bredband har kundtillväxten utvecklats bättre än förväntat samtidigt som allt fler kunder väljer internettjänster med 100 Mbps bandbredd, vilket tillsammans bidragit till ökade intäkter. En större reinvestering (25 mkr) genomförs i det aktiva bred- bandnätet för att bland annat kunna erbjuda tjänster med en bandbredd överstigande 100 Mbps i det öppna stadsnätet. Den goda lönsamheten i affärsenhet Bredband har medför att värdet på tillgångarna skrivits upp igen från tidigare gjorda nedskrivningar. Sammanlagt har värdet på Bredband har skrivits upp med 64 mkr. För affärsenhet Fastigheter har efterfrågan på lokaler varit fortsatt god under året, uthyrningsgraden ligger för närvarande på 99 procent. Tillstånds- och anmälnings pliktig verksamhet Koncernen bedriver 18 tillståndspliktiga och 37 anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Ytterligare information samt en redogörelse för övrig miljöpåverkan framgår av sidorna 34–41. Finansiella risker Skellefteå Kraft är exponerat för ett betydande antal risker av såväl rörelse som finansiell karaktär. Ett program finns upprättat för att uppnå en tillfredsställande kontroll av de risker som verksamheten är utsatt för. Riskernas karaktär och hanteringen av dessa beskrivs i ett särskilt avsnitt som inleds på sidan 47. Ekonomi Kommentar till resultaträkningen Nettoomsättning Omsättningen uppgick till 4 250 mkr mot 4 607 mkr året före. Spotpriserna på den nordiska elbörsen och elcertifikatpriserna har fortsatt legat på låga nivåer. Totalt har intäkterna från försäljningen av el inklusive nätavgifter minskat från 3 618 mkr till 3 431 mkr, med fördelningen 3 028 mkr (3 213) på energi och 403 mkr (405) på nätavgifter. 43 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – KONCERNÖVERSIKT Värmeförsäljningen har minskat från 444 mkr till 423 mkr. Försäljningen av biopellets har minskat med cirka 18 mkr ned till 68 mkr. Bredbandsverksamhetens lönsamhet fortsätter att förbättras och visar ett allt bättre rörelseresultat. Koncernens lokaler för uthyrning har bibehållit en hög uthyrningsgrad med hyresintäkter i nivå med föregående år. Kostnader Kostnaderna för inköpt kraft inklusive överföringskostnader har minskat med cirka 225 mkr från 2 113 mkr till 1 888 mkr. Av denna minskning står överföringskostnaderna för cirka 25 mkr. Inköpt bränsle har minskat från 325 mkr till 243 mkr och övriga rörelsekostnader har ökat 112 mkr från 1 135 mkr till 1 247 mkr, varav fastighetsskatten ökat med 88 mkr till 213 mkr (125). Koncernens av- och nedskrivningar har ökat med 135 mkr och uppgår till 587 mkr (452) fördelat på avskrivning enligt plan 404 mkr (390), reversering av tidigare gjorda nedskrivningar -81 mkr (-12) och årets nedskrivningar 264 mkr (74). Årets nedskrivningar fördelas på pelletsanläggningen i Storuman -133 mkr, pelletsanläggningen i Skellefteå -42 mkr, småskalig vattenkraft -86 mkr och värmepannan i Ersmark -3 mkr. Koncernmässigt har Skellefteå Kraft via posten ”Andel i intresseföretagens resultat ” belastats med -45 mkr, varav huvuddelen avser Norrlands Etanolkraft. Föregående år däremot bidrog intresseföretagen positivt till koncernen resultat med 25 mkr. Rörelseresultat På grund av de stora nedskrivningarna som vi tvingats till i år samt den milda vintern har rörelseresultatet minskat med 55 procent ner till 295 mkr (663 mkr). 44 Rörelsemarginalen sjönk ner till 6,9 procent att jämföras med 14,4 procent föregående år. Finansnetto Finansnettot har försämrats från -64 mkr till -170 mkr, vilket till största del förklaras av årets nedskrivning av andelen i intressebolaget Oy Alholmen Kraft AB (-84). Den effektiva årsräntan har per årsskiftet minskat från 3,2 procent till 3,1 procent. Resultat efter finansiella poster Resultatet efter finansnetto minskade från 599 mkr till 125 mkr. Skatt Årets redovisade skattekostnad uppgick till -12 mkr (63). Eftersom skattepliktig verksamhet inte förekommer i det kommunala verket, sker skattebelastning enbart i aktiebolagen. Den positiva redovisade skattekostnaden föregående år berodde på sänkningen av bolagsskatten vid förra årsskiftet. Årets resultat Resultatet efter skatt minskade från 662 mkr till 107 mkr. Räntabiliteten på det egna kapitalet före skatt uppgick till 2,5 procent (12,6). Kommentar till balansräkningen Tillgångar Koncernens immateriella anläggningstillgångar består huvudsakligen av förvärvad rätt att erhålla ersättningskraft. Vid årsskiftet uppgick värdet till 140 mkr (149). Materiella anläggningstillgångar utgörs till helt övervägande del av anläggningar för produktion och distribution och har ökat från 8 054 mkr till 8 348 mkr. Skellefteå Kraft verkar i en mycket kapitalintensiv bransch, vilket framgår av att fysiska anläggningar uppgår till nästan 80 procent av balansomslutningen. Finansiella anläggningstillgångar har minskat från 851 mkr till 750 mkr och består av näringsbetingade aktier och andelar samt delägarlån. Rörelsefordringar och varulager har minskat från 1 072 mkr till 881 mkr. Varulagret utgörs främst av bränslen i värmerörelsen. Rörelsefordringarna domineras av fordringar på kunder och periodiserade belopp. Samtliga företag i koncernen är anslutna till Skellefteå Stadshus AB:s koncernkonto, som förutom att tillgodose behovet av likvida medel, även medger kort- och långfristiga krediter. I likvida medel ingår dessutom konton knutna till handel på elbörsen. Per balansdagen fanns likvida medel till ett värde av 484 mkr (379). Eget kapital, avsättningar och skulder Det egna kapitalet uppgick vid årets utgång till 4 888 mkr (4 994). Till Skellefteå kommuns disposition har av årets resultat lämnats 215 mkr (205) som avkastning på i kraftrörelsen insatt kapital. Soliditeten den sista december var 46,1 procent mot 47,5 procent vid samma tidpunkt föregående år. Avsättningarna var vid årsskiftet 785 mkr (767). Den dominerande posten är uppskjuten skatt. Avsättningar för pensioner avser främst utfästelser i det kommunala verket som tryggats till och med 1995. Därefter uppkomna pensionsförpliktelser har till övervägande del bortförsäkrats via premier. Låneskulden avseende banklån och andra reverslån uppgick den sista december till 3 998 mkr (3 795) inklusive kortfristig del. All upplåning sker via Skellefteå Stadshus AB:s internbank. Diverse skulder i övrigt avseende finansiering av specifika energianskaffningar var 93 mkr (96). FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – KONCERNÖVERSIKT Rörelseskulderna uppgående till 853 mkr (853) utgörs till övervägande del av skulder till leverantörer samt skulder avseende punktskatter och periodiseringsposter. Kommentar till kassaflödesanalysen Kassaflödet före förändringar av rörelse kapital är 844 mkr (1 011). Minskade rörelsefordringar, rörelseskulder och varulager samt något ökade avsättningar har resulterat i att rörelsekapitalet har minskat med 196 mkr (-18). Investeringsverksamheten netto uppgick till 902 mkr (926). Expansionsinvesteringar har under året ägt rum i elproduktion, elnät samt bredband. I övrigt består investeringarna väsentligen av reinvesteringar i befintliga anläggningar. Årets nettoinvesteringar i anläggningar blev 882 mkr (726) efter avdrag för statliga bidrag. Kassaflödet från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten ger tillsammans ett överskott på 138 mkr (67). Under året har nyupplåning skett med 192 mkr (355). Övriga skulder med mera har minskat med 10 mkr (-30). Utdelningsbeloppet har höjts från fjolårets 205 mkr till 215 mkr. Finansieringsverksamheten netto blev -33 mkr (180). Årets förändring av kassaflödet blev 105 mkr (247). Nettolåneskulden, uttryckt som räntebärande skulder och avsättningar till pensioner minus räntebärande fordringar och likvida medel, har ökat från 2 760 mkr till 2 828 mkr. Personal Medelantalet anställda uppgick till 637 (634). Totalt utbetalda löner var 297 mkr (276), varav till styrelse och verkställande direktör 2,5 mkr (2,1). Framtidsutsikter Det framtida elpriset förväntas, om inte väsentliga förändringar beslutas på myndighetsnivå, att mycket sakta stiga från dagens låga nivåer kring 30 öre/ kWh. Med det låga elpriset kommer TILLGÅNGARNAS FÖRDELNING lönsamheten i energibranschen att fortsättningsvis vara under stor press. Koncernen har tagit beslut om att på sikt bli Sveriges bästa energibolag. För att nå det målet har ett omfattande planeringsarbete utförts under år 2013, där målområden innefattar kunder, samhäll e, medarbetare, arbetsgivare, ägare och ekonomi. Realiseringen av planen har påbörjats. Ett tydligt mål är ett ökat kundfokus och under året har vi lanserat kampanjen ”Inte en eljätte”, vilken resulterat i en högre varumärkeskännedom. Under 2013 tog vi även bort tillsvidarepriset. Arbetet fortsätter och förväntan är att vårt förhållningssätt till energimarknaden och kunderna ska innebära fler kunder och ökad lönsamhet. Från myndighetshåll förbereds beslut kring införande av en faktura till kund, vilket kommer att medföra ett stort arbete hos elhandelsbolag för att hantera och kommunicera med elhandelskunderna. Kostnaden för omställningen kommer att vara hög och drabba slut- EGNA KAPITALET OCH SKULDERNAS FÖRDELNING MKR 12000 MKR 12000 10000 10000 9000 9000 8000 8000 7000 7000 6000 6000 5000 5000 4000 4000 3000 3000 2000 2000 1000 1000 0 0 09 10 111213 09 10 111213 Immateriella Finansiella anläggningstillgångar Eget kapital Kortfristiga skulder Materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Långfristiga skulder Avsättningar 45 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – KONCERNÖVERSIKT konsumenten. Tidigast år 2015 kommer förändringarna att genomföras. 75 procent av Skellefteå Krafts produktion kommer från vattenkraft och de pågående politiska processerna som rör vattenkraftutredningen och vattendirektivet får stor påverkan på vår verksamhet. Därför är det viktigt för oss att föra en dialog och bygga upp kunskapen hos politikerna så att de förstår vilka konsekvenser utredningarna och direktiven kan få. Inom produktion fortsätter Skellefteå Kraft att investera i förnybar energi och beslut att genomföra etapp 3 av Blaiken vindkraftpark togs i december 2013. Under första kvartalet 2014 skrevs ett avtal med en kinesisk leverantör för leverans av de 30 vindkraftverken i etappen. Skellefteå Kraft fortsätter även att investera i befintliga anläggningar. Vi investerar årligen för 200 mkr i vattenkraften och för 100 mkr i vårt elnät. Utbetalningar av avbrottsersättningar efter stormen Hilde visar på vikten av att fortsätta att satsa på ett väderoberoende elnät. 46 Moderföretagets ekonomi Moderföretagets omsättning uppgick till 308 mkr (326) och avser i sin helhet koncernintern försäljning. Rörelseresultatet blev 209 mkr (263). Finansiella intäkter uppgick till 2 mkr (109) och finansiella kostnader till -1 mkr (-6), vilket innebär att resultatet före bokslutsdispositioner minskade från 366 mkr till 210 mkr. I företagets kraftstationer har investerats för 33 mkr (38). Inga nya lån har upptagits. Till kommunen har lämnats 215 mkr (205) i utdelning. riskhantering Riskhantering Definitionen av risk är händelser som om de inträffar påverkar företagets mål negativt. Risk ingår som en aktiv del i all affärsverksamhet. Ju högre risk desto högre vinstmarginal erfordras. Att balansera risk kontra vinstmarginal kallas riskhantering och är en av hörnstenarna i all affärsverksamhet och ett prioriterat arbetsområde. För Skellefteå Kraft gäller fokusering på affärsrisker och dess två huvudområden, rörelserisker och finansiella risker. Målsättningen är att skapa en fungerande kontroll över framtida kassaflöden och resultat. Vilken risknivå som kan accepteras bestäms av ägardirektiv och företagets förmåga att bära risker. Rörelserisker Marknadsförändringar och politiska risker hanteras av ledningen för företaget och affärsområdena genom kontinuerlig bevakning och som en viktig parameter i samtliga affärsbeslut. De största politiska riskerna finns på energi skatteområdet och på det miljöpolitiska området som från tid till annan kan förändra den ekonomiska konkurrenskraften hos olika energilösningar. Exempel på dessa risker är prisreglering inom eldistribution och transmission och andra förändringar i det regelverk som gäller för energibranschen, exempelvis förändrade skatter, miljöavgifter och regler kring miljöcertifikat och utsläppsrätter. Politiska beslut påverkas framför allt genom deltagande i remisshantering och andra påverkansaktiviteter. Information är grunden för samtliga beslut. Felaktig och oriktig information eller informationsavbrott hotar inte bara företagets överlevnad utan kan även spridas via massmedia och IT och vara direkt samhällsomstörtande. Informationsrisken begränsas bland annat genom efterlevnad, uppgradering och årlig revision av vår kommunikationsplan samt företagets datapolicy som finns till för att förbättra informationsflöden inom företaget och förhindra avbrott och dataintrång. Integritetsrisker består framför allt av brottsliga handlingar utförda av personer eller organisationer, i akt och mening att göra egen vinning eller för att skada företaget. Anläggningsrisker avser oförutsedd skada på fysisk egendom, eventuellt åtföljd av avbrottskostnad av större eller mindre omfattning. Dessa risker är täckta via försäkringar på egendom, ansvar mot tredje man och för avbrottsskada. Risktagningen är reglerad med självrisker. Ansvarsförsäkringar täcker ersättningskrav från tredje person. Den täckta nivån har bedömts utifrån verksamhetens maximala behov. Undantag gäller ersättningskrav som kan uppstå till följd av dammgenombrott. För dammgenombrott gäller strikt ansvar. Mycket arbete har lagts ner på förbättrad dammsäkerhet, bland annat med hjälp av kvalitetssystemet RIDAS (Riktlinjer för Dammsäkerhet), som omfattar alla faktorer såsom teknisk utformning av dammar, mätning, övervakning, tillsyn, inspektion samt information. Särskilda externa revisorer finns för att kontrollera att riktlinjerna följs. Risken för dammgenombrott måste bedömas som liten. Samtliga dammar i landet har klassificerats utifrån de konsekvenser som kan uppstå vid dammge- nombrott. Dammar, där ett genombrott beräknas leda till omfattande såväl person- som sakskador, har placerats i den högsta klassen – klass 1. Klass 3 avser lågkonsekvensdammar där lägre krav ställs på dimensionering. Skellefteå Kraft har sex dammar tillhörig klass 1, två tillhörig klass 2 och ett trettiotal dammar tillhörig klass 3. Skellefteå Kraft har tillsammans med Sveriges största dammägare i ett gruppupplägg tecknat en ansvarsförsäkring direkt med bolag på den internationella återförsäkringsmarknaden. Försäkringen täcker både person- och sakskador samt förmögenhetsskada orsakade av dammgenombrott. Försäkrat belopp är maximalt 8 685 miljoner kronor med en begränsning på 6 000 miljoner kronor för förmögenhetsskada. För Skellefteå Krafts del bör beloppet räcka om inte andra större dammgenombrott inträffar under samma år. Finansiell riskhantering De finansiella riskerna består av valuta-, ränte-, kredit-, refinansierings-, likviditets- och kassaflödesrisker. Dessa regleras i en av Skellefteå Krafts styrelse beslutad finanspolicy. Dessutom ingår även marknadsrisker som regleras i en beslutad elhandelspolicy. Finans- och elhandelspolicyn anger ramar för riskexponeringen inom dess olika områden, samt hur uppföljning och rapportering skall ske. Valutarisker Valutaexponering, huvudsakligen i euro, uppstår i samband med upphandling från utländsk leverantör av varor och bränslen och i samband med fy- 47 RISKHANTERING siska eller finansiella kraftaffärer med Nasdaq eller utländsk motpart. Vid upphandling i utländsk valuta görs valutasäkring i samband med exponeringen efter individuell prövning. Valutasäkring i elhandelsaffärer sker efter fastställd hedgestrategi som bygger på extern handel med valutaterminer. Skellefteå Krafts valutaexponering på valutakonton var vid årsskiftet 21 942 821 euro. Ränte- och likviditetsrisk Likviditetsrisken reduceras genom att Skellefteå Stadshus AB:s internbank garanterar Skellefteå Krafts likviditet utifrån upprättade behovsprognoser. Skellefteå Krafts externa låneskuld uppgick per 31 december 2013 till 3 988 miljoner kronor (3 795) med en genomsnittlig räntebindningstid på 2,8 år (3,6). Av lånestocken hade 19,2 procent (30,8) rörlig ränta. Ränterisken begränsas genom reglering av låneandelen avseende rörlig ränta med hjälp av ränteswappar. Upplägget är knutet till Riksbankens inflationsmål och innebär att räntebärande skulder fördelas i fasta och rörliga räntor under en period av lägst 5 år. Under perioden får andelen lån med rörliga räntor variera mellan 15 och 50 procent av de totala räntebärande skulderna. Vidare gäller att när koncernens långfristiga refinansieringsränta är 5 procent eller lägre, ökas andelen lån med fast ränta upp till maximalt 85 procent medan inga räntor låses när refinansieringsräntan är 6,5 procent eller högre. Skellefteå Stadshus AB har utfärdat en rekommendation som anger att andelen lån med rörliga räntor får variera mellan 25 procent och 30 procent. Skellefteå Kraft har under 2013 legat något under detta intervall. Kreditrisk Kreditrisker hänförliga till kundfordringar hanteras i den operativa organisationen. Kreditrisker i samband med bilateral elhandel behandlas som 48 motpartsrisk och regleras av krafthandelspolicyn. Den högsta enskilda kreditförlust som kan inträffa är i storleksordningen 50–80 miljoner kronor. Krafthandelsrisker Med krafthandelsrisker avses här i första hand de risker som är förknippade med rörelser för elspot och elterminer. För hantering av dessa risker finns en elhandelspolicy som beskriver hur riskstyrningen fungerar, klargör ansvar och roller samt fastställer handelsmandat. Krafthandelsrisker består av valutarisker, motpartsrisker samt marknadsrisker på el. Motpartsrisk vid handel via Nasdaq elimineras eftersom Nasdaq agerar motpart i sitt clearingsystem. Clearingen innebär att aktörerna på Nasdaq ställer säkerhet för sina åtaganden. Vår handelsverksamhet är uppdelad i en struktur uppbyggd av flera portföljer som representerar olika delar inom produktion och försäljning. Portföljerna fylls med prognoser om framtida kontrakt som därmed prissäkras internt via SkePool. Produktions- och försäljningsverksamheterna är ansvariga för dessa prognoser. Prognoserna bearbetas enligt fastställd hedgestrategi. Bruttovolymerna från portföljerna prissäkras därefter på Nasdaqbörsen. I produktionsportföljen finns en volymrisk beroende på nederbördsvariationer. Denna risk begränsas via ett mandat för optimering av produktionen (OPT) som kan initieras beroende på hydrologisk balans och prisläge på terminsmarknaden. Sammanställning av specifika risker längs Skellefteå Krafts värdekedja Bränsleprisrisk Förlustrisker som Skellefteå Kraft riskerar på grund av förändringar i marknadspriset på det bränsle som används i produktionsanläggningarna. Mätning och hantering sker inom respektive affärsområde. Investeringsrisk Förlustrisk på grund av att investeringen tappar i värde (till exempel elprisförändringar, kostnadsökningar, förseningar). Volymrisk Resultatrisk på grund av osäkerhet i tillgänglig produktionskapacitet, till exempel tillrinning och därmed osäkerhet i kommande vattenkraftsproduktion. Handel Prisområdesrisk Prisområdesrisker uppstår då priset på el skiljer sig mellan olika geografiska områden, prisområden. Det sker på grund av brist på överföringskapacitet mellan områdena. Hanteras av Krafthandel inom affärsområde Marknad. Elprisrisk Förlustrisker på grund av förändringar i marknadspriset på den el som Skellefteå Kraft handlar med såväl fysiskt som finansiellt. Kreditrisk Förlustrisk som uppstår vid affärer med kunder där motparten inte fullgör sina åtaganden. Mätning och hantering sker av kreditriskerna inom respektive affärsområde. Valutarisk Produktion Elprisrisk Resultatrisk på grund av förändringar i marknadspris på el. Med valutarisk avses risken med förluster till följd av förändrade valutakurser (främst i handeln på Nasdaq). Försäljning Anläggningsrisk Elprisrisk Skellefteå Krafts produktionsanläggningar kan skadas på grund av tillbud och haverier som kan leda till avbrottskostnader. Resultatrisk till följd av förändringar i marknadspriset på el som säljs till kunder. RISKHANTERING Kreditrisk Förlustrisk som uppstår vid affärer med kunder där motparten inte fullgör sina åtaganden. Mätning och hantering sker av kreditriskerna inom respektive affärsområde. 1 procent skulle finansnettot påverkas med +/- 8 mkr (12) kortsiktigt om inga åtgärder vidtogs. Vid en långsiktig förändring av ränteläget skulle finansnettot påverkas med +/- 40 mkr (38) med samma antagande. Volymrisk När avvikelse i levererade volymer jämfört med förväntade volymer uppstår till kund. Avvikelserna kan bero på till exempel konjunktur och temperatur. Nät Anläggningsrisk Risker för skador i Skellefteå Krafts transmissions- och distributionsnät. Kreditrisk Förlustrisk som uppstår vid affärer med kunder där motparten inte fullgör sina åtaganden. Mätning och hantering sker av kreditriskerna inom affärsområde Elnät. Känslighetsanalys Kortsiktigt påverkas inte resultatet av en elprisförändring på slutkundsmarknaden beroende på fixerade marginaler och ovan beskriven hedging. Däremot medför en varaktig ändring på 1 öre avseende Nord Pools terminspriser cirka 40 mkr per år i förändring av resultatet under normala produktionsförhållanden och beroende på tidshorisont. En förändring av försäljningspriset på fjärrvärme med 1 öre påverkar resultatet med närmare 7 mkr. Vid ”torrår”, det vill säga låg nederbörd, kan ett produktionsbortfall ske med cirka 800 GWh. Produktionsbortfallet kan kompenseras med flerårsmagasin på cirka 150 GWh och externa inköp på 650 GWh. De externa inköpen kan öka kostnaden för koncernen med cirka 200 mkr. Ett extremt nederbördsrikt år kan produktionsökning ske med närmare 500 GWh, vilket innebär en intäktsökning på 130–180 mkr i normalfallet. Av lånestocken har 80,8 procent bunden ränta. Vid en ränteförändring på +/- 49 KONCERNENS RESULTATRÄKNING Koncernens resultaträkning, MKR NOT2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 3, 4 4 249,8 4 606,5 Aktiverat arbete för egen räkning 41,1 23,6 Övriga rörelseintäkter 5 14,3 32,5 Summa intäkter 4 305,2 4 662,6 Rörelsens kostnader Energi- och produktionskostnader 6 -2 316,2 -2 631,6 Övriga externa kostnader 41 -599,1 -497,0 Personalkostnader 40 -455,4-420,9 Avskrivningar, nedskrivningar 7 -586,6 -451,7 Övriga rörelsekostnader 8 -7,4 -23,5 Andel i intresseföretags resultat 9 -45,2 24,7 Summa kostnader -4 009,9 -4 000,0 RÖRELSERESULTAT 3, 35, 40295,3 662,6 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 10 -57,8 46,4 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 11 3,8 2,1 Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -116,0 -112,3 Finansiella poster netto -170,0 -63,8 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 125,3 598,8 Bokslutsdispositioner 13-7,30,0 Skatt på årets resultat 14 -11,5 63,2 ÅRETS RESULTAT 106,5 662,0 50 KONCERNENS BALANSRÄKNING Koncernens balansräkning, MKR NOT2013-12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 15 140,0 148,6 Materiella anläggningstillgångar 16, 36 8 347,7 8 054,1 Andelar i intresseföretag 17, 20 26,4 152,1 Fordringar hos intresseföretag 17, 21 409,8 409,8 Andra långfristiga värdepappersinnehav 17, 22 8,4 8,4 Andra långfristiga fordringar 17, 23 305,5 281,2 Summa anläggningstillgångar 9 237,8 9 054,2 Omsättningstillgångar Varulager 24 133,2141,7 Kundfordringar 261,2291,4 Fordringar intresseföretag 21 0,1 0,0 Övriga fordringar 28,9 35,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 25 457,4 603,4 Likvida medel 26 483,9 379,0 Summa omsättningstillgångar 1 364,7 1 450,5 Summa tillgångar 10 602,5 10 504,7 Eget kapital och skulder Eget kapital 27 Grundkapital 204,0204,0 Fria reserver 4 577,7 4 127,6 Årets resultat 106,5 662,0 Summa eget kapital 4 888,2 4 993,6 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 30 3 982,2 3 795,2 Avsättningar för pensioner 28 27,9 21,2 Andra avsättningar 28 8,3 8,1 Avsättning för skatter 28, 29 749,2 737,7 Övriga skulder 31 93,4 96,2 Summa långfristiga skulder 4 861,0 4 658,4 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 30 5,4 0,0 Förskott från kunder 1,6 0,0 Leverantörsskulder 246,5304,3 Skulder till intresseföretag 0,0 0,0 Skatteskulder 56,817,6 Övriga skulder 31, 32 163,3 151,4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 379,7 379,4 Summa kortfristiga skulder 853,3 852,7 Summa eget kapital och skulder 10 602,5 10 504,7 Ställda säkerheter 34 189,1 129,8 Ansvarsförbindelser 34 1 551,8 697,4 51 KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS Koncernens kassaflödesanalys, MKR 2013 2012 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 125,3 598,8 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet avskrivningar 586,6 451,7 nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 83,6 2,6 resultatandel i intresseföretag 45,2 -27,4 resultat vid försäljning mm av anläggningstillgångar 6,1 -12,9 ökning(-)/minskning av räntefordran,skulder -2,7 -1,6 Betald(-)/återbetald inkomstskatt - Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 844,1 1 011,2 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/minskning av varulager m.m. 8,5 50,2 Ökning(-)/minskning av rörelsefordringar 182,2 -78,1 Ökning/minskning(-) av avsättningar 6,9 -0,1 Ökning/minskning(-) av rörelseskulder -2,1 9,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 039,6 992,8 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar - Förvärv av materiella anläggningstillgångar -882,5 -726,4 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0 -1,8 Försäljning av anläggningstillgångar 3,8 18,8 Kapitaluttag från intressebolag 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning av övriga långfristiga fordringar -24,3 -216,4 Erhållna näringsbidrag 1,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -902,0 -925,8 Finansieringsverksamheten Ökning av nyttjad kredit 192,4 354,8 Amorteringar och lösta lån m m - Ökning/minskning(-) av övriga långfristiga skulder -2,8 30,1 Koncernbidrag -7,30,0 Utdelat till kommunen -215,0 -205,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -32,7 179,9 Årets kassaflöde 104,9 246,9 Likvida medel vid årets början 379,0 132,1 Likvida medel vid årets slut 52 483,9 379,0 MODERBOLAGET Resultaträkning, MKR NOT 2013 2012 Nettoomsättning 4 307,7326,3 Övriga externa kostnader -81,6 -50,1 Personalkostnader -1,5-1,4 Avskrivningar 7 -15,3-12,1 Rörelseresultat Finansiella intäkter 10, 11 Finansiella kostnader 12 209,3262,7 2,4 109,5 -1,1 -6,5 Resultat efter finansnetto 210,6 365,7 Bokslutsdispositioner 13 4,4-160,7 Årets resultat till kommunens disposition 215,0 205,0 Balansräkning, MKR 2013-12-31 2012-12-31 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 16 402,1 384,1 Andelar i koncernföretag 17,18 2 561,7 1 800,7 Långfristiga fordringar hos koncernföretag 17,19 0,0 761,8 Andra långfristiga fordringar 17 0,2 0,2 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 81,6 50,1 Övriga kortfristiga fordringar 3,8 65,8 Likvida medel 26 285,9 238,0 Summa tillgångar 3 335,3 3 300,7 Eget kapital och skulder Eget kapital 27 3 215,4 3 219,8 Avsättningar för pensioner 28 21,2 21,2 Långfristiga skulder till kreditinstitut 30 0,0 0,0 Kortfristiga skulder till kreditinstitut 30 0,0 0,0 Övriga skulder till koncernföretag 32 12,0 5,1 Övriga skulder 32 0,2 0,0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 86,5 54,6 Summa eget kapital och skulder 3 335,3 3 300,7 Kassaflödesanalys, MKR 20132012 Resultat efter finansnetto 210,6 365,7 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet 15,4 10,3 Förändring rörelsekapital 69,5 235,2 Investeringsverksamhet -33,4-38,1 Finansieringsverksamhet 0,8-130,1 Utdelat till kommunen -215,0 -205,0 Förändring likvida medel 47,9 238,0 53 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Förändringar i eget kapital, MKR (not 27) Koncernen Grund- Fria Årets Summa kapital reserverresultat Utgående balans 2011-12-31 204,0 3 962,2 409,6 Omföring av 2011 års resultat - 409,6 -409,6 Valutakursdifferens - -3,2 - Effekt vid ändrad koncernstruktur - - - Förräntningskrav inleverans 2012 - -205,0 - Årets resultat - - 662,0 Utgående balans 2012-12-31 204,0 4 127,6 662,0 4 539,8 0,0 -3,2 -0,0 -205,0 662,0 4 993,6 Omföring av 2012 års resultat - 662,0 -662,0 0,0 Valutakursdifferens - 3,1 - 3,1 Effekt vid ändrad koncernstruktur - - - 0,0 Förräntningskrav inleverans 2013 - -215,0 - -215,0 Årets resultat - - 106,5 106,5 Utgående balans 2013-12-31 204,0 4 577,7 106,5 4 888,2 Kraftverket Grund- Självfinan- Driftfond Ack Inlevererat Årets kapital sierings- avskrivningårets resultat fond utöver plan resultat Summa Utgående balans 2011-12-31 3 059,1 204,0 1 200,0 1 533,7 121,4 -196,0 196,0 Avsättning/upplösning - - 160,7 - - - 160,7 Förräntningskrav inleverans 2012 - - - - -205,0 - -205,0 Årets resultat - - - - - 205,0 205,0 Utgående balans 2012-12-31 204,0 1 200,0 1 694,4 121,4 -401,0 401,0 3 219,8 Avsättning/upplösning - - -4,4 - - - -4,4 Förräntningskrav inleverans 2013 - - - - -215,0 - -215,0 Årets resultat - - - - - 215,0 215,0 Utgående balans 2013-12-31 204,0 1 200,0 1 690,0 121,4 -215,0 215,0 3 215,4 54 REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningsprinciper Företagsformer Skellefteå Kraft består av en kommunal nämnd, Skellefteå Kraftverk, och ett antal aktiebolag som direkt eller indirekt via kraftverket ägs av Skellefteå kommun. Kraftverket utgör en sluten redovisningsenhet och upprättar egna finansiella rapporter. Eftersom nämnden ingår i affärsmässig verksamhet, tillämpas samma redovisningsprinciper som i näringslivet. I egenskap av kommunal nämnd är kraftverkets verksamhet inte skattepliktig. Aktiebolagen är däremot skattskyldiga juridiska personer samt följer aktiebolagslagens bestämmelser. Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer Skellefteå Kraft följer i tillämpliga delar årsredovisningslagen samt Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden. Avvikelse har gjorts från rekommendation RR1:00 Koncernredovisning och RR9 Inkomstskatter (not 1). Koncernens pensionsförpliktelser finns till stor del upparbetade under den tid samtliga var anställda i den kommunala nämnden. Tryggandet av motsvarande skuld är förenat med specifika villkor baserade på de förutsättningar som råder i kommunal verksamhet. Därefter uppkomna pensionsförpliktelser är i allt väsenligt bortförsäkrade via premier och utgörs av avgiftsbestämda planer. Pensionsplaner med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande förekommer inte. Av nämnda skäl har koncernen valt att inte tillämpa RR29 Ersättningar till anställda. Jämfört med föregående verksamhetsår har följaktligen inga nya rekommendationer til�lämpats. Följande rekommendationer är av relevans: RR 1:00 Koncernredovisning RR 2 Varulager RR 4 Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader samt upplysningar för jämförelse- ändamål RR 6:99 Leasingavtal RR 7 Redovisning av kassaflöden RR 8 Redovisning av effekter av ändrade valutakurser RR 9 Inkomstskatter RR 11 Intäkter RR 12 Materiella anläggningstillgångar RR 13 Intresseföretag RR 15 Immateriella anläggnings- tillgångar RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindel- ser och eventualtillgångar RR 17 Nedskrivningar RR 21 Lånekostnader RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 23 Upplysningar om närstående RR 24 Förvaltningsfastigheter RR 25 Rapportering för segment – rörelsegrenar och geografiska områden RR 26 Händelser efter balansdagen RR 27 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering RR 28 Statligt stöd Koncernredovisning Omfattning Koncernredovisningen omfattar kraftverket, som betraktas som moderföretag, och de dotterföretag som direkt eller indirekt ägs av den kommunala nämnden. Samtliga dotterföretag ägs till 100 procent, det vill säga minoritetsintressen föreligger ej. Redovisningsmetod Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Det innebär att förvärvade dotterbolags tillgångar och skulder upptagits till det marknadsvärde som legat till grund för fastställandet av köpeskillingen på aktierna. Skillnaden mellan köpeskillingen och det för- värvade bolagets egna kapital redovisas som goodwill. Koncernens egna kapital omfattar moderbolagets egna kapital och den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvstidpunkten. Dotterföretag som förvärvas under löpande år ingår i koncernens resultaträkning med den del av resultatet som uppstått efter förvärvet. Beräknad skatt hänförlig till de enskilda företagens bokslutsdispositioner belastar resultatet och ingår i den redovisade skattekostnaden. I koncernens balansräkning redovisas den del av obeskattade reserver som avser uppskjuten skatteskuld bland avsättningar och resterande del som bundna reserver under eget kapital. Bokslutsdispositioner i den kommunala nämnden hänförs i sin helhet till bundet eget kapital. Intresseföretag Med intresseföretag avses företag i vilka Skellefteå Krafts rösträttsandel uppgår till 20–50 procent. Intresseföretagen redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Detta innebär att koncernens andel i respektive företags resultat före skatt inräknas i Skellefteå Krafts rörelseresultat. Andelar i intresseföretagens beräknade skatt redovisas som skattekostnad. Det bokförda värdet av andelarna i intresseföretagen förändras varje år i koncernbalansräkningen med andel av nettoresultatet. Erhållna utdelningar minskar andelarnas bokförda värde och påverkar ej koncernens resultaträkning. Omräkning av utländska intresseföretag Utlandsverksamhet förekommer endast i ett av intresseföretagen. Detta klassificeras som självständig utlandsverksamhet, vilket innebär att resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen som uppstår i intresseföretagets egna kapital förs direkt till koncernens egna kapital. 55 REDOVISNINGSPRINCIPER Prissättning mellan koncernföretag Vid försäljning mellan koncernföretag tillämpas marknadsmässiga priser på produkter som även har en extern marknad. Försäljningar som har karaktären av överföring av resurser mellan koncernföretag sker till självkostnadspris. Intäktsredovisning Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Följande kriterier måste också uppfyllas innan intäkter redovisas: Försäljning av varor Intäkten redovisas när de väsentliga riskerna och fördelarna som förknippas med äganderätten till varorna har övergått på köparen och när intäktsbeloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Energileveranser Energileveranser redovisas som intäkt vid leveranstidpunkten efter avdrag för mervärdesskatt och energiskatt. Anslutnings- samt engångsavgifter intäktsredovisas så snart som prestation fullgjorts. Anslutningsavgifter Mot bakgrund att elnätsbolaget har ett ej tidsbegränsat åtagande att under hålla och vid behov ersätta investeringar i anslutningar har bolaget gjort bedömningen att periodisering av debiterade anslutningsavgifter över intäktsgenererande tillgångars beräknade nyttjandeperiod ger en mer rättvisande redovisning. Därför periodiseras anslutningsavgifterna över en tidsperiod på 25 år för att matcha avskrivningarna på de intäktsgenererande tillgångarna. Periodiserade anslutningsavgifter ingår i posten övriga skulder (not 31) samt 56 upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 33). Tjänsteleveranser För tjänste- och konsultuppdrag tillämpas successiv vinstavräkning, det vill säga dessa redovisas i takt med upparbetning. Färdigställandegraden bestäms på basis av nedlagda kostnader i förhållande till budgeterade kostnader för hela uppdraget. I de fall förluster befaras reserveras dessa omgående. Hyresintäkter Hyresintäkter för förvaltningsfastigheterna redovisas linjärt i enlighet med villkoren som anges i gällande hyresavtal. Ränta Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Bland övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader upptas poster som härrör från sekundära aktiviteter inom den ordinarie verksamheten. Vanligen förekommande händelser är realisationsvinster och -förluster, försäkringsersättning och resultatbaserade näringsbidrag. Likaså redovisas intäkter och kostnader av engångskaraktär här. Leasing Inga leasingavtal föreligger där de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Samtliga leasingavtal har därför klassificerats som operationell leasing, vilket innebär att någon tillgångs- eller motsvarande skuldpost inte redovisas i balansräkningen. I resultaträkningen fördelas leasingavgiften över nyttjandeperioden. Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig enligt huvudprincipen i RR 21 Lånekostnader. Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver Skattelagstiftningen medger att beskattningen skjuts framåt i tiden genom avdragsgilla avsättningar i räkenskaperna. I kapitalintensiva företag med stora innehav av maskiner och inventarier är det främst möjligheten att göra avskrivningar utöver de planenliga som ligger till grund för skattemässiga reserveringar. I de enskilda koncernbolagen redovisas årets förändring av obeskattade reserver som bokslutsdisposition i resultaträkningen och det ackumulativa värdet som obeskattad reserv i balansräkningen. I koncernredovisningen sker redovisning enligt ovan beskrivna principer. Eftersom den kommunala nämndens verksamhet inte är skattepliktig förekommer där inga skattemässiga dispositioner. För att möjliggöra att medel stannar i verksamheten och att förbrukade anläggningar kan ersättas med tillgångar till ett högre prisläge görs avsättningar i form av bokslutsdispositioner, vilka i sin helhet förs till nämndens egna kapital. Skatter Redovisad skatt består av beräknad skatt på årets beskattningsbara inkomst, förändringar i uppskjuten skatt av bokslutsdispositioner hos de enskilda koncernföretagen samt skatt på resultatandelar i intresseföretag. Uppskjutna skattefordringar beroende på underskottsavdrag, med undantag för beaktat underskottsavdrag i förvärvsanalys, har inte redovisats eftersom framtida överskott inom överskådlig tid kommer att avräknas mot skattemässiga överavskrivningar. Övriga temporära skillnader mellan bokförda respektive skattemässiga värden av tillgångar och skulder enligt den så kallade balansräkningsmodellen uppgår till obetydliga belopp. Genom riksdagsbeslut har bolagsskatten sänkts fr o m räkenskapsåret 2013. Uppskjuten skatt i temporära REDOVISNINGSPRINCIPER skillnader samt obeskattade reserver har därför omräknats till den reducerade skattesatsen. Skatt utgår inte på den andel av resultatet som uppkommer i den kommunala nämnden. Avvikelse från Redovisningsrådets rekommendationer föreligger enligt not 1. Anläggningstillgångar och avskrivningar Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Övervärden i samband med koncerninterna försäljningar skrivs av i övertagande företag och återläggs i koncernredovisningen. Aktier och andelar värderas till anskaffningsvärden, i förekommande fall efter nedskrivning med hänsyn till resultatutvecklingen i respektive företag. Avskrivningstider framgår av not 15 och 16. Förvaltningsfastigheter I koncernens fastighetsrörelse finns fastigheter vilka anskaffats för uthyrningsändamål och syftar till att frambringa hyresintäkter. Vid anskaffningstillfället har förvaltningsfastigheter upptagits till anskaffningsvärdet. Övriga upplysningar framgår av not 36. Finansiella instrument Med koncernens finansiella instrument avses förekomsten av ett avtal med motpart som medför en finansiell tillgång hos den ena parten och en finansiell skuld eller eget kapital hos den andra parten. En finansiell tillgång förutsätter en avtalsenlig rätt att erhålla kontanter eller möjlighet till byte mot ett annat finansiellt instrument. Upplysningar om finansiella instrument framgår av not 38. En redogörelse för koncernens riskpolicy finns i avsnittet ”Riskhantering” på sidorna 47–49. Varulager Värdering av varulager sker till lägst av anskaffningsvärde, enligt den så kallade först in- först ut principen (FIFU) och nettoförsäljningsvärde. Råvaror och köpta hel- och halvfabrikat värderas till anskaffningsvärdet. Egentillverkade lagertillgångar värderas till tillverkningskostnad med tillägg för skälig andel av indirekta kostnader. Lager av reservdelar avsedda för installation i bolagets anläggningar klassificeras som pågående nyanläggning. Erforderliga avdrag har gjorts för inkuransrisker. Elcertifikat/kvotplikt Årets anskaffade elcertifikat klassificeras som en interimsfordran. Tilldelade certifikat värderas till marknadspris för produktionsmånaden. Inköpta certifikat värderas till anskaffningspris. De elcertifikat som behövs för att täcka vår kvotpliktiga försäljning redovisas även som kortfristig skuld och värderas till anskaffningsvärde enligt FIFU-metoden. I resultaträkningen redovisas intäkterna av elcertifikat som en del av nettoomsättningen av el. Kostnaden för kvotplikten ingår i rörelsekostnaden inköpt kraft. Avsatt till pensioner Skellefteå Kraft är anslutet till kommunala företags pensionsavtal som utfäster en viss pension till personalen utöver vad folkpensions- och ATP-systemen ger. Nuvärdet av framtida pensionsförpliktelser redovisas som avsättning. Pensionsavsättningens årsgenomsnitt har ränteberäknats till 5,5 procent (5,5), vilket upptas som finansiell kostnad. Resterande del av avsättningens förändring ingår i rörelseresultatet. Förpliktelser för ålderspension hänförliga till verksamhetsåren 1996–2003 har bortförsäkrats. Utsläppsrätter Utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärde. Erhållna rätter upptas därför till anskaffningsvärde noll och köpta rätter till anskaffningskostnad. Interimsskuld och rörelsekostnad redovisas när faktiska utsläpp överstiger årets tilldelade och köpta rätter och värderas till marknadspris på bokslutsdagen. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagskurs i enlighet med RR8. Kursdifferenser på rörelseskulder ingår i rörelseresultatet. Energimarknaden Handel med terminskontrakt på energimarknaden, som sker för att säkerställa prisnivån för produktion och leveranser av fysisk kraft, redovisas enligt matchningsprincipen, det vill säga vid leveranstidpunkten. Statliga stöd Erhållna statliga stöd som avser bidrag till anläggningstillgångar reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Undantagsvis erhålls bidrag för att täcka rörelsens kostnader. Dylika stöd redovisas i resultaträkningen bland övriga intäkter. Ansvarsförbindelser förknippade med statliga stöd framgår av not 34. Övriga avsättningar Avsättningar är upptagna till de belopp som beräknas bli likviderade. Osäkerhet råder beträffande avsättningarnas förfallotid. Fordringar Fordringar har upptagits till det lägsta av anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas inflyta. 57 NOTER Noter, MKR I bokslutet skrivs värden som understiger 0,1 mkr som 0,0. Poster som ej innehåller värden skrivs -. Nothänvisningar till Kraftverket avser moderföretaget Skellefteå Kraftverk. NOT 1 Avvikelse från redovisningsrådets rekommendationer NOT 2 Försäljning och inköp mellan moderföretag och koncernföretag Allmänt Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationeroch uttalanden. Avvikelse har gjorts från rekommendation RR9 Inkomstskatter. NOT 3 Omsättning och rörelseresultat per rörelsegren (affärsområde) NettoomsättningRörelseresultat (exkl energiskatt) 2013 2012 2013 2012 Produktion Marknad Elnät Energiunderhåll Utveckling Övrigt Kraftverkets försäljning till koncernföretag uppgick till 307,7 (326,3). Inköp från koncernföretag var 33,4 (38,0).Ränteintäkter från och räntekostnader till koncernföretag uppgick till 0,2 (70,9) respektive 0,0 (0,0). Internvinst i samband med koncerninterna försäljningar föreligger ej. Orealiserad internvinst vidkoncerninterna överlåtelser elimineras i koncernens balansräkning i sin helhet mot ej avskrivet övervärde på ifrågavarande anläggningstillgång. NOT 5 Övriga rörelseintäkter 2013 Försäkringsersättning 1 329,5 1 370,8 189,9 495,3 Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar 2 374,4 2 674,3 33,1 47,9 415,0 410,2 98,1108,9 Influtna avskrivna fordringar Kursvinster på rörelsefordringar 40,4 50,0 -1,57,9 100,1 89,5 96,026,9Erhållna skadestånd -9,6 11,7 -120,3-24,3 Övriga 2012 0,91,7 2,0 0,6 1,0 1,1 5,2 24,8 0,4 2,1 4,82,2 Summa 4 249,8 4 606,5 295,3 662,6 Summa 14,332,5 Ytterligare information om segment (rörelsegrenar) framgår av not 37. NOT 6 Energi- och produktionskostnader KoncernenKraftverket NOT 4 Nettoomsättning fördelat på produkter 2013 2012 2013 2012 KoncernenKraftverket 2013 2012 2013 2012 Omsättning inklusive punktskatter Avgår punktskatter 4 664,2 -414,4 5 034,9 -428,4 307,7 - 326,3 - Inköpt kraft 1 773,6 1 974,3 Överföringskostnader 113,9138,7 Inköp bränsle 242,7 325,1 Övrigt 186,0193,5 Summa 2 316,2 2 631,6 - - - - 0,0 0,0 Nettoomsättning 4 249,8 4 606,5 307,7 326,3 NOT 7 Avskrivningar, nedskrivningar Energileveranser El 3 027,9 3 213,3 - Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar enligt Nätavgifter 402,7405,2 - plan fördelar sig enligt följande: Fjärrvärme 422,7444,5 - En nedskrivning av Bio-Stor i Storuman har gjorts med 155,7 mkr 2011, 74,6 mkr 2012 och 74,5 mkr 2013.En reversering av nedskrivningar har Summa energileveranser 3 853,3 4 063,0 - gjorts på fibernätet med 81,5 mkr. Övrig försäljning KoncernenKraftverket Pelletsleveranser 68,185,6 - 2013 2012 2013 2012 Bredband och telefoni 62,4 69,3 - Goodwill,varumärke 3,66,5 - Hyresintäkter 27,326,8 - Ersättninskraft 4,94,9 - Debiterade arbeten Byggnader och mark 54,0 55,7 3,1 3,2 och övrig försäljning 238,7 361,8 307,7 326,3 Maskiner och andra Summa övrig försäljning 396,5 543,5 307,7 326,3 tekniska anläggningar 309,8 292,6 11,5 8,6 Summa 4 249,8 4 606,5 307,7 326,3 Inventarier,verktyg och installationer 31,7 29,8 0,7 0,2 Med punktskatter avses energiskatt på el till slutförbrukare. Reversering av nedskrivning Ovanstående sammanställning visar försäljningen fördelad efter produkt Maskiner, tekniska anläggn, och liknande. inventarier -81,5-12,4 - Nedskrivning av byggnader och markanläggning 6,5 Nedskrivning av maskiner, tekniska anläggningar och inventarier 257,674,6 Summa 58 586,6451,7 15,312,0 NOTER NOT 8 Övriga rörelsekostnader NOT 13 Bokslutsdispositioner 2013 2012 Utrangeringsförlust 2,00,1 Kursförlust på fordringar och skulder av rörelsekaraktär 5,4 23,4 KoncernenKraftverket 2013 2012 2013 2012 Avsättning/upplösning till driftfond Koncernbidrag - - 4,4-160,7 -7,3Summa 7,423,5 Summa -7,3 - 4,4-160,7 NOT 9 Andel i intresseföretags resultat NOT 14 Skatter 20132012 2013 2012 Andel av resultat efter finansiella poster -45,2 24,7 Avgår redovisat som skatt Skatt i årets resultat (återläggning) 0,0 0,0 Aktuell skatt 0,0 0,0 Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader består av Uppskjuten skatt i bokslutsdispositioner -11,7 62,1 Andel av resultat efter skatter -45,2 24,7 Upplöst uppskjuten skatt i förvärvsvärden 0,2 1,1 NOT 10 Resultat från övriga värdepaper och fordringar som är anläggningstillgångar KoncernenKraftverket 2013 2012 2013 2012 Försäljning av aktier koncernföretag - - Resultat från andelar i intresseföretag -83,6 0,0 Räntor koncernföretag Räntor långfristiga fordringar 25,8 25,5 Försäljning/utdelning från aktier andra företag - 20,9 Summa -11,563,2 Samband mellan skattekostnad och redovisat resultat Redovisat resultat före disp & skatt 125,3 598,8 Avgår ej skattepliktig verksamhet -210,6 -366,1 Redovisad skattepliktig verksamhet Skatt enligt gällande skattesats, 22,0 % -85,3 0,0 232,7 61,2 Korrigering för skatteeffekt av följande poster Skatteintäkt pga ändrad skattesats Ej skattepliktiga/avdragsgilla poster Förändring underskottsavdrag Förändring förvärvad uppskjuten skatt Intresseföretag 0,0 22,9 -11,2 -0,2 0,0 -130,1 1,2 11,2 -1,1 -5,6 -- - - 46,9 62,4 - - Summa -57,8 46,4 0,0109,3 Redovisad skatt 11,5 -63,2 Ej skattepliktig verksamhet avser resultatet och årets realiserade internvinster i den kommunala nämnden. NOT 11 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter KoncernenKraftverket 2013 2012 2013 2012 Räntor på likvida medel m m Ränteintäkter kortfristiga fordringar Övriga finansiella intäkter 2,2 0,5 1,11,1 0,5 0,5 2,4 0,1 - - - Upplysning om temporära skillnader Redovisat i balansräkningen Uppskjutna skatteskulder Anläggningstillgångar Skattemässiga överavskrivningar 715,8 707,0 Skattemässiga överavskrivningar i kärnkraft 29,3 26,4 Uppskjuten skatt företagsförvärv 4,5 4,7 Summa 3,8 2,1 2,40,1 749,6738,1 Uppskjutna skattefordringar Förskjutna värdeminskningsavdrag -0,4 -0,4 NOT 12 Räntekostnader och liknande resultatposter KoncernenKraftverket 2013 2012 2013 2012 Räntekostnader koncernföretag Räntekostnader övriga Netto uppskjuten skatteskuld 749,2 737,7 Ej redovisat i balansräkningen Beräknad uppskjuten skattefordran i outnyttjade underskottsavdrag 0,0 - - 0,00,0 116,0 112,3 1,1 6,5 Summa 116,0112,3 1,1 6,5 59 NOTER NOT 15 Immateriella anläggningstillgångar HyresrätterVarumärkenErsätt- GoodwillSumma & liknande & liknande ningskraft Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Försäljningar/utrangeringar 1,0 - - 0,8 - - 196,0 - - 36,0 - - 233,8 0,0 - Utgående anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar 1,0 0,0 0,0 0,8 -0,8 -0,2 196,0 -59,0 -4,9 36,0 -25,4 -3,5 233,8 -85,2 -8,6 Utgående ackumulerade avskrivningar 0,0 -1,0 -63,9 -28,9 -93,8 Utgående bokfört värde 1,0 -0,2 132,1 7,1 140,0 I samband med uppförande av två kraftverk bidrog utomstående intressent till finansieringen moträttighet att erhålla kraft. Koncernen förvärvade denna rätt år 2000. Rättigheten klassificeras somimmateriell anläggningstillgång och benämns ersättningskraft. Avsättning för den producerade kraften beräknas föreligga under åtminstone 40 år, varför avskrivningstiden fastställts till motsvarande antal år.Den kvarstående avskrivningstiden uppgår till 27 år. Goodwill hänför sig till miljötillstånd för vindkraftverk och företagsförvärv Följande linjära avskrivningstider tillämpas: Ersättningskraft 40 år Varumärken 5 år Goodwil företagsförvärv 5 år NOT 16 Materiella anläggningstillgångar Koncernen Byggnader Mark och Maskiner Inventarier, Pågående Summa övrig fast och andra verktyg och nyanlägg- egendom tekniskainstallationer ningar anläggningar Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar 2 011,7 4,0 0,0 6,5 1 966,2 7,4 0,0 0,9 8 108,5 250,9 -1,5 531,2 359,3 22,1 -15,2 3,3 982,1 660,3 -6,1 -604,1 13 397,2 944,7 -22,8 -62,2 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 022,2 1 974,5 8 889,1 369,5 1 032,2 14 287,5 Ingående näringsbidrag -18,8 -10,3 -356,4 - -13,7 -399,2 Erhållna under året - - -1,0 - - -1,0 Omklassificeringar - - - - - 0,0 Utgående näringsbidrag -18,8 -10,3 -357,4 - -13,7 -400,2 Ingående avskrivningar -888,3 -157,7 -3 466,1 -164,1 - -4 676,2 Försäljningar/utrangeringar 0,0 - 1,3 11,7 - 13,0 Omklassificeringar 0,0 - 0,0 0,0 - 0,0 Årets avskrivningar -45,0 -9,0 -309,7 -31.3 - -395,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -933,3 -166,7 -3 774,5 -183,7 - -5 058,2 Ingående uppskrivningar och nedskrivningar - 77,2 -376,2 - - -299,0 Årets upp och nedskrivningar -6,0 - -126,1 -50,3 - -182,4 60 Utgående uppskrivningar och nedskrivningar -6,0 77,2 -502,3 -50,3 - -481,4 Utgående bokfört värde 1 064,1 1 874,7 4 254,9 135,5 1 018,5 8 347,7 I bokfört värde för mark ingår icke avskrivningsbar fallrätt som avser övervärde vid förvärv av dotterföretag. I anskaffningsvärdena för mark och övrig fast egendom ingår icke avskrivningsbara fallrätter och skadeersättningar. NOTER Kraftverket Byggnader Mark och Maskiner Installationer Pågående Summa övrig fast och andra nyanlägg- egendom tekniska ningar anläggningar Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar 187,9 - - - 28,5 3,5 - -0,5 347,8 0,8 - 69,4 4,5 3,7 - 3,2 74,6 25,3 0,0 -72,1 643,3 33,3 0,0 0,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 187,9 31,5 418,0 11,4 27,8 676,6 Ingående avskrivningar -127,6 -8,2 -200,6 -0,6 - -337,0 Årets avskrivningar -2,8 -0,3 -11,5 -0,7 - -15,3 Utgående ackumulerade avskrivningar -130,4 -8,5 -212,1 -1,3 - -352,3 Ingående ej avskrivningsbara uppskrivningar - 77,8 - - - 77,8 Utgående bokfört värde 57,5 100,8 205,9 10,1 27,8 402,1 Ackumulerad avskrivning utöver plan Ingående balans 24,9 1,0 95,5 - - 121,4 Årets förändring - - - - - 0,0 Utgående balans 24,9 1,0 95,5-- 121,4 Avskrivning baseras på anläggningarnas avskrivningsbara belopp och bedömd nyttjandeperiod. Följande linjära avskrivningstider tillämpas: Elkraft Bredband Fastigheter m m Kontorsbyggnader 50 år Byggnader 50 år Optokabelnät m m 25 år Förråd och verkstadsbyggnader 25 år Primärmaskineri 40 år Datorutrustning m m 5 år Markanläggningar 20 år Vindkraftverk 20 år Fordon och inventarier 5–10 år Övriga inventarier 10-25 år Värme Persondatorer m m 3–5 år Kulvertnät 30 år Elnät Kraftvärmeverk 25 år Distributionsnät 30 år Permanent panncentral 25 år Regionnät 25 år Pelletsanläggning 15–25 år Provisoriska panncentraler 10 år Taxeringsvärden Koncernen Kraftverket 2013 2012 20132012 Mark Byggnader 2 489,4 6 372,4 1 442,0 3 587,9 887,7 2 025,5 569,0 1 220,0 Summa 8 861,8 5 029,9 2 913,2 1 789,0 61 NOTER NOT 17 Finansiella anläggningstillgångar Koncernen Andelar i intresseföretag Ingående anskaffningsvärde Inköp/utlåning Kvittning/nyemission/villkorat aktieägartillskott Kapitalandel Valutakursdifferens Nedskrivning Utbetalning/försäljning/amortering 152,1 - 0,0 -45,2 3,1 -83,6 - Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga- värderingar Andra långfristiga- fordringar 409,8 8,4 - - - - - - - - - - - 281,2 25,7 -1,4 Utgående värde 26,4 409,8 8,4 305,5 Kraftverket Andelar i Fordringar hos Andra långfristiga koncernföretag koncernföretag fordringar Ingående anskaffningsvärde 1 800,7 761,8 0,2 Amortering/nyinlåning/aktieägartillskott 761,0-761,8 Utgående värde 2 561,7 0,0 0,2 NOT 18 Andelar i koncernföretag Org nr Säte Rösträtts- Kapital-Bokfört värde andelandel 2013 2012 Koncernföretag Skellefteå Kraft AB 556016-2561 Skellefteå 100% 100% 2 561,7 1 800,7 Indirekt ägda koncernföretag Skellefteå Kraft Elnät AB 556244-3951 Skellefteå 100% 100% Skellefteå Kraft Energihandel AB 556022-6317 Skellefteå 100% 100% Skellefteå Kraft Service AB 556234-1643 Skellefteå 100% 100% Greenwind AB 556635-1069 Skellefteå 100% 100% Skellefteå EnergiUnderhåll HB 969663-7033 Skellefteå 100% 100% Rösträttsandelen motsvarar kapitalandelen i samtliga företag. Bisov Energi AB har fusionerats under året. NOT 19 Långfristiga fordringar hos koncernföretag Beloppet avser reversfordran på tillgångar som överlåtits till koncernföretag samt övrig utlåning enligt nedanstående. Fordran har under 2013 omvandlats till aktieägartillskott (761,0) till Skellefteå Kraftaktiebolag. 2013 2012 62 Skellefteå Kraftaktiebolag 0,0 Summa 0,0761,9 761,9 NOTER NOT 20 Andelar i intresseföretag 2013 2012 Org nr Säte Antal andelar KapitalandelEget Årets Bokfört Bokfört kapitalresultat värde värde Oy Alholmens Kraft AB 1102489-2 Jakobstad 2 940 690 25,0 % 83,6 -3,3 0,0 83,8 Norrlands Etanolkraft AB 556303-6986 Skellefteå 24 669 48,8 % 0 -38,6 0,0 38,6 Ackra Invest AB 556687-0845 Skellefteå 110 000 50,0 % 19,2 -4,4 19,2 23,5 BlaikenVind AB 556043-1354 Skellefteå 120 73,3 % 5,8 1,4 5,8 4,5 GreenExergy AB 556138-0436 Skellefteå 17 640 28,0 % 1,4 0,3 1,4 1,7 Summa 110,0 -45,2 26,4 152,1 Rösträttsandelen motsvarar kapitalandelen i samtliga företag utom i BlaikenVind där den är 50 %. Årets resultat avser resultat efter bokslutsdispositioner. I bokfört värde på andelar i intresseföretag ingår ackumulerade resultatandelar med -253,8 (-139,5) och valutakursdifferenser med 0,0 (-9,5), vilket motsvarar minskningen av koncernens egna kapital i förhållande till om andelarna hade redovisats enligt anskaffningsvärdemetoden. NOT 21 Fordringar intresseföretag NOT 23Andra långfristiga fordringar 2013 2012 Långfristig fordran Nekab Kortfristig fordran BlaikenVind 159,8 250,0 159,8 250,0 Delägarlån Mellansvensk Kraftgrupp AB 293,4 267,5 Övriga 12,113,7 Summa 409,8409,8 Summa 305,5281,2 2013 2013 2012 Enligt delägarbeslut svarar delägarna för finansiering i Mellansvensk Kraftgrupp AB. NOT 22 Andra långfristiga värdepappersinnehav 2012 Mellansvensk Kraftgrupp AB 7,7 7,7 Övriga 0,70,7 Summa 8,48,4 NOT 24 Råvaror och förnödenheter 2013 2012 Förrådsmaterial 0,84,4 Fastbränsle m m 106,0 113,5 Utsläppsrätter 2,86,7 Elcertifikat 25,619,3 Avgår inkurans m m -2,0 -2,2 Summa 133,2141,7 63 NOTER NOT 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter NOT 26 Likvida medel 2013 2012 Förutbetalda kostnader Upplupna energiintäkter Upplupna elcertifikat Övriga upplupna intäkter 27,7 350,8 60,2 18,7 32,2 457,0 67,0 47,2 KoncernenKraftverket 2013 2012 2013 2012 Kassa och bank Koncernkonto Skellefteå kommun 196,8 139,2 - - 287,1 239,8 285,9 238,0 Summa 483,9 379,0 285,9238,0 Summa 457,4603,4 Samtliga företag i koncernen är anslutna till Skellefteå Stadshus AB:s koncernkonto. Av medel på kassa och bank är 0,2 (0,1) insatta på säkerhetskonton knutna till elbörsen och 189,0 (129,7 ) för leverantörer. NOT 27 Eget kapital Koncernen Kraftverket I fria reserver ingår ackumulerade resultatandelar från intresseföretag Avsättning till självfinansieringsfond görs för att medel skall kvarhållas i med -253,8 (139,5).Andelen eget kapital i obeskattade reserver, verksamheten för investeringsändamål.Driftfonden är avsedd för bidrag 78,0 %, tillförs koncernens eget kapital och resterande 22,0 % bokförs till inköp av reservkraft i händelse av torrår. Årets förändring av fonderna som uppskjuten skatt under avsättningar. Specifikation av koncernens inklusive avskrivningar utöver plan uppgående till -4,4 (160,7) redovisas obeskattade reserver framgår av not 29. som bokslutsdisposition enligt not 13. NOT 28 Avsättningar Koncernen Pensioner Skatter Reserv Garanti efterbehandl åtaganden vindkraft Ingående balans Årets avsättningar/upplösning ÅterställelseOmstruktureringsav torvtäkt kostnader 21,2 737,70,0 1,06,8 6,7 11,5 0,4 -0,2 - 0,3 0,0 Utgående balans 27,9 749,20,4 0,86,8 0,3 Kraftverket 21,2 0,0 Utgående balans 21,2 För pensionsutfästelser på pensioner upparbetade före 1996 sker utbetalning i Skellefteå Kraftverk. Ålderspension fr o m 1996 har bortförsäkrats och ersatts med en årlig premie. Tryggande av pensioner fr o m 1996 sker i bolagen. Utfästelser för åren 1996-2013 har väsentligen tryggats via premiebetalning. I kommunal redovisning har pensionsavsättning t o m 1997 överförts till eget kapital och upptas inom linjen. Kraftverket tillämpar gängse redovisningsprinciper och redovisar årets förändring av pensionsskuld över resultaträkningen. Beräkning av pensionsförpliktelserna sker årligen utifrån försäkringstekniska grunder framtagna av KPA. Under 2008 har en del av pensionskulden omvandlats till en försäkringslösning för personer födda 1943 och senare. 64 Pensioner Ingående balans Årets förändring Avsättning för skatter avser uppskjuten skatteskuld i de skattepliktiga koncernbolagens obeskattade reserverenligt not 29.Garantiåtaganden avser sålda pelletsbrännare och utförda projektarbeten.Återställelse av torvtäkt avser beräknad kostnad för att i framtiden återställa skogsareal som nyttjats för torvbrytning. Återställande beräknas ske inom en femårsperiod.Omstruktureringskostnader avser kommande utrangeringskostnad på OTC-tork. Utflöde av resurser beräknasske inom en tvåårsperiod. NOTER NOT 29 Avsättningar för skatter Ingående balans Förändring Utgående balans Obeskattade reserver i bolagen Ackumulerad avskrivning utöver plan 3 213,9 39,9 3 253,8 Övriga obeskattade reserver 120,1 13,2 133,3 Därav avsatt som uppskjuten skatt, 26,3 % 733,5 11,7 745,2 Uppskjuten skatt vid tidigare företagsförvärv, netto 4,2 -0,2 4,0 Redovisad uppskjuten skatt NOT 30 Skulder till kreditinstitut Bolagets långfristiga upplåning har från och med 2011-02-28 omvandlats till en koncerngemensam kredit hos Skellefteå kommuns internbank. From 2013-01-01 är det en kredit från Skellefteå stadshus AB:s internbank som koncernen nyttjar. Denna kredit består för respektive koncernföretag av en kontokredit som fastställes årsvis eller vid behov. Genom förändringen garanterar Skellefteå Stadshus AB koncernens kapitalförsörjning. Respektive koncernföretag ansvarar för räntebindning av sin aktuella låneskuld . Således redovisas förfallotidpunkter för långfristig upplåning gemensamt för samtliga koncernföretag eftersom enskild kapitalanskaffning för respektive bolag ej går att identifiera. Koncernkontots förfallostruktur (kapitalbindningen): 2013-12-31 2012-12-31 737,7 11,5 749,2 NOT 31 Övriga skulder, långfristiga/kortfristig del KoncernenKraftverket 2013 2012 20132012 Räntebärande - - - Ej räntebärande Fakturerade elnätsinvesteringar för vindkraftsparker 92,3 93,8 - Övriga skulder 6,7 8,2 - Därav skall upplösas inom ett år -5,6 -5,8 - Summa 93,496,2 - Skulderna (räntebärande och ej räntebärande) förfaller tillbetalning eller skall upplösas Inom ett år 5,6 5,8 - Mellan ett till fem år 23,3 23,2 - Senare än fem år 64,5 67,2 - - Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen 33% 35% Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen 58% 63% Förfallotidpunkt senare än 5 år Summa från balansdagen 9% 2% Koncernen har en outnyttjad kreditlimit på 362,4 (544,8). Motsvarande belopp i kraftverket är 0,0 (200,0). 93,496,2 - - NOT 32 Övriga skulder, kortfristiga KoncernenKraftverket 2013 2012 20132012 Långivare Skellefteå Stadshus koncern internbank långfr skuld 3 982,2 3 795,2 - Skellefteå Stadshus koncern internbank kortfr skuld 5,4 - - - KoncernenKraftverket 2013 2012 20132012 Mervärdeskatt Energiskatt Övriga skulder koncernföretag Övriga Summa 60,551,5 36,737,1 - - - 57,350,0 12,05,1 8,812,8 0,20,0 163,3151,4 12,2 5,1 65 NOTER NOT 33 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter NOT 34 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser KoncernenKraftverket 2013 2012 20132012 Upplupen fastighetsskatt 81,6 50,1 81,6 50,1 Upplupna personalkostnader 70,2 57,9 2,5 3,1 Upplupna räntor 23,0 25,7 - 1,4 Upplupna energikostnader 44,0 89,7 - Upplupen kostnad kvotplikt elcertifikat 60,395,0 - Upplupen kostnad utsläppsrätter/miljöskatter4,9 7,3 - Övriga upplupna kostnader 73,5 32,8 - Förutbetalda hyresintäkter 5,8 5,6 - Förutbetalda kommunikationsintäkter 5,65,4 - Övriga förutbetalda intäkter 10,8 9,9 2,4 Summa 20132012 Ställda säkerheter Bankmedel 189,2129,8 Företagsinteckningar -Summa 189,2129,8 Ansvarsförbindelser Forsmark, kärnavfallsfonden 138,3 138,3 Garantiförbindelser Oy Alholmens Kraft AB 1 118,4 275,0 Betalningsansvar för skuld i handelsbolag 27,0 25,0 Villkorade näringsbidrag - IT-projekt 12,2 11,1 Borgensförbindelse SEKAB BFC 237,5 237,5 Övriga 18,410,5 Summa 1 551,8 697,4 379,7379,4 86,554,6 NOT 35 Koncernens leasing Leasegivare (hyresavtal) 2013 2012 Byggnader Mark ochInventarier Byggnader Mark ochInventarier övrig fast övrig fast egendom egendom Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar 303,216,9 55,3 -123,2 -7,7 -36,5 303,2 16,955,3 -116,0 -7,5 -35,0 Bokfört värde 180,0 9,2 18,8 186,6 9,4 20,3 Årets avskrivningar 6,60,2 1,5 6,6 0,21,3 De väsentliga operationella leasingavtal som ingåtts avser uthyrning av lokaler för hotellverksamhet och offentlig förvaltning. Icke uppsägningsbara leasingavtal förekommer ej. All uthyrning sker i Skellefteå Kraft AB. Leasetagare 20132012 Leasingkostnader avseende operationella uppsägningsbara leasingavtal Variabla avgifter uppgår till obetydliga belopp. 66 0,8 1,3 NOTER NOT 36 Koncernens förvaltningsfastigheter Som förvaltningsfastighet har definierats koncernens fastigheter som används i fastighetsrörelsen och som genererar externa hyresinkomster. Förvaltningsfastigheternas verkliga värde återspeglar det marknadsvärde som fastigheterna bedöms ha på fastighetsmarknaden där de är belägna (Skellefteå i samtliga fall). Utgångspunkt för värderingen är avkastningsmetoden, som utgår från de intäkter och kostnader som fastighetsinnehavet förväntas ge upphov till under en tänkt innehavstid. Värderingen har utförts av oberoende värderingsman år 2012 och det verkliga värdet då uppgick till 152,0 MSEK. Inga begränsningar i innehavsrätt eller dispone- ring av hyresintäkter föreligger. Ej heller finns några avtalsenliga åtaganden avseende förvaltningsfastigheter. Ekonomisk sammanställning 2013 2012 Hyresintäkter 21,120,3 Direkta kostnader -10,9 -10,0 Avskrivningar -4,9-4,9 Rörelseresultat 5,35,4 Byggnader Ingående anskaffningsvärde Inköp Omklassificeringar Mark och övrig fast egendom Fastighets- inv och installationer Summa 9,5 - - 35,5 - - 258,9 0,0 0,0 213,9 - - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 213,9 9,5 35,5 258,9 Ingående avskrivningar -93,2 -7,1 -31,2 -131,5 Årets avskrivningar -4,3 -0,1 -0,5 -4,9 Omklassificeringar - - - 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -97,5 -7,2 -31,7 -136,4 Utgående planmässigt restvärde 116,4 2,3 3,8 122,5 NOT 37Information koncernens rörelsegrenar (segment) Ekonomisk sammanställning Produktion MarknadElnätEnergiUtveckling Övriga underhåll 2013 Summa Intäkter och resultat Nettoomsättning extern försäljning 1 329,5 2 374,4 415,0 40,4 100,1 -9,6 4 249,8 interna leveranser 6,7 627,8 53,4 110,7 64,6 -863,2 0,0 Aktiverat arbete 9,2 - 30,8 - 1,0 0,1 41,1 Övriga rörelseintäkter 4,5 1,5 0,4 0,1 1,9 5,9 14,3 Summa intäkter 1 349,9 3 003,7 499,6 151,2 167,6 -866,8 4 305,2 RÖRELSERESULTAT 189,9 33,1 98,1 -1,5 96,0-120,3 295,3 Tillgångar och skulder Segmentens tillgångar 7 278,6 499,6 1 345,8 19,4 755,4 193,4 10 092,2 Investeringar i intresseföretag 5,8 - - - 20,6 0,0 26,4 Ofördelade tillgångar 483,9 Summa tillgångar 7 284,4 499,6 1 345,8 19,4 776,0 193,4 10 602,5 Segmentens skulder 480,6 176,3 165,4 23,0 49,1 21,3 915,7 Ofördelade skulder 4 798,6 Summa skulder 480,6 176,3 165,4 23,0 49,1 21,3 5 714,3 Investeringar Imateriella anläggningstillgångar - - - - - - 0,0 Materiella anläggningstillgångar 711,6 0,7 141,7 1,0 14,2 12,3 881,5 Aktier och andelar - - - - - - 0,0 Avskrivningar Materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 509,9 4,9 0,4 - 76,1 - 0,6 3,5 -20,8 - 11,9 0,1 578,1 8,5 67 NOTER NOT 37Information koncernens rörelsegrenar (segment) Ekonomisk sammanställning Produktion MarknadElnätEnergiUtveckling Övriga underhåll 2012 Summa Intäkter och resultat Nettoomsättning extern försäljning 1 370,8 2 674,3 410,2 50,0 89,5 11,7 4 606,5 interna leveranser 19,3 108,6 62,2 97,4 67,7 -355,1 0,1 Aktiverat arbete 4,2 - 18,8 - 0,5 0,0 23,5 Övriga rörelseintäkter 20,9 1,5 0,2 0,0 0,1 9,8 32,5 Summa intäkter 1 415,2 2 784,4 491,4 147,4 157,8 -333,6 4 662,6 RÖRELSERESULTAT 495,3 47,9 108,9 7,9 26,9-24,3662,6 Tillgångar och skulder Segmentens tillgångar 6 909,2 592,1 1 290,6 38,9 952,4 190,4 9 973,6 Investeringar i intresseföretag 90,0 - - - - 62,1 152,1 Ofördelade tillgångar 379,0 Summa tillgångar 6 999,2 592,1 1 290,6 38,9 952,4 252,5 10 504,7 Segmentens skulder 457,2 215,4 124,7 23,4 63,3 22,9 906,9 Ofördelade skulder 4 604,2 Summa skulder 457,2 215,4 124,7 23,4 63,3 22,9 5 511,1 Investeringar Imateriella anläggningstillgångar - - - - - - 0,0 Materiella anläggningstillgångar 584,3 0,7 117,7 0,1 7,9 15,7 726,4 Aktier och andelar 1,8 - - - - - 1,8 Avskrivningar Materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 307,1 7,7 0,3 - 74,5 - 0,6 3,5 47,5 - 10,3 0,2 440,3 11,4 Intäkter och kostnader Koncernen är organiserad i fem affärsområden, var och en under ledning av en områdeschef. Affärsområdena utgörden primära indelningsgrunPraktiskt taget alla intäkter och rörelsekostnader är hänförliga till affärsden, motsvarande rörelsegrenar. Samtliga möjligheter och risker är förområdena. Övriga rörelseposter avserfrämst administrativ verksamhet. bundna med affärsområden, varför geografisk uppdelning i segment är irrelevant.Verksamheten för respektive affärsområde består i huvudsak Internleveranser av: Affärsområdenas intäkter, kostnader och resultat är påverkade av interna Produktion: Produktion av el samt produktion och distribution av fjärrleveranser, i huvudsak värderade tillmarknadspris. I koncernredovisvärme, fjärrkyla och biopellets. ningen är samtliga interna poster eliminerade. Marknad: Försäljning av el, fjärrvärme, fjärrkyla och biopellets. Tillgångar och skulder Immateriella och materiella anläggningstillgångar och varulager är direkt Elnät: Distribution av el i nätområden inom koncessionsområden. hänförbara till affärsområden. De skulder som påförts affärsområden av ser främst rörelseskulder och övriga skulder som har ett direkt samband Energiunderhåll: Underhåll av produktionsanläggningar och distributionsmed affärsområdet. All upplåning sker via en central finansieringsfunktion nät (koncernföretag 2010-12-31) och belastar ej affärsområdena.Därutöver har vissa tillgångar och en del skulder fördelats schablonmässigt. Utveckling: Uthyrning och förvaltning av lokaler samt bredbandverksam het. Rörelsegrenar Följande sammanställning visar intäkter och resultat samt vissa tillgångar och skulder för rörelsegrenarna avseende år 2013.I början av året har koncernens organisation förändrats med ny affärsområdesindelning. Någon jämförelse med föregående år kan därför inte lämnas. 68 NOTER NOT 38 Koncernens finansiella instrument Koncernkontots förfallostruktur (kapitalbindningen): 2013-12-31 2012-12-31 Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen 33 % 35 % Redovisningsprinciper m m Förfallotidpunkt 1-5 år Finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde med följande från balansdagen 58 % 63 % undantag: Förfallotidpunkt senare än 5 år från balansdagen 9 % 2 % Aktier skrivs ned om det verkliga värdet understiger det bokförda värdet och värdenedgången bedöms som varaktig. Koncernen har en outnyttjad kreditlimit på 362,4 (544,8). Motsvarande belopp i kraftverket är 0,0 (200,0). Elhandelsderivat värderas efter kontraktens syfte. Utfallet för handel som syftar till att säkerställa prisnivåer redovisas vid leveranstidpunkten. Redovisning över verkligt värde och kreditrisker för finansiella tillgångar Finansiella instrument upptas i balansräkningen när det föreligger en För övriga finansiella tillgångar föreligger inga väsentliga kreditrisker avtalsenlig uppgörelse med en motpart som kommer att generera ett utöver vad som påverkat redovisade belopp i balansräkningen. framtida in- eller utflöde av kontanter eller motsvarande. Koncernens finansiella instrument redovisade i balansräkningen NOT 39 Koncernens närståenderelationer 20132012 Bokfört Verkligt BokförtVerkligt Skellefteå Kraft är helägt av Skellefteå kommun. Försäljning och köp av värde värde värdevärde varor och tjänster sker på marknadsmässiga grunder.All nyupplåning Tillgångar sker genom Skellefteå kommuns internbank.Under räkenskapsåret har Finansiella följande väsentliga transaktioner ägt rum mellan Skellefteå Kraft och anläggningstillgångar 723,8 723,8 699,6699,6 Skellefteå kommun: Kortfristiga fordringar 322,2 322,2 326,4 326,4 • Försäljning till Skellefteå kommun uppgick till cirka 5 % (3) av den Kassa och bank 484,0 484,0 379,0 379,0 totala omsättningen. En redogörelse för koncernens riskhantering återfinns på sidan 47. I nedanstående lämnas väsentlig information rörande koncernens finansiella instrument. Summa 1 530,0 1 530,0 1 405,0 1 405,0 • Räntekostnader från Skellefteå Stadshus AB uppgick till cirka 100 % (0) av totala räntekostnader. Skulder • Av låneskulden avser 100 % (0) lån och nyttjad kredit från Skellefteå Avsättningar 27,9 27,9 21,221,2 Stadshus AB. På SkellefteåStadshus AB:s koncernkonto fanns per Långfristiga skulder 4 075,6 4 075,6 3 891,4 3 891,4 balansdag ett tillgodohavande på 1,2 MSEK (0,0).På Skellefteå komKortfristiga skulder 473,6 473,6 1 343,7 1 343,7 muns koncernkonto fanns per balansdagen 285,9 MSEK (238,0). Summa 4 577,1 4 577,1 5 256,3 5 256,3 Under året har kommunens koncernkonto och utlåning flyttats till moderbolaget Skellefteå Stadshus AB. Faktorer som påverkar framtida kassaflöden • Bland rörelsefordringar och rörelseskulder var kommunens andel ca Storleken av framtida kassaflöden påverkas främst av valutarisker vid 5,4 % ( 4) respektive 12,9 % (4). upphandling av kraft från utländska leverantörer och ränterisker vid ny• Till kommunen har lämnats 215 MSEK (205), motsvarande av ägaren upplåning och refinansiering. Vid stora kontrakt görs valutasäkring efter uppställt förräntningskrav. individuell prövning och vid refinansiering eftersträvas en jämn spridning av förfallotidpunkter. Därutöver förekommer risker vid förändrade elpriser, Med intresseföretag föreligger nedanstående transaktioner, beloppen vilka fortlöpande analyseras och prissäkras. uppgående till fulla värden. Upplåning, räntor och förfallotidpunkter 2013 2012 Koncernens effektiva genomsnittliga årsränta på låneskulden var vid årsskiftet 3,1 % (3,2). Intäkter 11,6 5,7 Kostnader 194,7230,5 Bolagets långfristiga upplåning har från och med 2013-01-01 omAndelar 26,4152,1 vandlats till en koncerngemensam kredit hos Skellefteå Stadshus AB:s Lång- och kortfristiga fordringar 409,9 409,9 internbank. Denna kredit består för respektive koncernföretag av en kontokredit som fastställes årsvis eller v id behov. Genom förändringen Skulder -garanterar Skellefteå kommun koncernens kapitalförsörjning. Respektive koncernföretagansvarar för räntebindning av sin aktuella låneskuld (se not 30). Således redovisas förfallotidpunkter för långfristig upplåning gemensamt för samtliga koncernföretag eftersom enskild kapitalanskaffning för respektive bolag ej går att identifiera. 69 NOTER NOT 40 Koncernens personal NOT 41 Koncernens revisionsarvoden Medelantal anställda 2013 2012 Kvinnor 148141 Män 489493 befattningshavare 2013 2012 2013 2012 Summa 0,50,5 Kvinnor Män 4 4 43 5 5 77 PWC AB Revisionsuppdrag 0,10,1 Summa 9 2013 2012 Revisionsuppdrag Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 0,30,4 Summa 637634 0,1 0,1 Annan revisionsverksamhet Skatterådgivning 0,00,0 Styrelse och ledande befattningshavare Övriga tjänster 0,1 0,0 Styrelse Ledande 9 1110 Löner och andra ersättningar 2013 Löner SocialaPensions avgifterkostnader Styrelse och vd Övriga anställda Summa 2,5 0,8 1,2 294,0 99,1 39,0 296,599,9 40,2 Löner och andra ersättningar 2012 Löner SocialaPensions avgifterkostnader Styrelse och vd Övriga anställda Summa 2,1 0,7 0,4 273,4 92,2 30,4 275,592,9 30,8 I Skellefteå Kraftverk finns inga anställda. Till verkställande direktören har utgått lön och annan ersättning på 1,9 mkr (1,7). Inget tantiem eller liknande har utbetalats till vd eller andra ledande befattningshavare. Vid uppsägning från bolagets sida har VD rätt till en engångsersättning motsvarande 12 månadslöner. VD:s pension omfattar pensionsförmåner enligt kollektivavtalad pensionsplan PA-KFS med 65 års pensionsålder. För övriga ledande befattningshavare utgörs pensionen av gällande kollektivavtalad pensionsplan, PA-KFS. Utestående pensionsförpliktelser till styrelsen föreligger ej. Upplysning om sjukfrånvaro 2013 2012 NOT 42 Tilläggsupplysningar till koncernens kassaflödesanalys Förändring nettolåneskuld Förändring avsatt till pensioner 70 2012 63,2 6,7 -102,9 0,0 Förändring räntebärande nettoskuld 69,9 -102,9 Utgående balans 2 828,3 2 758,4 Resultatbehandling Koncernen Koncernens fria egna kapital enligt upprättad balansräkning uppgick till 4 684,2 mkr. Kraftverket Resultat för 2013 blev 215 mkr efter bokslutsdispositioner. Enligt gällande beslut i kommunfullmäktige har beloppet inlevererats till kommunen som ersättning för i kraftverksrörelsen insatt kapital. Sjukfrånvaro för kvinnor 3,1 3,5 Sjukfrånvaro för män 1,5 2,3 Sjukfrånvaro för anställda yngre än 30 år 1,2 3,3 Sjukfrånvaro för anställda mellan 30-49 år 1,9 2,5 Sjukfrånvaro för anställda äldre än 49 år 2,1 2,4 Sjukfrånvaron för varje ovanstående grupp anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Total sjukfrånvaro 1,9 2,6 Långtidssjukfrånvaro 36,348,4 Total sjukfrånvaro anges i procent av de anställdas sammanlagda ordi narie arbetstid. Långtidssjukfrånvaronär den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Den ordinarie arbetstiden har definierats som arbetstid enligt kollektivavtal eller annat avtal med den anställde. Semesterledighet och tjänstledighet ingår i ordinarie arbetstid. 2013 Betalda räntor m m ingående i löpande verksamhet Erhållna räntor 3,8 2,1 Betalda kostnadsräntor 118,7 113,9 Förändring räntebärande nettoskuld Ingående balans 2 758,4 2 861,3 Långfristiga lån 187,0 359,8 Kortfristiga lån 5,4 -5,0 Lång och kortfristiga fordringar -24,3 -210,8 Kassa och bank -104,9 -246,9 REVISORS RAPPORT RESULTATBEHANDLING Revisors rapport om proformaredovisning Vi har på uppdrag av styrelsen i Skellefteå Kraftaktiebolag granskat de finansiella rapporter som upprättats på proformabasis och som framgår på sidorna 50–70 i Skellefteå Kraftverks årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Proformaredovisningen har upprättats endast i syfte att informera om hur resultat och ekonomisk ställning för Skellefteå kommuns totala energiverksamhet skulle ha kunnat se ut om den bedrevs i en gemensam legal koncern. De principer som legat till grund för upprättandet av proformaredovisningen och de finansiella rapporter som ingår tillsammans med noter och bokslutskommentarer finns beskrivna på sidorna 47–49 i årsredovisningen. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för proformaredovisningen Det är styrelsens och verkställande direktörens ansvar att upprätta proformaredovisningen samt för beskrivningen för hur proformaredovisningen tagits fram. Revisorns ansvar Det är vårt ansvar att lämna ett uttalande beträffande proformare dovisningen och att den framtagits på det sätt som beskrivits. Vi tar inte något ansvar för sådan finansiell information som använts i proformaredovisningen utöver det ansvar vi har för den revisionsberättelse för Skellefteå Kraft aktiebolag avseende räkenskapsåret 2013 som vi lämnat separat. Vi har inte granskat r äkenskaper och de finansiella rapporter som avser Skellefteå kommun och som utgör underlag till proformaredovisningen och har därför inget ansvar för dessa. Vårt arbete har genomförts i enlighet med god revisionssed avseende granskning av proformaredovisningar, vilket inneburit att vår oberoende granskning huvudsakligen bestått i att jämföra den i proformaredovisningen använda finansiella informationen med källdokumentation, bedöma underlag till proformajusteringarna och diskutera proformaredovisningen med företagsledningen. Vi har planerat och utfört vårt arbete för att få den information och de förklaringar vi bedömt nödvändiga för att med rimlig säkerhet försäkra oss om att proformaredovisningen har upprättats enligt de förutsättningar som anges på sidorna 47–49 i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalande Vi anser att proformaredovisningen, i alla väsentliga avseenden, har upprättats enligt de förutsättningar som anges på sidorna 47–49 i årsredovisningen och, i tillämpliga delar, i enlighet med de redovisningsprinciper som tillämpas av Skellefteå Kraftaktiebolag. Skellefteå den 28 mars 2014 Ernst & Young AB Micael Engström Auktoriserad revisor Resultatbehandling Koncernen Koncernens fria egna kapital enligt upprättad balansräkning uppgick till 4 684,2 mkr. Kraftverket Resultat för 2013 blev 215 000 000 kr efter bokslutsdispo sitioner. Enligt gällande beslut i kommunfullmäktige har beloppet inlevererats till kommunen som ersättning för i kraftverksrörelsen insatt kapitala. Skellefteå den 26 mars 2014 Alf Marklund ordförande Conny Sandström vice ordförande Susanne Klippmark Nils E Vesterberg Lars-Håkan Lindberg Ingegerd Saarinen Greger Lundmark Ludmila Larsson Annica Bray Hans Kreisel vd 71 FLERÅRSÖVERSIKT 2013 201220112010200920082007200620052004 UR RESULTATRÄKNINGEN, MKR Nettoomsättning Kostnader inkl övriga rörelseposter Avskrivningar 4 249,8 4 606,5 5 139,5 4 541,3 3 618,8 3 626,5 3 075,8 3 210,4 2 245,5 1 961,8 -3 367,9 -3 492,2 -4 110,0 -3 510,3 -2 684,4 -2 544,0 -2 197,8 -2 302,2 -1 351,6 -1 237,6 -586,6 -451,7-514,2-326,2-407,6-350,2-276,1-270,4-258,3-242,5 RÖRELSERESULTAT 295,3 662,6515,3704,8526,8732,3601,9637,8635,6481,7 Finansiella intäkter m m Finansiella kostnader -54,0 48,5 30,9 -62,0 23,4 40,7 44,3 15,2 10,3 1,3 -116,0 -112,3-117,3-113,7-115,4-151,2-139,7-114,8-119,8-132,0 RESULTAT EFTER FINANSNETTO 125,3 598,8428,9529,1434,8621,8506,5538,2526,1351,0 Koncernbidrag Skatter -7,3 --------- -11,5 63,2-19,3-82,2-75,5 -8,0-62,8-72,5 -106,0-56,9 ÅRETS RESULTAT 106,5 662,0409,6446,9359,3613,8443,7465,7420,1294,1 UR BALANSRÄKNINGEN, MSEK Immateriella anläggningstillgångar 140,0 148,6159,9168,7156,4161,7166,0171,1176,2176,4 Materiella anläggningstillgångar 8 347,7 8 054,1 7 769,7 7 357,5 7 071,8 6 858,7 6 361,0 5 943,3 5 559,5 5 417,4 Finansiella anläggningstillgångar 750,1 851,5616,5523,0768,7678,3581,6520,7434,9249,7 Kortfristiga fordringar och lager 880,8 1 071,5 1 043,6 1 312,7 985,2 1 070,9 1 188,2 796,9 638,8 516,5 Likvida medel och placeringar 483,9 379,0 132,1 51,8 17,4 23,6 15,2 48,6 53,0 58,0 SUMMA TILLGÅNGAR 10 602,5 10 504,7 9 721,8 9 413,7 8 999,5 8 793,2 8 312,0 7 480,6 6 862,4 6 418,0 Eget kapital 4 888,2 4 993,6 4 539,8 4 326,7 4 123,3 3 939,7 3 464,5 3 140,7 2 782,8 2 435,5 Räntebärande långfristiga skulder och avsättningar 4 010,1 3 816,4 3 456,6 2 776,2 2 916,8 2 640,2 2 627,8 2 506,2 2 668,0 2 805,9 Ej räntebärande långfristiga skulder och avsättningar 850,9 842,0875,7800,6726,7656,9665,4605,8547,6449,4 Räntebärande kortfristiga skulder 5,4 0,0 5,0643,1573,1833,1975,8608,1371,1265,5 Ej räntebärande kortfristiga skulder 847,9 852,7844,7867,1659,6726,0578,5619,8492,9461,7 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 10 602,5 10 504,7 9 721,8 9 413,7 8 999,5 8 795,9 8 312,0 7 480,6 6 862,4 6 418,0 NYCKELTAL Räntabilitet eget kapital (före skatt), % 2,5 12,6 9,7 12,5 10,8 16,8 15,3 18,2 20,2 15,1 Räntabilitet totalt kapital, % 2,3 7,05,77,06,29,08,29,19,77,6 Räntabilitet sysselsatt kapital, % 2,7 8,5 6,9 8,4 7,3 10,7 9,7 10,8 11,4 8,8 Rörelsemarginal, % 6,9 14,410,015,514,620,219,619,928,324,6 Nettomarginal, % 2,9 13,0 8,311,712,017,116,516,823,417,9 Soliditet, % 46,1 47,546,746,045,844,841,742,040,637,9 Självfinansieringsgrad, % 71,5 112,7 81,9 106,1 124,6 88,2 86,5 104,2158,0133,4 Räntetäckningsgrad, ggr 2,1 6,34,75,74,85,14,65,75,43,7 Skuldsättningsgrad, ggr 0,8 0,80,80,80,80,91,01,01,11,3 Kapitalomsättningshastighet, ggr 0,48 0,550,650,590,480,500,460,530,400,36 ÖVRIGA UPPGIFTER, MSEK Sysselsatt kapital 8 903,7 8 810,0 8 001,4 7 746,0 7 613,2 7 413,0 7 068,1 6 255,0 5 821,9 5 506,9 Nettoinvesteringar i anläggningar 875,4 726,4921,6681,4614,4815,6700,0657,3408,0359,5 Nettoinvesteringar i aktier 0,0 1,8 4,049,7 3,3 112,160,613,432,923,1 Utdelning till ägare 215,0 205,0196,0180,0170,0153,0124,0104,0 85,0 78,0 72 DEFINITIONER Definitioner Räntabilitet på eget kapital: Årets resultat efter skatt x 100 Årsgenomsnitt av eget kapital Ingen skatt beräknas på den andel av resultatet som uppstår i det kommunala verket Syfte: Visar hur företaget förräntat ägarens kapital Räntabilitet på totalt kapital: Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader x 100 Årsgenomsnitt av balansomslutningen Syfte: Visar hur företaget förräntat samtliga tillgångar Räntabilitet på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader x 100 Årsgenomsnitt av eget kapital och räntebärande skulder Syfte: Visar hur företaget förräntat det kapital som ägare och långivare ställt till förfogande Rörelsemarginal: Rörelseresultat x 100 Nettoomsättning Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst Nettomarginal: Resultat efter finansiella poster x 100 Nettoomsättning Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka skatt och vinst Soliditet: Eget kapital Balansomslutningen x 100 Syfte: Visar företagets betalningsförmåga på längre sikt Självfinansieringsgrad: Resultat efter finansiella poster exkl resultatandel + avskrivningar + nedskrivningar - utbetalt till ägaren x 100 Nettoinvesteringar i anläggningar och aktier Syfte: Visar hur årets egna medel efter utdelning till ägaren bidrar till finansiering av investeringar Räntetäckningsgrad: Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader Finansiella kostnader Syfte: Visar hur stor vinsten är i förhållande till räntebetalningarna Skuldsättningsgrad: Räntebärande skulder Eget kapital Syfte: Visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed företagets finansiella styrka Kapitalomsättningshastighet:Nettoomsättning Årsgenomsnitt av sysselsatt kapital Syfte: Visar hur mycket räntebärande kapital som omsättningen kräver eller hur kapitalintensiv verksamheten är 73 STYRELSE Styrelse Bakre raden från vänster: Pär Holmlund, arbetstagarrepresentant Vision, Greger Lundmark, Ludmila Larsson, Roger Östman, arbetstagar representant Vision, Susanne Klippmark, Lars-Håkan Lindberg, Annica Bray, Conny Sandström, vice ordförande, Alf Marklund, ordförande, Emil Holmfridsson, arbetstagarrepresentant SEKO, Robert Ignberg, arbetstagarrepresentant SEKO, Nils E Vesterberg, Ingegerd Saarinen 74 LEDNING Ledning Bakre raden från vänster: Peter Selin, Anne-Marie Ershammar, Christer Sjödin, Christoffer Svanberg, Kajsa Hedberg, Hans Kreisel, Gerhard Lindwall, Eva Lindberg, Seved Lycksell, Catarina Hägglund, Lars-Olof Martinsson 75 STATISTIK Uppgifterna avser kalenderåret samt förhållandena den 31 december respektive år. PRODUKTION Produktion Generatoreffekt i egna vattenkraftverk i delägda vattenkraftverk enhet 2013 2012 20112010 2009 kW 638 950 638 950 638 950 638 950 638 950 kW 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 i delägda kärnkraftverk kW 62 000 62 000 62 000 62 000 62 000 i kraftvärmeverk kW 128 500 128 500 128 500 128 500 128 500 i vindkraftverk kW 226 800 114 300 76 800 31 800 13 800 Produktionskapacitet värme kW 444 790 471 460 462 460 462 060 433 340 Produktionskapacitet el från kraftvärme kW 74 400 74 400 74 400 74 400 74 400 Egen elproduktion El (inklusive Alholmen) milj kWh 3 715 4 241 3 642 3 641 3 636 Kulvertnät Kulvertlängd km 431 426 423417 398 Leveranser Fjärrvärme milj kWh 680 728 664 798 700 Biopellets ton 67 732 75 287 83 233 126 947 108 735 Fjärrkyla MWh 4 639 4 634 4 942 4 558 4 223 Elproduktion från kraftvärme milj kWh 196 241 244 285 290 MARKNAD Antal kunder Fjärrvärme st 7 324 7 280 7 197 7 073 5 700 Biopellets st 4 500 5 100 5 800 7 000 8 000 Fjärrkyla st 16 14 1312 10 ELNÄT Överföringsnät Regionledningar 130 kV km 345 337 292 292 292 Regionledningar 33 kV km 675 678 700 731 725 1 020 1 015 992 1 023 1 017 Transformatorstationer Regionsstationer 130/30 kV antal 14 13 13 15 15 trans effekt kVA 1 093 000 1 093 000 1 093 000 1 033 000 1 033 000 Regionsstationer 145/22, 6/22 kV antal 2 4 4 4 4 trans effekt kVA 70 000 94 300 94 300 94 300 Fördelningsstationer 33/11 kV antal 51 51 50 51 51 trans effekt kVA 1 100 700 982 300 992 300 1 033 300 1 045 300 Fördelningsstationer 22/11 kV antal 6 6 6 6 6 trans effekt kVA 48 100 48 100 48 100 46 100 46 100 Fördelningsledningar 22,11 kV Friledning km 3 914 4 055 4 104 4 194 4 320 Jordkabel km 1 510 1 416 1 383 1 270 1 140 5 424 5 471 5 487 5 465 5 460 Nätstationer 22/0,4, 11/0,4 kV Stolpstationer antal 2 290 2 493 2 562 2 706 2 794 Markstationer antal 1 780 1 604 1 562 1 551 1 434 4 070 4 097 4 124 4 257 4 228 trans effekt kVA 840 990 829 615 829 109 825 605 844 539 Lågspänningsledningar (matarledningar) 0,4 kV inklusive servicer Luftledning km 2 190 2 008 2 090 2 164 2 287 Jordkabel km 3 283 3 484 3 359 3 270 3 049 5 473 5 492 5 449 5 435 5 336 Ledningar Total ledningslängd km 10 897 10 963 11 949 11 922 11 813 Kunder *) Totalt antal 63 616 63 613 63 691 63 600 63 630 BREDBAND Totala anslutningar st 24 050 24 100 23 900 23 700 23 411 FASTIGHETER Uthyrningsgrad 99 % 97% 95% 94% 92% PERSONAL Stabsfunktion antal årsanställda 8 8 8 6 22 Elnät antal årsanställda 159 156 159 159 155 Produktion antal årsanställda 148 152 91 87 83 Marknad antal årsanställda 75 72 145 151 135 Bredband antal årsanställda 17 17 18 19 21 Ekonomi & Administration antal årsanställda 54 49 56 51 47 Personal & Miljö antal årsanställda 15 14 11 12 8 Energiunderhåll antal årsanställda 130 132 104 0 Fastigheter antal årsanställda 31 33 41 42 24 637 633 633527 495 Utbetalda löner o ersättningar MSEK 296,5 266,4 265,3 211,1 204,6 * Lägenhet i kollektivabonnemang räknas som enskild kund 76 Krux. Foto Patrick Degerman. Mars 2014. 931 80 Skellefteå, Besöksadress: Kanalgatan 71. Tel 0910 77 25 00, fax 0910 77 28 82, [email protected], www.skekraft.se
© Copyright 2025