1. No category

IBS –
Irritable Bowel Syndrome
Magnus Holmer
ST‐läkare
Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi
Farliga sjukdomar
… coolt
Vanliga sjukdomar
… inte så coolt
Vanliga sjukdomar
… inte så coolt
Disposition •
•
•
•
•
•
Historik och bakgrund
Epidemiologi och lite siffror
Definition och diagnoskriterier
Differentialdiagnoser Utredning
Behanding Lite historia
•
•
•
•
Membranös enterit – Da Costa 1800‐talet
Neurogen mukös kolit – Bockus 1928
Spastisk kolit
IBS – från 60‐talet
• ”Funktionella besvär”, ”Kriteriediagnos”, ”Uteslutningsdiagnos”.
– ”slaskdiagnos”
Bakgrund – Funktionella besvär
• …”saknas ett identifierbart organiskt korrelat som orsak till symtomen”. (SGF)
• Sannolikt heterogent tillstånd som kan dölja flera olika bakomliggande orsaker.
• Stort mått av komorbiditet! – 87% av patienter med IBS uppfyller även kriterierna för dyspepsi (som är en annan funktionell sjukdom).
– Även komorbiditet med extraintestinala syndrom.
Livskvalitet – funktionella tarmsjukdomar
PF, Physical Functioning; RP, Role Physical; BP, Bodily Pain; GH, General Health; VT,
Vitality; SF, Social Functioning; RE, Role Emotional; MH, Mental Health.
Simrén et al Clin Gastroenterology Hepatolo 2006
Bakgrund – Funktionella besvär?
Vad talar för att en organisk orsak finns?
• Störd sensorisk aktivitet.
• Störd motorisk aktivitet.
• Inflammatorisk aktivitet:
– 25‐30% av IBS debuterar i samband med en gastroenterit.
– 30‐60% av IBD i remission har kvarstående symtom av IBS‐typ.
• Kostfaktorer.
• Genetik:
– Förstagradssläktingar?
– Tvillingar?
Patofysiologi Flera teorier finns:
• Ökad sensorik i viscerala nociceptionen
• Ökad motorik
• Störning i brain‐gut‐axis
• Psykosocialt
• Postinfektiöst
Sannolikt multifaktoriellt!
Patofysiologi
”There may be dysregulation of motor nerves regulating GI smooth muscle contraction, resulting in abnormal intestinal motility, or there may be dysregulation of the sensory nerves linking intestinal receptors and nerve endings to the CNS, resulting in enhanced awareness and hypersensitivity to abdominal distension, contraction, and discomfort”
Mach Tomasz, Med Sci Monit, 2004; 10(6): RA125‐131
Epidemiologi • 5‐25% i befolkningen
– Varierande diagnoskriterier ger stora variationer.
• >30% av patienter som söker för bukbesvär på
vårdcentral.
• Något vanligare hos kvinnor.
• Ovanligare med stigande ålder
– Växer det bort? Sällan sen debut!
• Stort mörkertal?
Prevalence of IBS according to country
Rebecca M. Lovell , Alexander C. Ford Clinical Gastroenterology and Hepatology, Volume 10, Issue 7, 2012, 712 - 721.e4
Diagnos – diagnoskriterier • Manning, Rome I, Rome II.
• Rome III:
– Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag, minst 3 dagar/månad de senaste 3 månaderna, associerat med minst 2 av följande:
1. Lindras vid tarmtömning
2. Förändrad tarmtömningsfrekvens
3. Förändrad avföringskonsistens eller form
+ symtomdebut >6 månader innan diagnos Diagnos ‐ andra vanliga symtom
•
•
•
•
•
Buksmärta vanligtvis utlöst av matintag (ca 50%).
Att smärtan försämras vid defekation är också vanligt.
Uppblåsthet Smärtan är diffust lokaliserad.
Tömningssymtom: ej färdig, bråttom, måste krysta. – Svag korrelation till avföringens form.
• Ej symtom på natten.
• Stor komorbiditet till extraintestinala symtom/syndrom.
Vad är normalt?
Friska personer:
• 3 gånger/dag
• 3 gånger/ vecka Olika typer av IBS
•
•
•
•
IBS‐D: mest diarréer
IBS‐O: mest förstoppning
IBS‐S: mest smärta
Blandformer
• Detta avgör hur diagnosen ska utredas!
Hur ska man utreda?
• Anamnes – diagnoskriterierna uppfyllda?
• Larmsymtom?
– Blödning eller positivt f‐Hb
– Debut >50 åå
– Avvikande blodprover (Hb, SR, CRP, albumin)
– Viktnedgång
– Hereditet för GI‐cancer
• Status (rekto‐ eller sigmoideoskopi)
Uteslut differentialdiagnoser
• Celiaki
– Transglutaminas ak. (hög sensitivitet!)
• IBD
– Calprotektin, koloskopi
• Mikroskopisk kolit
– Koloskopi med biopsier
• Laktosintolerans
– Uteslut laktos ur kosten (inte blodprover!)
• Gallsaltsmalabsorption
– Testa att behandla
Hur ska man utreda?
Hur ska man behanda?
• Information, information och information!
– IBS‐skola, dietist, lugnande besked.
– Lära sig hantera/leva med symtomen.
– Kost, t.ex. FODMAPS
• Läkemedel: – Probiotika
– Bulk (Inolaxol®, Lunelax®)
– Loperamid
• Dosering högst individuell!
– Cholestyramin
Hur ska vi behandla?
Fallbeskrivning
22 årig kvinna. Tidigare frisk. Arbetar som DJ. Söker husläkare pga. återkommande episoder med buksmärta, knip, uppblåsthet/gaser och oregelbunden avföringsfrekvens. Ofta bråttom till toa. Får ibland efter måltid smärta i flera timmar och måste vila.
Kompletterande anamnes?
Fallbeskrivning •
•
•
•
•
Vikten stabil (BMI ca 19)
Aldrig blod.
Aldrig diarré nattetid.
Ej feber, artriter, hudförändringar.
Inga sjukdomar i släkten
Vidare utredning?
Fallbeskrivning • CRP 2, SR 12, Hb 134. • Diarré dominerande – calprotektin 18 (ref <50), Transglutaminas ak. ua.
• Bukstatus ua.
Fallbeskrivning •
•
•
•
•
Information.
Livsstilsförändring.
IBS‐skola och kontakt med dietist.
Probiotika.
Loperamid vid behov.
6 månader senare är vissa besvär kvarstående men subjektiv livskvalitet är avsevärt förbättrad!
Fallbeskrivning 2
19 årig man. ADHD. Har hoppat av gymnasiet.
Remitteras till gastroenterolog pga. buksmärta, uppblåsthet och oregelbunden avföringsfrekvens. Smärta efter måltid. Måste sitta länge på toa, eller gå flera gånger. Normal konsistens men måste krysta och klämma. Ibland förstoppad flera dagar.
Kompletterande anamnes?
Fallbeskrivning 2 •
•
•
•
•
Vikten upp ca 8 kg på ett halvår
Ibland blod ”på pappret”.
Aldrig symtom nattetid.
Ej feber, artriter, hudförändringar.
Inga sjukdomar i släkten
Vidare utredning?
Fallbeskrivning 2 •
•
•
•
CRP <1, SR 14, Hb 146. Transglutaminas ak. ua.
Bukstatus ua.
Simoideoskopi ua.
Fallbeskrivning 2 •
•
•
•
Information.
Livsstilsförändring.
Kontakt med dietist.
Bulkmedel efter behov
Uppföljning efter 2 månader: regelbunden avföring. Är ej förstoppad, ej smärta. Vissa lindrigare besvär finns kvar men kan hantera dessa väl.
Tack!
coolt…