Läkemedelsbulletinen - Vårdgivare Skåne
Nr 8 • OKTOBER 2016 Läkemedelsbulletinen Utgiven av Läkemedelsrådet Region Skåne www.skane.se/lakemedelsradet Antibiotikarekommendationer för nedre urinvägsinfektion håller än Rekommenderade förstahandsval för behandling av urinvägsinfektioner håller. Fortsätt använd nitrofurantoin (Furadantin) och pivmecillinam (Selexid). Uppdaterade validerade data på antibiotikaresistens Strama i Skåne – en samverkansgrupp mot antibiotikaresistens – håller just nu på att bearbeta data för antibiotikaresistens hos de vanligaste sjukdomsframkallande bakterierna. De första validerade data finns nu för E.coli i urinodlingar för åren 2011-2015. Resistens för E. coli i urinodlingar E.coli är den vanligaste bakterien som påvisas i urinodlingar och det är därför viktigt att veta om de rekommenderade antibiotika som sätts in är tillräckligt verksamma. För nitrofurantoin och pivmecillinam ses i princip ingen resistensutveckling och de utgör således ett mycket säkert val (Fig 1). Dessa antibiotika har länge varit rekommenderade att använda vid nedre urinvägsinfektion hos kvinnor men är numera även rekommenderade för nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos män. Resistens mot trimetoprim och ciprofloxacin är väsentligt högre än för förstahandsmedlen men har varit ganska oförändrade under åren. Urinodling bör därför alltid tas före insättande av dessa antibiotika. Ju mer antibiotikaresistens desto viktigare är det att ta en odling för att eventuellt kunna göra ett byte till ett verksamt antibiotikum. Högre resistensnivå för E.coli på sjukhus Resistensnivårerna är högre för patienter som urinodlats på sjukhus jämfört med patienter som urinodlats inom primärvård (Fig 2). Detta kan antas bero på att de patienter som odlas på sjukhus san- nolikt har utsatts för fler riskfaktorer för att förvärva antibiotikaresistenta bakterier. Som riskfaktorer räknas bland annat tidigare antibiotikabehandling, inneliggande sjukhusvård och andra bakomliggande sjukdomar. Hur används urinvägsantibiotika i Skåne? Riktlinjerna för behandling av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos män ändrades 2013. Detta börjar avspegla sig i statistiken (Fig 3). Volymen av pivmecillinam och nitrofurantoin ökar medan kinolonerna och trimetoprim minskar. Hos kvinnor minskar samtliga substanser/grupper förutom nitrofurantoin som är väsentligen oförändrad. Det finns förmodligen ett stort utrymme för ytterligare minskning. Det gäller främst äldre kvinnor där närmare hälften har positiv urinsticka utan tydliga urinvägssymtom, så kallad asymtomatisk bakteriuri. fortfarande under 5 %. Antalet anmälda fall till smittskyddet har tredubblats de senaste 10 åren och man räknar med att ungefär var tjugonde person som bor i Sverige har ESBL-bildande bakterier i sin tarmflora. Eftersom den egna tarmfloran ofta är ursprunget för urinvägsinfektioner är det av intresse att följa denna utveckling. ESBL står för extended spectrum betalaktamas och är ett enzym som bryter ner betalaktamantibiotika när det närmar sig bakterien. Till betalaktamgruppen hör bland annat cefalosporiner som cefadroxil och Cedax som peroral behandling samt cefotaxim och ceftazidim som intravenös behandling. Eva Melander, enhetschef, Vårdhygien Eva Gustafsson, bitr. smittskyddsläkare Emma Brogård, apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning ESBL-bildande bakterier Från 2011 till 2015 ses en långsamt ökande andel ESBL-producerande E. coli i urinodlingar, men förekomsten ligger 3 1 Se figurer nästa sida God läkemedelsbehandling till äldre Figur 1. Andel antibiotikaresistens (%) hos E. coli i urinodlingar 2011-2015. Diagrammet anger data för en odling per patient och år. 25 –Fortbildning för sjuksköterskor i primärvården som arbetar med äldre. 20 Ur innehållet: Hur man kan arbeta på vårdcentral för god läkemedelsanvändning hos äldre, olämpliga läkemedel till äldre, smärtbehandling till äldre, patientfall. 15 10 5 0 Nitrofurantoin Mecillinam ESBL-produktion 2011 2012 2013 Ciprofloxacin 2014 Trimetoprim 2015 Figur 2. Större andel antibiotikaresistens hos E. coli i urinodlingar tagna på sjukhuset jämfört med av vårdgivare utanför sjukhuset. 30 25 Behandlingsrekommendationer för multisjuka äldre 1 Platser kvar i Lund 22 nov, först till kvarn gäller! Information och anmälan i utbildningskalendern på Vårdgivare Skåne. Har du frågor om fortbildningen? Kontakta Catharina Andersson, Enheten för läkemedelsstyrning, Region Skåne. E-post: [email protected] Tel: 040-675 3464 På sjukhus Utanför sjukhus 20 Föreläsare: Sara Modig, distriktsläkare, Catharina Andersson, apotekare. Goda läkemedelsråd för våra äldre 2016 15 VÄLKOMMEN! 10 5 Läkemedel som ökar risken för fall 0 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 3. Antibiotika som ofta används vid UVI till boende i Skåne Antal recept/1000 invånare och 12 månader 400 350 300 ciprofloxacinonorfloxacin nitrofurantoin trimetoprim pivmecillinam 250 200 Ny aktuell e-utbildning för sjuksköterskor med syfte att öka kunskapen om hur läkemedel kan påverka i fallrisksammanhang. 150 100 50 0 Föreg.12 månader juli2015juni2016 Allaåldrar Allakön Föreg.12 månader juli2015juni2016 Allaåldrar Föreg.12 månader juli2015juni2016 18-79år Föreg.12 månader juli2015juni2016 över80år Föreg.12 månader juli2015juni2016 Föreg.12 månader Allaåldrar Kvinna över80år Man 4 2 juli2015juni2016 Du finner den i utbildningskalendern på Vårdgivare Skåne eller på direktlänk: http://vardgivare.skane.se/kompetensutveckling/utbildningskalender/e-learning/lakemedel-som-okar-risken-for-fall/ Prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader 2017 Kostnadsdrivande områden En kraftig kostnadsökning fortsätter för cancerläkemedel. Nya läkemedel och indikationer introduceras inom t ex hudcancer, lungcancer, njurcellscancer, blodcancer, prostata- och bröstcancer. Flera av de nya läkemedlen innebär ett nytt sätt att behandla cancersjukdomar; immunterapi. Området är under snabb utveckling, vissa läkemedel ersätter befintlig terapi medan andra erbjuder behandling där det inte finns någon att tillgå idag eller är til�läggs/kombinationsbehandling. Särskilt det senare medför tillkommande läkemedelskostnader. Nya läkemedelsalternativ för immunmodulerande behandling vid multipel skleros (MS) har fått genomslag och kostnaden bedöms stiga betydligt även under 2017. MS-diagnosen ställs tidigare och prognosen blir bättre med allt fler effektiva behandlingar. Detta gör att patienterna blir behandlingsbara under längre tid. MS-patienter insjuknar i ung ålder och för 2017 bedöms cirka 140 nytillkommande patienter i Skåne bli aktuella för immunmodulerande behandling. Därtill förväntas ytterligare behandlingsalternativ bli tillgängliga under prognosperioden. Att bibehålla behandlingsnivån med botande läkemedel mot hepatit C kommer att innebära fortsatt stora kostnader. Att patienterna kan behandlas så effektivt reducerar smittspridning, samtidigt som sjukdomsprogression till skrumplever och levercancer minskar och därigenom även behovet av levertransplantationer. Strokeprofylax vid förmaksflimmer uppmärksammas i nationella riktlinjer och regionala satsningar för att öka behandlingsgraden hos patienter med strokerisk. Under senare år har tre nya perorala antikoagulantia (NOAK) tillkommit Kostnadsutveckling och prognos, 2011-2017 Region Skåne - förmånskostnad & rekvisition samt smittskyddsläkemedel 1 400 2011 1 200 Miljoner kronor Årligen tar Enheten för läkemedelsstyrning, i samarbete med terapigrupperna och andra kliniska experter, fram en prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader under kommande år. Aktuell prognos tyder på en total kostnadsökning mot förväntat utfall 2016 i storleksordning 5 procent eller drygt 140 miljoner kr för 2017. 2012 1 000 2013 800 2015 2014 p2016 600 p2017 400 200 - Figur. Utveckling av läkemedelskostnader över tid. Läkemedlen är grupperade enligt 1-ställig ATC-kod och totalkostnaden visas (förmånskostnad+rekvisitionskostnad+smittskyddsläkemedelskostnad) som alternativ till Waran. Fördelen med NOAK är ett bredare terapeutiskt intervall utan krav på monitorering. Ökad användning av NOAK samt en ökande volym av behandlade patienter förväntas ge en avsevärd kostnadsökning för dessa läkemedel. I studier har det visats att behandlingstiden för ett trombocythämmande läkemedel efter hjärtinfarkt bör förlängas 2-3 gånger, vilket kommer att ge motsvarande kostnadsökning. Ett nytt läkemedel vid hjärtsvikt är föremål för nationellt ordnat införande och kommer att ge en betydande kostnadsökning. Nya blodfettsänkande läkemedel för specifika patientgrupper tillkommer och ger påtagliga kostnadsökningar. Kostnaden för diabetesläkemedel förväntas öka med ökad användning av nyare behandlingsalternativ. Läkemedelsbehandling vid ADHD förväntas fortsatt öka, särskilt som vuxenindikationer godkänts. Ökad geografisk jämlikhet i behandlingen samt nytillkommande preparat bidrar också till ökningen. Satsningar för att öka tillgängligheten till vård resulterar också i ökade kostnader för läkemedel. Till exempel prog 5 3 nostiseras minst tioprocentiga ökningar i förbrukningen av de kontrastmedel som används vid diagnostiska undersökningar. Stora ökningar ses för vissa läkemedel som används inom år 2014 införda vårdvalen Ögon respektive Hud. Främst bedöms kostnader för behandling av förändringar i ögats gula fläck fortsatt få en ännu kraftigare ökning. Införandet av fria läkemedel till barn från 2016 prognostiserades tidigare komma att öka Region Skånes kostnad för läkemedelsförmånen med 50-55 miljoner kronor per år, vilket skulle motsvara en ökning av förmånskostnaden med ca två procent under 2016. Vi ser nu indikationer på en förskjutning även mot en ökad försäljningsvolym till barnen, vilket kan ge ytterligare kostnadsökningar. Regeringens förslag om helt fria preventivmedel (inom förmånen) upp till och med 20 års ålder kommer, om det genomförs, att ge en ökad kostnad. Balanserande faktorer Biologisk behandling vid inflammatorisk sjukdom (reumatisk sjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom och psoriasis) ökar fortfarande i volym och har länge varit starkt kostnadsdrivande. Introduktion av biosimilarer till vissa biologiska läkemedel kommer att innebära att kostnadsökningen för TNF-hämmare bromsas trots en fortsatt volymökning. Inom detta område tillkommer dock ett antal nya behandlingsalternativ, vilket gör att kostnadsinbromsningen för gruppen ändå blir måttlig. Under 2017 kan biosimilar till ett av de kostnadsmässigt största läkemedlen inom blodcancer bli tillgängligt. Prispress på läkemedel som saknar patentskydd bedöms få viss betydelse, framför allt för psykosläkemedel och för ett blodcancerläkemedel. Inför 2017 emotses dock inga ytterligare patentutgångar av direkt avgörande betydelse. Ett observandum är också den utveckling mot högre generikapriser som ses för ett antal volymtunga äldre läkemedel. Landstingen har via den samverkansmodell för läkemedel som etablerades vid årsskiftet 2015/2016 stärkt sin samverkan på läkemedelsområdet och arbetar tillsammans med TLV (Tandvårds och Läkemedelsförmånsverket) i så kal�lade trepartöverläggningar med läkemedelsindustrin för att få till stånd sidoöverenskommelser kring vissa läkemedel. Överenskommelserna innebär oftast sekretessbelagda rabatter som återbetalas i efterhand. Omfattningen av dessa trepartsöverenskommelser är dock svår att förutsäga. När det gäller läkemedelsupphandlingar enligt LOU för rekvisitionsläkemedel upphör ett stort antal avtal att gälla under våren 2017. I prognosarbetet förutsätts att det skånska upphandlingsarbetet kommer att ge minst lika goda resultat som tidigare. Faktorer som är svåra att förutsäga Att befolkningsökning och ett ökat antal äldre ger ökade läkemedelskostnader är självklart. Svårare att förutse är omfattningen av asylinvandring och eventuell påverkan på läkemedelsförbrukningen. Det är också omöjligt att exakt förutsäga kostnaderna för läkemedel vid sällsynta tillstånd. Priserna för dessa läkemedel är ofta extremt höga och varje enskild patient får stor betydelse. Emma Brogård, Maj Carlsson och Linda Staaf Enheten för läkemedelsstyrning För att läsa den utförliga prognosrapporten, gå gärna in på http://vardgivare.skane.se/uppfoljning/ omraden-verksamheter/lakemedel-isiffror/#16862 Dags att revidera behandlings-PM för Status Epilepticus? Bensodiazepiner (BDZ) är effektiv och väldokumenterad 1:a linjens behandling för att bryta epileptiskt anfall. Diazepam/midazolam/lorazepam är likvärdiga när givet intravenöst (iv), medan midazolam intramuskulärt (im) bryter anfall snabbare än iv lorazepam om iv infart inte är etablerad innan anfallsstart. Detta kan påverka preparatval prehospitalt och en övergång i PM från vanligtvis diazepam till midazolam ter sig rationell. att åtminstone valproat är minst lika effektivt som och ger mindre biverkningar än fosfenytoin. Fosfenytoin är i dagsläget tio gånger dyrare än iv valproat i jämförbara doser och Region Skåne skulle med 2015 års förbrukning teoretiskt kunna spara 4,5 miljoner kr/år vid övergång till det senare. Det finns således goda skäl, både effektoch kostnadsmässigt, att välja valproat som standard för 2:a linjens behandling av pågående epileptiska anfall. Om anfall inte bryts av BDZ är 2:a linjens standardbehandling i flesta PM laddningdos Pro-Epanutin (fosfenytoin). Övriga alternativ är iv valproat, levetiracetam, lakosamid och fenobarbital. Det finns inga högkvalitativa studier för jämförelse mellan preparaten men en samlad bild från allt fler studier med lägre evidensgrad talar för Terapigrupp Neurologi och epilepsiteamet vid SUS kommer att under höstenvåren ta fram ett underlag för och förslag till revidering av behandlings-PM för Status Epilepticus till berörda akut/ medicinkliniker i regionen. För Terapigrupp Neurologi, Anders Lundgren Slutbehandlat med Tenutex® utan säker skabbdiagnos! Det är ett av budskapen i de regionala riktlinjer för skabbehandling som tagits fram av Terapigrupp Hud i samarbete med Smittskydd Skåne: http:// vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/ lakemedel/#43048. Det förefaller som om ett ökande antal av de patienter som kontaktar olika vårdenheter och rådgivningar pga klåda, får rådet att prova behandling med Tenutex® utan att skabbinfestation konstaterats. Detta är oacceptabelt av flera skäl. Många av dessa patienter har inte skabb och då Tenutex® både är irritativt och vid upprepad applikation sensitiserande, utvecklar de med icke skabbrelaterade dermatiter betydande försämring och en del får utbredda, svåra, irritativa dermatiter. Vid Region Skånes hudenheter har man på senare tid i allt större utsträckning börjat se problem med detta. Förutom att dessa patienter blir felbehandlade, ska man hålla i åtanke risken för resistensutveckling mot Tenutex® vid utbredd användning utan indikation samt att skabbdiagnostik längre fram i förloppet avsevärt försvåras. Skabbdjur skall således identifieras innan Tenu- 6 4 texbehandling förskrivs. Vid problem att ställa säker diagnos skall patienterna remitteras till hudenhet för diagnostik. Förutom detta budskap innehåller riktlinjerna information om behandling och andra åtgärder vid skabbutbrott inom institutioner samt vid fall av krustös skabb. Det senare drabbar immunsupprimerade, ofta gamla individer och har en betydligt högre grad av smittsamhet, speciellt på institutioner. Det kan då finnas indikation för behandling med den perorala licenssubstansen ivermectin. Människor på flykt drabbas lätt av skabb, infektiösa dermatoser och dermatiter ibland komplicerat med MRSA. Här är det extra viktigt att diagnosen säkerställs och rätt behandling sätts in tidigt för att förhindra smittspridning respektive försämring av andra icke skabbrelaterade hudsjukdomar. Med andra ord, fram med förstoringslupp, nål, objektglas samt mikroskop och ge er ut på en alternativ storviltsjakt! Terapigrupp Hud Victoza och kardiovaskulär död På årets vetenskapliga amerikanska diabetesmöte i New Orleans i juni presenterades LEADER-studien som sedan publicerades i NEJM (2016:375;311-322). LEADER är en kardiovaskulär utfallsstudie med GLP-1-receptoragonisten liraglutid (Victoza®). Studien omfattar 9340 personer som följts i medeltal 3,8 år. Inklusionskriterier var typ 2-diabetes, ålder minst 50 år och minst en kardiovaskulär händelse alternativt över 60 år med minst en riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom. De inkluderade var i genomsnitt 64 år med en diabetesduration på i genomsnitt 13 år, och medel-HbA1c på 72 mmol/mol. Drygt 40 % hade estimerat GFR 60-89 ml/min och 20 % 30-59 ml/min. Patienterna skulle inte ha använt GLP-1-receptoragonist, DPP4-hämmare eller snabbverkande insulin före inklusionen. Patienterna fick endera placebo eller liraglutid i mediandos 1,78 mg till övrig behandling. Det primära sammansatta utfallsmåttet var död av kardiovaskulär orsak, icke fatal hjärtinfarkt eller icke fatal stroke. Resultatet var att signifikant färre dog i liraglutidgruppen; skillnaden var efter 3,8 år 1,9 procentenheter (13% mot 14,9%) Det ger ett NNT på 53 under 3,8 år. När det gäller död av kardiovaskulära orsaker var skillnaden 1,3 procentenheter (4,7% mot 6,0%). Det ger ett NNT på 77 på 3,8 år. Tolkningen av utfallet kompliceras dock av att man under studien inte fick lägga till GLP-1-receptoragonist eller DPP4-hämmare. Diabetesbehandlingen kom därför att skilja sig mellan grupperna. Under studien insattes signifikant fler i placebogruppen på sulfonylurea och insulin. Trots detta så hade liraglutidgruppen under hela studien ett lägre HbA1c. De hade också lägre systoliskt blodtryck och högre hjärtfrekvens. Vid inklusionen hade dessutom signifikant fler betablockad och trombocytaggregationshämmare i liraglutidgruppen. Antal fall med allvarlig hypoglykemi var inte många, men signifikant fler i placebogruppen, vilket kan ha påverkat resultatet. Gastrointestinala biverkningar och gallsten var mer frekvent i liraglutidgruppen. Något fler i liraglutidgruppen avbröt deltagande pga biverkningar. Sammanfattningsvis kan man säga att av de långtidsstudier av inkretinbaserad behandling som hittills publicerats är LEADER-studien den första som visat på positiv effekt på död och kardiovaskulär död (Januvia®, Onglyza® och Luxumia® har ej kunnat visa detta). Mot bakgrund av detta menar Terapigrupp Endokrinologi att: • LEADER-studiens resultat är intressanta men inte invändningsfria. • Dosering på 1,8 mg/dygn stämmer ej med klinisk praxis i Sverige. • Det är för tidigt att säga att omprövning av aktuella behandlingsriktlinjer bör ske, men liraglutid (Victoza) kan vara ett alternativ vid metabol svikt på metformin till hjärt-kärlsjuka patienter med lång diabetesduration. • Kostnaden per dygn för behandling med liraglutid i dosen 1,8 mg är ca 50 kr (33 kr för 1,2 mg) , jämfört med kostnaden för empaglafozin i dosen 10 mg (som i EMPA REG OUTCOME -studien visade lägre kardiovaskulär död 5,3% mot 8,3% efter 3 år) som är 14 kr. Terapigrupp Endokrinologi Sublingual immunoterapi (SLIT) mot gräs- och kvalsterallergi Luftvägsallergi och astma hör till våra folksjukdomar Det finns ett tydligt samband mellan sjukdomstillstånd i de övre och nedre luftvägarna. Många patienter med allergisk rinit har även mer eller mindre väl diagnostiserad astma, och vice versa. Det är viktigt att behandla både de övre och nedre luftvägarna för att få optimal effekt. kvalsterallergi kom våren 2016. Tabletterna, som innehåller frystorkat allergen, läggs under tungan en gång dagligen. Grazax är godkänt för vuxna och barn över 5 år medan Acarizax är godkänt från 18 år. Rekommenderad behandlingstid är minst 3 år. Indikationen är samma som för subkutan behandling, d v s säkerställd IgE-förmedlad allergi med betydande besvär och otillräcklig effekt av bästa möjliga symtomatiska terapi, där gräs eller kvalster är det dominerande allergenet. Grazax och Acarizax är specialistpreparat. Första tabletten ska intas på mottagning under övervakning. Effekten av SLIT är likvärdig med SCIT. Fördelen med denna form av behandling jämfört med SCIT är att antalet mottagningsbesök minskar, men en nackdel är att kostnaden för tabletten är hög. Allergenspecifik immunterapi (ASIT), kan vara indicerad när optimal farmakologisk behandling prövats men haft otillräcklig effekt. På en specialistmottagning kan ASIT ges genom subkutana allergeninjektioner (SCIT) , först varje vecka i ca 14 veckor (upptrappningfas), därefter var sjätte vecka (underhållsfas) i minst 3 år. Mot gräs- och kvalsterallergi kan immunterapin även ges sublingualt (SLIT), i form av tabletter. Grazax, mot gräsallergi har funnits på marknaden sedan 2007, medan Acarizax, mot Terapigrupp Allergi/obstruktiv lungsjukdom 1 5 B ADRESSÄNDRING Uppgifter sänds till Läkemedelsrådet se adress nedan. OBS! Ange även din gamla adress. Ny dosrutin från den 1 december 2016 Den 1 december införs en ny, nationell dosrutin. Idag packas samtliga läkemedel hela dosrullen ut, men från detta datum upphör packningen av ett visst läkemedel den dag receptet upphör att gälla. Det blir då ännu viktigare att recepten förnyas i tid. Den 20 november lanseras en ny version av Pascal. Bland nyheterna finns en samlad lista över utgående recept för de patienter som en förskrivare har på sin så kallade bevakningslista. Liksom idag är grundregeln att en förskrivare bara ansvarar för förnyelse av recept till sina egna patienter. Lokala rutiner kan behöva utarbetas, till exempel för patienter som behandlas av tillfälliga förskrivare. Dosapoteket kommer tills vidare att fortsätta påminna dospatienternas kontaktpersoner om behovet av receptförnyelse. Läs mer på: http://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/Pascal/FAQ-Test-avtidig-version-av-Pascal-20/. Läkemedel i Skåne 2017 Boka redan nu in Skånes återkommande utbildningsdag kring läkemedel och kliniska vardagsproblem! Programmet dubbleras så du kan välja att komma antingen 8 eller 9 mars 2017. Inbjudan och program skickas ut till förskrivare m fl i början av januari 2017. Cecilia Tibell, Enheten för läkemedelsstyrning J 2016 Nr 5 • MA bulletinen Läkemedels Utgiven av rådet Region Läkemedels lar Hur behand Skåne e.se/ lakem www.skan edelsradet man IBS? rome) är en Bowel Synd IBS (Irritable med en preg sjukdom mycket vanli är den van10 %. Det n i privalens på över tarm-åkomma ligaste mag- är betydligt vanligare och märvården med den här nor. Syftet enklare att bland kvin göra det lite och närartikeln är att IBS med nter hjälpa patie funktionell omar som ördhet. liggande sjukd diarré och uppk förstoppning, omhändermatiskt där IBS sköts symto nten med lugnande patie är en tagande av symtomen respekt för besked och viktig del. tningshand en uteslu IBS är i första as på Rom III kriterierna a baser diagnos och ierna är tänkt Rom IV kriter aterade krifrån 2006. i vår. De uppd avvika att publiceras sannolikt inte nuvaer komm terierna g från de utsträcknin av IBS. ition i någon större defin ruta 1 för rande. Se fakta nten att anam fta för patie a med att bekrä och ta basal av mer med IBS ing anamnesen nesen stäm om IBS är för handläggn utredningen. faktaruta 3 Vid misstanke dock alarm prover. Se den fortsatta er. Det finns kostvanor, stor vikt för av IBS-patient as vidare som r, inklusive utred ktore har tilsfa måste g Livss ändigheter symtom som , viktnedgån sociala omst et 40-års ålder samt psyko för hur myck t ex debut efter faktaruta 4 för en samvid IBS och Livsstor betydelse blödning. Se t av symtomen. m. eller ras enlig IBS symto besvä av av alarm patienten ör allt kostDefinition manställning ingarna, framf tektin blistilsförändr aste och mest Rom III ome) : är den viktig har feceskalpro av bowel syndr r senare år anpassning, analysera. alla former Unde att vid en IBS (Irritable prov dling i vanligare and r av smär ta effektiva behan ägga kostvanor krävs vit ett allt ande besvä prov i samb kartl Återkomm minst 3 användbart om patienten IBS. För att esvär med Det är ett g i buken under än att fråga av mag-tarmb är. Kaleller obeha 3 månaderna, kostregistreallmänhet mer de senaste med utredning ébesv sedan kost. En enkel dagar per månad och/eller diarr finns i hög bättre 6 månader äter normal buksmärtor ger oftast en ut för minst som symtomdeb 1-2 veckor de tre ett protein anor. En ring under granulocytvå av följan protektin är faktiska matv i neutrofila och med minst överpatientens ion av feceskan ntrat st är bild konce IBS sdieti ika: n nter med karak tärist primärvård lätt remiss till SBU har nylige ter. Hos patie vid defekation normalt till rad del patienter. 1. Lindring vanligtvis med föränd två systemavägas för en associerad med inflam kalprotektin entarer på 2. Försämring n patienter publicerat komm e under 2014 kvens förhöjt meda jukdom nästan alltid rad avföringsfre ikter publicerad med lösliga tarms med föränd tiska övers ter från ett par associerad matorisk dlingseffek jda värden 3. Försämring kan avseende behan nsistens har klart förhö tusen. Om anamnesen vid IBS. Dessa otika avföringsko probi reaflera as fibrer och iagnosen hundra till besvär orsak olika patienter stödjer IBS-d symtom, men att patientens das a fibrer för eller löslig använ lindra ka Kriterier som talar nde tektin ar/vec både avsee feceskalpro 3 tarmtömning att i förväg gerar olika 1. Färre än av IBS kan rka misstanken . Det går inte mningar/dag lda igare förstä och probiotika fler än 3 tarmtö för den enski för att ytterl e utredning. som är bäst ng (”harlortar”) ika omfattand att ett försig fram. avgöra vad 2. Hård avföri och undv ng man får prova medveten om vattnig avföri om lämpliga patienten utan 3. Lös eller Man bör vara ymt med inflam information vid tarmtömning inte är synon förhöjt För ytterligare 4. Krystning ten) höjt värde m. Ett faktaruta 2. m till toalet se jukdo rder (bråtto tarms as av livstilsåtgä 5. ”Urgency” matorisk även orsak tarmtömning ofullständig tektin kan r inte någon alpro kräve 6. Känsla av fecesk nter patie r oftast ngen De flesta i 7. Slem i avföri ning. Det räcke uppblåsthet utred av e ttand känsla , omfa 8. Buksvullnad 1 buken 13 Läkemedelsbulletinen övergår i digital form från och med årsskiftet Tiden är inne även för Läkemedelsbulletinen att gå från tryckt till digital form. Innehållet och formen kommer inte att förändras – skillnaden är att tidskriften istället hamnar i din e-post, i form av en pdf-länk till senaste numret. Så här gör du för att fortsätta få Läkemedelsbulletinen: Starta prenumeration på Vårdgivare Skånes nyhetsutskick här: http://vardgivare.skane.se/supportsidor/prenumeration/ Välj de ämneskategorier du är intresserad av och ange din e-postadress. För att få Läkemedelsbulletinen måste kategorin ”Läkemedel” vara ikryssad. Klart! Varje vecka får du ett samlat nyhetsutskick utifrån de ämneskategorier du valt, samt Läkemedelsbulletinen 10 gånger per år direkt i din e-post. Redaktören Ansvarig utgivare: Bengt Ljungberg, Läkemedelsrådet, Region Skåne, 291 89 Kristianstad. Tel: 040-675 30 00. E-post: [email protected] Hemsida: www.skane.se/lakemedelsradet Redaktör: Emma Kolbus. Grafisk form: Wilma Designbyrå. Tryckeri: Exakta Printing 2 6
© Copyright 2024