Rapport över försöksverksamheten 2014
” Kulturbryggan har under 2014 återigen visat att den ger Kulturbryggan 2014 KU2010:04/2015/1 konstnärer och kulturellt verksamma i hela landet frihet att skapa nytt och att testa gränser. Friheten att skapa nytt och att testa gränser är en av grundpelarna för ett levande konst- och kulturliv. Ett levande konst- och kulturliv är nödvändigt för att upprätthålla och utveckla ett demokratiskt och öppet samhälle. Ett demokratiskt och öppet samhälle är nödvändigt för en dräglig och utvecklande tillvaro för oss alla. Vi är stolta över den roll en fri och oberoende Kulturbrygga spelar i allt detta! – Bo-Erik Gyberg, ordförande SEMINARIUM, IDEON LUND NORRBOTTENSTEATERN, LULEÅ KULTURSTÖDSMÄSSA, STOCKHOLM KONSULTATIONSDAG, KIRUNA PITCHVERKSTAD, MALMÖ KONSULTATIONSDAG, SKOGSMUSEET, LYCKSELE OPERA SHOWROOM Folkoperan SEMINARIUM, GERLESBORGS KONSTSKOLA INFOTRÄFF, KULTURENS HUS LULEÅ KULTURBRYGGEDAGEN, STOCKHOLM KULTURBRYGGAN IN RESIDENCE: VÄSTERBOTTEN PROJEKTÄGARTRÄFF, GUITARS THE MUSEUM, UMEÅ K U LT U R B R Y G G A N 2 014 KULTURBRYGGANS ORDFÖRANDE HAR ORDET I enlighet med direktiv (dir 2010:77 och tilläggsdirektiv 2013:99 och 2014:151) överlämnas härmed redovisning av försöksverksamheten i form av en delrapport avseende 2014. Slutrapport kommer att lämnas den 31 december 2015. En av Kulturbryggans grundtankar är att vara oberoende och ett alternativ till andra etablerade bidragsgivare. Det har med tiden blivit tydligt att denna ambition inte är helt lätt att förena med ett krav på samfinansiering från annan part. Ett krav på minst 50 procent sam finansiering har funnits för de så kallade Genomförandestöden, men inte för Startstöden. I en inte oväsentlig grad har samfinansieringen kommit från andra etablerade bidragsgivare inom det offentliga, vilket inneburit att Kulturbryggan riskerat att framstå, inte som ett alterna tiv, utan mer som en finansiär bland andra. Därför tog Kulturbryggan inför hösten 2014 bort kravet på minst 50 procents medfinansiering för Genomförandestöden. Denna åtgärd stärkte påtagligt Kultur bryggans ställning som alternativ finansiär, något som framgår av statistiken som redovisas. Åtgärdens riktighet bekräftades i den analys som Myndigheten för Kulturanalys presenterade i oktober 2014 (”Att bidra till (ny)skapande kultur”, rapport 2014:4). Genom en justering av Kulturbryggans bidragsförordning har regeringen bejakat denna utveckling (Förordning 2014:1417, ändring i förordning 2011:317). En alltmer framträdande kvalitet i Kulturbryggans arbete är dess förmåga att attrahera och uppmuntra nya sökanden inom det professionella kulturlivet. Trenden är tydlig och stigande; över hälften av de sökande är alltjämt förstagångssökande. Sannolikt finns här ett samband med Kulturbryggans aktiviteter i hela landet. Genom den så kallade residensverksamheten har Kulturbryggan nått utanför Stockholmsområdet och det har satt spår i sökandeströmmen. Här återstår dock mycket arbete och kontinuerliga insatser utanför de etablerade kanalerna. Kulturbryggans oberoende ställning som alternativ till de etablerade bidragsgivarna kommer att vara en avgörande faktor för den fortsatta framgången. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 Trots Regeringens uttalade ambitioner att permanenta Kulturbryggan är verksamheten 2015 inne på sitt femte år, som försöksverksamhet i formen av en statlig kommitté. Kulturbryggans eget förslag till permanentning kom redan 2012 i delbetänkandet ”Att angöra en kulturbrygga” (SOU 2012:16). Regeringen har därefter förlängt kommittén i två omgångar, i det goda syftet att finna en ändamålsenlig form för permanentningen. Dröjsmålet med att finna en sådan form har till en del sannolikt haft att göra med svårigheten att förena behovet av en tillräcklig grad av autonomi för Kulturbryggans verksamhet, med Regeringens önskan att av olika skäl dra nytta av befintliga myndighetsstrukturer. Kommittén har ställt sig kritisk till det förslag om permanentning inom Konstnärsnämnden som lagts fram under den förra regeringen 2014, och välkomnat den nya regeringens ambition att se över frågan och återkomma med förslag. (Prop 2014 15:1, Utgiftsområde 17, sid 43.) Kommittén har bestått av filmregissören Osmond Karim, författaren Johan Kling, kulturkonsulten Annika Levin och kulturföretagaren Rebecka Nolmark. Under hösten 2014 har Rebecka Nolmark och Annika Levin lämnat kommittén och från januari 2015 ersatts av kulturchefen Jytte Rüdiger och projektledaren Anna Furumark. Vid årsskiftet lämnade kanslichefen Magnus Kirchhoff sitt uppdrag utan att efterträdare hade utsetts. Stockholm i februari 2015 Bo-Erik Gyberg, Ordförande K U LT U R B R Y G G A N 2 014 INNEHÅLL Kulturbryggans ordförande har ordet 4 1. Styrdokument Diskussion om permanentande Myndigheten för kulturanalys utvärdering Kommitté och kansli 8 11 12 13 2. Verksamheten 2014 14 Utlysningar och stödformer 16 Startstöd16 Genomförandestöd 17 Tematiskt stöd 2014 – Kultur & Politik 17 Ansökningsförfarande17 Formella krav 18 Val av kompetenser 19 Beredning och bedömning 19 Bedömarpoolen och dess uppdrag 19 Matchning och tillämpning av kompetenser 20 Bedömningsgrunder20 Utvärdering och dialog med bedömarpoolen 22 Kansliets granskning av ekonomin 23 Prioriteringsordning23 Kommitténs beslut 24 Besked om beslut 24 Utbetalning24 Redovisning24 Redovisning av genomförda projekt 25 Bidragsgivningen 2014 – en översikt 26 Medfinansiering 2014 27 Projektägarnas valda kompetenser 29 Nya sökande 29 Geografisk spridning 30 Jämställdhet30 Kommunikationen30 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 3. Kulturbryggan in Residence 32 Bakgrund34 Målsättningar34 Vad har vi gjort? 34 Resultat36 4. Förteckning över beviljade projekt Startstöd omgång 7 Genomförandestöd omgång 5 Tema 2014: Kultur & Politik Startstöd omgång 8 Startstöd omgång 9 Genomförandestöd omgång 6 38 40 41 41 42 43 44 5. Projektpresentation – ett urval Projekt 1: The Economic Body Projekt 2: Brain/computerinterface och kvantfysik i föreställning Projekt 3: Curatron Projekt 4: Fatalistiska Historier Norden/Kroatien Projekt 5: Memory Sphere Projekt 6: Modernismens Monument 46 48 50 52 54 56 58 Bilagor60 Bilaga 1: Kommittédirektiv och aktuellt tilläggsdirektiv 62 Bilaga 2: Bidragsförordning 66 Bilaga 3: Statistik från projektens redovisningar 68 Bilaga 4: Kulturbryggans bedömarpool 76 Bilaga 5: Exempel på utvärdering av bedömare 78 Bilaga 6: Förteckning över Kulturbryggans kompetenser 86 Bilaga 7: Evenemang som Kulturbryggan arrangerat eller deltagit vid 92 Bilaga 8: Statistik 2014 94 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 1 STYRDOKUMENT K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 10 KAPITEL 1 STYRDOKUMENT Regeringen beslutade den 8 juli 2010 om direktiv till en kommitté med uppdrag att utreda vissa frågor, Kulturbryggan – en ny form för stöd till förnyelse och utveckling inom kulturområdet.1 Enligt direktivet ska kommittén: lämna förslag på vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidrags givning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet, etablera försöksverksamhet som under 2011–2012 fördelar avsatta medel som bidrag till nyskapande kulturprojekt. Det första av dess uppdrag verkställdes genom att Kulturbryggan i mars 2012 överlämnade delbetänkandet Att angöra en kulturbrygga – till stöd för förnyelse och utveckling inom kultur området2. Utredningen har sedan kommit att förlängas genom tre tilläggsdirektiv, i samtliga fall med ett år i taget.3 De tre tilläggsdirektiven har inte i någon avgörande grad förändrat kom mitténs uppdrag. Det senaste tilläggsdirektivet anger att uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2015. Enligt direktiven är uppdraget att skapa en ny bidragsgivande statlig verksamhet, som ska vara en efterföljare till Stiftelsen framtidens kultur och som ska ha i uppgift att stödja förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Av särskild vikt är att den bidragsgivande verksamheten ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare och kunna hantera och främja kulturområdets hela omfattning. Detta ställer särskilda krav på såväl dialog former som uppföljning. Uppdraget med att etablera en försöksverksamhet har tidigare rapporterats i två omgångar genom Kulturbryggan 2011–20124 och Kulturbryggan 20135. Direktiven föreskriver att det är en angelägen uppgift att hitta nya och alternativa finansieringsmöjligheter för att stödja förnyelse och utveckling inom kulturområdet. En fungerande ”riskkapitalförsörjning” är viktig för att ge förutsättningar för innovativt och gränsöverskridande kulturskapande. Det ger också möjligheter att hitta nya former för att organisera kulturskapande verksamhet och för breddad samverkan. Kommittén ska sträva efter att etablera samverkan med andra finansiärer. Kommittén ska också särskilt överväga hur de nya kulturpolitiska målen kan få genomslag, såväl i försöksverksamheten som i förslagen om en långsiktig verksamhet. I det uppdraget är det av särskild vikt att kommittén kontinuerligt samråder med berörda myndigheter och aktörer inom såväl kulturlivet som näringslivet. För bidragsgivningen under försöksverksamheten har regeringen utfärdat förordningen om statsbidrag till nyskapande kultur.6 Den har förlängts parallellt med tilläggsdirektiven så att den gäller till den 31 december 2015. 1 Dir. 2010:77. 2 SOU 2012:16. 3 Dir. 2012:71, Dir. 2013:99 & Dir. 2014:151. 4 Ku 2010:04/2013/2. 5 Ku 2010:04/2014/9. 6 2011:317. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 11 Diskussion om permanentande I februari 2014 fattade dåvarande regeringen beslut om att uppdra åt Konstnärsnämnden att förbereda för att Kulturbryggans uppdrag från och med 1 januari 2015 skulle permanentas som ett särskilt organ inom myndigheten.7 I slutet av april överlämnade Konstnärsnämnden en delrapport till Kulturdepartementet om hur inrättandet skulle kunna gå till.8 Delrapporten bestod av tre delar: ett förslag till ny instruktion, förslag till ny bidragsförordning samt en kalkyl över Konstnärsnämndens beräk nade kostnader vid ett inrättande. Den nya regeringen gjorde en försiktigare bedömning i frågan om Kulturbryggan och Konstnärsnämnden, då man i budgetpropositionen aviserade att kommittén bör förlängas t.o.m. utgången av 2015 för att ge tid för en fördjupad diskussion. Detta följdes upp den 27 november då regeringen vid sitt ordinarie sammanträde fattade beslut om tilläggsdirektiv för utredningen fram till 31 december 20159. När Alliansens budgetmotion antogs av Riksdagen den 3 december 2014 innebar det emellertid att Konstnärsnämnden åter blev förstahands alternativet för permanentning av Kulturbryggan. Kulturutskottet var dock försiktigt i sitt uttalande, genom att skriva att Kulturbryggan ”bör” överföras till Konstnärsnämnden, inte ”skall” överföras. Regeringen har som en följd av Riksdagens beslut om Alliansens budget, i regleringsbrev till Konstnärsnämnden angivit att man vill att myndigheten tar över Kultur bryggans verksamhet. I och med den så kallade decemberöverenskommelsen blev det möjligt för Regeringen att om den så önskar, i vårpropositionen återta sin ursprungliga skrivning från budgetpropo sitionen, nämligen att frågan om Kulturbryggans permanentning bör ges tid för ytterligare överväganden. Några finansiella konsekvenser av en sådan ändring finns inte. Det är när denna rapport skrivs oklart hur Regeringen kommer att agera i frågan. KOMMITTÉNS SYN PÅ INRÄTTANDE INOM KONSTNÄRSNÄMNDEN För såväl kommittén som kansliet har processen kring permanentning av Kulturbryggans verksamhet tagit omfattande tid och fokus i anspråk. Möten har hållits och annan kommu nikation har upprätthållits med såväl departementet som Konstnärsnämnden. De förslag som lagts har diskuterats och bearbetats. Kommittén har intagit en kritisk hållning till hur frågan om permanentning landat. Framgången för Kulturbryggan att nå utanför de redan etablerade professionella kretsarna inom kultursektorn är nära förbunden med den egna identiteten samt den unika profilen i kommunikationsarbetet och den uppsökande verksamheten. En koppling till Konstnärsnämnden (eller Statens Kulturråd) skulle innebära att Kulturbryggan associeras till en stor etablerad aktör, och att Kulturbryggans självständiga och unika profil skulle ris keras. Det skulle äventyra framgången att i hela landet nå ut i vidare och mindre etablerade kretsar, och därmed minska sannolikheten att hitta överraskande och nyskapande projekt. 7 Ku 2014/351/KO. 8 KN2014/1986:4. 9 Dir. 2014:151. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 12 KAPITEL 1 STYRDOKUMENT Kulturbryggans framgångsrika strategi bygger alltså inte bara på själva kvaliteten i bedöm ningsprocessen utan minst lika mycket på den egna beslutsmakten över resor, hemsida, konferenser, publikationer och allt sådant som stöder potentiella sökanden att våga agera och att lyfta kvaliteten i sina ansökningar. Det är Kulturbryggans bedömning att det förslag som Konstnärsnämnden lämnat till Kulturdepartementet inte på lång väg skapar de nödvändiga organisatoriska eller ekonomiska förutsättningarna för tillräcklig självständighet för Kultur bryggan att fullgöra sitt uppdrag. KULTURBRYGGANS EGET FÖRSLAG TILL PERMANENTNING Det är Kulturbryggans uppfattning att verksamhetens bör permanentas på annat sätt än genom att överföras till någon av de etablerade bidragsgivarna Konstnärsnämnden eller Statens Kulturråd. I första hand bör Kulturbryggan permanentas i form av en egen myndig het vars administration sköts av en etablerad myndighet som inte ger bidrag (”dockning”). Denna lösning och dess konsekvenser beskrivs ingående i Kulturbryggans delbetänkande. I andra hand gör Kulturbryggan bedömningen att om den ska överföras som en självständig del av en befintlig myndighet, så bör det ske till en myndighet vars huvudsakliga uppgift inte är bidragsgivning. I bägge fallen föreslår Kulturbryggan att värdmyndigheten bör vara Riks utställningar i Visby. Skälen för förslaget är att en placering kopplad till Riksutställningar skulle eliminera risken för sammanblandning av verksamheterna och för förlust av Kulturbryggans unika profil och identitet. Därmed skulle Kulturbryggans dokumenterade framgång i att nå utanför de redan etablerade kretsarna inte äventyras, utan snarare kunna stärkas. Kulturbryggans bedömning är vidare att Riksutställningar, med sin inriktning på omvärldsbevakning och god tillgång på lokal administrativ kompetens lämpar sig väl som värdmyndighet, vare sig Kulturbryggan blir egen myndighet eller en genom instruktion självständig del av Riksut ställningar. En faktor som skulle underlätta en överföring eller koppling till Riksutställningar, är att dess nytillträdda generaldirektör nyligen varit ledamot i Kulturbryggan och därmed är både kunnig och införstådd med de unika förutsättningarna som behövs för Kulturbryggans verksamhet. Det skulle ge en god start för en dockning eller överföring. Myndigheten för kulturanalys utvärdering10 Under 2014 har Kulturbryggans verksamhet utvärderats av Myndigheten för kulturanalys (MFK), vilket resulterade i en rapport som publicerades under hösten.11 MFK har i ”uppdrag att bedöma effekterna av den statliga verksamhetsstyrningen och bidrag på kulturområdet”12. MFK:s utvärdering fokuserade på att undersöka förutsättningarna för nyskapande kultur, 10 Rapporten finns att läsa i sin helhet på Myndigheten för kulturanalys hemsida: http://www.kulturanalys.se/ publikationer/ 2015-01-22, Kl. 15.11. 11 Myndigheten för kulturanalys utvärderar även Musikplattformen i samma rapport. Föreliggande text diskuterar uteslutande utvärderingen av Kulturbryggan. 12 Myndigheten för kulturanalys, ”Att bidra till (ny)skapande kultur – En utvärdering av Kulturbryggan och Musik plattformen” Rapport 2014:4, sid. 6. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 13 snarare än att se på om ”bidragen leder till nyskapande kultur”13, vilket i korthet betyder att MFK har analyserat hur Kulturbryggans bidragsgivningsprocess fungerar med utgångspunkt i uppdragsbeskrivning, direktiv och bidragsförordning. MFK konstaterar att Kulturbryggan är en fungerande verksamhet, som regelbundet fördelar medel till projekt som av sakkunniga bedöms vara nyskapande och kvalitativa samt har ett beständigt stort antal sökande.14 Rapporten kastar ett kontextuellt ljus över Kultur bryggans tillblivelse och konsekvenser av hur verksamheten bedrivs, med avgränsningen att den enbart analyserar material taget från 2013. Mycket av det MFK kommer fram till är användbart för Kulturbryggan i framtida utveckling av verksamheten, särskilt som rapporten påminner om områden och frågeställningar som rimligen bör vara i åtanke hos varje bidragsgivare. En fråga som MFK tar upp i sin rapport rör medfinansieringen. Det är relevant, vilket återspeglas i att Kulturbryggan redan innan MFK:s analys blev känd, genomfört förändringar under 2014 som är kopplade till just den farhåga MFK uttrycker. MFK pekar ut Kulturbryggans medfinansieringskrav på 50 procent som eventuellt problematiskt i förhållande till uppdraget att verka som en alternativ bidragsgivare till projekt som har svårt att finna stöd på annat håll.15 Detta var och är just en sådan frågeställning Kulturbryggan arbetat med vilket lett till att kravgränsen inom Genomförandestödet tagits bort. Kommitté och kansli Dåvarande rektorn vid Nyckelviksskolan Bo-Erik Gyberg förordnades som ordförande i kom mittén den 8 juli 2010. Den 10 september 2010 förordnades filmregissören Osmond Karim, författaren Johan Kling, kulturkonsulten Annika Levin och dåvarande kulturföretagaren Rebecka Nolmark som ledamöter i kommittén. I december 2014 entledigades Annika Levin och Rebecka Nolmark från kommittén. De ersattes av projektledaren och & kommunika tionsstrategen Anna Furumark samt kulturchefen Jytte Rüdiger. Till kommittén har ett kansli upprättats. Under 2014 har kansliet bestått av en kanslichef, två handläggare, en kommunikatör (90 %) samt en administratör (50 %). 13 ibid. sid. 20. 14 ibid. sid. 70. 15 ibid. sid. 71–72. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 3 2 VERKSAMHETEN 2014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 16 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 Kulturbryggans verksamhet under 2014 har genomgående präglats av ett högt tempo i allt från fler utlysningar till ett mer omfattande kommunikationsarbete. Detta har möjliggjorts genom att en rad rutiner har skärpts och att de förändringar som införts lett till att effektivi teten har ökat. Kapitlet inleds med en beskrivning av bidragsgivningens olika processer där de förändringar som genomförts under året belyses. Därefter följer en översikt av bidrags givningen under året och i de fall förändringar har påverkat bidragsgivningen har detta kommenterats. Vidare redogörs övergripande för hur kommunikationsarbetet sett ut under året1. Utlysningar och stödformer Under 2014 har Kulturbryggan haft tre separata utlysningar. Samtliga utlysningar har inne fattat två olika stödformer vid varje tillfälle. Den första utlysningen innefattade Startstöd omgång 7 och Genomförandestöd omgång 5 och ägde rum mellan den 13 januari och 3 februari med beslut den 28 april. Den andra utlysningen innefattade Tema 2014: Kultur & Politik och Startstöd omgång 8 och ägde rum mellan den 17 mars och 7 april med beslut den 16 juni. Den tredje och sista utlysningen för året innefattade Startstöd omgång 9 och Genomförandestöd omgång 6 och ägde rum mellan den 23 juni och 1 september med beslut den 6 november. Detta innebar det hitintills största antalet utlysningar som Kulturbryggan har haft sedan verksamheten etablerades. Under året har Kulturbryggan finansierat projekt genom tre olika stödformer; Startstöd, Genomförandestöd och en tematisk stödform kring kultur och politik. De två förstnämnda stödformerna har gett projektägarna möjlighet att betrakta dem som en tvåstegsraket, på så sätt att Startstödet avser att möjliggöra den initiala förstudiefasen av projektet, medan Genomförandestödet utgör stöd för att realisera själva projektet. Utformningen av dessa stöd former har på ett övergripande plan varit jämförbar med föregående år. Däremot har Kultur bryggan blivit tydligare med att förmedla vad som skiljer dem åt. Startstöd Syftet med Startstödet har varit att främja framväxten och utvecklingen av innovativa projektidéer som på sikt kan skapa förutsättningar för nyskapande former av konst och kultur samt att på så sätt fylla ett behov som andra offentliga finansiärer inte kan tillgodose. Utmärkande för Startstödet har varit att det är här Kulturbryggan ofta har tagit de största konstnärliga och ekonomiska riskerna, eftersom projekten presenterats i form av idéskisser, förstudier eller projekteringar inför större projekt och därför per definition är ganska vaga och därmed svårbedömda. Det gör också att det är fullt möjligt att det under den fas stödet avser, framkommer att det tänkta projektet av något skäl inte är genomförbart. Det har bland annat av denna anledning varit viktigt för Kulturbryggan att inom Startstödet kunna helfinansiera projekt. Inom Startstödet har Kulturbryggan under 2014 beviljat finan siering på upp till 100 000 kronor per projekt. Det har under året inte funnits några krav på medfinansiering. 1 Ett helt kapitel ägnas åt satsningen Kulturbryggan in Residence. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 17 Genomförandestöd Syftet med Genomförandestödet har varit att stödja förverkligande och vidareutveckling av konstnärligt eller kulturellt nyskapande projekt och att stödja utvecklingen av projekt som på sikt kan skapa förutsättningar för nyskapande former av konst och kultur. Utöver det syftar Genomförandestödet till att skapa incitament för finansiell samverkan. Utmärkande för Genomförandestödet har varit att Kulturbryggan ställt krav på med finansiering från andra parter. Under 2014 förändrades dock detta krav mellan de två utlys ningarna av Genomförandestödet. I den första utlysningen av Genomförandestödet fanns, liksom tidigare år, ett motkrav på att minst 50 procent av projektets intäkter måste komma från annat håll, där minst en av de andra finansiella källorna skulle vara privat/icke-offentlig. I den andra utlysningen av Genomförandestödet togs denna kravgräns bort, dock kvarstod kravet på att minst en privat/icke-offentlig källa måste medfinansiera projektet. Inom Genom förandestödet har Kulturbryggan under 2014 beviljat finansiering på upp till 1 000 000 kronor per projekt. Tematiskt stöd 2014 – Kultur & Politik Syftet med den tematiska utlysningen var att uppmuntra projekt där kultur och politik på ett tydligt nyskapande sätt relaterade och interagerade med varandra. Tanken var att uppmuntra projekt som på olika sätt behandlade problematiken och möjligheterna i mötet mellan politik och kultur. Inom Tema 2014: Kultur & Politik beviljade Kulturbryggan stöd på upp till 300 000 kronor per projekt utan krav på medfinansiering. Ansökningsförfarande Under 2014 har ansökningarna till Kulturbryggan genomförts i och skickats in via en webbportal. Där har projektägare kunnat registrera en användarprofil och sedermera skapat ett ramverk kring sin ansökan. Själva ansökans kärna, projektbeskrivningen, har bifogats separat i en uppladdad fil. Projektbeskrivningen skrivs i en mall som är specifik för respektive stödform och skapad i ett PDF-format som går att fylla i och spara. Den består av en rad olika frågor, även dessa specifika för respektive stödform, frågor som bygger på Kulturbryggans bedömningsgrunder. Dessa bedömningsgrunder har i sin tur haft en direkt koppling till Kulturbryggans uppdrag. Möjligheten att skapa ett ansökningsförfarande som uppfattas som enkelt, snabbt och samtidigt kvalitets- och rättssäkert är i hög utsträckning avhängigt de tekniska resurser Kulturbryggan har till sitt förfogande. Kulturbryggan har ett stort utvecklingsarbete framför sig när det gäller att förbättra detta. Främst handlar det om att ta fram en för ändamålet utarbetad IT-plattform, det vill säga ett fullgott ärendehanteringssystem. Det är ett både tid krävande, kompetenskrävande och kostsamt arbete. Kulturbryggan gör dock bedömningen att detta är det enskilt viktigaste utvecklingsarbetet för de kommande åren. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 18 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 ÖNSKEMÅL OM KOMPETENSER ANSÖKAN REDOVISNING MATCHNING AV KOMPETENSER KANSLIETS EKONOMISKA GRANSKNING UTBETALNING BESKED OM BESLUT BEDÖMARNAS INNEHÅLLSLIGA BEDÖMNING REVIDERADE BUDGETAR PRIORITERINGSORDNING KOMMITTÉNS BESLUT UNDERLAG FÖR BESLUT Bild 1 En schematisk beskrivning av de steg en projektansökan går igenom, från ansökan till redovisning. Formella krav Kulturbryggans stödformer har under 2014 varit möjliga att söka för i stort sett alla. Alltifrån enskilda personer med A-skattesedel eller F-skattesedel till ideella föreningar, aktiebolag, stiftelser, kommuner, landsting eller regioner har sökt stöd hos Kulturbryggan. Den vanligaste typen av sökande har varit enskilda firmor med F-skatt och ideella föreningar. Kulturbryggans olika stödformer har sinsemellan haft olika krav som är specifika för respektive stödform. Samtidigt har dock ett antal formella krav varit desamma för samtliga stödformer: Endast ansökningar som skickas in via portalen på Kulturbryggans hemsida behandlas. Endast ansökningar vars projektbeskrivning görs i föreskriven mall behandlas. Endast ansökningar för projekt som inte genomförs innan beslutsdatum behandlas. Inga kompletteringar till ansökan kan göras efter sista ansökningsdag, förutom när det gäller finansieringsplanen som kan revideras fram till cirka två månader efter sista ansökningsdag. Inga bilagor kan tas emot. Projektägare uppmanas att länka till relevant information i anvisat fält i projektbeskrivningsmallen. Inga förhandsbesked kan lämnas på ansökan. Projektet ska huvudsakligen äga rum i Sverige. Projekt som fått avslag vid två tidigare tillfällen behandlas inte. Projekt kan bara söka stöd inom en stödform i en och samma utlysning. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 19 Utöver dessa formella krav har det inte varit möjligt att söka stöd för följande: Om projektet endast avser redan prövade element i ordinarie eller löpande verksamhet. Om projektet endast rört personliga stipendier eller kostnader för personlig studieresa eller personlig utbildning. Val av kompetenser En viktig del i att söka stöd hos Kulturbryggan är att välja kompetenser med omsorg. Med kompetenser avses här dels de konstnärliga, kulturella eller generella discipliner/fält/ områden som projektägaren själv anser att projektet omfattas av, dels den samlade sakkun skap som hen efterfrågar hos Kulturbryggans bedömare. Under 2014 har projektägare kunnat välja upp till fyra olika kompetenser bland tjugosju förval samt vid behov fritt kunnat ange specifika önskemål om kompetenser som inte rymts inom förvalen. Kulturbryggan har hela tiden varit mån om att kommunicera till projekt ägarna att deras val av bedömarkompetenser är av stor betydelse för hur bedömningen görs. Beredning och bedömning Kulturbryggan har sedan starten 2011 tillämpat en bedömningsmodell där två externa bedö mare granskar ansökningar individuellt och oberoende av varandra. Det har inneburit att de inte har haft vetskap om vem den andre bedömaren varit och följaktligen har de inte haft möjlighet att sinsemellan diskutera ansökan. Bedömarna har granskat projekten utifrån de val av kompetenser projektägarna har gjort. Med anledning av att bedömarna gjort enskilda bedömningar har Kulturbryggan haft som policy att inte lämna ut namnen på bedömare för specifika ansökningar. I de fall projekt ägare har haft frågor kring ett omdöme eller en motivering har de istället varit välkomna att diskutera detta med kansliet som vid behov också fört vidare diskussionen till berörda bedömare. När en projektägare har begärt att få namnet på en enskild bedömare har Kultur bryggan hanterat detta i enlighet med Förvaltningslagens bestämmelser om utlämnande av offentliga handlingar.2 Bedömarpoolen och dess uppdrag Kulturbryggans bedömarpool har bestått av personer verksamma inom en mängd olika områden. De är dels rekommenderade av olika intresseorganisationer, dels av Kulturbryggans kommitté och kansli samt i vissa fall av andra bedömare. Nomineringsprocessen och tillsätt ningen av bedömare är under utveckling bland annat i syfte att bli än mer transparent. Syftet med att ha bedömare har varit att få ett sakkunnigt omdöme kring projektens kvalitativa innehåll, att kvalitetssäkra och säkerställa likabehandlingen inom bidragsgivningen samt att genom detta öka Kulturbryggans förmåga och trovärdighet som bidragsgivare. Bedömarnas roll har varit rådgivande. Alla beslut har fattats av Kulturbryggans kommitté. Bedömarna har representerat sig själva i egenskap av sakkunniga inom ett eller flera områden och inte den verksamhet de eventuellt arbetat vid eller den ort där de är uppväxta eller för 2 16 § i Förvaltningslagen (1986:223), vilken hänvisar till 10 kap. 3 § i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). K U LT U R B R Y G G A N 2 014 20 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 närvarande bor på. Under den period bedömarna varit verksamma har de inte kunnat söka projektstöd i någon form från Kulturbryggan. Under året har bedömarpoolen bestått av 33 bedömare och en förteckning över dessa finns i bilaga 6. Om en bedömare uppfattat att denne stått inför en eventuell jävsituation har hen varit skyldig att omgående informera Kulturbryggans kansli. Kansliet har i dessa fall gjort en bedömning utifrån Förvaltningslagens föreskrifter om jäv och i förekommande fall har bedömare bytts. Matchning och tillämpning av kompetenser När projektägarna har gjort sina val av kompetenser som de vill ska tillämpas vid bedöm ningen av ansökan, har dessa matchats mot bedömarnas kompetenser. Tillämpningen av valda kompetenser har gått till på så sätt att bedömarna har gett graderade omdömen i bedömningsgrunderna med utgångspunkt i de val projektägarna har gjort. Har projektägaren exempelvis valt ”Genus/HBTQ” som önskad kompetens är det alltså utifrån den kompetensen bedömaren beaktat vad som exempelvis är nyskapande eller kvalitativt i projektet. Har projektägaren önskat flera kompetenser och dess motsvarigheter funnits hos en och samma bedömare, har denne bedömare beaktat projektet utifrån de valda kompetenserna och angett sammanvägda omdömen i bedömningsgrunderna, samt i motive ringen differentierat mellan kompetenserna och förtydligat respektive omdömen utifrån de valda kompetenserna. Viktigt att notera är att varje kompetens innefattat en internationell kontext. Bedöm ningen har alltså vägt in hur pass väl ett projekt står sig i ett internationellt sammanhang. Att ett projekt varit nyskapande för en specifik projektägare och/eller ort har med andra ord inte nödvändigtvis varit av betydelse i sammanhanget. Bedömningsgrunder De bedömningsgrunder Kulturbryggan använt sig av under 2014 innefattar begrepp som på flera sätt kan sägas vara mångtydiga och svåra att avgränsa gentemot varandra. Bedömnings grunderna har varit Nyskapande, Kvalitet, Kompetens och genomförbarhet, Samverkan och Rekommendation för stöd och det är Kulturbryggans bedömare som avlagt omdömen inom dessa bedömningsgrunder. Under året har ett par viktiga förändringar införts i syfte att öka ändamålsenligheten för beviljade stöd med avseende på Kulturbryggans uppdrag och respektive stödforms syfte. För det första har innebörden av respektive bedömningsgrund väsentligt förtydligats så att det blivit lättare för projektägare såväl som för bedömare att förstå vad varje enskild bedömningsgrund innefattar och vad som krävs för att få stöd från Kulturbryggan. Tanken har varit att öka samsynen mellan i första hand sökande och bedömare och därigenom även öka transparensen i bedömningsprocessen. För det andra har en distinktion mellan form och innehåll införts som refererar till bedömningsgrunderna Nyskapande respektive Kvalitet. Tanken har varit att i högre utsträck ning än tidigare hitta de projekt som är nyskapande till formen och som samtidigt har ett kvalitativt innehåll. För det tredje har en tydligare gränsdragning införts gällande utgångspunkten för K U LT U R B R Y G G A N 2 014 21 bedömningsgrunden Rekommendation för stöd och övriga bedömningsgrunder. Bedömnings grunden Rekommendation för stöd har bedömts utifrån ändamålsenligheten med avseende på Kulturbryggans uppdrag och respektive stödforms syfte, medan övriga bedömningsgrunder har bedömts utifrån de kompetenser projektägarna har valt. Nedan anges vilka aspekter inom respektive bedömningsgrund som Kulturbryggan ansett vara de mest tongivande och det är dessa aspekter som även bedömarna fäst särskild vikt vid när de gett sina omdömen och utlåtanden. NYSKAPANDE Nyskapande har sedan Kulturbryggan etablerades varit ett övergripande mål för verksam heten, vilket betonats i både Kulturbryggans direktiv och bidragsförordning. Nyskapande och synonymer som förnyelse och utveckling återfinns även som mål och urvalskriterium hos flera andra offentliga finansiärer inom kulturområdet. För att Kulturbryggan ska utgöra ett oberoende alternativ, har tolkningen och tillämp ningen av nyskapande som urvalskriterium behövt bli mer kärnfull och specifik, så att det tydligt framgått vad som skiljt Kulturbryggan från andra instanser. Kulturbryggans bidrags förordning betonar att bidrag ska ges till projekt som syftar till att utveckla nya former för att bedriva kulturell verksamhet. Bedömningsgrunden Nyskapande har förtydligats som ett projekts strävan att vara potentiellt banbrytande till formen. Med detta avses något som är fundamentalt nytt eller som radikalt avviker från rådande konventioner eller normer. Har projektet varit att betrakta som ett pionjärarbete? Har projektets genreöverskridande/ interdisciplinära utformning i sig varit så pass unik att det varit tal om en potentiellt ny konstnärlig eller kulturell estetik/praktik? Nyskapande – i termer av potentiellt banbrytande till formen – har således omfattat dels ett projekts metoder, processer eller tillvägagångssätt, dels ett projekts konstnärliga eller kulturella uttryck – det vill säga det faktiska resultatet av projektet såsom unika format, genrer eller stilar. KVALITET Att Kulturbryggans bidragsgivning ska ge stöd till projekt med hög kvalitet betonas i Kultur bryggans bidragsförordning. Kvalitet är sannolikt även det mest vanligt förekommande målet och urvalskriteriet för de flesta andra offentliga finansiärer inom kulturområdet. Det är ett erkänt omtvistat och svårfångat begrepp, även om det avgränsats till att omfatta endast konst och kultur. Bedömningsgrunden Kvalitet har avsett ett projekts innehåll och innefattats av följande aspekter: Aktualitet: ett projekts samtida och/eller framtida relevans, dess angelägenhet för sin omgivning och dess strävan att lämna ett bestående avtryck. Komplexitet: ett projekts abstraktionsnivå och/eller grad av kritiskt förhållningssätt, komplexiteten i dess analys eller tillvägagångssätt att urskilja, formulera och lösa problem. Perspektivförskjutning: viljan att ta upp normbrytande eller obekväma perspektiv i syfte att påverka eller utveckla. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 22 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 Risktagande: modet att våga riskera prestige och anseende. Har projektet präglats av att verkligen vågat ta risker eller har projektet varit mer av ett ”säkert kort”? KOMPETENS OCH GENOMFÖRBARHET Kompetens och genomförbarhet är en viktig förutsättning för att ett projekts kvalitet ska kunna uppnås. Dock har det varit angeläget för Kulturbryggan att betona att begreppen i egenskap av bedömningsgrund inte varit att betrakta som synonyma med kvalitet. Bedömningsgrunden Kompetens och genomförbarhet har innefattat följande aspekter: Kunskapsnivå: kombinationen av initiativtagarnas och nyckelpersonernas teoretiska kompetens, hantverksskicklighet, och/eller förmåga att omsätta sina kunskaper på ett klokt sätt i praktisk verksamhet. Kommunikativ förmåga: initiativtagarnas och nyckelpersonernas förmåga att förmedla projektets bärande idéer på ett tydligt och adekvat sätt. Rollfördelning: har initiativtagarna och nyckelpersonerna kunnat representera en kombi nation av kunskaper som varit relevanta för att projektet ska ha kunnat genomföras och nå de resultat man hade för avsikt att uppnå. Tidplan: har tidplanens aktiviteter varit rimliga i förhållande vad projektägaren sagt sig vilja åstadkomma inom ramen för ansökan. SAMVERKAN Bedömningsgrunden Samverkan har innefattat ett projekts befintliga och/eller möjliga samverkansparter och huruvida de varit intressanta och/eller relevanta för projektets genom förande och resultat. Samarbeten kan ha varit med rent konstnärliga eller kulturella parter, men även med andra parter som varit relevanta för projektets genomförande och resultat. Tonvikten har legat vid de befintliga parterna men de möjliga parterna har också varit av intresse. REKOMMENDATION FÖR STÖD Bedömningsgrunden Rekommendation för stöd har avsett ett projekts ändamålsenlighet i förhållande till Kulturbryggans uppdrag och aktuell stödforms syfte. Denna innebörd står i kontrast mot föregående år då bedömningsgrunden var ett sammanfattande omdöme motsvarande ett förslag till bifall eller avslag. Eftersom det varit angeläget att de projekt som beviljats stöd även bedömts som intres santa och relevanta utifrån projektägarnas valda kompetenser finns en relation mellan Rekommendation för stöd och bedömningsgrunderna Nyskapande och Kvalitet: För att kunna få en stark Rekommendation för stöd måste projektet ha fått minst det näst högsta omdömet i både Nyskapande och Kvalitet. För att kunna få en mycket stark Rekommendation för stöd måste projektet ha fått det högsta omdömet i både Nyskapande och Kvalitet. Utvärdering och dialog med bedömarpoolen En viktig del av bedömningsprocessen har varit den kontinuerliga dialog kansliet har haft med bedömarpoolen. Efter varje utlysning har varje bedömare fått en personlig utvärdering K U LT U R B R Y G G A N 2 014 23 av de bedömningar hen har gjort. I dessa utvärderingar presenteras dels statistik kring hur bedömarnas bedömningar förhåller sig till övriga bedömares bedömningar, dels kommentarer kring vad som är bra och vad som kan förbättras. Utvärderingarna har legat till grund för de diskussioner kring förbättringar av bedömningsprocessen som Kulturbryggan haft med bedömarpoolen under tre separata möten 2014. Syftet med detta har varit att öka kvaliteten i bedömarnas insats för Kulturbryggan. Kansliets granskning av ekonomin Parallellt med att bedömarna bedömt ansökningar, har kansliet granskat redogörelsen för projektens ekonomiska situation. Denna granskning har redovisats som en del av det under lag som kommittén tagit del av inför beslut. Kortfattat har den bestått av en presentation av respektive projekts intäktsfördelning, vilken innefattat nyckeltal som andelen sökt stöd från Kulturbryggan, andelen övrig beviljad offentlig finansiering samt andelen säkrad egenfinan siering respektive andelen säkrad extern privat/icke-offentlig finansiering. Prioriteringsordning Inför beslut har kommittén tagit del av ett omfattande underlag som kansliet har samman ställt. Detta underlag har bestått av listor3 som baserats på en prioriteringsordning som utgått från bedömarnas sammanvägda omdömen. Därtill har underlaget bestått av samtliga projektbeskrivningar och beslutsunderlag för de projekt som varit aktuella för bifall, vilka innehöll såväl bedömarnas omdömen och motiveringar som information om projektens ekonomi. Prioriteringsordningen bygger på en samlad bedömning bestående av respektive bedö mares omdömen i Kulturbryggans olika bedömningsgrunder. Omdömena ges i form av ett numeriska värden mellan ett och fyra, där ett är lägst och fyra högst. Varje numeriskt värde har ett motsvarande schablonomdöme som är specifikt för respektive värdering och bedöm ningsgrund. I bidragsförordningen betonas att Kulturbryggan ska stödja nyskapande kultur av hög kvalitet. Därför har bedömningsgrunderna Nyskapande och Kvalitet tillmätts större vikt än övriga bedömningsgrunder när Kulturbryggan fastställt prioriteringsordningen. I tabellen nedan redogörs för hur det numeriska värdet för respektive bedömningsgrund har viktats. Bedömarnas sammanvägda omdömen i: Viktning Nyskapande x3 Kvalitet x2 Kompetens och genomförbarhet x1 Samverkan x1 Rekommendation för stöd x1 3 Här avses de projekt som varit aktuella för bifall, dvs. de projekt som befunnit sig inom ramen för 130–150 procent av anslaget belopp för respektive utlysning. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 24 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 Vid sammanräkningen av de två bedömarnas sammanvägda omdömen, i enlighet med vikt ningarna ovan, har totalpoängen för ett projekt varierat mellan 16 och 64. Denna totalpoäng har sedan utgjort det redskap som använts för att fastställa prioriteringsordningen. Ju högre totalpoäng ett projekt har haft, desto större har chansen varit att projektet har kommit att tilldelas stöd. Kommitténs beslut Den på bedömarnas omdömen baserade prioriteringsordningen är vägledande för de beslut som kommittén fattar. Kommittén har det fulla ansvaret för de beslut som fattas vilket innebär frihet att stödja andra projekt än de av bedömarna högst rekommenderade, något som skett vid några olika tillfällen under året. Vid fördelningen av stöd har kommittén inte prioriterat projekt på grundval av dess konst- eller kulturform, dess geografiska hemvist eller projektledarens kön. Däremot har kommittén säkerställt att majoriteten av de projekt som beviljats stöd är en del av det fria kulturlivet, något som Kulturbryggans bidragsförordning stipulerar. För de projekt inom Startstödet som varit aktuella för bifall har kommittén haft som huvudregel att följa den prioriteringsordning som bygger på bedömarnas sammanvägda omdömen. För de projekt inom Genomförandestödet som varit aktuella för bifall och vars sökta belopp överstigit 500 000 kronor har kommittén i varje enskilt fall även gjort en särskild granskning av budgeten. Besked om beslut Besked om beslut har meddelats samtliga projektägare samma dag som beslut fattats. En lista över beviljade stöd har publicerats på Kulturbryggans hemsida och e-post har skickats till samtliga sökande. Inom cirka två veckor efter beslut har även samtliga sökande fått ett beslutsunderlag innehållandes detaljer och villkor kring beslutet, kansliets utlåtande samt respektive bedömares omdömen och motiveringar. I beslutsunderlaget återfanns även en beskrivning av Kulturbryggans bedömningsmodell och prioriteringsordning. Utbetalning De projekt som har beviljats stöd har behövt rekvirera medlen från Kammarkollegiet. Efter som detta är en relativt ovanlig process för majoriteten av de sökande har det krävt en omfat tande korrespondens för att säkerställa att rekvisitionerna når Kammarkollegiet. Här måste också poängteras att Kammarkollegiet har varit en mycket bra samarbetspart, framförallt med tanke på att det ligger utanför deras huvudsakliga uppdrag att betala ut bidrag av detta slag till mindre aktörer. Redovisning För de projekt som beviljats stöd gäller att de ska redovisa projektet till Kulturbryggan på anvisad blankett senast två månader efter avslutat projekt. Dessa villkor återfinns i det formella beslutsunderlag som delgivits sökanden efter fattat beslut. Redovisningsblanketten innehåller, utöver en ekonomisk kalkyl där projektägarna ska redogöra för utfallet i projektet, K U LT U R B R Y G G A N 2 014 25 även ett par frågor om projektet.4 Den kunskap som utvinns ur projektägarnas egna bedöm ningar är viktig, men behöver fördjupas genom extern granskning och utvärdering, innan långtgående slutsatser kan dras. Redovisning av genomförda projekt Mellan den 28 november 2013 och 12 december 2014 har Kulturbryggan mottagit samman lagt 135 redovisningar fördelade på 94 Startstöd, 25 Genomförandestöd samt 16 tematiska stöd5. Projekten som har redovistats har fått stöd under perioden 16 juni 2011–16 juni 2014 och representerar 13 utlysningar, 8 inom Startstöd och 5 inom Genomförandestöd. Eftersom materialet inte kan ses som tillräckligt omfattande kan inte en grundligare analys av svaren göras i detta skede. Vidare information om både pågående samt genomförda projekt finns att läsa i Projektrummet på Kulturbryggans hemsida6. BIDRAG TILL FÖRÄNDRING På frågan I vilken omfattning har projektet medverkat till att etablera eller utveckla nyskapande former för kultur svarade hela 66 projektägare av totalt 717, att deras projekt i ”stor” eller i ”mycket stor” omfattning bidragit till en generell förändring. En övervägande del av projekt ägarna, totalt 95 av 119, ansåg att deras projekt bidragit till att påverka eller utveckla det huvudsakliga området projektet verkar inom. Något färre, 34 av 71, ansåg även att deras projekt bidragit till att påverka områden utanför deras huvudsakliga område. SAMVERKAN 64 av 71 projektägare var överens om att projektets samarbeten varit relevanta för projektets genomförande och slutgiltiga resultat. 68 av 119 projektägare, alltså lite mer än hälften, ansåg att stödet har hjälpt dem att få privata finansiärer intresserade av projektet, medan hela 85 av 119 menade att stödet haft ”stor” eller ”avgörande” betydelse för att få intresse från offentliga finansiärer. KULTURBRYGGANS BETYDELSE En klar majoritet, totalt 115 av 119 projektägare, har på frågan om Kulturbryggans betydelse för genomförandet av projektet svarat att Kulturbryggans stöd haft ”stor” eller ”avgörande” betydelse för projektet. När det kommer till frågan om Kulturbryggans betydelse för att sprida kunskap och kännedom om projektet menade 79 av 119 att stödet haft ”stor” eller ”avgörande” betydelse för projektets kommunikationsmöjligheter. 4 Inkomna svar på dessa frågor återfinns i Bilaga 4 – Statistik från projektens redovisningar. 5 På grund av det låga antalet redovisade tematiska stöd under 2014, kommer svaren istället redovisas i slutrapporten 2015. 6 www.kulturbryggan.se/projektrummet [Hämtad 2014-01-22]. 7 2013 uppdaterades redovisningsblanketten vilket innebär att de som fått stöd från 2013 och framåt har använt sig av en senare redovisningsblankett än de som fått stöd mellan 2011–2012. Detta förklarar den något lägre svarsfrekvensen i en del av svaren, då delar av frågorna besvarats av 71 projektägare. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 26 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 KULTURPOLITISKA MÅLEN Mer än hälften, totalt 68 av 119, menade att deras projekt i ”stor” eller i ”mycket stor” omfatt ning främjat allas möjligheter till kulturupplevelser. En betydande del, 108 av 119, ansåg att deras projekt till ”stor” eller ”mycket stor” omfattning främjat kvalitet och konstnärlig förnyelse. När det gäller frågan om hur projektet främjat ett levande kulturarv svarade 51 av totalt 119 projektägarna att projektet i ”stor” eller ”mycket stor omfattning” uppnått målet. 66 av 199 ansåg att de uppfyllt det kulturpolitiska målet att främja internationell och interkulturell sam verkan i ”stor” eller ”mycket stor” omfattning. Lite mindre än hälften, 51 av 119, svarade att de till ”stor” eller ”mycket stor” omfattning genom sitt projekt uppmärksammat barn och ungas rätt till kultur. KONSTNÄRLIG AMBITION OCH UTVECKLING Majoriteten, 67 av 71, menade att projektet i ”stor” eller ” mycket stor” omfattning varit relevant i termer av konstnärlig eller kulturell aktualitet ambition och integritet. När det handlar om kompetensutveckling av nyckelaktörer inom projektet, ansåg hela 101 av 119 att stödet från Kulturbryggan haft ”stor” eller ”avgörande betydelse”. VALET FÖLL PÅ KULTURBRYGGAN På frågan varför projektägarna valde att söka stöd hos Kulturbryggan var det vanligaste svaret inom Startstöd, 38 av 94, Vi har aldrig sökt stöd hos projektet hos andra instanser för att det inte funnits relevanta stödformer. Inom Genomförandestödet svarade en betydande del, totalt 18 av 25, att Projektet var väldigt kostsamt och vi behövde flera parter som finansiärer, varav Kultur bryggan var en. KULTURBRYGGEDAGEN I oktober 2014 anordnades den första Kulturbryggedagen, en heldag med fokus på projekt som fått stöd från Kulturbryggan. Sex projektägare från Stockholmstrakten bjöds in för att inför kommitté, kansli och kollegor presentera sina projekt. Presentationer följdes av frågor och diskussion. Eftermiddagen ägnades åt runda-bord-samtal där ansökningsförfarande, bedömningsprocesser och framtid diskuterades. Kulturbryggedagen kommer att genomföras runtom i landet för att skapa en närmare relation mellan kommitté, kansli och kulturliv. Det är ett värdefullt verktyg för att synliggöra mångfalden bland projekten som fått stöd. Bidragsgivningen 2014 – en översikt Totalt under året har 1 176 ansökningar inkommit och bedömts. Utöver dessa har 71 ansök ningar kommit in till Kulturbryggan, vilka inte har gått vidare i bedömningsprocessen på grund av att de inte uppfyllt de formella kraven alternativt att projektägaren i ett tidigt skede har dragit tillbaka sin ansökan. Totalt har 151 projekt beviljats stöd – eller 13 procent av samt liga inkomna ansökningar – om en totalsumma av 24 986 381 kr. Det totala sökta beloppet sett till samtliga utlysningar under 2014 var 224 060 140 kr. Detta avsnitt är endast över gripande, se bilagor för en mer detaljerad statistisk översikt. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 27 UTLYSNING 1 I den första utlysningen har 400 ansökningar bedömts, 256 inom Startstöd omgång 7 och 144 inom Genomförandestöd omgång 5. 24 ansökningar uppfyllde inte Kulturbryggans formella krav och gick därför inte vidare till bedömning i Bedömarpoolen. Vid beslutsmötet den 28 april beviljades 35 Startstöd om totalt 3 432 206 kr och 15 Genomförandestöd om totalt 5 110 000 kr. UTLYSNING 2 I den andra utlysningen har 332 ansökningar bedömts, 170 inom Startstöd omgång 8 och 162 inom Tema 2014: Kultur & Politik. Antalet ansökningar som inte gick vidare till bedömning i Bedömarpoolen uppgick till 20 stycken. Vid beslutsmötet den 16 juni beviljades 38 Startstöd om totalt 3 707 875 kr och 17 projekt inom Tema 2014: Kultur & Politik beviljades ett totalt stöd om 3 820 000 kr. UTLYSNING 3 I den tredje och sista utlysningen har 444 ansökningar bedömts, varav 286 inom Startstöd 9 och 158 inom Genomförandestöd 6. 27 ansökningar gick inte vidare till bedömning i Bedömarpoolen. Den 6 november beslutade kommittén om att bevilja 38 Startstöd totalt 3 686 300 kr och 8 Genomförandestöd totalt 5 230 000 kr. Medfinansiering 2014 2014 års totala medfinansiering i de beviljade projekten uppgick till 13 167 266 kr, och intäkts fördelningen såg ut på följande sätt: Diagram 1: Intäktsfördelning för beviljade projektansökningar 2014 9% 11% 14% BEVILJAT BELOPP FRÅN KULTURBRYGGAN 66% BEVILJAD OFFENTLIG FINANSIERING SÄKRAD EGENFINANSIERNG SÄKRAD EXTERN PRIVAT/ICKE-OFFENTLIG FINANSIERNG Medfinansieringen var mindre än föregående år. Under 2013 uppgick den totala medfinansie ringen till 34 553 042 kr. Minskningen skedde till helt övervägande del inom den offentliga finansieringen från annan än Kulturbryggan (från 34 procent till 14 procent). Den viktigaste förklaringen ligger sannolikt i borttagandet av den tidigare kravgränsen om minst 50 procent medfinansiering. Belysande är att jämföra medfinansieringsgraden mellan de två utlysta K U LT U R B R Y G G A N 2 014 28 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 Genomförandestöden under 2014. Genomförandestöd omgång 5 på våren hade fortfarande den tidigare kravgränsen på 50 procent och där var medfinansieringsgraden 115 procent. Vid höstens utlysning och Genomförandestöd omgång 6 var kravgränsen borttagen och medfinansieringsgraden uppgick då till 74 procent. Att göra direkta jämförelser mellan endast två utlysningsomgångar utifrån medfinan sieringsgraden är vanskligt. Ändå kan ytterligare en jämförelse vara intressant, nämligen att se på alla delar av de totala intäktsfördelningarna 2013 och 2014. Diagram 2: Intäktsfördelning för beviljade projektansökningar 2013 24% 42% 34% BEVILJAT BELOPP FRÅN KULTURBRYGGAN BEVILJAD OFFENTLIG FINANSIERING SÄKRAD EXTERN PRIVAT/ICKE-OFFENTLIG FINANSIERNG Diagram 1 och Diagram 2 visar tydligt att den offentliga medfinansieringen har minskat kraftigt och mer än halverats (59 procent) mellan 2013 och 2014. Kulturbryggan är av upp fattningen att det är en önskvärd och positiv utveckling eftersom den bättre stämmer överens med uppdraget att verka som en alternativ finansieringskälla till övriga offentliga stödinstanser. Kulturbryggan tog under 2014 helt enkelt ett större eget finansiellt ansvar i de projekt som beviljades stöd och samfinansierade dessa projekt tillsammans med ickeoffentliga källor i högre utsträckning än året innan. När det gäller den icke-offentliga medfinansieringen framgår att Diagram 2 bara innehåller tre fält, medan Diagram 1 innehåller fyra. Det beror på att Kulturbryggan nu särredovisar extern privat/icke-offentlig finansiering och egenfinansiering. Den relevanta jämförelsen är därför 20 procent under 2014 (9 plus 11 procent) med 24 procent under 2013, en minskning med 4 procentenheter. Det var först under 2014 som Kulturbryggan systematiskt började differentiera mellan dessa kategorier i den ekonomiska granskningen och uppföljningen. Egenfinansiering existerade även under 2013 men den föll in under kategorin Säkrad privat/icke-offentlig finansiering. Avsikten med denna förändring är att tydliggöra den icke-offentliga finansie ringens art genom att se vilken finansiering som kommer från projektägaren själv och vilket ekonomiskt stöd som kommer utifrån – därför har också den privata/icke-offentliga finan sieringen benämnts extern. Målet är att i framtiden i högre utsträckning stödja projekt vars ekonomiska kalkyler innehåller mindre egenfinansiering och offentligt stöd samt mer extern privat/icke-offentlig finansiering. För att kunna ta fram skarpa förslag på förändringar för att K U LT U R B R Y G G A N 2 014 29 åstadkomma detta behövde Kulturbryggan förfina det statistiska underlaget för att mer i detalj kunna följa projektens finansiering. Ett ytterligare skäl till att medfinansieringen är mindre 2014 än 2013 är skillnaden i maximalt sökbart belopp inom de två årens tematiska stöd. Det är inte en lika tungt vägande orsak som borttagandet av kravgränsen men det bidrar något till utfallet. I Tema 2013: Inter nationell samverkan gick det som högst att söka 100 000 kr och i Tema 2014: Kultur & Politik maximalt 300 000 kr. Även om båda dessa stöd syftade till utvecklingen av nya projekt, i det avseendet liknande Startstödets syfte, förefaller de projekt som erhöll stöd inom Tema 2013: Internationell samverkan ha haft behov av mer medfinansiering eftersom denna låg på totalt 2 753 000 kr, medan den högre beloppsgränsen inom Tema 2014: Kultur & Politik verkar ha bidragit till att dessa projekt inte behövde mer finansiering än det sökta beloppet från Kulturbryggan, då medfinansieringen här uppgick till endast 512 000 kr. Projektägarnas valda kompetenser Bland de mest önskade kompetenserna i årets första utlysnings återfanns Interaktivitet och Metodutveckling med en andel på 7 procent vardera. Därefter var Bild, Film/Rörliga bilder och Teater/talat ord de vanligaste önskemålen med en andel på respektive 6 procent. Bland bifallen var Film/rörliga bilder, Interaktivitet och Performance de kompetensområden som förekom flest gånger med vardera 7 procent. I Utlysning 2 var den mest önskade kompetensen Interaktivitet, som hade en andel på 10 procent. Näst vanligast var Bild, Metodutveckling och Mångfald med vardera 7 procent. Interaktivitet var den mest önskade kompetensen vilket också återspeglades i bifallen då Interaktivitet utgjorde störst andel med 11 procent. Varken Bild, Metodutveckling eller Mång fald var bland de mest förekommande utan det var istället Film/Rörliga bilder med 9 procent och Teater/Talat ord med 8 procent. I den sista utlysningen 2014 var Film/Rörliga bilder, Interaktivitet och Metodutveckling de vanligast förekommande önskemålen om kompetenser, med 7 procent vardera. Bland bifallen var Metodutveckling avgjort mest frekvent med en andel på 12 procent, sedan kom Performance med 8 procent samt slutligen Interaktivitet, Teater/Talat ord och Teknik/IT med en andel på respektive 7 procent vardera. Sett över samtliga utlysningar blir det tydligt vilka önskade kompetenser som var vanligast. Här återfanns Interaktivitet och Metodutveckling i alla utlysningar. Av de konstnärliga- och kulturella kompetenserna önskades Film/Rörliga bilder och Bild mest. Interaktivitet var också det mest förekommande önskemålet bland bifallen. Därefter kom Film/Rörliga bilder, Teater/Talat ord och Performance. Nya sökande En ihållande tendens tycks vara att Kulturbryggan fortfarande – under sitt fjärde verksamma år som stödinstans – attraherar många sökande som inte tidigare har sökt stöd.8 Det gäller 8 Begreppet ”nya” i nedanstående text ska tolkas som nya sökande i förhållande till Kulturbryggans tidigare bidragsgivning. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 30 KAPITEL 2 VERKSAMHETEN 2014 alla stödformer som varit aktuella under året. Ytterligare en positiv signal är att andelen nya sökanden såväl som andelen nya sökanden som beviljas stöd, har ökat från föregående år. Av samtliga 1 176 inkomna och bedömda ansökningar kom 725 från nya sökanden, vilket motsvarar 62 procent. Under 2013 var motsvarande andel 61 procent. Bland de ansökningar som också beviljades stöd, uppvisar statistiken liknande siffror. Sett till bifallen i bidragsgivningen som helhet under året, har 57 procent av beviljade ansök ningar varit från nya projektägare. Under 2013 var motsvarande andel 54 procent. Geografisk spridning Det stora flertalet ansökningar till Kulturbryggan under 2014 kom ifrån storstadslänen Skåne, Västra Götaland och Stockholm. Liksom tidigare år har de flesta ansökningar kommit från Stockholmsområdet. Andelen ansökningar från Stockholms län var 45 procent (här bor 22 procent av landets befolkning), från Västra Götalands län 17 procent (här bor 17 procent av befolkningen) och från Skåne län 19 procent (här bor 13 procent av befolkningen). Övriga län var i allmänhet svagt representerade. Lägst antal ansökningar kom från Blekinge län, Krono bergs län och Västernorrlands län. Det är län som Kulturbryggan kommer att ha extra fokus på i sitt kommunikationsarbete framöver. För beviljade ansökningar rådde även där en övervikt för storstadslänen. Stockholms län stod för den största andelen bifall med 52 procent, efterföljt av Skåne län som hade 18 procent och Västra Götalands län som hade 17 procent. Viktigt i sammanhanget är att ha i åtanke att det som statistiken grundar sig på är projektägarens hemort, inget annat. Var de beviljade projekten sker eller genomförs säger statistiken inget om, projekten kan vara såväl regionala och lokala som nationella – de kan sträcka sig från att vara exempelvis mobila utställningar/föreställ ningar till infrastrukturella utvecklingar inom flertalet konstnärliga- och kulturella områden. Jämställdhet Fördelningen av ansökningar från projekt där projektledaren varit man respektive kvinna har under Kulturbryggans verksamma tid varit förhållandevis jämn. Under 2014 kom 59 procent av ansökningarna från projekt vars projektledare var kvinna, och följaktligen 41 procent från projekt med manlig projektledare. Motsvarande fördelning under 2013 var 57 procent (kvinnliga projektledare) respektive 43 procent (manliga projektledare). Fördelningen av beviljade stöd uppvisar inte heller några anmärkningsvärda skillnader mellan könen. Under 2014 stod projekt med kvinnlig respektive manlig projektledare för 54 procent respektive 46 procent av bifallen. Motsvarande andelar 2013 var 63 procent (kvinnlig projektledare) respektive 37 procent (manlig projektledare). Kommunikationen Under 2014 har Kulturbryggan satsat på att intensifiera sin närvaro runtom i Sverige samt utveckla sin profil som mötesplats för kultur- och näringslivsaktörer. Kulturbryggan har utvecklat och testat två nya koncept, Samverkstad och Kulturbryggan in Residence (se nedan under eget kapitel för utförlig beskrivning av det senare). Under året har även hemsidan utvecklats genom Projektrummet, en digital katalog av de projekt som Kulturbryggan gett stöd till. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 31 SAMVERKSTAD 2014 Under 2013 ingick Kulturbryggan i ett samarbete med Innovativ Kultur för att utveckla ett möteskoncept för kulturaktörer och näringslivsrepresentanter. Syftet var att undersöka vilka förutsättningar som finns för att dessa två målgrupper skall kunna närma sig varandra. Efter två lyckade rundabordssamtal på våren 2013 påbörjades arbetet med att få ihop ett större möte, en samverkstad, med fokus på praktiskt innehåll snarare än en konferens. Resultatet blev en heldagsworkshop, Samverkstad 2014, som ägde rum i april 2014 i Atrium Ljungbergs nya lokaler i Sickla. Konkreta övningar som skapandet av en gemensam språknyckel och utformningen av gemensamma projektidéer varvades med korta presentationer av projekt där icke-offentliga aktörer gått in och stöttat kulturprojekt. Närmare 50 personer, jämnt förde lade mellan målgrupperna, deltog under dagen. I samband med Samverkstad 2014 skapades även en mikrosida endast för deltagarna, där de kunde dela med sig av idéer, förslag och annan information både före och efter workshopen. Resultatet var enligt både den interna utvärderingen och deltagarnas enkäter, lyckad och givande. Kulturbryggans ambition är att genomföra ytterligare samverkstäder i andra regioner och skräddarsy formatet efter lokala förutsättningar och i samarbete med andra regionala aktörer. PROJEKTRUMMET Det har länge varit Kulturbryggans ambition att skapa en plats på den digitala plattformen där projekt som fått stöd kan presenteras. Projektrummet är ett enklare ”showcase” eller en katalog, där projekt kan visa bilder, både foton och videoklipp, samt beskriva projektet och länka till externa sidor. Arbetet med att fylla Projektrummet har påbörjats under 2014 och kommer att fortsätta under 2015. Utöver dessa konkreta nytillskott har Kulturbryggan fortsatt att satsa på tillgängligheten, synligheten och att bygga vidare på relationen till kulturlivet. Kulturbryggan har deltagit i representationssammanhang tillsammans med andra finansiärer, utökat sina öppettider i samband med deadlines och aktivt förmedlat kontakter till andra instanser i de fall Kultur bryggan inte är rätt för den sökande. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 3 KULTURBRYGGAN IN RESIDENCE K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 34 KAPITEL 3 KULTURBRYGGAN IN RESIDENCE Bakgrund Enligt uppdraget ska Kulturbryggan stötta nyskapande kulturprojekt för att bidra till för nyelse och utveckling av det svenska kulturlivet. Eftersom Kulturbryggan har i uppdrag att agera som alternativ bidragsgivare togs redan vid starten 2011 en kommunikationsstrategi fram i syfte att tydliggöra verksamhetens särart för att på så sätt stödja bidragsgivningen genom att nå ut till nya grupper av professionella aktörer inom kultursektorn. Flera koncept och format har utvecklats och testats, från informationsmöten till pitchverkstäder. Detta arbete till trots har en stor andel av ansökningarna kommit från Stockholmsområdet, men även andra storstadsområden har varit överrepresenterade. Samma förhållande har gällt bidragsgivningen. Under 2013 utvecklades därför ett nytt koncept, Kulturbryggan in Residence, i syfte att öka bidragsgivningens spridning i landet. Målsättningar För Kulturbryggan in Residence satte vi upp sju målsättningar: minska det ”mentala” avståndet mellan glesbygden och storstaden, särskilt Stockholm, nå ut till kulturaktörer runtom i landet, både de som redan känner till Kulturbryggan och de som hör talas om Kulturbryggan för första gången, skapa mötestillfällen för projektägare som redan fått stöd och då inhämta synpunkter, förslag och kritik samt sammanföra nyskapande aktörer, får kännedom om de kulturella landskapens regionala särarter, de nyskapande projekt ägarnas utmaningar, behov och drivkrafter, etablera kontakter och samarbetsparter på regional och lokal nivå inför framtida samarbeten, nå ut till kommande generationer kulturskapare via de konstnärliga högskolorna, på ett proaktivt sätt bidra till en kvalitetshöjning av ansökningar. Vad har vi gjort? Under 2014 har fyra Kulturbryggan in Residence genomförts. I nämnd ordning är det Västra Götaland, Region Skåne, båda i maj, Region Västerbotten i oktober samt Region Norrbotten i november som har besökts. Under 2014 har Kulturbryggan därigenom haft träffar med projektägare från Kiruna i norr till Ystad i söder. KONTAKT MED REGIONERNA Det första steget i etableringen av konceptet var att följa upp tidigare kontakter i Västra Götaland och Skåne, två regioner vi gjort nedslag i redan under 2011 och där vi haft goda samarbeten. Gemensamt med lokala företrädare har vi resonerat oss fram till vilka orter som är viktiga att besöka under residensveckan, vilka organisationer, institutioner och fria aktörer som är viktiga att ha kontakt med samt vilka temaområden som varit viktiga att belysa i seminarier eller liknande. De två första residensen genomfördes i regioner med ett stort antal potentiella sökande. Tanken med det var att testa och utveckla konceptet, för att sedan i utvecklad form genomföra det i län som varit underrepresenterade i verksamheten. Erfaren heterna från de två första residensen användes för att förbättra och utveckla konceptet och sedan tillämpa det i regioner med lägre antal ansökningar, Västerbotten och Norrbotten. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 35 Goda relationer med regionerna är avgörande för att Kulturbryggan ska kunna genomföra sin kommunikationsstrategi. Erfarenheterna av residensverksamheten är mycket goda. Tillsammans med regioner och lokala aktörer har Kulturbryggan kunnat nå ut på ett effek tivt och relevant sätt, särskilt till dem som inte känner till verksamheten sedan tidigare. KONSULTATIONER Den huvudsakliga aktiviteten under residensveckorna är individuella konsultationer där kulturskapare fått möjlighet att diskutera sina projektidéer tillsammans med en eller ett par personer från Kulturbryggans kansli. Konsultationerna har varit av olika karaktär, ibland en första introduktion till Kulturbryggan och dess stödgivning, ibland ett tillfälle att diskutera en ansökan som har fått avslag eller ge tips och råd inför en kommande ansökan. Inte sällan har det handlat om att lotsa ett projekt vidare till en annan instans om Kulturbryggan inte är rätt för just det projektet. På så sätt är konsultationerna ett utvecklande samtal för kultur skaparna, med målet att långsiktigt öka kvaliteten på ansökningarna och göra dem mer ändamålsenliga. KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLOR En viktig målgrupp för Kulturbryggan är studenterna vid de olika konstnärliga högskolorna. Där finns i hög utsträckning den nya generationens kulturskapare. Konstnärliga studenter förväntas, inte helt utan anledning, ha en nyskapande kraft och ambition. I samtliga regioner där Kulturbryggan hållit residensveckor har därför informationsmöten hållits med studenter inom olika discipliner. På flera av dessa möten har också studierektorer, informatörer och annan personal deltagit, vilket är viktigt för att kännedomen om Kulturbryggan ska finnas kvar länge vid respektive utbildningsinstitution. PROJEKTÄGARTRÄFFAR En annan viktig målgrupp för Kulturbryggan är de projektägare som redan fått ekonomiskt stöd och som tillsammans bidrar till profileringen av verksamheten och exemplifierar vad som kan vara nyskapande kultur. I tre av fyra regioner (Västra Götaland, Skåne och Västerbotten) har projektägarträffar anordnats för att skapa en mötesplats där man på ett informellt sätt öppnar upp för diskussion kring ansökningsförfarandet, svåra begrepp (som till exempel nyskapande och alternativ finansiering) och beslutsunderlag. Dessa möten har visat sig värdefulla för projektägarna själva, dels för att man fått tillfälle att ställa frågor och framföra synpunkter direkt till kansliet, dels för att få träffa andra som fått stöd och som det kanske finns potentiella samarbetsmöjligheter med. Projektägarträffarna har också varit en bra möjlighet att ta in synpunkter från projektägare om hur de har upplevt kommunikationen och samarbetet med Kulturbryggan, från ansökan till slutredovisning. I Norrbotten låg fokus på konsultationer eftersom Kulturbryggan ännu inte har särskilt många projektägare från den regionen. PITCHVERKSTÄDER Ett tidigt koncept som utvecklats inom ramarna för kommunikationsstrategin är pitchverk stan. Att kunna ”pitcha” (presentera och levandegöra) en idé på ett slagkraftigt och koncist K U LT U R B R Y G G A N 2 014 36 KAPITEL 3 KULTURBRYGGAN IN RESIDENCE sätt bidrar inte bara till formuleringen av idén utan i förlängningen också till en bättre ansökan. Pitchverkstan har ingått som moment i residenskonceptet för att ge sökande en chans att inför kollegor och kansliet få direkt återkoppling på sin idé. Det har också varit ett bra sätt att plocka upp de aktörer som inte haft en möjlighet att träffa Kulturbryggan på konsultation. Pitchverkstäder har genomförts i Skåne och Västra Götaland där det varit ett stort tryck på just konsultationstider. SEMINARIER OCH INFOMÖTEN Ett värdefullt sätt att diskutera viktiga frågor har varit de seminarier som anordnats under residensveckorna. Kulturbryggans uppdrag inbegriper en rad svåra frågor och begrepp som behöver diskuteras och resoneras kring tillsammans med olika kulturaktörer. Det ingår i kommunikationsstrategin att problematisera till exempel nyskapande och alternativ finan siering eftersom samtalen bidrar till att klargöra Kulturbryggans uppdrag och de målsätt ningar som finns för verksamheten. MÖTEN MED ORGANISATIONER Förutom existerande och potentiella sökande innehåller residensveckorna möten med andra aktörer i kultursektorn som på olika sätt kan bidra till att Kulturbryggan når ut. Gerlesborgs skolan i Västra Götaland, Creative Plot i Skåne och Filmpool Nord är exempel på organisationer vi har mött under residensveckorna. Det är organisationer som har breda kontaktnät och som därmed kan sprida information om till exempel kommande utlysningar. Resultat Kulturbryggan in Residence är ett koncept som alltför sällan används av offentliga finansiärer inom kulturområdet. Därför fanns ett visst mått av osäkerhet inför genomförandet av sär skilt de första två veckorna i Västra Götaland och i Skåne. Det fanns en osäkerhet kring om det skulle finnas intresse, om tonläget i kommunikationen och informationen var rätt och om genomslaget var tillräckligt. Med få undantag har dock möten och samtal varit välbesökta, långt fler personer än de som anmält sig har kommit till möten och ofta har extra konsul tationssamtal genomförts på luncher och andra pauser. Det samlade intrycket är därför att formatet är ett uppskattat och välkommet initiativ. Erfarenheterna från de första residensen har varit vägledande vid genomförandet av de efterföljande. En starkt bidragande orsak till att konceptet kommit att fungera så bra är det positiva och engagerade mottagandet från de regionala och lokala organisationerna och aktörerna. Det har varit enkelt att etablera konstruktiva och initierade samarbeten i en öppen och samverkansorienterad anda. Initiativet är i linje med tillgänglighetsmålen som lyfts fram i kulturpolitiken. UTARBETAT OCH FINJUSTERAT KONCEPTET Med tanke på att residenskonceptet är nytt och att det genomförts på platser som har olika förutsättningar och behov har det efterhand skett en hel del justeringar av konceptet mellan de fyra residensveckorna. Att kunna skräddarsy residensveckorna efter regionernas specifika behov har varit en viktig förutsättning för att kunna etablera god kontakt med samarbets K U LT U R B R Y G G A N 2 014 37 parterna och kulturaktörerna som vi försöker nå. I Skåne fanns det till exempel ett stort behov av en pitchverkstad, medan det i Västerbotten fanns en större efterfrågan och behov av individuella konsultationer. BYGGT ETT KONTAKTNÄT Kulturbryggan in Residence är en långsiktig satsning. Målet är att genomföra residensveckor med jämna mellanrum och återkomma till samma regioner men på olika orter. Utifrån detta perspektiv är de kontakter och relationer vi bygger upp ovärderliga. Det gör också att engage manget förankras brett inom regioner och kommuner som vi samarbetar med. Detta ökar Kulturbryggans kontaktytor med Sveriges kulturliv avsevärt. ERFARENHETER Residensveckorna har ”ritat om ” kartan en hel del, där olika sammanhang även påverkar nyckelbegrepp såsom nyskapande och kvalitet. En annan lärdom, eller bekräftelse, har varit vikten av tillgängligheten som Kulturbryggan erbjuder och som är en grundläggande princip för verksamheten. Att kunna sitta ner tillsammans och prata informellt om sitt projekt eller sina projektidéer och få guidning inför framtiden har varit goodwillskapande, inneburit kontakt med ansökningsovana aktörer och har förstärkt en positiv bild av Kulturbryggan. EFFEKTER Tidigare informationsinsatser i landet har tydligt avspeglat sig i de inkommande ansöknings omgångarna på sätt att det de ökat från de områden Kulturbryggan besökt. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser för hur Kulturbryggan in Residence påverkat ansökningssitua tionen och spridningen i hela landet. Tendensen är så här långt är att antalet ansökningar från årets residensregioner har ökat och därmed spridningen utanför storstadsregionerna förbättrats. RESIDENSVERKSAMHETEN 2015 Under den fortsatta försöksverksamheten under 2015 finns det möjlighet att fortsätta med residensverksamheten. Det finns fler regioner där verksamma aktörer fortfarande inte är tillräckligt medvetna om, eller insatta i Kulturbryggans stödgivning. Ambitionen är att göra nedslag på en rad nya platser under 2015. Kontaktarbetet kommer att påbörjas under det första kvartalet av 2015. Prioriterade län bör vara Blekinge län, Kronobergs län och Väster norrlands län. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 4 FÖRTECKNING ÖVER BEVILJADE PROJEKT 40 KAPITEL 4 FÖRTECKNING ÖVER BEVILJADE PROJEKT Startstöd omgång 7 BEVILJAT BELOPP PROJEKTÄGARE PROJEKTTITEL Per.får.mens Punktmarkering 100 000 Erik Åberg Lejonträdet 100 000 Erik Björk Den omänskliga faktorn 100 000 Åke Parmerud Den osynliga scenen 100 000 Jon Jonsson Consulting AB Det självklara "Atarimae-no-koto 100 000 Musikmakarna Edgren Varför känna skam? 100 000 Ruben Heijloo Your Cinema Teatro Baó Mekanisk, Akustisk och Scenisk musikproduktion i nycirkus 100 000 FMR Produktion Palatset 100 000 c.off c.along – en förstudie i performativa former för samtal 100 000 Maria McShane MiniBladet – barnens nyhetsmaterial 100 000 Alessandro Perini An artistic approach to tactile sound 90 000 Micaela Gustafsson Musik för bebisar FRIM/SYD Inter Labs. To work between – to act among Nordisk Panorama/ Kulturförvaltningen Malmö Stad NP Hackathon model 100 000 Shima Niavarani Shima is a punkrocker – förberedelsen 100 000 Emma Gustafsson Hitlerdansen 100 000 Föreningen SPUNKmobilen Spunka spillet 100 000 Axel Brechensbauer Ornamentera staden 100 000 Scenlaboratoriet I en kodad verklighet 100 000 Henrik Bromander Våld och pedagogik 100 000 Ruben Wätte Internationellt Vatten 100 000 Farsans Penna AB Kamikaze Victory 100 000 Femtastic Future sound of Femtastic 100 000 Fasad Production Choices 100 000 Fredrik Hagstedts Medvetenhetsverkstad Lyssnande ledare 100 000 DRAMALABBET Paret – förstudien 100 000 RåFILM Brev från verkställigheten 100 000 Elin Magnusson Out of Margins 97 000 Voces Nordicae Earth and Wind 100 000 Isak Mozard StreetScreening 100 000 Svante Aulis Löwenborg Ljudgalleriet i Göteborg 100 000 Björn Ehrlemark Framtidsatlas Anna Efraimsson THE BLOB 100 000 Artworks CAO – Putting the arts at the heart of business 100 000 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 70 000 100 000 95 206 80 000 41 Genomförandestöd omgång 5 BEVILJAT BELOPP PROJEKTÄGARE PROJEKTTITEL Kim Einarsson Nordenskiöldsmodellen: en bok om samtida alkemi 120 000 Reich + Szyber AB Titus Andronicus – en triptyk 500 000 Lena Berglin Vague Research Studios och det Dolda 600 000 Folkets Bio Malmö Barnens Biograf – etablering och uppstart 800 000 Doris film ekonomisk förening Doris Dataspel 600 000 Linda Petersson Modernist Monuments 200 000 Umeå Teaterförening Nycirkusfestivalen 2014 160 000 Share Music Sweden Mondgewächse 300 000 Våra Gårdar Digitala events 375 000 Strandade Carousell / Strandede 270 000 Virpi Pahkinen Dance Company Volti Subito 200 000 Platform Stockholm Curatron 120 000 Anna-Mi Fredriksson The Economic Body Teater Galeasen WINTERREISE – Skådespelandets radikala potential 485 000 Västarvet Kan Själv – en ljudupplevelse för de allra minsta 310 000 70 000 Tema 2014: Kultur & Politik BEVILJAT BELOPP PROJEKTÄGARE PROJEKTTITEL Troja – Scenkonst Politisk terapi 150 000 Die Bühne Politico 300 000 Kompani Nomad "Vi är osynliga genom oss kan man gå" 300 000 Marita Isaksson I en demokrati finns det inte plats för idioter. 300 000 Föreningen Doc Lounge Doc Lounge Connect 300 000 Folkets Bio Västeråsavd Filmfestivalet 100 000 Niklas Fransson Skräp – en återvunnen föreställning 165 000 Klara Levin Samhällssår – en antologi med filmer inför valet 2014 Frida Klingberg Bastu för arbetslösa 134 000 Kulturföreningen Trixter Produktion “Technologies of the Self” 193 000 Mario Adamson Det osynliga monumentet 300 000 RåFILM Antifascistisk sommarcykelbio 128 000 FemKul Europa Europa Podcast 255 000 Hanna Wildow Släktmiddagen 250 000 Dokument Press Urban art camp – Gatukonstkollo 300 000 Olle Bjerkås Byggfritidsgård 300 000 Lattjo Drom Tradra pre varvet – Drömresan 285 000 60 000 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 42 KAPITEL 4 FÖRTECKNING ÖVER BEVILJADE PROJEKT Startstöd omgång 8 BEVILJAT BELOPP PROJEKTÄGARE PROJEKTTITEL Bella Musik & Scenkonst c/o Chrichian Larson Ny musikscen i Stockholm. 100 000 Peter Lång/Scen3 Frozen Music Hackathon 100 000 Simon Karlsson A Song for Viggo 100 000 Håkan Lidbo/Libido Music AB Sagan Om Den Stora Datamaskinen 95 000 WG Film AB LAND Awareness On Landgrabbing 100 000 Bergmancenter på Fårö Förstudie för ny utställningsverksamhet 100 000 Kulturföreningen Inkonst Projektering: Festival Spectalistik Lesbisk Makt Your Lesbian Life 94 000 70 000 Cecilia Malmström Olsson/Samtidsverket Samtidsverket 100 000 Flytande Galleriet/Malin Skoglund Anaayafågeln 100 000 Anna Wadström FelFoton 100 000 Kids Hack Day Kids Hack Day Club 100 000 Odissi Dansproduktion Wet people: förstudier och workshop Umami Produktion AB Romanens rörelse 100 000 Wikimedia Sverige Pilot för inspelning av fri svensk musik 100 000 Truls Nord Sinnenas parkour 100 000 Sara Thuresson Musikinspelning på Hinsebergs kvinnoanstalt Jonas Åkesson I protagonistens huvud TeaterVariant Förberedelser för Scener ur ett Europa 100 000 Folkets Bio Malmö Förstudier – Kulturkluster på Möllevången 100 000 NORDISKA KONSTFÖRBUNDET Studio Surfing Helios13 Förstudie Heliso13 100 000 Krock Signal/Noise 100 000 Region Västerbotten/Länsbiblioteket i Västerbotten Litteratur- och författarapp i Västerbotten 100 000 UngaTur I gränslandet 100 000 Bombina Bombast Förstudie till There Goes My Local Hero 100 000 Pelle Cahndlerby Digital ångestsimulator 100 000 Momento Film AB Arbetstitel: KANALEN 100 000 Henrik Frisk Contemporary methods for improvisation Danscentrum Syd Nästa:dans 86 000 Råfilm Naturlig(k)t 100 000 Olle Jernberg Medelklassterroristerna – En podcast om en teaterprocess 100 000 Jun-Hi Wennergren Nordling Creambeam.com 100 000 Rough Studios The Pearl Of Africa – Distributionsmodell 100 000 Louvaio Productions Lovisa, min egen 100 000 Norrform Ekonomiska Förening Norrform 100 000 Briweha The child of leaves 100 000 Johanna Bratel Borderline K U LT U R B R Y G G A N 2 014 90 000 95 000 90 000 90 000 99 875 98 000 43 Startstöd omgång 9 BEVILJAT BELOPP PROJEKTÄGARE PROJEKTTITEL Integrationsteatern Utanför innanförskapet 100 000 Lena Bergendahl Immersiva experiment 100 000 Ann-Christin Högnabba Hon som fick veta 100 000 Föreningen Svenska Tonsättare Metodutveckling – Stadstonsättare 100 000 FAS – Föreningen Art & Science ”Carnegie Hall” – Transdisciplinär studio 100 000 Svenska Migrationscentret Fader i nytt fädernesland, moder i ny modersjord 100 000 Simulator IF If trees had ears 100 000 Göteborgs kyrkliga Stadsmission PROJEKT: INNANFÖRSKAP 100 000 Sofia Romberg Pussochkramfåglar Lucky Star Music Från ströbrödsjobb till stora scenen 100 000 Magmanus Group Havet 100 000 Härjedalens Kulturcentrum Tvärkulturell Smältdegel 100 000 Maja Kekonius The Event Films 100 000 Guringo AB Den Ruttna Generationen – vårt andra skinn 100 000 Johan Martinsson Frilans Den Polygona Spegeln 100 000 Karl Fredrik Mattsson Jag tänker bli miljonär 100 000 De Andra No space in space 100 000 Sara Kaaman The Name of the Game 100 000 Sebastian Lingserius Enskild Firma homeros – oudeis Alexander Berman AI_am – dans möter artificiell intelligens 100 000 Lena Lucki Stein RUKELI – på romani chib ett ungt träd 100 000 Kulturföreningen Street Art Österlen Street Art Österlen 100 000 MARIA LARSSON Tallars tal Tomas Rajnai Radio, ballet and the transparent shadow 100 000 Banditsagor Digital dialogue with the audience 100 000 Lilla Parken Biljettmonster Brevnoveller Noveller blir till film! 100 000 Pontus Pettersson catwalk – dom första stegen 100 000 Astarte Produtkion Hippocampus – En mässa för minnet 100 000 Anna Asplind Den Ekologiska Teatern 100 000 Dunkelbyrån De Nya Pennorna 100 000 Åsa Maria Hedberg Förstudie HEMMA – UTRIKES – HAMMERDAL Galleri Mikaela PV Art for environmental awareness 100 000 Karin Linderoth NON interdisciplinärt förlag 100 000 Jeanette Schäring Konst och vetenskap vävs samman i kulturfärgväxten Vejde 100 000 Anna Bloch Samtida Mecenatskap 100 000 (Teatergruppen) Institutet Den Inneboende 100 000 Karin Toll Ut med kulturen in med avantgardistiska barn 100 000 41 800 99 000 96 000 50 000 99 500 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 44 KAPITEL 4 FÖRTECKNING ÖVER BEVILJADE PROJEKT Genomförandestöd omgång 6 BEVILJAT BELOPP PROJEKTÄGARE PROJEKTTITEL Biografcentralen NETDIST – Digitalt fil(m)distributionssystem Folkrörelsernas Konstfrämjande Stockholmsskolan – den nya konstbildningen DRIFT scenkonst 2070 – En trilogi om landskapets tillstånd Tempo Dokumentärfestival Transmedia Meet-up Stockholm Josephsson Jupither & Co Ny produktionsmodell för scenkonst 1 000 000 Gynoïdes Project Gynoïdes Project 1 000 000 Atelier Slice Accelerating Stockholm 350 000 Eva-Johanna Isestig Den som väntar... 460 000 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 480 000 690 000 1 000 000 250 000 45 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 5 PROJEKTPRESENTATION – ETT URVAL K U LT U R B R Y G G A N 2 014 I följande kapitel presenteras ett litet urval av de projekt som fått stöd av Kulturbryggan. Urvalet ger en antydan om bredden på de nyskapande idéer som genom Kulturbryggans insatser bidrar till kulturlivets förnyelse och utveckling. Citaten är projektägarnas egna. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 KAPITEL 5 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL K U LT U R B R Y G G A N 2 014 FOTO Handelshögskolan i Stockholm FOTO Benedicte Damslora FOTO Erik Widman 48 49 ” enom projektet har jag lärt mig att det krävs ett sammanhang G för att tvärdisciplinär diskussion och reflektion ska uppstå, och en koreograf har möjligheten att skapa detta sammanhang genom den konstnärliga processen. – Anna-Mi Fredriksson Projekt 1: The Economic Body Projektägare: Anna-Mi Fredriksson, Stockholm GENOMFÖRANDESTÖD 5, 28 APRIL 2014 På vilket sätt koreograferas individers beteende av socialt konstruerade system och strukturer? I en process bestående av reflek tion, diskussion och koreografiska experi ment skapades The Economic Body, ett verk som belyser och problematiserar koreografins och ekonomins performativa aspekter. Bakom projektet står Anna-Mi Fredriks son, klassiskt skolad dansare tillika student vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon har genom den studentdrivna organisatio nen SASSE Art Division etablerat ett unikt samarbete mellan Handelshögskolan och Weld, en konstnärsdriven plattform för dans och konst. Anna-Mi Fredriksson upplever att intresset för projektet har växt både inom och utanför samarbetsinstitutionerna. ” Jag upplever att det finns ett behov av att skapa fler möjligheter till utbyte av kunskap och idéer mellan den ekonomiska och kulturella samhällssfären kring hur kulturell verksamhet kan samverka med det ekonomiska området för en bättre samhällsutveckling. – Anna-Mi Fredriksson Projektet har presenterats för en bred publik vid den internationella forskningskonfe rensen Art of Management & Organization (AoMO) Conference på Copenhagen Business School (CBS), på Handelshög skolans doktorspromotion i Blå Hallen, samt under två föreställningar på Weld. Vid dessa tillfällen bjöds publiken in att delta i interaktiva moment, som till exempel i processens initiala skede då en diskussion hölls med forskare och studerande inom ekonomi, sociologi, filosofi och konst, samt vid föreställningarna på Weld, där inter aktiva reflektioner från publiken dokumen terades. Kulturbryggan menar att liknande frågor har ställts inom konsten tidigare, men när projektägaren ställer dessa från rätt plats – inifrån ekonomins egen högborg på Handelshögskolan i Stockholm och ges tillgång till både lärare och studenter, har man möjlighet att på allvar påverka attityder och tänkande i den ekonomiska sfären. Projektet fortätter att utvecklas. Med utgångspunkt i publikens reflektioner från Weld drivs processen vidare tillsammans med dansarna Kajsa Sandström och Mia Hjelte. Nu planeras, i samarbete med orga nisationen Fluxum Foundation i Schweiz medverkan i MIA Milan Image Art Fair i april 2015 samt en kortfilm för framtida utställningsmöjligheter. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 KAPITEL 5 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL FOTO Dominic Idier FOTO Dominic Idier FOTO Maria Reihs 50 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 51 ” Ett arbete där konst och vetenskap för varandra framåt och människor närmare varandra. – Maria Reihs Projekt 2: Brain/computerinterface och kvantfysik i föreställning Projektägare: Inter Arts Center, Malmö STARTSTÖD 6, 5 NOVEMBER 2013 Målet med projektet var att ta fram en för studie som testar hur kvantfysiska fenomen kan gestaltas och utforskas sceniskt, för att i ett senare skede skapa en interaktiv föreställning där konst och vetenskap för varandra framåt. Under fyra intensiva dagar på Inter Arts Center i Malmö har konstnärliga aktörer, forskare och programmerare träffats för att diskutera kvantfysik och astrofysik ur både konstnärliga – och forskningsmässiga perspektiv. Därefter har improvisationer och praktiska sessioner ägt rum för att diskutera hur dessa fenomen kan gestaltas med ljud, ljus, koreografi, dans och projektioner, samt hur ”brain computer interface” kan påverka upplevelsen för deltagarna, som genom tekniken blir både publik och medskapare. Mycket fokus i projektet har legat på tillgänglighet. För den interaktiva föreställ ningen som projektägarna ville skapa har det varit viktigt att alla har möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar, oavsett funktionsutmaningar såsom synskador, hörselnedsättning eller rörelsehinder. För att så minimalt som möjligt kompromissa med upplevelsen valdes därför teknik och effek ter utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Projektägaren Maria Reihs anser att Kul turbryggans Startstöd har öppnat upp för ett fördjupat arbete och anser att även om det fanns en produktion i baktanke var det undersökande och utforskande arbetet i fokus. ” Att fokusera utan produktionshets, kunna pröva och ta ut svängarna, är guld värt och något som gör att alla kommer framåt. – Maria Reihs Intresset för Brain/computerinterface och kvantfysik i föreställning har varit påtagligt. Förstudien har bland annat resulterat i besök på observatoriet Super-Kamiokande och forskningscentret Reality Media LAB i Japan. Hemma i Sverige har projektet upp märksammats till den grad att projektägaren blivit tillfrågad om att ingå i en tvärveten skaplig grupp av forskare och konstnärer där mörk materia undersöks. Denna typ av nyskapande projekt, som befinner sig gränslandet mellan konst, teknik och interaktion är ett tydligt exempel på projekt som Kulturbryggan kan stödja under utvecklingsfasen, dvs projekt som inte riktigt kan placeras in i ett fack, utan utvecklas bäst när de får flyta emellan. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 FOTO John Huntington K U LT U R B R Y G G A N 2 014 FOTO John Huntington FOTO Cameron Macleod FOTO Cameron Macleod FOTO Cameron Macleod 52 KAPITEL 5 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL 53 ” Nätbaserade och deltagande praktiker är ett viktigt område för framtidens konstproduktion. – Cameron Macleod Projekt 3: Curatron Projektägare: Platform Stockholm, Stockholm STARTSTÖD 5, 28 MAJ 2013; GENOMFÖRANDESTÖD 5, 28 APRIL 2014 Under projektnamnet Curatron sätts den traditionella curatorns roll som gatekeeper åt sidan för att istället låta konstnärerna själva vara med och utforma utställningens utbud. Genom en digital plattform som tagits fram för ändamålet får alla konstnärer som söker till en utställning ange vilka de helst vill samarbeta med. Utifrån dessa val räknar sedan en algoritm ut en lämplig utställnings grupp baserad på hur konstnärerna själva anser att de bäst passar ihop. Systemet kan sägas ta fram en kollektiv smak eller konst närlig fingertoppskänsla. Och det här är bara början. Projektägarna bakom Curatron, Platform Stockholm, menar att projektets utvecklingsmöjligheter växt exponentiellt under projektets gång och att det relativt enkla system som byggts upp, har en enorm potential att vidareutveckla funktioner och tillämpningar framöver. Curatron är ett tydligt exempel på ett tvåstegprojekt, det vill säga ett projekt som erhållit både Startstöd och sedan Genom förandestöd. Genom Startstödet har projekt ägarna haft möjlighet att experimentera med nya metoder för medbestämmande, samar bete och deltagande för att i ett senare skede, med hjälp av Genomförandestödet, utveckla det onlinebaserade systemet ytterligare och genomföra en rad grupputställningar. Fascinerande, enligt projektägarna, var det under utställningarnas ansöknings omgångar, då det var spännande att se vilken grupp som slutligen blev utvald, vilka genrer av konst som syntes mest och vilka konst närliga uttryck som var mest intressanta för det större kollektivet. Nästa steg för projektägarna blir att utveckla det hittills nationellt baserade projektet till att bli Curatron Nordic med utställningar i Norge, Danmark och Sverige. Genom ett samarbete med Flaggfabrikken i Bergen och Fabrikken i Köpenhamn kommer systemet att utveck las ytterligare och förhoppningsvis leda till internationella samarbetsmöjligheter. Kulturbryggan anser att projektet håller en hög grad av nyskapande och att dess pro gressiva framtoning gör det till ett intressant inslag i den traditionella urvalsprocessen som råder inom konstvärlden. Projektet är på många sätt radikalt i en konstvärld styrd av urval, tycke, smak och kumulativitet där det ofta är curatorn och institutionerna som väljer. Nytänkande inom samtidskonsten behövs. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 FOTO Karin Ahnefelt-Rønne FOTO Ana Sesto FOTO Ana Sesto KAPITEL 5 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL FOTO Ana Sesto 54 55 ” En spännande, svår, rolig och oerhört lärorik process som har trampat upp en klar stig mellan nordiska och kroatiska scenkonstnärer. – Karin Ahnfelt-Rønne Projekt 4: Fatalistiska Historier Norden/Kroatien Projektägare: Prospero Performing Arts Center, Landskrona TEMA2013: INTERNATIONELL SAMVERKAN, 5 NOVEMBER 2013 Hur släpper man taget om det som är ”själv klart”? Och hur gör man för att ta det där extra klivet som krävs för att komma utanför sin trygga zon och utforska det nyskapande? Lösningen är att arbeta interkulturellt, säger projektägarna Prospero Performing Arts Center. Fatalistiska Historier Norden/Kroatien är ett internationellt samarbetsprojekt, som genom att skapa en internationell barn- och ungdomsföreställning bygger broar mellan människor och kulturer i syfte att främja den interkulturella förståelsen. Prospero Performing Arts Center i Landskorna är en nordisk plattform för internationell tvärkulturell scenkonst för barn och unga. Tillsammans med samarbetsparterna Lands krona Stad, Passepartout Theatre Production i Danmark samt teatern Mala Scena i Kroa tien har Prospero Performing Arts Center arbetat fram en struktur för utveckling och utväxling av internationella samproduk tioner av hög kvalitet. Förarbetet har varit omfattande och väsentligt för att skapa en gemensam grund att stå på och potentialen att lyckas ansågs som hög av Kulturbryggan. Detaljerade genomgångar av förväntningar, traditioner, lagar och regler samt de ekonomiska och kulturpolitiska förhållanden parterna emellan, har avhandlats under en intensiv period. Repetitioner på både svensk och kroatisk mark tillsammans med publikarbete ute på skolor i Landskrona har slutligen resulterat i en gränsöverskridande icke-verbal före ställning, där kroatisk teknik möter dansk dramaturgi i dialog med den svenska publi kens förväntningar och reaktioner. Projektet fick inte stöd från EU men med ett starkt samarbete kunde man utnyttja olika kompetenser och investeringar vilket möjliggjorde repetitionsarbetet i Kroatien den 1 september. I oktober flyttade processen till Landskrona där man uppsökte och bjöd in såväl skolor, föreningar och andra till öppna repetitioner och samtal. Landskrona har många invånare med annan etnisk bak grund än den svenska och var i det avseendet en intressant kommun för samarbetet. Trots stor tröghet i publikarbetet medförde pro jektet många nya kontakter och liv i dialogen som kommer kunna användas när föreställ ningen spelas i regionen framöver. Föreställningen lever vidare och kom mer till hösten 2015 åka ut på nordisk turné med start i Danmark. Vidare planerar projektägarna att hålla en internationell workshop för dramatiker och producenter inom barnteater. Tolv kvalificerade deltagare från Uganda, Burkina Faso och Nepal har bjudits in för att under tre veckor arbeta tillsammans med svenska, danska och norska scenkonstaktörer, något som projektägarna hoppas ska resultera i nya samarbetsprojekt med potentialen att bryta ny mark och driva det interkulturella perspektivet ännu längre. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 FOTO Another New Design Studio FOTO Another New Design Studio FOTO Another New Design Studio FOTO Another New Design Studio 56 KAPITEL 5 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL 57 ” Tiden i palliativ vård associeras ofta med negativa känslor och förtvivlan, tänk om den gick att förbättra till en känsla av levande närvaro i nuet och ett mer trösterikt avslut av livet. – Prang Lerttaweewit Projekt 5: Memory Sphere Projektägare: Prang Lerttaweewit/Another New Design Studio, Stockholm STARTSTÖD 4, 12 NOVEMBER 2012 Memory Sphere är ett Experience Design – projekt vars syfte är att höja den psyko sociala miljön i palliativ vård. I projektet arbetar Prang Lerttaweewit tillsammans med Josefin Vargö, sommelier Mischa Billing och nya Palliativa Centrum i Uppsala. Hjälpmedlet som skapats i projektet är en handbunden bok innehållandes 40 ut valda dofter som på olika vis representerar de svenska årstiderna. På de marmorerade pappren kan patienten, familjemedlemmar och vårdgivare skriva, måla, sätta fast bilder eller andra minnen och på så vis kan boken symbolisera patienten och patientens liv. Boken kan också ses som en extra kommu nikationskanal i livets sista skede. Genom att förlita sig på doftminnet kan ordlösa konversationer äga rum och underlätta de svåra tystnaderna som kan uppstå på hospice. Dofterna i kombination med minnen skapar ett individuellt anpassningsbart hjälpmedel vars syfte är att ge vidare mening och förgylla sista tiden för människor i palliativ vård. Trots att liknande typ av teknologi använts sedan slutet på 70-talet menar Kul turbryggan att Memory Sphere är ett projekt med hög nyskapande ansats som visar på verklig och kreativ samverkan mellan vitt skilda discipliner – konst, design, medicin och gastronomi – djupt förankrat både i en vilja att göra skillnad i människors liv och att utveckla konst och design. För tillfället befinner sig projektet i en fas av kvalitativ utvärdering för att under söka om det går att utveckla designen och effektivisera produktionen. Strävan är att producera fler prover för hospice och per soner som vårdas i hemmet och är intres serade av att delta. Efter det vill projekt ägaren se om detta hjälpmedel skulle kunna gynna äldre som lider av demens, samt göra en prototyp för barn som befinner sig på barnhospice. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 FOTO Linda Petersson FOTO Linda Petersson FOTO Linda Petersson FOTO Linda Petersson FOTO Linda Petersson 58 KAPITEL 5 PROJEKTPRESENTATIONER – ETT URVAL 59 ” Jag fascineras av byggnaderna då de likt majestätiska stora kroppar sticker upp Oväntat i skogen längs älvarna. – Linda Petersson Projekt 6: Modernismens Monument Projektägare: Linda Petersson, Östersund STARTSTÖD 4, 12 NOVEMBER 2012; GENOMFÖRANDESTÖD 5, 28 APRIL 2014 Projektägaren Linda Petersson vill genom projektet Modernismens Monument kasta nytt ljus på det historiska kulturarv som döljer sig i ståtliga kraftverk i Norrlands inland. I de överdådiga kraftverken som vittnar om historisk arkitektur med påkostad design. Här finns platsspecifika konstverk och exklusiva material som skiffer och marmor. Till denna miljö har Linda Peters son bjudit in dansare, performance-artister och musiker för att utveckla ett konstnärligt videoverk i den unika miljön. Genom att belysa kraftverkens estetiska byggnadskonst hoppas projektägaren uppmärksamma ägarna om det immateriella värde egendomarna har och på så vis skydda dem från förfall i tider då flera kraftverk fjärrstyrs från större anläggningar. Videoverket som spelats in har visats på bland annat Storsjöteatern samt under Östersundsbaserade festivalen Storsjöyran. Tillsammans med samarbetsparter som Fortum, Länsstyrelsen i Jämtland och enskilda drifttekniker ute på kraftverken har projektet vidareutvecklats och nått nya målgrupper som vanligtvis inte besöker gallerier. Detta har i sin tur lett till att ryktet spridits till både Jämtkraft och Länsstyrelsen i Kalmar som efterfrågat mer information om projektet. Kulturbryggan menar att projektets styrka ligger i dess undersökande natur och vilja att leta i det dolda och förgångna för att finna det verkligt nyskapande. Att samtidigt arbeta med flera konstnärliga uttryck stärker Modernismens Monument ytterligare. Projektet fortsätter att utvecklas och för projektägaren arbetar med en bok om kraft verkens historia och de konstverk som nu skapas i dess miljöer. Samtidigt planeras ut ställningar på Luleå konsthall, Färgfabriken Stockholm och Ahlbergshallen i Östersund. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 BILAGOR K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 62 BILAGOR Bilaga 1: Kommittédirektiv och aktuellt tilläggsdirektiv Dir. 2010:77 Kulturbryggan – en ny form för stöd till förnyelse och utveckling inom kulturområdet (Ku 2010:04) Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning Kommittén ska bl.a. lämna förslag på vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidrags givning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet, etablera en försöksverksamhet som under 2011–2012 fördelar avsatta medel som bidrag till nyskapande kulturprojekt. För verksamheten beräknas 25 miljoner kronor per år avsättas. Av särskild vikt är att den bidragsgivande verksamheten ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare och kunna hantera och främja kulturområdets hela omfattning. Kommittén ska sträva efter att hitta samverkan med andra finansiärer. Kommittén ska särskilt överväga hur de nya kulturpolitiska målen kan få genomslag, såväl i försöksverksamheten som i förslagen om en långsiktig verksamhet. Stiftelsen framtidens kultur upphör Stiftelsen framtidens kultur bildades genom ett regeringsbeslut i juni 1994 med kapital från de upplösta löntagarfonderna. Stiftelsen, som kommer att upplösas 2011, har bidragit till att knyta samman olika verksamheter och till att nya intressanta samarbetsprojekt inom kultur området kommit till stånd. I sin verksamhet har stiftelsen ofta betonat möjligheten att bistå med kulturellt ”riskkapital”, vilket har gett utrymme för ännu inte etablerade kultur verksamheter att utvecklas. Genom åren har stiftelsen gett stöd till uppbyggnad och drift av långsiktig verksamhet som Akvarellmuseet i Skärhamn, Måltidens hus i Grythyttan och Hälsinglands Träteater i Järvsö, men framför allt till mer tidsbegränsade kulturprojekt. I och med att Stiftelsen framtidens kultur upphör försvinner en av få mer betydande nationella kulturfonder i Sverige. I våra nordiska grannländer spelar de nationella kultur fonderna en stor roll för kulturlivet. Även i många andra länder i Europa och andra jämför bara länder runt om i världen är oberoende privata eller ideella kulturfonder viktiga aktörer och alternativ till de offentliga stödsystemen inom kulturområdet. Stiftelsen framtidens kultur har haft en relativt liten administration och till stiftelsen har olika expert- och sakkunnig-grupper knutits, som gjort kvalitativa och konstnärliga bedömningar av projektförslagen. Stiftelsen har också haft samarbete med Statens kultur råd, Konstnärsnämnden, Sveriges författarfond, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet samt med regionala och lokala kulturförvaltningar. Stiftelsen framtidens kultur har också genom seminarieverksamhet och informationsspridning bidragit till ökad kunskap och till att skapa och stödja nätverk mellan kulturlivets olika intressenter. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 63 Uppdraget I den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) gör regeringen bedöm ningen att det behövs ett komplement till de befintliga statliga ordningarna för bidrags givning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Regeringen menar alltså att det är viktigt att Stiftelsen framtidens kultur får en efterföljare. Det är en angelägen uppgift att hitta nya och alternativa finansieringsmöjligheter för att stödja förnyelse och utveckling inom kulturområdet. En fungerande ”riskkapitalförsörjning” inom kultursektorn är viktig för att ge förutsättningar för innovativt och gränsöverskridande kulturskapande. Det ger också möjligheter att hitta nya former för att organisera kulturskapande verksamhet och för breddad samverkan. För att motsvara den bidragsfördelning som Stiftelsen framtidens kultur haft under senare år avsätts, fr.o.m. 2011, ett årligt anslag på 25 miljoner kronor för verksamheten. Regeringen ser det också som avgörande att bidragsgivningen ger incita ment till finansiering från flera parter. För Kulturdepartementets räkning har ett fördjupat underlag om verksamhetens inriktning och förutsättningar tagits fram (dnr Ku2009/2273/ KT). Övervägandena i underlaget om verksamhetens inriktning bör vara en utgångspunkt för kommittén. Nyskapande kultur och kulturell förnyelse tar ofta form i småskaliga verksamheter och genom enskilda kulturutövares engagemang, men uppstår även i mötet mellan olika typer av aktörer eller där kulturområdet möter andra samhällsområden. En kommitté ska mot denna bakgrund lämna förslag rörande en ny bidragsgivande statlig verksamhet som ska ha i uppgift att stödja förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Av särskild vikt är att den bidragsgivande verksamheten ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare och kunna hantera och främja kulturområdets hela omfattning. Detta ställer särskilda krav på såväl dialogformer som uppföljning. KOMMITTÉN SKA UTFÖRA FÖLJANDE UPPGIFTER: Lämna förslag på vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidrags givning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet och som utgör ett alternativ till befintliga bidragsordningar. Förslag ska bl.a. lämnas om verksamhetsmål, organisa tion och budget för den nya verksamheten. Förslag ska också lämnas om eventuella nya förordningar eller förordningsändringar som krävs för den föreslagna verksamhetsformen och, om förslaget inbegriper bildande av en ny myndighet, förslag till instruktion och regleringsbrev. Etablera en försöksverksamhet som under 2011–2012 fördelar avsatta medel som bidrag till nyskapande kulturprojekt. Kommittén ska fatta beslut om bidragsfördelning efter föredragning av kansliet. Sträva efter att etablera samverkan med andra finansiärer. Särskilt överväga hur de nya kulturpolitiska målen kan få genomslag, såväl i försöksverk samheten som i förslagen om en långsiktig verksamhet. Kommittén ska förutom att redovisa de överväganden som ligger till grund för dess förslag, särskilt redovisa hur förslagen bidrar till ökad effektivisering och helhetssyn inom den statliga verksamheten på kulturområdet. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 64 BILAGOR Arbetsformer och redovisning av uppdraget Det är av särskild vikt att kommittén kontinuerligt samråder med berörda myndigheter och aktörer inom kulturlivet och näringslivet. Kommittén ska löpande informera Regeringskansliet (Kulturdepartementet) om uppdragets genomförande. En första delrapport, med förslag till en plan för försöksverksamheten under 2011–2012, ska redovisas senast den 30 november 2010. Rapporten ska även innehålla förslag till bidrags förordning för försöksverksamheten. En rapport med förslag till en långsiktig verksamhetsform ska lämnas senast den 31 mars 2012. En plan för uppföljning av bidragsgivningen inom försöksverksamheten ska ingå i det förslag till långsiktig verksamhetsform som kommittén lämnar. En slutrapport om försöksverksamheten ska lämnas senast den 31 december 2012. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 65 Dir. 2014:151 Tilläggsdirektiv till Kulturbryggan – en ny form för stöd till förnyelse och utveckling inom kulturområdet (Ku 2010:04) Beslut vid regeringssammanträde den 27 november 2014 FÖRLÄNGD TID FÖR UPPDRAGET Regeringen beslutade den 8 juli 2010 kommittédirektiv som ger en kommitté i uppdrag att bl.a. föreslå vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidragsgivning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Vidare ingår i uppdraget att etablera en tidsbegränsad försöksverksamhet med bidragsgivning till nyskapande kulturprojekt (dir. 2010:77). Kommittén lämnade den 30 mars 2012 delbetänkandet Att angöra en kulturbrygga (SOU 2012:16) med förslag till en långsiktig verksamhetsform. Tiden för uppdraget har tidigare förlängts genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:71 och dir. 2013:99). Utredningstiden förlängs nu till den 31 december 2015. Försöksverksamheten med att fördela bidrag till nyskapande kulturprojekt för 2014 ska redovisas senast den 28 februari 2015. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2015. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 66 BILAGOR Bilaga 2: Bidragsförordning Förordning (2011:317) om statsbidrag till nyskapande kultur SFS NR: 2011:317 DEPARTEMENT/MYNDIGHET: Kulturdepartementet UTFÄRDAD: 2011-03-24 TIDSBEGRÄNSAD: 2016-01-01 00:00:00 ÄNDRAD: t.o.m. SFS 2014:1417 KÄLLA: Regeringskansliet/Lagrummet Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till nyskapande kultur. Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel. Ändamålet med statsbidraget 2 § Upphör att gälla U:2015-01-01/ Ändamålet med statsbidraget är att främja förnyelse och utveckling inom kulturområdet med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen. Förordning (2012:904). 2 § Träder i kraft I:2015-01-01/ Ändamålet med statsbidraget är att främja förnyelse och utveckling inom kulturområdet i hela landet med utgångspunkt i de nationella kultur politiska målen. Förordning (2014:1417). Villkor för statsbidrag 3 § Statsbidrag får ges till 1. sådan nyskapande kulturell verksamhet av professionell art och hög kvalitet som bedrivs i projektform, 2.samverkansprojekt som syftar till att utveckla nya former för att bedriva kulturell verksamhet, eller 3.projekt som syftar till att utveckla nya sätt att finansiera kulturell verksamhet. Projekten kan avse ett enskilt konst- eller kulturområde eller vara konstområdes överskridande. De kan också bygga på samverkan mellan kultursektorn och andra samhällsområden. Förordning (2012:904). 4 § Statsbidrag får lämnas till fysiska eller juridiska personer. 5 § Vid fördelningen av bidrag ska det fria kulturlivet prioriteras. 6 § Upphör att gälla U:2015-01-01/ Krav på finansiering även från annan part ska ställas som villkor för statsbidrag. Om det finns särskilda skäl, behöver dock sådant krav inte ställas om bidrag ges för att påbörja en försöksverksamhet eller för att vidareutveckla en projektidé. 6 § Träder i kraft I:2015-01-01/ Krav på finansiering även från annan part bör ställas som villkor för statsbidrag. Sådant krav behöver inte ställas om bidrag ges för att påbörja en försöksverksamhet eller för att vidareutveckla en projektidé. Förordning (2014:1417). K U LT U R B R Y G G A N 2 014 67 Ärendenas handläggning 7 § Frågor om statsbidrag enligt denna förordning prövas av kommittén Kulturbryggan (Ku 2010:04). 8 § Ansökan om bidrag ska göras skriftligen hos Kulturbryggan. Ansökan ska innehålla de uppgifter som behövs för prövningen. 9 § Innan ett bidrag beviljas ska Kulturbryggan låta minst en extern bedömare med kunskap inom relevanta konst- och kulturområden yttra sig över ansökan. 10 § Kulturbryggan ska i beslut om bidrag ange vilket ändamål bidraget beviljas för och vilka villkor som ska gälla för bidraget. I beslutet ska också sista dag för redovisning anges. 11 § Bidrag beviljas för högst ett år i taget. Redovisning 12 § Mottagare av statsbidrag enligt denna förordning ska, vid den tidpunkt som angetts i beslutet om bidrag, redovisa för Kulturbryggan hur medlen har använts och lämna de övriga uppgifter som Kulturbryggan behöver för uppföljning och utvärdering. Återbetalning och återkrav 13 § Kulturbryggan får besluta att ett beviljat bidrag tills vidare inte ska betalas ut, om det kan antas att bidraget har beviljats på grund av felaktiga uppgifter. 14 § Mottagaren av ett bidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om 1. mottagaren av bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har orsakat att bidraget lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget av något annat skäl än vad som avses i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. bidraget inte används för det ändamål som det har beviljats för, 4. det projekt som bidraget har lämnats för inte slutförs eller om bidraget av någon annan anledning inte förbrukats, 5. den som har tagit emot bidraget inte lämnar sådan redovisning som avses i 12 §, eller 6. villkor i beslutet inte har följts. 15 § Om en bidragsmottagare är återbetalningsskyldig enligt 14 §, ska Kulturbryggan besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett belopp som motsvarar vad mottagaren oriktigt har fått. Om det finns särskilda skäl, får Kulturbryggan helt eller delvis efterge krav på återbetalning. 16 § Om ett belopp som har återkrävts enligt 15 § inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i tilllämpliga delar räntelagen (1975:635). Överklagande 17 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 13 § får dock inte överklagas. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 68 BILAGOR Bilaga 3: Statistik från projektens redovisningar Nedan redovisas samtliga svar från de genomförda projekt som inkommit med sina redovis ningar under perioden 28 november 2013–12 december 2013. 2013 uppdaterades frågorna och svarsalternativen i redovisningsblanketten. Därför redovisas statsistiken för de inkomna redovisningarna i två sammanställningar. Den första sammanställningen visar de som erhållit stöd mellan 2011–2012, totalt 48 fördelat på 39 Startstöd samt 9 Genomförandestöd, och den andra de som erhållit stöd mellan 2013–2014, totalt 71 fördelat på 55 Startstöd och 16 Genomförandestöd. 2011–2012 1. HAR PROJEKTET FÖRÄNDRATS PÅ NÅGOT SÄTT MOT VAD NI ANGAV I ANSÖKAN? NEJ EJ SVAR 2% 20 0 JA 29% 40 69% 60 80 100 2. I VILKEN OMFATTNING HAR PROJEKTET BIDRAGIT TILL ATT UTVECKLA DET HUVUDSAKLIGA OMRÅDE NI VERKAR INOM? DET HUVUDSAKLIGA OMRÅDET MOTSVARAR DET NI ANGAV SOM ÖNSKEMÅL OM PRIMÄR BEDÖMARKOMPETENS. INTE ALLS 2% I MARGINELL OMFATTNING 0% I MÅTTLIG OMFATTNING 19% I STOR OMFATTNING EJ SVAR 8% 20 0 40 60 71% 80 100 3. I VILKEN OMFATTNING HAR PROJEKTET BIDRAGIT TILL ATT PÅVERKA OMRÅDEN UTANFÖR ERT HUVUDSAKLIGA OMRÅDE? DET HUVUDSAKLIGA OMRÅDET MOTSVARAR DET NI ANGAV SOM ÖNSKEMÅL OM PRIMÄR BEDÖMARKOMPETENS. INTE ALLS 8% I MARGINELL OMFATTNING 13% I MÅTTLIG OMFATTNING 27% I STOR OMFATTNING EJ SVAR 0 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 8% 20 40 60 44% 80 100 69 4. I VILKEN OMFATTNING HAR PROJEKTET HAFT BETYDELSE INOM FÖLJANDE OMRÅDEN AV DE NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅLEN: A) FRÄMJAT ALLAS MÖJLIGHET TILL KULTURUPPLEVELSER INTE ALLS 2% I MARGINELL OMFATTNING 19% 25% I MÅTTLIG OMFATTNING I STOR OMFATTNING EJ SVAR 2% 20 0 40 52% 60 80 100 B) FRÄMJAT KVALITET OCH KONSTNÄRLIG FÖRNYELSE INTE ALLS 2% I MARGINELL OMFATTNING I MÅTTLIG OMFATTNING EJ SVAR 4% 8% I STOR OMFATTNING 83% 2% 20 0 40 60 80 100 80 100 80 100 C) FRÄMJAT ETT LEVANDE KULTURARV INTE ALLS 17% 15% I MÅTTLIG OMFATTNING 25% I MARGINELL OMFATTNING I STOR OMFATTNING EJ SVAR 4% 20 0 40 40% 60 D) FRÄMJAT INTERNATIONELL OCH INTERKULTURELL SAMVERKAN INTE ALLS 6% 19% I MÅTTLIG OMFATTNING 25% I MARGINELL OMFATTNING I STOR OMFATTNING EJ SVAR 0 2% 20 40 60 48% K U LT U R B R Y G G A N 2 014 70 BILAGOR E) UPPMÄRKSAMMAT BARNS OCH UNGAS RÄTT TILL KULTUR INTE ALLS 19% I MARGINELL OMFATTNING 17% 23% I MÅTTLIG OMFATTNING I STOR OMFATTNING EJ SVAR 2% 20 0 40 40% 60 80 100 5. VILKEN BETYDELSE HAR STÖDET FRÅN KULTURBRYGGAN HAFT: A) FÖR ATT GENOMFÖRA PROJEKTET INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE MÅTTLIG BETYDELSE 6% STOR BETYDELSE EJ SVAR 0% 17% AVGÖRANDE BETYDELSE 77% 0% 20 0 40 60 80 100 B) FÖR ATT FÅ PRIVATA FINANSIÄRER ATT STÖDJA PROJEKTET ELLER EN FORTSÄTTNING PÅ PROJEKTET 13% 31% STOR BETYDELSE 35% AVGÖRANDE BETYDELSE 21% INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE MÅTTLIG BETYDELSE EJ SVAR 0% 20 0 40 60 80 100 C) FÖR ATT FÅ OFFENTLIGA FINANSIÄRER ATT STÖDJA PROJEKTET ELLER EN FORTSÄTTNING PÅ PROJEKTET INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE MÅTTLIG BETYDELSE 15% 13% STOR BETYDELSE AVGÖRANDE BETYDELSE EJ SVAR 0% 0 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 20 40 25% 60 48% 80 100 71 D) FÖR ATT STÄRKA PROJEKTÄGARENS OCH ÖVRIGA NYCKELPERSONERS KOMPETENSER INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE MÅTTLIG BETYDELSE 4% 6% 44% AVGÖRANDE BETYDELSE 44% STOR BETYDELSE EJ SVAR 2% 20 0 40 60 80 100 E) FÖR ATT SPRIDA KUNSKAP OCH KÄNNEDOM OM PROJEKTET INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE MÅTTLIG BETYDELSE 17% 13% STOR BETYDELSE AVGÖRANDE BETYDELSE EJ SVAR 0% 20 0 19% 40 52% 60 80 100 6. VILKET PÅSTÅENDE STÄMMER BÄST ÖVERENS MED VARFÖR NI SÖKTE STÖD FRÅN KULTURBRYGGAN? VI FICK AVSLAG PÅ ANSÖKAN HOS ANDRA INSTANSER OCH TESTADE DÄRFÖR KULTURBRYGGAN 6% EFTERSOM DET INTE STÄLLDES NÅGOT KRAV PÅ MEDFINANSIERING PASSADE DET OSS BÄST 23% VI HAR ALDRIG SÖKT STÖD FÖR PROJEKTET HOS ANDRA INSTANSER FÖR ATT DET INTE HAR FUNNITS RELEVANTA STÖDFORMER PROJEKTET VAR VÄLDIGT KOSTSAMT OCH VI BEHÖVDE FLERA PARTER SOM FINANSIÄRER, VARAV KULTURBRYGGAN VAR EN 31% RENT TIDSMÄSSIGT PASSADE DET OSS BÄST ATT SÖKA INOM ANGIVEN STÖDFORM EJ SVAR 0 27% 13% 0% 20 40 60 80 100 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 72 BILAGOR 2013–2014 1. I VILKEN OMFATTNING HAR PROJEKTET MEDVERKAT TILL ATT ETABLERA ELLER UTVECKLA NYSKAPANDE FORMER FÖR KULTUR? INGEN ELLER KNAPP OMFATTNING I MÅTTLIG OMFATTNING 3% 3% I STOR OMFATTNING I MYCKET STOR OMFATTNING EJ SVAR 1% 20 0 40 32% 60 61% 80 100 2. I VILKEN OMFATTNING HAR PROJEKTET BIDRAGIT TILL ATT PÅVERKA ELLER UTVECKLA DE OMRÅDEN SOM MOTSVARAR ERA ÖNSKEMÅL OM KOMPETENSER? 3% 10% INGEN ELLER KNAPP OMFATTNING I MÅTTLIG OMFATTNING I STOR OMFATTNING I MYCKET STOR OMFATTNING EJ SVAR 1% 20 0 40 27% 60 59% 80 100 3. I VILKEN OMFATTNING HAR PROJEKTET VARIT RELEVANT I TERMER AV KONSTNÄRLIG ELLER KULTURELL AKTUALITET, AMBITION OCH INTEGRITET? INGEN ELLER KNAPP OMFATTNING I MÅTTLIG OMFATTNING 4% 1% I STOR OMFATTNING 38% I MYCKET STOR OMFATTNING EJ SVAR 0% 20 0 40 60 56% 80 100 4. I VILKEN OMFATTNING HAR PROJEKTETS EVENTUELLA SAMARBETEN VARIT RELEVANTA FÖR PROJEKTETS GENOMFÖRANDE OCH UTGÅNG? 0% 6% INGEN ELLER KNAPP OMFATTNING I MÅTTLIG OMFATTNING I STOR OMFATTNING 32% I MYCKET STOR OMFATTNING EJ SVAR 3% 0 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 20 40 60 80 59% 100 73 5. I VILKEN OMFATTNING HAR PROJEKTET HAFT BETYDELSE INOM FÖLJANDE OMRÅDEN AV DE NATIONELLA KULTURPOLITISKA MÅLEN: A) FRÄMJAT ALLAS MÖJLIGHET TILL KULTURUPPLEVELSER INGEN ELLER KNAPP OMFATTNING 7% 32% 32% I MYCKET STOR OMFATTNING 28% I MÅTTLIG OMFATTNING I STOR OMFATTNING EJ SVAR 0% 20 0 40 60 80 100 B) FRÄMJAT KVALITET OCH KONSTNÄRLIG FÖRNYELSE INGEN ELLER KNAPP OMFATTNING I MÅTTLIG OMFATTNING 4% 0% I STOR OMFATTNING 39% I MYCKET STOR OMFATTNING EJ SVAR 0% 20 0 40 60 56% 80 100 80 100 80 100 C) FRÄMJAT ETT LEVANDE KULTURARV INGEN ELLER KNAPP OMFATTNING 28% I STOR OMFATTNING 24% I MYCKET STOR OMFATTNING 21% 25% I MÅTTLIG OMFATTNING EJ SVAR 1% 20 0 40 60 D) FRÄMJAT INTERNATIONELL OCH INTERKULTURELL SAMVERKAN 11% 27% I STOR OMFATTNING 31% INGEN ELLER KNAPP OMFATTNING I MÅTTLIG OMFATTNING I MYCKET STOR OMFATTNING EJ SVAR 0 1% 20 40 30% 60 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 74 BILAGOR E) UPPMÄRKSAMMAT BARNS OCH UNGAS RÄTT TILL KULTUR INGEN ELLER KNAPP OMFATTNING 23% 21% I MYCKET STOR OMFATTNING 24% 31% I MÅTTLIG OMFATTNING I STOR OMFATTNING EJ SVAR 1% 20 0 40 60 80 100 6. VILKET PÅSTÅENDE STÄMMER BÄST ÖVERENS MED VARFÖR NI SÖKTE STÖD FRÅN KULTURBRYGGAN? RENT TIDSMÄSSIGT PASSADE DET OSS BÄST ATT SÖKA INOM ANGIVEN STÖDFORM 8% PROJEKTET VAR VÄLDIGT KOSTSAMT OCH VI BEHÖVDE FLERA PARTER SOM FINANSIÄRER, VARAV KULTURBRYGGAN VAR EN VI HAR ALDRIG SÖKT STÖD FÖR PROJEKTET HOS ANDRA INSTANSER FÖR ATT DET INTE HAR FUNNITS RELEVANTA STÖDFORMER EFTERSOM DET INTE STÄLLDES NÅGOT KRAV PÅ MEDFINANSIERING PASSADE DET OSS BÄST VI FICK AVSLAG PÅ ANSÖKAN HOS ANDRA INSTANSER OCH TESTADE DÄRFÖR KULTURBRYGGAN EJ SVAR 30% 35% 23% 4% 0% 20 0 40 60 80 100 7. VILKEN BETYDELSE HAR STÖDET FRÅN KULTURBRYGGAN HAFT: A) FÖR ATT GENOMFÖRA PROJEKTET INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE MÅTTLIG BETYDELSE 1% STOR BETYDELSE EJ SVAR 0% 15% AVGÖRANDE BETYDELSE 83% 0% 20 0 40 60 80 100 80 100 B) FÖR ATT SPRIDA KUNSKAP OCH KÄNNEDOM OM PROJEKTET 10% 27% STOR BETYDELSE 35% AVGÖRANDE BETYDELSE 28% INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE MÅTTLIG BETYDELSE EJ SVAR 0% 0 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 20 40 60 75 C) FÖR ATT FÅ PRIVATA FINANSIÄRER ATT STÖDJA PROJEKTET ELLER EN FORTSÄTTNING PÅ PROJEKTET INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE MÅTTLIG BETYDELSE 21% 21% STOR BETYDELSE AVGÖRANDE BETYDELSE EJ SVAR 0% 20 0 15% 40 42% 60 80 100 D) FÖR ATT FÅ OFFENTLIGA FINANSIÄRER ATT STÖDJA PROJEKTET ELLER EN FORTSÄTTNING PÅ PROJEKTET INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE MÅTTLIG BETYDELSE 14% 15% STOR BETYDELSE AVGÖRANDE BETYDELSE EJ SVAR 0% 20 0 40 27% 44% 60 80 100 E) FÖR ATT STÄRKA PROJEKTÄGARENS OCH ÖVRIGA NYCKELPERSONERS KOMPETENSER 0% MÅTTLIG BETYDELSE 17% INGEN ELLER MARGINELL BETYDELSE 46% AVGÖRANDE BETYDELSE 37% STOR BETYDELSE EJ SVAR 0 0% 20 40 60 80 100 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 76 BILAGOR Bilaga 4: Kulturbryggans bedömarpool 2014 Bedömare Bostadsort Stefan Andersson Örnsköldsvik Maria Backman Stockholm Henric Benesch Göteborg Susan Bolgar Stockholm Aja Bugge Hilleröd, Danmark Stefan Böhm Stockholm Monica Danielson Göteborg Göran du Rees Stockholm Stefan Elgh Enköping Ann Margret Hauknes Bergen, Norge Rasmus Heyman Göteborg Mårten Janson Stockholm Svenolof Karlsson Nynäshamn Erik Krikortz Berlin, Tyskland Vanessa Labanino Göteborg Niclas Lindblad Stockholm Lisa Lindén Göteborg Pether Lindgren Malmö Stefan Lundblad Stockholm Anna Lyrevik Skivarp Katarina Macleod Stockholm Ulrika Rang Malmö Mattias Rickardsson Göteborg Niels Righolt Köpenhamn, Danmark Johan Sjöström Göteborg Pontus Stenshäll Stockholm Maria Stålhammar Göteborg Johan Söderman Malmö Britta Söderqvist Göteborg Christjan Wegner Stockholm Lena Weman Montreal, Kanada Lina Zavalia Stockholm Clara Åhlvik Göteborg K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 78 BILAGOR Bilaga 5: Exempel på utvärdering av bedömare Utlåtande om dina bedömningar NAMN: NN UTLYSNING: 1 och 2, 2014 ANTAL BEDÖMDA ANSÖKNINGAR: XX VARAV ANTAL RESULTERADE I BIFALL: XX ANTAL AVVIKELSER FRÅN ANVISNINGAR FÖR REKOMMENDATION FÖR STÖD 1 : XX Tabell 1. Procentuell fördelning mellan olika omdömen i bedömningsgrunderna (Utlysning 1) Bedömningsgrund/Utlåtande Din procentuella Snittet för samtliga fördelning bedömare Rekommendation för stöd 3% 20 % 2. Måttlig rekommendation för stöd 64 % 41 % 3. Stark rekommendation för stöd 28 % 27 % 5% 11 % 8% 16 % 2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 59 % 40 % 3. Projektet uppvisar relevanta tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 28 % 30 % 5% 15 % 1. Ingen eller knapp rekommendation för stöd 4. Mycket stark rekommendation för stöd Nyskapande 1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet Kvalitet 1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på aktualitet, ambition eller integritet 2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på aktualitet, ambition eller integritet 3% 8% 56 % 35 % 3. Projektet uppvisar relevanta tecken på aktualitet, ambition eller integritet 31 % 38 % 4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på aktualitet, ambition eller integritet 10 % 20 % 0% 4% 2. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa godtagbar hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 36 % 25 % 3. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa relevant hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 51 % 48 % 4. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa utomordentlig hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 13 % 23 % Kompetens och genomförbarhet 1. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms inte kunna tillämpa relevant hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 1 Här avses de fall då bedömaren angett en högre rekommendation för stöd än vad anvisningarna föreskriver. Det vill säga ifall bedömaren exempelvis har gett en mycket stark rekommendation för stöd (4) för projekt som har lägre än 4 i både Nyskapande och Kvalitet. Mer information kring detta finns i arbetsbeskrivningen för bedömare. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 79 Bedömningsgrund/Utlåtande Din procentuella Snittet för samtliga fördelning bedömare Samverkan 1. Befintliga eller potentiella samarbetspartners saknas eller bedöms inte vara intressanta eller relevanta för projektet 0% 10 % 2. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara måttligt intressanta eller relevanta för projektet 54 % 32 % 3. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara intressanta eller relevanta för projektet 38 % 41 % 8% 17 % 4. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara ytterst intressanta eller relevanta för projektet Tabell 2. Procentuell fördelning mellan olika omdömen i bedömningsgrunderna (Utlysning 2) Bedömningsgrund/Utlåtande Din procentuella Snittet för samtliga fördelning bedömare Rekommendation för stöd 14 % 20 % 2. Måttlig rekommendation för stöd 61 % 42 % 3. Stark rekommendation för stöd 25 % 26 % 0% 12 % 7% 20 % 2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 68 % 37 % 3. Projektet uppvisar relevanta tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 18 % 27 % 7% 16 % 7% 9% 1. Ingen eller knapp rekommendation för stöd 4. Mycket stark rekommendation för stöd Nyskapande 1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet Kvalitet 1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på aktualitet, ambition eller integritet 2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på aktualitet, ambition eller integritet 54 % 33 % 3. Projektet uppvisar relevanta tecken på aktualitet, ambition eller integritet 32 % 38 % 7% 19 % 7% 7% 2. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa godtagbar hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 32 % 19 % 3. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa relevant hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 61 % 53 % 0% 20 % 4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på aktualitet, ambition eller integritet Kompetens och genomförbarhet 1. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms inte kunna tillämpa relevant hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 4. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa utomordentlig hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet K U LT U R B R Y G G A N 2 014 80 BILAGOR Bedömningsgrund/Utlåtande Din procentuella Snittet för samtliga fördelning bedömare Samverkan 1. Befintliga eller potentiella samarbetspartners saknas eller bedöms inte vara intressanta eller relevanta för projektet 11 % 13 % 2. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara måttligt intressanta eller relevanta för projektet 46 % 28 % 3. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara intressanta eller relevanta för projektet 36 % 44 % 7% 15 % 4. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara ytterst intressanta eller relevanta för projektet Om dina motiveringar och omdömen Överlag disponerar du dina bedömningar på ett tillfredställande sätt. I flera fall är dock dina återgivningar/beskrivningar långa i förhållande till den del där du argumenterar för vad du tycker. Dina motiveringar skulle gynnas av att återgivningen/beskrivningen av projekten var kortare och själva argumentationen fylligare. Dina motiveringar skulle även bli bättre om du i högre utsträckning gjorde det tydligt utifrån vilka kompetenser du bedömer ansökan och att du där argumenterar för på vilka sätt ett projekt exempelvis är nyskapande eller kvalita tivt. Som exempel kan nämnas (SS7 – 3641) där du ägnar större delen av din argumentation kring projektets målgrupp för att slutligen landa i ett resonemang kring att projektet till formen och i egentlig mening inte är nyskapande i sig. Överlag är följsamheten mellan dina omdömen i bedömningsgrunderna och Ansökans tydlighet i relation till det du skriver i motiveringen tillfredställande. I vissa fall behöver du dock se över denna relation och säkerställa att följsamheten är rimlig. Exempelvis (SS8 – 3981), tenderar du att inleda din argumentation med att konstatera att projektet till formen har funnits i århundraden, men där du gett projektet det näst högsta omdömet i Nyskapande. Här måste du antingen sänka nivån i Nyskapande eller skarpare argumentera för nivån på omdömet. Överlag bör du även försöka koppla omdömet i Ansökans tydlighet till vad som sägs i ansökan utifrån de kompetenser du har tilldelats. Du behöver heller inte inleda dina argumentationsstycken med vad du anser om Ansökans tydlighet eftersom det finns ett omdöme för det. Överlag har du ett bra grepp om Kulturbryggans roll och syfte. Dina motiveringar skulle dock gynnas av att du drog en skarpare gräns mellan Startstöd och Genomförandestöd. Du behöver i högre utsträckning beakta att Startstödet är ett stöd för förstudier och plane ringsarbeten. I vissa fall uttrycker du farhågor kring projektets möjlighet att lyckas pga dess omfattning i relation till Startstödet. Är det så bör du istället kanske fördjupa läsningen och se ifall ansökan kanske inte är missriktad i förhållande till sökt stödform. Ett genomgående drag du verkar tillämpa är att ställa frågor. Det kan vara ett effektivt sätt att uppmärksamma framförallt projektägaren på brister i ansökan. I vissa fall (SS7 – 3310) K U LT U R B R Y G G A N 2 014 81 avslutar du dock din argumentation med en frågeställning som du egentligen bör kunna besvara själv (”Är det möjligt att uppnå målen som anges i ansökan?”). Försök att undvika detta eftersom det skulle kunna framstå som om du inte behärskar den kompetens utifrån vilken du bedömer ansökan. Sett till dina tidigare insatser för Kulturbryggan anser vi att du tagit flera steg i rätt riktning. Dina dispositioner har blivit tydligare, din argumentation fylligare och ditt språk bättre. Ta även nogsamt del av de uppdaterade anvisningar som kommer med innevarande utlysnings utskick. De innefattar en hel del viktiga förändringar. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 82 BILAGOR Utlåtande om dina bedömningar NAMN: NN UTLYSNING: 1 och 2, 2014 ANTAL BEDÖMDA ANSÖKNINGAR TOTALT: XX VARAV ANTAL RESULTERADE I BIFALL: XX ANTAL AVVIKELSER FRÅN ANVISNINGAR FÖR REKOMMENDATION FÖR STÖD TOTALT2: XX Tabell 1. Procentuell fördelning mellan olika omdömen i bedömningsgrunderna (Utlysning 1) Bedömningsgrund/Utlåtande Din procentuella Snittet för samtliga fördelning bedömare Rekommendation för stöd 1. Ingen eller knapp rekommendation för stöd 4% 20 % 2. Måttlig rekommendation för stöd 50 % 41 % 3. Stark rekommendation för stöd 21 % 27 % 4. Mycket stark rekommendation för stöd 25 % 11 % 4% 16 % 2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 50 % 40 % 3. Projektet uppvisar relevanta tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 17 % 30 % 4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 29 % 15 % Nyskapande 1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet Kvalitet 1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på aktualitet, ambition eller integritet 2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på aktualitet, ambition eller integritet 0% 8% 33 % 35 % 3. Projektet uppvisar relevanta tecken på aktualitet, ambition eller integritet 38 % 38 % 4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på aktualitet, ambition eller integritet 29 % 20 % 1. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms inte kunna tillämpa relevant hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 4% 4% 2. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa godtagbar hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 8% 25 % 3. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa relevant hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 67 % 48 % 4. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa utomordentlig hanzverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 21 % 23 % Kompetens och genomförbarhet 2 Här avses de fall då bedömaren angett en högre rekommendation för stöd än vad anvisningarna föreskriver. Det vill säga ifall bedömaren exempelvis har gett en mycket stark rekommendation för stöd (4) för projekt som har lägre än 4 i både Nyskapande och Kvalitet. Mer information kring detta finns i arbetsbeskrivningen för bedömare. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 83 Bedömningsgrund/Utlåtande Din procentuella Snittet för samtliga fördelning bedömare Samverkan 1. Befintliga eller potentiella samarbetspartners saknas eller bedöms inte vara intressanta eller relevanta för projektet 8% 10 % 2. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara måttligt intressanta eller relevanta för projektet 13 % 32 % 3. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara intressanta eller relevanta för projektet 58 % 41 % 4. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara ytterst intressanta eller relevanta för projektet 21 % 17 % Tabell 2. Procentuell fördelning mellan olika omdömen i bedömningsgrunderna (Utlysning 2) Bedömningsgrund/Utlåtande Din procentuella Snittet för samtliga fördelning bedömare Rekommendation för stöd 1. Ingen eller knapp rekommendation för stöd 11 % 20 % 2. Måttlig rekommendation för stöd 39 % 42 % 3. Stark rekommendation för stöd 22 % 26 % 4. Mycket stark rekommendation för stöd 28 % 12 % 1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 11 % 20 % 2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 33 % 37 % 3. Projektet uppvisar relevanta tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 28 % 27 % 4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på experimentlust, nytänkande, omvärldsbevakning eller originalitet 28 % 16 % Nyskapande Kvalitet 1. Projektet uppvisar inga eller knappa tecken på aktualitet, ambition eller integritet 2. Projektet uppvisar godtagbara tecken på aktualitet, ambition eller integritet 6% 9% 33 % 33 % 3. Projektet uppvisar relevanta tecken på aktualitet, ambition eller integritet 33 % 38 % 4. Projektet uppvisar utomordentliga tecken på aktualitet, ambition eller integritet 28 % 19 % 0% 7% 2. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa godtagbar hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 11 % 19 % 3. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa relevant hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 61 % 53 % 4. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms kunna tillämpa utomordentlig hanzverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet 28 % 20 % Kompetens och genomförbarhet 1. Projektägaren och övriga nyckelpersoner bedöms inte kunna tillämpa relevant hantverksskicklighet eller kommunikativ förmåga i projektet K U LT U R B R Y G G A N 2 014 84 BILAGOR Bedömningsgrund/Utlåtande Din procentuella Snittet för samtliga fördelning bedömare Samverkan 1. Befintliga eller potentiella samarbetspartners saknas eller bedöms inte vara intressanta eller relevanta för projektet 6% 13 % 2. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara måttligt intressanta eller relevanta för projektet 11 % 28 % 3. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara intressanta eller relevanta för projektet 56 % 44 % 4. Befintliga eller potentiella samarbetspartners bedöms vara ytterst intressanta eller relevanta för projektet 28 % 15 % Om dina motiveringar och omdömen Överlag är du väldigt konsekvent i hur du disponerar dina motiveringar där balansen mellan återgivningar/beskrivningar av projekten och dina sakkunniga omdömen är bra. Här skulle vi dock efterlysa något fylligare information om vad projekten består i samt även betydligt fylligare information gällande vad du anser om projekten. När du ska synliggöra din sakkunskap behöver du i högre utsträckning argumentera varför du tycker det ena eller det andra. Just nu är dina sakliga omdömen något summariska, bitvis helt konstaterande utan att förklara varför. Försök helt enkelt bara att fylla på den delen med lite mer argumentation. I många fall verkar det uppenbart att projekten inte innehåller någon argumentation eller beskrivning utifrån dina anvisade kompetenser. Här kan du gärna beskriva vilken typ av information du skulle behöva för att kunna göra en mer rättvisande bedömning. När det gäller hur du bedömer projekten utifrån anvisade kompetenser är du mycket konsekvent. Ett extra plus för att du så tydligt differentierar mellan olika anvisade kompe tenser i dina motiveringar. Vad gäller följsamheten mellan dina omdömen i bedömningsgrunderna och Ansökans tydlighet i förhållande till vad du säger i motiveringen är den oftast mycket god. I de fall du väljer att genomgående ge höga omdömen så skulle vi dock gärna efterlysa lite fylligare förklaringar till varför projektet genererar så höga omdömen. Språkligt skriver du enkelt och tydligt vilket gör det lätt att följa dina resonemang. En sak vi noterat är att du ofta använder dig av ”kan” när du ska bedöma något (”projektet kan innehålla vissa nyskapande delar”). Vi förstår att detta ofta refererar till att information utelämnats i projektbeskrivning, men det finns en risk att detta skulle kunna tolkas som om du är osäker på din sak och kanske rentav saknar relevant omvärldsbevakning inom de kompetenser du har anvisats. Försök därför att undvika detta. Din förståelse för Kulturbryggans uppdrag och respektive stödforms syfte är mycket god. Inför den sista utlysningen har vi gjort en hel del ändringar som finns beskrivna i de nya, uppdaterade anvisningarna. I korthet handlar det om att vi vill att bedömningsprocessen ska generera fler ändamålsenliga ansökningar. Försök tillämpa dessa så kommer dina utlåtanden hålla mycket nivå. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 86 BILAGOR Bilaga 6: Förteckning över och förklaring av Kulturbryggans kompetenser Förteckningen över och förklaringar av olika kompetenser gör inga anspråk på att vara heltäckande i någon bemärkelse, utan görs med förbehållet att Kulturbryggan är en försöks verksamhet med möjlighet att pröva nya och olika metoder för bedömning. Att ringa in vad som kan tänkas känneteckna olika kompetenser är inte synonymt med vilka projekt som bör eller kan få stöd inom ramen för Kulturbryggans olika stödformer. Kompetenserna är inte under några omständigheter att betrakta som riktlinjer eller villkor, utan snarare som redskap för att öka dynamiken och effektiviteten i bedömningsmodellen. Kompetenserna är grupperade efter olika konst- eller kulturområden och generella kompetenser. Inom samtliga nedan beskrivna kompetenser ingår även kännedom om hur en angiven kompetens förhåller sig till en internationell kontext och dess tendenser och trender. Det vill säga, den roll ett specifikt projekt har i ett globalt/internationellt sammanhang utifrån vald kompetens. Konst- eller kulturkompetenser Arkitektur Kompetensen Arkitektur omfattar flera olika delområden. Kompetensen avser dels kännedom kring inredningsarkitektur, (hus)arkitektur, landskapsarkitektur och (fysisk)planering, och dels kring arkitektonisk gestaltning/konst, teknik/konstruktion och teori/historia, samt givetvis kombinationer av de ovan uppräknade kunskapsfälten. Bild Kompetensen Bild omfattar kännedom om alla former av skapande och gestaltande genom bild (dock inte rörlig bild!). Detta innefattar således kunskap om hela bildkonsten (fotografi, måleri, tecknande m.m. – såväl analogt som digitalt) ur såväl historiska som samtida perspektiv. Dans Kompetensen Dans avser kännedom om såväl professionell dans som folkdans och street/ urban dans med alla deras respektive stilar, särdrag och uttryck. Design/Form Kompetensen Design/Form omfattar kännedom om estetisk och ändamålsenlig gestaltning av hantverksmässigt eller industriellt framställda produkter, miljöer och tjänster. Film/Rörliga bilder Kompetensen Film/Rörliga bilder avser dels kännedom kring medierna film, tv, video och datorspel, dels kunskap om såväl dokumentärt som fiktivt berättande genom film gestaltat antingen av levande/verkliga människor/föremål (live action) eller genom inspelningar av konstgjorda föremål (animation). K U LT U R B R Y G G A N 2 014 87 Folkmusik/Världsmusik Kompetensen Folkmusik/Världsmusik tangerar kunskap om all etnisk musik som huvud sakligen är hemmahörandes utanför den västerländska kultursfären och som också kan kontrasteras mot den klassiska musiken i bemärkelsen att den inte nödvändigtvis framförs av skolade musiker. Kännetecknande kan vara att musikerna är autodidakta och musiken delvis improviserad. Klassisk musik/Konstmusik Kompetensen Klassisk musik/Konstmusik omfattar kännedom kring flera olika epokers och genrers särskilda stildrag. Inom kompetensen avses såväl västerländsk konstmusik som konstmusik bortom den västerländska kultursfären, med alltifrån tidig musik till avant gardistisk live-elektronik. Kännetecknande kan vara att musikerna är skolade, musiken både improviserad och noterad och oftast, men inte uteslutande, framförd med företrädesvis akustiska instrument. Kulturarv – Antikvariskt perspektiv Kompetensen Kulturarv - Antikvariskt perspektiv avser de områden inom kulturarvet vars främsta uppgift är att tillvarata kulturarvsvärden. Kompetensen omfattar således kännedom om exempelvis arkeologi, byggnadsvård, landskapsvård och museologi. Kulturarv – Arkiv/Bibliotek Kompetensen Kulturarv – Arkiv/Bibliotek avser kännedom om arkivens och bibliotekens roll i samhället, tekniker för att bevara analoga och digitala dokument, arkiv- och biblioteks förteckningar och andra sökhjälpmedel samt service till arkivens och bibliotekens användare. Litteratur och tidskrifter Kompetensen Litteratur och tidskrifter omfattar kännedom om litterär produktion för olika ändamål (läsning, dramatik, manus, journalistik, utgivningsverksamhet, publikations former m.m.) och litterär förmedling av olika slag (läs- och litteraturfrämjande, berättande m.m.) samt övergripande kunskap om litteraturhistorien. Musikdramatik/Opera Kompetensen Musikdramatik/Opera omfattar kunskap om alla former av scenisk fram ställning som utgår från att ett narrativ berättas genom musik eller sång. Kompetensen innefattar musikdramatik, opera, musikteater och körsång. Kännetecknande kan vara såväl skolade som autodidakta musiker och sångare. Performance Kompetensen Performance omfattar kunskap om alla former av scenisk framställning som kännetecknas av att ett narrativ företrädesvis gestaltas i flera olika former, ibland på en och samma gång, där exempelvis det talade ordet, musik/sång och olika former av cirkus/nycirkus kan utgöra inslag. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 88 BILAGOR Populärmusik Kompetensen Populärmusik omfattar kännedom kring den samling musikstilar som på ett eller annat sätt kan sägas kontrasteras mot den klassiska musiken i bemärkelsen att den inte nödvändigtvis framförs av skolade musiker. Populärmusiken omfattar all musik sprungen ur en västerländsk afroamerikansk tradition (däribland blues, hiphop, jazz, reggae och rock) samt pop och elektronisk musik med alla dessa stilars olika genrers. Kännetecknande kan vara att musikerna är autodidakta och musiken delvis improviserad. Teater/Talat ord Kompetensen Teater/Talat ord omfattar kunskap om alla former av scenisk framställning med utgångspunkt i att ett narrativ berättas genom det talade ordet. Kompetensen avser i den meningen framförallt den vanligaste formen av gestaltande inom scenkonstområdet (talteater), men även olika former av litterära eller semilitterära evenemang (humor, poesi uppläsningar, poetry slam, spoken word m.m.). Generella kompetenser Barn och ungdom Kompetensen Barn och ungdom omfattar kännedom kring vad det innebär att arbeta utifrån barns och ungdomars perspektiv. Kompetensen avser således hur för-, med- och av-perspek tiv rörande barn och ungdomar tillämpas för ett särskilt ändamål i olika sammanhang. Finansiell samverkan Kompetensen Finansiell samverkan innefattar i första hand kännedom kring de mekanismer som möjliggör och syftar till breddad, icke-offentlig finansiering av kulturlivet på såväl makro- som mikronivå. Med breddad finansiering avses alternativa former för finansiering av kulturell verksamhet som exempelvis nya arbetssätt, idéer, koncept, metoder, modeller eller samarbeten. Forskning Med kompetensen Forskning avses i första hand ett fördjupat förhållningssätt eller en ut forskande ansats till det man vill göra. Kompetensen kan svårligen generaliseras men skulle kunna karaktäriseras av kännedom kring metodologiska och vetenskapsteoretiska perspektiv för ett särskilt ändamål eller inom ett särskilt konst- eller kulturområde med syftet att utvinna ny eller fördjupad kunskap. Genus/HBTQ Kompetensen Genus/HBTQ omfattar dels kännedom om hur genus-, homo-, bi-, trans- eller queera perspektiv praktiskt manifesteras för ett särskilt ändamål, dels kännedom kring dessa perspektivs innebörder och roller i historiska/teoretiska sammanhang på ett strukturellt plan. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 89 Interaktivitet Kompetensen Interaktivitet omfattar kännedom om de sammanhang som bygger på att ett antal människor på ett eller flera sätt skapar något genom att interagera med varandra. Kompetensen avser således kännedom kring olika former för interaktivt och mål-, eller processinriktat medskapande som exempelvis communitybaserat arbete, lokalt engagemang, konst och kultur i det offentliga rummet samt deltagarkulturella projekt. Kommunikation Kompetensen Kommunikation avser kännedom kring vad som krävs för att kommunicera ett projekt på ett effektivt sätt. Kompetensen kan sägas omfatta marknadsföring, publikarbete och varumärkesbyggande m.m. i såväl analoga/traditionella som digitala/nya former. Metodutveckling Kompetensen Metodutveckling avser kännedom kring utvecklingen av nya arbetssätt, fråge ställningar, metoder, metodutbyten, redskap m.m. där experimenterandet står i centrum inom såväl målinriktat som processbaserat arbete. Miljö Kompetensen Miljö omfattar kännedom kring människans och naturens ömsesidiga påverkan på varandra. Kompetensen avser hur miljöperspektivet tillgodoses och tillämpas i syfte att förbättra och i förlängningen medverka till en hållbar utveckling. Mångfald Kompetensen Mångfald avser etnisk mångfald och en mångfald av kulturer utifrån ett antropologiskt synsätt och omfattar kännedom kring identitetsskapande utifrån enskilda individers och/eller gruppers olika berättelser, erfarenheter, förhållningssätt, möten, per spektiv, utgångspunkter och åsikter. Partnerskap Kompetensen Partnerskap avser kännedom kring nätverksbyggande och etablerandet av olika former av partnerskap och samarbeten för ett särskilt ändamål. Kompetensen kan dels kännetecknas av hur man går tillväga för att etablera partnerskap, dels kring samarbets parternas betydelse för projektets genomförande och resultat. Publika evenemang Kompetensen Publika evenemang omfattar kännedom kring arrangörskap, produktion, rekvisita/scenografi och utställningsverksamhet (curatorisk kunskap) eller motsvarande för en publik. Kompetensen kan tillämpas inom flera konst- och kulturområden på olika sätt. Icke desto mindre finns det gemensamma beröringspunkter kring vad det är som får ett publikt evenemang att fungera oavsett innehåll. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 90 BILAGOR Teknik och IT Kompetensen Teknik och IT avser kännedom kring teknisk innovation och utveckling, och hur dessa förhåller sig till framväxten av och förändringar inom alla konst- och kulturområden. Det gäller såväl tillkomstprocesser som spridning (distribution/tillgängliggörande) och utsuddandet av gränser mellan dessa. Tillgänglighet Kompetensen Tillgänglighet avser kännedom kring hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med funktionsnedsättning. Detta innefattar lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till information (analogt och digitalt) och ett bra bemötande. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 92 BILAGOR Bilaga 7: Konferenser och andra evenemang under 2014 28 januari: Seminarium på Grand Hotel om kreativa näringar (deltagare). 7 februari: Bedömarmöte (arrangör). 31 mars: Möte/presentation inför SKL Regionschefer (talare). 29 april: Seminarium om kommunikationsstrategi inför samtliga pågående statliga utredningar (presentation). 27 maj: Konferens tillsammans med Kulturkraft Stockholm i Stockholm (medarrangör). 4 juni: Infomöte anordnat av Kulturrådet (presentation). Hösten 2014: Möten med S, V och MP före valet för att berätta om Kulturbryggans verksamhet. 4 september: Bedömarmöte (arrangör). 23–24 september: Tillväxtverkets konferens "Impact on Culture" i Umeå (deltagare). 15 oktober: Kulturbryggedagen för utvalda projektägare och kommittén (arrangör). 20 oktober: Kulturmässan i Malmö (deltagare/utställare). 3 november: Kulturpolitiskt seminarium anordnat av Myndigheten för Kulturanalys (talare/deltagare). 3 december: Infomässa anordnad av Innovativ Kultur för samtliga kulturfinansiärer (presentation/utställare). 8 december: Intercults konferens " De europeiska kulturinstitutionernas framtid" i Kulturhuset (deltagare). 10 december: Bedömarmöte – avslutning (arrangör). K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 94 BILAGOR Bilaga 8: Statistik 2014 Önskemål om kompetenser 2014 Önskad kompetens Annat önskemål* Arkitektur Barn och ungdom Antal önskemål Andel önskemål Antal bifall Andel bifall** Andel bifall*** 175 4% 23 4% 13 % 76 2% 9 2% 12 % 219 6% 20 4% 9% Bild 246 6% 28 5% 11 % Dans 113 3% 20 4% 18 % Design/Form 115 3% 15 3% 13 % Film/Rörliga bilder 258 6% 38 7% 15 % Finansiell samverkan 74 2% 11 2% 15 % Folkmusik/Världsmusik 54 1% 5 1% 9% Forskning 130 3% 19 4% 15 % Genus/HBTQ 124 3% 17 3% 14 % Interaktivitet 301 8% 45 9% 15 % Klassisk musik/Konstmusik 127 3% 21 4% 17 % Kommunikation 139 3% 10 2% 7% Kulturarv – antikvariskt perspektiv 60 2% 5 1% 8% Kulturarv – arkiv och bibliotek 42 1% 1 0% 2% Litteratur och tidskrifter Metodutveckling 97 2% 13 2% 13 % 268 7% 42 8% 16 % Miljö 76 2% 11 2% 14 % Musikdramatik/Opera 50 1% 7 1% 14 % Mångfald 239 6% 28 5% 12 % Partnerskap 100 3% 7 1% 7% Performance 200 5% 36 7% 18 % Populärmusik 80 2% 5 1% 6% Publika evenemang 202 5% 19 4% 9% Teater/Talat ord 239 6% 34 7% 14 % Teknik och IT 119 3% 28 5% 24 % Tillgänglighet 58 1% 6 1% 10 % Summa/Snitt: 3981 100 % 523 100 % 13 % * Avser önskemål om kompetenser som projektägarna själv har definierat. ** Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. *** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 95 Genomförandestöd omgång 5 Önskad kompetens Antal önskemål Andel önskemål Antal bifall Andel bifall** Andel bifall*** Annat önskemål* 14 3% 2 4% 14 % Arkitektur 13 3% 1 2% 8% Barn och ungdom 27 5% 4 7% 15 % Bild 35 7% 5 9% 14 % Dans 14 3% 3 5% 21 % Design/Form 15 3% 1 2% 7% Film/Rörliga bilder 28 6% 4 7% 14 % Finansiell samverkan 16 3% 2 4% 13 % 9 2% 1 2% 11 % Forskning 15 3% 3 5% 20 % Genus/HBTQ 16 3% 2 4% 13 % Interaktivitet 33 7% 5 9% 15 % Klassisk musik/Konstmusik 18 4% 4 7% 22 % Kommunikation 16 3% 0 0% 0% Folkmusik/Världsmusik Kulturarv – antikvariskt perspektiv 7 1% 1 2% 14 % Kulturarv – arkiv och bibliotek 7 1% 1 2% 14 % Litteratur och tidskrifter 12 2% 0 0% 0% Metodutveckling 27 5% 3 5% 11 % Miljö 8 2% 0 0% 0% Musikdramatik/Opera 8 2% 0 0% 0% Mångfald 26 5% 3 5% 12 % Partnerskap 16 3% 0 0% 0% Performance 30 6% 3 5% 10 % Populärmusik 12 2% 0 0% 0% Publika evenemang 32 6% 2 4% 6% Teater/Talat ord 30 6% 1 2% 3% Teknik och IT 10 2% 2 4% 20 % Tillgänglighet 8 2% 2 4% 25 % Summa/Snitt: 502 100 % 55 100 % 11 % * Avser önskemål om kompetenser som projektägarna själv har definierat. ** Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. *** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 96 BILAGOR Startstöd omgång 7 Önskad kompetens Antal önskemål Andel önskemål Antal bifall Andel bifall** Andel bifall*** Annat önskemål* 56 6% 9 7% 13 % Arkitektur 16 2% 2 2% 13 % Barn och ungdom 47 5% 6 5% 13 % Bild 54 6% 4 3% 7% Dans 23 3% 5 4% 22 % Design/Form 35 4% 5 4% 14 % Film/Rörliga bilder 58 6% 8 6% 14 % Finansiell samverkan 16 2% 1 1% 6% Folkmusik/Världsmusik 13 1% 3 2% 23 % Forskning 34 4% 5 4% 15 % Genus/HBTQ 31 3% 7 6% 23 % Interaktivitet 63 7% 8 6% 13 % Klassisk musik/Konstmusik 30 3% 6 5% 20 % Kommunikation 33 4% 1 1% 3% Kulturarv – antikvariskt perspektiv 19 2% 0 0% 0% Kulturarv – arkiv och bibliotek 7 1% 0 0% 0% Litteratur och tidskrifter 27 3% 4 3% 15 % Metodutveckling 66 7% 8 6% 12 % Miljö 18 2% 4 3% 22 % 8 1% 3 2% 38 % Mångfald Musikdramatik/Opera 45 5% 6 5% 13 % Partnerskap 30 3% 3 2% 10 % Performance 42 5% 9 7% 21 % Populärmusik 16 2% 3 2% 19 % Publika evenemang 36 4% 4 3% 11 % Teater/Talat ord 50 5% 8 6% 16 % Teknik och IT 29 3% 4 3% 14 % Tillgänglighet 12 1% 1 1% 8% Summa/Snitt: 914 100 % 127 100 % 14 % * Avser önskemål om kompetenser som projektägarna själv har definierat. ** Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. *** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 97 Tema 2014: Kultur & Politik Önskad kompetens Antal önskemål Andel önskemål Antal bifall Andel bifall** Andel bifall*** Annat önskemål* 21 4% 3 5% 14 % Arkitektur 12 2% 1 2% 8% Barn och ungdom 26 5% 2 3% 8% Bild 38 7% 2 3% 5% Dans 10 2% 1 2% 10 % 9 2% 2 3% 22 % Design/Form Film/Rörliga bilder Finansiell samverkan Folkmusik/Världsmusik 36 7% 6 10 % 17 % 7 1% 0 0% 0% 5 1% 0 0% 0% Forskning 16 3% 1 2% 6% Genus/HBTQ 20 4% 3 5% 15 % Interaktivitet 64 12 % 9 14 % 14 % Klassisk musik/Konstmusik Kommunikation Kulturarv – antikvariskt perspektiv Kulturarv – arkiv och bibliotek 5 1% 0 0% 0% 28 5% 2 3% 7% 3 1% 0 0% 0% 7 1% 0 0% 0% Litteratur och tidskrifter 12 2% 0 0% 0% Metodutveckling 36 7% 5 8% 14 % 9 2% 2 3% 22 % Miljö Musikdramatik/Opera 2 0% 0 0% 0% Mångfald 46 9% 7 11 % 15 % Partnerskap 11 2% 0 0% 0% Performance 31 6% 5 8% 16 % Populärmusik 3 1% 0 0% 0% Publika evenemang 35 6% 4 6% 11 % Teater/Talat ord 35 6% 5 8% 14 % 6 1% 2 3% 33 % Teknik och IT Tillgänglighet 7 1% 1 2% 14 % Summa/Snitt: 540 100 % 63 100 % 12 % * Avser önskemål om kompetenser som projektägarna själv har definierat. ** Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. *** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 98 BILAGOR Startstöd omgång 8 Önskad kompetens Antal önskemål Andel önskemål Antal bifall Andel bifall** 25 4% 5 4% 20 % 6 1% 2 2% 33 % Barn och ungdom 35 6% 3 2% 9% Bild 39 7% 9 7% 23 % Dans 19 3% 6 5% 32 % Design/Form 16 3% 2 2% 13 % Film/Rörliga bilder 36 6% 12 9% 33 % Finansiell samverkan 10 2% 2 2% 20 % Annat önskemål* Arkitektur Andel bifall*** Folkmusik/Världsmusik 8 1% 1 1% 13 % Forskning 9 2% 5 4% 56 % Genus/HBTQ 12 2% 2 2% 17 % Interaktivitet 42 7% 12 9% 29 % Klassisk musik/Konstmusik 26 5% 5 4% 19 % Kommunikation 15 3% 4 3% 27 % Kulturarv – antikvariskt perspektiv 10 2% 3 2% 30 % Kulturarv – arkiv och bibliotek 5 1% 0 0% 0% Litteratur och tidskrifter 14 2% 3 2% 21 % Metodutveckling 38 7% 9 7% 24 % 8 1% 1 1% 13 % Miljö 9 2% 2 2% 22 % Mångfald Musikdramatik/Opera 35 6% 7 5% 20 % Partnerskap 13 2% 1 1% 8% Performance 26 5% 7 5% 27 % Populärmusik 22 4% 2 2% 9% Publika evenemang 28 5% 4 3% 14 % Teater/Talat ord 30 5% 10 8% 33 % Teknik och IT 25 4% 10 8% 40 % Tillgänglighet 7 1% 2 2% 29 % Summa/Snitt: 568 100 % 131 100 % 23 % * Avser önskemål om kompetenser som projektägarna själv har definierat. ** Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. *** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 99 Genomförandestöd omgång 6 Önskad kompetens Antal önskemål Andel önskemål Antal bifall Andel bifall** Annat önskemål* 23 5% 0 0% 0% Arkitektur 10 2% 2 10 % 20 % Barn och ungdom 31 6% 2 10 % 6% Bild 29 6% 1 5% 3% Dans 12 2% 0 0% 0% 9 2% 1 5% 11 % Film/Rörliga bilder 46 9% 2 10 % 4% Finansiell samverkan 10 2% 2 10 % 20 % Folkmusik/Världsmusik 11 2% 0 0% 0% Forskning 15 3% 1 5% 7% Genus/HBTQ 14 3% 1 5% 7% Interaktivitet 28 6% 0 0% 0% Klassisk musik/Konstmusik 14 3% 0 0% 0% Kommunikation 12 2% 0 0% 0% Kulturarv – antikvariskt perspektiv 6 1% 1 5% 17 % Kulturarv – arkiv och bibliotek 6 1% 0 0% 0% Litteratur och tidskrifter 9 2% 0 0% 0% Metodutveckling 29 6% 3 14 % 10 % Miljö 13 3% 0 0% 0% Musikdramatik/Opera 10 2% 0 0% 0% Mångfald 39 8% 0 0% 0% Partnerskap 10 2% 0 0% 0% Performance 25 5% 1 5% 4% Populärmusik 10 2% 0 0% 0% Publika evenemang 29 6% 0 0% 0% Teater/Talat ord 31 6% 1 5% 3% Teknik och IT 16 3% 3 14 % 19 % Design/Form Andel bifall*** Tillgänglighet 6 1% 0 0% 0% Summa/Snitt: 503 100 % 21 100 % 4% * Avser önskemål om kompetenser som projektägarna själv har definierat. ** Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. *** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 100 BILAGOR Startstöd omgång 9 Önskad kompetens Antal önskemål Andel önskemål Antal bifall Andel bifall** Andel bifall*** Annat önskemål* 36 4% 4 3% 11 % Arkitektur 19 2% 1 1% 5% Barn och ungdom 53 6% 3 2% 6% Bild 51 5% 7 6% 14 % Dans 35 4% 5 4% 14 % Design/Form 31 3% 4 3% 13 % Film/Rörliga bilder 54 6% 6 5% 11 % Finansiell samverkan 15 2% 4 3% 27 % Folkmusik/Världsmusik 8 1% 0 0% 0% Forskning 41 4% 4 3% 10 % Genus/HBTQ 31 3% 2 2% 6% Interaktivitet 71 7% 11 9% 15 % Klassisk musik/Konstmusik 34 4% 6 5% 18 % Kommunikation 35 4% 3 2% 9% Kulturarv – antikvariskt perspektiv 15 2% 0 0% 0% Kulturarv – arkiv och bibliotek 10 1% 0 0% 0% Litteratur och tidskrifter 23 2% 6 5% 26 % Metodutveckling 72 8% 14 11 % 19 % Miljö 20 2% 4 3% 20 % Musikdramatik/Opera 13 1% 2 2% 15 % Mångfald 48 5% 5 4% 10 % Partnerskap 20 2% 3 2% 15 % Performance 46 5% 11 9% 24 % Populärmusik 17 2% 0 0% 0% Publika evenemang 42 4% 5 4% 12 % Teater/Talat ord 63 7% 9 7% 14 % Teknik och IT 33 3% 7 6% 21 % Tillgänglighet 18 2% 0 0% 0% Summa/Snitt: 954 100 % 126 100 % 13 % * Avser önskemål om kompetenser som projektägarna själv har definierat. ** Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. *** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive önskad kompetens. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 101 Geografisk spridning 2014 Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** Blekinge län 4 0% 0 0% 0% Dalarnas län 11 1% 0 0% 0% Gotlands län 16 1% 3 2% 19 % Gävleborgs län Projektägarens hemort 25 2% 0 0% 0% Hallands län 9 1% 0 0% 0% Jämtlands län 24 2% 4 3% 17 % Jönköpings län 6 1% 1 1% 17 % Kalmar län 10 1% 0 0% 0% Kronobergs län 2 0% 0 0% 0% Norrbottens län 13 1% 0 0% 0% Skåne län 224 19 % 27 18 % 12 % Stockholms län 525 45 % 78 52 % 15 % Södermanlands län 14 1% 1 1% 7% Uppsala län 17 1% 2 1% 12 % 9 1% 2 1% 22 % 24 2% 3 2% 13 % Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län 4 0% 2 1% 50 % Västmanlands län 6 1% 2 1% 33 % 200 17 % 26 17 % 13 % 7 1% 0 0% 0% 26 2% 0 0% 0% 0 0% 0 0% 0% 1176 100 % 151 100 % 13 % Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Utanför Sverige Summa/Snitt: * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive län. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 102 BILAGOR Genomförandestöd omgång 5 Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** Blekinge län 2 1% 0 0% 0% Dalarnas län 2 1% 0 0% 0% Gotlands län 3 2% 0 0% 0% Gävleborgs län 3 2% 0 0% 0% Hallands län 0 0% 0 0% 0% Jämtlands län 4 3% 1 7% 25 % Jönköpings län 1 1% 1 7% 100 % Kalmar län 2 1% 0 0% 0% Kronobergs län 0 0% 0 0% 0% Norrbottens län 0 0% 0 0% 0% Skåne län 34 24 % 2 13 % 6% Stockholms län 64 44 % 7 47 % 11 % Södermanlands län 0 0% 0 0% 0% Uppsala län 1 1% 0 0% 0% Värmlands län 0 0% 0 0% 0% Västerbottens län 3 2% 1 7% 0% Västernorrlands län 0 0% 0 0% 0% Västmanlands län 0 0% 0 0% 0% 20 14 % 3 20 % 15 % Örebro län 1 1% 0 0% 0% Östergötlands län 4 3% 0 0% 0% Projektägarens hemort Västra Götalands län Utanför Sverige Summa/Snitt: 0 0% 0 0% 0% 144 100 % 15 100 % 10 % * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive län. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 103 Startstöd omgång 7 Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** Blekinge län 2 1% 0 0% 0% Dalarnas län 1 0% 0 0% 0% Projektägarens hemort Gotlands län 4 2% 2 6% 50 % Gävleborgs län 6 2% 0 0% 0% Hallands län 3 1% 0 0% 0% Jämtlands län 7 3% 1 3% 14 % Jönköpings län 0 0% 0 0% 0% Kalmar län 4 2% 0 0% 0% Kronobergs län 1 0% 0 0% 0% Norrbottens län 4 2% 0 0% 0% Skåne län 42 16 % 5 14 % 12 % 107 42 % 18 51 % 17 % Södermanlands län 4 2% 0 0% 0% Uppsala län 3 1% 1 3% 33 % Värmlands län 2 1% 0 0% 0% Västerbottens län 9 4% 0 0% 0% Västernorrlands län 1 0% 1 3% 100 % Västmanlands län 2 1% 0 0% 0% 43 17 % 7 20 % 16 % Örebro län 2 1% 0 0% 0% Östergötlands län 9 4% 0 0% 0% Stockholms län Västra Götalands län Utanför Sverige Summa/Snitt: 0 0% 0 0% 0% 256 100 % 35 100 % 14 % * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive län. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 104 BILAGOR Tema 2014: Kultur & Politik Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** Blekinge län 0 0% 0 0% 0% Dalarnas län 0 0% 0 0% 0% Gotlands län 1 1% 0 0% 0% Gävleborgs län 3 2% 0 0% 0% Hallands län 1 1% 0 0% 0% Jämtlands län 3 2% 0 0% 0% Jönköpings län 0 0% 0 0% 0% Kalmar län 2 1% 0 0% 0% Kronobergs län 0 0% 0 0% 0% Norrbottens län 2 1% 0 0% 0% Skåne län 29 18 % 2 12 % 7% Stockholms län 78 48 % 9 53 % 12 % Södermanlands län 1 1% 0 0% 0% Uppsala län 4 2% 0 0% 0% Värmlands län 1 1% 0 0% 0% Västerbottens län 3 2% 0 0% 0% Västernorrlands län 0 0% 0 0% 0% Västmanlands län 2 1% 1 6% 50 % 30 19 % 5 29 % 17 % Örebro län 1 1% 0 0% 0% Östergötlands län 1 1% 0 0% 0% Projektägarens hemort Västra Götalands län Utanför Sverige Summa/Snitt: 0 0% 0 0% 0% 162 100 % 17 100 % 10 % * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive län. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 105 Startstöd omgång 8 Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** Blekinge län 0 0% 0 0% 0% Dalarnas län 3 2% 0 0% 0% Projektägarens hemort Gotlands län 2 1% 1 3% 50 % Gävleborgs län 5 3% 0 0% 0% Hallands län 0 0% 0 0% 0% Jämtlands län 2 1% 0 0% 0% Jönköpings län 2 1% 0 0% 0% Kalmar län 0 0% 0 0% 0% Kronobergs län 0 0% 0 0% 0% Norrbottens län 2 1% 0 0% 0% Skåne län 43 25 % 14 37 % 33 % Stockholms län 72 42 % 17 45 % 24 % Södermanlands län 2 1% 1 3% 50 % Uppsala län 2 1% 1 3% 50 % Värmlands län 2 1% 0 0% 0% Västerbottens län 2 1% 1 3% 50 % Västernorrlands län 1 1% 1 3% 100 % Västmanlands län 0 0% 0 0% 0% 26 15 % 2 5% 8% Örebro län 2 1% 0 0% 0% Östergötlands län 2 1% 0 0% 0% Västra Götalands län Utanför Sverige Summa/Snitt: 0 0% 0 0% 0% 170 100 % 38 100 % 22 % * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive län. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 106 BILAGOR Genomförandestöd omgång 6 Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** Blekinge län 0 0% 0 0% 0% Dalarnas län 0 0% 0 0% 0% Gotlands län 4 3% 0 0% 0% Gävleborgs län 3 2% 0 0% 0% Hallands län 3 2% 0 0% 0% Jämtlands län 3 2% 0 0% 0% Jönköpings län 0 0% 0 0% 0% Kalmar län 1 1% 0 0% 0% Kronobergs län 0 0% 0 0% 0% Norrbottens län 2 1% 0 0% 0% Skåne län 32 20 % 0 0% 0% Stockholms län 70 44 % 6 75 % 9% Södermanlands län 4 3% 0 0% 0% Uppsala län 1 1% 0 0% 0% Värmlands län 0 0% 0 0% 0% Västerbottens län 2 1% 0 0% 0% Västernorrlands län 1 1% 0 0% 0% Västmanlands län 1 1% 0 0% 0% 29 18 % 2 25 % 7% Örebro län 0 0% 0 0% 0% Östergötlands län 2 1% 0 0% 0% 0 0% 0 0% 0% 158 100 % 8 100 % 5% Projektägarens hemort Västra Götalands län Utanför Sverige Summa/Snitt: * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive län. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 107 Startstöd omgång 9 Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** Blekinge län 0 0% 0 0% 0% Dalarnas län 5 2% 0 0% 0% Gotlands län 2 1% 0 0% 0% Gävleborgs län 5 2% 0 0% 0% Hallands län 2 1% 0 0% 0% Jämtlands län 5 2% 2 5% 40 % Jönköpings län 3 1% 0 0% 0% Kalmar län 1 0% 0 0% 0% Kronobergs län 1 0% 0 0% 0% Norrbottens län 3 1% 0 0% 0% Projektägarens hemort Skåne län 44 15 % 4 11 % 9% 134 47 % 21 55 % 16 % Södermanlands län 3 1% 0 0% 0% Uppsala län 6 2% 0 0% 0% Stockholms län Värmlands län 4 1% 2 5% 50 % Västerbottens län 5 2% 1 3% 20 % Västernorrlands län 1 0% 0 0% 0% Västmanlands län 1 0% 1 3% 100 % 52 18 % 7 18 % 13 % Örebro län 1 0% 0 0% 0% Östergötlands län 8 3% 0 0% 0% Västra Götalands län Utanför Sverige Summa/Snitt: 0 0% 0 0% 0% 286 100 % 38 100 % 13 % * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive län. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 108 BILAGOR Jämställdhet 2014 Projektledarens kön Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall** Kvinna 692 59 % 82 12 % Man 483 41 % 69 14 % 1 0% 0 0% 1176 100 % 151 13 % Ej angivet* Summa/Snitt: * En projektledare har inte velat uppge projektledarens kön. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare. Genomförandestöd omgång 5 Projektledarens kön Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Kvinna 77 53 % 9 12 % Man 67 47 % 6 9% 0 0% 0 0% 144 100 % 15 10 % Ej angivet Summa/Snitt: * Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare. Startstöd omgång 7 Projektledarens kön Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Kvinna 152 59 % 15 10 % Man 104 41 % 20 19 % 0 0% 0 0% 256 100 % 35 14 % Ej angivet Summa/Snitt: * Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare. Tema 2014: Kultur & Politik Projektledarens kön Kvinna Man Ej angivet Summa/Snitt: Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* 103 64 % 12 12 % 59 36 % 5 8% 0 0% 0 0% 162 100 % 17 10 % * Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare. Startstöd omgång 8 Projektledarens kön Kvinna Man Ej angivet Summa/Snitt: Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* 100 59 % 18 18 % 70 41 % 20 29 % 0 0% 0 0% 170 100 % 38 22 % * Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 109 Genomförandestöd omgång 6 Projektledarens kön Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Kvinna 90 57 % 5 6% Man 68 43 % 3 4% 0 0% 0 0% 158 100 % 8 5% Ej angivet Summa/Snitt: * Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare. Startstöd omgång 9 Projektledarens kön Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall** Kvinna 692 59 % 82 12 % Man 483 41 % 69 14 % Ej angivet* Summa/Snitt: 1 0% 0 0% 1176 100 % 151 13 % * En projektledare har inte velat uppge projektledarens kön. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar med kvinnlig resp. manlig projektledare. Organisationsform 2014 Projektägarens organisationsform Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** 173 15 % 17 11 % 10 % Ekonomisk förening 56 5% 8 5% 14 % Enkelt bolag 16 1% 0 0% 0% Enskild firma med F-skatt 351 30 % 52 34 % 15 % Fysisk person med A-skatt 123 10 % 12 8% 10 % 28 2% 2 1% 7% 1 0% 0 0% 0% Aktiebolag Handelsbolag Högskola/Universitet Ideell förening 384 33 % 55 36 % 14 % Kommun, landsting eller region 20 2% 3 2% 15 % Stiftelse 24 2% 2 1% 8% Ej angivet 0 0% 0 0% 0% 1176 100 % 151 100 % 13 % Summa/Snitt: * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 110 BILAGOR Genomförandestöd omgång 5 Projektägarens organisationsform Aktiebolag Ekonomisk förening Enkelt bolag Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* 35 24 % 2 13 % 6% 6 4% 3 20 % 50 % Andel bifall** 2 1% 0 0% 0% Enskild firma med F-skatt 23 16 % 4 27 % 17 % Fysisk person med A-skatt 8 6% 0 0% 0% Handelsbolag 1 1% 0 0% 0% 0 0% 0 0% 0% 67 47 % 5 33 % 7% Högskola/Universitet Ideell förening Kommun, landsting eller region 2 1% 1 7% 50 % Stiftelse 0 0% 0 0% 0% Ej angivet Summa/Snitt: 0 0% 0 0% 0% 144 100 % 15 100 % 10 % * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform. Startstöd omgång 7 Projektägarens organisationsform Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** Aktiebolag 31 12 % 6 17 % 19 % Ekonomisk förening 12 5% 1 3% 8% 2 1% 0 0% 0% Enskild firma med F-skatt 96 38 % 14 40 % 15 % Fysisk person med A-skatt 32 13 % 3 9% 9% Handelsbolag 10 4% 1 3% 10 % 0 0% 0 0% 0% Enkelt bolag Högskola/Universitet Ideell förening 66 26 % 9 26 % 14 % Kommun, landsting eller region 6 2% 1 3% 17 % Stiftelse 1 0% 0 0% 0% Ej angivet 0 0% 0 0% 0% 256 100 % 35 100 % 14 % Summa/Snitt: * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 111 Tema 2014: Kultur & Politik Projektägarens organisationsform Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** Aktiebolag 22 14 % 1 6% 5% Ekonomisk förening 11 7% 1 6% 9% 2 1% 0 0% 0% 37 23 % 5 29 % 14 % Enkelt bolag Enskild firma med F-skatt Fysisk person med A-skatt 8 5% 2 12 % 25 % Handelsbolag 5 3% 0 0% 0% 0 0% 0 0% 0% 71 44 % 8 47 % 11 % Högskola/Universitet Ideell förening Kommun, landsting eller region 2 1% 0 0% 0% Stiftelse 4 2% 0 0% 0% Ej angivet Summa/Snitt: 0 0% 0 0% 0% 162 100 % 17 100 % 10 % * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform. Startstöd omgång 8 Projektägarens organisationsform Aktiebolag Ekonomisk förening Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** 17 10 % 5 13 % 5% 9 5% 2 5% 11 % Enkelt bolag 62 36 % 11 29 % 0% Enskild firma med F-skatt 22 13 % 3 8% 17 % Fysisk person med A-skatt 3 2% 0 0% 8% Handelsbolag 1 1% 0 0% 0% Högskola/Universitet 3 2% 1 3% 0% 49 29 % 14 37 % 18 % 2 1% 1 3% 0% Ideell förening Kommun, landsting eller region Stiftelse 2 1% 1 3% 13 % Ej angivet 0 0% 0 0% 0% 170 100 % 38 100 % 22 % Summa/Snitt: * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 112 BILAGOR Genomförandestöd omgång 6 Projektägarens organisationsform Aktiebolag Ekonomisk förening Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall* Andel bifall** 30 19 % 1 13 % 3% 9 6% 0 0% 0% 41 26 % 2 25 % 5% Enskild firma med F-skatt 5 3% 0 0% 0% Fysisk person med A-skatt 3 2% 0 0% 0% Handelsbolag 0 0% 0 0% 0% Högskola/Universitet 7 4% 0 0% 0% Enkelt bolag Ideell förening 53 34 % 5 63 % 9% Kommun, landsting eller region 1 1% 0 0% 0% Stiftelse 9 6% 0 0% 0% 0 0% 0 0% 0% 158 100 % 8 100 % 5% Andel bifall* Andel bifall** Ej angivet Summa/Snitt: * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform. Startstöd omgång 9 Projektägarens organisationsform Aktiebolag Ekonomisk förening Antal ansökningar Andel ansökningar 38 13 % 2 5% 5% 9 3% 1 3% 11 % Antal bifall Enkelt bolag 92 32 % 16 42 % 17 % Enskild firma med F-skatt 48 17 % 4 11 % 8% Fysisk person med A-skatt 4 1% 0 0% 0% Handelsbolag 0 0% 0 0% 0% Högskola/Universitet 2 1% 0 0% 0% 78 27 % 14 37 % 18 % Kommun, landsting eller region 7 2% 0 0% 0% Stiftelse 8 3% 1 3% 13 % Ej angivet 0 0% 0 0% 0% 286 100 % 38 100 % 13 % Ideell förening Summa/Snitt: * Andel bifall i förhållande till det totala antalet bifall. ** Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar från respektive organisationsform. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 113 2014 Nya sökande Stödform Antal ansökningar Antal nya sökande Andel nya sökande Startstöd omgång 7 256 173 68 % Startstöd omgång 8 170 132 78 % Startstöd omgång 9 286 180 63 % Genomförandestöd omgång 5 144 76 53 % Genomförandestöd omgång 6 158 71 45 % Tema 2014: Kultur & Politik 162 93 57 % 1176 725 62 % Summa/Andel: Nya sökande – beviljade projekt Stödform Antal ansökningar Antal nya sökande Andel nya sökande Startstöd omgång 7 35 24 69 % Startstöd omgång 8 38 24 63 % Startstöd omgång 9 38 21 55 % Genomförandestöd omgång 5 15 3 20 % Genomförandestöd omgång 6 Tema 2014: Kultur & Politik Summa/Andel: 8 3 38 % 17 11 65 % 151 86 57 % Andel nya sökande 2013 Nya sökande Stödform Antal ansökningar Antal nya sökande Startstöd omgång 5 233 151 65 % Startstöd omgång 6 198 132 67 % Genomförandestöd omgång 3 148 82 55 % Genomförandestöd omgång 4 107 54 50 % Tema 2013: Internationell samverkan 143 85 59 % Summa/Andel: 829 504 61 % Antal ansökningar Antal nya sökande Andel nya sökande 31 19 61 % Startstöd omgång 6 41 26 63 % Genomförandestöd omgång 3 12 5 42 % Nya sökande – beviljade projekt Stödform Startstöd omgång 5 Genomförandestöd omgång 4 22 8 36 % Tema 2013: Internationell samverkan 32 16 50 % 138 74 54 % Summa/Andel: K U LT U R B R Y G G A N 2 014 114 BILAGOR Projektens finansiering efter län* 2014 Beviljat belopp (kr) Offentlig medfinansiering i kontanta medel (kr) Offentlig medfinansiering i tjänster/varor (kr) Total offentlig medfinansiering (kr) Egenfinansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 300 000 0 0 0 5 000 Gävleborgs län 0 0 0 0 0 0 Hallands län 0 0 0 0 0 0 Antal bifall Blekinge län 0 Dalarnas län Gotlands län Projektägarens hemort Jämtlands län 4 469 500 150 000 0 150 000 0 Jönköpings län 1 300 000 225 000 0 225 000 0 Kalmar län 0 0 0 0 0 0 Kronobergs län 0 0 0 0 0 0 Norrbottens län 0 0 0 0 0 0 Skåne län 27 3 688 206 823 000 0 823 000 250 000 Stockholms län 78 13 005 800 1 590 000 1 805 141 3 395 141 823 000 Södermanlands län 1 100 000 0 0 0 180 000 Uppsala län 2 199 875 0 0 0 0 Värmlands län 2 200 000 0 0 0 0 Västerbottens län 3 360 000 0 150 000 150 000 0 Västernorrlands län 2 200 000 0 0 0 0 Västmanlands län 2 200 000 0 0 0 190 000 Västra Götalands län 26 5 963 000 340 000 492 000 832 000 472 000 Örebro län 0 0 0 0 0 0 Östergötlands län 0 0 0 0 0 0 Utanför Sverige 0 0 0 0 0 0 151 24 986 381 3 128 000 2 447 141 5 575 141 1 920 000 Summa * Avser beviljad/säkrad finansiering vid ansökningstillfället eller efter reviderad finansieringsplan – alltså ej det verkliga utfallet efter redovisning. K U LT U R B R Y G G A N 2 014 115 Extern privat/ickeTotal extern privat/ Total privat/ickeoffentlig finanoffentlig medfinanicke-offentlig siering i tjänster/ siering (kr) finansiering (kr) varor (kr) Egenfinansiering i tjänster/varor (kr) Total egenfinansiering (kr) Extern privat/ickeoffentlig finansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 Total medfinansiering (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 5 000 10 000 0 0 0 10 000 10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15 000 15 000 50 000 0 50 000 65 000 215 000 0 0 0 78 000 78 000 78 000 303 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 163 000 413 000 207 000 18 000 225 000 638 000 1 461 000 1 262 600 2 085 600 1 625 000 391 000 2 016 000 4 101 600 7 496 741 0 180 000 0 0 0 180 000 180 000 0 0 0 0 0 0 0 30 000 30 000 0 0 0 30 000 30 000 21 000 21 000 0 10 000 10 000 31 000 181 000 0 0 0 0 0 0 0 0 190 000 0 0 0 190 000 190 000 531 325 1 003 325 210 000 1 055 200 1 265 200 2 268 525 3 100 525 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 027 925 3 947 925 2 092 000 1 552 200 3 644 200 7 592 125 13 167 266 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 116 BILAGOR Genomförandestöd omgång 5 Beviljat belopp (kr) Offentlig medfinansiering i kontanta medel (kr) Offentlig medfinansiering i tjänster/varor (kr) Total offentlig medfinansiering (kr) Egenfinansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 Dalarnas län 0 0 0 0 0 0 Gotlands län 0 0 0 0 0 0 Gävleborgs län 0 0 0 0 0 0 Hallands län 0 0 0 0 0 0 Antal bifall Blekinge län Projektägarens hemort Jämtlands län 1 200 000 150 000 0 150 000 0 Jönköpings län 1 300 000 225 000 0 225 000 0 Kalmar län 0 0 0 0 0 0 Kronobergs län 0 0 0 0 0 0 Norrbottens län 0 0 0 0 0 0 Skåne län 2 1 070 000 673 000 0 673 000 200 000 Stockholms län 7 1 870 000 1 260 000 355 000 1 615 000 455 000 Södermanlands län 0 0 0 0 0 0 Uppsala län 0 0 0 0 0 0 Värmlands län 0 0 0 0 0 0 Västerbottens län 1 160 000 0 150 000 150 000 0 Västernorrlands län 0 0 0 0 0 0 Västmanlands län 0 0 0 0 0 0 Västra Götalands län 3 1 510 000 240 000 470 000 710 000 372 000 Örebro län 0 0 0 0 0 0 Östergötlands län 0 0 0 0 0 0 Utanför Sverige 0 0 0 0 0 0 Summa 15 5 110 000 2 548 000 975 000 3 523 000 1 027 000 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 117 Extern privat/ickeTotal extern privat/ Total privat/ickeoffentlig finanoffentlig medfinanicke-offentlig siering i tjänster/ siering (kr) finansiering (kr) varor (kr) Egenfinansiering i tjänster/varor (kr) Total egenfinansiering (kr) Extern privat/ickeoffentlig finansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 50 000 0 50 000 50 000 200 000 0 0 0 78 000 78 000 78 000 303 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Total medfinansiering (kr) 0 200 000 200 000 18 000 218 000 418 000 1 091 000 290 000 745 000 175 000 166 000 341 000 1 086 000 2 701 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 10 000 10 000 10 000 160 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 90 000 462 000 200 000 592 200 792 200 1 254 200 1 964 200 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 380 000 1 407 000 625 000 864 200 1 489 200 2 896 200 6 419 200 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 118 BILAGOR Startstöd omgång 7 Beviljat belopp (kr) Offentlig medfinansiering i kontanta medel (kr) Offentlig medfinansiering i tjänster/varor (kr) Total offentlig medfinansiering (kr) Egenfinansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gotlands län 2 200 000 0 0 0 5 000 Gävleborgs län 0 0 0 0 0 0 Hallands län 0 0 0 0 0 0 Jämtlands län 1 70 000 0 0 0 0 Jönköpings län 0 0 0 0 0 0 Kalmar län 0 0 0 0 0 0 Kronobergs län 0 0 0 0 0 0 Norrbottens län 0 0 0 0 0 0 Skåne län 5 495 206 0 0 0 0 Stockholms län 18 1 767 000 0 0 0 16 000 Södermanlands län 0 0 0 0 0 0 Uppsala län 1 100 000 0 0 0 0 Värmlands län 0 0 0 0 0 0 Västerbottens län 0 0 0 0 0 0 Västernorrlands län 1 100 000 0 0 0 0 Västmanlands län 0 0 0 0 0 0 Västra Götalands län 7 700 000 60 000 0 60 000 20 000 Örebro län 0 0 0 0 0 0 Östergötlands län 0 0 0 0 0 0 Antal bifall Blekinge län Dalarnas län Projektägarens hemort Utanför Sverige 0 0 0 0 0 0 Summa 35 3 432 206 60 000 0 60 000 41 000 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 119 Extern privat/ickeTotal extern privat/ Total privat/ickeoffentlig finanoffentlig medfinanicke-offentlig siering i tjänster/ siering (kr) finansiering (kr) varor (kr) Egenfinansiering i tjänster/varor (kr) Total egenfinansiering (kr) Extern privat/ickeoffentlig finansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 000 10 000 0 0 0 10 000 10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Total medfinansiering (kr) 0 0 0 0 0 0 0 42 000 42 000 0 0 0 42 000 42 000 192 500 208 500 0 0 0 208 500 208 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 157 000 177 000 0 60 000 60 000 237 000 297 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 396 500 437 500 0 60 000 60 000 497 500 557 500 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 120 BILAGOR Tema 2014: Kultur & Politik Beviljat belopp (kr) Offentlig medfinansiering i kontanta medel (kr) Offentlig medfinansiering i tjänster/varor (kr) Total offentlig medfinansiering (kr) Egenfinansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gotlands län 0 0 0 0 0 0 Gävleborgs län 0 0 0 0 0 0 Hallands län 0 0 0 0 0 0 Jämtlands län 0 0 0 0 0 0 Jönköpings län 0 0 0 0 0 0 Kalmar län 0 0 0 0 0 0 Kronobergs län 0 0 0 0 0 0 Norrbottens län 0 0 0 0 0 0 Skåne län 2 360 000 0 0 0 0 Antal bifall Blekinge län Dalarnas län Projektägarens hemort Stockholms län 9 1 967 000 220 000 7 500 227 500 20 000 Södermanlands län 0 0 0 0 0 0 Uppsala län 0 0 0 0 0 0 Värmlands län 0 0 0 0 0 0 Västerbottens län 0 0 0 0 0 0 Västernorrlands län 0 0 0 0 0 0 Västmanlands län 1 100 000 0 0 0 190 000 Västra Götalands län 5 1 393 000 0 0 0 0 Örebro län 0 0 0 0 0 0 Östergötlands län 0 0 0 0 0 0 Utanför Sverige 0 0 0 0 0 Summa 17 3 820 000 220 000 7 500 227 500 210 000 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 121 Extern privat/ickeTotal extern privat/ Total privat/ickeoffentlig finanoffentlig medfinanicke-offentlig siering i tjänster/ siering (kr) finansiering (kr) varor (kr) Egenfinansiering i tjänster/varor (kr) Total egenfinansiering (kr) Extern privat/ickeoffentlig finansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Total medfinansiering (kr) 0 0 0 0 0 0 0 50 000 50 000 0 0 0 50 000 50 000 47 500 67 500 0 30 000 30 000 97 500 325 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 190 000 0 0 0 190 000 190 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 97 500 307 500 0 30 000 30 000 337 500 565 000 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 122 BILAGOR Startstöd omgång 8 Beviljat belopp (kr) Offentlig medfinansiering i kontanta medel (kr) Offentlig medfinansiering i tjänster/varor (kr) Total offentlig medfinansiering (kr) Egenfinansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gotlands län 1 100 000 0 0 0 0 Gävleborgs län 0 0 0 0 0 0 Hallands län 0 0 0 0 0 0 Jämtlands län 0 0 0 0 0 0 Jönköpings län 0 0 0 0 0 0 Kalmar län 0 0 0 0 0 0 Kronobergs län 0 0 0 0 0 0 Antal bifall Blekinge län Dalarnas län Projektägarens hemort Norrbottens län 0 0 0 0 0 0 Skåne län 14 1 363 000 150 000 0 150 000 0 Stockholms län 17 1 645 000 90 000 20 000 110 000 55 000 Södermanlands län 1 100 000 0 0 0 180 000 Uppsala län 1 99 875 0 0 0 0 Värmlands län 0 0 0 0 0 0 Västerbottens län 1 100 000 0 0 0 0 Västernorrlands län 1 100 000 0 0 0 0 Västmanlands län 0 0 0 0 0 0 Västra Götalands län 2 200 000 0 0 0 30 000 Örebro län 0 0 0 0 0 0 Östergötlands län 0 0 0 0 0 0 Utanför Sverige 0 0 0 0 0 0 Summa 38 3 707 875 240 000 20 000 260 000 265 000 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 123 Extern privat/ickeTotal extern privat/ Total privat/ickeoffentlig finanoffentlig medfinanicke-offentlig siering i tjänster/ siering (kr) finansiering (kr) varor (kr) Egenfinansiering i tjänster/varor (kr) Total egenfinansiering (kr) Extern privat/ickeoffentlig finansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Total medfinansiering (kr) 0 0 0 0 0 0 0 71 000 71 000 7 000 0 7 000 78 000 228 000 292 000 347 000 40 000 25 000 65 000 412 000 522 000 0 180 000 0 0 0 180 000 180 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 21 000 21 000 0 0 0 21 000 21 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 20 000 50 000 0 0 0 50 000 50 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 404 000 669 000 47 000 25 000 72 000 741 000 1 001 000 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 124 BILAGOR Genomförandestöd omgång 6 Beviljat belopp (kr) Offentlig medfinansiering i kontanta medel (kr) Offentlig medfinansiering i tjänster/varor (kr) Total offentlig medfinansiering (kr) Egenfinansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gotlands län 0 0 0 0 0 0 Gävleborgs län 0 0 0 0 0 0 Hallands län 0 0 0 0 0 0 Jämtlands län 0 0 0 0 0 0 Jönköpings län 0 0 0 0 0 0 Kalmar län 0 0 0 0 0 0 Kronobergs län 0 0 0 0 0 0 Norrbottens län 0 0 0 0 0 0 Skåne län 0 0 0 0 0 0 Antal bifall Blekinge län Dalarnas län Projektägarens hemort Stockholms län 6 3 770 000 0 1 422 641 1 422 641 200 000 Södermanlands län 0 0 0 0 0 0 Uppsala län 0 0 0 0 0 0 Värmlands län 0 0 0 0 0 0 Västerbottens län 0 0 0 0 0 0 Västernorrlands län 0 0 0 0 0 0 Västmanlands län 0 0 0 0 0 0 Västra Götalands län 2 1 460 000 0 0 0 0 Örebro län 0 0 0 0 0 0 Östergötlands län 0 0 0 0 0 0 Utanför Sverige 0 0 0 0 0 0 Summa 8 5 230 000 0 1 422 641 1 422 641 200 000 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 125 Extern privat/ickeTotal extern privat/ Total privat/ickeoffentlig finanoffentlig medfinanicke-offentlig siering i tjänster/ siering (kr) finansiering (kr) varor (kr) Egenfinansiering i tjänster/varor (kr) Total egenfinansiering (kr) Extern privat/ickeoffentlig finansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 330 000 530 000 1 410 000 130 000 1 540 000 2 070 000 3 492 641 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Total medfinansiering (kr) 0 0 0 0 0 0 0 20 000 20 000 10 000 323 000 333 000 353 000 353 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 350 000 550 000 1 420 000 453 000 1 873 000 2 423 000 3 845 641 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 126 BILAGOR Startstöd omgång 9 Beviljat belopp (kr) Offentlig medfinansiering i kontanta medel (kr) Offentlig medfinansiering i tjänster/varor (kr) Total offentlig medfinansiering (kr) Egenfinansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Gotlands län 0 0 0 0 0 0 Gävleborgs län 0 0 0 0 0 0 Hallands län 0 0 0 0 0 0 Jämtlands län 2 199 500 0 0 0 0 Jönköpings län 0 0 0 0 0 0 Kalmar län 0 0 0 0 0 0 Kronobergs län 0 0 0 0 0 0 Norrbottens län 0 0 0 0 0 0 Skåne län 4 400 000 0 0 0 50 000 Antal bifall Blekinge län Dalarnas län Projektägarens hemort Stockholms län 21 1 986 800 20 000 0 20 000 77 000 Södermanlands län 0 0 0 0 0 0 Uppsala län 0 0 0 0 0 0 Värmlands län 2 200 000 0 0 0 0 Västerbottens län 1 100 000 0 0 0 0 Västernorrlands län 0 0 0 0 0 0 Västmanlands län 1 100 000 0 0 0 0 Västra Götalands län 7 700 000 40 000 22 000 62 000 50 000 Örebro län 0 0 0 0 0 0 Östergötlands län 0 0 0 0 0 0 Utanför Sverige 0 0 0 0 0 0 Summa 38 3 686 300 60 000 22 000 82 000 177 000 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 127 Extern privat/ickeTotal extern privat/ Total privat/ickeoffentlig finanoffentlig medfinanicke-offentlig siering i tjänster/ siering (kr) finansiering (kr) varor (kr) Egenfinansiering i tjänster/varor (kr) Total egenfinansiering (kr) Extern privat/ickeoffentlig finansiering i kontanta medel (kr) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Total medfinansiering (kr) 0 0 0 0 0 0 0 15 000 15 000 0 0 0 15 000 15 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 50 000 0 0 0 50 000 50 000 110 600 187 600 0 40 000 40 000 227 600 247 600 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 30 000 30 000 0 0 0 30 000 30 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 244 325 294 325 0 80 000 80 000 374 325 436 325 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 399 925 576 925 0 120 000 120 000 696 925 778 925 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 K U LT U R B R Y G G A N 2 014 Grafisk form och produktion Blomquist Annonsbyrå | Tryck Elanders Publikation nr 4
© Copyright 2024