Kulturbryggan - En modell för ökad privat finansiering av innovativ
Peter Skogh, 2014-02-14 Kulturbryggan - En modell för ökad privat finansiering av innovativ och nyskapande kultur Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 6 Breddad finansiering Kulturbryggans uppdrag att arbeta för breddad finansiering Kulturbryggan, kulturlivet, näringslivet och pengarna Svårast att få näringslivet att bidra till innovativ och nyskapande kultur Näringslivets finansiering av kulturlivet är begränsad Inget tydligt uppdrag att samverka för breddad finansiering inom det offentliga Fyra positiva trender för ökad finansiering från näringslivet Företag engagerar sig på affärsmässiga grunder Slutsatser pekar på behov av mäklande funktioner och samverkan 7 7 9 9 9 10 10 11 11 Innovativ kulturs betydelse för näringslivet Kulturens ekonomiska potential Kulturella och kreativa sektorn Värdet av innovation och kreativitet Kulturbryggans roll och specifika ansvar 12 12 13 14 16 Projektägare och medfinansiärer Översikt och urval Medfinansiärer Nytta, värde och risk Slutsatser utifrån intervjuer med projektägare och medfinansiärer Kulturbryggans roll och betydelse för samarbetena 17 17 19 21 22 27 Mäklarfunktioner – en fördjupad inventering Mäklare Kultur & Näringsliv Tillt Innovativ kultur Generator KELA Inkubatorer Krenova Transit kulturinkubator BoostHbg The Creative Plot Fjärde generationens inkubatorer - excubatorerna Uminova eXpression Crowdfunding CrowdCulture Några röster om Kulturbryggan och uppdraget 29 31 31 32 34 35 36 37 38 39 40 42 43 44 45 47 49 Kulturbryggans framtida roll Kulturbryggan en nationell kunskapsnod 52 53 Förteckning utförda intervjuer, bilaga 1 58 Värdet av kultur, bilaga 2 60 Tillväxtverkets modell för KKN, bilaga 3 62 2 Modell för mäklarfunktion Förord Finansieringen av innovativ och nyskapande kultur tycks vara lika brokig och mångfacetterad som kulturen själv. Syftet med den här rapporten är att föreslå en modell för hur kulturskapare och potentiella finansiärer lättare ska kunna nå varandra i syfte att få mer pengar till den nyskapande kulturen. Rapporten är beställd av Kulturbryggan som ett led i utformandet av den framtida verksamheten. Vi har dock haft ambitionen att skriva rapporten så att den ska kunna läsas utan direkta förkunskaper om Kulturbryggans uppdrag och inte minst av de projektägare, medfinansiärer och ”mäklare” som så generöst delat med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Det har varit mycket spännande att få ta del av allas insikter och åsikter. Det är med en stark känsla av att ha fått glänta på dörren till framtiden som vi lämnar den här rapporten till Kulturbryggan. "The reason that Apple is able to create products like iPad is because we always try to be at the intersection of technology and liberal arts, to be able to get the best of both." Steve Jobs 3 Sammanfattning Kulturbryggan har kortfattat två uppdrag: att stödja innovativ och nyskapande kultur genom att dela ut bidrag, och att verka för breddad finansiering. Med det senare menas primärt privata medel med den från regeringen uttalade ambitionen att sprida ansvaret för finansieringen av kulturlivet i Sverige. Ett av de två bidragen från Kulturbryggan är villkorat med att kulturskaparen själv kan ordna lika mycket i medfinansiering. Konsultföretaget Publik har fått i uppdrag av Kulturbryggan att undersöka om det finns behov av en mäklarfunktion mellan kulturskaparen och privata finansiärer och i så fall ta fram förslag på modell för en sådan funktion. Vi har efter intervjuer med sammanlagt 47 kulturskapare, medfinansiärer och befintliga mäklare samt en kartläggning av nuläget landat i att Kulturbryggan ska ta positionen som nationell kunskapsnod för innovativ och nyskapande kultur med vissa mäklande aktiviteter. Det bottnar i att det regionalt finns mycket kompetenta mäklare, men att det centralt saknas en samlande kraft i ett läge som tycks präglas av ett slags paradigmskifte. Övergången från industri- till kunskapssamhälle skapar ett behov av kreativ kompetens hos näringslivet vilket öppnar för samarbete och breddad finansiering – potentialen är stor. Samtidigt visar en färsk rapport är det den nyskapande kulturen som har svårast att attrahera privat finansiering.1 Våra intervjuer liksom annan kartläggning visar på att det finns ett informationsglapp mellan kulturskapare och näringsliv som verkar hindrande vad gäller samarbete, finansiering och därmed också för samhällsutvecklingen. Vår rekommendation kan sammanfattas som att: Kulturbryggan bör behålla och utveckla nuvarande struktur med högkvalitativt bedömnings- och urvalsförfarande. Det fungerar som katalysator för övrig offentlig bidragsgivning och skulle kunna göra det även för näringslivet om Kulturbryggan vore känd inom den sfären. Ta position och etablera Kulturbryggan som nationell nod Det behövs en tydlig röst och aktör för att visa på potentialen i innovativ och nyskapande kultur för att få till stånd breddad finansiering från det privata. Det måste ske i samverkan med alla aktörer, inte minst näringslivet själv. Utveckla varumärket Kulturbryggan 1 2 Kulturlivet, näringslivet och pengarna, en omvärldsanalys, rapport 2013:3, Myndigheten för kulturanalys, 2013 Med privata finansiärer menas enligt Kulturbryggan huvudsakligen näringslivet, kanslichef Magnus Kirchhoff 4 Att förändra bilden av innovativ kultur och förmedla dess potential och värde är i stort en kommunikativ insats. Här måste Kulturbryggan visa på möjligheterna och de värden kreativitet tillför. Verksamheten behöver då utvecklas. Aktivt kommunicera värdet av nyskapande kultur Det krävs ett aktivt arbete med att kommunicera värdet av och potentialen i innovativ och nyskapande kultur. Målet är att skapa attraktionskraft och väcka intresse i samhället i stort, hos intressenter som beslutsfattare, andra myndigheter, region och kommun, samt i näringslivet som är huvudmålgruppen. Involvera näringslivet Om staten vill att det traditionella näringslivet ska ta ett stort och långsiktigt ansvar för just innovativ kultur, vilket det verkar finnas både national- och företagsekonomiska skäl till så måste Kulturbryggan involvera näringslivet på flera olika nivåer. Kulturbryggan har idag inte utvecklade nätverk inom näringslivet. Kulturbryggans organisation och organisatoriska form Bedömningen är att Kulturbryggans organisation i huvudsak är dimensionerad för att handlägga bidragsansökningar och sprida kunskap om denna möjlighet. Däremot saknas resurser för att bedriva den aktiva roll som uppdraget med breddad finansiering innebär. Det måste justeras om Kulturbryggan - och samhället ska ta vara på den potential som finns i innovativ kultur. Idag saknar också Kulturbryggan i stort kunskap om den part som förväntas bidra med den breddade finansieringen, både i kommitté och kansli. I rapportens avslutande avsnitt redogör vi för de aktiviteter vi finner mest centrala för Kulturbryggans utveckling i riktning mot en nationell nod. Vår rekommendation är att Kulturbryggan arbetar strategiskt i två spår. Å ena sidan anser vi, bör Kulturbryggan hitta en position där man bidrar till och blir en aktör i den utveckling som pågår mot en etablering av den processuella innovationsprocessen. I den finns möjligheten att visa på potentialen och värdet för det naturliga samarbetet mellan kultur och näringsliv. Den utvecklingen stödjer Kulturbryggans uppdrag att bredda finansieringen. Det innebär flexibilitet och legitimitetsskapande utåtriktat nätverkande. Å andra sidan måste Kulturbryggan agera i den praktik som ännu finns. I båda fallen ska Kulturbryggan vara en nationell kunskapsnod med ett internationellt nätverk. 5 Inledning Kulturbryggan, som är en kommitté under regeringskansliet, har kortfattat två uppdrag: att stödja innovativ och nyskapande kultur genom att dela ut bidrag, och att verka för breddad finansiering. Med det senare avses primärt finansiering genom privata, icke offentliga, medel med den från regeringen uttalade ambitionen att sprida ansvaret för finansieringen av kulturlivet i Sverige.2 Kulturbryggan är menad som ett komplement till de sedan tidigare befintliga statliga ordningarna för bidragsgivning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Kulturbryggan kom till som en efterföljare till Stiftelsen framtidens kultur för att säkra ”riskkapitalförsörjning” inom kultursektorn och ge förutsättningar för innovativt och gränsöverskridande kulturskapande med fokus på det småskaliga kulturlivet. Kulturbryggan är en försöksverksamhet och ska i december 2014 lämna en slutrapport till regeringen. Konsultföretaget Publik har fått i uppdrag av Kulturbryggan att undersöka om det finns behov av en mäklarfunktion mellan kulturskaparen och den potentielle finansiären och i så fall ta fram förslag på modell för en sådan funktion. Kulturbryggan ger två typer av bidrag – startbidrag och genomförandebidrag. Med det senare följer krav på medfinansiering från annan part på motsvarande belopp som beviljas av Kulturbryggan. Syftet med en eventuell mäklarfunktion är att på olika sätt underlätta för parterna att mötas med målet att få till stånd breddad finansiering. I uppdraget ingår att intervjua projektägare (kulturskapare) och icke offentliga medfinansiärer för att ta till vara och analysera deras åsikter och erfarenheter av samarbetet liksom Kulturbryggans roll och betydelse. Vidare ingår i uppdraget att intervjua olika mäklarfunktioner för att ta fram rekommendationer till hur en mäklarfunktion för Kulturbryggan skulle kunna utformas. Sammanlagt har 47 personer intervjuats.3 Idag finns ingen exakt uppgift över hur mycket privat finansiering bidrar med till kulturlivet i stort, men Myndigheten för kulturanalys skriver i rapporten Kulturlivet, näringslivet och pengarna att det inte är ett orimligt antagande att näringslivets bidrag är relativt blygsamt – ca 1 %.4 En av slutsatserna i rapporten är också att det är just 2 Med privata finansiärer menas enligt Kulturbryggan huvudsakligen näringslivet, kanslichef Magnus Kirchhoff Se bilaga 1 4 Kulturlivet, näringslivet och pengarna, en omvärldsanalys, rapport 2013:3, s 18 ff 3 6 den mer utmanande och nydanande konsten, det vill säga den kultur som Kulturbryggan ska stödja, som har svårast att generera resurser från näringslivet.5 Den här rapporten består av fem delar och inleds med en fördjupning kring Kulturbryggans uppdrag att arbeta för breddad finansiering och hur man valt att hantera uppdraget, därpå följer en beskrivning av förutsättningarna för breddad finansiering av innovativ och nyskapande kultur enligt andra studier samt betydelsen av kreativt skapande för samhället och därmed också vikten av och potentialen i samarbete för näringslivet i en utveckling som präglas av övergången från industri- till kunskapssamhälle. De två delarna utgör en fond för den tredje delen där resultatet av intervjuerna med projektägarna och medfinansiärerna sammanfattas. Deras erfarenheter och behov kopplas sedan till olika former av lösningar genom att ett urval av mäklarfunktioner i form av nätverk, inkubatorer och crowdfunding presenteras i en fjärde del. Rapporten avslutas med ett resonemang och rekommendation om Kulturbryggans framtida roll och inriktning i relation till uppdraget att bredda finansieringen av innovativ och nyskapande kultur. Internationella initiativ är inte en del av den här rapporten. Breddad finansiering Syftet med en mäklarfunktion är ytterst att få till stånd en breddad finansiering av innovativ och nyskapande kultur och detta med fokus på icke-offentliga medel. Vilka är då utgångspunkterna och förutsättningarna för breddad finansiering? Kulturbryggans uppdrag att arbeta för breddad finansiering Även om kulturlivet i Sverige alltid finansierats av många olika aktörer så har en stor del av 1900-talet och tiden fram till nu präglats av en hög andel offentlig finansiering. I den senaste kulturpropositionen Tid för kultur från 2009 introduceras tankar om breddad finansiering av kulturen där det privata och det civila samhällets roll för kulturen betonas med syftet att få till stånd fler kulturprojekt genom att minska kultursektorns beroende av politiska beslut.6 Som ett resultat av samma proposition bildas också Kulturbryggan som försöksverksamhet i form av en kommitté under regeringskansliet. Ett av Kulturbryggans viktigast uppdrag är, utöver att som uppföljare till Stiftelsen framtidens kultur stödja innovativ och nyskapande kultur, att 5 6 Ibid, s 48. Tid för kultur, regeringens proposition, s 13, 2009/10:3, 2009 7 etablera samverkan med andra finansiärer.7 Enligt kommittédirektivet är det avgörande att bidragsgivningen ger incitament till finansiering från flera parter. 8 Detta blir ännu tydligare i bidragsförordningen där det framgår att finansiering från annan part är ett villkor för att statsbidrag ska kunna delas ut till den som söker stöd för ett kulturprojekt hos Kulturbryggan.9 Kulturbryggan ska alltså arbeta på två plan för breddad finansiering: 1. dels så ska Kulturbryggan ställa krav på medfinansiering av dem som söker statsbidrag 2. och dels ska Kulturbryggan arbeta mer övergripande med frågan om finansiell samverkan i syfte att skapa nya modeller för att finansiera kultur På plan ett har Kulturbryggan utvecklat en modell med två typer av bidrag, startstöd och genomförandestöd. Sammanlagt fördelas 25 miljoner kronor per år. Startstödet är fritt från kravet på medfinansiering genom ett undantag i förordningen. För genomförandestödet krävs en lika stor medfinansiering som sökt bidragsbelopp. Det är Kulturbryggans egen konstruktion. Det finns i direktiv och förordning inga angivelser om hur stor medfinansieringen ska vara eller om den ska komma från privata eller offentliga finansiärer. Inte heller anges om medfinansieringen ska vara i reda pengar eller om värdet av varor och tjänster kan räknas in. Kommittén kan och har därför själv fastställt riktlinjer för detta. På det här planet har Kulturbryggan alltså genom kravet satt ett tydligt mål – att fördubbla värdet10 av bidragsbeloppet för genomförandestöd. Det målet överträffas då även många beviljade startstöd har medfinansiering: 2011 genererade 25 miljoner i bidrag knappt 43 miljoner i medfinansiering, drygt 30 % av dessa utgjordes av privata medel, för genomförandebidragen utgjorde den privata andelen nästan 60 %.11 Det indikerar att det är fullt möjligt att bredda finansieringen med privata medel. Även om Anna Klerby i rapporten Finansierings modeller för konst och kultur indikerar en relativt hög transaktionskostnad.12 På det andra planet så är det enligt direktivet angeläget att hitta nya och alternativa finansieringsmöjligheter för att stödja förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Det är, som det står i kommittédirektivet från regeringen, viktigt att säkra en 7 Att angöra en kulturbrygga – till stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet, delbetänkande av Kommittén Kulturbryggan, s 63, SOU 2012:16, 2012 8 Kommittédirektiv, Kulturbryggan – en ny form för stöd till förnyelse och utveckling inom kulturområdet, Dir. 2010:77 9 Förordning om statsbidrag till nyskapande kultur, 6 §, SFS 2011:317 10 Den sökande får i beloppet för medfinansiering räkna i värdet av varor och tjänster från extern part. 11 Att angöra en kulturbrygga – till stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet, delbetänkande av Kommittén Kulturbryggan, s 66, SOU 2012:16, 2012 12 Finansieringsmodeller för konst och kultur, en kartläggning av problem, teori och goda exempel, Anna Klerby, Myndigheten för kulturanalys, 2012 8 fungerande ”riskkapitalförsörjning” för innovativt och gränsöverskridande kulturskapande. Här kan Kulturbryggan enligt bidragsförordningen bevilja stöd till projekt som syftar till att utveckla nya sätt att finansiera kulturell verksamhet vilket man också gör. Exempel på det är t ex olika projekt med inriktning på mikrofinansiering genom ”crowdfunding” samt projekt med fokus på kunskapsuppbyggnad kring breddad finansiering. Kulturbryggan ska också själv utröna möjligheterna för samverkan med bland andra näringslivet. För projekten gäller samma krav på medfinansiering som ovan, men för sitt eget arbete med breddad finansiering har Kulturbryggan inte satt något monetärt mål. Kulturbryggan, kulturlivet, näringslivet och pengarna Jämfört med andra bidragsgivande instanser inom kulturområdet har Kulturbryggan ett tydligare utpekat uppdrag om finansiell samverkan. Det är ovanligt både på nationell och lokal nivå med lika uttryckliga krav på medfinansiering från extern part som villkor för bidragsgivning liksom uppdraget att arbeta med frågan om finansiell samverkan på ett mer övergripande plan.13 Svårast att få näringslivet att bidra till innovativ och nyskapande kultur Det är intressant att just Kulturbryggan har detta uppdrag. Myndigheten för kulturanalys lyfter i sin rapport Kulturlivet, näringslivet och pengarna som en av sina fyra slutsatser föga förvånande fram att just innovativ och nyskapande kultur är den form som har svårast att få privat finansiering i synnerhet jämfört med t ex de stora institutionerna med upparbetade varumärken, arenor och publik där affärsnyttan är mest tydlig för näringslivet.14 Myndigheten för kulturanalys har med utgångspunkt i de kulturpolitiska ambitionerna att bredda kulturens finansiering samt i myndighetens uppdrag att analysera den samlade finansieringen av kulturlivet genomfört en omvärldsanalys som sammanfattats i ovan nämnda rapport. Analysen fokuserar på kultur som helt eller delvis finansieras via offentliga medel och hur den kan kompletteras med finansiering från näringslivet. Vi finner det därför relevant att i korthet återge rapportens beskrivning av nuläget, vilka trender de kan se avseende breddad finansiering och vilka slutsatser som dras. Det ger en bild av i vilken omvärld Kulturbryggan och en eventuell mäklarfunktion ska verka. Näringslivets finansiering av kulturlivet är begränsad Kulturen finansieras från många olika håll där den största delen enligt rapporten kommer från hushållens konsumtion. Därutöver finansieras verksamheter i olika grad 13 Att angöra en kulturbrygga – till stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet, delbetänkande av Kommittén Kulturbryggan, s 63, SOU 2012:16, 2012 14 Kulturlivet, näringslivet och pengarna, en omvärldsanalys, rapport 2013:3, Myndigheten för kulturanalys, 2013 9 av olika former av offentligt stöd på olika nivåer (stat, region, län och kommun) liksom genom tillskott från näringsliv, privatpersoner och stiftelser. Vidare bidrar ideella krafter och det faktum att många konstnärer inte kan leva på sin konstutövning utan har kompletterande arbeten och ibland också får stöd i olika former. Att beräkna näringslivets andel av denna komplexa struktur är svårt av flera skäl, dels för att det är svårt att definiera vad som är näringsliv i relation till kulturliv (många konstnärer är t ex egna företagare) och dels för att näringslivet bidrar på många olika sätt som inte alltid syns i statistiken (lokalhyror, samarbeten osv). Ser man enbart till sponsring så bidrar näringslivet med ca 1 % av kulturens finansiering i Sverige. Myndigheten för kulturanalys landar dock i att även om man väger in alla delar av näringslivets stöd så är det att betrakta som begränsat. Näringslivets inblandning har heller inte alltid varit önskat från politiskt håll och är inte heller idag politiskt oomtvistat.15 Inget tydligt uppdrag att samverka för breddad finansiering inom det offentliga Vad gäller offentliga insatser för att främja extern finansiering så är det främst Kulturbryggan och Kulturrådet som har i uppdrag att verka för breddad finansiering. I bidragsförordningen för samverkansmodellen, som egentligen är den stora reformen inom kulturpolitiken till följd av kulturpropositionen, är skrivningarna svagare och anger bara att kulturplanerna ska innehålla ”uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheten”. De flesta kulturplaner innehåller dock ökad samverkan mellan kulturområdet och näringslivet som ett allmänt formulerat mål eller ett prioriterat område, då i synnerhet med fokus på de kulturella och kreativa näringarna och vad gäller kulturens roll för besöksnäringarna. Västra Götalandsregionen och Regions Skånes planer är dock mer specifika.16 Fyra positiva trender för ökad finansiering från näringslivet I rapporten lyfts fyra trender i samhället fram som kan tänkas påverka möjligheterna att attrahera resurser från näringslivet till kulturlivet i positiv riktning: 1. 2. 3. 4. Ökad strävan efter synlighet Uppgång för sponsring Växande givarmentalitet Utvidgning av företagets samhällsansvar Analysen pekar på det paradoxala att det i det expanderande medielandskapet är lättare för företagen att synas, men svårare att faktiskt nå fram med budskapet. Det i sin tur leder till att det blir ännu viktigare än tidigare att utveckla varumärken med stark identitet i strävan att bygga en relation med konsumenten. Här spelar konsten 15 Kulturlivet, näringslivet och pengarna, en omvärldsanalys, s 16 ff, rapport 2013:3, Myndigheten för kulturanalys, 2013 16 Ibid, s 17 10 redan en roll och kan göra så i stigande grad. Med konst och kultur kan företag ladda och förstärka varumärkens associativa värden. Sponsring syftar just till att knyta till sig de associationsvärden man önskar skapa eller förstärka och genomförs ofta som en relationsbyggande åtgärd för att knyta målgrupperna närmare till sig. Sponsring har sakta men säkert vuxit till att idag vara den tredje största delen av reklammarknaden. Med efterfrågan på allt mer innehåll i reklamen finns också potential för ökad sponsring av kultur. Likaså finns det de som spår ett uppsving för ökad filantropi när välfärdsstatens ansvar inte längre expanderar samt att antalet volontärer ökar liksom viljan att ge. Det senare märks inte minst genom fler insamlingar och välgörenhetsgalor. Hur stark denna trend är och om den överhuvudtaget alls kan förväntas spela någon tydlig roll för kulturen vill man låta vara osagt. Slutligen pekar man på att frågan om företags samhällsansvar CSR (Corporate Social Responsibility) nu är en självklarhet liksom miljöansvar vilket det inte var för 15 år sedan. Detta motiverat med att samhällsansvar är lönsamt. Rapporten pekar på att utfallet av denna trend kan bli negativ för kulturen om det blir en fokusering i huvudsak mot sociala och humanitära frågor. Utvecklingen kan också bli positiv om kulturens relevans för samhällsutvecklingen uppmärksammas som en del företagens samhällsansvar.17 Företag engagerar sig på affärsmässiga grunder Återkommande teman i omvärldsanalysen om mötet mellan kultur och näringsliv är: • • • • • Om kulturen blir mer eller mindre fri i och med ökad finansiering från näringslivet Behovet av förenklade skatteregler Att företag engagerar sig i kulturen på affärsmässiga grunder Att kulturen måste bli bättre på att sälja och förstå företagens behov, Att starka varumärken och stora kulturinstitutioner har lättare att få till stånd samarbeten med näringslivet, då det anses svårare för den experimentella nydanande och smala konsten att hitta finansieringslösningar tillsammans med näringslivet än för den breda och populära konsten. Slutsatser pekar på behov av mäklande funktioner och samverkan Frågan om det mångfacetterade kulturlivets olika förutsättningar att attrahera finansiering från näringslivet är också en av rapportens fyra slutsatser. Det är det experimentella och nyskapande, det vill säga Kulturbryggans fokusområde, som drar det kortaste strået och lyfts som dem som har svårast att få extra medel. Detta förstärks ytterligare genom en av rapportens andra slutsatser – att det krävs resurser 17 Kulturlivet, näringslivet och pengarna, en omvärldsanalys, s 25-30, rapport 2013:3, Myndigheten för kulturanalys, 2013 11 i tid och pengar för att söka extra finansiering. Det småskaliga kulturlivet har också här sämst förutsättningar. Båda de här slutsatserna pekar mot att det sannolikt behövs någon form av hjälp vilket vi menar Kulturbryggan måste ta fasta på, t ex genom någon form av ”mäklande” funktion. Vidare pekar analysen i en tredje slutsats på att kulturen måste göras till en angelägen samhällsfråga för näringslivet om finansieringen ska kunna breddas. Myndigheten för kulturanalys är här tydlig med att det kommer vara svårt för kulturlivet att själv driva den frågan. Att det inte är lättare för den enskilde konstnären behöver knappast tilläggas. Rapporten pekar på behovet av samverkan mellan politik, kulturliv och näringsliv för att åstadkomma en attitydförändring. Även här har Kulturbryggan en funktion att fylla. Den fjärde slutsatsen handlar om behovet av att analysera vilken inverkan ett ökat stöd från näringslivet har för vilken kultur som blir till. Det ligger lite utanför den här rapportens huvudfokus, men handlar i viss mån om vilken organisatorisk form Kulturbryggan slutligen får och på vilken nivå finansieringen breddas (centralt, lokalt eller på individnivå). I samtliga fall och på samtliga nivåer är det viktigt att kulturens integritet värnas. Även här kan Kulturbryggan bistå genom t ex rekommendationer och avtalsmallar vilket kräver expertis. Innovativ kulturs betydelse för näringslivet Myndigheten för kulturanalys fokuserar i sin rapport Kulturlivet, näringslivet och pengarna på näringslivets roll i kulturlivet och på vilket sätt näringslivet kan medverka till ökade resurser inom kulturlivet.18 Vi vill här vända på perspektivet och istället peka på kulturlivets betydelse för näringslivet. Detta för att hitta argumenten för näringslivet att stödja innovativ och nyskapande kultur. Man kan säga att vi anammar en av nämnda rapports reflektioner – att företag i huvudsak engagerar sig i kulturen på affärsmässiga grunder. Kulturlivet är brett, mångfacetterat och svåröverskådligt. Vi har inte ambitionen att försöka ge en komplett bild av det utan snarast en förenklad översikt för att förtydliga Kulturbryggans roll och möjligheter att verka för breddad finansiering. Vi behöver göra oss en bild av det kulturliv vars utveckling det ska stödja, vilken roll det spelar i samhället och vilka argument det kan finnas för att få fler parter att vilja bidra till dess finansiering. Kulturens ekonomiska potential Förutom att vara en komplex sektor är kulturlivet också en sektor som förändras snabbt till följd av bland annat ökad globalisering, teknikutveckling, nya 18 Kulturlivet, näringslivet och pengarna, en omvärldsanalys, s 14, rapport 2013:3, Myndigheten för kulturanalys, 2013 12 finansieringskrav och politiken. Det sker en ekonomisering av kulturen samtidigt som ekonomin kulturaliseras i och med att allt fler varor, tjänster och varumärken ”laddas” med olika associativa värden.19 Det gör att kulturens ekonomiska potential allt mer kommit i fokus. Det är intressant i det här sammanhanget eftersom kulturliv och näringsliv möts i det här gränslandet och ibland flyter ihop helt på ett sätt som skapar nya förutsättningar för breddad finansiering. Något nyvaket förundras vi till exempel över det svenska musikundret och dess exportframgångar, liksom av att några av världens mest spelade, sålda och omtycka dataspel utvecklas i Sverige. Båda är nya branscher som på relativt kort tid växt i kapp och förbi många mer traditionella näringar vi i mångt och mycket förknippar med svenskt näringsliv. Exemplen visar på den ekonomiska potentialen. De hör båda hemma i de så kallade kulturella och kreativa näringarna, som är ett sätt att benämna kulturskapande verksamheter och visa på dess ekonomiska roll. Dataspelsbranschen, som utöver systemutvecklare och programmerare också sysselsätter kompositörer, tecknare, konstnärer och dramaturger, illustrerar också tydligt hur snabbt utvecklingen går. På ett par decennier har en helt ny industri etablerats som 2012 omsatte 3,7 miljarder kronor och som bara mellan åren 2010 – 2012 växte med 215 %.20 Till framgångssagorna kan också Spotify och deckargenren med sina internationella framgångar räknas. Kulturella och kreativa sektorn Sedan regeringen 2009, med närings- och kulturdepartement i samverkan, lanserade en satsning på kulturella och kreativa näringar har det varit ett relativt stort fokus på dessa i Sverige i syfte att stimulera regional utveckling, tillväxt, entreprenörskap och för att skapa nya arbetstillfällen. Satsningen håller nu på att avvecklas men har, säger Emma Stenström forskare i kulturekonomi och biträdande rektor för Handelshögskolan, handlat mycket om att lyfta fram att kulturskapande också är en del av det ekonomiska samhället, att det är en egen näringsgren och att den ger något till andra näringar. Hon säger vidare att satsningen på praktisk nivå betytt mycket och att det är helt absurt att prata om utvecklingen av ekonomin och samhället och inte ta med kulturen.21 En vanlig kritik är dock att begreppet kulturella och kreativa näringar leder till ett för stort fokus på näring och ekonomi och bortser från kulturens andra värden. I delar av övriga Europa där man var tidigare med att satsa på kulturella och kreativa näringar pratar man därför numer hellre om den kulturella och kreativa sektorn.22 19 En kulturutredning: pengar, konst och politik, s 43, David Karlsson, Glänta Hardcore 01, 2010 20 Spelutvecklarindex 2012, Dataspelsbranschens rapporter 2013 Konst och kommers – kreativa balansgångar i kreativa näringar, ESBRI, 2013-03-12 22 Ibid 21 13 Det finns olika tankar om vad som räknas till kulturella och kreativa näringar. Kunskapsföretaget Volante har i en rapport skattat omfattningen av de kulturella och kreativa näringarna, eller sektorn om man så vill, och ställt dem i relation till andra näringar. Ett av de mått de använder sig av inkluderar arkitektur, bibliotek, museum, kulturarv, dataspel och ny media, design, film, fotografi, konst, konsthantverk, media, musik, reklam och tryckt media. Sammantaget sysselsatte dessa tillsammans 2010 ca 146 000 personer (att jämföra t ex med fordonsindustrins ca 120 000) i ca 117 000 företag. Nästan 83 % av dessa är enmansföretag, 98 % av dem har färre än 10 anställda och bara en promille har fler än 200 anställda. Totalt omsatte de 285 miljarder, vilket motsvarar ca 3,3 % av Sveriges BNP. I jämförelse med det traditionella näringslivet kan de kulturella och kreativa näringarna generellt sägas vara något mer arbetskraftsintensiva och ha något lägre förädlingsvärde.23 Ser man till det småskaliga kulturlivet och den enskilde kulturutövaren, vilket är Kulturbryggans huvudsakliga fokus, så arbetar kulturskaparna ofta i nätverk och i projektform, de har inte sällan flera olika arbetsgivare och är i många fall vad Karlsson och Lekvall kallar ”ofrivilliga företagare”24 i rapporten med samma namn helt enkelt för att det saknas bättre alternativ. Affärsmodeller och former för affärsrelationer skiljer sig åt mellan de olika konstformerna. Anställningsformer och företagande flyter ihop och de flesta ekonomiska relationer är av tillfällig och tidsbegränsad karaktär. För många är de ekonomiska omständigheterna knappa. En tolkning är att den förebådar arbetets organisering i den globala nätverkskapitalismen.25 Det finns uppenbara baksidor med detta, men den här delen av kultursektorn är samtidigt mer flexibel, dynamisk och anpassningsbar än de flesta branscher vilket definitivt är en tillgång på väg in i det så kallade kunskapssamhället där kreativitet är hårdvaluta. Värdet av innovation och kreativitet Sverige rankas bland de mest kreativa länderna i världen26 och det finns en tydlig koppling mellan detta och kulturlivet. Nielsén och Sternö lyfter i sin rapport Kulturella och kreativa näringarna fram att både forskning och pågående policydiskussioner visar att de stora värdena från denna sektor snarast handlar om andra typer av värden än de rent ekonomiska, som kulturella värden och indirekta ekonomiska effekter där ny forskning stärker bilden av att kulturella och kreativa näringar stödjer innovation generellt. Forskning visar också att de är viktiga pådrivare av t ex ny teknik. En brittisk studie visar vidare att företag med starkare kopplingar till dessa 23 Kulturella och kreativa näringarna 2012, statistik och jämförelse, Joakim Sternö och Tobias Nielsén, Volante 2012 24 Den ofrivillige företagaren, en studie av kultur, ekonomi och företagande, David Karlsson och Lotta Lekvall, Nätverkstan, Kultur i Väst, 2002 25 En kulturutredning: pengar, konst och politik, David Karlsson, Glänta hardcore 01, 2010 26 The Global Creativity Index Map 2010, Martin Prosperity Institute, 2011 14 näringar i högre grad står bakom produktinnovationer. 27 I en antologi med fokus på förflyttningen från industrikapitalism till kunskapsekonomi och de kulturella och kreativa näringarnas tillväxtpotential går man så långt att man säger att ”kreativitet är det nya stålet”.28 Vi vill mena att detta är av väsentlig betydelse för Kulturbryggan, dess roll och möjligheterna till breddad finansiering. Hur passar då Kulturbryggan och det kulturliv det ska stödja in i detta? I det här sammanhanget är den australiensiske ekonomen David Throsbys modell användbar och klargörande. Relationen mellan konst, kulturella och kreativa näringar, David Throsby 2001 Modellen består av ett antal koncentriska ringar runt en kreativ kärna. Modellen bygger på ett resonemang om ”expressiva värden” – värden som skapas av konstnärliga uttryck som på olika sätt berikar våra liv och stimulerar våra känslor. De i sin tur ger upphov till andra värden. Något förenklat skulle man kunna säga att konsten skapar ringar på vattnet av ekonomiska effekter. I modellens mitt där ”rent kreativt innehåll” skapas befinner sig konstnärerna: filmarna, dansarna, författarna och så vidare. Utan kärnan av nyskapande finns inte heller de kulturella och kreativa näringarna som drar nytta av de konstnärliga uttryck som skapas i mitten – eller som Sara Lönnroth verksamhetschef på Transit 27 Kulturella och kreativa näringarna 2012, statistik och jämförelse, s 25, Joakim Sternö och Tobias Nielsén, Volante 2012 28 Kreativitet är det nya stålet, på jakt efter tillväxtmotorerna i kunskapsekonomin, B2B Conversations – Veckans affärer, Resumé och Hilanders 2012 15 Kulturinkubator uttrycker det ”utan musik inget Spotify”.29 Ju längre ut i modellen man kommer desto mer kommersiell är branschen. Kulturbryggans roll och specifika ansvar Vi menar att det som Kulturbryggan i huvudsak är avsett att stimulera är det som sker i kärnan och dem som verkar där. Det handlar alltså inte primärt om kulturella och kreativa näringar och det handlar inte heller primärt om entreprenörskap, även om många av konstnärerna också är företagare och entreprenörer. Nyskapande kultur och kulturell förnyelse tar ofta form i småskalig verksamhet och genom enskilda kulturaktörers engagemang liksom i mötet mellan olika typer av aktörer, där kulturområdet möter andra samhällsområden som det står i Kommittédirektivet. Kulturbryggans roll är att förse den nyskapande och innovativa konsten och kulturen med riskkapital och öppna upp för andra finansiärer. Förmår Kulturbryggan lyfta fram den nyskapande kulturens roll i samhällsekonomin ökar också förutsättningarna för breddad finansiering. Vi menar dock att det är svårt, för att inte säga omöjligt, för den enskilde kulturskaparen att hävda just detta argument som kanske i grunden är det allra starkaste, men av en mer generell karaktär. Den rollen måste axlas av staten och Kulturbryggan i samverkan med övriga samhällsaktörer på en övergripande nivå. Vilket också Myndigheten för kulturanalys pekar på i en av sina fyra slutsatser. 30 Lyckas Kulturbryggan lyfta fram de goda exemplen och genom forskningsresultat visa på konstens samhällseffekter blir det tydligare för t ex näringslivet varför det är motiverat att bidra med ytterligare riskkapital till innovativa, nyskapande och gränsöverskridande kulturprojekt. Kopplingen till näringslivet är också närmare än man kan tro. I kärnan finns också enligt Throsby programmerare och andra yrkesgrupper som kanske är mindre förknippade med kultur och mer med näringslivet. Richard Florida lyfter fram att ”de olika former av kreativitet vi ofta anser väsensskilda, som teknologisk kreativitet (uppfinningsrikedom), ekonomisk kreativitet (entreprenörskap) och konstnärlig och kulturell kreativitet, bland andra är egentligen mycket närbesläktade” och berikar och korsbefruktar varandra.31 Vi kan också se att det är så i flera fall av de projekt vi tittat närmare på. Det är därför en klok formulering i Bo-Erik Gybergs underlag för Kulturbryggans fortsatta beredning32 att bidragsgivning inte ska vara begränsad till endast konstnärer och kulturutövare. Eller som Christina Lugnet uttryckte det när hon var generaldirektör på Tillväxtverket: 29 Intervju Sara Lönnroth, verksamhetschef, Transit kulturinkubator, 2014-01-24 Kulturlivet, näringslivet och pengarna, en omvärldsanalys, s 14, rapport 2013:3, Myndigheten för kulturanalys, 2013 31 Den kreativa klassens framväxt, s 60, Richard Florida, Bokförlaget Daidalos, 2006 32 Kulturbryggan – underlag för vidare beredning, Bo-Erik Gyberg, arbetsmaterial, slutversion 21 februari 2010 30 16 ”Morgondagens mest innovativa och lyckade företag kommer att vara bransch- eller sektorshybrider som inte helt uppenbart kan infogas i etablerade branschsegment och kända affärsmodeller.”33 Ovanstående resonemang ska inte ses som att vi har en enögd syn på värdet av konst och kultur. Det är givet mångfalt större än dess betydelse för näringslivet och behöver inte på något sätt rättfärdigas ekonomiskt. Kultur ska varken behöva vara nyttig eller åsättas ett värde. Men vi vill här på en övergripande nivå peka på konkreta skäl för näringslivet att bidra till finansieringen av kreativ och nyskapande kultur. Vi utgår här, liksom i resten av rapporten, från nyttan för den part som förväntas bidra med den breddade finansieringen. Projektägare och medfinansiärer Bolgar pekar i rapporten Nya pengar till det nyskapande på en splittrad bild avseende kulturskaparnas och näringslivets behov för att få till stånd ökat samarbete och breddad finansiering. Exempel på de hinder som anges är brist på modeller och rutiner för samarbete, brist på kontaktytor mellan parterna liksom bristande kunskaper hos både kultur och näringsliv om den andre parten.34 För att ytterligare förstå kulturskaparnas förutsättningar till finansiering och privata finansiärers motiv till samarbete och finansiering har vi genomfört intervjuer med ett urval av de 60 projekt som fått genomförandebidrag av Kulturbryggan. Sammanlagt har 18 projektägare intervjuats, det vill säga 30 % av samtliga genomförda projekt, och 13 privata (icke offentliga) medfinansiärer till dessa. I intervjuerna tillfrågas parterna också om Kulturbryggans roll och betydelse samt vilka förutsättningarna är generellt för att få kulturprojekt finansierade samt å andra sidan vilket intresset är för att finansiera kultur och hur förutsättningarna eventuellt kan utvecklas/förbättras. Mer om vilka frågor vi valt att fokusera på i intervjuerna återfinns under avsnittet Nytta, värde och risk nedan. Översikt och urval Vi har i valet av de 18 projekten, se bilaga 1, försökt balansera mellan ett antal faktorer som kan tänkas spela in, så som geografisk fördelning av projekten, huvudsaklig kulturgenre, typ av bransch vad gäller medfinansiär, och bransch i 33 Kreativitet är det nya stålet, på jakt efter tillväxtmotorerna i kunskapsekonomin, s 65, B2B Conversations – Veckans affärer, Resumé och Hilanders 2012 34 Nya pengar till det nyskapande – en modell för Kulturbryggans mäklarverksamhet, s 4, Susan Bolgar, Kulturstrategi Konsult AB, 2013 17 relation till total finansiering för att på bästa sätt återspegla fördelningen bland de 60 projekt som beviljats genomförandebidrag. Urvalet av kulturprojekten ser ut som följer avseende geografisk fördelning, genrer och juridisk form: Kulturprojekt: geografisk fördelning Intervjuade 18 st Totalt 60 st Stockholm Malmö Göteborg Västra Götaland/Halland 7 st 3 st 2 st 2 st 39 % 17 % 11 % 11 % Mellansverige (Örebro, Jönköping) 2 st 11 % Norr (Åre, Stocka) 2 st 11 % Skåne (förutom Malmö) 0 st 0% Stockholm Malmö Göteborg Västra Götaland/Halland (Falkenberg, Halmstad, Harplinge, Tanumshede) Mellansverige (Örebro, Jönköping, Norrköping) Norr (Gävle, Stocka, Luleå, Umeå, Åre, Frösön, Falun) Skåne (förutom Malmö) (Kivik, Abbekås, Höllviken) 23 st 9 st 10 st 4 st 38 % 15 % 17 % 7% 3 st 5% 8 st 13 % 3 st 5% Den geografiska fördelningen av urvalet återspeglar i huvudsak helheten, med någon underrepresentation för Göteborg och Skåne (exklusive Malmö) och liten övervikt för Västra Götaland (exklusive Göteborg) och Mellansverige. Kulturprojekt: genrer Intervjuade 18 st Bild Film Teater Scenkonst Musik Ljud Dans Kulturarv Design/form Transmedia Litteratur Övriga Totalt 60 st 2 st 4 st 1 st 0 st 2 st 1 st 2 st 1 st 1 st 2 st 0 st 2 st 11 % 22 % 6% 0% 11 % 6% 11 % 6% 6% 11 % 0% 11 % 13 st 11 st 6 st 2 st 8 st 1 st 3 st 4 st 3 st 4 st 1 st 4 st 22 % 18 % 10 % 3% 13 % 2% 5% 7% 5% 7% 2% 7% underrepr. överrepr. Vad gäller genrer är framförallt bildgenren underrepresenterad och dans överrepresenterad. Utan att här ha tagit reda på hur det samlade kulturutövandet, kulturutbudet och kulturkonsumtionen i Sverige fördelar sig mellan ovanstående och 18 ytterligare former så är vår gissning att primärt de audiovisuella medierna med hjälp av den digitala teknikens utveckling av naturliga skäl är överrepresenterade bland innovativ och nyskapande kultur som beviljats bidrag av Kulturbryggan. Som vi kommer att se i slutet av rapporten så går utvecklingen här fort och visar på nya möjligheter och behovet av nya lösningar. Detta påverkar också i viss mån vår syn på vilken väg vi tycker att Kulturbryggan ska välja. Kulturprojekt: juridisk form Intervjuade 18 st Ideell förening Enskild firma Aktiebolag Handelsbolag Stiftelse Studieförbund Univ./Högskola Ekonomisk fören Kommun Fysisk person Totalt 60 2 st 8 st 4 st 1 st 0 st 1 st 0 st 0 st 1 st 1 st 11 % 44 % 22 % 6% 0% 6% 0% 0% 6% 6% 27 st 14 st 9 st 2 st 2 st 2 st 1 st 1 st 1 st 1 st 45 % 23 % 15 % 3% 3% 3% 1,7 % 1,7 % 1,7 % 1,7 % Entreprenör – ja kanske, men framförallt konstnär Angående juridisk form ser vi större avvikelser i urvalet med tydlig överrepresentation av framförallt bolagsformerna enskild firma, aktiebolag och handelsbolag för de projektägare som intervjuats, samt en underrepresentation av föreningar och förbund vilket kan ha påverkat utfallet i rapporten. De flesta vi intervjuat har t ex gett intryck av att vara förtrogna, och påfallande ofta väl förtrogna, med företagandets villkor och terminologi, om även kanske inte i alla aspekter av detsamma. De flesta av dessa ser sig också i viss mån som entreprenörer när vi frågar, även om det inte är deras primära identitet och inte är det heller de krafter som förknippas med ordet som driver dem. Identiteten ligger i stället klart i det konstnärliga skapandet med utforskandet som primärt motiv. Flera påpekar att de inte tycker om språkbruket och att de förknippar det mer med kulturella och kreativa näringar och inte den verksamhet de själva bedriver. Medfinansiärer Utifrån de uppgifter vi erhållit från Kulturbryggan har vi grupperat samtliga medfinansiärer till de 60 projekten efter de branscher vi tyckt oss se. Den vita siffran, och cirkelns storlek, i bilden nedan motsvarar hur stort antal projekt som har medfinansierats av t ex bygg- och inredningsföretag (cirkeln längst till höger i översta raden). Den blå siffran anger andelen av det totala värdet branschen bidragit med i 19 relation till det totala värdet av medfinansieringen, och den röda siffran anger andelen kontant finansiering av total kontant medfinansiering.35 Respektive bransch i relation till samtliga medfinansiärer avseende antal (vit), värde (blå) och kontanta medel (röd). Privatpersoners finansiering viktig och industrins medverkan marginell Sammanställningen ger vid handen att enskilda privatpersoner tillsammans med fastighetsbolag stödjer flest projekt, 10 %. Privatpersonerna står också för det största värdet (14 %) och den absolut största andelen kontanta medel (21 %). Tittar man på de enskilda projekten så är det också förhållandevis stora belopp per person man bidrar med. I övrigt följs storleken på de tre procentandelarna relativt väl åt. De 11 minsta cirklarna representerar 2-1 var %. Avvikelser utgörs av branscher som bygg- och inredning, ljud och ljus samt design där tjänster och varor utgör en större del av medfinansieringen och en mindre andel utgörs av kontanter. Det är intressant att se att den traditionella industrin står för så lite som 3 % av antalet projekt och 1 % av kontantandelen. Även bank och finans (5 %) och försäkringsbolag (2 %) som är förhållandevis flitiga sponsorer i vanliga fall har relativt små andelar. Sammantaget bekräftar detta den stora betydelsen av personliga kontakter som Bolgar pekar på i Nya pengar till det nyskapande.36 Kanske är det också så att man ser värdet av innovativ och nyskapande kultur primärt på individnivå, vidare spelar sannolikt avsaknaden av kontakter mellan kultursfären och det traditionella näringslivet in liksom att innovativ och nyskapande kultur kanske har svårare att attrahera 35 Vi har noterat vissa avvikelser mellan den information vi fått av Kulturbryggan och projektägarna liksom att det ibland saknas uppgifter vilket gör att siffrorna inte är helt säkra 36 Nya pengar till det nyskapande – en modell för Kulturbryggans mäklarverksamhet, s 4, Susan Bolgar, Kulturstrategi Konsult AB, 2013 20 finansiering generellt sett precis som Myndigheten för kulturanalys pekade på i sin rapport. Vilket för övrigt Staffan Sjöberg på Iggesunds bruk bekräftar.37 UxU-festivalen i Umeå (fjärde minsta cirkeln från höger) är den största avvikelsen. Musikfestivalen har finansierats genom biljettförsäljning kombinerat med ett upplägg där alla som varit med att finansiera den första dagens festival får en fribiljett till dag två om man lyckas att också få den finansierad och så vidare. Projektet står för 16 % av det totala värdet och 16 % av andelen kontant finansiering. De 14 medfinansiärer vi intervjuat, se bilaga 1, är kopplade till de projekt vi valt ut och finns i de 12 – 13 största branscherna. Vår bedömning är att de därmed utgör ett representativt urval av finansiärer även sett till helheten. I några få fall har vi inte lyckats boka intervju med medfinansiärer huvudsakligen på grund av tidsbrist hos finansiären. Dit räknas, trots upprepade försök, tyvärr också UxU-festivalen (som är både projektägare och finansiär). I ett fall har man nekat medverkan. Nytta, värde och risk Modig och Modig skriver i sin bok Värdet av konst att ”konst behöver ett tydligt värde för att få en mer central plats i samhället och ses som en självklar drivkraft i samhället”38. De pekar på att värdet av konst finns på samhälls-, organisations/ företags- och individnivån och anlägger ett brett värdeperspektiv där konstens värde finns både i de direkta och indirekta effekter konsten har. De har i sin studie fokuserat på bildkonsten, vi utgår här från att motsvarande värden kan antas gälla kultur i bredare mening och har sammanfattat de fyra nivåerna i bilden nedan. I bilaga 2 finns en komplett förteckning över de värden Modig och Modig ser på respektive nivå. Kulturens värde på fyra nivåer 37 Intervju Staffan Sjöberg, informationschef Iggesunds bruk, 2013-12-06 Värdet av konst för människan, näringsliv och samhälle, s 8, Karolina Modig och Erik Modig, Beard &Spouse och Rheologica Publishing, 2013 38 21 De värden Modig och Modig anger för företags- och varumärkes/produktnivå kan översättas till nyttor ur företagets perspektiv. Det kan vara associationsvärdet av att förknippas med det en konstnär eller ett projekt står för, att man kan nå nya målgrupper genom samarbetet, att man får exponering, möjlighet att bygga relationer genom att socialisera med kunder och beslutsfattare vid kulturella händelser, att man kan använda samarbetet i relation till den egna personalen, eller i sin externa kommunikation samt för att göra affärer.39 Nyttan av ett samarbete kan också sammanfalla på samhällsnivån genom värden relaterade till CSR eller good citizenship. För den private donatorn kan värdena primärt antas ligga på individ- och samhällsnivå För att se till hur finansieringen av innovativ och nyskapande kultur kan breddas till den privata sfären menar vi att det är nödvändigt att kunna resonera kring kulturens värde för att synliggöra vad parterna talar om. Ett genomgående drag i de rapporter och studier vi tagit del av är, att kulturskaparna och näringslivet påstås tala olika språk och att det skulle finnas en ömsesidig brist på förståelse mellan parterna. Det kan sammanfattas som att om man inte som näringsliv ser värdet av samarbeten och om kulturskaparen inte förmår att förklara detsamma så är det svårt att lägga grunden för ett samarbete. Vad kan i så fall göras för att underlätta det? Vi utgår i intervjuerna med projektägarna och deras finansiärer från ett resonemang kring värde och nytta samt indirekt också risk. Detta eftersom näringslivet kan sägas vara nyttoorienterat och riskkalkylerande. Både nytta/värde och risk är avgörande faktorer för om man som privat finansiärer vill gå in i ett samarbete eller ej. Likaledes kan man säga att konstnären/kulturskaparen på något sätt måste förhålla sig till begreppen nytta och värde i relation till sitt projekt när man förklarar för potentiella partners varför det bör genomföras. Kulturskaparen är också påfallande riskbenägen. Risk är ett centralt element för företag. Man kan ta, och tar ofta risk, men man vill kunna bedöma den. I ena vågskålen ligger värdet av det egna varumärket i vilket man genom åren ofta investerat stora belopp och risken att på något sätt erodera det och i den andra ligger värdet av ett eventuellt samarbete. Slutsatser utifrån intervjuer med projektägare och medfinansiärer Konstnärerna pratar om samhällsnyttan och näringslivet fokuserar på affärsnyttan Resonemanget kring begreppen värde/nytta och risk ger en ganska tydlig bild av både problem och möjligheter. Båda parter har generellt sett lätt för att uttrycka sig kring detta, men begreppen har ofta olika innebörd. Projektägarna ser ofta till en samhällsnytta samt till värdet av projektet i sig och dess egna dynamik. 39 Detta följer den så kallade AMERIKA-modellen för sponsring enligt Tango AB, A – Association M – Målgrupper E – Exponering R – Relationer I – Internt K – Kommunikation A – Affärer 22 Finansiärerna kopplar – lika logiskt - ofta nyttan till den egna verksamheten, utifrån vilken man t ex kan se till den större samhällsnyttan men också något annat. Kulturskaparna fokuserar på samhällsnyttan Intressesammanfallet att se till samhällsnyttan av projekten är störst bland fastighetsbolagen, bank och försäkring. De engagerar sig systematiskt i sådana projekt och ser en långsiktig affärsnytta i det då de konkret gynnas av ett stabilt samhälle. De stödjer många olika initiativ, där kultur bara är en del, och med förhållandevis små belopp åtminstone vad gäller de två sistnämnda branscherna. Men även för företag som Iggesunds bruk som är en stor arbetsgivare på små orter är samhällsnyttan viktig. De platser företaget verkar på ska också vara attraktiva att leva på och då spelar kultur en viktig roll. För alla dessa företag är det viktigt att också de lokala offentliga aktörerna som kommun och län medverkar i det gemensamma engagemanget i orten. Gör de inte det medverkar heller inte företagen. Av kulturskaparna förstår vi att Kulturbryggan i flera fall är den part som först ger stöd och som sätter igång dominoprocessen. Konstnären utforskar framtiden och företagen ser nyttan för varumärket men inte hela potentialen Nästan samtliga kulturskapare arbetar i sina projekt med att lösa upp strukturer för att öka möjligheterna att gå in i och peka på inträdet i en ny tid. På så sätt sysselsätter man sig med frågor kring samhället. För att uppnå detta utforskar man nya slags rum, där man i flera fall tar plats utanför institutionerna och söker sig ofta ut i det offentliga rummet. Man skapar också mötesplatser, och därmed också goda förutsättningar för dialog mellan olika aktörer för att främja interaktion, medbestämmande och samverkan. Samarbeten utvecklas också mellan tidigare skilda discipliner och sektorer och man arbetar därför tvär-, cross- och interaktivt. I vissa projekt strävar man därmed bort från särskildhet/särskiljdhet och söker sig istället mot hybriden, vilket också för med sig behovet av betydelseförskjutningar av diverse fenomen, vilket vissa av kulturskaparna utforskar. Det är också vanligt att man samordnar nya konstellationer av yrkesgrupper. Digitala metoder och ny teknik används flitigt. Man arbetar utifrån flera plattformar vilket underlättar bland annat den 23 alltmer betydelsefulla interaktionen med publiken. En del projektägare talar om/anser att de håller på med grundforskning. I flera av projekten arbetar man också med en utvidgning och förändring av konstnärens roll, i sin helhet och i förhållande till samhället. Här finns med stor sannolikhet en betydande potential för näringslivet att lära av kulturlivet. I synnerhet av det processbaserade arbetssättet vilket borde kunna implementeras både inom produktutveckling och i relation till kunderna. Vi kan se att det sker korsbefruktning med de branscher som ligger nära kärnan i Throsbys modell som ljud, ljus, media och musik. Här byter man också tjänster och samarbetar i högre utsträckning än att ge monetärt stöd. I övrigt tenderar näringslivet att koppla nyttan till konkreta värden som PR-värdet av att synas i ett sammanhang, möjligheten av att få visa den egna produktens kvaliteter eller den egna kompetensen på ett nytt sätt, t ex genom att kunna dela upplevelsen med kunder och intressenter och eller associationsvärdet till konstnären, sammanhanget, platsen. Det är bra i sig, men det innebär kanske inte att utnyttja potentialen fullt ut. I Kreativitet är det nya stålet pekar ett initierat näringsliv på ”behovet av en generation Y som är öppen för interaktion, samarbete och transparens” och där man ”inser värdet av att vara proaktiv och öppna upp för nya verktyg som främjar samverkan”. Näringslivet fokuserar på affärsnyttan Personligt engagemang ger mest pengar till kulturskaparen Vad gäller privatpersoner, som ju är den största gruppen medfinansiärer, och intresseföreningar som företräder medlemmar finns också en känsla av samhällsansvar med i bilden. Man vill bidra till något positivt, alternativt att man vill vara med och påverka. I grunden finns dock en egen nytta och ett eget upplevt värde. Engagemanget är stort och personligt oavsett om det handlar om konstmecenaten eller mikrofinansiären. Kulturbryggan kan och bör sannolikt stimulera till en fortsatt positiv utveckling inom detta område då det är här det största engagemanget finns. 24 Personligt engagemang ger mest pengar Upplevd risk behöver minskas för att öka finansieringen från näringslivet Att stödja innovativ och nyskapande kultur innehåller en komponent av risktagande för näringslivet och sannolikt också en större risk än mer ”traditionell” kultur. Det är därför logiskt att Myndigheten för kulturanalys i sin rapport Kulturlivet, näringslivet och pengarna som en av sina fyra slutsatser lyfter fram att just innovativ och nyskapande kultur är den form som har svårast att få privat finansiering jämfört med t ex de stora institutionerna med upparbetade varumärken, arenor och publik. Eftersom Kulturbryggan har detta speciella uppdrag att verka för ökad privat finansiering på bland annat projektnivå bör man utveckla former och strategier för att bistå kulturskaparen i syfte att öka möjligheterna till breddad finansiering. En viktig sådan är att för privata finansiärer visa på potentialen i innovativ kultur, en annan är att ytterligare underlätta riskbedömningen för finansiären. Behovet av ett gemensamt språk Precis som så många andra påpekat och som ovanstående också illustrerar talar kulturlivet och näringslivet inte alltid samma språk. Näringslivet verkar ha svårt att förstå den bredare nyttan och värdet av kulturprojekt. Det finns ett behov av att bredda betydelsen av begreppen och att båda parter förstår dessa. Samtliga intervjuade – kulturskapare och finansiärer lyfte problemet med att man inte talar samma språk och inte förstår varandras förutsättningar. Det här kan inte Kulturbryggan ensamt lösa, men man kan genom samverkan med andra myndigheter arbeta långsiktigt för att via t ex utbildningsväsendet arbetar för att riva barriärerna40 liksom att man konkret och direkt kan spela en roll för att skapa ökad förståelse mellan parterna genom en mäklande funktion där mötesplatser och ökad interaktion stimuleras. Kulturskaparna behöver hjälp och saknar kontaktytor med näringslivet Kulturlivet å sin sida har svårigheter att formulera nyttan utifrån näringslivets perspektiv. Så gott som samtliga intervjuade projektägare är positiva till kravet på 40 Ett exempel är det relativt nya samarbetet mellan KTH och Konstfack kring design 25 medfinansiering, men tycker att det är svårt både att få kontakt med näringslivet och få dem att förstå värdet av projektet. Man får ofta också bara en chans. Detta näringslivets rationella förhållningssätt kolliderar med kulturskaparnas processuella arbetssätt, d v s man utvecklar ”under gång”. Det som på lite längre sikt enligt ovan kanske är en stor tillgång för näringslivet är i det korta perspektivet ett problem. Näringslivet vill veta VAD projektet syftar till och vilken nytta de kan ha av det. Alla medfinansiärer lyfter att projektägaren har svårt att redogöra för detta. Här bör beviljade projekt erbjudas någon form av stöd om syftet är att få kulturskaparen att bli ”självmäklande” i framtiden - vilket väl måste vara tanken med en modell där ansvaret läggs på kulturskaparen. Vidare är tillgången till nätverk där näringslivet ingår helt avgörande. Kulturen bör bättre förstå sitt värde Kulturskaparna bör vara noggranna med att åsätta sitt projekt ett värde. Ett värde som inkluderar också det som man som konstnär skapar (och inte som så ofta bara summan av de varor och tjänster man behöver för att genomföra projektet). Det är detta större värde man bör söka få finansierat. Drivkraften är konstnärliga motiv – inte näringsmässiga Nästan samtliga projekt vänder sig utåt mot ett offentligt rum, man söker interaktionen med publiken och många skapar också nya rum och mötesplatser. Man arbetar med flera olika plattformar och ”utforskar nya slags rum och nya konstellationer av yrkesgrupper” som t ex Mobileart uttrycker det.41 I dessa samarbeten och möten finns nya lösningar till finansiering än de traditionella genom t ex crowdfunding, men också att man utvecklar en produkt som säljs och som finansierar en annan del av konstprojektet. Notera dock att målet inte är att skapa en vinst eller en näringsverksamhet även om delar av det som görs liknar det (den juridiska formen, produkter och tjänster som säljs). Värdet man strävar ligger i konstprojektet i sig och som ovan nämnts ofta i en större samhällsnytta. Detta är därför annorlunda jämfört med t ex syftet med kulturella och kreativa näringar något som många av de intervjuade som professionella konstutövare inte känner sig hemma i. Man har primärt konstnärliga drivkrafter och motiv - inte näringsmässiga. Kulturbryggan har en unik position Samtidigt som den ”gamla” bilden av att kultur- och näringsliv verkar i skilda samhällssfärer bekräftas på sätt som ovan, så pekar ändå flertalet av projekten och kulturskaparnas arbets- och förhållningssätt mot något annat och nytt. I det processuella arbetssättet skapas innehåll successivt tillsammans med andra aktörer. Projekten är gränsöverskridande och tvärdisciplinära. Samarbetsparterna kliver i och 41 Båda parter, en studie av samarbeten mellan kultur och näringsliv, Magdalena Malm och Anna Wik, Mobile Art Production 26 ur olika roller i olika konstellationer. Ena stunden är man konstnär, i nästa stund forskare och sedan entreprenör, företagare och producent. Den traditionella uppdelningen tycks i många stycken mindre intressant och irrelevant vilket flera projektägare också ger uttryck för. Samtidigt som dessa roller tycks vara på väg att flyta ihop så flyter också publik, konstverk och finansiär ihop i flera av projekten. Detta genom att allmänheten bjuds in att medskapa och blir på så vis en del av konstproduktionen/verket liksom att samma verk kan vara samfinansierat av allmänhet och intressenter som vill se projektet realiserat. Exempel på och likheter finns med forskning och utveckling av ny teknik. Relationen mellan kultur och teknik tycks också symbiotisk där den ena parten står för innehåll och den andre för tekniska lösningar som gör nya saker möjliga. Inte minst inkubatorn Creative Plot i Lund visar på möjligheterna i detta. Tillsammans åstadkoms något som är större än delarna. På något sätt får man känslan av att detta är den framtid som väntar om hörnet och att det är här den verkligt stora potentialen finns för innovativ kultur och att det är detta som bör stimuleras och stödjas. Kulturbryggan kan här inta en särställning. Kulturbryggan bör i så fall befinna sig själva mitt i detta fält genom bl a omvärldsbevakning, informationsspridning och tillgängliggörande av aktuell kunskap. Kulturbryggans roll och betydelse för samarbetena Vi har i intervjuerna talat om Kulturbryggans roll och betydelse. Omdömena är överlag mycket positiva och det finns lite egentlig negativ kritik. Tvärt om så lyfts Kulturbryggan fram som något unikt och oftast helt avgörande för att den här typen av projekt ska kunna genomföras. Återkommande positiva omdömen är också det stöd man upplever sig få i ansökningsprocessen även om ansökningstexterna av vissa upplevs som ”stela” och svåra. När man som kulturskapare får önska sig något så är det primärt kontaktytor med näringslivet man vill ha. Detta uttrycks dock enbart efter en direkt fråga och det verkar inte finnas någon sådan uttalad förväntan på Kulturbryggan. Vår bedömning är att Kulturbryggan har möjligheten att ta en tydlig och i många stycken unik och stark position i gränslandet mellan kulturliv och näringsliv där riskkapitalet, i form av det stöd man ger, kvalitetsgranskningen och möjligheten till dialog och stöd utgör hörnstenarna. • Riskkapitalet – Kulturbryggan är i princip ensamma om att erbjuda ett riskkapital för innovativ och nyskapande kultur samt sådant som inkluderar flera kulturområden.42 Det ger er en unik position och en särställning. Det finns en stor kraft i detta. 42 Kulturbryggan är de enda, tillsammans med Kulturrådet, som ger bidrag till hela kulturområdet och är helt ensamma om att kunna stödja fysiska personer. 27 De flesta medfinansiärer tycks idag villkora sitt stöd med att andra aktörer också ska medverka (riskspridning). Enligt en projektägare är det något som tilltagit de senast tio åren vilket försvårar finansieringsarbetet för kulturskapare så till vida att det tar mer tid och är mer komplext. Någon måste ta första steget och den rollen har Kulturbryggans stöd haft i många av de projekt vi studerat. På så sätt fungerar riskkapitalet också som en katalysator inom den offentliga sfären. I näringslivet är Kulturbryggan dock i princip helt okända. • Kvalitetsgranskningen/urvalsprocessen – är något som många projektägare återkommer till. Beviljade projekt får en särskild status genom att det genomgått en kvalitetsgranskning. Den fungerar som kvalitetsstämpel vilket minskar den upplevda "risken" för övriga offentliga finansiärer och borde också kunna göra det för det riskkalkylerande näringslivet. På så vis skulle den kunna ha ett mycket stort värde. Kvalitetsgranskningen ger också projektet ”credd”, det vill säga trovärdighet och attraktionskraft, och fungerar som dörröppnare och argument i dialog med potentiella finansiärer. Även detta bör tas tillvara som en strategisk resurs i arbetet med att utveckla Kulturbryggans verksamhet. Som sådan bör kvalitetsgranskningen också ägnas särskild omsorg så att granskningen verkligen håller mycket hög kvalitet i alla led. Forskning från USA visar att stort offentligt stöd signalerar status och prestige (och minskar därmed osäkerheten/risken) och bidrar på så vis till att attrahera mer kapital.43 För att detta ska kunna utnyttjas måste Kulturbryggan bli känt inom hela näringslivet. Det faktum att Kulturbryggan tillgängliggör och redovisar omdömet uppskattas också av många projektägare. Att få ta del av dessa liksom att få möjligheten att diskutera dem upplevs av flera som både ovanligt och utvecklande på ett positivt sätt. • Möjligheten till dialog och stöd – Kulturbryggan tycks också utmärka sig genom att vara ovanligt tillgängliga och hjälpsamma i ansökningsförfarandet. Den höga service- och tillgänglighetsnivån är en tillgång att vårda. Flera har också kommenterat att Kulturbryggan är ”professionella”. Detta är viktigt och en del av Kulturbryggans image och hänger ihop med den status ett beviljat bidrag signalerar enligt ovanstående resonemang. Kulturbryggan bör stå för kvalitet i alla led för att få bäst utväxling på de statliga medel som satsas inom området. Flera projektägare har också lyft fram att man som konstnär blir bemött på ett 43 Finansieringsmodeller för konst och kultur, en kartläggning av problem, teori och goda exempel, s 14, Anna Klerby, Myndigheten för kulturanalys, 2012 28 bra och respektfullt sätt. Särskilt uppskattas att Kulturbryggan inte ifrågasätter hur ett projekt ska genomföras genom att ”peta i budgeten” som många andra bidragsgivande organisationer enligt utsaga gör. Här fungerar sannolikt Kulturbryggans krav på medfinansiering på motsvarande belopp som bidraget, som en bra och balanserande motvikt. Det i sig ställer krav på en realistisk budget från bidragstagaren och där det är upp till denne att realisera helheten. I ett varumärkesresonemang skulle vi säga att ett av Kulturbryggans absoluta kärnvärden är kvalitet. Det ger status åt projekten. Det i sin tur minskar den upplevda ”risken” med innovativ kultur och skapar bra förutsättningar för breddad finansiering men det förutsätter kännedom hos dem som ska bidra till finansieringen. • Slutligen och sammanfattningsvis så måste det påtalas att det traditionella näringslivet är påfallande frånvarande i alla led av Kulturbryggans verksamhet. Det finns inte representerade i Kulturbryggans kommitté, det finns ingen direkt näringslivserfarenhet inom Kulturbryggans kansli och som framgår av ovan så har inte heller kulturskaparna de kontakterna. Ser man till hemsidan så är den i princip helt inriktad på bidragstagarna. Även om det finns en kontaktuppgift om man som privat aktör vill bidra så bjuder hemsidan inte på något sätt in till detta. Vi har heller inte kunnat se att Kulturbryggan, som har ett väl utvecklat nätverk inom kultursektorn, har dito inom näringslivet. Det är utan tvekan det allvarligaste problemet om ambitionen är att få dem att ta ett större ansvar för finansieringen av kulturlivet. Varför skulle de vilja det om de inte är en del av processen? Jämför t ex med Stiftelsen för framtidens kultur som hade flera engagerade och framstående näringslivsprofiler i sin styrelse. Det skapar legitimitet och engagemang samt ger tillgång till kunskap och nätverk. Mäklarfunktioner – en fördjupad inventering I uppdraget ingår att utifrån Bolgars Nya pengar till det nyskapande (2013) göra en fördjupande inventering av lokala och regionala initiativ för att skapa möten mellan kulturskapare och näringsliv. Det finns, som Klerby uttrycker det i Finansieringsmodeller för konst och kultur en informationsasymmetri mellan både kulturskapare och näringsliv och mellan kulturskapare och kulturkonsument. Och behovet av att överbrygga informationsglappet mellan de här tre parterna är stort.44 Vi kan utifrån genomförda 44 Finansieringsmodeller för konst och kultur, en kartläggning av problem, teori och goda exempel, s 34, Anna Klerby, myndigheten för kulturanalys, 2012 29 intervjuer med kulturskapare, medfinansiärer från näringslivet och från intervjuer med ett antal olika mäklarfunktioner i stort bekräfta glappet mellan kultur och näringsliv. Vi kan också instämma i att det för näringslivet är centralt med ökad förståelse kring vilka värden kulturlivet kan bidra med, och för kulturlivet att kunna uttrycka desamma på ett sätt som är relevant och begripligt för näringslivet. Ett sätt att överbrygga gapet är olika typer av mäklarfunktioner. I syfte att föreslå tillvägagångssätt som underlättar mötet mellan kultur och näringsliv med det övergripande syftet att få till stånd breddad finansiering har vi valt ut ett antal olika mäklarfunktioner som tillsammans representerar olika perspektiv och aspekter på mäklandet. Tillsammans bildar de ett spektrum av lösningar. I ena änden finns ”rena” mäklare med olika inriktning som Kultur & Näringsliv med rötter i det senare, Tillt - med förankring i kulturlivet, Innovativ kultur som ursprungligt kommunalt initiativ, Generator Sverige som ett nationellt nätverk för den kreativa sektorn också med ursprung i kommun och region samt KELA ett lokalt nätverk för kreativa sektorn. I mitten finns inkubatorerna med fokus på att utveckla konstnärliga kreativa verksamheter till att stå på egna ben och där finansiering av naturliga skäl är centralt. Krenova är sprunget ur satsningen på kulturella och kreativa näringar med syftet att generera tillväxt och arbetstillfällen. Transit kulturinkubator utgår i sin tur helt från konstnären/kreatören. BoostHbg är förvisso sprunget ur samma satsning på kulturella och kreativa näringar, men representerar i många stycken något nytt. Det samma gäller Creative Plot och Uminova eXpression. I andra änden av skalan finns olika former av crowdfunding, det vill säga varianter där man som kulturskapare i huvudsak riktar in sig på allmänheten (konsument, filantrop, företag eller organisation) som finansiär och som i flera fall också blir ett slags medskapare. CrowdCulture är exempel på en crowdfunding-tjänst och de av Kulturbryggan delfinansierade projekten UxU-festivalen och Grannys dancing on the table är exempel på när konstnären så att säga tar saken i egna händer och integrerar framåt i produktionskedjan för att både skapa och finansiera idén. Här finns ett tydligt projektfokus, och en slags demokratisering av kulturen. En möjlig brist i vår kartläggning av perspektiv är att vi inte intervjuat någon av de 15tal centrumbildningar som finns inom de olika konstområdena och som årligen förmedlar närmare 9 000 uppdrag till kulturskapare. I propositionen Tid för kultur pekas de ut som viktiga aktörer med uppgiften att ”verka som mäklare mellan kultur och näringsliv”.45 Vi har dock tagit del av KLYS kartläggning av de kulturella och 45 Tid för kultur, regeringens proposition, 2009/10:3, 2009 30 kreativa näringarna46 som i all huvudsak är en översikt och sammanfattning över de mest väsentliga satsningarna, men som i förordet andas viss skepticism inför kulturens framtida finansiering i relation till satsningen på kulturella näringar. Mäklare Kultur & Näringsliv Kultur & Näringsliv, som bildades 1988, är en medlemsorganisation och intresseförening för att förmedla, utveckla och påverka mötet mellan näringsliv och kultur. Medlemmarna som till hälften består av kultur- respektive näringsliv utgör ett nationellt nätverk bestående av allt från multinationella till små företag liksom stora, små, nationella och lokala kulturorganisationer samt akademi och offentliga och idéburna organisationer. Kultur & Näringsliv har en mycket tydlig mäklande funktion och grundades 1988 också med den tydliga avsikten på initiativ av näringslivet. Man arbetar för att stärka kulturens position och konkurrenskraft i näringslivet och samhället. Föreningen bedriver opinion, sprider kunskap och kontakter samt medverkar till att stärka synen på kulturen som samarbetspartnern för tillväxt, varumärke och CSR. Att organisationen är väl förankrad i näringslivet är unikt på nationell nivå. Mäklarskapet ger, som Klerby lyfter i Finansieringsmodeller för konst och kultur, ”intressant nog mervärden i båda riktningarna”.47 Som medlem får man tillgång till kontakter via nätverket och genom aktiviteter som nätverksträffar, seminarier och workshops stimulerar man till möten och utvecklar kunskapsnivån. Syftet är också att inspirera och påverka politik, samhälle, näringsoch kulturliv för ökad samverkan. Varje år arrangeras Swedish Arts & Business Award (SABA) där bästa samarbete belönas i en tävling och där finalisten går vidare till en europeisk final. Tävlingen har hög profil och är ett sätt att lyfta fram goda exempel som kan medialiseras och sedan presenteras mer ingående på olika nätverksträffar. Föreningen har genom åren drivit frågan om avdragsrätt för kultursponsring hårt utan egentlig framgång, och har också haft svårt att få bredare genomslag.48 Under ett antal år tvingades man krympa organisationen och avvecklade då regionkontoren. 46 Kulturella och kreativa näringar (KKN), en översikt över aktörer och begrepp som berörs av regeringens satsning på KKN, Stefan Moberg, KLYS, 2011 47 Finansieringsmodeller för konst och kultur, en kartläggning av problem, teori och goda exempel, s 35, Anna Klerby, myndigheten för kulturanalys, 2012 48 Nya pengar till det nyskapande – en modell för Kulturbryggans mäklarverksamhet, s 6, Susan Bolgar, Kulturstrategi konsult AB, 2013 31 Gemensamt språk och affärsmässighet som grund för samarbete Kultur & Näringsliv ska enligt Anders Boman ”bygga en bro mellan kultur, näringsliv och samhälle”. Han poängterar vikten av det ”affärsmässiga” och att samarbeten mellan parterna måste byggas med detta som grund för att lyckas. Att som näringsliv ha som motiv att man gör det ”för sakens skull”, som man gjort tidigare, är inte långsiktigt och utvecklande. Näringslivet måste ha klart för sig vad man vill med ett samarbete. Å andra sidan menar han att kulturlivet måste kunna uttrycka sig i affärsmässiga termer. Kulturlivet har t ex svårt att förmedla sin sociala roll något som man som näringsliv vill visa att man stödjer (CSR). Likaledes menar han vidare har kulturskaparna svårt att tala om sin identitet och identifiera sina värden. Och det är ju ofta dessa värden man som näringsliv vill associera sig med (varumärkesbyggande). Kan man tala samma språk finns mycket att vinna.49 För ändamålet har Kultur & Näringsliv tillsammans med extern part utvecklat två verktyg, culture scorecard och varumärkeskompassen för att utveckla affärskompetensen och där man i processen lär sig begrepp och affärsmässigt tänk för att öka möjligheten att teckna långsiktigt matchande avtal till ömsesidig vinning, och utan att ge avkall på den konstnärliga friheten. Kulturbryggan saknar i princip nätverk inom i näringslivet och Kultur & Näringsliv skulle här kunna utgöra ett bra komplement med sin nationella karaktär. De affärsverktyg föreningen tillhandahåller som service till sina medlemmar för att utveckla kulturorganisationernas affärskompetens skulle kunna vara ett bra komplement till Kulturbryggans bidragstagare. För att lyfta goda exempel och medialisera dessa kan Swedish Art and Business Award också vara intressant att samarbeta kring. Tillt Kortfattat tillhandahåller Tillt konstnärsdriven personal- och organisationsutveckling där man tillför kreativitet och innovation till företag med hjälp av konstnärer. Ambitionen är att kunden ska få nya perspektiv på sin verksamhet samt att man stimulerar till högre kreativitet och innovativ kapacitet. Projekten kan vara från någon dag till att löpa över flera år. Tillt har genomfört över 600 projekt sedan starten 2001 och drivs idag som ett bolag av Skådebanan Västra Götaland. Verksamheten finansieras med egenintäkter, medlemsavgifter, anslag från Statens Kulturråd och Västra Götalandsregionen. Konstnärsdriven innovation och utveckling av arbetsplatser Tillt fokuserar på innovation och utveckling av arbetsplatsen och fungerar som mäklare inom det avgränsade fältet. Organisationen arbetar inte med direkt 49 Intervju Anders Boman, VD, Kultur & Näringsliv, 2013-11-06 32 finansiering av kultur, eller med sammankoppling av kultursektorn och näringslivet i direkt ekonomiska syften. Enligt Pia Areblad, strategi- och utvecklingschef samt grundare av Tillt, är det den överordnade samhällsnyttan man ser till. Konsten tillför stora värden och det finns enligt henne mycket för samhället att vinna på om konsten inte ”boxas in” på speciella arenor. Vi kan inte fortsätta att dela in världen menar Areblad och säger vidare att debatten fått en slagsida mot att det är konstnären som ska anpassas. Det är mäklarens roll att jämka om det behövs.50 Tillt arbetar i huvudsak i Västra Götaland och på europeisk nivå med att lära ut organisationens samarbetsmodeller. Det finns många intressanta erfarenheter att ta del av från Tillts praktik, särskilt med tanke på nödvändigheten av att skapa intresse för kultursamarbeten i näringslivet. Tillt har dokumenterade goda exempel och framgångsrika cases.51 Kulturbryggan behöver arbeta med att öka kunskapen hos näringslivet om vilka värden kulturen kan tillföra näringslivet liksom vad det processuella arbetssättet innebär. Här kan Tillt spela en roll med sin djupa kunskap. Bred samverkan för ökad innovationskraft Av minst lika stort intresse för Kulturbryggan är hur Tillt mycket aktivt arbetar med att lyfta kulturens större värden. Areblad är också initiativtagare till Västsvenska partnerskapet för innovation med syftet att etablera Västsverige som en spjutspets för samverkan mellan kulturdrivna näringar och andra sektorer med målet att öka innovationskraften. Utgångspunkten är att forskning visar att det är innovationskapacitet och förändringsbenägenhet som kommer att styra den nya ekonomin liksom att dem som samverkar med kulturella och kreativa näringar stärker både innovationskapacitet och förändringsbenägenhet. Handlingsplanen kommer att ta sin utgångspunkt i näringslivets och de kreativa näringarnas behov. Västsvenska partnerskapet för innovation består av Västsvenska Handelskammaren, Industrimässor (en del av Svenska Mässan), ADA (en del av Business Region Göteborg), Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Tillt som också är processledare. Tillt har också ett uppdrag från EU-kommissionens Generaldirektorat för Kultur och Utbildning (DGEAC) att dela med sig av sin erfarenhet av att skapa korsbefruktning mellan kulturliv och arbetsliv i syftet att andra delar av samhället ska förstå värdet av den konstnärliga kompetensen, och att den ses som ett bidrag i samhällsutvecklingen. Tillt deltar också i ett flera andra internationella forskningsprojekt inom området. 50 51 Intervju Pia Areblad, strategi och utvecklingschef, Tillt, 2013-11-13 Även om viss kritik har framförts av t ex White arkitekter mot att Tillt inte alltid är affärsmässiga i sitt fokus. 33 Innovativ kultur Innovativ kultur är, i likhet med Tillt, en regional mäklarfunktion, men har ett uppdrag som mer liknar Kulturbryggans. Innovativ kultur ska främja, stimulera och stödja kulturell och konstnärlig förnyelse samt utveckla samarbete mellan kultur, näringsliv, forskning och bidra till att Stockholmsregionen växer genom gränsöverskridande samarbeten, inspirerande innovationer och kulturell förnyelse. Detta för att stärka kulturens närvaro och finansiering, låta fler medborgare få möjlighet att ta del av nya former av kultur och öka den kreativa kraften och sysselsättningen i länet. Medfinansiering är inte ett krav, men samverkan och nyskapande är två kriterier som premieras. Innovativ Kultur är en fond, som bildades 2008 på uppdrag av Stockholms stad och som utvecklats till ett regionalt resurscentrum för länet. Konsultföretaget Innovation Impact driver idag fonden på uppdrag kulturnämnden i Stockholm stad, i samverkan med Huddinge kommun, Nacka kommun, Värmdö kommun, Stockholms läns landsting. Fonden fick också ett större bidrag på knappt 5 miljoner kronor när Stiftelsen Framtidens kultur avvecklades. Mötesplats, nätverk och katalysator för utveckling Fonden ska verka som en katalysator för utveckling inom det konstnärliga fältet och vara en resurs i form av bidragsgivning, rådgivning och samverkan för utforskande experiment och idéer som skapar samarbete mellan kultur, näringsliv och akademi. Strukturellt så processas ansökningar och beviljas stöd ur fonden av kulturnämndernas tjänstemän medan råd, stöd, mötesplats och nätverk tillhandahålls av Innovation Impact på uppdrag av Innovativ kultur. Innovativ kultur agerar mäklare och ser till att samhällets olika delar samverkar, man bistår med helhetstänk och marknadskunskap. För kulturskapare ligger fokus på rådgivning i form av innovationsrådgivning, verksamhets- och affärsutveckling samt hur man kan hitta nya vägar, nya kontakter och strukturera tanken. Innovativ kultur erbjuder också en mötesplats för nätverket i form av ett idéloft där man möts en gång i veckan för att diskutera ansökningar och samarbeten. Nätverket består av företag, organisationer, akademin och individer och man får hjälp med kontakt till dem som kan ha intresse för idé eller projekt. För näringslivet är Innovativ kultur mäklare för kultursamarbeten. För detta ändamål finns en strategigrupp. Innovativ har också väl utvecklade nätverk inom akademin liksom att man också samarbetar med Kulturbryggan, Tillt, Kultur & Näringsliv, Arts & Business, sponsrings- och eventföreningar m fl. Innovation Impact som driver Innovation kultur efter upphandling är ett kunskapsinriktat konsultföretag som drivs av Bernt Ericson bl a före detta forskningschef på Ericson. Han anser att utbytet mellan kultur och 34 näringsliv är långt under möjlig potential, men att samarbete ligger i tiden och att det finns goda förutsättningar att skapa en mycket stark och långsiktig kulturfond.52 Innovativ kultur skulle kunna ses som en möjlig förebild för hur Kulturbryggans mäklarverksamhet utlokaliseras till olika aktörer i landet och Kulturbryggans kansli processar ansökningar precis som de kommunala kulturnämnderna. Generator Generator Sverige grundades 2010 och hade sin upprinnelse i KK-stiftelsens satsning “Nätverket för Upplevelseindustrin”. Några av de regioner och kommuner som var med i nätverket ville efter projektslut fortsätta att samarbeta och grundade Generator Sverige som en ideell förening med säte i Stockholm. I samband med regeringens satsning på de kulturella och kreativa näringarna växte det snabbt till ett rikstäckande nätverk. I och med att satsningen avslutades lades också Generator ned sista december 2013. Generator Sverige finansierades av medlemmarna, intäkter från konferenser och utbildningar samt genom verksamhetsstöd från Tillväxtverket. Nätverket syftade till att främja entreprenörskap, innovationsanda och kreativitet arbetade med målet att öka tillväxten inom den kreativa sektorn och det fanns som Bolgar skriver i Nya pengar till det nyskapande ”stora samarbetsmöjligheter i att identifiera och bygga regionala och lokala samarbeten med Kulturbryggan” då den kreativa sektorn är starkt beroende av ett innovativt och nyskapande kulturliv, vilket hade gjort samarbetet naturligt och komplementärt. Generator Sveriges ambition var att verka för kunskapsspridning och att matcha personer, företag, organisationer och branscher. Fokus låg på tre områden: 1. Nationell och internationell omvärldsbevakning inom kreativa sektorn vilken förmedlades inom nätverket 2. Kontaktförmedling och mäklande av kontakter mellan människor, regioner, projekt och organisationer utifrån ett nätverk som spände över hela Europa med förgreningar på andra kontinenter 3. Rådgivning genom att agera bollplank i utvecklingsfrågor samt genom möten där människor och organisationer kunde utbyta erfarenheter Vi delar helt Bolgars uppfattning ovan, och även om Generator är nedlagt så menar vi att ett likartat samarbete vore önskvärt liksom att modellen med tre fokus är intressant för Kulturbryggan att följa. 52 Intervju Bernt Ericson, VD, Innovation Impact, 2013-11-08 35 Testamente för framtiden På den sista Generatorkonferensen53 i november 2013 författades ett e-manifest Creative Sweden 2020 54 ett underlag och agenda som sammanfattar hur arbetet med utvecklingen av och med hjälp av de kreativa näringarna kan fortsätta från 2014 och framåt. Man tar bland annat upp mäklarrollen och pekar på tre konkreta åtgärder: 1. Skapa mötesplatser där hårt möter mjukt 2. Finn en organisationsstruktur för att matcha kreatörer inom olika branscher inklusive finansiering 3. Utveckla inkubatorsrollen – inkubator 2.0 Även om Kulturbryggan har ett snävare fokusområde och inte ett direkt fokus på tillväxt så tror vi ändå att essensen av detta är relevant även för eventuell mäklarfunktion inom Kulturbryggan. KELA KELA – Kreativt entreprenörskap i Landskrona, är ett treårigt projekt med mål att stimulera och stödja entreprenörskap inom kreativa och kulturella näringar i Landskrona. Kommunen vill med satsningen på kultur förändra bilden av Landskrona. Projektet bedrivs med stöd från Region Skåne och Utvecklingsstiftelsen i Landskrona och är ett resultat av regeringens och Tillväxtverkets satsning på kulturella och kreativa näringar. Utgår från konstnärernas behov KELA har, baserat på en analys av konstnärernas behov, tagit formen av ett nätverk. Givet målen fanns inget direkt behov av en inkubator, en sådan startade ju också samtidigt i regionen i form av Creative Plot i Lund. De största behoven var utrymme och exponeringsmöjligheter för verksamheterna samt kompetensutveckling. Därför skapades istället en samverkansplats i form av ett konstnärshotell liksom att man tillgängliggjorde lokaler för kulturaktörerna i och utanför Landskrona. Bred samverkan för att få in kulturen i allt55 Innan KELA bildades fanns ingen mäklarfunktion för kreativa och kulturella näringar. Projektledaren Sanna Lilie poängterar vikten av att lyssna på kreatörernas behov, skapa möten och en plats för utbyte av erfarenheter och kunskap samt bistå med kompetensutveckling inom företagarfrågor, marknadsföring, förhandling med mera. 53 En årlig konferens som samlade deltagare från offentlig sektor, kultur- och näringsliv samt akademin från Sverige och utlandet 54 www.generatorsverige.se och http://www.alexandersoninstitutet.se/creativesweden2020/ , 2013-02-01 55 Intervju Sanna Lilie, projektledare, KELA, 2014-01-17 36 Projektet har ett brett fokus och målet är att ”få in kulturen i allt”. Det är en bred samverkan inom stadsbyggnadsnämnd, näringslivsavdelning, stadsplanering, kommunägda fastighetsbolaget etc. Förebilden är Selfmade Malmö. Lilie säger att man vill korsbefrukta kultur och näringsliv och skapa ett annat språk än nu, företagandet är för kulturen bara ett medel inte målet i sig. Till 2014 ska en ny näringslivsstrategi formulerats där den kulturella och kreativa sektorn är ett av de strategiska områdena. Vidare ska ett övergripande permanent aktivt nätverk inom sektor ha upprättats liksom ett lämpligt stödsystem och Landskrona ska ses som en intressant stad att etablera sig i för kulturskapare. Utöver att ha integrerat kulturen i ett helhetsperspektiv är det ett mål att konstnärerna ska kunna leva på sin verksamhet och behålla sin konstnärliga integritet. Fokus för KELA ligger på individ och mindre på företagandet i sig enligt Lilie. Konstnärerna befinner sig till största del i kärnan av Throsbys modell och mäklarfunktionen har blivit en stor del av Lilies uppdrag vilket innebär att koppla samman personer, tillgodose behov hos alla liksom mycket nätverksbyggande och kontaktskapande. Näringslivet ingår i nätverket, men är inte en uttalad del av någon breddad finansiering förutom det kapital som finns i Utvecklingsstiftelsen som har sitt ursprung i den nedlagda varvsindustrin. Vissa konstnärer har själva väl utvecklade kanaler till näringslivet och andra anser det inte relevant enligt Lilie. I jämförelse med Kulturbryggan kan man alltså säga att breddningen av finansieringen sker initialt och centralt för att kulturskaparen ska kunna fokusera på sin verksamhet. En av de viktigaste framgångsfaktorerna är enligt Lilie delaktighet. Hon är själv kulturskapare och har också god insikt i kulturarbetarnas värld. Hon har haft en stor styrgrupp med bred kompetens som stöd. Projektet har också respekterat att kulturskaparen är expert på sitt område och utgått från deras behov. Vi menar att delaktigheten och en brett sammansatt styrgrupp som underlättar samverkan också är viktigt för Kulturbryggan. Inkubatorer Några av de mäklarfunktioner vi undersökt är inkubatorer sprungna ur Tillväxtverkets satsning på kulturella och kreativa näringar med syftet att skapa tillväxt och arbetstillfällen inom sektorn. Inkubatorn har sitt ursprung i USA på 1950-talet som ett slags företagskuvöser ofta i anslutning till universitet med målet att kommersialisera forskningsupptäckter. Idag är inkubatorerna ofta klustrade med forsknings- och företagsparker - science parks i anslutning till akademiska miljöer. Platsen och tillgången till nätverken tillmäts 37 därmed relativt stor betydelse. Syftet med inkubatorer är att underlätta för nystartade företag och stimulera tillväxt och lönsamhet. Man söker som företag eller individ om att få delta i inkubatorns affärsutvecklingsprogram. Ett begränsat antal antas per tillfälle och för en viss period, oftast baserat på utvärdering av affärsidéns potential avseende tillväxt, lönsamhet, genomförbarhet och risker. Företaget lämnar inkubatorn när den kan stå på egna ben. Framgång mäts genom måluppfyllelse. En kulturinkubator har enligt Bolagsverkets hemsida samma syfte, det vill säga fokus ligger på att på att identifiera möjliga marknader, hur man får fart på säljprocesser och bygger en ekonomiskt stabil verksamhet samtidigt som den konstnärliga och kreativa verkshöjden betonas och utvecklas. Man vänder sig primärt till kreatörer och kulturutövare inom konst, design, konsthantverk, film, musik och scenkonst som har en unik idé i kombination med stark kapacitet och kompetens.56 Dessa är mycket sällan lokaliserade på samma ställe som de naturvetenskapligt och tekniskt inriktade inkubatorerna i dito företagsparker. Vi har endast funnit två sådana av ca 80 möjliga miljöer/platser:57 Creativ Plot/Ideon i Lund och Acusticum i Piteå. Det finns säkert rationella skäl till att kulturinkubatorer inte ligger tillsammans med övriga näringslivet, t ex närhet till konstnärliga utbildningar, nyttan av andra typer av företagskluster, ändamålsenliga lokaler (studior), arenor mm. Men det förstärker också bilden av två i många stycken skilda sfärer med få kontaktytor som hela den här rapporten vittnar om. Samtidigt visar t ex både forskningen och praktiken genom bland annat Creative Plots på potentialen när dessa sfärer möts. Samtidigt växer det fram kulturinkubatorer i tydliga kulturkluster som Brewhouse, en inkubator och ett företagshus med inriktning mot musik i Göteborg, BoostHbg i Helsingborg med inriktning mot film och transmedia i Skåne, och inom kort öppnar Uminova eXpression en företagsinkubator på konstnärligt campus i Umeå. Krenova Krenova är ett offentligt finansierat program, och för professionella kreatörer en kostnadsfri resurs med inkubatorverksamhet, entreprenörsutbildning och seminarier för Västerbotten och Norrbotten. I inkubatorn erbjuds kreatörer en kontorsplats, utrustning och affärsrådgivning. Krenovas seminarier är mötesplatser för kreatörer och näringsliv som skapar förutsättningar för samarbeten. Vidare finns en sökbar, webbaserad databas där näringsliv och samhälle kan söka kontakt med kreatörer inom området. Syfte med verksamheten är att ge ny kunskap om kulturella och kreativa näringar och hur de kan växa, utvecklas och bidra till tillväxt. 56 www.verksamt.se, Bolagsverket, 2014-01-29 www.sisp.se, Swedish Incubator & Science Parks, 2014-01-29. Vi är osäkra på denna skattning, men det framgår inte i SIPS presentation att kultur ingår i verksamheten i fler fall. 57 38 Ursprunget till verksamheten finns i ett AF-projekt från 1999-2000 för professionella kulturarbetare i Västerbotten, via ARCIV (Artist resurs centrum i Västerbotten) 20002007, som sedan blev KRENOVA när det utvidgades med Norrbotten och som i samband. Redan från 2001 fanns en budget för ”mäklaruppdrag”. Idag är Krenova ett EU-projekt som ägs av Region Västerbotten. Övriga finansiärer är Europeiska Regionala utvecklingsfonden, Norrbottens läns landsting, Umeå kommun, Skellefteå kommun och ALMI.58 Krenova tycks oss som en traditionell inkubator, men exemplet med webbaserad databas är intressant och borde kunna utvecklas på nationell bas av Kulturbryggan i samverkan med andra aktörer. Transit kulturinkubator Transit är en också traditionell inkubator, men helt inriktad på att hjälpa kulturaktörer att utveckla hållbara verksamheter – konstnärligt, socialt, individuellt, ekonomiskt. Visionen är att konstnären ska kunna utöva sitt konstnärskap och kunna livnära sig på sin kompetens och bidra till individens och samhällets kulturella och ekonomiska utveckling. Transit erbjuder kontorsplatser, rådgivning, coachning, seminarier och tillgång till experter inom kommunikation och marknadsföring, verksamhetsutveckling och processledning. I nätverket finns också specialister såsom jurister, ekonomikonsulter och branschexperter. Transit arbetar dock inte med finansiering och inte med investeringar i form av riskkapital. På Transit finns just nu sammanlagt ett trettiotal filmare, musiker, bildkonstnärer, formgivare och scenkonstnärer antagna. För att bli antagen måste man vara utexaminerad, ha en tydligt utvecklad idé och hög konstnärlig kompetens. Transit ska vara en betydelsefull plattform för verksamheter som vilar på konstnärlig grund i Norden. En viktig del av Transits arbete är påverkan och opinionsbildning i syfte att förbättra förutsättningarna för konstnärer och kreatörer i sin yrkesutövning. Transit har också uppdrag att driva t ex regionala samverkansprojekt. Transit är idag en ideell förening med kulturbidrag från Stockholms läns landsting och Vasakronan upplåter lokalen gratis. Verksamheten startade för 10 år sedan och drevs 2004 - 2009 av Konstfack i samarbete med Vasakronan. Enligt verksamhetschef Sara Lönnroth arbetar Transit bara med dem i kärnan av Throsby modell, fokus ligger på att utveckla det konstnärliga och det är inte att anse som kulturella och kreativa näringar. De är inte tillväxtföretag i den bemärkelsen. Lönnroth tror att Transit var den första riktiga kulturinkubatorn i Sverige även om liknande initiativ fanns i samband med satsningen på upplevelseindustrin. Lönnroth, som är civilekonom i botten, betonar att de utvecklat en egen metod då traditionella 58 Intervjun med grundaren till Krenova Anders Person, kom i all huvudsak att handla Kulturbryggans framtida roll 39 affärsutvecklingsplaner inte passar. Konstverksamhet kan inte struktureras efter en vanlig affärsplan. Det är inte effektivt menar Lönnroth, då växer man inte utifrån de möjligheter man har. Klassisk så utgår man i affärsvärlden från marknaden och dess behov. Som konstnär gör man tvärtom och utgår från en kreativ idé som man sedan försöker förverkliga vilket är en slags organisk processmetod. Finansiering är ett ständigt samtal bland de antagna och man försöker arbeta med hela spektrat alltifrån klassisk försäljning till olika subventionerade program.59 Delaktighet i, förståelse av och kunskap om dem som Kulturbryggan är till för är en viktig faktor. Genom samarbete med t ex Transit kan Kulturbryggan fördjupa och utveckla dessa sidor samt kommunicera de samma mot sina som vi menar fyra målgrupper: konstnärer, näringsliv, mäklare och beslutsfattare. BoostHbg BoostHbg är en inkubator i Helsingborg och sedan 2009 Skånes arena för talangutveckling och innovation inom transmedia, crossmedia och film. Sedan 2013 ligger all talangutveckling inom Film i Skåne hos BoostHbg, som finns på Dunkers Kulturhus. Verksamheten består av stöd i form av stipendier och externa och interna coacher; lokaler och teknik; samt öppna föreläsningar, seminarier, workshops, labb och specialprogram. BoostHbg har minst ett stort internationellt samarbete om året. BoostHbg är ledande inom transmedia i Norden och har stöttat kända filmproduktioner som ”Äta, sova, dö”, samt varit medfinansiär till flera transmediaprojekt inom Kulturbryggan som Dirty snow av Lina Linde och Grannys dancing on the table av Hanna Sköld med Helene Granqvist som producent. 2013 nådde BoostHbg genom sina aktiviteter och nationella och internationella samarbeten 5,500 personer direkt. Tekniken revolutionerar filmbranschen och påverkar finansieringsmöjligheterna60 Inom transmediaområdet stödjer BoostHbg dem som är nyskapande avseende historieberättande, publikengagemang och finansiering, för som chef Annika Gustafson uttrycker det, ”för att förändra synen på kreativt skapande behöver kultur och business mötas”. Som mäklare måste man förstå båda sidorna. Det handlar om ny teknik och en ny värld och det gäller att involvera publiken på ett tidigt stadium. Gustafson är ekonom, filmregissör och utvecklare inom transmediabranschen med uppdrag att arbeta med innovation och utveckling inom rörlig bild. Teknikutvecklingen revolutionerar hela branschen och ställer allt på ända menar Gustafson. Man får tillgång till publiken och har också möjlighet att interagera med den. Samtidigt bryts gamla distributionsstrukturer ner. 59 60 Intervju Sara Lönnroth, verksamhetschef, Transit kulturinkubator, 2014-01-24 Intervju Annika Gustafson, VD, BoostHbg, intervju, 2013-12-13 40 I transmedia kan man använda sig av digital teknik för att utveckla en historia på flera olika tekniska plattformar, där alla delar är del av samma berättelse, men där varje del kan vara unik och där publiken kan involveras i skapandet av innehållet. Det betyder att det är möjligt för konstnären att integrera framåt i produktionskedjan. Det uppstår snarast en cirkulär rörelse mellan kreatören och publiken. Det påverkar också hur produktioner kan finansieras. Genom att publiken kan involveras på ett tidigt stadium så kan den bli både medskapande och ambassadörer för filmen och därmed en del av marknadsföringen - samtidigt som man tidigt testar om publiken verkligen vill ha berättelsen på just det sätt kreatören har tänkt. Man kan alltså bygga upp publiken innan verket är färdigt. Genom transmedia kan man också få verket att leva längre. Det finns inget slutdatum. Publiken kan också genom crowdfunding vara med och finansiera det man vill se producerat. Vilket i sig är en demokratisering av kulturen. Samtidigt som man ska ha i åtanke att crowdfunding är mycket tidskrävande och sällan kan finansiera hela verket, så är det ett utmärkt verktyg för att nå publiken tidigt, testa om idén håller samt marknadsföra projektet. Gustafson säger att detta i vissa fall kan öka tempot. Tidigare har det tagit år från det att man har en idé till dess att man eventuellt får den realiserad. Nu behöver man inte gå till de gamla strukturerna utan kan ta saken i egna händer. Som microfinansiär blir man mentor till någon som är ung och hungrig och har en idé, det blir något man kan berätta om och bidra till att förverkliga. Finansiering kan också utvecklas i takt med skapandeprocessen vilket är en fördel. Det gör att många blir delaktiga och Gustafson menar att vi människor i grunden är kollektiva i vårt beteende. Vi vill vara med. Anpassad coaching av kreatören Gustafson tror att det behövs mäklarfunktioner, businesscoacher, som hjälper kreatörerna att få mer pengar till det de vill göra. Många vet inte vart de ska vända sig, man saknar kontakter, det kan kännas främmande att vända sig direkt mot publiken och paketering tar tid. För det behövs både mer inkubatorsstöd och mer utvecklingsstöd. Behoven är också olika från individ till individ. BoostHbg arbetar med riktade stöd, t ex kan det göra mest nytta att plocka in manuscoach som arbetar med kreatören för att utveckla manuset. Det blir samtidigt en lärprocess. De som blir duktiga på att skriva manus blir t ex också ofta dem som vinner priser. De utvecklas i sin roll som konstnär vilket leder till att de kan stå på egna ben. Riktat stöd tar dock mycket tid. Boost är en för Kulturbryggan intressant exempel på expertinkubator. De finns, tycks det oss, en tilltagande specialisering bland inkubatorerna där någon bör ha nationell översikt och för att kunna bistå andra mäklare och kulturskaparna för att ytterligare stimulera kulturens utveckling. 41 The Creative Plot The Creative Plot är en pilotinkubator för kultursektorn och den kreativa näringen. Inkubatorn drivs som ett partnerskap mellan Creative Plot och företagsinkubatorn Ideon Innovation och ligger i Ideon Science Park som är Sveriges första forskningsby med ca 290 företag inom framför allt IT, cleantech och life science. En av grundidéerna är just att inkubatorn ska vara placerad mitt i näringslivet. Ideon ligger i sin tur i omedelbar anslutning till Lunds tekniska högskola och Ekonomihögskolan. Creative Plot använder sig av och vidareutvecklar Ideon Innovations inkubationsmodell för affärsidéer från den kreativa sektorn. Tanken är att utveckla en inkubator som skall kunna replikeras av andra aktörer. Pilotsatsningen har också utvärderats under 18 månader i ett forskningsprojekt. Slutsatserna har levererats i rapporten Don’t sit on it till vilken vi avslutningsvis knyter an. Initiativet till satsningen togs av näringslivsavdelningen samt kultur- och fritidsförvaltningen i Lunds kommun och finansieras av Lunds kommun, Tillväxtverket, European Regional Developing Fund. Projektet undersöker vilka skillnaderna, särdragen och behoven är för dem som startar företag inom kultur- och kreativa sektorn jämfört med andra sektorer. Det görs bland annat genom att ta till vara möjligheten med att ha företag från kreativa sektorn som utvecklar sina idéer sida vid sida med övriga inkubationsföretag. En plats där kreativa sektorn utvecklar idéer tillsammans med akademi och näringsliv Creative Plot coachar fem utvalda uppstartsföretag under 1 år och utvecklar inkubatorsmodell för kulturella och kreativa näringar med målet att öka antalet företag inom dessa. Parollen lyder ”Testa. Tänka om. Revolutionera”. Creative Plot beskrivs som: plattform, paraplyprojekt, initiativ, idéfabrik, inkubator m.m. och ska vara en plats där den kreativa sektorn utvecklar starka idéer tillsammans med akademi och näringsliv. Man vill också göra den kulturella och kreativa sektorn självförsörjande och konkurrenskraftig liksom öka kunskapen och förståelsen för hur sektorn bidrar till samhället och ekonomin. För att nå dit arbetar man med kompetensutveckling (workshops, seminarier, nätverkande, event), påverkan (skapa debatt, kunskap och förståelse om vilken roll kultursektorn och de kreativa näringarna spelar i samhället och ekonomin) liksom stöd för utveckling av idéer och företag. Det är med andra ord på ytan ungefär samma recept som de flesta använder. En avgörande skillnad är dock placeringen och forskningsambitionen. Lars Mattiasson, affärsutvecklare och Katarina Scott, verksamhetsledare berättar i intervjun61 att tanken på en kulturinkubator föddes när Lund sökte om att bli kulturhuvudstad och man började arbetet med att föra ihop kultur, näringsliv och 61 Intervju Lars Mattiasson, affärsutvecklare och Katarina Scott, verksamhetsledare, Creativ Plot, 2013-11-15 42 andra delar av samhället. En inkubator för kultur startades 2011 och eftersom syftet var ökad interaktion med näringslivet så måste inkubatorn också placeras i kärnan av näringslivet. Enligt Mattiasson och Scott består mäklarrollen bland annat av att överbrygga det faktum att olika områden har olika regler, olika behov och olika språk. Grundtanken är dock att människor blir engagerade genom delaktighet. Mäklandet är praktiskt lobbyarbete och behovsdrivet. Det gäller dock hela tiden att andra förstår värdet i det man gör eftersom det måste bygga på delaktighet från alla parter. Enligt Mattisson och Scott förstår kultur och teknik varandra allt mer. Mötena måste alltid vara konkreta – aldrig mingel! Det finns en otrolig kraft i mötet enligt de båda. Det gäller att hitta all den dolda kunskap som finns, sammanföra olika verksamheter, tänka crossover och utnyttja det faktum att Creative Plot är placerade mitt i näringslivet. De båda menar att näringslivet kan lära mycket av kulturen, t ex så finns en enorm processkunskap inom kulturen, och kulturen är också bra på deadlines - en teaterföreställning kan sällan skjutas upp. Vilket de menar att näringslivet nu börjar få upp ögonen för. Kulturinkubatorn anses spännande och har en dragningskraft på näringslivet. Och de som vill är öppna för interaktion och inom kulturen är samverkan naturligt. I mäklandet måste man börja med dem som vill, man får välja dem man jobbar med. Det ger resultat och sedan följer andra efter. Mattiasson och Scott säger också att kulturen skapar mycket innehåll, men får inte betalt för det. Genom att arbeta med näringslivet kan man hitta nya sätt. Det kreativa arbetssätt som nu efterfrågas inom näringslivet, med nätverk, mötesplatser, ”att bomba idéer”, samverka, riva ned väggar och tänja på gränser är inget nytt inom kulturen utan det är precis vad man är skolade i. Fjärde generationens inkubatorer - excubatorerna Enligt forskaren Daniel Hjorth är Creative Plot ett exempel på framtidens inkubator exkubatorn. Hjorth har följt Creative Plot, och ett antal andra svenska och danska inkubatorer, under 18 månader. De huvudresultat från studien som har primär betydelse för den här rapporten och dess fokus kan sammanfattas som: 62 1. I övergången från industriell, managementbaserad ekonomi, till en postindustriell entreprenörsbaserad ekonomi krävs en ny modell för inkubation. 2. Det är för mycket management och för lite entreprenörskap idag, det krävs mer flexibilitet och legitimitetsskapande utåtriktat nätverkande (excubation) 62 Don’t sit on it, report from a pilot project incubating culture and creative sector start-ups, The Creative Plot, Ideon Innovation Lund fall 2011 – spring 2013, Daniel Hjorth, Copenhagen Business School, 2013 43 3. Förstärkande insatser är bättre än korrigerande 4. Innebär ett bejakande av den mer konstnärliga processuella innovationsprocessen (framväxande/inte färdig från början, iterativ, öppen och tillåtande) 5. Stödjande ”mobil” entreprenöriell kompetens som följer projektets utveckling var helst den behövs (processen exkuberas istället för att individen inkuberas) Det betyder sannolikt att metoder för stöd håller på att utvecklas så att de bättre passar innovativ och nyskapande kultur, vilket i sin tur kommer att underlätta finansiering. Kulturbryggan bör bidra till den här utvecklingen och utvecklas med den är vår mening. Strategiska partnerskap med inkubatorer i framkant som t ex Creative Plot är intressant för Kulturbryggan och viktig i en framtida roll. Uminova eXpression Uminova är en science park med inkubatorverksamhet i Umeå som nu våren 2014 startar ett nytt inkubatorbolag på Konstnärligt campus i Umeå – Uminova eXpression. Bolaget kommer att ägas av Umeå universitet och Umeå Kommunföretag. Uminova eXpression ska bedriva en test- och utvecklingsplattform som stödjer utveckling av idéer, innovationer, tjänstebaserade affärsidéer samt kunskapsintensiva företag inom kulturella, konstnärliga och kreativa näringar i tidiga skeden. Verksamhet kommer att bedrivas i lokaler som är en miljö bestående av mötesplatser för forskare, studenter, näringsliv och offentliga organisationer samt verkstäder i gränslandet mellan det digitala och det fysiska, för såväl forskningsprocesser som seminarier och workshops. På Konstnärligt campus ligger bland annat Designhögskolan som rankas som nr 1 i världen, Arkitekthögskolan, Konsthögskolan, Bildmuseet samt Humlab X. Uppgiften är att i en miljö mellan design, arkitektur, konst och kultur sammanfläta dessa med andra områden som teknik, naturvetenskap, ekonomi och marknad. Allt för att utveckling och innovation ska uppstå i gränsytan - mellan vetenskap och konst. Nya mått och nytt språk för kreativ verksamhet63 Barbro Renkel, affärscoach på Uminova som arbetat med att utveckla den nya inkubatorn har sett behovet av att se på företagande på ett annat sätt. Kulturella och kreativa sektorn skapar andra saker och man måste hitta andra sätt att mäta på. Renkel refererar till Throsbys modell och menar att det är svårt att få vanlig affärsnytta och traditionellt inkubatorstänk att passa på dem som verkar i modellens kärna. Normalt ska man i en inkubator satsa på dem med tillväxtpotential, sen förekommer avvikelser och det behövs t ex speciella inkubatorer för olika branscher som t ex 63 Intervju Barbro Renkel, affärscoach Uminova, 2014-01-14 44 biotech där man har längre startsträcka. På samma sätt behövs anpassningar för den kreativa kärnan. I inkubatorer mäts primärt ekonomiska framgångar, tillväxt mäts normalt i ökad omsättning, fler arbetstillfällen, export osv. Men de här kreativa företagen skapar andra värden och målsättningen är kanske inte alls att växa och det är kanske inte heller rationellt för dem menar Renkel. Tvärtom värnar många om sin litenhet, där närhet och flexibilitet kan värderas mycket högre i en kreativ process. Här behövs både andra sätt att värdera resultatet och ett annat språkbruk. Renkel har genom möten försökt utröna vad t ex kreatörer kan tillföra IT och biotech. Erfarenheten så här långt är att det tar tid att bygga upp förtroende. Det räcker inte med en träff. Det är vidare svårt att förmedla vad kreatören kan bidra med. Vi måste bättre förstå att det finns olika sorters värden säger Renkel, ekonomiska, sociala, kulturella etc. Och vad är framgång inom kulturella och kreativa sektorn frågar Renkel. Nya värden kan vara identitetsskapande platser och god livsmiljö, sådant som ger upplevelseinnehåll. Renkel pekar också på att många rör sig in och ut ur kärnan i Throsbys modell, som kreatör vandrar man ofta mellan de olika ringarna. Hon kan se att unga behöver hjälp att gå från hobby till företag. De behöver affärshjälp och coaching. Vissa branscher faller bort för att kompetensen inte finns lokalt. Renkel pekar på att inkubatorer bör kunna få hjälp från ett komptenscentra och nämner att det t ex finns många duktiga kläddesigners i Västerbotten, men för att de ska komma vidare behöver de tillgång till kompetens som kanske finns i Borås. Det måste gå att lösa utan att man måste flytta dit. Det finns flera likartade exempel på specialisering. Här borde Kulturbryggan i samverkan med andra kunna spela en roll. Renkel säger vidare att när det gäller att få finansiering till dem som befinner sig i kärnans mitt kanske man måste se det på lite sikt samt hitta nya former. De som är i kärnan vill inte känna sig köpta. Man måste se nyttan från båda håll. Det finns ju en tradition att sponsra sport för att det ger ringar på vattnet i samhället, samma sak borde gå att överföra på kultur. Renkel vill också avliva myten att kreativitet skulle vara oorganiserat. Det är det inte. De frågor Uminova eXpression arbetar med och de metoder de sannolikt utvecklar är av nationellt intresse. De behövs en funktion som samlar dessa och kommunicerar dem i syfte att skapa ökad förståelse och ökat intresse hos näringslivet för att överbrygga gapet. Kulturbryggan kan vara en sådan part. Crowdfunding Om vi definierar mäklande som sätt och funktioner för att överbrygga gapet mellan kulturskaparen och de projekt de vill realisera, och den potentielle finansiären så är 45 crowdfunding ett verktyg för det, precis som Hemnet och Bovision är verktyg som gör det lättare för säljare och köpare av bostäder att hitta varandra. Crowdfunding är en metod för att, vanligtvis via internet, samla in pengar till projekt genom att vända sig till många små finansiärer – en ”crowd”, för att få stöd. I regel görs det under projektets idéfas och på så vis har man också möjligheten att tidigt skapa uppmärksamhet, engagemang och delaktighet hos den tänkta publiken. Genom att sedan för mer traditionella finansiärer kunna visa att det finns ett intresse och startkapital ökar också chanserna för ytterligare finansiering den vägen. Genom att olika projekt samlas på crowdfunding sajter så blir dessa också exponeringsytor och ”marknadsplatser” som synliggör projekt och idéer ungefär på samma sätt som ovan nämnda sajter fast i det här fallet potentiella investerare. Enligt Kulturanalys 201364 är det oftast verksamheter som har svårare att få finansiering den vanliga vägen som söker sig till crowdfunding. På så vis kan finansieringsformen överbrygga det gap som finns för vissa verksamheter. Skäl att stödja projekten kan vara att man vill identifiera sig med dem, att de upplevs som samhällsnyttiga, nyskapande eller helt enkelt att man vill se dem realiserade. Flera av de nyskapande projekt Kulturbryggan stöttat har delvis finansierat sina projekt på det här viset. Enligt Kulturanalys 2013 så är det ofta mycket jobb för relativt lite pengar, på den svenska marknaden finns också relativt få investerare liksom att systemen i viss mån upplevs som osäkra vilket minskar viljan att bidra. Emotionella aspekter liksom närhet tycks spela relativt stor roll i huruvida ett projekt eller en idé lyckas attrahera kapital.65 Amerikanska Kickstarter är världens största crowdfunding plattform och specialiserad på kreativa projekt som film, spel, musik, konst, design och teknologi mm. Enligt deras hemsida har över 5,6 miljoner människor skänkt 966 miljoner USD till 55 000 projekt.66 Sammanlagt fanns det 2012 ca 450 olika plattformar runt om i världen. Ca 40 % av de projekt som läggs upp når målet.67 Störst i Norden är Funded By Me som sedan starten 2011 samlat in ca 5,1 miljoner kronor till 686 projekt.68 Olika plattformar kan ha olika inriktning och specialisering. Funden By Me har en allmän inriktning och CrowdCulture är en plattform för att finansiera kulturprojekt. Båda har i initialfasen fått stöd av Kulturbryggan. 64 Kulturanalys 2013, Myndigheten för kulturanalys, 2013 Ibid 66 www.kickstarter.com, 2013-02-04 67 Finansieringsmodeller för konst och kultur, en kartläggning av problem, teori och goda exempel, s 22 f, Anna Klerby, myndigheten för kulturanalys, 2012 68 www.tillvaxtverket.se, Crowfunding kräver öppenhet och hjärtlighet, pressmeddelande 2013-06-17 65 46 CrowdCulture Inom CrowdCulture sker finansiering genom en kombination av crowdfunding och offentliga bidrag (vilket är unikt). Projekten presenteras på sajten och kan finansieras av privatpersoner eller sponsorer. De kan göra det på två olika sätt antingen genom att göra en direktdonation eller att välja att bli månadsstödjare. Utifrån hur månadsstödjarna väljer att fördela sina pengar fördelas också de offentliga bidragen. Det sker genom att CrowdCulture har samarbete med ett antal kommuner och regioner i Sverige där den offentliga aktören förbinder sig att upp till en total maxnivå matcha de medel som projekten själva fått in genom CrowdCultures plattform. Det är inte hur mycket pengar som satsas på ett projekt utan hur många som väljer att (månads)stödja det som avgör andelen offentligt stöd. Det går också bra att lägga upp projekt utanför systemet med offentliga bidrag. Som sponsor får man motprestation som motsvarar summan man satt in t ex i former av biljetter eller liknande. CrowdCulture drivs av produktionsbolaget Fabel som fokuserar på deltagarkultur. Samarbetspartner är SICS, Vinnova och Fonden för Innovativ kultur. Max Valentin som startat CrowdCulture vill med satsningen demokratisera kulturutbudet, öka mångfalden och bredda finansieringen.69 Vilket också tycks vara skälen till varför plattformen används. Ser man till det offentliga så har t ex Regionförbunden i Blekinge och Södra Småland valt att sätta av ett antal hundra tusen kronor ur kulturbudgeten som fördelas med hjälp av plattformen. De vill under en testperiod se om man på så vis kan ”möjliggöra mindre kulturinitiativ och föra kulturen närmare medborgaren”. Västra Götalandsregionen och Landstinget i Jönköping anför liknande skäl. Man vill med andra ord ge möjlighet för fler att söka och ta del av den regionala kulturbudgeten samtidigt som allmänheten ges möjlighet till inflytande över hur en del av kulturbudgeten används. 70 En internationell utvärdering av crowdsourcing.org visar att olika finansieringsupplägg passar olika insamlingssyften olika bra. Investerings- och lånestrategier fungerar bäst för film och musik, som också är de kategorier som över lag får in mest pengar, donationer och förfinansiering passar sådant som handlar om sakfrågor, övertygelse och smak bäst.71 Forskningen säger vidare att de flesta finansiärerna finns i närområdet för små företag och för projekt i uppstarten och att 30 – 50 % av de första finansiärerna är 69 Intervju Max Valentin, Fabel, VD, 2014-01-17 www.crowdculture.se, 2013-02-04 71 Finansieringsmodeller för konst och kultur, en kartläggning av problem, teori och goda exempel, s 23, Anna Klerby, myndigheten för kulturanalys, 2012 70 47 vänner och bekanta.72 Den bilden bekräftas i princip av Valentin som uppger att ca 25 % av stödjarna kommer från projektägarnas egna nätverk. Han säger vidare att en vanlig summa att ge är 250 kronor. Forskning pekar på att offentligt bidrag ses som en kvalitetsgaranti och har den effekten att fler finansiärer tillkommer (crowding in) om ett sådant bidrag finns. På CrowdCulture bygger modellen på det omvända. Man kan som Klerby ställa sig frågan vad som på sikt händer om den omvända ordningen etableras, dvs att det offentliga istället följer det privata?73 Motivet är ju dock ett annat – demokrati snarare än riskminimering och kvalitativa associationsvärden. I vilket fall tycks det inte i det korta perspektivet påverkat finansieringsviljan. Enligt Valentin kommer en del projekt upp i så mycket som 90 % medborgarfinansiering. Det finns flera argument som talar för crowdfunding: • Det öppnar upp för fler att synliggöra sina projekt och idéer, därmed blir det lättare att hitta finansiärer • Projektägaren kan använda flera medier för att kommunicera sin idé (film, text, ljud och webben för spridning) vilket kan vara en extra stor fördel för den som vill skapa förståelse och väcka intresse för något som inte finns eller inte har gjorts tidigare • Det blir lättare för potentiella finansiärer att hitta och få en överblick över vilka möjligheter som finns • Om intresse och vilja finns så är det ett enkelt sätt stödja kulturen • Det sker en demokratisering i ”båda ändar” – fler får chansen att vara med och fler får chansen att vara med och välja vad som ska förverkligas • Det går att söka under hela året. Idéer dyker upp när som helst. Man kan skapa när det är aktuellt och behöver inte vänta på ansökningstider och urvalshantering. • Finansiering kan sökas mycket bredare - över hela världen. • Framförallt konstnären blir ”friare” att agera då nya kanaler öppnas upp, man blir inte beroende av systemet på samma sätt • Inbjuder till dialog och interaktion med publiken på ett nytt sätt Mot detta står att det av flera vi talat med upplevs som krävande att genomföra. Det tar tid och fordrar också en satsning. Vi menar att en plattform för crowdfunding av innovativ och nyskapandekultur, gärna i bred samverkan, skulle vara ett sätt att bidra till att skapa just den synlighet som saknas, formen gör att kulturskaparna måste presentera sin idé vilket skapa ökad 72 73 Ibid, s 24 Ibid s 24 48 tydlighet, och den samlade platsen där man som t ex företag kan söka projekt är lätt att hitta och man får en bra överblick. Några röster om Kulturbryggan och uppdraget I samtalen med mäklarna, kulturskapare och finansiärer har vi diskuterat vilken roll Kulturbryggan skulle kunna spela och vilka behov de ser i relation till breddad finansiering. Kulturskaparnas fokus ligger, som vi redogjort för tidigare i rapporten, på vilken stor och avgörande betydelsen bidraget har för dem. De flesta, med några få undantag är positiva till kravet på medfinansiering och finner det ”naturligt”, ”intressant” och ”utvecklande”, men de finner det också ”svårt” och ”tidsödande” att försöka få kontakt med det traditionella näringslivet till vilket man har få kontaktytor och som man inte talar samma språk som. Man är därför positiva till en mäklarfunktion, även om det inte är något man aktivt uttalar eller har förväntningar kring. Men t ex projektägarna Jarlhed, Granqvist, Brolin och Linde diskuterar utifrån sina producentroller mycket om behovet av nya finansieringsmodeller i synnerhet för det nyskapande och gränsöverskridande. Stranger Thorsen säger ”om inte offentlig sektor speglar de ändringar som händer så förlamar man producenterna också” Behovet av mäklande funktioner blir först tydligt om man på ett övergripande plan ser till den innovativa kulturens potential, samhällets utveckling och behov samt önskan om att få ett större engagemang och en bredare finansiering. Behovet av mäklande funktioner delas av de flesta vi intervjuat där man tycker att Kulturbryggan ska samverka med de funktioner som finns. Det finns olika uppfattningar om hur Kulturbryggan ska göra för att bredda finansieringen. Däremot tycks de flesta var helt överens om behovet av att Kulturbryggan genom olika kommunikativa insatser verka för att lyfta den innovativa kulturens potential om man ska få till en breddad finansiering. Behovet av mäklarfunktionen Areblad säger i intervjun att konst är som grundforskning i samhället, och att fler departement måste samverka för att ge konsten en bredare roll. Kulturbryggan har en viktig funktion här genom att skapa delaktighet bland dem som verkar för kulturen. Näringslivets vilja att stödja innovativ kultur handlar mycket om förståelse och här behövs mäklaren menar Areblad, precis som galleristen och curatorn.74 Pihlgren, senior rådgivare på Generator, är inne på samma spår och menar också att alla kulturskapare på högsta nivå egentligen har mäklare i form av gallerister, förläggare och produktionsbolag vilket bekräftar behovet av funktionen.75 74 75 Intervju Pia Areblad, strategi och utvecklingschef, Tillt, 2013-11-13 Intervju Joppe Pihlgren, senior rådgivare, Generator, 2013-11-08 49 Anders Persson, grundare av Krenova, men idag på näringslivsenheten i Västra Götalandsregionen, är av en annan mening och säger att Kulturbryggan måste ta ett större tag och fråga sig hur man kan bli något som man kan växla upp. Kulturbryggan bör se till den samverkansmodell som lanserades med kulturpropositionen 2009. Pengarna bör antingen förmeras centralt eller genom samverkansmodellen menar Persson och inte läggas på kulturskaparen, som aktör ska man kunna söka rena pengar. Försöker man inrätta en mäklarverksamhet så kommer den bara att stjäla medel från det kulturliv den ska stödja. Kulturbryggan bör ta sina 25 miljoner och be regionerna satsa, dessutom bör man gemensamt växla upp dessa med EU-pengar (ESF). Ett alternativ är, menar Persson, att på central nivå bygga upp fonder/stiftelser med kapital från näringsliv istället för att varje liten enskild aktör ska söka medfinansiering för specifika projekt. I Västra Götalandsregionen har man tagit ett handlingsprogram för 2014-2016 där kultur- och näringspolitik går i takt och där målet för kulturen är att det ska bli mer konst inte fler företag enligt Persson. Han tycker vidare inte att institutioner ska få söka från kulturbryggan utan bara det fria kulturlivet. Institutionerna har bättre förutsättningar att få in privat finansiering än det fria kulturlivet.76 Pihlgren som tidigare varit med och utvecklat kreativa näringar från starten på KKstiftelsen och som på Tillväxtverket var ansvarig för deras upplägg med att åstadkomma breddad finansiering, pekar på det som han menar problemet med att Kulturbryggan ska uppfylla två mål. För Tillväxtverket var det överordnat att få med regionerna i satsningen på kulturella och kreativa näringarna för att nå målet. Vad är överordnat för Kulturbryggan? Tillväxtverkets tillvägagångssätt, som beskrivs i bilaga 3, resulterade i att alla regionerna valde att prioritera kulturella och kreativa näringar. Resultatet kan vi se idag. Vill man verka för innovation så är det huvudmålet och sedan bra om pengar kommer in, men båda uppdragen kan omöjligt prioriteras lika mycket, säger Pihlgren. Kommunikation Ericson ser en stor potential för samarbete med näringslivet77 medan Pihlgren menar att få med näringslivet är en ”svår match som kräver en stor insats”. Han tror att vägen till framgång ligger i metod- och konceptutveckling samt att hitta de bästa exemplen och att kommunicera dem mot näringslivets beslutsfattare. Även finansmannen och konstmecenaten Per Josefsson, liksom många andra vi intervjuat, lyfter vikten av att kommunicera de goda exemplen. Han menar vidare att Kulturbryggan måste arbeta med opinionsbildning med namnkunniga personer från båda sidor och föreslår att Kulturbryggan bjuder in konstnärer och några av de konstintresserade i näringslivet till ett samtal för att diskutera hur en gemensam 76 77 Intervju Anders Persson, näringslivsenheten Västar Götalandsregionen, 2014-01-24 Intervju, Bernt Ericson, VD, Innovation Impact, 2013-11-08 50 arbetsgrupp sammansatt av konstnärer, näringsliv och Kulturbryggan kan formas. Josefsson pekar också på det tilltagande konstintresset bland unga och att unga konstnärer tycker att de är del av allt - kultur- och näringsliv, och att det borde gå att bygga vidare på. 78 Gustafson är också inne på kommunikationen och att det ”fattas en pusselbit”. ”Kulturbryggan måste hjälpa folk att förstå. De måste visa bra case som visar hur andra gjort. Sen måste Kulturbryggan lyfta fram internationella erfarenheter. Det är viktigt för landet. Kreativitet är det man har kvar att konkurrera med internationellt.” Gustafson lyfter också fram att hon tror att det finns en ny syn hos finansiärerna. De är fler som vill vara med, man vill vara delaktig oavsett om det är i liten eller större skala. Politiken är diffus, men genom att t ex stödja en film kan man vara med och påverka en fråga i samhället. Människor ser med andra ord kulturens kraft. Också detta är en möjlighet för Kulturbryggan att få hävstångseffekt på kommunikationen om kulturens potential.79 Pihlgren tror definitivt på det fysiska mötet. Kulturen har dessutom de bästa förutsättningarna att göra det mötet på ett sätt som näringslivet finner intressant. ”Kulturen ska göra det den förmår - och det är mycket. Gå till kärnan! Och gör det under Almedalen.” 80 Det är inte utan vi slås av klarsyntheten i detta. Kulturbryggan brottas med frågan hur man ska visa näringslivet kulturens potential samtidigt som man sitter på hela den resurs som det mest kreativa och innovativa svenskt kulturliv har att bjuda. Använd det, ta höjd och sikta på beslutsfattarna menar vi. Samarbete och samverkan Alla anser att Kulturbryggan har en mycket viktigt funktion att fylla. De välkomnar också samarbete och samverkan. I synnerhet betonas vikten av väl fungerande nätverk liksom betydelsen av det personliga mötet. Boman tror att man kan tillföra Kulturbryggan kontakter med näringslivet, kunskaper om dess behov och villkor, något som han upplever saknas idag.81 Pihlgren menar att Generator Sverige kan erbjuda Kulturbryggan ett nätverk i hela landet vilket han anser behövs. Areblad och Tillt är av samma mening. Lilie understryker att hon ser delaktighet som framgångsreceptet.82 Och vad gäller Kulturbryggan anser hon att de ”bör lägga örat mot marken” och arbeta mer målgruppsorienterat. Hon anser ansökningsförfarandet mycket komplicerat och stelbent. Det återspeglar inte det man ska vara till för. Hon anser vidare inte att Kulturbryggan lyckats bygga upp det varumärke de kunde gjort. Lönnroth menar att det är viktigt att Kulturbryggan inte arbetar ensam, utan 78 Intervju Per Josefsson, finansman, 2013-12-13 Intervju Annika Gustafson, chef, BoostHbg, 2013-12-13 80 Intervjun gjordes 2013-11-08, dvs innan Generator Sverige avvecklades 81 Intervju Anders Boman, VD, Kultur & Näringsliv, 2013-11-06 82 Intervju Sanna Lilie, projektledare, KELA, 2014-01-17 79 51 tillsammans med de verksamheter som kan konstnärer. Kulturbryggan måste lyfta fram kulturens värde. Kulturbryggan måste också vårda sin trovärdighet menar Lönnroth. Mattiasson och Scott från Creative Plot tycker att Kulturbryggan ska arbeta med en kombination av legitimitet i form av någon slags kvalitetsstämpel i egenskap av nationell aktör och en check som möjliggöra lokalt stöd i det egna ekosystemet där kompetensen finns. Den legitimitet som finns måste dock också föras över till företagssidan. Kulturbryggan måste stärka kulturens kraft och ge den tyngd. Det gör man genom att visa sig, lägga sig i och ha kunskap. Kulturbryggans framtida roll Vi upplever just nu ett paradigmskifte. Bland de kulturskapare, mäklare och finansiärer vi intervjuat talar många om detta. Det handlar bland annat om globalisering, digitalisering och förändringar i samhället. Det skrivs om förändringarna i rapporter, analyser och i litteraturen, och Generator skriver t ex i sitt slutmanifest Creative Sweden 2020 att ”Vi lever i ett historiskt paradigmskifte som möjliggjorts av en explosiv teknikutveckling. En värld full av möjligheter och utmaningar.”83 Kulturbryggan kan, menar vi, med sin inriktning i detta skede spela en viktig roll. Övergången från industrisamhälle till ett informations- och kunskapssamhälle förändrar förutsättningarna för arbetsformer, samverkan, hur vi möts och våra förhållningssätt. Gränser luckras upp och tidigare tydliga dikotomier som teknik – innehåll, natur – kultur, subjekt – objekt, produktion – konsumtion, rationalitet – känsla, kulturliv – näringsliv löses upp. ”Vi måste tänka socialt, kulturellt och ekonomiskt på samma gång”, som Helene Granqvist uttrycker det i en av intervjuerna,84 där hon också menar att det ena gynnar det andra. Det krävs en ökad förståelse för hur samhälle, kultur, näringsliv, vetenskap och teknik påverkar och formar varandra och hur det skapas (mer)värde i gränssnitten mellan dessa tidigare åtskilda sektorer. Dessa förändringar ställer nya krav både på kulturlivet och näringslivet. De får nya roller när positionerna förflyttas. Det redan processorienterade kulturlivet blir ännu mer processbaserat när det går från linjär produktion av färdiga objekt (i form av t ex en bok eller en film) mot att flyta ihop med distributionsledet med direkt publik interaktion där publiken blir både medskapare och finansiär. 83 84 http://media1.generatorkonfernesen.se/2013/10/Creative-Sweden-2020_pressrelease.pdf Intervju Helene Granqvist, producent "Granny's dancing at the table", 2013-11-01 52 Förändringarna, när industrisamhället går över i ett kunskapssamhälle, där värdet skapas med kunskap som råvara, ställer nya krav också på näringslivet. Dess egen insikt om detta kan man läsa i antologin Kreativitet är det nya stålet. Där beskriver bl.a. Teresa Jonek vikten av att kunna kombinera olika vetenskaper och discipliner för att möta globala marknader och att bilden av hur svenskt näringsliv ser ut och utvecklas behöver nyanseras. Det går alltså att se att kulturliv och näringsliv närmar sig varandra. Alltmer ifrågasätts existensen av inneboende och väsensskilda olikheter mellan de båda parterna. ”Vi säger saker på olika sätt, men vi vill egentligen samma sak, nämligen formera värde” säger Helene Granqvist85 För att kunna navigera i denna processuella och dynamiska värld, måste man inse att kulturliv och näringsliv alltmer utgör delar av samma kontext och att de inte på förhand kan ses som avgränsade från varandra. Därför krävs nya och breddade samverkansformer. I studien Båda parter kan man läsa att ”Vi tänker ofta på utbytet kultur och näringsliv i form av sponsring, men under senare år har det vuxit fram nya spännande samarbetsformer. Det händer mycket på området kultur och näringsliv just nu; nya kulturentreprenörer etablerar sig, nya samarbeten inleds och studier på området publiceras. Med den växande kreativa industrin så uppstår också allt fler aktörer som kan beskrivas som både kultur och näringsliv.”86 För att bredda finansieringen i den här nya världen krävs breddade perspektiv, breddad samverkan, breddad insikt, breddad syn, breddad kompetens, breddad förståelse för varandras situation. Flera mäklarfunktioner arbetar redan så, som t ex Creative Plot (inkubator 4.0), BoostHbg, Stranger och sannolikt kommer även Uminova eXpression att göra det. Det finns också ett näringsliv med samma insikt. Kulturbryggan befinner sig redan mitt i allt detta. Det syns i de kulturprojekt de tilldelat stöd. Många kulturskapare har full insikt och arbetar till stor del redan på detta sätt. Hur kan då Kulturbryggan agera i detta? Kulturbryggan en nationell kunskapsnod Vår rekommendation är att Kulturbryggan arbetar strategiskt i två spår. Å ena sidan anser vi, bör Kulturbryggan hitta en position där man bidrar till och blir en aktör i den utveckling som pågår mot en etablering av den mer konstnärliga processuella innovationsprocessen. I den finns möjligheten att visa på potentialen och värdet för Ibid Båda parter, en studie av samarbeten mellan kultur och näringsliv, Magdalena Malm och Anna Wik, Mobile Art Production 85 86 53 det naturliga samarbetet mellan konst och näringsliv. Den utvecklingen stödjer Kulturbryggans uppdrag att bredda finansieringen. Det innebär flexibilitet och legitimitetsskapande utåtriktat nätverkande. Å andra sidan måste Kulturbryggan agera i den praktik som ännu finns. I båda fallen ska Kulturbryggan vara en nationell kunskapsnod med ett internationellt nätverk. Behåll och utveckla nuvarande struktur med högkvalitativt bedömnings- och urvalsförfarande Fortsätt att ge god service samt odla det professionella i alla led. Det signalerar den kvalitet Kulturbryggan bör stå för och ger status åt beviljade projekt – en slags kvalitetsstämpel. Ta position och etablera Kulturbryggan som nationell nod Kulturbryggan bör bli en nationell nod för innovativ och nyskapande kultur. Det saknas en samlande kraft i ett läge som tycks präglas av ett slags paradigmskifte – Kulturbryggan måste ta position. o Bygg upp kunskap om betydelsen av innovativ och nyskapande kulturs värden samt tillgängliggör, debattera och driv dessa frågor i samhället i syfte att öka interaktionen mellan kulturella och kreativa sektorn och näringslivet – näringslivet är prioriterad målgrupp för att uppnå förändring. o Etablera ett strategiskt nätverk av regionala mäklarinitiativ: nätverk och inkubatorer, för kunskapsutbyte och utveckling (jämför Generator) o Driv i samverkan med andra myndigheter, regioner och näringsliv utvecklingen mot specialisering av inkubatorer för att säkra högsta kvalitet nationellt. o Utveckla rollen som nod i relation till mäklarnas kunskap för att undvika dubblering. Kulturbryggans roll ska vara komplementär inte överlappande. o Skapa ytterligare trovärdighet genom strategiskt fördjupad kunskap om kulturskaparnas kompetens och näringslivets behov t ex genom samarbete med inkubatorerna o Ha förmågan att kunna rekommendera kulturskapare den eller de mäklare som passar bäst utifrån projektets och individens behov. o Utveckla ett instrument, t ex en check, för att på ett flexibelt sätt, utifrån kulturskaparens individuella behov, kunna stimulera till riktad kunskapsutveckling i syfte att kulturskaparen bättre ska kunna formulera värdet av idén/projektet samt få hjälp med ”match making” hos den mäklare kunskaparen önskar. Används lämpligen i samband med det så kallade startbidraget. 54 o Systemet med checkar och samverkan gör att Kulturbryggan kan vara centralt placerad men lokalt närvarande utan att bygga upp en stor organisation och borde minska transaktionskostnaden totalt sett. Det ger också konstnären valfrihet och är flexibelt. o Etablera i samverkan med nätverk och mäklare och genom upphandling en gemensam tjänst för crowdfunding av innovativ och nyskapande kultur i Sverige. Målsättningen bör vara att det ska bli den givna platsen för att exponera aktuella projekt för microfinansiering av allmänhet, men också platsen där näringslivet kan söka idéer att finansiera och upptäcka kreativa kulturskapare. Utveckla varumärket Kulturbryggan Var innovativa och nyskapande i era egna lösningar – ”walk the talk”. Att förändra bilden av innovativ kultur och förmedla dess potential och värde är i stort en kommunikativ insats. o Förlägg Kulturbryggan till en plats där kreativiteten och innovationen är i centrum för verksamheten och där gränsöverskridande möten uppstår naturligt, t ex en science park som nya SU Innovation. Bli en fysisk öppen plats dit man som konstskapare och näringsidkare kan komma. Interagera. o Öppna upp för nya och bredare former av finansiering. Ovan nämnda crowdfunding-funktion fyller också en varumärkesbyggande och kommunikativ funktion. Kulturbryggan bör bli en digital plats för innovativ kultur i bred bemärkelse – inte bara en bidragsinstans. o Samarbeta med kulturskaparna och använd innovativ kultur för att bygga varumärket, väcka intresse och kännedom. Använd själva kulturens kraft och potential när ni skapar mötesformen, triggar kunskapsöverföring samt gör det attraktivt för näringslivet att delta. Kulturbryggan sitter på en stor resurs genom sina kontaktnät i kulturlivet. o Arbeta strategisk med vilka möten Kulturbryggan skapar och deltar i. o Addera kunskap om och från näringslivet till Kulturbryggan det har både med trovärdighet och image att göra. o Lägg dock först av allt fast verksamhetens kärnvärden. Verksamheten bör i alla stycken signalera kreativitet, kvalitet, öppenhet, och stödjande i likhet med råden från inkubator 4.0. Det ska gälla hela vägen från ansökningshandling till kommunikation av de goda exemplen. 55 o Överväg namnbyte – Kulturbryggan signalerar något som ska ”överbryggas”. Det är inte i samklang med vad som ska kommuniceras utan befäster idén om två olika sfärer. Kommunicera Arbeta aktivt med att kommunicera värdet av och potentialen i innovativ och nyskapande kultur. Målet är att skapa attraktionskraft och väcka intresse i samhället i stort, hos intressenter som beslutsfattare, andra myndigheter, region och kommun, samt i näringslivet som är huvudmålgruppen. o Det finns en stark informativ aspekt. Kultur upplevs fortfarande av många inom näringslivet som något ”flummigt”, alternativt som förströelse och nöje. Fler inom näringslivet måste förstå potentialen i och värdet av kultur också för deras verksamhet (i relation till samhället, den egna personalen och kunderna). o Skapa publicitet kring utlysning av nya ansökningsomgångar, och framförallt beviljade och genomförda projekt. Kommunicera och lyft speciellt lyckade projekt. Swedish Culture & Business Award är ett exempel på hur det kan göras. Ge det status att medverka och stödja, men fokusera på nyttan i all kommunikation. Sättet och tilltalet ska signalera kvalitet och innovation. Involvera näringslivsprofiler som ”brinner för saken” och kommunicera i för näringslivet relevanta kanaler. Involvera näringslivet Om staten vill att det traditionella näringslivet ska ta ett stort och långsiktigt ansvar för just innovativ kultur, vilket det verkar finnas både national- och företagsekonomiska skäl till så måste Kulturbryggan involvera näringslivet på flera olika nivåer. Kulturbryggan har idag inte utvecklade nätverk inom näringslivet. o Inled ett utvecklingsarbete med några få centrala företagsledare som redan är intresserade av nyskapande kultur i syfte att tillsätta en arbetsgrupp för gemensamt utveckla en strategi. Det är viktigt att även kulturskapare deltar i detta. o Ha som mål att överföra den legitimitet Kulturbryggan har inom kultursektorn till att också gälla i relation till näringslivet, och addera också den image som ska byggas upp o Säkra att beviljat bidrag uppfattas som en tydlig kvalitetsstämpel också inom näringslivet. Kulturbryggan är idag i stort sett okänt hos näringslivet – där just kvalitetsgarantin borde kunna ha störst betydelse för att minska upplevd risk och begränsa breddningen av finansieringen. 56 o Verka för att Kulturbryggan får en organisatorisk form där företrädare med näringslivserfarenhet kan medverka och bidra på något sätt, se vidare nedan o Samarbeta med de etablerade kanaler som finns för att nå ut till näringslivet o Kulturbryggan är statens riskkapital för den mest innovativa kulturen, givet dess roll borde det vara lika intressant och strategiskt viktigt för ett näringsliv på väg in i kunskapssamhället att stödja detta precis som t ex naturvetenskaplig forskning där stat och näringsliv sedan länge har ett tätare samarbete. Detta bör speciellt undersökas i samråd med initierade representanter från näringsliv. o Kulturbryggan bör också i samråd med representanter från näringsliv och eventuellt mäklarfunktioner undersöka möjligheten att försöka placera in stöd till innovativ kultur som en del av CSR-arbetet hos företagen. Kulturbryggans organisation och organisatoriska form Bedömningen är att Kulturbryggans organisation i huvudsak är dimensionerad för att handlägga bidragsansökningar och sprida kunskap om denna möjlighet. Däremot saknas resurser för att bedriva den aktiva roll som uppdraget med breddad finansiering innebär. I synnerhet om Kulturbryggan - och samhället ska ta vara på den potential som finns i innovativ kultur. Idag saknar också Kulturbryggan i stort kunskap om den part som förväntas bidra med den breddade finansieringen, både i kommitté och kansli. o Anställ 1-2 personer som säkrar omvärldsanalys, strategiskverksamhetsutveckling, externa relationer och kommunikation så att Kulturbryggan kan ta positionen som en kunskapsnod och befinna sig mitt i detta fält där Kulturbryggan ska vara den nationella spjutspetsen vad gäller att kommunicera innovativ kulturs potential och värde. o Sätt interna mål för Kulturbryggans interna arbete vad gäller kvalitet, kännedom, image samt inte minst breddad finansiering – inklusive mål för hur finansieringen kan breddas centralt av Kulturbryggan. o Eventuella nyanställningar bör ha erfarenheter från och kunskaper om näringslivet. o Kommittén bör kompletteras med namnkunniga representanter från näringslivet. o Innan Kulturbryggan får sin slutliga form rekommenderas en diskussion med departement, region och näringsliv vilken organisatorisk form som skulle gagna syftet att få mer privata pengar till innovativ kultur bäst, en gemensam stiftelse eller fond kan vara varianter. 57 Förteckning utförda intervjuer, bilaga 1 Projektägare Projekt Datum Brolin Ronnie "Den onda ringen" 2013-10-30 Carlsson-Bergdahl Annica "Hembygd - någonstans i Sverige" 2013-11-01 Forshamn Magdalena "Hemma på vår gata" 2013-11-22 Granqvist Helene "Granny's dancing at the table" 2013-11-01 Hedenskog Nils-Olof "Dancing in circles" 2013-11-22 Jalhed Hedvig "Operation lajvopera" 2013-11-01 Janunger Erika "90-45" 2013-11-22 Keblawi Mouhamad "Malmö Arab Film festival" 2013-11-01 Kempff Clara "Kulturguerillan i Åre" 2013-11-22 Linde Lina "Dirty snow" 2013-11-22 Lundahl Christer "Proscenium" 2013-11-22 Nordin Jesper "Gestrument" 2013-10-30 Olsson Eva "art:screen fest" 2013-11-01 Shamma Östrand Linda "Modus operandi" 2013-11-15 Starre Karin "Audiorama" 2013-11-15 Tham Amelie "Fisksätra museum" 2013-12-06 Thelander Johan "Allmänna kontoret" 2013-11-01 Wachtmeister Jesper "IRIS Fas ll" 2014-01-17 Finansiär Projekt Datum Bostadsbolaget, Inger-Lena Bennman "Hemma på vår gata" 2013-11-29 Carlsson förlag, Tryggve Carlsson "Hembygd - någonstans i Sverige" 2013-11-29 CrowdCulture, Max Valentin ”Allmänna kontoret” 2014-01-17 Hyresgästföreningen, Mattias Wallin "Hemma på vår gata" 2014-01-24 Iggesunds bruk, Staffan Sjöberg "Dancing in circles" 2013-12-06 Josefsson Per "Audiorama" 2013-12-13 Länsförsäkringar, Johanna Stenberg "Den onda ringen" 2013-12-13 Mediatec solutions, Mårten Fellbom "IRIS Fas ll" 2013-11-15 Offect AB, Lina Nordlund "Allmänna kontoret" 2013-11-22 Sennheiser, Nikolaij Peters "Proscenium" 2013-12-13 Skistar, Niklas Sjögren Berg "Kulturguerillan i Åre" 2014-01-24 Stena fastigheter, Anna Dybeck "Fisksätra museum" 2013-12-06 Stranger, Cecilie Stranger Thorsen "Dirty snow" 2013-12-06 Mäklarfunktioner BoostHbg, Annika Gustafson 2013-12-13 CreativePlot, L Mattiasson, K Scott 2013-11-15 CrowdCulture, Max Valentin 2014-01-17 Generator Sverige, Joppe Pihlgren 2013-11-08 Innovativ kultur, Bernt Ericsson 2013-11-08 KELA, Sanna Lillie 2014-01-17 58 Krenova, Anders Persson 2014-01-24 Kultur & Näringsliv, Anders Boman 2013-11-06 Tillt, Pia Areblad 2013-11-13 Transit kulturinkubator, Sara Lönnroth 2014-01-24 Uminova Innovation, Barbro Renkel 2014-01-24 Kulturbryggan Kanslichef, Magnus Kirchhoff flera tillfällen Kommunikatör, Chrisoula Faniadis 2013-10-22 Kommittémedlem, Annika Levin 2013-11-19 Handläggare, Mikael Theorin samtal Handläggare, Erik Hall samtal 59 Värdet av kultur, bilaga 2 Modig och Modig pekar på att värdet av konst finns på samhälls-, organisations/ företags- och individnivån och anlägger därmed ett brett värdeperspektiv där konstens värde finns både i de direkta och indirekta effekter konsten har. För människor har konst För företag har konst ett värde genom att: ett värde genom att: Väcka intellektuella och stimulerande tankar Öppna upp för spänningar, dynamik, skapande och uttryck, mer mänsklighet och fler dimensioner Bidra till positiva, känslomässiga hågkomster och minnesbilder Bringa liv och lust in i företaget Bidra till acceptans för olika minnesbilder Föra medarbetarna närmare varandra Bidra till gemenskap och trygghet i krissituationer Appellera till nya kund- och målgrupper Bidra till människors mentala välmående Skapa en uppfattning om företagets känsla för kvalitet och framgång Bidra till snabbare tillfrisknande vid psykiska problem Skapa ”snackisar” och bidra till engagemang hos utvalda målgrupper Skapa en tillhörighet, till en grupp, en kultur eller ett samhälle Bidra till opinionsbildning Skapa ekonomiskt värde för dess ägare Bidra till mer positiv attityd bland de anställda Fungera som ett symboliskt värde för dess ägare och förmedlare Bidra till mer positiv attityd bland företagets kunder Bidra till intresse bland potentiella rekryter/ talanger Via sponsring koppla samman företaget med nya värden/värderingar Via sponsring koppla samman företaget med nya värden/värderingar 60 För produkter och varumärket har konst För samhället har konst ett värde genom att: ett värde genom att: Skapa kontaktbas för nya målgrupper Tillföra attraktionskraft till ”osynliga” områden Tillföra nya egenskaper till ett varumärke Starta progressiva tendenser och rörelser Bygga värde för varumärket Bereda väg för ekonomiskt bärande sysselsättningar Bidra med ett högre värde för produkten Förändra uppfattningen om områden, städer etc Öka attraktionskraften för produkten Bidra till framtidstro Öka den positiva uppfattningen om produkter i en reklam, framförallt genom att öka konsumentens associationer till det …(lyx och hög kvalitet) Bidra till fler turister och större internationell kännedom Skapa en känsla av identitet och gemenskap Öka livskvaliteten för innevånarna Skapa bilden av en dynamisk nation Bidra till en känsla av mänsklighet/humanitet Bidra till arbetstillfällen Bidra till god hälsa bland medborgarna (bidra till icke-materiella värden) Bidra till att hålla en hög innovationsnivå och produktivitet inom andra industrier, diversifiera ekonomin och stärka ”high end” entreprenörskap Verka som en kulturell gränsöverskridare Källa: Värdet av konst för människan, näringsliv och samhälle, s 186 ff, Karolina Modig och Erik Modig, Bearde & Spouse AB och Rheologica Publishing AB, 2013 61 Tillväxtverkets modell för KKN, bilaga 3 Tillväxtverkets modell för mäklarfunktion och förberedelserna inför densamma kan i korthet beskrivas som följer: Mäklarfunktionen förbereddes genom en regional ”dialogrunda” i samtliga Sveriges regioner och län tillsammans med övriga nationella myndigheter som fått i uppdrag att samverka med Tillväxtverket. För att ett dialogsamtal skulle äga rum krävdes att regionala myndigheter deltog liksom representanter från kultur och näringsliv. Därigenom skapades kännedom och fokus samtidigt som uppdraget förankrades och Tillväxtverket liksom övriga nationella myndigheter kunde tillgodogöra sig tidigare erfarenheter. Ur dialogrundorna föddes ett antal insikter som att: • kunskapsnivån var mycket olika • det behövdes en regional infrastruktur för att lyckas • regionala strategier och handlingsplaner var nödvändiga • regionala profiler och specialisering skulle krävas för att maximera konkurrenskraften Mäklarmedlen gavs därför initialt till att ta fram strategier och handlingsplaner i län och regioner där sådana saknades. Till län och regioner där sådana redan fanns gavs medel till att stärka nätverk, konkreta främjandeinsatser etc. Tillväxtverket lade på så vis en stabil grund för det fortsatta arbetet. Bidraget kunde bara fås om regionen satsade motsvarande belopp själva. På så vis fördubblades de 18 miljoner kr som Tillväxtverket tilldelats och ett starkt lokalt åtagande blev resultatet. Den redan befintliga och i princip landstäckande föreningen Generator (bildad av regioner, län och vissa kommuner) delfinansierades av Tillväxtverket för att de skulle kunna ta den regionala rollen att stötta de KKN som utvecklades till följd av strategierna. I komplement till detta genomförde Tillväxtverket i egenskap av mäklare två nationella konferenser för alla projektägare och inblandade myndigheter för att skapa nätverk och stimulera till löpande kunskapsutbyte mellan alla deltagare. Sammanlagt genomfördes 21 regionala projekt samt åtminstone fem nationella lärprojekt. En utvärdering visade att projektägarna ansåg att det med hjälp av de statliga pengarna som grund varit lättare att få fram regional finansiering för och prioritet kring KKN vilket bidragit till måluppfyllelsen. Vårt intryck är att Tillväktverket med stöd av andra samverkande myndigheter skapade en mycket effektiv mäklarmodell där man arbetat systematiskt och strategiskt för att uppnå önskat resultat i hela landet. Regionalt/lokalt engagemang och prioritet för KKN säkrades genom knyta regionala myndigheter nära till sig genom krav på medfinansiering där Tillväxtverket sedan verkade genom dem för att nå den egentliga målgruppen – entreprenörerna. Samtidigt skapade Tillväxtverket arenor och nätverk för kunskapsuppbyggnad och kunskapsutbyte mellan alla inblandade. Därtill organiserades aktivt stöd och rådgivning till entreprenörerna genom Generator. 62
© Copyright 2024