En dag av livet
En dag av livet ÅRSBERÄTTELSE 2014 FÖR ETT FRISKARE LIV 24/7 Varje dag görs tusentals diagnoser inom HNS: någon kanske får dåliga nyheter medan en annan får höra att hen är frisk. Under 2014 har man inom HNS satsat på många olika sätt på att utveckla arbetssätten. I denna publikation berättar vi om resultaten sedda ur fem olika synvinklar: behandling, arbete, vetenskap, ansvar och ekonomi. Även om synvinklarna varierar står patienten dock alltid i fokus för åtgärderna – hen erbjuds alltid den bästa och effektivaste vården och stöd och handledning av en yrkesskicklig personal. SJUKSKÖTARE RIITTA LOUKO: SPECIALIST I GERIATRIK TIINA HARJULEHTO: NEUROLOG HANNU LAAKSOVIRTA: SPECIALISTLÄKARE EEVA RUOTSALAINEN: CHEFSÖVERLÄKARE MARKKU MÄKIJÄRVI: Jag är stolt över att jag kan arbeta självständigt och organisera min egen dag. Det mest värdefulla i läkarens arbete är bra interaktiva möten med människor. Vi var bland de första som hade av de stamceller som är nödvändiga för forskning i genfelet i samband med ALS. Varje arbetstagare som tar influensa vaccinet främjar patientsäkerheten. Grundandet av resultatenheter betjänar patientens bästa på många sätt. SIDA 38 SIDA 46 SIDA 8 SIDA 22 SIDA 32 2 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 Vård Arbete Vetenskap Ansvar Ekonomi 4 Verkställande direktörens översikt 6 Styrelseordförandens översikt Bättre behandlingsresultat Mentorskap och Lean-metoden Med i toppen av vetenskapsvärlden Kompetens som gynnar hela Finland Ett år av reformer 8 Sjukskötare Riitta Louko 9 Expert Petri Bono 10 Toppkompetens enligt principen med ett vårdställe 11 Vårdstigen är till stöd under cancerbehandlingar 15 Övergripande cancerterapi 16 Roboten blev urologens hjälpreda 18 Den första torakoskopiska för- maksflimmeroperationen i Finland 18 Dödligheten bland hjärtinfarkt- patienter har minskat 19 Förlossningar vid HNS 20 Effektivare ledprotesoperationer 21 Konst som en del av sjukhusvardagen 22 Specialist i geriatrik Tiina Harjulehto 23 Expert Pia Keijonen 24 Integration ger effektivare patientorienterat arbete 25 Lean-tänkandet ska bli en del av vardagen 26 Mentorn hjälper till att hitta den egna stilen 27 Europeiskt samarbete genom HOPE-utbyte 28HNS-anställda 28 Resultat av arbetsbarome- tern och tävlingsframgångar 30 Den förnyade hybridoperationssalen 32 Neurologerna Pentti Tienari och Hannu Laaksovirta 33 Expert Kari Eklund 34 Mot en optimal vårdkedja 35 HNS-anställda med bland världens toppforskare 35 Rekord i organtransplantationer 35 Forskarnas upptäckt kan leda till ett läkemedel som för hindrar hjärtinfarkt och stroke 36 Hemligheten bakom ALS öppnar sig 37 Stipendier för undersökning av selektiva cancerbehand- lingar och av Parkinsons sjukdom 38 Specialistläkare Eeva Ruotsalainen 39 Expert Lasse Lehtonen 40 Strömlinjeformade vårdhelheter 41 HNS blir delägare i Seure 41 Ny logistikcentral 42 IT-förvaltningen förnyade apparater 42 Patientdata till Omakanta 43 IT-förvaltningen övade för en katastrof 44 HNS sparar energi 45 Samtransporter till Lojo 45 Föräldrarna deltar i planeringen av det nya barnsjukhuset 45 Soppi är avsett för människorna 46Chefsöverläkare Markku Mäkijärvi 47 Expert Merja Mäkitalo 48 Friktionsfritt samarbete över specialområdenas gränser 49Arbetsmiljöbarometer 49 HNS utvärderings berättelse fick ett pris 50 Behärskad tillväxt 56Resultaträkning, investeringar och balansräkning 60 Stora byggnadsprojekt HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 3 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN ste Det viktiga rden – å v t n e i t a p – ra, fungerade b trots många . utmaningar k tör ande dire , verkställ n é d in L i Ak 4 KONCERNFÖRVALTNING Chefs överläkare HNS ORGANISATION ÅR 2015 Forskning, undervisning och utveckling IT-förvaltning Övervakning, styrning och koordinering av sjukvård Förvaltnings- Förvaltnings överskötare överläkare Diagnostiska tjänster HUSLAB HNS-Bilddiagnostik HNS-Apoteket HUCS Ab Förvaltningsdirektör Dotterbolag Västra Nyland Kommuni- Ekonomikationsdirektör direktör HNSFöretagshälsovård HNS-Desiko Uudenmaan Sairaalapesula Oy HNS-Logistik Bostads- och fastighetsaktiebolag Revisionsdirektör Stödtjänster HNS-Fastigheter Ab HNS-Servis HNS-Lokalcentralen Ravioli SJUKVÅRDSOMRÅDEN Borgå Personaldirektör Lojo Hyvinge HUCS Psykiatriska resultatenheten Akuten, Psykiatri, Gastrocentrum, Cancercentrum, Medicinska resultatenheten Inflammationscentrum, Huvud- och halscentrum, Internmedicin och rehabilitering, Hjärt- och lungcentrum Operativa resultatenheten Barn- och ungdomssjukdomar, Kvinnosjukdomar och förlossningar, Muskuloskeletal- och plastikkirurgi, Gynekologiska och pediatriska resultatenheten Operationssalar, intensivvård och smärtbehandling HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN Vård VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR AKI LINDÉN PATIENTER, EKONOMI OCH SOCIALOCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN År 2014 var ett händelserikt verksamhetsår för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Det viktigaste – patientvården – fungerade bra, trots många utmaningar. HNS serviceproduktion ökade med 4,5 procent från året innan. Antalet jourbesök inom den specialiserade sjukvården uppgick till över 600 besök per dygn och under året mottog HNS sjukhus mer än tusen remisser per vardag. Vårdköerna blev avsevärt kortare mot slutet av året. Antalet patientskador som ledde till ersättningar var det minsta i Finland i förhållande till antalet invånare. Verksamhetskostnaderna ökade med 3,2 procent jämfört med 2013. Utöver detta orsakade omvärderingen av ansvarsskulden för den riksomfattande patientförsäkringen en extra ökning av utgifterna med en halv procent. Under året samlades ett ekonomiskt överskott av vilket ungefär 33 miljoner euro kanaliserades tillbaka till medlemskommunerna. Kostnaderna för hälso- och sjukvården samt den specialiserade sjukvården som uträknats per kommuninvånare är i kommunerna inom HNS område de lägsta i hela Finland. Lönsamheten utvecklades i en positiv riktning inom HNS mätt med tre olika mätare. Det har varit nödvändigt att öka investeringarna på grund av det skick som sjukhusbyggnaderna befinner sig i. Ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus avslutades vid årsskiftet. Till de stora investeringarna 2014 hörde utbyggnaden av Jorv sjukhus, saneringen av Kvinnokliniken, vilken omfattar bland annat byggandet av en intensivvårdsavdelning för nyfödda, och HUSLAB:s nya lokaliteter. När det nya barnsjukhuset började byggas var det på många sätt en kronjuvel bland HNS sjukhusinvesteringar. Mer än 30 miljoner euro av dess finansiering är ett resultat av företags- och medborgarinsamlingar och 40 miljoner euro är statsunderstöd. HNS är en sjukhussammanslutning som använder toppteknologi och gör därför även avsevärda investeringar i strålbehandlings- och bilddiagnostikapparater, utrustning av operationssalarna och intensivvårdsavdelningarna och i datateknik. År 2014 förnyades forskningsstrategin och intensifierades samarbetet med Helsingfors universitets medicinska fakultet under Academic Medical Center Helsinki, dvs. AMCH- paraplyet. HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN I fråga om HNS interna ärenden var förnyandet av HUCS organisation den mest betydande händelsen. Den tidigare organisationsstrukturen som baserade sig på fyra resultatenheter och 18 klinikgrupper underställda dem ersattes med 12 resultatenheter. Det viktigaste syftet med detta var att administrativt samla ihop specialområden som vårdar samma eller nästan samma patientgrupper. Detta ledde även till att HNS organisationshierarki blev lägre. För resultatenheterna valdes i en extern sökning nya direktörer, och deras förnyade underorganisation bemannades på basis av val i en intern sökning. Vård arbetet bildar ett särskilt ansvarsområde som leds av en egen ledande översköterska vid varje resultatenhet. Den viktigaste händelsen i HNS externa verksamhetsmiljö var när den långvariga beredningen av organiseringslagstiftningen för social- och hälso- och sjukvården kulminerade i lagpropositionen till riksdagen i december 2014. I mars 2015 ansåg riksdagens grundlagsutskott dock att förslaget var problematiskt med tanke på grundlagen och riksdagen fick inte möjlighet att besluta om saken. Reformen sköts upp till följande valperiod. År 2014 utfärdades en ny jourförordning utifrån vilken organiseringen av dygnet runt-vård på sjukhusen inom HNS ska utvärderas. 5 4. 3. na Medborgar ciallitar på spe sjukvården inom HNS. förande lseord Urho, styre Ulla-Marja Enligt en färsk europeisk rapport har Finland den fjärde bästa hälso- och sjukvården i Europa och den näst bästa i EU: Finland förbättrade sin ställning i jämförelsen tack vare kortare vårdköer. 1. 2. 6 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | AV STYRELSEORDFÖRANDEN Vård STYRELSEORDFÖRANDE ULLA-MARJA URHO HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I FINLAND ÄR AV TOPPKLASS År 2014 var ett livligt och ekonomiskt positivt år för HNS. Lönsamheten blev bättre, vilket kan ses i att kostnaderna ökade långsammare än antalet behandlingar. Patienternas belåtenhet kan utvärderas på många olika sätt. Patientenkäterna som utförs varje år pekar på att patienterna är nöjda med behandlingarna på HNS sjukhus. Vårdköerna har skötts smidigt till och med under semesterperioderna. Jag har fått ta del av färre klagomål än under tidigare år. Under jultiden kom det inte nämnvärt många klagomål från HNS patienter i motsats till jourerna inom primärhälsovården. Det är svårt att bevisa belåtenheten, men medborgarna litar på specialsjukvården inom HNS. HNS andel av specialsjukvården i Finland är nästan en tredjedel. Enligt en bedömning är vår hälso- och sjukvård den fjärde bästa i Europa efter Holland, Schweiz och Norge. Detta framgår av en färsk EHCI-rapport. Finland klättrade inte mindre än sex placeringar jämfört med året innan. Den bättre placeringen beror i första HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | AV STYRELSEORDFÖRANDEN hand på att vårdköerna har blivit kortare. Även patientinformationen och patienternas påverkningsmöjligheter har enligt jämförelsen blivit bättre i Finland. Som helhet betraktat är förhållandet mellan pris och kvalitet på hälso- och sjukvården i Finland mycket bra i en europeisk jämförelse. Vad gjorde vi på HNS? Personalen har deltagit aktivt i beredningen av HUCS resultatenheter. Verksamheten inleddes i alla 12 enheter vid årsskiftet. I motsats till tidigare år har organisationsreformen inte bromsats upp. Föregångare i saken var hjärt- och lungcentrum samt Cancercentrum som inledde sin verksamhet vid början av fjolåret. Sjukhusbyggnadernas svaga skick har varit och är fortfarande den största risken i HNS verksamhet. Till all lycka har Tornsjukhuset fått komma fram under byggpresenningarna och det finns hopp om att de nya lokaliteterna kan tas i bruk. Gropen för det nya barnsjukhuset vid Stenbäcksgatan inger tro om att huset snabbt kommer att stå färdigt. Planeringen och budgetfinansieringen av traumaoch cancersjukhuset framskrider enligt planerna. Till all lycka har det varit möjligt att använda Lojos och de övriga kretssjukhusens kapacitet som reservventil. Medborgarna litar på vårdkvaliteten på HNS samtliga sjukhus. Samarbetet mellan primärhälsovården och specialsjukvården syns allra mest i HNS affärsverks verksamhet. HUSLAB svarar på ett berömligt sätt för laboratorieproverna inom hälso- och sjukvården i nästan alla kommuner i HNS-området. Fördelarna med ett harmonisrat servicesystem återspeglas i detta arbete. Även utbudet hos de övriga stödtjänsternas affärsverk har spridit sig till medlemskommunerna. HNS är summan av kunnandet i alla dess fem regionala sjukhus. Jag vill att HNS ska förbli en helhet i de framtida lösningarna för social- och hälsovårdsom rådena. Det viktigaste för mig är att alla nyländska patienter ska få jämlik vård. Om hälso- och sjukvårdssystemet inte samarbetar med mentalvårdsarbetet, socialväsendet, barnskyddet och skolsystemet, kommer vården inte att ges vid rätt tidpunkt. Vi har inte råd med kommunspecifik sjukvård. Det ökar ojämlikheten ännu mer. 7 över Jag är stolt arbeta att jag kan t och självständig min organisera egen dag. re öta ko, sjuksk Riitta Lou 8 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD Riitta Louko, sjukskötare Jag har arbetat på kliniken för cancersjukdomar ända sedan 1982. Under denna tid har de polikliniska behandlingarna ökat avsevärt: nu går patienterna på behandling under dagen och får sedan åka hem då de tidigare ibland var tvungna att stanna flera dagar på avdelningen på grund av behandlingar. Detta hjälper patienterna att leva ett normalare vardagsliv. Tack vare det går det också snabbare att få vård. Vårt mål är att patienterna ska få komma till en bekant sjukskötares och läkares mottagning. Vi sjukskötare arbetar självständigt på kliniken – vi kontrollerar resultatet av blodprov, beställer läkemedel och ger behandlingar i enlighet med läkarens anvisningar. Cancervården utvecklas hela tiden, exempelvis behandlingar med antikroppar används parallellt med cytostater. Moderna och effektiva läkemedel som förhindrar illa mående får i sin tur patienterna att känna sig lite bättre. Vårt arbete inkluderar stora mängder krävande handledning av och rådgivning för patienter. Jag är stolt över att jag kan arbeta självständigt och organisera min egen dag. Det är också mycket viktigt med stöd från en bra arbetsgemenskap. Detta är ett fint arbete. Vård VID HNS 23 SJUKHUS VÅRDADES SAMMANLAGT Petri Bono Direktör, HUCS Cancercentrum 495 828 PATIENTER ÅR 2014 FICK 24 FINLÄNDARE ETT NYTT HJÄRTA 184 686 psykiatriska vårddagar 17 975 förlossningar 228 981 jourbesök HNS vision är att vara en internationellt högklassig, kun- av 2016 ingår att årligen förkorta väntetiden för patienter skapsgenererande sjukhusorganisation, där undersök- som köar till vård och undersökning. Medianmålet för ningen och vården av patienterna är av hög kvalitet, rät- 2014 var 42 dagar. Målet uppfylldes eftersom median tidig, trygg och patientorienterad. HNS tjänsteproduktion väntetiden till polikliniken var 34 dagar och till vårdav är konkurrenskraftig och dess sjukhus och enheter er- delningarna 41 dagar. bjuder eftertraktade arbetsplatser. I HNS får man vård vid rätt tidpunkt och på jämlika grunder. Bättre vård eftersträ- säker och effektiv vård för patienten. Uppfyllandet av vas även genom att göra samarbetet mellan specialsjuk- löftet följs upp kontinuerligt med hjälp av en elektronisk vården och primärhälsovården friktionsfritt och smidigt. klientenkät. År 2014 svarade 10 255 patienter på enkäten. Målen för 2014 inkluderade bland annat tillämpning HNS löfte till patienten är att tillhandahålla högklassig, År 2014 behandlades 495 828 olika personer inom av de harmoniserade handlingsmodellerna på minst fyra HNS specialsjukvård. HNS vårdade 44 423 hälsocentral- sjukdomsrelaterade patientgrupper inom hela HNS. Detta patienter. Sammanlagt vårdades 519 295 olika personer. förverkligades i fråga om blodcirkulationsstörningar i hjär- Patientmängden ökade med två procent jämfört med nan, hjärtinfarkt, bröstcancer och höftprotesbehandlingar. året innan. Av vårdkostnaderna hänför sig 80 procent till 20 procent av patienterna. I målen för strategin som sträcker sig till utgången HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD DEN BÄSTA CANCERVÅRDEN I EUROPA HUCS Cancercentrum inledde sin verksamhet 1.1.2014 som en ny resultatenhet. Till centralen har koncentrerats de onkologiska behandlingarna vid HUCS. I likhet med tidigare år har verksamheten varit livlig och år 2014 behandlades fler patienter än någonsin tidigare vid centralen – sammanlagt 21 548 patienter. Cancercentrum är ett cancerhus med full service som har fortsatt att utveckla stödfunktionerna i syfte att garantera vård av hög kvalitet. Forskningen och vården vid cancercentrum är av toppklass vid en global jämförelse. Centralen slutförde i maj 2014 en treårig kvalitetsrevision som resulterade i att Cancercentrum och hela sjukhuset, inklusive kirurgerna, radiologerna och patologerna, fick tre C-certifikatet, dvs. Comprehensive Cancer Center, som det första sjukhuset i Nordeuropa. Certifikatet som beviljas av organisationen för cancerinstituten i Europa OECI stärker Mejlans kampus rykte som ett center för medicinsk vård och forskning av hög kvalitet. Samtidigt som CCC-certifikatet beviljades lyckades centralens stamcellenhet förnya erkännandet till en högklassig enhet som beviljas av internationella JACIE. På motsvarande sätt konstaterades enheten för koagulationsstörningar uppfylla kriterierna för en högklassig central för koagulationsstörningar i en internationell utvärdering. Vid Social- och hälsovårdsministeriet färdigställdes våren 2014 en utredning av Nationella cancercentret (FICAN) i vilken planer ingår om att tilldela HUCS cancercentral uppgiften som ett nationellt koordineringscenter. 9 HUCS organisationsreform: TOPPKOMPETENS ENLIGT PRINCIPEN MED ETT VÅRDSTÄLLE HUCS Cancercentrum och HUCS Hjärtoch lungcentrum är en koncentration av toppkompetens inom de egna specialområdena såväl på nationell som på internationell nivå. Hjärt- och lungcentrum inledde sin verksamhet i början av 2013, cancercentrum ett år senare. – Vi är nu en cancerenhet som kan erbjuda full service, vilket betyder att patienterna får all cancervård som de behöver enligt principen med ett vårdställe. Samtidigt går det snabbare att få vård. Personalen ser i sin tur förändringen i en harmonisering av anvisningarna, rutinerna och arbetskulturen, berättar direktören för cancercentrum Petri Bono. Koncentreringen av verksamheten har bidragit till att ytterligare stärka kompetensen vid Hjärt- och lungcentrum. – Ur patienternas synvinkel sett är rutinerna i många hänseenden oförändrade trots organisationsreformen, eftersom patienterna hänvisas till oss med remisser på samma sätt som tidigare. Internt kan vi dock arbeta effektivare än tidigare, säger direktören för Hjärt- och lungcentrum Markku S. Nieminen. 10 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD År 2014 förbereddes framtida förändringar i bägge områdena eftersom organisationsreformen som trädde i kraft vid början av 2015 har utvidgat bägge centrens verksamhet. – Hjärt- och lungcentrum svarar för behandlingen av både kardiovaskulära patienter och sjukdomar i brösthålan, inklusive lungsjukdomar och allmän thorax-kirurgi. I början av året flyttade även den hjärtkirurgiska intensivvårdsavdelningen och hjärtövervakningen till vårt centrum, berättar Nieminen. – Cancercentrums verksamhet omfattar o nkologiska cancerbehandlingar, inklusive läkemedelsbehandlingar, strålbehandling och palliativ vård. Till Cancercentrum har nu anslutits bröstkörtelkirurgi som en ny funktion, konstaterar Bono. Bono säger att den nya organisationen är mer överskådlig och centraliserad än den tidigare och att den ger bättre förutsättningar för utveckling av verksamheten. – Cancercentrum försöker på lång sikt utveckla nya strålbehandlingsmetoder som är unika även globalt. De nya lokalerna kommer även att bidra till att höja kvaliteten på vårdprocesserna och patientsäkerheten och vi eftersträvar som bäst statusen för ett magnetsjukhus, dvs. ett sjukhus som lockar till sig kompetent arbetskraft och som utvecklar vårdarbetet. Hjärt- och lungcentrums direktör Nieminen är inne på samma linjer beträffande verksamhetsförutsättningarna. – Hos oss är verksamheten organiserad i tydliga linjer som vårdar patienter och samarbetet mellan dem är friktionsfritt. Efter att hjärt- och lungcentrum inledde sin verksamhet är det lättare att utveckla verksamheten eftersom de administrativa gränserna är enkla och det är möjligt att fatta beslut utan separata avtal. Vi har flera utvecklingsperspektiv som vi tillsammans utvecklar. Vi vill bland annat utveckla poliklinikverksamheten för ärftliga hjärtoch blodkärlssjukdomar. Utifrån verksamheten 2014 ser båda positivt på framtiden. – Fjolåret var utmärkt. Resultatet av arbetsbarometern var bra och antalet remisser ökade med åtta procent. Vi hoppas naturligtvis att uppgången i efterfrågan ska noteras och att poliklinikverksamheten vid Hjärt- och lungcentrum kan utvecklas i syfte att göra vården smidigare och effektivare. – Cancercentrum har redan under sitt första verk samhetsår bevisat att patienterna upplever att de får bra vård i ett bra kompetenscentrum och personalen har en god anledning att vara stolt över den högklassiga behandlingen som ges, berättar Bono. Petri Bono, direktör, HUCS Cancercentrum Markku S. Nieminen, direktör, HUCS Hjärt- och lungcentrum Vård VÅRDSTIGAR ÄR TILL STÖD UNDER CANCERBEHANDLINGAR Bröstcancer och prostatacancer hör till de vanligaste cancerformerna hos finländarna. Vid HNS finns egna vårdstigar för båda sjukdomarna som ger patienten information om hur behandlingen framskrider och om olika stödmöjligheter. – Det var lätt att godkänna det eftersom det hörde till behandlingen. Jag tänkte att det är nödvändigt att lida lite för att klara sig. Esko Hietanen, 69, tänker tillbaka på den svåraste tiden av sin cancerbehandling, veckan Esko Hietanen, 69, led i ett tjugotal år av prostatabesvär som är typiska för åldrande män. Hans fem månader långa stig tillbaka till att vara frisk inleddes i augusti 2014. HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD efter operationen där prostatan avlägsnades, då han var tvungen att gå med stygn och en kateter. Han återhämtade sig dock snabbt och i januari 2015, ungefär en månad efter operationen och fem månader efter att cancern upptäcktes, fick Hietanen höra att han är frisk. 2015 2014 AUGUSTI SEPTEMBER Provbitar tas och Remiss till Pejas sjukhus för en prostatacancer prostataoperation. konstateras vid en undersökning. OKTOBER DECEMBER Kallelse till Robotassisterad operationen operation för att avlägsna prostatan JANUARI Hietanen får höra att han är frisk. VÅREN Kontroll. PSA-värdena följs upp åtminstone fram till slutkontrollen om ett år. 11 På våren ska han ännu gå på en kontroll. Efter detta följs PSA-värdena upp åtminstone fram till slutkontrollen om ett år. När han fick höra att han tillfrisknat från cancern var det svårt att på ordning på tankarna. – Tillfrisknandet är en tuff process. Men det skulle vara ännu tuffare, om man inte blev frisk. Nu finns det orsak att fira lite. Hietanens väg till prostataoperationen började med de typiska besvären. Han hade redan i ett tjugotal år lidit av prostatabesvär som är typiska för åldrande män. Vägen till cancerundersökningar inleddes på kretssjukhuset i Kuusankoski. Där berättade urologen för Hietanen att han har för mycket resturin och föreslog att prostatan ska slipas. VÅRDSTIGEN FÖR EN PROSTATACANCERPATIENT A Om det inom primärhälsovården, företagshälso vården eller på en privat läkarstation har uppstått en misstanke om prostatacancer, skriver läkaren en remiss till HUCS urologiska klinik för vidare undersökningar. En misstanke om prostatacancer vaknar i allmänhet på grund av förhöjd PSA, dvs. en prostataspecifik antigen i plasmat. PSA-halten i plasmat ökar vid prostatacancer när det läcker PSA från cancercellerna till blodcirkulationen, men också godartad prostataförstoring och infektioner kan höja värdet. Prostatacancerdiagnosen grundar sig på nålprover som tas från prostatan och som undersöks av en patolog. Aggressivitetsgraden hos cancern bedöms med hjälp av den internationella Gleason-poängsättningen. B 12 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD Därefter upptäcktes att även PSA-värdena var höga. Ett högt PSA-värde kan vara ett tecken på prostatacancer. Provbitar togs i augusti 2014 och av dem framgick att Hietanen hade cancer. – Det kändes förskräckligt eftersom vi har haft cancer i familjen, berättar Hietanen. Urologen på centralsjukhuset i Kuusankoski skrev i september 2014 en remiss till Pejas sjukhus för en prostataoperation. I oktober kom kallelsen till operationen. I december låg Hietanen i operationssalen där hans prostata avlägsnades genom en robotassisterad operation. – Jag visste att ingreppet är mindre smärtsamt och snabbare när det utförs med en operationsrobot. Jag var verkligen glad och nöjd att jag erbjöds en möjlighet till C Lokal prostatacancer betyder cancer som är begränsad till prostatan. Behandlingsalternativen är aktiv uppföljning, operation eller strålbehandling kombinerad med hormonbehandling vid behov. Om det konstateras att prostatacancern har bildat metastaser talar man om spridd prostatacancer. Inom HNS-området är det en urolog och en cancerläkare som tillsammans svarar för behandlingen av spridd prostatacancer. Undersökningar visar att prognosen för prostata cancer med liten risk är utmärkt till och med utan behandling och därför är aktiv uppföljning det primära valet för dessa patienter. Vid aktiv uppföljning följs patienten upp utan direkt operations- eller strålbehandling varvid man undviker biverkningarna i samband med dessa behandlingar. D E det, berättar Hietanen. Före operationen upplystes Hietanen om vad operationen handlar om. Prostatan skulle avlägsnas helt och hållet. Det var fråga om en läkande behandling, dvs. det fanns en möjlighet att helt bli kvitt cancern. – Jag var inte rädd för operationen även om apparaten såg ganska respektingivande ut. Det var som en bläckfisk och en stol som påminde om en förlossningsstol, skrattar Hietanen. Hietanen berömmer yrkesskickligheten hos personalen på Pejas och hela processens smidighet. – Jag kan inte annat än respektera och beundra läkarna. Det gäller att låta proffsen ta hand om behandlingen. Det gäller att lita på dem. F Det har bevisats att en operation för borttagning av prostatan förlänger patientens förväntade livslängd vid lokal cancer med måttlig eller stor risk. Samma nytta ser inte ut att existera vid prostatacancer med liten risk. Prostatan avlägsnas helt och hållet vid operationen. I allmänhet skickas patienten med en remiss av en urolog för strålbehandling till HUCS klinik för cancersjukdomar. Vid det första besöket bedömer cancerläkaren om patienten är lämplig för strålbehandling, berättar om nyttan och eventuella biverkningar av behandlingen och om möjliga sätt att genomföra behandlingen. Uppföljning ingår i ändamålsenlig vård av en pa- tient med prostatacancer. Patienten följs upp antingen inom specialsjukvården eller inom primärhälso vården. PSA-uppföljning kan även delvis automatiseras genom mobiluppföljning. Den aktiva uppföljningen utförs på urologiska polikliniken. G H Vård Care AKTIV UPPFÖLJNING LÄMPAR SIG FÖR PROSTATACANCER MED EN GOD PROGNOS I Finland konstateras årligen cirka 4 600 fall av prostatacancer, och av dessa omkring 1 500 fall enbart inom HNS område. Av dessa är omkring hälften cancerfall med så kallad liten risk för framskridande som inte nödvändigtvis någonsin utvecklas till en allvarlig sjukdom. Aktiv uppföljning har konstaterats vara ett bra alternativ till operations- och strålningsbehandlingar vid behandlingen av cancer av denna typ, eftersom behandlingarna ofta orsakar biverkningar som försämrar livskvaliteten och som är större än den nytta som behandlingen ger. – Vi satsar nu ännu mer på att fastställa riskklassen för cancern i den första fasen så att det är tryggt att hänvisa patienten till aktiv uppföljning, berättar överläkare Mika Matikainen. Aktiv uppföljning för patienter med p rostatacancer med låg risk för framskridande har tillämpats inom HNS redan i mer än 10 år. HUCS urologiska klinik är ett av de största centren som deltar i den internationella PRIAS-multicenterundersökningen som omfattar mer än 4 000 prostatacancerpatienter som är med i aktiv upp följning. HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD EN KNÖL I BRÖSTET LEDDE TILL BEHANDLINGAR Marja Suvinen, 50, kan åter njuta av att vara frisk. Hennes bröstcancer opererades på Kvinnokliniken 2012. Efter operationen samt strål- och cytostatikabehandlingar konstaterades Suvinen vara frisk våren 2014. 13 Marja Suvinens liv förändrades för tre år sedan. När hon stod i duschen en vecka efter solsemestern kände hon i högra bröstet en knöl som var lika stor som ett halvt vinbär. – Knölen var styv, som om det skulle ha funnits modellera under huden. Det var solklart för mig vad knölen var. Efter detta gick allt väldigt snabbt. Efter en snabb remiss av en privat gynekolog och röntgenläkare togs Suvinen in på Kvinnokliniken för operation. Operationen gjordes två veckor efter att hon i duschen upptäckt knölen. Operation och eftervård Efter operationen som gjordes snabbt efter att bröstcancern upptäcktes gavs Suvinen både strålbehandling och cytostatikabehandling. Suvinens man var med henne på alla besöken. Det var viktigt för Suvinen att det fanns en annan människa som också lyssnade för att de säkert skulle höra all den viktiga informationen. VÅRDSTIGEN FÖR EN BRÖSTCANCERPATIENT Bröstcancer diagnostiseras antingen på en hälso- central, inom företagshälsovården eller på en privat läkarstation. När misstanken om bröstcancer har bekräftats får patienten en remiss till HUCS Enhet för bröstkörtelkirurgi. Patienten träffar före operationen en kirurg, en bröst- cancerskötare och en anestesiläkare eller -skötare. Patienten anländer för operationen på morgonen på operationsdagen och får i allmänhet åka hem följande dag. A B 14 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD C D Efter operationens efterkontroll får patienten kallelse till cancerläkarens mottagning i allmänhet 3–4 veckor efter operationen, när operationssåren har läkt. På cancerläkarens mottagning planeras individuell fortsatt vård för varje patient. Som adjuvant behandling till den valda fortsatta vården används ofta cytostatikabehandling eller hormonbehandling. Många patienter får även strålbehandling. Efter bröstcancerbehandlingarna i början fortsätter uppföljningen av eventuellt återfall och biverkningar på Kliniken för cancersjukdomar i 5–10 år enligt en uppföljningsplan som beaktar de individuella behoven. Patienterna kallas årligen till undersökningar och/eller E Cytostatikabehandlingarna var trevliga besök även om de ledde till illamående. Suvinen var inte rädd för behandlingarna: hon kände sig trygg tack vare den glada, empatiska och kompetenta personalen. – Skötarna är diskreta och överväger noggrant vad de säger för att inte bli missförstådda. Vården här är individuell och helhetsinriktad. Det finns ingen bättre vårdplats, säger Suvinen. Friskförklarad När Suvinen fick höra att hon är officiellt frisk hade hon orsak att le. Nu, ungefär ett år senare, funderar Suvinen på vad följande tvåårskontroll ska föra med sig. Suvinen tänker inte på cancer som en sak som man måste kämpa emot. – Ibland uppstår det uppehåll i livet. Cancer är som ett resesällskap som följer med dig och i något skede reglerar ditt liv, funderar Suvinen. ottagningar. Under övriga tider kan patienten vid behov m alltid ringa symtomtelefonen i frågor som gäller bröst cancer. Vårdstigen innehåller mycket information vars syfte är att stöda patienten, bland annat om fysioterapi, socialarbetare, psykosocialt stöd, näring, palliativ vård och behandling av ålderstigna cancerpatienter. Stigen innehåller även information om bland annat personliga hjälpredskap, patientorganisationer, ärftlighet hos bröstcancer och om hur bröstcancer inverkar på fertiliteten. Alla undersökningar som är öppna för patienterna läggs ut på Cancercentrums webbplats och likaså behandlingstiderna för de största patientgrupperna. F Vård HELHETSINRIKTAD CANCERVÅRD Cancercentrum och hela sjukhuset, in- klusive kirurgerna, radiologerna och pa- ORGANISATION OF EUROPEAN CANCER INSTITUTES tologerna, beviljades av organisationen EUROPEAN ECONOMIC INTEREST GROUPING för cancerinstituten i Europa tre C-certifikatet, dvs. Comprehensive Cancer Center, som det första sjukhuset i Nordeuropa. Även vården som ges på Enheten för koagulationsstörningar som hör till Cancercentrum har konstaterats ligga på bästa möjliga nivå i Europa: europeiska Haemophilia Network (EUHANET) beviljade enheten utmärkelsen European Haemophilia Comprehensive Care Center (EHCCC) på våren. Fem år efter diagnosen är ungefär 90% HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD av bröstcancerpatienterna vid liv. Enligt direktören för verksamhetsom rådet för HUCS cancercentral Petri Bono är hörnstenen för att klara sig genom cancer inte bara patientens goda allmänkondition utan även rättidig behandling. För närvarande arbetar över hundra läkare vid cancercentrum. – Genom att använda specialundersökningar på ett noga övervägt sätt kan vi garantera alla patienter den bästa möjliga medicinska lösningen. Vid cancercentrum arbetar omkring 15 tvärprofessionella team som bildats kring olika tumörtyper. I teamen samarbetar cancerläkare med kirurger, radiologer och patologer. – Jag upplever att vi får ut den maximala nyttan av detta för närvarande när teamen med 4–5 läkare tillsammans funderar på lösningar. Allt måste betraktas som en helhet och inte bara ur det egna specialområdets synvinkel. Behandlingen av cancer kräver gott samarbete med de bästa inom nästan samt liga specialområden. Till exempel resultatet av behandlingen av hjärntumörer inom HNS är mycket bra vid en internationell jämförelse. Enligt Bono är en bidragande orsak uttryckligen en välfungerande tvärprofessionell tumörgrupp och en snabb operation. Resultat med nya behandlingar Det finns även olika alternativ för behandling av prostatacancer: strålbehandling, robotkirurgi och aktiv uppföljning. Med hjälp av ett tvärprofessionellt vårdmöte är det möjligt att skräddarsy bästa möjliga behandling för patienten. Andra nya behandlingsformer är strålbehandling av bröstcancer på vänstra sidan i takt med andningen, varvid minsta möjliga stråldos går in i hjärtat. – Detta minskar på riskerna eftersom strålbehandling kan orsaka långvariga biverkningar i hjärtat. Sådana verkningar är dock sällsynta, säger Bono. Till de nya behandlingsteknikerna hör även hypofraktionering av strålbehandling, dvs. att behandlingen utförs med större engångsdoser och färre behandlingsgånger. Stora patientgrupper, exempelvis patienter med brösteller prostatacancer kan behandlas kortare perioder utan att riskera behandlingsresultatet. Med hjälp av nya slags läkemedelsbehandlingar är det i sin tur möjligt att undvika att håret hos bröstcancerpatienter lossnar vilket är en typisk biverkning av cytostatikabehandling efter en operation. – Läkemedel av denna typ har nyligen kommit ut för HER-2-positiv undertyp av metastaserad bröstcancer. Cytostaten är länkad till en antikropp som för den endast till cancercellen varvid de friska cellerna runtomkring inte lider. 15 Konsol Skärm Kirurg Laparoskopitorn Dator Skötare Skärm Assisterande kirurg Anestesi 16 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD ROBOTEN BLEV UROLOGENS HJÄLPREDA Robotassisterade operationer har snabbast blivit vanligare inom urologin. På Pejas sjukhus utförs operationer redan på rutin. På monitorn visas en närbild inifrån patientens höft. Den lilla saxen och tången röjer vägen genom gulaktig, fluffig materia. Målet är patientens urinblåsa och prostatan som ligger bakom den. Verktygen dirigeras av specialist Anssi Petas från Da Vinci-styrkonsolen som står några meter från patienten. Bredvid patienten står operationsroboten vars fyra armar har förts in i patienten genom hål som gjorts i u nderlivet. I operationssalen på Pejas dagkirurgi utförs från måndag till torsdag dagligen två robotassisterade borttagning- Vård Även om en enskild operation är dyr uppstår det inbesparingar eftersom patienten vårdas en kortare tid på sjukhuset. ar av prostatan, dvs. radikala prostektomier. Behandling av prostatacancer genom operation är den vanligaste robotassisterade operations såväl på HUCS, i Finland som i hela världen. Inom HNS-området diagnostiseras årligen omkring 1 500 nya fall av prostatacancer. Över 350 robotassisterade operationer om året En av orsakerna för att använda roboten uttryckligen för prostatacancer är att sjukdomen förekommer så allmänt: det är den vanligaste cancerformen hos män. Koncentration av operationerna gör robotinvesteringen lönsam. Genom att det görs tillräckligt många operationer uppnås även en bra kompetensnivå. – Om mer än 300 operationer utförs om året blir roboten lönsam, säger överläkaren på urologiska kliniken Mika Matikainen. En robotassisterad operation kostar 1 000–2 000 euro mer än en öppen operation. På Pejas assisteras kirurgen vid operationen av en annan specialistläkare HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD och operationerna utförs turvis vilket gör inlärningen snabbare. När båda läkarna har erfarenhet såväl av att operera med konsolen som av att assistera, flyter operationen smidigt. – I bästa fall löper allt smidigt utan att man säger ett ord. Om assistenten är oerfaren kan operationen ta en timme längre, säger Petas. Även om en enskild operation är dyr uppstår det inbesparingar eftersom patienten vårdas en kortare tid på sjukhuset. Efter en robotoperation får patienten i de flesta fall åka hem redan följande dag. Efter en öppen operation stannar patienten kvar för vård i 3–6 dagar. Det uppstår inbesparingar även tack vare att patienten inte behöver en blodtransfusion vid en robotoperation: patienten förlorar i genomsnitt 200 milliliter blod vid en operation, dvs. mindre än vid en bloddonation. I en öppen operation behövs i genomsnitt 1,5 liter blod. – Det är inte ens nödvändigt att reservera blod för operationerna. Det skulle också kosta, säger Petas. FÖREGÅNGARE INOM ROBOTASSISTERAD HJÄRTKIRURGI I EUROPA De första robotassisterade mitralklaffsingreppen utfördes redan våren 2011. Kliniken för hjärtkirurgi inledde robotassisterade bypassoperationer 2014. I april besöktes kliniken av utländska professorer som är specialiserade på robotkirurgi av hjärtat och som utförde den första robotassisterade koronara bypassoperationen. Operationen som utfördes av professorerna Johannes Bonatti, Eric J. Lehr och Nicolaos Bonaros lyckades utmärkt och patienten återhämtade sig väl. – Robotassisterad hjärtkirurgi har många fördelar jämfört med öppen hjärtoperation. Patientens bröst förblir orört och skadorna i samband med operationen är mindre. Patienten återhämtar sig snabbare och undviker infektioner i såret, säger professor Bonatti. Patienter som opererats med robotassisterad hjärtkirurgi kan återgå till ett normalt liv inom 2–3 veckor medan det tar omkring tre månader för patienter som behandlats med en öppen operation att återhämta sig. Även om det är dyrare att använda roboten kompenseras priset av den snabbare återhämtningen och färre infektioner. 17 Vård BÄTTRE RESULTAT FÖR VÅRD AV HJÄRTINFARKT VID HJÄRT- OCH LUNGCENTRUM UTFÖRDES DEN FÖRSTA TORAKOSKOPISKA OPERATIONEN AV FÖRMAKSFLIMMER Kirurgisk behandling av förmaksflimmer i samband med en öppen hjärtoperation har varit rutin på Mejlans sjukhus redan i många år, men ibruktagningen av titthålstekniken och kirurgisk behandling av förmaksflimmer utan andra korrigerande ingrepp inom öppen hjärtkirurgi är nytt i Finland. Den första torakoskopiska förmaksflimmeroperationen i Finland gjordes i HNS i maj 2014. – Operationen gjordes på en ung patient som hade förmaksflimmer med starka symtom som avsevärt försämrade den fysiska prestationsförmågan och livskvaliteten. Operationen tog tre timmar och lyckades väl, berättar hjärtkirurg Janne Jokinen. 18 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD Det är relativt lätt att ta den nya tekniken i bruk på enheter i stil med HUCS hjärt- och lungcentrum. En väsentlig del av ingreppet är exakta mätningar som utförs under operationen och med vilka det är möjligt att omedelbart bekräfta att ingreppet har lyckats, och vid behov fortsätta med operationen. Tekniken förbättrar patientens livskvalitet. – Förmaksflimmer kan vara mycket invalidiserande för patienten. Denna teknik kompletterar arsenalen för behandling av förmaksflimmer och utgör ett bra tillägg i situationer där de primära kardiologiska behandlingsalternativen av någon orsak inte kommer på fråga eller inte ger önskat resultat. DÖDLIGHETEN BLAND HJÄRTINFARKTPATIENTER SOM VÅRDATS PÅ HUCS HAR MINSKAT MED NÄSTAN EN TREDJEDEL. På basis av THL:s nyaste statistik var dödligheten under året 8,8 procent då motsvarande siffra var 12,2 procent år 2009. – Resultatet har förbättrats tack vare att hela vårdkedjan fungerar utmärkt, säger avdelningsöverläkare Mika Laine på HUCS hjärt- och lungcentrum. Infarktpatienter med hög risk koncentreras till Mejlans sjukhus som har kardiolog- och hjärtkirurgjour dygnet runt. Vård VID HNS FÖDDES SAMMANLAGT 18 234 BABYER – NÄSTAN LIKA MÅNGA SOM DET FINNS INVÅNARE I SIBBO År 2014 sköttes vid HNS förlossningssjukhus på Kvinno kliniken, Barnmorskeinstitutet, Jorv, Hyvinge, Lojo och Borgå sammanlagt 17 975 förlossningar vid vilka föddes totalt 18 234 babyer. Antalet förlossningar sjönk med 86 jämfört med året innan. De flesta förlossningarna sköttes på Barnmorske institutets sjukhus, 8 024 (8 078 barn). På Kvinnokliniken var antalet förlossningar 2 427 (2 585 barn) och på Jorv 3 843 (3 869 barn). På Hyvinge var antalet förlossningar 1 842 ( 1 861 barn), på Lojo sjukhus 972 (972 barn) och på Borgå sjukhus 867 (869 barn). Renoveringen av Kvinnokliniken som inleddes våren 2013 har gett upphov till specialarrangemang för förlossningar inom HNS område 2014. I samband med renoveringen byggs lokaler för intensivvårdsavdelningen som nu finns på Barnkliniken, där alla nyfödda som behöver intensivvård inom HNS område vårdas. De nya lokalerna HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD 49 Vid HNS sex förlossningssjukhus föds dagligen i genomsnitt 49 babyer. byggs i anslutning till Kvinnokliniken. Samtidigt saneras förlossnings- och jouravdelningens samt operations- och anestesiavdelningens lokaler och byggs nya lokaler för magnetavbildningsenheten. Under renoveringen har antalet förlossningar på Kvinnokliniken minskats. Riskgraviditeter och -förlossningar har fortfarande skötts på Kvinnokliniken. Antalet förlossningssalar, barnsängsplatser och anställda har ökats på Barnmorskeinstitutets sjukhus och Jorv sjukhus. På grund av Social- och hälsovårdsministeriets förordning övervägde man att lägga ned förlossningsverksamheten i Borgå. I förordningen nämns att ett sjukhus som sköter förlossningar bör ha omkring tusen förlossningar om året. I Borgå är antalet förlossningar ungefär 900 om året. HNS ansökte om undantagstillstånd av Social- och hälsovårdsministeriet för en fortsättning av förlossningsverksamheten i Borgå. Utan undantagstillståndet skulle förlossningsverksamheten på Borgå sjukhus ha lagts ned från och med juni 2015. Beslutet om undantagstillstånd motiverades såväl med språkliga som regionala orsaker. Svenskspråkiga föderskor hänvisas i allt högre grad till Borgå sjukhus. KVINNOKLINIKEN 80 ÅR När Kvinnokliniken blev färdig den 3 oktober 1934 var kliniken den första sjukhusbyggnaden på Mejlans sjukhusom råde och det första sjukhuset i Helsingfors som byggts med tanke på undervisning. När byggnaden blev färdig samman slogs kvinnosjukdomar och förlossningar under samma tak. Kvinnokliniken har under sin historia fått uppleva många förändringar i vårdrutiner och metoder och vårdtiderna har som helhet betraktat blivit kortare. På kliniken har även utförts mångsidig forskning, till exempel gällande cancer i livmoderhalsen och prevention av graviditet. Tack vare sin stora patientvolym erbjuder Kvinnokliniken en bra inlärnings miljö. På Kvinnokliniken utbildas en stor del av specialist läkarna på kvinnosjukdomar och förlossningar i Finland. 19 EFFEKTIVARE LEDPROTESOPERATIONER Lean-metoden har tillämpats vid flera tiotals enheter inom HNS. Lean-metoden innebär att arbets tagarna själv får finslipa och för bättra sina arbetsprocesser under handledning av en coach. Pejas sjukhus är ett av sjukhusen som tillämpat Lean-metoden. På Pejas sjukhus görs årligen omkring 2 300 knäoch höftprotesoperationer. Med hjälp av Lean har man letat efter flaskhalsar, onödiga arbetsfaser och föråldrade rutiner i processen. Vid Lean-behandling av processen för en ledprotespatient eftersträvas inte fler operationer eller att patienten får snabbare komma till en poliklinisk utvärdering eller en operation. Målet är att frigöra arbetstid för förnuftiga åtgärder, öka patientens belåtenhet under välorganiserade sjukhusbesök och förbättra personalens belåtenhet. 20 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD Projektet har hittat både små och lite större mål för utveckling som inverkar på patienten och personalens arbetsbeskrivning. Överlappande registreringar har avlägsnats, man har övergått till en pappersfri verksamhet och avlägsnat onödiga mellanfaser. Med hjälp av Lean-projektet har proteskirurgiska enheten bland annat lyckats halvera längden på besöket före en operation. Lean-projektet har gett upphov till vissa förändringar även på operations- och anestesiavdelningen. – Vår process fungerar i regel mycket väl. Ett bevis på detta är bland annat att vi inte har behövt annullera planerade ledprotesoperationer på en lång tid, säger avdelningsöverläkare Mikko Rantasalo. På basis av de goda erfarenheterna ska metoden börja tillämpas gradvis inom hela HNS. Kurspaket för Lean-träning har köpts för cheferna och arbets tagarna. Största delen av träningen sker i enlighet med Lean-principerna i samband med det praktiska arbetet. Överläkare Jarkko Leskinen går på sin preoperativa mottagning genom de viktigaste frågorna i samband med en ledprotesoperation och berättar hur ledprotesen fungerar. Sjukskötare Anu Konttila kontrollerar patientens bakgrundsuppgifter och ger råd om förberedelserna inför operationen. Samtidigt mäter hon blodtrycket, pulsen och syresaturationen. Fysioterapeut Ulla Aaltonen träffar patienten före operationen och går tillsammans med hen redan då genom rörelseövningarna efter operationen. Vård KONST SOM EN DEL AV SJUKHUSVARDAGEN ”Det är svårt att bevisa att bildkonst de facto botar sjukdomar. Den kan dock göra mediciner lättare att tåla, operationer mindre skrämmande och den vårdande handen ännu mänskligare.” Detta konstateras i häftet 10 000 taideteosta sairaaloihin (10 000 konstverk till sjukhusen) som utgavs för några år sedan. I enlighet med denna princip har HNS konstkommitté i två års tid aktivt upphandlat bildkonst till sjukhusen, uppmanat enheterna vid sjukhusen att se på vårdmiljön med nya ögon och även främjat integrering av konst i bygg- och saneringsprojekt redan i investeringsfasen. I syfte att väcka en diskussion ordnades 2014 HNS första konstseminarium, delades ut anslag via en tävling till sjukhusens enheter för genomförande av egna konstprojekt. Till avdelningarna och arbetsenheterna köptes en avsevärd mängd grafik och konstverk skaffades även genom att ta erkända konstnärers verk till förvaring i sjukhuslokalerna så att allmänheten får se dem. Detta var startskottet bland annat för skulpturparken i Kvinnoklinikens park i vilken placerats tio verk av bildhuggaren Veikko Nuutinen Till HNS samling av konstverk bidrog även det beslut som arvingarna till konstnären Mauri Favén fattade om att placera verket Sininen portti i aulan i Mejlans triangelsjukhus. HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VÅRD HNS styrelse fattade på hösten beslut om att ordna en tävling för att låta uppföra ett miljökonstverk på berget i mitten av Mejlans sjukhusområde. Tävlingen för tio inbjudna konstnärer offentliggjordes i januari 2015 och avsikten är att verket ska utföras under 2017–2018. I budgeten för 2014 reserverades sammanlagt 200 000 euro för konst. Hälften av summan riktades till byggnads- och saneringsinvesteringar, vilket utgjorde det första steget i konstkommitténs mål att i enlighet med procentprincipen integrera konst i sjukhuslokaliteterna redan i planeringsskedet. Textilverket Väristä voimaa (Kraft ur färg), som designats av konstnär Kaarina Heikinheimo för personalrestaurangen på Mejlansområdet, är ett exempel på de verk som HNS enheter har kommit med idén till för sina lokaliteter. 21 rdefulla ä v t s e m t e D bete är r a s n e r a k ä il a möten v i t k a r e t n i bra skor. med männi ecialist ulehto, sp Tiina Harj 22 i geriatri HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ARBETE Tiina Harjulehto, specialist i geriatri Jag är privilegierad eftersom jag vid HNS har en möjlighet att ge patienterna övergripande vård och på en mottagning som är en timme lång sätta mig in i patientens livssituation: diskutera med patienten och de anhöriga om cancersjukdomen – om dess typ och behandlingarna som helhet – och sätta mig in i patientens svåraste åkomma och hur det är möjligt att underlätta den. Vidare funderar vi på om vardagen flyter smidigt där hemma. En onkolog är ofta tvungen att fokusera på behandling av cancertumören, i egenskap av geriatriker kan jag sköta olika sjukdomar i samband med samma mottagning. Jag anser att det värdefullaste i en läkares arbete är bra interaktiva möten – att mottagningen inte bara är det att läkaren dikterar och patienten nickar. Det är viktigt att attityden gentemot patienterna och livet är lämpligt ödmjuk och även förmågan att lyssna på människor är viktig. Jag uppskattar även intuition. Att man kan förnimma en uppfattning om människan under mottagningen, om hen kommer att klara av behandlingarna eller om är de alltför tuffa. Intuitionen träffar ofta rätt. Det är också viktigt att inte underskatta betydelsen av patientens egen åsikt och önskemål när behandlingarna planeras. Arbete Vård HNS ÄR FINLANDS NÄST STÖRSTA ARBETSGIVARE 22 364 ANSTÄLLDA 79 % av de anställda vid HNS har fast anställning. 17 454 vårdpersonal 12 519 övrig personal 5 894 läkare 2 891 specialarbetare 1 060 fast anställda 56 % 26 % 13 % visstidsanställda 5% År 2014 var händelserikt: både lagreformerna och de interna organisationsförändringarna ändrade HNS. Men vardagen rullade ändå vidare med hjälp av mer än 22 000 HNS-anställda från morgon till kväll. Trots många förändringar lyckades HNS väl i sin verksamhet. Vården som patienterna fick, det ekonomiska resultatet och personalens bedömning av organisationens verksamhet, ledarskapet, interaktionen och det egna välbefinnandet låg på en god nivå. HNS har utarbetat ett program för arbetshälsa för åren 2014–2017 vars mål är bland annat en välfungerande arbetsgemenskap och kvaliteten på chefsarbetet. Under året fick HNS i olika sammanhang god respons på arbetet som gjorts för arbetshälsan och arbetsförmågan. HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ARBETE 4 910 De goda resultaten återspeglas till exempel i avsevärt färre invalidpensioner och kostnadsbesparingar tack vare det. Utvecklingssamtalen var fortfarande i fokus under 2014 i både chefscoachningarna och under aktualitetsdagarna för chefer. Inom resultatområdena fästes särskild uppmärksamhet vid utvecklingssamtal som ett verktyg för ledning. I syfte att utveckla arbetet tog HNS ett jättekliv mot övergripande utnyttjande av Lean-metoden. Med hjälp av Lean vill man hitta ändringar i rutinerna och frigöra personalens tid för viktigt arbete som ger bättre vård och ökar patienternas belåtenhet. Lean-metoden gav bra resultat i de olika resultatenheterna under året. Pia Keijonen Personalresurschef VAR OCH EN KAN BIDRA TILL UPPFATTNINGEN HNS är en attraktiv arbetsgivare: antalet sökande till öppna arbetsuppgifter ökar för varje år. Utåt har vi en på många sätt stark arbetsgivarbild även om det finns saker som kan bli bättre. Sättet på vilket vi själva talar om vårt arbete och vår arbetsplats inverkar mycket på uppfattningarna. Hälso- och sjukvårdsbranschen anses vara samhällsmässigt och etiskt viktig och arbetsuppgifterna både intressanta och mångsidiga. Bland ungdomarna lever dock en oro för att arbetet är tungt och jäktande och lönen dålig. På grund av nyheterna i tidningarna för flera år sedan råder en uppfattning om att vi har ledarskaps- och arbetsklimatproblem. Dessa uppfattningar är färgade och mycket ensidiga – de ger inte en rätt bild av vad det innebär att arbeta vid HNS och av HNS som arbetsplats. Hur kan vi istället för nyhetsscoop få till stånd stora rubriker om den goda arbetsandan som vi har inom HNS? Det är uttryckligen den som leder till utmärkt respons från klienterna, vårdprocesser av världskvalitet och en personal som är stolt över sitt arbete och sitt team, upplever att de orkar väl och har en bra arbetsförmåga och njuter av det fungerande samarbetet och berömmer sina chefer – och allt detta på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Tillsammans kan vi alla bidra till att följande stora rubrik lyder: ”De anställda vid HNS gillar sitt arbete! – Mitt arbete ger mig unika upplevelser och jag får dela framgången i arbetet med mina bästa arbetskompisar, berättar en sjukskötare vid HNS.” 23 HUCS organisationsreform: INTEGRATION SKAPAR EFFEKTIVITET I DET PATIENTORIENTERADE ARBETET Den nya organisationsstrukturen som trädde i kraft från och med början av 2015 för med sig förändringar i många medarbetares vardag. Det förekommer dock stora skillnader i effekterna av den nya organisationen mellan de olika enheterna: till exempel de fem vårdlinjerna vid HUCS huvud- och halscentrum motsvarar de tidigare klinikerna medan linjerna vid HUCS gastrocentrum inkluderar funktioner från de tidigare klinikerna. – Ur medarbetarnas perspektiv betraktat är den största förändringen sammanslagningen av de tre medicinska och fyra kirurgiska klini kerna till en organisation. För en stor del av medarbetarna ändrades den närmaste chefen och chefskedjan, berättar direktören för HUCS gastrocentrum Esko Kemppainen. Vid Huvud- och halscentret som leds av Hans 24 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ARBETE Ramsay förde reformen med sig ett ännu mer patientorienterat verksamhetssätt, medan medarbetarnas vardag ändras bara lite: en del medarbetare får en ny närmaste chef och för vissa specialmedarbetare ändras resultatenheten. – Med hjälp av närmare samarbete mellan specialområdena kan vi genom vårt arbete vara till ännu större nytta för patienten, när specialområdena är placerade i samma resultatenhet. Samtidigt ger omorganiseringen processoch rationeringsfördelar, berättar Ramsay. Även på Gastrocentrum lyfts patientorienterad vård fram allt mer. – Vid centret ska bildas enheter av Integrated Practice Unit -typ vid vilka det runt patienten samlas kompetens från nödvändiga specialområden utgående från patienten, konstaterar Kemppainen. Fördomsfritt utvecklingsarbete Enligt Kemppainen ser Gastrocentrums framtid positiv ut. – Vi har med en utmärkt gemenskapsanda fördomsfritt börjat utveckla och organisera vår verksamhet. Tack vare omorganiseringen är det möjligt för oss att producera enhetliga vårdprocesser och -kedjor i hela HUCS. I fortsättningen gäller det att sörja för att samarbetet mellan de olika centren flyter smidigt. Samarbetet mellan specialsjukvården och primärhälsovården ska också aktivt effektiviseras, säger Kemppainen. Huvud- och halscentret har liknande mål. – Under den närmaste framtiden har vi siktet inställt på en allt tätare integration mellan specialområdena och mellan specialsjukvården och primärhälsovården. På längre sikt bör enheten fokusera bland annat på de förändringar som social- och hälsovårdsreformen och Apotti- datasystemet samt de stora byggnadsprojekten för med sig, konstaterar Ramsay. Både Ramsay och Kemppainen är överens om att organisationsreformen ger effektivare ledning av arbetet. – En enhet som är mindre än tidigare möjliggör ett lägre och effektivare ledningssystem. Hans Ramsay, direktör, HUCS Huvud- och halscentrum Esko Kemppainen, direktör, HUCS Gastrocentrum Arbete Vård LEAN-TÄNKANDET SKA BLI EN DEL AV VARDAGEN VAD SKA VI UTVECKLA DEN HÄR VECKAN? HNS satsar på utveckling av sin verksamhet med hjälp av Lean-metoden. Målet är att det inom huset ska finnas så mycket kunskap om Lean-metoden att utomstående hjälp inte alls behöver anlitas. Lean-metoden presenterades vid HNS för ungefär tre år sedan. Därefter har man uppnått utmärkta resultat vid flera resultatenheter med hjälp av metoden. – Lean lämpar sig egentligen för utveckling av vilken verksamhet som helst, men den lämpar sig speciellt bra för en expertmiljö eftersom i Lean-modellen utförs utvecklingsarbetet av samma personer som utför själva arbetet. Lean-ideologin lämpar sig väl för HNS, säger utvecklingsdirektör Visa Honkanen. HNS är en organisation med en invecklad struktur. Lean-modellen startar alltid med att alla som arbetar med verksamheten som ska utvecklas samlas för ett möte. – Man utreder tillsammans vad som sker i verkligheten. Därefter överväger man vilka steg som ger klienten mervärde och allt det övriga försöker man göra sig av med. Det blir mindre bråttom och trots det åstadkommer man mer. HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ARBETE Resultatet syns Lean är ett mycket systematiskt och konkret verksamhetssätt som alltid svarar på fem frågor: vad eftersträvas, vad är problemet, vad man ämnar göra, hur förändringen ska mätas och när är resultatet färdigt. – Avdelningen kan varje vecka ta en ny synvinkel i Lean-modellen, exempelvis ett arbetssätt eller användningen av ett redskap, och sedan ställa upp ett mål för det. Efter en vecka ser man om några resultat har åstadkommits i saken och om de är betydande. Om resultaten är betydande tas det nya verksamhetssättet i bruk, förklarar han. I större Lean-projekt granskas exempelvis en hel kundservicekedja. I projekt av alla storlekar letar man efter en lösning tillsammans – utvecklingsarbetet är öppet för alla och inte bara för dem som svarar för projektet. – Det väsentliga i arbetet är fastställandet av mätare. Först ser man hur sakerna är, sedan gör man förbättringar och mäter på nytt. Jag tror att ett positivt intresse för Lean-modellen kommer att sprida sig genom goda erfarenheter till hela organisationen, säger Honkanen. Utbildning förser huset med Lean-experter HNS tog ett stort kliv framåt i början av hösten 2014 när HNS styrelse beslutade att tillsammans med Aalto EE inleda Lean-utbildning för personalen. – Vårt mål är att vi ska få så mycket Lean-expertis till huset att vi i fortsättningen klarar oss utan utomstående hjälp. Direktörerna för kompetenscentren valde 28 personer som ska utbildas till Lean-ledare. Vidare ska 1 000 personer delta i en endagskurs och hela personalen ska få ta del av ett informationsinslag som är en timme långt. – Den högsta ledningen har förbundit sig vid Lean- tänkandet och -modellen och vid principen att en bra ledare är ödmjuk och modig. Vi är redan nu det ledande sjukhuset i Finland vad beträffar användning av Lean-verksamhetsmodellen och för varje dag utvidgas verksamhetsmodellen hos oss både på bredden och på djupet, säger Honkanen. 25 MENTORN HJÄLPER TILL ATT HITTA DEN EGNA STILEN HNS utvecklar chefernas kompetens genom mentorverksamhet. Vid mentorverksamhet ger en erfaren kollega såväl handledning i praktiska frågor som utmanar till att tänka genom det egna arbetssättet. 26 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ARBETE Avdelningsskötarna Pia Ralli (t.v.) och Kiki Metsäranta. Arbete Vård psykiatriska rehabiliteringsenheten. Metsäranta ville delta i mentorverksamheten eftersom hon ville fördjupa sin kompetens som chef och som avdelningsskötare i förvaltningsfrågor. Avdelningsskötarens arbete består inte enbart av att göra upp arbetslistor, det omfattar även till exempel personalförvaltning och ekonomiskt ansvar. – Vi har olika arbetsmiljöer i fråga om patienternas diagnoser och behandling och därför är det nödvändigt att skapa egna rutiner. Om vi skulle ha ett likadant arbete skulle vi bara kopiera varandras arbete, berättar Metsäranta. Överläkaren för reumatologi Riitta Luosujärvi (t.h.) är mentor för avdelningsöverläkare Anne Räisänen-Sokolowski (t.v.) på transplantationspatologiska laboratoriet och för ledande psykolog för barnneurologi Susanna Huju. – När vi är tre samtidigt på plats är det svårt att få tiden att räcka till. Fördelen är att vi får till stånd en fruktbar diskussion. Vi har i förväg kommit överens om vilket ämnesområde som vi ska diskutera. På det sättet sparar vi tid eftersom vi kan direkt gå in på frågan, säger Luosujärvi. Parmentorering är det vanligaste sättet för mentorverksamhet i HNS program för chefsarbete. I de flesta fall handleder en erfaren kollega utifrån egna erfarenheter adepten i chefsuppgifter, men inte till exempel i medicinskt arbete. Därför är mentorn ofta från ett annat verksamhetsområde än adepten. Avdelningsskötare Pia Ralli på Hud- och allergi sjukhusets barnenhet är mentor för avdelningsskötare Kiki Metsäranta som arbetar på den ungdoms- HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ARBETE Ekonomiska frågor ofta aktuella Mentorskapet utgår från adeptens behov. Vid mentorskap ska adepten fundera på vad hen vill ha av mentoreringen och mentorn väljs utifrån detta. I HNS experiment sökte adepterna till programmen, men mentorer har även kallats. Mentorn ska hjälpa adepten att själva inse sina egna starka sidor och komma underfund med vilket ledarskapssätt som lämpar sig för hen. Processen är även ett lämpligt tillfälle för mentorn att lära sig nytt, få nya krafter i arbetet och granska sitt eget ledarskap från en ny nivå. På mötena som hålls en gång om månaden går man först genom olika akuta frågor eftersom avsikten är att saker som man lärt sig ska omedelbart förverkligas i praktiken. Enligt Ralli och Metsäranta är mentorering inte längre inskolning utan fördjupning. – Inom psykiatrin finns en stark tradition inom arbetshandledning, men detta är annorlunda. Jag vill få nya dimensioner för mitt eget arbete och dessutom gå genom knutpunkter och hitta egna lösningar för dem, säger Metsäranta. EUROPEISKT SAMARBETE GENOM HOPE-UTBYTE I fjol mottog HNS via HOPE-programmet Judith Ratledge (t.v.) från England och Nicole Coquin från Frankrike, som bekantade sig med HNS under fyra veckor. Båda arbetar i sina respektive hemländer i ledande uppgifter inom hälso- och sjukvården. – Jag kom till Finland för jag anser att de nordiska länderna har lyckats allra bäst med att organisera en hälso- och sjukvård av hög kvalitet, säger Coquin. Kvinnorna bekantade sig med HNS verksamhet på bred bas och besökte flera olika enheter. De träffade bland annat finländska tjänstemän inom hälso- och sjukvården och bekantade sig med patientsäkerheten och kvalitetshanteringen inom HNS. – Det var intressant att se hur Jorv sjukhus satsar på vård av hög kvalitet. Detta kan till exempel ses i vårdprocessen för höftoperationspatienter. Med hjälp av friktionsfritt samarbete och åtgärder efter operationen förkortas patientens återhämtningstid, berättar Ratledge. • HOPE, dvs. European Hospital and Healthcare Federation är förbundet för representanterna för de nationella sjukhusorganisationerna i Europeiska unionen. Förbundet organiserar varje år ett utbytesprogram med vars hjälp det är möjligt att bekanta sig med sjukhusorganisationer utomlands. År 2014 var vårdkvaliteten temat för HOPE-programmet. 27 Specialistläkare Outi Lapatto-Reiniluoto: Sjukskötare Salome Matheri: Bioanalytiker Risto Hilla: – Jag är specialist både i farmakologi och i internmedicin – i detta arbete kombineras båda mina specialområden. – Det är motiverande att se hur patienten blir frisk under vårdperioden. Det är belöningen för mitt arbete! – Vi upplever intressanta tider beträffande laboratoriediagnostiken inom klinisk mikrobiologi. Det är fantastiskt att få vara med! GIVANDET AV RESPONS FÖRBLIR ETT UTVECKLINGSOBJEKT I arbetsmiljöbarometern är indexet för chefsarbetet på HNS-nivå 3,67 (på skalan 1–5). Indexet omfattar frågor relaterade till chefernas målinriktning, rättvishet, motivering, stöd och respons till medarbetare samt hur enheten tar hand om medarbetarnas hälsa och säkerhet. Mål värdet (3,9) uppnåddes inte och alla frågor visade en liten nedgång jämfört med året innan. Chefernas målinriktning och rättvishet fick fortfarande bästa betyg. Ett klart utvecklingsobjekt var responsgivningen igen. Arbetstagarnas upplevelse av möjligheten att få delta i planeringen av ändringar i det egna arbetet låg på en oförändrad nivå, dvs. 3,34. Även nyttan med utvecklingssamtal var samma: 71 procent av svararna upplevde att utvecklingssamtal är nyttiga. Personalens arbetsförmåga har hållit sig på en god nivå. Enligt enkäten ansåg medarbetarna i genomsnitt att de hade god arbetsförmåga, indexet för arbetsför mågan var 4,13 (2013: 4,14). Känslan av överbelastning som orsakats av arbetet har ökat något, 3,52 (2013: 3,54). De centrala metoderna för ledningen av arbetsförmågan, såsom tidigt stöd och samarbete med cheferna, har för sin del bidragit till den förbättrade arbetsförmågan. Enligt personalbarometern anser medarbetarna att de har tillräcklig kunskap och kompetens för att sköta arbets-uppgifterna (medeltal 4,26). Vid HNS har man från och med 2006 med hjälp av Arbets miljöbarometern kartlagt personalens åsikter om organisationens funktion, ledning, växelverkan och det egna välbefinnandet. Nu svarade 14 103 personer på enkäten, dvs. 63 procent av personalen (2013: 72 procent). Ut gående från enkäten 2013 valdes till utvecklingsobjekt nyttan av utvecklingssamtal, stöd för chefsarbetet och personalens deltagande särskilt när förändringar inträffar. 28 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ARBETE Arbete Vård Stimulatorskötare Taina Lahti Instrumentvårdare Oskar Töhönen: – Smärtpatienter anses ofta vara krävande, men mina patienter är välmotiverade och intresserade av att få hjälp. – Det rörliga arbetet och de varierande uppgifterna gör mitt arbete angenämt. HEDERSOMNÄMNANDE I TÄVLINGEN BÄSTA RÖKFRIA ARBETSPLATS 2014 Tävlingen ingår i projektet Ett rökfritt Finland 2040. EU har utfärdat ett nytt tobaksdirektiv vars mål är att göra tobaksrökning mindre lockande för ungdomar. – HNS har visat berömlig aktivitet då det gäller att främja rökfrihet. Vid HNS har man insett hur stor inverkan det exempel som hälso- och sjukvården föregår med har på ändringen av patienternas och klienternas attityd. Förändringen har krävt och kommer att kräva både tid och en stark vilja som inte har blivit svagare i något skede även om det har funnits många utmaningar, sade ekonomikommissarie Olli Rehn som över räckte priset. HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ARBETE Medicintekniker Jarkko Karjalainen: – När medicinteknikern får ett samtal från en avdelning eller operationssal om att en apparat inte fungerar, vet hen genast om det är bråttom eller inte. HUCS Psykiatri fick ett diplom FÖR TVÅSPRÅKIG VERKSAMHET HNS nämnd för den språkliga minoriteten beviljade psykiatriska resultatenheten ett diplom i mars 2014 som erkänsla för utmärkt verk samhet på både finska och svenska. Nämnden har sedan våren 2010 samarbetat med den psykiatriska resultatenheten. Vid tidpunkten hade resultatenheten stora svårigheter att rekrytera svenskspråkiga medarbetare, men nu har den svensksspråkiga verksamheten koncentrerats till en avdelning där hela personalen är svensk- eller tvåspråkig. Den psykiatriska resultatenhetens virtuella psykiatriska portal, Psykporten, som fått mycket beröm innehåller för närvarande avsnittet för vuxna på svenska. 29 HYBRIDSALEN FICK EN TILLÄGGS ARM SOM HAR UTVECKLATS INOM BILINDUSTRIN 30 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ARBETE Den förnyade hybridsalen på operations avdelningen i Mejlans tornsjukhus har slagits samman av två operationssalar. Nu är det möjligt att utföra flera ingrepp i salen samtidigt och utföra operationer intravenöst vilket förkortar patientens återhämtningstid. Arbete Vård Det finns gott om utrymme bredvid det tomma operationsbordet i mitten av den nya hybridsalen. I närheten av operationsbordet hänger en stor skärm från taket. I hörnet av rummet står en stor robot av samma typ som man vanliger ser i fabriker. – När salen är tom ser den rymlig ut, men under en operation kan här arbeta mer än tio personer, säger specialistläkare Leo Ihlberg på Hjärt- och lungcentrum. Hybridsalen är en operationssal där man utöver kirurgiska öppna operationer även i samband med dem kan göra angiografiassisterade intravenösa ingrepp. Den första hybridsalen i Finland, som även var en av de första i Europa, byggdes här i Mejlans 2001. Under årens lopp har tekniken utvecklats fort och den förnyade hybridsalen är utrustad med en inom bilindustrin utvecklad stor industrirobotarm i ändan på vilken finns en angiografiapparat i en C-båge. Med hjälp av robotarmen går det enkelt att föra apparaten till patienten och flytta den runt patientens kropp. När den inte längre används går det snabbt att flytta den bort ur vägen. Hybridsalen är till hjälp i nödsituationer Utan hybridsalen och de nya bilddiagnostikmöjligheterna skulle det vara nödvändigt att utföra en del av ingreppen separat eller att flytta patienten från ett rum till ett annat. – Nu kan vi utföra en datortomografisk förundersökning och operera patienten direkt, säger överläkare Anders Albäck på HUCS klinik för kärlkirurgi. Den enkla tillgången till bilddiagnostikapparaten är till stor fördel speciellt i nödsituationer. Albäck nämner som exempel bristningar i aortabråck i buken vars behandling kan kräva en snabb operation. Om patienten är i så dåligt skick att bilddiagnostiken inte kan göras på röntgenav HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ARBETE Anders Albäck: Den enkla tillgången till bild diagnostikapparaten är till stor fördel speciellt i nödsituationer. Kvaliteten blir bättre när vi vet i förväg vad vi ska göra. delningen innan patienten hämtas till operationssalen, måste kirurgen göra en öppen operation och reparera bristningen utifrån vad som kommer emot. Med hjälp av bilddiagnostikapparaten kan samma situation skötas intravenöst vilket minskar operations dödligheten och förkortar patientens återhämtningstid. – Kvaliteten blir bättre när vi vet i förväg vad vi ska göra, säger Albäck. Mångsidigare ingrepp i samarbete Enligt Albäck är det för tillfället tillräckligt med en hybrid sal, men när patientmängderna växer är det nödvändigt att förlänga turerna till kvällen. Följande hybridsal behövs senast omkring 2020. En av fördelarna med salen är att det är möjligt att utföra flera ingrepp samtidigt. Mångsidigare funktioner kräver multikompetens. I hybridsalen arbetar läkare och skötare från olika områden ofta samtidigt. – Ingreppen är allt mer sällan solouppvisningar. Det kan finnas läkare och skötare från två eller tre specialområden på plats. 31 de Vi var bland e av had första som r som de stamcelle för iga är nödvänd enfelet i g i g n i n k s r fo ALS. d e m d n a b sam i Tienari och Pentt ta aksovir Hannu La 32 32 HUS HNS | ANNUAL ÅRSBERÄTTELSE REPORT 2014 2014 || VETENSKAP ??? Avdelningsöverläkare, professorn i neuroimmunologi Pentti Tienari och specialisten i neurologi Hannu Laaksovirta I Finland insjuknar 2–3 personer varje vecka i ALS-sjukdomen som förstör motorneuronerna. I hela 20 procent av fallen orsakas sjukdomen av en mutation av genen C9ORF72. Den amerikanska professorn i neurologi Jeff Rothstein (i mitten på bilden) föreläste våren 2014 på HNS om nya forskningsrön och avslöjade mekanismen hos ALS-sjukdomen som beror på en mutation. Upptäckten baserar sig på finländska stamcellsprover som R othsteins forskningsgrupp använde vid celltester som utfördes vid Johns Hopkins universitetet. Vi var bland de första som kunde producera av de stamceller som är nödvändiga för forskning i genfelet i samband med ALS. Med hjälp av dem var det möjligt att bevisa mekanismen i genfelet redan två år efter att felet hade upptäckts. Vår forskning var möjlig tack vare Mejlans Biomedicum-stamcellscentrum, det unikt stora patientmaterialet och den forsknings finansiering som vi erhöll. Detta revolutionerar undersökningen av degenerativa sjukdomar i nervsystemet. För tio år sedan hade ingen trott att det är möjligt att utnyttja stamceller på detta sätt i undersökningen av nervceller. VetensVård kap HNS NYA FORSKNINGSSTRATEGI MÅLET INSTÄLLT PÅ NOBELPRISET 5 procent av de anställda vid HNS har avlagt forskarutbildning 112 doktorsavhandlingar 22,2 miljoner euro extern forskningsfinansiering Enligt HNS strategi ska sjukvårdsdistriktets forskning inriktas så att den vid framgång leder till grundläggande ny kunskap och därigenom till förbättrad diagnostik och vård. Forskningsstrategin, vars nya version godkändes under 2014, spjälkar upp det huvudsakliga målet i sex undermål och lägger fram metoder för att uppnå dessa. De nuvarande starka områdena stöds, men man strävar även efter att identifiera nya områden på uppgång och att sprida forskningen till sådana teman utanför de traditionella forskningsområdena som är viktiga med tanke på patienterna. Dessa omfattar forskning på universitets nivå om till exempel genomslagskraft, förbättring av patientsäkerheten, servicesystemets funktion samt den helhet som hälso- och sjukvården och socialvården b ildar. Forskningsstrategin beaktar insatsområdena för hälsoforskning på universitetsnivå som fastställts av Social- HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VETENSKAP och hälsovårdsministeriet. HNS och i synnerhet dess universitetssjukhus HUCS har ett mycket nära samarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Tillsammans med de övriga forskningsorganisationerna som är verksamma på Mejlans campus, till exempel Institutet för molekylärmedicin i Finland och Institutet för hälsa och välfärd, bildar de ett internationellt viktigt forskningssamfund som går under namnet Academic Medical Center Helsinki (AMCH). Vid AMCH arbetar basforskare inom olika områden, forskare inom kliniskteoretiska områden, kliniska forskare och forskare i hälsovetenskap i nära samarbete. Vidare har finländarna en positiv inställning till forskning, och därför är grundförutsättningarna för forskning så goda att man som ett mål för forskningsstrategin vågade ställa ett Nobelpris före 2030. Kari Eklund Avdelningsöverläkare, HUCS Inflammationscentrum BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FÖR BEHANDLING AV REUMA De biologiska reumaläkemedlen har inneburit stora förändringar i behandlingen av reumasjukdomar på 2000-talet. De biologiska reumaläkemedlen är komplexa läkemedel bestående av celler som minskar antalet föreningar som orsakar inflammation eller immuncellernas aktivitet. Vi använder för närvarande nio olika biologiska reumaläkemedel. Omkring 20 procent av alla fi nländare som lider av reumasjukdomar använder ett biologiskt reumaläkemedel. År 2014 ökade antalet biologiska reumaläkemedel med två när två biosimilarer av TNFhämmaren togs i bruk. Vid HNS reumaenhet undersöks de biologiska reumaläkemedlens effekt och säkerhet. I Finland samlar man hela tiden in information till det finländska registret över biologiska läkemedel om personer som använder biologiska reumaläkemedel. Flera undersökningar har publicerats utgående från den information som samlats i registret och den första doktorsavhandlingen utgavs 2014 och den andra kommer sannolikt att utges 2015. Även andra under sökningar om biologiska reumaläkemedel gavs ut 2014. HNS reumaenhet utbildade läkare inom primär hälsovården 2014. Vid reumaenheten utvecklades ett kvalitetsregister för enhetens bruk. Med hjälp av det är det möjligt att följa upp effekten hos behandlingen av reumapatienter och göra vetenskaplig forskning om behandlingen av reumasjukdomar. 33 HUCS organisationsreform: MOT EN OPTIMAL VÅRDKEDJA Den nya organisationen skapar nya möjligheter för resultatenheternas forsknings- och utvecklingsarbete. Direktören för HUCS internmedicin och rehabilitering Jukka Louhija räknar upp en lång lista med mål för den närmaste framtiden: Helsingfors s.k. höftrutschkana, avdelningen för ryggmärgsskador och know how-kedjan i anknytning till den, vården av multisjuka under jourtid och akut geriatri samt sammanslagningen av fysiatri i Helsingfors med HUCS fysiatri. – Inte en enda av dessa är en intern utvecklingsutmaning endast för vår egen resultatenhet, istället kräver de brett samarbete med de övriga resultatområdena och kommunerna, säger Louhija. Utveckling, forskning och praktiska fördelar som uppnås via dem hör naturligtvis även till målen för de övriga resultatenheterna. Direktören för HUCS kvinnosjukdomar och förlossningar Seppo Heinonen säger att den nya organisationsmodellen skapar fler möjligheter för utveckling. – Den hjälper oss att utveckla resultatenheten till ett väl integrerat kompetenscenter som utför effektiv och modern patientvård, ger modern utbildning och är en toppenhet inom forskning. Den nya organisationen erbjuder även me- 34 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VETENSKAP ningsfulla, tvärprofessionella mål för forskningsarbete och kombinerar vårdvetenskapliga och medicinska aspekter. Utöver de egentliga organisationsförändringarna bidrar även utvecklingen av informationstekniken till att förbättra utvecklingsmöjligheterna internt i de nya resultatenheterna och även mellan dem. – På längre sikt eftersträvar vi att introducera Inflammationscentrets medicinska kompetens på fältet särskilt genom att utnyttja det kommande Apotti-datasystemet och övriga möjligheter som digitaliseringen erbjuder till exempel inom fjärrdiagnostik och fjärruppföljning av behandlingar, konstaterar direktören för inflammations centret Antti Lauerma. Forskning för patienternas bästa Målet för resultatenheternas forsknings- och utvecklingsarbete är enkelt: att främja vården av patienterna och deras återhämtning till vardagen. Inom internmedicin och rehabilitering är målet på lång sikt att få vårdkedjan att ”glida” snabbt och effektivt. – Vår resultatenhet arbetar aktivt tillsammans med de övriga resultatområdena i syfte att uppnå förändringarna. Vi hoppas att när en patient insjuknar ska hen uppleva att hen glider snabbt och yrkeskunnigt från hemmet och tillbaka till hemmet frisk och rehabiliterad, sammanfattar Louhija. Samtidigt försöker man optimera patienternas service såväl ur patientens synvinkel som ur en ekonomisk aspekt. – Den nya organisationen ger oss möjlighet att förbättra vården av multisjuka när vi kan utveckla verktyg för att optimera servicen för dyra patienter, konstaterar Heinonen. Även på Inflammationscentret är organisationsförändringarna tydliga. – Organisationen har blivit lägre vilket gör det möjligt att utveckla mer flexibel verksamhet. Vid sidan av en utveckling av verksamhetsmodellerna för triangelsjukhusets gemensamma poliklinik och de övriga poliklinikerna för söker vi fördjupa samarbetet med primärhälsovården särskilt beträffande vården av allmänna kroniska sjuk domar. Jukka Louhija, direktör, HUCS Internmedicin och rehabilitering Antti Lauerma, direktör, HUCS Inflammationcentrum Seppo Heinonen, direktör, HUCS Kvinnosjuk domar och förlossningar VetensVård kap HNS-ANSTÄLLDA BLAND TOPPFORSKARNA I VÄRLDEN Thomson Reuters har kartlagt författarna till de högklassigaste och oftast citerade vetenskapliga artiklarna under åren 2002–2013. Av läkarna vid HNS togs med på listan HUSLAB:s överläkare Mikko Niemi och direktören för Hjärtoch lungcentrum Markku S. Nieminen. Personerna som nämns har påverkat framtiden inom sin egen bransch på en global nivå. – Erkännandet baserar sig på min 40 år långa karriär inom klinisk forskning och möjligheten att få vara med om att utveckla det kardiologiska specialområdet. En del av meriterna kommer från stora internationella forskningar och en del är egna innovationer och samarbete med våra kolleger här på HUCS. I min nuvarande tjänst har jag redan i många års tid överfört anbuden om internationella tvärforskningsprojekt till mina yngre kolleger, säger Nieminen. – Jag kom med på listan som ett resultat av det hårda arbete som jag i tio års tid har fått utföra i en fantastisk arbetsmiljö på HUSLAB och vid Helsingfors universitets Enhet för klinisk farmakologi. I vår forskning påträffade vi bland annat en genmutation i transportproteinet som ökar risken för muskelbiverkningar orsakade av statiner. Resultatet övertygade forskarsamhället, läkemedelsmyndig heterna och läkemedelsindustrin, säger Niemi. HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VETENSKAP 240 njure 59 lever 24 hjärta 15 lunga 15 bukspottskörtel 2 hjärta & lunga REKORD I ORGANTRANSPLANTATIONER HNS utför alla organtransplantationer i Finland i Mejlans. År 2014 genomfördes rekordantalet 355 trans plantationer, vilket är 70 fler än 2013. Antalet organdonatorer var 120. Bakom rekordet ligger aktivt arbete för att identifiera potentiella organdonatorer. Donatorer kom inte bara från HUCS och traditionella donatorsjukhus, såsom Mejlans och Tölö, utan även från alla HNS sjukvårdsområden. Trots det aktiva transplantationsåret fanns det vid årsskiftet 417 patienter som väntade på transplantat. Njurpatienterna är den största gruppen, den näststörsta hjärt- och leverpatienterna. FORSKARNAS UPPTÄCKT KAN LEDA TILL ETT LÄKEMEDEL SOM FÖRHINDRAR HJÄRTINFARKT OCH STROKE Finländsk forskning kan öppna en ny väg till förebyggande av cirkulationsstörningar i hjärtat och hjärnan till följd av åderför kalkningssjukdom. Forskarna har upptäckt att en mindre aktiv genform av protein 4 som binder fettsyror (FABP4) skyddar mot hjärtinfarkt och stroke. Denna genförändring är exceptionellt allmän finländarna. – Resultatet pekar på att FABP4 är ett nytt potentiellt mål för utveckling av ett läkemedel för förebyggande av livsfarliga och invalidiserande hjärtinfarkter och stroke som orsakas av åderförkalkningssjukdom, säger forskare Jani Saksi vid Helsingfors universitets molekylneurologiska forskningsprogram. • Det gemensamma forskningsprojektet mellan Helsingfors universitet och universitetets centralsjukhus samt Wihuris forskningsinstitut och Institutet för hälsa och välfärd (THL) leddes av professor Perttu Lindsberg. Det handlar om HNS neurologiska kliniks långvariga forskningsprojekt som fokuserar på sjukdom i halspulsådern. 35 Professorn i neurologi Jeff Rothstein, Johns Hopkins universitet: ”Det vetenskapliga arbetet håller en hög nivå här.” – Forskningen kring ALS-sjukdomen har framskridit förvånansvärt snabbt. För några år sedan hade man inte ens kunnat drömma om en liknande utveckling, berättar avdelningsöverläkaren och professorn i neuroimmunologi Pentti Tienari från HNS neurologiska klinik och Helsingfors universitets molekylneurologiska forskningsprogram. HEMLIGHETEN BAKOM ALS ÖPPNAR SIG Orsakerna till den dödande ALS-sjukdomen som förstör motorneuronerna har länge varit höljda i dunkel. Nu har forskarna funnit det vanligaste genfelet som ligger bakom sjukdomen. Stam celler som producerats vid HNS bidrog till forskningen. 36 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VETENSKAP ALS-forskningen har framskridit med en hisnande fart under de senaste åren och nu har det vanligaste genetiska felet som ligger bakom sjukdomen utretts. Den amerikanska forskaren och professorn i neurologi Jeff Rothstein från Johns Hopkins universitetet besökte Finland i maj 2014 för att berätta om de senaste vändningarna i forskningen. En mutation som hänför sig till ALS påträffades för några år sedan och man har fått mycket information om den. Genombrott för stamceller Ny bioteknologi påskyndar forskningen kring de ärftliga orsakerna till ALS-sjukdomen. Användningen av iPSstamceller är speciellt viktig för forskningen. Stamcellerna produceras från celler som tas från en hudremsa från patienten. – Tidigare undersökte man ALS-sjukdomen på möss. De är nyttiga försöksdjur men lämpar sig inte särskilt väl för letandet efter behandlingsformer. För att vi ska kunna bättre förstå ALS-sjukdomen behöver vi mänskliga celler och detta är möjligt med hjälp av iPS-stamcellerna, be rättar Rothstein. Ett genombrott i forskningen med hjälp av stamceller skedde 2011 när genfelet C9ORF72 i anslutning till ALS-sjukdomen avslöjades. Felet påträffades inom en kort period på två olika laboratorier och resultatet publicerades i två vetenskapliga artiklar. HNS neurologer Pentti Tienari och Hannu Laaksovirta deltog i forskningen och HNS är delaktig i C9ORF72-patentet. VetensVård kap HNS-anställda i avgörande roll Efter att mutationen påträffades har man snabbt fått mer information. I slutet av fjolåret publicerades en viktig vetenskaplig artikel i tidningen Neuron. I artikeln beskrivs hur mutationen inverkar på nervcellernas död. Resultatet som presenteras i artikeln baserar sig på tester som utförts på Rothsteins laboratorium. Han använde iPS-stamceller som hade producerats vid Mejlans Biomedicum-forskningscentrum. – Bra medicinsk forskning kräver teamarbete. Vi har haft stor nytta av samarbetet med finländarna. Det vetenskapliga arbetet håller en hög nivå här, säger Rothstein. Forskarna på HNS var bland de första som hade av de stamceller som är nödvändiga för forskning i mutationen C9ORF72. Behandling utifrån genomet Man har förgäves försökt hitta fungerande be handlingsformer för ALS-sjukdomen. – Forskarna trodde tidigare att de kan utveckla en behandlingsform som biter på alla ALS-patienter. Nu har man dock blivit medveten om att behandlingarna bör vara skräddarsydda och utgå från patientens genom, berättar Rothstein. Rothstein tror att man i framtiden kommer att finna effektiva behandlingsformer för ALS-sjukdomen men att detta kan ta en lång tid. – Vi har nu mycket information om mutationen som kan leda till upptäckten av nya b ehandlingsformer. Påträffandet av mutationen var ett viktigt steg för ALS-forskningen. HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | VETENSKAP MILJONSTIPENDIUM FÖR FORSKNING I SELEKTIV CANCERTERAPI Sigrid Juselius stiftelse beviljade ett femårigt stipendium på totalt 1,25 miljoner euro till HUCS cancercentrums forskningsdirektör Heikki Joensuu. Joensuu forskar i selektiv cancerterapi (tyrosinkinashämmande terapi) som ges till exempel mot bröstcancer och gastrointestinal stromacellstumör, dvs. GIST. Med hjälp av dessa behandlingar har man redan nu kunnat avsevärt förbättra prognosen för cancerformer som tidigare hade en dålig prognos. – De nyaste resultaten exempelvis för GIST visar att även om GIST redan innan behandlingen inleddes hade hunnit göra metastatser, framskrider omkring 30 procent av dessa cancerformer inte alls under den 10 år långa imatinibbehandlingen. Innan de selektiva behandlingarna inleddes var den genomsnittliga överlevnadstiden vid spridd GIST endast cirka 18 månader, berättar Joensuu. STORT STIPENDIUM FÖR FORSKNING I PARKINSONS SJUKDOM Den utlösande faktorn för Parkinsons sjukdom kan finnas i mikrobfloran i tarmsystemet eller i övre luftvägarna. Michael J. Fox stiftelse har beviljat 394 000 dollar i fortsatt finansiering till en finländsk forskningsgrupp. Forskaren vid HUCS neurologiska klinik, med. dr Filip Scheperjans och Petri Auvinen på Helsingfors universitets Biotekniska institut leder ett forskningsprojekt som utreder mikrobflorans roll i uppkomsten av Parkinsons sjukdom. Forskningen analyserar mikrobfloran i nässvalget och tarmsystemet. Till forskningsprojektet rekrytera- des 75 patienter med Parkinsons sjukdom och samma antal friska referenspatienter. – Om vi upptäcker skillnader i sammansättningen av mikrobfloran hos patient- och referensgruppen har vi tagit ett viktigt steg på vägen mot att förstå hur Parkinsons sjukdom uppstår. Detta kan i framtiden erbjuda ett medel för att identifiera personer med Parkinsons sjukdom i ett tidigare skede, uppskattar Scheperjans. Redan nu känner man relativt väl till mekanismen bakom uppkomsten av skador på nervcellerna som hör till Parkinsons sjukdom, men vi vet inte vad som sätter igång och underhåller sjukdomen. – De första nervcellskadorna i samband med Parkinsons sjukdom sker i de delar av hjärnan som hänför sig till luktsinnet och i tarmsystemets nervsystem. Orsaken är inte nödvändigtvis en mikrob, istället kan det avgörande vara en förändring i mikrobflorans sammansättning. I forskningen tillämpas den nya generationens sekvenseringsmetoder. 37 Ledningen, arje h v cheferna oc e som arbetstagar accinet v a s n e u fl n i ta r ient främjar pat säkerheten. re äka listl en, specia tsalain Eeva Ruo 38 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ANSVAR Eeva Ruotsalainen med. dr., specialist i internmedicin och infektionssjukdomar Risken för influensasmitta är nästan dubbelt större på ett sjukhus än i det övriga samhället vid samma tidpunkt. HNS mål är att vaccinera alla anställda mot influensa. Det finns tre viktiga aspekter beträffande vaccinering av de anställda inom hälso- och sjukvården: patientsäkerheten, arbetsgivarens ansvar för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet och skyddet som den som vaccineras och hens närkrets får. Vi arbetar aktivt för att förbättra täckningsgraden för vaccineringar. I år har vi skapat ett elektroniskt registreringssystem som gör det möjligt att följa uppgången i täckningsgraden i realtid. Det aktiverar cheferna att satsa på vaccineringar i den egna enheten. Vaccineringstäckningsgraden för de anställda som arbetar vid HNS är under årets influensaperiod den bästa under detta årtionde, dvs. 74 procent, då den ännu i början av 2000-talet var 15–30 procent. HNS är en föregångare beträffande influensavaccinering av personalen såväl i Finland som i Europa. Vaccineringar är en betydande åtgärd för att förebygga att patienter insjuknar eller att patienter dör. Ansvar Vård DEN STORA AKTÖREN BÄR ÄVEN ETT STORT ANSVAR Lasse Lehtonen Förvaltningsöverläkare EFFEKTIVARE OCH SÄKRARE PATIENTSÄKERHETEN INOM HNS DEN BÄSTA I FINLAND Förändring jämfört med 2013 Energikostnader • 18,9 Mn € hela HNS besparing 2,3 % • 9,4 Mn € elektricitet • 6,9 Mn € köpt värme besparing 7,5 % • 0,93 Mn € naturgas Högen med kopieringspapper för en HNSanställd har blivit 26 mm lägre. (2014, exklusive dotterbolag) (jämförelse 2011–2014) HSN har en viktig roll inom säkerställandet och utvecklandet av medicinsk forskning, organtransplantationer och specialsjukvård i Finland. HNS sysselsätter mer än 22 000 finländare och vårdar årligen en halv miljon patienter. Fungerande hälso- och sjukvård kräver finslipade processer och satsningar på personalens arbetshälsa. Det är även av väsentlig vikt att kontinuerligt utveckla patientsäkerheten och informationssäkerheten. HNS fortsatte att förbättra alla dessa under 2014. Vid HNS arbetar man också mycket bland annat för miljön. De mest centrala målen för miljöarbetet vid HNS omfattade 2014 att förbättra effektiviteten i användningen av energi och material, sammanställa anvisningar för avfallshanteringen samt höja personalens miljömedvetenhet. Grunden för HNS miljöarbete är nätverket av nästan 800 miljöansvariga som löper genom hela organisationen. Dessa HNS-anställda sköter inte bara sitt eget arbete utan svarar även för miljöfrågorna i sin enhet: de utvecklar, genomför och informerar i sina gemenskaper. År 2014 deltog 77 personer på en kurs för miljöansvarspersoner. De viktigaste målen beträffande energieffektivitet var utveckling av kommunikationen och utbildningen kring energieffektivitet samt stödjande av verksamhetsenheternas handlingsplaner för energieffektivitet. Kommunikationen och introduktionen utvecklades som en helhet med beaktande av alla miljöfrågor och energieffektiviteten. År 2014 inleddes även utvecklingen av en sida på intra nätet som är avsedd för de miljöansvariga. En kontrollista gjordes upp över miljöfrågorna i enheten och den testades vid några av HNS anvarsenheter. HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ANSVAR 2 800 ARK 28 cm vanligt kopieringspapper/ årsverke, 2014 Enligt en redogörelse som Yleisradio gav ut hösten 2014 inträffade det minsta antalet avgjorda och ersatta patientskador i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Vid jämförelsen användes Patientförsäkringscentralens avgjorda och ersatta patientskador 2013 i proporton till mängden vårdåtgärder. HNS följer upp riskerna i samband med patientvården med hjälp av systemet för rapportering av farliga händelser (HaiPro). Vidare iakttas OECD:s indikatorer för patientsäkerhet. Den viktigaste av dem är sjukhusdödlighet. HNS är fort farande det enda sjukhuset i Finland som systematiskt följer upp OECD-indikatorerna. Offentliga indikatoruppgifter är en förutsättning för inbördes jämförelse av sjukhusen och valet av vårdplats. De största riskerna i anslutning till patientvården anknyter enligt HaiPro-materialet till läkemedels- och vätskebehandling samt informationshanteringen och informationsgången. Av samtliga farliga incidenter som rapporterades 2014 anknöt 37 procent till läkemedels- och vätskebehandling, medan motsvarande andel var 42 procent 2013. Spridandet av standardprocedurerna för läkemedelsbehandling som togs i bruk inom HNS 2013 och fortsättningen av kurser i säker läkemedelsbehandling har tydligt minskat andelen incidenter i samband med läkemedels- och infusionsbehandlingar. Planen för patientsäkerhet som godkänts av HNS styrelse fastställer årligen insatsområden för utveckling av patient säkerheten. Det viktigaste i förbättrandet av patientsäkerhetskulturen är att hela personalen deltar i arbetet. 39 HUCS organisationsreform: STRÖMLINJEFORMADE VÅRDHELHETER Ett tillstånd av positiv synergi råder i resultatenheterna till följd av organisationsreformen: helheten är större än summan av delarna. De nya resultatenheterna är allt enhetligare och mer strömlinjeformade betraktat ur såväl patienternas, arbetstagarnas som förvaltningens synvinkel. Maaret Castrén, direktör för HUCS akuten som täcker akutsjukvården, jourverksamheten och Giftinformationscentralen, karaktäriserar resultatenhetens struktur som mer patientfokuserad än tidigare. När enheter slås samman koncentreras även ansvaret. – Vårdkedjan för akutpatienter är nu i sin helhet under ställd en enhet vilket gör det ännu lättare att finna den optimala vårdhelheten för respektive patient. Utmaningen består naturligtvis i att harmonisera rutinerna hos enheterna som tidigare varit underställda olika resultatenheter och finna administrativ konsensus. De ändringar som sker i ATeK, dvs. HUCS operationssalar, intensivvård och smärtlindring, som leds av Olli Kirvelä, har inte någon synlig inverkan på vården av enskilda patienter, men de nya rutinerna kan leda till ännu mer heltäckande behandlingsmöjligheter. 40 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ANSVAR – Till skillnad från de övriga resultatenheterna är ATeK till sin karaktär en intern serviceproducent. Vi för söker fortfarande effektivisera utnyttjandet av operationssaltiderna i samarbete med alla specialområden som utför operationer. Om detta lyckas möjliggör det fler operationer med samma resurser. Det sker inte heller några synliga förändringar i patientvården inom HUCS muskuloskeletal- och plastikkirurgi som täcker specialområdena ortopedi och traumatologi, handkirurgi och plastikkirurgi. Reformen ger dock rätlinjigare administrativa förfaranden. – Umgänget är nu mer direkt, konstaterar direktören för Muskuloskeletal- och plastikkirurgi Markku Härmä. Effektivare verksamhet Organisationsreformen som innehåller de nya resultatenheterna och som trädde i kraft vid början av 2015, förbereddes under översiktsperioden. Även resultatenheternas första verksamhetsår kommer att innehålla mycket beredning eftersom betydande förändringar som ger bättre verksamhetsförutsättningar är att förvänta inom den närmaste framtiden. – På Jorv ska den nya enheten som svarar för intensivvård av brännskador tas i bruk i januari 2016 och utbyggnaden är Mejlans nya intensivvårds- och intensiv övervakningsavdelning tas gradvis i bruk från och med hösten 2015. Tillgången till intensivvård blir bättre när ntalet patientplatser på HUCS stiger till den nationella a och internationella medelnivån om ett år, berättar Kirvelä. – Som bäst förbereder vi oss för de integrerade servicehelheterna inom social- och hälsovården och för Apottiprojektet. I början av 2016 genomförs många reformer som vi håller på och förbereder som bäst, räknar Härmä upp. Utvecklingsmålen för Akuten sammanfattas i de nya verksamhetssätten och tankemodellerna. – Akutsjukvården kommer att betjäna allt mer enligt principen för närmaste enheten och vi försöker riva gränserna för områdena med beaktande av hela HNS-området. I fortsättningen ska patienter även oftare föras direkt till o lika enheter vid sjukhuset utifrån en bedömning som gjorts inom den prehospitala akutvården. Belastningen på jourerna minskar när patienter styrs snabbare till avdelningar vilket bidrar till att höja patientsäkerheten, konstaterar C astrén. Maaret Castrén, direktör, HUCS Akuten Olli Kirvelä, direktör, HUCS Operationssalar, intensivvård och smärtbehandling Markku Härmä, direktör, HUCS Muskuloskeletal- och plastikkirurgi Ansvar Vård I en arbetsgemenskap av HNS storlek är även sjukledighetsvolymen stor: Till exempel 1.12.2014 VAR 892 HNSANSTÄLLDA SJUKA HSN BLIR DELÄGARE I SEURE HENKILÖSTÖPALVELUT OY HNS är ny delägare i Seure Henkilöstöpalvelut Oy och har ända sedan september koncentrerat skaffandet av inhyrd vårdpersonal till Seure. Seure är ett kommunalt bemanningsföretag, vars övriga ägare är bland annat städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. HNS har samarbetat med Seure i många år. – Tillgången till yrkesskickliga vikarier är en mycket viktig förutsättning för oss. Genom samarbetet med Seure kan vi säkerställa kontinuiteten i vår dagliga verksamhet även om arbetstagare oväntat blir sjuka eller i andra frånvarosituationer, motiverar HNS personaldirektör Outi Sonkeri. Delägarskapet i Seure möjliggör planmässigt sam arbete vilket är nödvändigt när man vill försäkra sig om en tillräcklig mängd vikarier och kompetensen hos de inhyrda skötarna. – Genom koncentrering sparar vi på kostnaderna och cheferna får arbetstid över från vikarieanskaffning. Det är också av betydelse för oss att Seure är ett kommunalt, icke-vinstsyftande företag. HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ANSVAR DEN NYA LOGISTIKCENTRALEN BETJÄNAR ÄVEN NÄR DET INTRÄFFAR EN STOROLYCKA HNS logistikcentral i Mårtensdal i Vanda är den största offentliga förvaltningens logistikcentral i Finland. Den bidrar till moderniseringen av logistikrutinerna. Till byggnaden koncentrerades kontors- och lagerlokalerna för affärsverket HNS-Logistik som svarar för sjukvårdsdistriktets upphandling och helhetslogistik. Tidigare fanns utrustningslagren på sex olika ställen, exempelvis i Mejlans, Lojo och Borgå. HNS förberedde i flera år en koncentrering av den spridda logistiken. – Detta är den största logistikcentralen för den offentliga förvaltningen i Finland. Byggnadens areal är över 6 000 kvadratmeter och i lagret används modern transportauto matik som inkluderar trådlös insamling och sortering in på hyllor som styrs av en terminal, berättar HUS-Logistiks verkställande direktör Markku Laakso Den nya logistikcentralen har en stor verksamhets volym: HNS har närmare hundra stora varuleverantörer. På vardagar tar centralen emot över 50 distributionsbilar och från centralen transporteras över 200 rullpallar med varor till samarbetsparter inom den offentliga hälso- och sjukvården. – Logistikcentralen har en viktig roll även i eventuella situationer med en storolycka eller katastrof. I centralen lagras största delen av medicineringsmaterial för försörjningssäkerhet och undantagsförhållanden, berättar Laakso. Omsättningen för HNS-logistik uppgår till 150 miljoner euro om året och det kostade ungefär tio miljoner euro att bygga centralen. – Tack vare den nya centralen kan vi modernisera logistikverksamheten inom hälso- och sjukvården bland annat med hjälp av automatik och röststyrning. När verksamheten är i full gång kommer inbesparingarna i personal-, lokalitets- och upphandlingskostnader att vara ungefär tre miljoner euro om året, säger Laakso. 41 IT-utvecklingsdirektör Mikko Rotonen 5 000 NYA ARBETS STATIONER Det skedde mycket inom informationstekniken vid HNS 2014. De största förändringarna var de nya operativsystemen i arbets stationerna och uppdateringarna av patientdatasystemet. Ändringar utlovas även i fortsättningen. Operativsystemet Windows 7 installerades i HNS arbetsstationer vilket var en omfattande operation eftersom hela arbetsstationen för uppskattningsvis 5 000 användare byttes ut samtidigt. Även programvaran Office 2013 togs i bruk De flesta datoranvändarna inom HNS använde ännu i början av året det gamla Windows XP-operativsystemet. Programvarubolaget Microsoft upphörde att understöda XP-operativsystemet i april och efter det var det inte längre möjligt att få uppdateringar av dataskyddet för programvaran. Av den orsaken var XP mottagligt för dataintrång. Övergången till det nya operativsystemet drog ut på tiden eftersom de nyare Office-programvarorna inte stödde patientdatasystemet Uranus. Nu är Office 2013 kompatibel med Uranus. En ny version även av Uranus togs i bruk på hösten. – I kundbelåtenhetsenkäten hade läkarna uttryckt missnöje över programmets användarsnitt som nu har förbättrats i den nya versionen, berättar IT-utvecklingsdirektör Mikko Rotonen. Användarna av HNS olika program kan förbereda sig inom den närmaste framtiden på att när organisationen förändras kommer även verktygen som används att förändras – i en bättre riktning utifrån önskemål och målsättningar. OMAKANTA PATIENTDATAARKIVET SAMLAR IHOP HÄLSOUPPGIFTER Det håller på att ske en stor omvälvning i hanteringen av finländska hälsouppgifter när leverantörerna av hälso- och sjukvårds tjänster har anslutit sig till patientdataarkivet (Kanta). HNS ansluter sig i etapper till tjänsten under våren 2015. Hälso- och sjukvårdspersonalen kan från patientdataarkivet se de viktigaste hälsouppgifterna som används i vården av patienten, exempelvis diagnoser, riskinformation, medicineringsuppgifter, recept, vaccineringar, berättelsetexter, sammanfattning av vårdarbetet samt laboratorie- och röntgenundersökningar. I tjänsten visas även samtycken, förbud och viljeförklaringar. Det är tillsvidare inte möjligt att i tjänsten titta på uppgifter för minderåriga barn. Omakanta är en tjänst som förverkligats och administreras av FPA i vilken medborgare kan kontrollera sina egna patientuppgifter. Det är även möjligt för en medborgare att ge sitt samtycke till överlåtelse av patientdata eller begränsa överlåtelse av data via webtjänsten Omakanta.fi. Användaren ska logga in i tjänsten med antingen personliga bankkoder, ett elektroniskt identitetskort eller ett mobilcertifikat. • Mer information om tjänsten: www.kanta.fi 42 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ANSVAR Ansvar Vård IT-FÖRVALTNINGEN ÖVADE INFÖR EN KATASTROF Utvecklingschef Noora von Fieandt på HNS IT-förvaltning och Försvarsmaktens förbindelseofficer för statsförvaltningen Perttu Huhtakanta. I början av sommaren 2014 övade sig HNS IT-förvaltning för en stor katastrof. Med hjälp av en välplanerad övning är det möjligt att vara förberedd även på överraskande situationer. Tillsammans med försvarsmakten och Kommunikationsverket ordnade HNS-IT-förvaltning en beredskapsövning i början av juni. Vid övningen utvecklades IT-tjänsternas funktion i undantagsförhållanden och kontrollerades hur situationen påverkar den kliniska verksamheten på sjukhuset. Övningen genomfördes i form av grupparbeten i IT-förvaltningens lokaliteter. I övningen deltog ungefär 70 personer från IT-förvaltningen, HNS sjukvårdsenheter, myndighetsorganisationer och IT-förvaltningens viktigaste leverantör- och samarbetsorganisationer. Utgångspunkten för övningen var de globalt ökade nätattackerna till följd av vilka ett inbrott i HNS datasystem hade gjorts. Följden var att patientinformation läckte ut och även mycket allvarliga fel i datasystemen. På eftermiddagen orsakade en flygolycka på Helsingfors-Vanda flygplats ytterligare oreda i situationen. Nu fanns det olycksoffer som krävde vård och det gick inte att lita på datasystemen. – En beredskapsövning måste verkligen avvika från det normala. Därför lade vi till en olycka, berättar IT-för- HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ANSVAR valtningens produktionschef Risto Laakkonen. Övningen gjordes så verklig som möjligt och det ord- nades även en presskonferens med direktsända intervjuer. Skillnaden till en riktig situation var det strama tidsschemat: övningen skulle slutföras före slutpalavern. Enligt överläkare Eero Hirvensalo var det en god idé att ordna övningen eftersom systemens funktion utgör en friktionsyta mellan dem som utför kliniskt arbete och datateknikfolket. – I en verklig situation får man inte ge ungefärlig infor- mation. Det gäller att berätta vad man kan och inte kan göra, säger Hirvensalo, som ledde det kliniska arbetet under övningen. Enligt en responsenkät som gjordes efter övningen har mer än hälften av svararna inte tidigare deltagit i en motsvarande övning. 80 PROCENT av dem som svarade sade att övningen hjälpt dem att förstå de uppgifter som HNS har vid undantagsförhållanden. 43 HNS SPARAR ENERGI Energieffektivitet och inbesparingar åstadkoms vid HNS inom fastighetsförvaltning, byggande och sjukhusens dagliga rutiner. Det finns möjligheter i alla HNS-medarbetares vardag. Miljöfrågorna har i många arbetsenheter blivit en naturlig del av arbetskulturen utan att man separat behöver fundera på dem vid sidan av arbetet. Inom HNS har ordnats olika slags kurser i energieffektivitet och miljöfora. Till exempel i Hyvinge ordnades en kursdag för de miljöansvariga i sjukvårdsområdet på energisparveckan. Utifrån responsen gällande dagen inleddes möten för de miljöansvariga på nytt i Hyvinge och organiserades ett eget miljöseminarium våren 2014. Utveckling av idéer tillsammans HUSLAB ordnade i maj 2013 en miljöutbildningseftermiddag för sina miljöansvariga under vilken HNS-Miljöcentralen och miljöexpert Riina Känkänen från Ramboll Finland Oy höll en inledning om teman kring miljöansvar. De miljöansvariga fick i grupparbeten utveckla idéer och ge kommentarer om sin arbetsbeskrivning och enhetens kontrol lista för miljöfrågor. – De mest konkreta och effektiva idéerna uppstod när experterna tillsammans fick fundera över miljöaspekter i sitt arbete och alternativa sätt att arbeta ännu effektivare, 44 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ANSVAR DEN UPPNÅDDA ENERGIBESPARINGEN PÅ 21 700 MWH MOTSVARAR UNGEFÄR DEN ÅRLIGA FÖRBRUKNINGEN FÖR 868 EGNAHEMSHUS (Uppskattad förbrukning 25 MWh/hus) berättar Känkänen. Idéer togs med på kontrollistan som togs i bruk hösten 2014 och som är avsedd för alla enheter inom HNS. Inbesparingar genom reparationer Även byggnadernas energieffektivitet är föremål för kontinuerliga förbättringar som utförs i samarbete mellan HNS-Lokalcentralen och HNS-fastigheter Ab. Till exempel övervakning, inspektion, inställning och förbättringar av byggnadsautomationen bidrar till energiinbesparingar. – Som exempel kan nämnas inbesparingar som gjorts genom besiktningar av värmeupptagningssystemen på sjukhusen, berättar Jukka Hakkila chef för fastighetsskötsel på HNS-Fastigheter Ab. HNS överskred med bred marginal sitt mellanmål för energiinbesparingar om 16 800 MWh och uppnådde inbesparingar om 21 700 MWh efter 2013. Målet är en kalkyl mässig inbesparing om 25 100 MWh före utgången av 2016. Till exempel genom reparationer och inställningar av värmeupptagningssystemen sparades cirka 300 MWh 2013. Arbetsledare för utomhusarbeten Jorma Hirvonen, HNS-Fastigheter: Den nya underjordiska avfallsstationen på Mejlans sjukhusområde möjliggör effektivare och noggrannare avfallshantering. Enbart på Mejlans sjukhusområde uppstår det över 2 800 ton avfall om året. Ansvar Vård = SAMTRANSPORT TILL LOJO MINSKAR ARBETSRESANS UTSLÄPP Vardagar kan man åka från Helsingfors med samtransport till jobbet på Lojo sjukhus. Bussen avgår från hållplatsen framför Kiasma och man kan även kliva på från Åboleden. Busstransporten är gratis för de anställda. – Beträffande arbetsplatstransporterna utgår vi från att alla inte bor i närheten av arbetsplatsen, och Lojo sjukhus vill räcka en hjälpande hand till de anställda i frågan om FÖRÄLDRARNA DELTAR I PLANERINGEN AV DET NYA BARNSJUKHUSET Föräldrarnas behov och förväntningar beträffande det nya barnsjukhuset kartlades genom två enkäter. Största delen av utvecklingsobjekten som togs upp i enkäterna hänförde sig till lokallösningar, men nästan en tredjedel av utvecklingsobjekten hänför sig till vårdpraxis. Enligt föräldrarna hör barnens lekplatser, paus- och viloutrymmen för föräldrarna och parkeringsplatser till de viktiga lokalerna i det nya barnsjukhuset. Ett av de största utvecklingsobjekten i det nya sjukhuset ansågs vara respekt för integriteten som kan förbättras både genom lokallösningar och genom utveckling av vårdpraxis. Det väsentligaste såväl för patienten som föräldern är att för- HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | ANSVAR – Syftet med Soppi är att ge stöd och information till patienter som vårdas inom specialområdena och till deras närstående om hälsa och sjukdomar, servicesystemet och kamratstöd, berättar de ansvariga arbetstagarna på Soppi, sjukskötarna Outi Nurminen (t.v.) och Hanna-Maarit Soliman. arbetsresor, berättar sjukvårdsområdets ledande läkare Tom Löfstedt, som även själv utnyttjar busstransporten. Utöver de fastanställda arbetstagarna utnyttjas transporterna även till exempel av personer som håller på att specialisera sig och inte planerar att flytta till Lojo åtminstone genast. – Busstransporterna underlättar våra medarbetares liv och bidrar också till att göra vårt sjukhus en intressantare arbetsplats – det är trevligt för nya medarbetare att komma och arbeta hos oss när transporten är i ordning. Samtransporterna har ekologiska verkningar, om till exempel 25–30 personer åker med bussen istället för med egna bilar. Detta lämnar även parkeringsplatser lediga vilket är till fördel för alla som besöker sjukhuset. äldern har möjlighet att övernatta i en säng bredvid sitt barn – 97 procent av svararna ansåg detta vara mycket viktigt eller ganska viktigt. Den första delen av undersökningen, det kvalitativa avsnittet, genomfördes i form av en gruppdiskussion på nätet i december 2013. Den andra delen, den kvantitativa enkäten, genomfördes som en blankettenkät på nätet i februari 2014. Kati Nurminen kundförståelsebyrån Kopla: – Det händer inte ofta att en under sökning av denna typ utförs inom den offentliga sektorn. Det är fint att patientaspekten tas med i planeringen i ett sådant skede när det är möjligt att på riktigt inverka på sakerna. SOPPI ÄR FÖR MÄNNISKORNA Patientinfocentret i aulan i Hyvinge sjukhus fungerar i samarbete med de övriga enheterna som serviceställe för dem som besöker sjukhuset. År 2014 besöktes Soppi av 2 300 kunder. Inom ramen för nätverkssamarbetet, i samband med besök från patient organisationer och på olika temadagar mötte man omkring tusen personer. Soppi som inledde sin verksamhet som det första patientinfocentret i Finland år 2000 idkar utöver kundservice även omfattande nätverksarbete. År 2014 har Soppi haft nära samarbete med bl.a. Patientrådgivningen OLKA. OLKA som finns i aulan i Mejlans tornsjukhus hade över 7 000 besök år 2014. Soppi inledde nätverksarbete med Hyvinge stad, Patientrådgivningen OLKA, den tredje sektorn och församlingen i syfte att inleda frivilligverksamhet på Hyvinge sjukhus. Soppi och OLKA fick gemensam finansiering för ett projekt för utveckling av verksamheten 2015. 45 t av Grundande eter resultatenh ntens e i t a p r a n ä j bet a sätt. g n å m å p a bäst are äkijärvi, Markku M 46 äk chefsöverl HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI Markku Mäkijärvi, chefsöverläkare, specialist i internmedicin och kardiologi, docent När resultatenheterna är mindre och har en lägre organisation är de närmare patienterna. I dem ser och förstår ledningen det vardagliga arbetet avsevärt tydligare än tidigare. På resultatenheterna samlas kring patienten och hens problem den personal som bäst känner till ärendet, och på en kort tid är det möjligt att åstadkomma fler viktiga saker. Det är till e xempel möjligt att med hjälp av de nya resultatenheterna förkorta en ledprotespatients behandlingsperiod från operationen till dess att patienten återvänder till arbetet från nuvarande 60 dygn till 20 dygn. I de små resultatenheterna är samarbetet med producenterna av stödtjänster för sjukvården mera praktiskt och verkningsfullt. Jag tror att användningen av personal resurserna kommer att bli ändamålsenligare och kostnadseffektivare genom de nya resultatenheterna. Smidig, kostnads effektiv verksamhet som håller hög kvalitet och är säker är identisk med konkurrenskraft. Ekonomi Vård KONCENTRERING AV KOMPETENSEN GER KVALITET OCH KOSTNADS EFFEKTIVITET •495 828 patienter som vårdades inom den specialiserade sjukvården •44 423 samjourernas hälsocentralpatienter •2,6 miljoner fakturerade patienthändelser •1,9 miljarder euro i verksamhetsintäkter Under åren 2013–2014 inledde två nya typer av resultatenheter vid HUCS: hjärt- och lungcentrum och cancercentrum. I början av 2015 grundades tio enheter till. Centralerna är toppkompetensenheter vid vilka all möjlig medicinsk kompetens slås samman kring bestämda patientgrupper och medicinska problem. Målet är att behandla varje sjukdom på ett så säkert, högklassigt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Små enheter med en låg organisation bidrar till kostnadseffektiviteten på många olika sätt. När ledningen är närmare patienten är ledarskap och utveckling lättare. En låg organisation gör även fattandet och genomföran- HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI Merja Mäkitalo Koncernekonomichef STYRNING AV EKONOMIN STÖDER DEN OPERATIVA VERKSAMHETEN 2 654 reskontra- och kassa betalningshändelser på en dag. På exempeldagen 1.12.2014. det av beslut smidigare. Vårdtiderna blir kortare när de experter som bäst känner till patientens fall är grupperade kring patienten. Personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna om 1,8 miljarder euro är omkring 62 procent. Användningen av personalresurserna kommer att bli ändamålsenligare och effektivare genom de nya enheterna. En viktig del av detta är Lean-metoden vars princip går ut på kontinuerlig utveckling av verksamheten. De nya resultatenheterna kommer att genomföra tiotals Lean-projekt vars mål är att effektivisera verksamheten för ett värde av flera miljoner euro. Organisationen bör betjäna den grundläggande uppgiften på bästa möjliga sätt. Det är sjukhusets grundläggande uppgift att vårda patienterna och patienten är sjukhusets kund. Inom den offentliga hälso- och sjukvården betalas merparten av kostnaderna för vården av patientens kommun, försäkringsbolaget eller någon annan part som sålunda också på sätt och vis är sjukhusets klient. En kundorienterad organisation uppfyller kundernas behov på bästa möjliga sätt. Organisationsstrukturens ändamålsenlighet bör utvärderas regelbundet. Syftet med ändringen av HNS organisationsstruktur som planerats under 2013–2014, och som trädde i kraft från och med början av 2015 är att öka flexibiliteten i hälso- och sjukvårdens övergångsperiod och att ännu bättre uppfylla behoven inom vården av patienterna. Styrning av ekonomin bör stöda den operativa verksamheten. Hierarkin med ansvariga enheter och konton för nyades så att den motsvarar uppföljningen av den omorganiserade verksamheten och ekonomin. Genom den nya kontostrukturen kan vi ännu noggrannare följa upp förändringar i olika kundgruppers användning av tjänster och svara på den allt hårdare konkurrensen. Numreringen av ansvarsenheterna konstruerades på ett sådant sätt att det är lätt att utifrån koden känna igen organisationsenheten samt producent- och faktureringsenheten enligt patientens vårdhelhet. Kodsystemet stöder det nya verksamhetsområdebaserade sättet att agera genom vilket eftersträvas helhetsbe tonad vård av patienten. 47 HUCS organisationsreform: FRIKTIONSFRITT SAMARBETE ÖVER GRÄNSERNA FÖR SPECIALOMRÅDENA Direktörerna för resultatenheterna är överens om att den förnyade organisationsstrukturen bidrar även till en effektivare ekonomi. Resultatenheten HUCS Barn- och ungdomssjukdomar svarar i HNS för alla tjänster för barn och ungdomar med undantag av ungdomspsykiatrin som hör till HUCS Psykiatris ansvarsområde. – Friktionsfritt samarbete över gränserna för specialområdena är ett livsvillkor, konstaterar direktören för resultatenheten Barn- och ungdomssjukdomar Jari Petäjä. Målet med den nya organisationsstrukturen är att ytterligare förbättra patientorienteringen. – Nästan allt ledarskap i resultatenheten, beträffande alla yrkesgrupper och även universitetssamarbetet, utgår från patientgruppens behov, säger direktören för Psykiatri Matti Holi. Den nya organisationsmodellen som trädde i kraft vid början av 2015 förde med sig förändringar i båda resultatenheternas verksamhet. – Psykiatriska resultatenheten svarar för vuxen- och ungdomspsykiatriska tjänster i huvudstadsregionen med undantag av vuxenpsykiatrin i Helsingfors, samt för funktioner på HNS-och specialansvarsområdenas nivå för bestämda patientgrupper. I samband med organisationsreformen övergick största delen av avdelningarna på 48 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI Kellokoski sjukhus till Psykiatriska resultatenheten och förvaltningen ändrades från regional till patientgrupps specifik, berättar Holi. – De största förändringarna beträffande HUCS Barnoch ungdomssjukdomar var övergången av patientarbetet inom klinisk genetik till resultatenheten och omorganiseringen av överskötarnas ansvarsområden så att de bättre betjänar flera linjer. Den tidigare pediatriska klinikgruppen delades upp i linjerna för specialpediatrik och allmän pediatrik. Förändringarna har den tydligaste inverkan i resultatenheten Barn- och ungdomssjukdomar på ledarskapet, säger Petäjä. I samband med reformen inledde även en ny enhet sin verksamhet vid resultatenheten Barn- och ungdomssjukdomar. – Enheten för sällsynta sjukdomar förväntas i fram tiden förbättra patientvården, konstaterar Petäjä. Ännu effektivare ekonomi Både Holi och Petäjä nämner kostnadseffektiviteten när den nya organisationen diskuteras. – Vi fortsätter på linjen med sträng kontroll av utgifterna och ekonomi underställd ledningen. Jag tror att hanteringen av ekonomin kommer att bli ännu bättre med hjälp av ledningen för det omorganiserade vårdarbetet och de nya överskötarområdena, berättar Petäjä. – Genom patientgruppsspecifika processer och en komprimering av vårdkedjorna åstadkommer vi mer verkningsfulla och kostnadseffektivare behandlingar, fortsätter Holi. Samarbetet med aktörerna inom primärhälsovården nämns i diskussionen om båda resultatenheterna. – Vi har ett mycket nära samarbete med bland annat hälsocentralerna, företagshälsovården och mentalvårdsoch drogenheterna. Under de senaste åren har vi genom gått en massiv strukturomvandling som återspeglas i minskad användning av sjukhusen och ökade tjänster inom öppenvården, berättar Holi. Inom Barn- och ungdomssjukdomar är målet inställt på lönsammare samarbete genom omorganisering av arbetet. – Genom arbetsfördelningen mellan linjerna för allmän pediatrik och specialpediatrik eftersträvas bättre sam arbete med primärhälsovården. Patientarbetet fortsätter till största delen i oförändrad form eftersom vi alltid har arbetat på samma sätt som ett kompetenscentrum och rört oss smidigt över gränslinjerna för de pediatriska specialområdena, konstaterar Petäjä. Jari Petäjä, direktör, HUCS Barn- och ungdomssjukdomar Matti Holi, direktör, HUCS Psykiatri Ekonomi Vård VÄLMÅENDE ANSTÄLLDA UTFÖR ETT GOTT ARBETE Grunden för HNS arbetshälsoverksamhet är det program för arbetshälsan som sattes upp för 2014–2017 och vars mål bland annat är en fungerande arbetsgemenskap och ett högklassigt chefsarbete. Under året fick HNS i olika sammanhang god respons på arbetet som gjorts för arbetshälsan och arbetsförmågan. De goda resultaten återspeglas till exempel i avsevärt färre invalidpensioner och kostnadsbesparingar tack vare det. Utgångspunkten i arbetshälsoverksamheten är att arbetshälsan kräver ledning. Arbetshälsoverksamheten omfattar arbetarsäkerhet, fysisk och psykisk arbetsför måga samt mål och åtgärder för arbetshälsan. Olycksfallen både i arbetet och under arbetsresor minskade under 2014. Antalet ersatta arbetsolyckor minskade med 10,4 procent jämfört med året innan. Under året inträffade sammanlagt 843 arbetsolyckor, varav 321 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI HNS sjukfrånvarokostnader var 1,74 procentenheter mindre än för jämförelseobjekten (HNS: 2,83 %/jämförelseobjekten 2011: 4,57 %) HNS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE BELÖNADES HNS revisionsnämnds utvärderingsberättelse för 2013 vann serien för samkommuner i PwC Julkistarkastus Oy:s tävling Vuoden Arviointikertomus. HNS utvärderingsberättelse beskrevs på följande sätt: NÄSTAN 16 MILJONER EURO MINDRE KOSTNADER JÄMFÖRT MED JÄMFÖRELSEOBJEKTEN skedde på vägen till eller från arbetet. Mest arbetsolycksfall orsakas av fall och halkningar både på arbetsplatsen och under arbetsresorna. I arbetet med att utveckla arbetarsäkerheten fokuserade man på att klarlägga och effektivisera säkerhetsprocesserna. Riskbedömning, arbetssäkerhetsronder, kurser i personlig säkerhet, brandsäkerhet och första hjälpen samt olika arbetarskyddskampanjer var centrala olycks förebyggande åtgärder. Dessutom publicerades en uppdaterad version av guiden för bekämpning av arbetsplatsvåld Trygg arbetsdag, och HNS animation blodsolycksfall uppdaterades. ”Den vinnande berättelsen lockar läsaren med ett fräscht utseende och bra läsbarhet. Rapporten innehåller mycket åskådliga tabeller, grafik och färger. Revisionsnämndens viktigaste observationer och rekommendationer har rapporterats på ett koncist sätt. Även jämförelsen med övriga samkommuner inom samma verksamhetsområde ger utvärderingen styrka”. Revisionsnämndens ordförande Markku Pyykkölä och utvärderingschef Reijo Salmela tog emot priset 1.10.2014 på Utvärderingsseminariet som ordnats av PwC. 49 BEHÄRSKAD TILLVÄXT + 8,2 % 228 981 jourbesök VÅRDTJÄNSTER Volymerna ökade Efterfrågan på HNS tjänster fortsatte att öka år 2014. Antalet elektiva, dvs. icke akuta remisser, ökade med 0,6 procent jämfört med året innan. Andelarna elektiva remisser var nästintill oförändrade jämfört med året innan: 59,9 procent av remisserna kom från hälso centralerna, 30,9 procent från privatläkare och 9,1 procent från de andra sjukhusen. På grund av förändringen av verksamheten på Jorv samjour ökade mängden jourbesök med 8,2 procent. Antalet jämförbara jourbesök ökade dock endast med 1,8 procent. Volymen vägd med tjänsteproduktionens faktureringsandel ökade med 4,5 % jämfört med året innan och överskred budgeten med 4,3 %. Förändringen av tjänstestrukturen och vårdpraxis fortsatte i en riktning med betoning på öppen vård. Det totala antalet NordDRG-produkter ökade med 6,2 procent jämfört med 2013 och det totala antalet besök ökade med 3,2 procent. Antalet psykiatriska vårddagar sjönk däremot enligt målet med 6,2 procent, dvs. 70 mer än året innan. Antalet organdonatorer var 120. ANTALET ELEKTIVA (I FÖRVÄG PLANERAD BEHANDLING) REMISSER ÅREN 2012–2014 OCH ANTALET INKLUSIVE ÄNDRINGSPROCENT JÄMFÖRT MED ÅRET INNAN. 280 000 + 5,5 % + 0,6 % 275 000 277 593 270 000 265 000 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI ANTALET JOURBESÖK ÅREN 2012–2014 SAMT FÖRÄNDRINGSPROCENTEN JÄMFÖRT MED ÅRET INNAN. – 2,3 % + 1,1 % 210 000 200 000 190 000 180 000 260 000 170 000 255 000 160 000 250 000 150 000 245 000 2012 2013 2012 2014 2013 2014 VÅRDTJÄNSTER Tjänsteproduktion inom sjukvård Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Volymförändring vägd enligt faktureringsandel Avvikelse-% bokslutet 2014/ budgeten 2014 4,3 % Vårddagar inom psykiatri, st. 184 686 NordDRG-produkter, st. • varav klassiska DRG-produkter, % • varav DRG-produkter inom öppenvården, % 664 401 23,5 % 76,5 % 632 281 24,3 % 75,7 % 625 672 24,0 % 76,0 % 5,1 % 196 814 Förändrings-% bokslut 2014/ budget 2013 4,5 % -6,2 % 6,2 % Besöksprodukter 1 710 712 1 638 920 1 657 421 4,4 % 3,2 % Hc-jourbesök, st. 63 057 58 997 75 637 6,9 % -16,6 % Tot. fördröjningsvårddagar, st. 21 583 27 980 -22,9 % 1 346 6 294 -78,6 % antal fakturerade fördröjningsvårddagar, st. 50 220 000 2014: jämförbar förändring + 1,8 procent elektiva remisser + 1,7 % 230 000 Ekonomi Vård BEHANDLADE PATIENTER ANDELEN PATIENTER SOM FÅTT VÅRD ENLIGT MEDLEMSKOMMUN AV DEN TOTALA BEFOLKNINGEN 2013 OCH 2014. En halv miljon patienter Helsingfors producerar själv en del av specialsjukvårdstjänsterna för sin befolkning. Under året behandlades vid HNS 495 828 olika patienter inom specialsjukvården (ökning 2,9 procent jämfört med 2013). Det sammanlagda antalet olika personer, inklusive patienter vid hälsovårdscentralernas samjour, som vårdades vid HNS uppgick till 519 295 personer (+2,0 procent). Antalet invånare i medlemskommunerna som använde specialsjukvårdstjänster ökade med 12 293 personer till 470 393 (2,7 procent). Samtidigt ökade befolkningsmängden i HNS-området med 1,2 procent. Nästan var tredje invånare i medlemskommunerna använde således under året de specialsjukvårdstjänster som HNS producerar eller ordnar, men det förekommer stora skillnader mellan kommunerna beträffande användningen av tjänsterna i för hållande till den totala befolkningen. I slutet av året minskade det totala antalet patienter som köar till icke akut poliklinisk undersökning och vård med 7,0 procent och antalet som köat över tre månader med 35,7 procent. Antalet patienter som köar till vård på en vårdavdelning ökade däremot med 3,6 % jämfört med året innan och antalet patienter som väntat i över 6 månader sjönk till 158 (–46,8 %). Annan specialsjukvård Annan hc-jour Hangö Lojo Borgå Ingå Askola Sjundeå Högfors Lappträsk Vichtis Hyvinge Borgnäs 495 828 kunder Sibbo Lovisa Grankulla fick specialsjukvård vid HNS 2014. Det totala antalet vårdade personer ökade med 2,9 procent. Kervo Esbo Nurmijärvi Mäntsälä BEHANDLADE PATIENTER Tjänsteproduktion inom sjukvård Raseborg Vanda Bokslut 2014 Bokslut 2013 Förändrings-% bokslut 2014/ budget 2013 Träskända 495 828 481 749 2,9 % Kyrkslätt 44 423 53 252 -16,6 % Tusby Vårdtid i snitt (vårdavdelning) 2014 2013 Helsingfors* • somatik, dygn 3,9 4,0 -2,5 % • psykiatri, dygn 20,2 18,3 10,4 % HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI Medlems- kommuner mt 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 * En förklaring till att Helsingfors har en lägre andel än de övriga kommunerna är att Helsingfors producerade själv en del av specialsjukvårdstjänsterna för sin befolkning. 40 % 51 PRODUKTIVITET HNS:S MEDLEMSKOMMUNERS BETALNINGSANDELAR OCH ÄNDRINGSPROCENT JÄMFÖRT MED ÅRET INNAN Produktivt arbete Mn € Utvecklingen av produktiviteten i personarbetet och den totala produktiviteten inom den somatiska tjänsteproduktionen mäts med Nord-DRG-baserade produktivitetsmätare (DRG-poäng/årsverke och euro/DRG-poäng). Produktiviteten i personarbetet ökade med 2,1 % från året innan medan den totala produktiviteten (deflaterad DRG-poängkostnad) sjönk med 0,1 %. Den genomsnittliga kostnaden för ett DRG-poäng var 712,4 euro (2013: 711,8 euro). Produktivitetsmålet på 1,5 procent enligt budgeten uppnåddes inte. Uppgången av den totala produktiviteten har blivit långsammare ända sedan 2010 och utvecklingen stannade upp 2014 medan verksamhetskostnaderna ökade proportionellt lite mer än DRG-poängen. När den extra kostnaden om 8,9 M€ för patientförsäkringen elimineras från produktivitetskalkylen ökade den totala produktiviteten med 0,6 procent. Produktivitetsmätaren som HNS tillämpar, kostnad per DRG-poäng, beaktar inte förändringen av produktionsstrukturen i riktning mot betoning på öppen vård till fullt belopp. PRODUKTIVITET Investeringar ökar produktiviteten. Till exempel robotassisterad kirurgi förkortar patienternas sjukhusvårdperioder. % 4,5 3,5 * Deflaterat, prisindexet för offentliga utgifter, förändringskoefficient 1,006 (29.10.2014) Produktivitet av personarbete 2,1% Total produktivitet 1450 1400 1350 1,7 % 5,7 % 2,6 % 1300 1250 1200 1150 2,2 % 1100 1050 2010 2011 2012 2013 2014 UTVECKLINGEN AV PRISINDEXET FÖR OFFENTLIGA UTGIFTER, MEDLEMSKOMMUNERNAS SAMMANRÄKNADE BETALNINGSANDELAR I EURO OCH DE INVÅNARSPECIFIKA BETALNINGSANDELARNA FörändringIndex 2009 = 100 Medlems kommunernas betalningsandel (defl.) 115 Prisindexet för offentliga utgifter (29.10.2014) 105 100 0 -0,5 200920102011201220132014 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI 1,2 % Avvikelse-%, utfall/TA -0,1% 0,5 52 Utfall, odeflaterat 110 2,5 1,5 Budget 1500 Euro/invånare (defl.) 95 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bokslut Ekonomi Vård VÅRDTILLGÅNG OCH VÄNTETIDER FÖRDELNINGEN AV HNS:S VERKSAMHETSINTÄKTER 2014 Användningen av tjänsterna överskred uppskattningarna 1,6 % statens undervisnings- och forskningsbidrag Betalningsandelsfaktureringen som täcker medlemskommunernas specialsjukvårdstjänster var före överskottsåterföring 1 475,3 M€. Den sammanlagda betalningsandelsfaktureringen ökade jämfört med året innan med 53,6 milj. euro (3,8 procent) och överskred budgeten med 31,5 milj. euro (2,2 procent). När man beaktar medlemskommunernas tillväxt med 4,3 procent av den faktiska produktionsvolymen inom den specialiserade sjukvården, kan budgetöverskridningen betraktas som mycket rimlig. Användningen av mängden tjänster överskred den nivå som planerats i budgeten. Jämfört med ett år tidigare förorsakades ökningen i betalningsandelsfaktureringen för den egna tjänsteproduktionen 4,2 % av den volymmässiga ökningen av användningen av tjänster och 1,7 % av ökningen av genomsnittspriset på anlitade tjänster. Överskottsåterföringen be aktas inte i pris-volymdifferensanalyser. Kostnaderna per invånare för specialsjukvård i HNS medlemskommuner var i genomsnitt 922 € (+1,9 procent) år 2014. 2,2 % ö vriga försäljnings intäkter 3,3 % 1,0 % övriga betalningsintäkter rörelseintäkter och bidrag 14,6 % övriga service intäkter 77,4 % medlemskommunernas betalningsandel FÖRDELNINGEN AV HNS:S VERKSAMHETSKOSTNADER 2014 11,3 % köp av andra tjänster 3,1 % övriga material, förnödenheter och varor 3,2 % övriga rörelsekostnader och bidrag Bokslut Bokslut 2014 2013 6 048 Handläggningstid för remisser > 21 dygn, st. 8 378 * -27,8 % Patienter som väntar på vård på vårdavdelning 158 297 -46,8 % 16 909 16 321 3,6 % • > 6 mån. • alla • alla läkemedel och vårdförnödenheter 1 406 2 187 -35,7 % 24 986 26 875 -7,0 % * Förändrings-% TP 2014/ TP 2013 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI HNS verksamhetsutgifter hölls väl under kontroll under hela året. Verksamhetsutgifterna för berättelseåret inkluderar til�läggskostnaderna för omvärdering av patientförsäkringsstocken som Patientförsäkringscentralen lät göra. De förverkligade jämförbara verksamhetskostnaderna, före den ovan nämnda tilläggskostnaden på 8,9 miljoner euro för patientförsäkringen, överskred budgeten med 1,0 procent. Verksamhetsvolymen överskred dock planen som ingår i budgeten med. 4,3 procent. Samkommunen HNS operativa resultat visade ett överskott på 35,8 miljoner euro, inklusive patientförsäkringens extra kostnad på 8,9 miljoner euro för reserveringarna i enlighet med lagen om service och stöd på grund av handikapp. Medlemskommunernas fakturering av betalningsandelarna i enlighet med den förverkligade serviceanvändningen överskred budgeten med 4,5 procent (64,6 miljoner euro) på helhetsnivå, och därför inkluderades i samkommunen HNS bokslut en återföring av det operativa överskottet med avdrag för de föregående räkenskapsperiodernas upplupna underskott (2,7 miljoner euro) till medlemskommunerna. Återföringen till medlemskommunerna var 33,1 miljoner euro, och med denna minskades medlemskommunernas fakturering av betalningsandelarna. 900 - 1,7 % - 0,2 % + 1,9 % 922 - 2,0 % 880 61,7 % sjukvårdstjänster Patienter som väntade på poliklinisk vård • > 3 mån. 16,0 % 4,7 % Utgifterna under kontroll HNS:S MEDLEMSKOMMUNERS DEFLATERADE BETALNINGSANDELAR OCH FÖRÄNDRING JÄMFÖRT MED ÅRET INNAN + 1,9 % 920 VÅRDTILLGÅNG OCH VÄNTETIDER Tjänsteproduktion inom sjukvård HNS EKONOMI personal kostnader €/invånare 860 840 820 euro/invånare 800 2010 2011 2012 2013 2014 53 Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse-% bokslut 2014/ budget 2014 Bokslut 2013 1 906 951 1 878 404 1,5 % 1 848 008 3,2 % 1 826 403 1 803 293 1,3 % 1 772 983 3,0 % 1 475 306 1 443 800 2,2 % 1 421 720 3,8 % 278 867 290 778 -4,1 % 285 017 -2,2 % Övriga försäljningsintäkter 41 433 37 662 10,0 % 36 984 12,0 % Statens utbildnings- och forskningsanslag 30 796 31 053 -0,8 % 29 262 5,2 % Avgiftsintäkter 62 287 59 586 4,5 % 58 626 6,2 % Understöd och bidrag 10 268 8 171 25,7 % 8 206 25,1 % 7 993 7 354 8,7 % 8 193 -2,4 % 1 784 232 1 757 285 1,5 % 1 721 116 3,7 % 1 101 698 1 112 904 -1,0 % 1 074 048 2,6 % Köp av tjänster 285 970 269 658 6,0 % 267 868 6,8 % Material, förbrukningsartiklar och varor 339 981 318 495 6,7 % 326 060 4,3 % Understöd sammanlagt 893 930 -4,0 % 903 -1,1 % Övriga rörelsekostnader 55 691 55 297 0,7 % 52 237 6,6 % 122 719 121 119 1,3 % 126 892 -3,3 % 13 171 14 555 -9,5 % 13 047 1,0 % 109 548 106 564 2,8 % 113 845 -3,8 % 106 853 106 564 0,3 % 103 280 3,5 % RESULTATRÄKNING 1 000 euro Verksamhetsintäkter totalt Försäljningsintäkter Medlemskommunernas betalningsandelar Övriga serviceintäkter Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader totalt Personalkostnader Driftsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar sammanlagt Räkenskapsperiodens resultat 54 2 694 0 Verksamhetskostnader och avskrivningar totalt 1 891 085 1 863 849 Bindande nettokostnader 1 472 612 1 443 800 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI Förändrings-% bokslut 2014/ budget 2013 10 566 -74,5 % 1,5 % 1 824 396 3,7 % 2,0 % 1 411 154 4,4 % PERSONAL Över 22 000 yrkesutbildade inom hälso- och sjukvård Den ordinarie personalens årsverken ökade med 143 (0,8 %) från året innan till 17 611 och utfallet överskred budgeten med 0,9 procent (154 åv). Medelpriset per årsverke ökade med 1,6 procent från året innan och var 62 123 euro. Vid årets slut arbetade sammanlagt 22 364 personer (+2,8 procent) vid HNS. Andelen ordinarie personal var relativt hög (78,9 procent) trots att den sjönk något jämfört med året innan. Målnivån om 81 procent för verksamhetsåret uppnåddes inte. UTVECKLINGEN AV MEDELPRISET PÅ ÅRSVERKEN OCH PÅ ETT ÅRSVERKE 17 611 årsverken årsv. t€ 17 800 66 17 600 64 17 400 62 17 200 60 17 000 58 16 800 56 16 600 54 16 400 52 16 200 50 16 000 201020112012 201320142014 uppskattad Årsverken (ordinarie personal) Pris per årsverke 48 Bokslut Ekonomi Vård INVESTERINGAR Nya lokaler blev färdiga De totala investeringarna uppgick till 148 miljoner euro. I den ursprungliga budgeten reserverades 165 miljoner euro för investeringar, men på grund av ändringar i kostnadsbedömningar och förseningar för flera stora projekt justerades beloppet på fullmäktiges möte 11.12.2014 till cirka 159 miljoner euro. Då ändringarna bereddes kände man inte ännu till att utbyggnaden av Kvinnokliniken kommer att avbrytas i början av december till följd av huvudentreprenörens konkurs. Konkursen orsakar en extra fördröjning av projektet och extra kostnader som fastställs under våren 2015. Hanteringen av tidsscheman och ackumulerade kostnader för de underjordiska lokalerna i Mejlans och andra stora investeringar har varit krävande och försvårat prognostiseringen av finansieringsbehovet. Nybyggenas och saneringsbyggenas andel av investeringarna uppgick till 98 miljoner euro. Utöver de stora byggnadsprojekten som exempelvis Mejlans tornsjukhus och tilläggsbyggnaden till Jorv sjukhus gjorde HNS investeringar enligt det godkända projektprogrammet även i ny medicinsk utrustnings- och in- formationsteknik, system för verksamhetsstyrning, grundläggande apparater inom patientvården och även i ombyggnad av sjukhuslokaliteter, reparationer av fuktskador och övriga reparationer och utveckling av stödtjänster. Det dåliga skicket på många sjukhusbyggnader, de operativa riskerna och de stora reparationsbehoven som de förorsakar försvårar i synnerhet tjänsteproduktionen och utvecklingen av produktiviteten inom HUCS-området. Under året togs två nya strålbehandlingsapparater i bruk och undersöknings- och vårdutrustning skaffades för sjukvårdsområdet för ett värde över 13 miljoner euro. IT-förvaltningens investeringar var 16 miljoner euro och affärsverkens investeringar var totalt 12 miljoner euro. Ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus slutfördes i november 2014. Projektets totala kostnader, varav en del förfaller till betalning först under 2015, är cirka 100 miljoner euro. Den nya logistikcentralen färdigställdes i oktober i Vanda och togs framgångsrikt i bruk i början av 2015. Logistikcentralen och många andra av HNS byggnads-, utrustnings- och IT-investeringar under de senaste åren har i hög grad en koppling till samarbetet med medlemskommunerna både i fråga om kärnverksamheten och i synnerhet stödtjänsterna. HNS LÅNEBESTÅND OCH SOLIDITET Mn € 300 % 50 250 Lånestock 204,6 Mn € 40 200 Soliditet 39,1 % 30 150 20 100 10 50 0 2010 2011 2012 FINANSIERING 2013 2014 uppskattad 2014 0 Bokslut Nya lån lyftes inte. SAMKOMMUNEN HNS INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR Samkommunen tog inte ett nytt långfristigt lån under räkenskapsperioden trots att en reservering för ett lån om 90 miljoner euro ingick i budgeten. Lånen amorterades med 10,2 miljoner euro. Likviditeten var 16,5 dagar och samkommunens soliditet var 39,1 procent vilket var förenligt med det uppställda målet. Nettofinansieringskostnaderna (13,2 milj. euro) var 1,4 miljoner euro lägre än budgeterat. Medelräntan för samkommunens låneportfölj var 1,3 procent (2013: 1,3 procent) och medelräntan på likvida medel 0,4 procent (2013: 0,3 procent). Vid årets slut uppgick lånebeståndet till 204,6 miljoner euro och de likvida medlen till 88,4 miljoner euro. På bokslutsdagen var 32 procent av ränteriskerna för samkommunens låneportfölj skyddade. Nettolånen, där samkommunens kortfristiga likvida placeringar beaktas, var till ca 75 % säkrade mot ränterisken. 140 HNS:S LIKVIDITET Investeringar 148 Mn € 120 100 80 16,5 dagar Avskrivningar 60 107 Mn € 40 Minimimål 15 dagar 20 0 2010 2011 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI 2012 2013 2014* 2014 Bokslut *uppskattad 201020112012201320142014Bokslut uppskattad 55 RESULTATRÄKNING (1 000 euro) HNS-koncernen 1.1.-31.12.20141.1.-31.12.2013 VerksamhetsintäkterFörsäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter 1 835 429 62 287 10 320 15 051 1 780 416 58 626 8 215 14 222 1 826 403 62 287 10 268 7 993 1 772 983 58 626 8 206 8 193 1 923 088 1 861 479 1 906 951 1 848 008 Verksamhets-Personalkostnader kostnader Löner och arvoden -907 028 -890 165 -887 993 Lönebikostnader Pensionskostnader -163 109 -158 394 -159 536 Övriga lönebikostnader -55 219 -48 118 -54 168 Köp av tjänster -258 454 -240 084 -285 970 Material, förbrukningsartiklar och varor -351 709 -337 665 -339 981 Understöd -893 -903 -893 Övriga verksamhetskostnader -59 013 -55 308 -55 691 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) -1 795 426 1 782 -1 730 637 64 -1 784 232 0 -13 868 -14 186 -13 171 56 5 901 -1 218 -19 Räkenskapsperiodens underskott 4 664 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI 10 621 -938 211 9 894 100 % 107,1 105,4 2010 2 011 2012 2013 2014 -154 990 -47 235 -267 868 -326 060 -903 -52 237 -1 721 116 Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % Årsbidrag / Avskrivningar, % SAMKOMMUNEN HNS 100 % 106,9 0 -13 047 Årsbidrag 115 575116 720 109 548 113 845 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -109 674 -106 098 -106 853 -103 280 Extraordinära poster 0 0 0 0 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsregleringar Minoritetsandel HNS-KONCERNEN -871 824 Driftsbidrag 129 444 130 906 122 719 126 892 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 712 593 1 031 1 365 Övriga finansiella intäkter 316 143 313 140 Räntekostnader -2 945 -3 035 -2 763 -2 792 Övriga finansiella kostnader -11 952 -11 887 -11 752 -11 760 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Samkommunen HNS 1.1.-31.12.2014 1.1.-31.12.2013 2 694 0 0 10 566 0 0 2 694 10 566 102,5 2010 2 011 2012 2013 2014 Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % Årsbidrag / Avskrivning, % Ekonomi Vård FINANSIERINGSANALYS (1 000 euro) HNS-koncernen 2014 2013 Samkommunen HNS 2014 2013 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag 115 575 116 720 109 548 Extraordinära poster 0 0 0 Korrektivposter till internt tillförda medel 8 730 7 361 10 515 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -155 706 -143 860 -147 803 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 2 0 2 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 177 518 167 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -31 221 -19 261 -27 572 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 0 0 0 Minskning av utlåningen 434 8 2 169 Förändringar i lånebestånd Ökning av långfristiga lån 8 840 370 0 Minskning av långfristiga lån -11 374 -10 501 -10 238 Förändring av kortfristiga lån -20 0 0 Förändringar i eget kapital 0 -3 524 0 Förändringar i minoritetsandelen 0 329 0 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av omsättningstillgångar -4 652 -295 -4 664 Förändring av fordringar -2 740 4 130 -2 384 Förändring av räntefria skulder till övriga 27 804 13 627 29 727 Kassaflödet för finansieringens del 18 293 Förändring av likvida medel -12 928 Likvida medel 31.12 88 980 Likvida medel 1.1 101 908 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI 113 845 0 6 947 -132 132 0 485 -10 855 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL HNS-KONCERNEN Intern finansiering av investeringar, % Kassaflöde från verksamhet och investeringar över fem år, milj. euro 0 -9 270 0 -3 500 0 -244 2 564 12 679 4 144 14 610 -4 319 -15 117 -12 962 -15 173 101 908 117 025 88 354 101 316 101 316 116 489 74,2 81,152,875,973,2 -158,4 -153,9-140,7 - - Täckning för låneskötsel 8,3 8,84,44,75,3 Kassautbetalningar, Mn € 1 977,4 1 899,91 827,91 727,91 644,7 Likviditet (dgr) -8 100 1 553 2014 2013201220112010 16,4 19,623,826,125,6 SAMKOMMUNEN HNS 2014 Intern finansiering av investeringar, % Kassaflöde från verksamhet och investeringar över fem år, milj. euro 2013 2012 20112010 74,1 86,253,681,976,0 -128,2 -126,5-122,6 - - Täckning för låneskötsel 8,6 9,74,65,05,4 Kassautbetalningar, Mn € 1 956,8 1 885,21 819,71 719,01 633,6 Likviditet (dgr) 16,5 19,623,425,825,4 • Intern finansiering av investeringar, % = 100*Årsbidrag/Egenanskaffningsutgift för investeringar • Kassaflöde från verksamhet och investeringar över fem år, Mn € • Låneskötselbidrag = (Årsbidrag+Räntekostnader)/(Räntekostnader+Låneamorteringar) • Kassautbetalningar, Mn € • Likviditet (dgr) = 365 dgr x Kassamedel 31.12./Kassautbetalningar under räkenskapsperioden 57 BALANSRÄKNING (1 000 euro) AKTIVA HNS-koncernen Samkommunen HNS 2014 20132014 2013 Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 46 46 0 0 Övriga utgifter med lång verkningstid 45 011 44 312 44 874 44 037 Immateriella tillgångar 45 057 44 358 44 874 44 037 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 14 828 13 833 13 167 12 173 Byggnader 433 704 463 525410 713 439 052 Fasta konstruktioner och anordningar 10 694 11 324 10 694 11 324 Maskiner och inventarier 98 152 82 303 93 739 77 380 Övriga materiella tillgångar 914 933 228 138 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 218 440 161 235 185 349 135 458 Materiella tillgångar 776 731 733 153713 890 675 524 Placeringar Aktier och andelar i intressesamfund 16 720 14 945 14 942 14 948 Övriga aktier och andelar samt uppskrivning av aktier 4 510 3 042 7 645 6 176 Övriga lånefordringar 74 508 34 354 36 523 Övriga fordringar 254 254 254 254 Placeringar21 558 18 74857 194 57 901 BESTÅENDE AKTIVA FÖRVALTADE MEDEL 843 346 796 259815 958 777 462 5 093 4 4685 093 4 468 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar 23 150 18 49822 955 18 291 Fordringar Långfristiga fordringar 576 576 576 576 Kortfristiga fordringar 78 964 76 224 77 921 75 537 Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA TOTALT 58 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI 79 540 76 80078 496 76 113 17 003 71 977 191 670 37 378 64 531 197 206 16 995 71 359 189 805 1 040 109 997 933 1 010 856 37 369 63 947 195 719 977 649 Ekonomi Vård BALANSRÄKNING (1 000 euro) PASSIVA HUS-koncernen Samkommunen HNS 2014 20132014 2013 EGET KAPITAL Grundkapital 391 253 391 253391 253 Övriga egna fonder 1 083 1 055 0 Tidigare räkenskapsperioders överskott (underskott) -2 419 -12 313 -2 694 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 4 664 9 894 2 694 EGET KAPITAL MINORITETSANDELAR 394 581 389 889 391 253 3 1673 139 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditet 39,3 % HNS-KONCERNEN 391 253 0 -13 260 10 566 388 559 0 2014201320122011 2010 Soliditet, % 39,340,339,844,7 47,6 Relativ skuldsättning, % 29,229,030,728,6 27,9 Ackumulerat överskott (underskott), 1000 euro 2 245 -2 419-12 313 27 025 43 326 Lånebestånd 31.12 0 (1 000 euro) 225 883228 436238 568210 001 193 532 Lånefordringar 31.12 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER (1 000 euro) 74508516524 623 Avskrivningsdifferens 1 9141 473 0 0 Reserver 5 2294 489 0 0 Soliditet 39,1 % AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH AVSÄTTNINGAR 7 143 5 962 0 0 57 179 46 780 57 179 46 780 5 093 4 468 5 093 4 468 SAMKOMMUNEN HNS 2014201320122011 2010 AVSÄTTNINGAR Soliditet, % 39,140,139,944,7 47,8 Avsättningar för pensioner 2 480 2 480 2 480 2 480 Relativ Övriga obligatoriska avsättningar 54 699 44 300 54 699 44 300 skuldsättning, % OBLIGATORISKA AVSÄTTNINGAR FÖRVALTADE KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebärande främmande kapital 213 562 217 084 194 409 204 648 Långfristigt räntefritt främmande kapital 1 2 0 0 Kortfristigt räntebärande främmande kapital 12 321 11 352 10 238 10 238 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 347 061 319 256 352 683 322 956 FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA TOTALT HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI 572 945 1 040 109 547 695 557 331 537 842 997 933 1 010 856 977 649 Ackumulerat överskott (underskott), 1000 euro 28,728,730,328,2 27,3 0 -2 694-13 260 25 748 41 847 Lånebestånd 31.12 (1 000 euro) 204 648214 886224 156194 696 177 121 Lånefordringar 31.12 (1 000 euro) 34 35436 52329 97624 376 13 547 • Soliditet, % = 100*Eget kapital/(Hela kapitalet-Erhållna förskott) • Relativ skuldsättning, % = 100*(Främmande kapital – Erhållna förskott)/Driftsinkomster • Ackumulerat överskott (underskott), 1000 euro • Lånebestånd 31.12 (1 000 euro) = Främmande kapital-(Erhållna förskott+Leverantörsskulder+Resultatre gleringar+Övriga skulder) • Lånefordringar 31.12 (1 000 euro) = Övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar • Lånebestånd 31.12 (1 000 euro) = Främmande kapital-(Erhållna förskott+Leverantörsskulder+Resultatre gleringar+Övriga skulder) • Lånefordringar 31.12 (1 000 euro) = Övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar 59 25 Hyvinge: BYGGNADSPROJEKT FÖR ATT FRÄMJA NYLAND Barnkliniken • Vattentak, A-delen, 2013–2014 kostnadskalkyl 1,9 milj. euro, utfall 2014: 1,1 Mn € Mejlans tornsjukhus och områdets infra • Sanering av patienttornet, 2009–2014 kostnadskalkyl 99 milj. euro, utfall 2014: 26,2 Mn € • Sanering av p-vån. i TP-vingen, fas 1, 2012–2015 kostnadskalkyl 4,7 milj. euro, utfall 2014: 0,7 Mn € • Underjordiskt servicegård, 2007–2015 kostnadskalkyl 34 milj. euro, utfall 2014: 7,2 Mn € • Förstärkning av anslutningen till eldistributionsnätet, 2012–2015 kostnadskalkyl 5,2 milj. euro, utfall 2014: 1,6 Mn € • Sanering och utbyggnad av rörposten, 2013–2016 kostnadskalkyl 1,3 milj. euro, utfall 2014: 0,3 Mn € • Reservkraft för tornsjukhuset, 2013–2014 kostnadskalkyl 1,0 milj. euro, utfall 2014: 0,5 M€ • Byggande av Cook&Chill-systemet 2013–2014 kostnadskalkyl 1,2 milj. euro, utfall 2014: 1,0 Mn € • Utrustning av operationssalarna 14–19, 2014–2015 kostnadskalkyl 3,1 milj. euro, utfall 2014: 0,07 Mn € 60 HNS | ÅRSBERÄTTELSE 2014 | EKONOMI Mäntsälä Lappträsk Högfors Träskända Borgnäs Tusby Kervo Askola Lovisa Nurmijärvi Vichtis Lojo Esbo Ingå Vanda Grankulla Sjundeå Raseborg Borgå sjukvårdsområde projekt Hyvinge Lojo sjukvårdsområde HUCS Jorv sjukhus • Jourtilläggsbyggnad, 2010–2015 kostnadskalkyl 56,9 milj. euro, utfall 2014: 20,4 Mn € • Sanering av rörposten, 2012–2016 kostnadskalkyl 1,3 milj. euro, utfall 2014: 0,8 Mn € • Sanering och utbyggnad av centralköket, 2013–2016 kostnadskalkyl 7,2 milj. euro, utfall 2014: 0,3 Mn € 4 Hyvinge sjukvårdsområde Helsingfors Kyrkslätt Borgå: HUCS: 18 Hangö Västra Nylands sjukvårdsområde Kvinnokliniken • Utbyggnad och sanering av tilläggsbyggnaden, 2010–2016 kostnadskalkyl 36,2 milj. euro, utfall 2014: 6,6 Mn € Kliniken för cancersjukdomar • Linearacceleratorer 9 och 10 samt lokalerna, 2010–2014 kostnadskalkyl 6 milj. euro, utfall 2014: 2,0 Mn € • Linearacceleratorer 1 och 2 samt lokalerna, 2014–2015 kostnadskalkyl 1,0 milj. euro, utfall 2014: 0,06 Mn € Pejas sjukhus • Reservkraft för E-delen, 2014–2015 kostnadskalkyl 0,8 milj. euro, utfall 2014: 0,5 Mn € Lojo sjukhus • Nybyggnad för psykiatrin, 2014–2018 kostnadskalkyl 14,8 milj. euro, utfall 2014: 0,2 Mn € • Vårdavdelning 2, fas 2, 2014–2017 kostnadskalkyl 3,6 milj. euro, utfall 2014: 0,07 Mn € Borgå Sibbo HUCS sjukvårdsområde 3 projekt projekt HYVINGE SJUKHUS • Sanering och utbyggnad av centralköket, 2013–2015 kostnadskalkyl 3,8 milj. euro, utfall 2014: 2,2 Mn € • Transformatorstationsprojektet, 2014–2015 kostnadskalkyl 1,2 milj. euro, utfall 2014: 0,02 Mn € Kellokoski sjukhus • Sanering av Ohkola sjukhus, fas 2, 2011–2014 kostnadskalkyl 3,5 milj. euro, utfall 2014: 3,4 Mn € • Förnyande av transformatorstation, 2013–2014 kostnadskalkyl 0,8 milj. euro, utfall 2014: 0,5 Mn € BORGÅ SJUKHUS • Sanering av vårdavdelningarna, fas 1, 2011–2014 kostnadskalkyl 4,3 milj. euro, utfall 2014: 3,4 Mn € • Byggande av MR-lokal och fysioterapilokaler, 2013–2015 kostnadskalkyl 1,9 milj. euro, utfall 2014: 1,1 Mn € • Sanering av vårdavdelningarna, fas 2, 2014–2017 kostnadskalkyl 3,6 milj. euro, utfall 2014: 0,1 Mn € HNS är Finlands största aktör inom specialsjukvård och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är på internationell toppnivå. Vi producerar tjänster för nästan 1,6 miljoner invånare i de 24 medlemskommunerna och svarar för sjukvården inom många specialområden på riksnivå. Varje år får omkring en halv miljon patienter vård på våra 23 sjukhus. HNS:s omsättning uppgår till cirka 1,9 miljarder euro och vi har över 22 000 yrkesutbildade anställda. Stenbäcksgatan 9, PB 100, 00029 HNS, tfn 09 4711 www.hus.fi • www.facebook.com/HUS.fi • twitter.com/HUS_uutisoi • www.linkedin.com/company/hospital-district-of-helsinki-and-uusimaa-hus• www.youtube.com/HUSvideot • www.issuu.com/husjulkaisut HNS är rökfritt. ÅRSBERÄTTELSE 2014 • Texter: Paavo Holi, Niina Kauppinen, Marja-Liisa Knuth, Johanna Kojola, Anna Korpi-Kyyny, Jukka Lehtinen, Riitta Lehtonen, Sari Lommerse, Maria Moreno Crespo, Johanna Ritala, Kimmo Räisänen, Totti Toiskallio • AD, layout: Teija Himberg, Zeeland • Omslagsfoto: Matti Snellman • Foto: Mikko Hinkkanen, Timo Löfgren, Jarmo Nummenpää, Matti Snellman, Markus Sommers • Tryckeri: Kopio Niini, 2015
© Copyright 2024