1. No category

Lösenord på hemsidan: Helhetssyn
Nr 1/15
Redaktörer: Jessica Bergström, [email protected], Annika Kihlstedt, [email protected]
EHSS styrelse: Ordförande Jane Ahlin, [email protected]
Hemsida: www.ergonomisallskapet.se
Manusstopp för EHSS-Nytt 2/2015 är 10 juni, välkomna med bidrag!
Foto: www.fotoakuten.se
1
EHSS ........................................................................................................... 4
EHSS, IVL och FTF i samarbete
4
EHSS årsmöte 2015
4
EHSS’ frukostseminarier i Stockholm
4
Dags att söka EHSS stipendium
5
Sök EHSS studentpris senast 29 maj
6
Nätverk inom EHSS ..................................................................................... 7
SNiS
7
Från EHSS Facebook-grupp ......................................................................... 8
Aktivitetsarmband
8
Intressant hur många kg det blir i olika vinklar
8
Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete........................ 9
Ergonomistandarder – omoderna, tråkiga och alldeles för få användningsområden. Eller….?
9
Information om SIS standardiseringskommitté 380 - Ergonomi
9
Forskning/Avhandlingar ........................................................................... 11
Mer arbetslivsforskning behövs
11
Hälso- och arbetsmiljöarbete behöver breddas
12
Ljuset är mycket viktigare för hälsan än de flesta inser
13
Stress kan kopplas till ökad risk för stroke
14
Dålig psykosocial arbetsmiljö kan bidra till hjärtproblem
15
Varför hjälper motion vid depression?
16
Kvinnor ses som bra chefer – men blir ändå inte fler
18
Studie om skämt och sexuellt samspel på mångkulturella arbetsplatser
19
Lärare blir friskare när de själva lär
21
Nya förmågor krävs för digital läsning
22
Dagens barn lever kortare än sina föräldrar
24
Hörselnedsättning gör inte bilföraren sämre
26
NON-AUDITORY EFFECTS OF HIGH NOISE EXPOSURE
27
Tungt arbete ökar risken för ALS
28
Production loss among employees perceiving work environment problems
28
Langvarig effekt på smerter af styrketræning på arbejdspladsen
29
The News on Sitting Down; You May Want to Stand Up
30
Forskning pågår ........................................................................................ 31
Webbsidan ”Aktuellt om vetenskap & hälsa”
31
Kurs i synergonomi
31
Drygt 46,5 miljoner till ny forskning inom arbetsmiljö och hälsa
32
Nytt projekt synar socialarbetares kunskap
36
2
Datorsimulering av mänskliga rörelser i bilindustrin hjälper till att förebygga belastningsskador
38
”Machokultur råder – men nervskador är inte okej”
40
Kan vi fika oss friska?
41
Två miljoner till Cecilia Berlin för forskning om arbetsmiljö
42
Människans interaktion med autonoma robotar
42
Konferenser, seminarium m.m. ................................................................. 44
Stressforskningsdagen 2015: Kvinnor, stress & sömn
44
Disputation i sjukgymnastik, Anna Trulsson
44
Licentiatuppsats i produkt- och processutveckling
45
Ted-Talks - Hälsovetenskapliga forskningsmetoder
45
Konsten att behålla sin hälsa - tankar om livet, arbetslivet och egna resurser
46
Hälsovetenskapens dag: En bra början
46
Säkerhetskonferens 2015
47
Stress kontra återhämtning
47
IEA 2015 i Melbourne
48
Inbjudan från EHSS danska kollegor kring IT och ergonomi
48
NES 2015, Creating sustainable work-environments
49
Övrigt ........................................................................................................ 50
Per-Olof Åstrand avliden
50
Enklare att välja rätt personlig fallskyddsutrustning
50
Gör avtalen med företagshälsovården arbetsmiljön bättre?
51
Ny blogg om arbets- och miljömedicin lanserad
52
Här finns framtidens it-prylar
52
Ergonomic Solutions for Retailers
52
Besvär av arbetsrelaterad fysisk belastning ökar igen
53
How Kids Can Benefit from Ergonomics
53
eOfficeErgo: Ergonomics e-Learning for Office Workers
54
Using Job Analyses to Prevent Musculoskeletal Injuries
55
3
EHSS
EHSS, IVL och FTF i samarbete
IVL Svenska Miljöinstitutet har fått medel för att ta fram underlag som
framför allt kan vara till nytta för företagshälsovården och andra praktiker.
Sedan december ligger en sida ute på FTF:s webbplast med ämnes- och
branschinformation. EHSS har beslutat att samarbeta med IVL och FTF när
det gäller detta projekt. Sedan december finns sidan på FTF:s webbplats.
EHSS kommer att länka till detta och alla medlemmar som önskar kommer
att kunna lämna bidrag. Tanken är att det ska vara ett levande material där
alla, framför allt praktiker inom företagshälsovård, kan hitta information.
/Jane
EHSS årsmöte 2015
EHSS årsmöte går av stapeln den 20:e april i Kalmar. Mera information följer
så håll öron och ögon öppna, bl.a. på EHSS hemsida:
http://www.ergonomisallskapet.se/
EHSS’ frukostseminarier i Stockholm
Vi fortsätter med frukostseminarierna i Stockholm och har nu ett kvar för
vårterminen, tisdagen den 14/4, då Linda Rose och Carl Lind från KTH
kommer att presentera sin nya belastningsergonomiska
riskbedömningsmetod RAMP. Välkomna att anmäla er här:
http://www.ergonomisallskapet.se/seminarieanmalan/seminarieanmalan.php
4
De bilder som visas finns i de flesta fall att ladda hem från vår hemsida:
http://www.ergonomisallskapet.se/fsemstockholm/dokumentation.html
Vi går sedan igång med planeringen av höstens seminarier. Hör gärna av er
till undertecknad med förslag på intressanta ämnen/teman att behandla!
Göran M Hägg, seminarieansvarig, Stockholm
[email protected]
Dags att söka EHSS stipendium
EHSS arbetar för att sprida kunskap kring god ergonomi och föreningen vill
aktivt medverka till att ge medlemmarna möjlighet att bidra till detta.
EHSS vill därför:

ge medlemmar möjlighet till kompetensutveckling och nätverkande
när andra finansieringsmöjligheter saknas.

verka för att sprida kunskap bland övriga medlemmar där stipendiaten
för kunskapsinhämtningen vidare genom att föreläsa och/eller bidra till
artikel i EHSS-Nytt.
Ett stipendium tilldelas en enskild person och inte ett företag. Ansökan kan
göras till konferenser och seminarier inom de nordiska länderna. Alla
medlemmar i EHSS kan söka. Ansökan kan göras två gånger per år, 31 maj
och 30 november.
Läs mer här: http://www.ergonomisallskapet.se/medlemsdok/Stipendieregler.pdf
5
Sök EHSS studentpris senast 29 maj
I juni delar EHSS, ut ett studentpris för ett studentprojekt i ergonomi på
universitetsnivå. Alla studenter vid svenska universitet och högskolor kan
ansöka om priset oberoende av nationalitet och ålder, likaså svenska
studenter vid utländska universitet. Studentprojektet ska omfatta minst 15
högskolepoäng (ECTS). Det ska ha genomförts tidigast under vårterminen
året innan och blivit godkänt tidigast i juni samma år.
För 2015 är Cecilia Österman vid Linnéuniversitet, Kalmar ordförande i
studentpriskommittén och hon lämnar närmare upplysningar och tar emot
bidrag.
Mer information finns här: http://www.ergonomisallskapet.se/studentpris.html
6
Nätverk inom EHSS
SNiS
Nätverket SNiS hade seminarium/medlemsmöte fredag den 30 januari 2015
på Arbetsmiljöverkets huvudkontor i Stockholm. Vi var 25 personer som
deltog och vi hade trevligt som vanligt. Ett urval av programpunkterna
berättas här.
Vi startade dagen med att placera SNiS i sin kontext i Sverige, Norden och
världen. Därefter var det dags för hur man gör rätt när det gäller syn,
belysning och SAM (Systematiskt Arbetsmiljöarbete), presentatör Per Nylén.
Trafikverket medverkade med Hans Gidlund, han utökade våra kunskaper
om synergonomi och LED-belysning utomhus. Det är nu andra tillfället vi har
synsvaghet som tema. Det vi fördjupade oss i var dövblindhet och Usher.
Presentation av undertecknad.
Perjohan Pettersson från Merident berättade hur tandläkare använder sina
prismaglasögon. Det är en studie som pågår nu. Anders Giörlöffs
presentation inbegrep utveckling av glas och dess betydelse för seendet.
Vi påminner om varför SNiS finns.
SNiS är ett nätverk för EHSS-medlemmar som är intresserade
av synergonomi. Vår målsättning är att ha seminarium höst
och vår som utvecklar och upprätthåller kunskap inom
synergonomiområdet. Vi stödjer idén att lokala nätverk är
viktiga för såväl nationellt som internationellt arbete. Nästa SNiS
medlemsmöte planeras till hösten 2015.
På återhörande!
/Anki Nyström, Ordförande SNiS
7
Från EHSS Facebook-grupp
Aktivitetsarmband
"Banden varnar om man sitter stilla för länge, olika undersökningar har visat
att det verkar fungera" någon som har testat?
http://www.prevent.se/Arbetsliv/halsa/ett-halsosamt-armband/
/Tips från Olle Janzon
Intressant hur många kg det blir i olika vinklar
Ont i nacken? Böj dig inte för mobilen
Stirrar vi i mobilen med nacken böjd i 60 graders vinkel motsvarar det 27
kilo, lika mycket som en normalstor sjuåring.
– Nackens leder och muskler klarar det en kort stund, men sitter vi så länge
blir belastningen skadlig och vi får ont, säger fysioterapeut Mia Flygar
Lechner.
/Tips från Jane Ahlin
8
Nyheter om ergonomistandarder & standardiseringsarbete
Ergonomistandarder – omoderna, tråkiga och alldeles för få
användningsområden. Eller….?
Den 3 mars, 2015 bjöds SIS in till EHSS, närmare bestämt Tomas Berns,
ordförande för SIS standardiseringskommitté för Ergonomi och Björn Nilsson
– som är SIS projektledare. De gav en överblick av spannet på
standardiseringsarbetet inom ergonomiområdet och hur de används som
verktyg i förbättrandet av samspelet människa-teknik-organisation i syfte att
optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av
produkter och system.
Tomas gav också en mer detaljerad inblick i arbetet av den nya standarden
”Den människocentrerade organisationen”, som han leder inom ISO
(International Standardization Organization) vars syfte är att belysa Human
factors på styrelse- och ledningsgruppsnivå.
För er som inte var med finns presentationen på EHSS hemsida här.
Information om SIS standardiseringskommitté 380 - Ergonomi
Syftet med den svenska SIS kommitténs arbete är att:

tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för företags
och organisationers arbetsmiljö- och kvalitetssäkringsarbete

öka tillgängligheten och användbarheten för alla människor oavsett
funktionsförmåga;

öka användar- och brukarinflytandet i standardiseringsprocessen;
9

tydliggöra ergonomistandardiseringens roll inom ramen för
utvecklingen av ett hållbart arbets- och fritidsliv tydliggörs;

representera svenska intressen i europeiska och globala
standardiseringssammanhang;

ergonomistandarder används som ett medel för att kompensera
och/eller förebygga nedsatt kognition – som kort kan beskrivas som
människans förmåga att tillägna och använda kunskap om sig själv
och sin omvärld;

ergonomistandarder uppfyller kraven i EU-direktiv och svensk
lagstiftning.
I kommittén samlas expertkunskap genom representanter från tillverkare,
myndigheter, universitet, intresseorganisationer, användare och inköpare.
Standardiseringsarbetet ger deltagarna djupare insikt om standardernas
krav och hur man resonerar kring dessa, vilket underlättar vid diskussion
med olika parter inom branschen. Deltagarna är samtidigt med och påverkar
framtidens standarder, vilket också leder till nya insikter och tidig
information som kan omsättas i den egna verksamhetsutvecklingen.
Du är varmt välkommen att delta i SIS tekniska kommitté för Ergonomi. Då
kommittén aktivt arbetar i två CEN-kommittéer och en ISO-kommitté finns
det stort utrymme för expertis inom en mängd olika områden relaterade till
Ergonomi som till exempel belastningsergonomi, människasysteminteraktion, belysning och termiskt klimat.
För mer information, kontakta projektledare Björn Nilsson på SIS,
[email protected], 08‐55 55 22 97.
10
Forskning/Avhandlingar
Mer arbetslivsforskning behövs
En ny avhandling vid Luleå tekniska universitet visar att
arbetslivsforskningen marginaliserats och fått en minskad tilldelning av
offentliga medel de senaste decennierna. Något som kan påverka
säkerheten och arbetsmiljöarbetet i Sverige.
– Mindre pengar till forskningen betyder att färre forskar om arbetslivet. Det
nu nedlagda Arbetslivsinstitutet fungerade som en kontakt mellan
forskarvärlden och aktörer med arbetslivet i fokus - avsaknaden av den
kontakten innebär att vi idag är sämre rustade för att bemöta
arbetsmiljöproblem, säger Carin Håkansta, filosofie doktor vid Luleå tekniska
universitet, som nyligen presenterade sina forskningsresultat i avhandlingen
Swedish Working Life Research: Formation and conceptual development of a
research field in transition.
Förändrades under 1990-talet
Arbetslivsforskningen upplevde en guldålder från 1970-talet till det tidiga
90-talet men fältets status har därefter succesivt försvagats.
– Nedgången sammanfaller med avvecklingen av den svenska modellen, och
de nyliberala vindarna som blåst över landet sedan dess har påverkat
forskningspolitiken på ett sätt som gjort det allt svårare att hitta finansiärer
till arbetslivsforskningen, berättar Carin Håkansta som menar att dagens
system slår särskilt hårt mot forskare inom exempelvis arbetsvetenskap.
– Svensk forskningspolitik premierar idag "vetenskaplig nytta" i
sammanhanget innovationer, företag och tillväxt så de forskare som
11
intresserar sig för nytta som inte är förknippad med teknik eller
naturvetenskap har det svårare.
Problematisk nedläggning
Carin Håkansta upplever den omdiskuterade nedläggningen av
Arbetslivsinstitutet 2007 som problematisk och påpekar att det i övriga
Norden och i de flesta andra europeiska länder samt USA finns statligt
finansierade forskningsinstitut för miljö-och arbetslivsforskning
– Men jag hoppas att det nu finns möjligheter för arbetslivsforskningen att
stärka sitt varumärke genom att både politiken och media uppmärksammat
dålig arbetsmiljö den sista tiden, säger Carin Håkansta.
2014-12-30, Luleå tekniska universitet
http://www.ltu.se/ltu/media/news/Mer-arbetslivsforskning-behovs-1.124931
Hälso- och arbetsmiljöarbete behöver breddas
Arbetsplatsen är en arena för hälsofrämjande insatser, inte minst med tanke
på den tid som anställda tillbringar på jobbet. Robert Larsson, doktorand vid
Mälardalens högskola (MDH), har undersökt hur det arbetet bedrivs och
skiljer sig mellan olika kommunala arbetsgivare. Han anser att insatserna
behöver breddas när det gäller ohälsosam arbetsbelastning, graden av
inflytande i arbetet samt kommunikation och samarbete.
– Min avhandling syftar till att undersöka hur hälso- och arbetsmiljöarbete
utformas, styrs och genomförs i praktiken inom olika kommunala
verksamheter i Sverige, till exempel vård- och omsorg, skola samt
stadsplanering och miljö, säger Robert Larsson
Sextio kommunala vård- och omsorgsorganisationer samt olika förvaltningar
ingår i studien. Fokus ligger på hur högre chefer och mellanchefer beskriver
12
att arbetet bedrivs, men också vilken typ av hälsoinsatser som de anställda
på arbetsplatserna erbjuds. Studien utgår därför i första hand från ett
ledningsperspektiv och bygger på enkätundersökningar bland chefer och
anställda, intervjuer med chefer samt analys av handlingsplaner och andra
relevanta dokument.
Resultaten visar att hälso- och arbetsmiljöarbetet präglas av
friskvårdsinsatser samt kartläggning av arbetsförhållanden och hälsa genom
årligt kommande medarbetarundersökningar.
2015-02-17, Mälardalens högskola
http://mdh.se/mdh-nyheter/halso-och-arbetsmiljoarbete-behover-breddas-1.72557
Ljuset är mycket viktigare för hälsan än de flesta inser
13 forskare vid 5 europeiska universitet är just klara med en unik
sammanställning av ledande flervetenskaplig forskning om ljusets betydelse
för hälsa och välbefinnande. Forskarna har analyserat 400 vetenskapliga
artiklar och i dialog med representanter för 5 städer och 14 andra
utvecklingsaktörer, inom EU-projektet SSL-erate, tagit fram en ny
klargörande bild om hur viktig ljusets variation och karaktärer är för
människors hälsa och välbefinnande.
Dagtid och i synnerhet på morgonen är ljusets intensitet och vissa
våglängder av blått ljus viktigt för att vi skall känna oss pigga. På kvällen
bör man sänka ljusintensiteten, och använda varmare toner av ljus,
eftersom det är viktigt för att kunna varva ned och sedan somna. Ljuset har
direkta effekter på humör, vakenhet och uppmärksamhet. Kroppens klockor
påverkar immunförsvaret, aptiten och många fler av våra funktioner och
beteenden.
2015-01-27, Lunds uiversitet
http://www.lu.se/article/ljuset-ar-mycket-viktigare-for-halsan-an-de-flesta-inser
13
Stress kan kopplas till ökad risk för stroke
Tidigare forskningsresultat har visat att stress på arbetet kan kopplas till
ökad risk för hjärtattacker. Nu visar nya studier att det även finns ett
samband mellan stress och risken att drabbas av stroke.
Eleonor Fransson är docent i epidemiologi vid Hälsohögskolan i Jönköping
och forskar om hur stress på arbetsplatsen påverkar risken för sjukdomar.
Hon har tillsammans med kollegor från flera europeiska länder analyserat
data från 14 olika studier.
– Vi har analyserat sambandet mellan arbetsrelaterad stress i form av höga
krav och låg kontroll i arbetet och risken att drabbas av stroke, berättar
Eleonor Fransson.
Resultaten visar att det finns en viss förhöjd risk att drabbas av ischemisk
stroke, det vill säga en propp i något av hjärnans blodkärl, om man hade
rapporterat att man hade ett stressigt arbete i form av höga krav och låg
kontroll. Däremot visade resultaten ingen ökad risk för stroke i form av
blödning i hjärnan.
– De finns få tidigare publicerade studier om det här sambandet och de har
inte visat något entydigt resultat. Vår studie bidrar med ytterligare kunskap
inom området om hur stress kan påverka hälsan. För att verkligen kunna slå
fast ett orsakssamband skulle man dock behöva göra större
interventionsstudier, säger Eleonor Fransson.
2015-01-20, Högskolan i Jönköping
http://hj.se/om-hogskolan/nyheter/arkiv/2015-01-20-stress-kan-kopplas-till-okad-risk-forstroke.html
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25563644
14
Dålig psykosocial arbetsmiljö kan bidra till hjärtproblem
Män som nyligen haft hjärtinfarkt eller kärlkramp och vars arbetsplats
präglas av en dålig psykosocial miljö anser själva ofta att arbetsmiljön varit
en bidragande orsak till hjärtproblemen. Det visar en avhandling från
Sahlgrenska akademin.
En psykosocialt dålig arbetsmiljö präglas av att den anställde upplever högt
ställda krav, men själv har liten möjlighet att kontrollera sitt arbete, eller
inte känner att hen får tillräcklig uppskattning för sin insats.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att
män som nyligen drabbats av hjärtinfarkt eller kärlkramp och som själva
upplever att de har en dålig psykosocial arbetsmiljö ser en koppling mellan
sin hjärtsjukdom och sin arbetssituation.
– Dessa män trodde också ofta att det skulle ta längre tid för dem innan de
kunde återgå till sitt arbete, säger doktoranden Mia Söderberg som skrivit
avhandlingen.
Ofta varningstecken
Män som inte har problem med hjärtat men som upplever att deras
arbetsmiljö är psykosocialt dålig har ofta varningstecken för
hjärtkärlsjukdom, som högt blodtryck och högt värde för kolesterol. Mia
Söderberg kan också dra slutsatsen att dessa män oftare byter jobb, och
pekar här på en skillnad mellan kvinnor och män.
– Vi kunde bara se detta samband hos män, vilket kan bero på att
arbetsmarknaden är könssegregerad och att kvinnor och män generellt
arbetar inom olika yrkeskategorier där förutsättningarna för att kunna
påverka sin arbetssituation skiljer sig åt, säger Mia Söderberg, och
fortsätter:
15
– För kvinnor kan kombinationen av jobbrelaterad stress och hushållsarbete
också ha en större inverkan på hälsa och olika hälsorelaterade beteenden än
den har hos män.
Skifte mot psykosociala faktorer
Arbetsmarknaden domineras inte längre av industri, istället handlar arbete
allt mer om kunskapsprocesser och kontakt med andra människor.
– När det gäller arbetsrelaterad ohälsa har vi också sett ett skifte, från fokus
på fysiska riskfaktorer till ett större behov att utreda psykosociala faktorer,
säger Mia Söderberg.
2015-01-12, Göteborgs universitet
http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//dalig-psykosocial-arbetsmiljokan-bidra-till-hjartproblem-.cid1254696
Varför hjälper motion vid depression?
Experter har länge vetat att fysisk aktivitet hjälper vid mild och måttlig
depression. Däremot råder det oklarheter kring orsaken. Forskare vid
Högskolan i Halmstad ger i en ny studie en övergripande förklaring till varför
motion har en positiv effekt vid depression.
Forskarna har tittat på ett stort antal andra studier kring vad som händer i
kroppen och hjärnan, både vid fysisk aktivitet och vid en depression. Målet
var att skapa en modell som väger samman alla faktorer som tidigare
studier har fastställt.
– Kroppen och hjärnan fungerar som en enhet och det är många olika
mekanismer som bidrar till att fysisk aktivitet minskar depressiva symtom.
Sammantaget kan man säga att träningen gör en depression lättare att
hantera, säger Torbjörn Josefsson, universitetslektor i psykologi vid
Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom den nya studien.
16
Alternativ behandling krävs
Över 300 miljoner människor världen över har diagnosen depression.
Depression är den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och för
tidig död i höginkomstländer såsom Sverige.
– Tidigare forskningsstudier har bevisat att antidepressiv medicinering inte
har någon effekt vid mild eller måttlig depression. Därför är det intressant
med alternativa metoder för att hjälpa människor som lider av detta, säger
Torbjörn Josefsson.
Torbjörn Josefsson och hans forskarkollegor fastslog i en metaanalys 2013
att regelbunden fysisk aktivitet hjälper vid mild och måttlig depression.
– Motion har en positiv effekt på depression, det är bevisat. Däremot finns
det många olika hypoteser kring varför det är så. Vi ville i denna nya studie
skapa ett helhetsperspektiv, ge en förklaring och en enklare modell, säger
Torbjörn Josefsson.
Svaren är många – hjärnan påverkas på flera sätt
Depression leder ofta till koncentrationssvårigheter och ett negativt
tankemönster, så kallade kognitiva symtom. En depression påverkar hur
individen tolkar situationer, och kan ge svårigheter att se saker och ting ur
ett annat perspektiv än sitt eget. Vid fysisk träning förbättras de så kallade
exekutiva funktionerna. Dessa styrs från den främre delen av hjärnan
(frontalloben). De fungerar som samordnare av olika typer av information
och ligger bakom allt målinriktat beteende, till exempel planering och
anpassningsförmåga. Detta innebär att de kognitiva symtomen kan minska
vid motion och individen kan lättare hantera sin depression.
Deprimerade människor har ofta en lägre halt av specifika proteiner i
hjärnan, och vid träning ökar halten. Dessutom förbättras minnet och
inlärningsförmågan vid fysisk aktivitet – något som ofta försämras vid en
17
depression. Regelbunden motion ger även en förbättrad självkänsla hos
individen. Detta är sannolikt en följd av att den fysiska självkänslan blir
bättre, det vill säga att personen blir mer nöjd med sin kropp, vilket leder till
en bättre självkänsla totalt. Ett väldigt vanligt problem vid depression är
sömnstörningar, och träning leder till en bättre sömnkvalitet. Även
anhedoni, det vill säga oförmågan till glädje, lust och intresse, reduceras vid
träning.
– Motionen kan liknas vid en byggnadsställning – något stabilt att luta sig
emot. Förhoppningsvis leder våra forskningsresultat till att motion
implementeras som en klinisk intervention vid depression, säger Torbjörn
Josefsson.
2015-03-04, Högskolan i Halmstad
http://www.hh.se/omhogskolan/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/varforhjalpermotionvi
ddepression.65443507.html
Kvinnor ses som bra chefer – men blir ändå inte fler
Fler män än kvinnor är chefer. Betyder det att vi uppfattar män som bättre
ledare än kvinnor? En ny avhandling i psykologi från Stockholms universitet
visar tvärtom att när bra chefskap beskrivs så nämns många egenskaper
som traditionellt setts som kvinnliga. Dessutom värderas kvinnliga chefer
lika positivt av sina medarbetare som manliga chefer. Trots det kvarstår
många svårigheter för kvinnliga chefer.
– Genom att direkt jämföra personers generella bilder av manliga och
kvinnliga chefer med värderingen av den egna chefen kom nyanser fram
som annars är svåra att upptäcka. Jag fann en koppling mellan dessa som
kan betyda att fördomar kring chefskap och kön påverkar värderingen av
enskilda chefer, säger Hanna Li Kusterer, forskare i psykologi vid Stockholms
universitet.
18
I avhandlingen genomförs även en analys av en bok ur ett projekt från
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ämnat att främja jämställdhet
bland chefer i svenskt näringsliv. Denna analys kan öka förståelsen för
varför den extremt ojämlika könsfördelningen bland toppchefer finns kvar
trots viljan att förändra.
– Det blir motsägelsefullt och problematiskt när individens valfrihet
understryks, samtidigt som ansvaret för hem och familj antas ligga hos
kvinnorna. Har alla möjlighet att välja en utbildning och karriärväg som
leder till chefspositioner? Varför kan inte männen tillskrivas lika stort ansvar
för hemarbete? Hur kan vi, både män och kvinnor, kombinera karriär och
barn? Detta är några av de frågor som väcks utifrån denna analys, menar
Hanna Kusterer.
2014-12-09, Stockholms universitet
http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/pressmeddelande-arkiv/kvinnor-ses-sombra-chefer-men-blir-%C3%A4nd%C3%A5-inte-fler-1.213698
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A758638&dswid=2551
Studie om skämt och sexuellt samspel på mångkulturella
arbetsplatser
Man ska inte vara rädd för att skoja om varandras etniska bakgrund. Med
rätt fingertoppskänsla kan det tvärtom leda till att den stereotypa bilden av
invandrare minskar. Det menar sociologen Henriette Frees Esholdt som
studerat humor och sexuellt samspel på en multietnisk arbetsplats i
Danmark.
Henriette Frees Esholdt gjorde sin studie på en stor arbetsplats inom hotelloch restaurangbranschen. Många arbeten var lågkvalificerade och ca 40
procent av de anställda var första generationens invandrare.
19
Henriette Frees Esholdt berättar att det inom forskningen är utbrett att man
tolkar förhållandet mellan invandrare och exempelvis svenska eller danskar i
termer av makt, underordning och att det finns ett ”vi” och ”dem”.
– Använder man den tolkningsramen går man miste om många nyanser i det
sociala mötet. Exempelvis humor och sexskämt som invandrare och danskar
frivilligt deltar i med liv och lust och som inte alls kan förstås som makt och
rasism.
I det kollegiala umgänget skojade invandrarna gärna om sig själva i termer
av månggifte, terrorism och flitigt barnafödande.
Inom det som Henriette Frees Esholdt kallar för en antirasistisk tolkningsram
skulle detta kunna ses som ett bevis för att minoriteten anammar
majoritetens stereotypa bild av dem själva, och därmed som ett bevis för att
minoriteten är underordnad i maktposition i förhållande till majoriteten.
Men detta synsätt blir alldeles för snävt menar hon:
– Genom att skämta om stereotypa bilder av sig själv avdramatiseras
föreställningar om kulturella skillnader. Det kan bidra till att majoriteten får
en mer nyanserad bild av invandrare, att de blir mindre osäkra på
invandrarna och att det utvecklas sociala band.
Men den sociala interaktionen är sårbar. Ett skämt kan riskera att plötsligt
bli allvar. Henriette Frees Esholdt liknar det vid en lek där två barn i ena
stunden slåss på skoj för att nästa göra det på blodigt allvar.
– Medarbetarna med dansk bakgrund som jag intervjuade menade att de
måste vara mer på sin vakt när de skämtar med kollegor med
invandrarbakgrund. Det finns alltid en risk att det uppfattas som rasism.
Henriette Frees Esholdt studerade också skämt och skoj som anspelade på
sexualitet. I de sexualiserade skämten kan man säga och göra saker som
kan uppfattas som sexistiska utan att så är fallet, eftersom utgångspunkten i
skämten är att män och kvinnor uppfattar sig som jämbördiga. I en
20
jämbördig relation upphör skämten i samma stund som den ena parten inte
tycker att det är kul längre.
Den här typen av skämt fungerar dock sämre när man inte har samma syn
på kön och sexualitet. Några kvinnor, såväl invandrade och danska,
upplevde sexualiserade skämt från vissa manliga kollegor med
invandrarbakgrund som problematiska.
– Inte alla manliga medarbetare med invandrarbakgrund bemästrade eller
respekterade könsspelets grundläggande regel om att män och kvinnor är
jämbördiga, säger Henriette Frees Esholdt. Gränsen mellan sekulariserade
skämt och sexuella trakasserier är ömtålig; det som det ena ögonblicket
uppfattas som ett skämt kan i nästa ögonblick uppfattas som sexuellt
trakasseri.
2015-01-26, Lunds universitet
http://www.lu.se/article/studie-om-skamt-och-sexuellt-samspel-pa-mangkulturellaarbetsplatser
Lärare blir friskare när de själva lär
Flera studier har visat på en koppling mellan lärande och hälsa. Denna
koppling bekräftas i en ny studie från Högskolan Väst och Linnéuniversitetet
som visar att lärares hälsa påverkas av hur mycket de själva lär sig på
arbetsplatsen. 229 lärare vid 20 skolor i Västra Götaland fick svara på en
enkät som innehöll vetenskapligt prövade frågor om hälsa, kvalitet och
arbetsintegrerat lärande. Resultaten visade på en tydlig koppling mellan
dessa tre faktorer. Det betyder att för att behålla sin hälsa, behöver lärare
inte bara undervisa – de måste också lära och utveckla sig själva.
Ett optimalt tillstånd av lärande karaktäriseras av en känsla av “flow” eller
flyt. Detta tillstånd har beskrivits av forskare som ett tillstånd där man
fullständigt hänger sig åt en aktivitet på ett sätt som är maximalt effektivt,
21
samtidigt som uppgiften upplevs som mycket stimulerande. I studien
prövade forskarna även förhållandet mellan en känsla av flow och den
upplevda hälsan hos lärarna och återigen kunde de se ett starkt samband
mellan att ofta ”ha flyt” i sitt arbete och att uppleva god hälsa.
Enligt Yvonne Lagrosen som är docent i kvalitetsutveckling vid Högskolan
Väst innebär en känsla av flow också att arbetsbelastningen upplevs som
lägre:
- Om man får göra något intressant så ger det positiv stimulans och då
upplevs arbetsbelastningen inte som så hög. Samtidigt får utmaningen inte
vara för stor, det måste finnas en balans mellan krav och egen kontroll av
arbetssituationen.
- Vad den här forskningen visar är att för att behålla vår hälsa, behöver vi
ständigt lära och utvecklas, både i vårt yrke och som människor. Om vi trivs
på vårt arbete i så hög grad att vi blir totalt uppslukade av det, på samma
sätt som i ett tillstånd av flow, då har vi de bästa förutsättningarna för ett
hälsosamt inflytande från vårt arbete. Så hitta ett jobb som du verkligen
gillar och se till att du lär dig och utvecklas i det!
2015-02-23, Högskolan i Väst
http://www.mynewsdesk.com/se/hogskolanvast/pressreleases/laerare-blir-friskare-naer-desjaelva-laer-1120736
Nya förmågor krävs för digital läsning
Läsförståelsen av digitala texter skiljer sig från traditionella tryckta texter.
En kombination av text, bilder, ljud och länkar ställer delvis andra krav på
läsaren. Det visar en ny avhandling i pedagogik vid Mittuniversitetet som
också visar att datorspelande kan främja digital läsning.
22
Idag sker en stor del av ungdomars läsande på internet. Läsförståelse kan
ses som något som främst handlar om avkodning av bokstäver och
språkförståelse. Det är förstås en viktig ingrediens i läsförståelse, men
avhandlingen visar att den förmågan inte räcker för att förstå digitala texter.
Speciella förmågor och kompetenser krävs för läsförståelse av
digitala texter
I en av avhandlingens delstudier, med data ur PISA-undersökningen, visade
resultaten att ett digitalt läsförståelsetest krävde delvis andra förmågor än
ett traditionellt läsförståelsetest. Här upptäcktes även att pojkarna klarade
dessa unika aspekter i det digitala PISA-provet bättre än flickorna när den
övergripande läsförmågan hade räknats bort.
– Könsskillnaden kunde förklaras av den mertid som pojkarna använde till
datorspelande. En möjlig tolkning är att förmågor som pojkarna övat genom
att spela datorspel behövs för digital läsning. Det kan vara en visuell-spatial
förmåga som behövs för att navigera bland sidor med hyperlänkar. Det kan
också handla om att förmågan att tolka bilder och symboler förbättras av
datorspelande, säger Maria Rasmusson, doktorand i pedagogik.
Förståelsen påverkas av sammanhanget som texterna presenteras i
När eleverna i en annan av avhandlingens delstudier fick göra exakt samma
läsförståelsetest på papper och på dator så klarade de testet på papper
något bättre än på dator. Resultaten tyder på att läsning på skärm med till
exempel skrollande kräver mer av läsaren. Det är i linje med andra studier
där forskare har hävdat att tryckta texter underlättar när man ska
sammanföra och dra slutsatser från det man har läst. Digitala texter på
internet innehåller bilder, hyperlänkar, ikoner, ljud och video, dessutom
finns vitt skilda genrer bara ett klick från varandra. Den här kontexten
ställer krav på att läsaren är källkritisk, förstår informationsstrukturen och
kan hantera dator och olika funktioner i webbläsaren.
23
Mindre likvärdighetsproblem verkar finnas för digital läsning
Stora undersökningar som PISA kan användas för att få en uppfattning om
hur likvärdigt ett utbildningssystem är i relation till socioekonomisk
bakgrund. I en av delstudierna undersöktes detta hos svenska och norska
elever. Den socioekonomiska bakgrunden delades upp i kulturellt och
ekonomiskt kapital. Det fanns ett samband mellan elevernas övergripande
läsförmåga och deras kulturella kapital, vilket man sett även i tidigare
studier. Däremot fanns inget samband mellan kulturellt kapital och de unika
aspekterna av digital läsning. Det kan bero på att i princip 100 procent av de
svenska ungdomarna har tillgång till internet.
- När det gäller likvärdighet mellan pojkar och flickor så visar läsförståelseundersökningar generellt att flickor presterar bättre än pojkar. I Sverige var
dock könsskillnaden mindre i det digitala läsprovet som användes i PISA.
Vissa av de förmågor som krävdes i detta prov tycks representera de
aspekter av läsförståelse som är pojkarnas styrka, säger Maria Rasmusson.
2015-01-14, Mittuniversitetet
http://www.miun.se/press/2014/digital
Dagens barn lever kortare än sina föräldrar
Dagens barn förväntas ha kortare livslängd än sina föräldrar. Orsaken är
inaktivitet, dålig kost och sjukdomar relaterade till övervikt. Användandet av
smartphones och paddor är ett av hoten. Sjukgymnast och doktorand AnnaKarin Lindqvist vid Luleå tekniska universitet vill utnyttja den nya tekniken
till att få ungdomar mer fysiskt aktiva.
– Drivkraften måste komma från dem och det måste fungera i deras vardag,
annars blir det kämpigt att vända den här illavarslande trenden.
Hållbar förändring
24
Dagens unga är troligen den första generationen där medellivslängden
kommer att sjunka. Många beteenden som skapas under ungdomsåren och
följer med individen upp i vuxen ålder. Endast tio procent av flickorna och 15
procent av pojkarna i femtonårsåldern kommer upp i de rekommenderade
sextio minuternas aktivitet per dag.
Anna-Karin Lindqvist (flerfaldig guldmedaljör i SM-simning) väljer att se
tekniken eller skärmtiden som en del av våra liv och hur den kan användas
för att främja hälsa. Hon har gjort studier inom fysisk aktivitet där hon låtit
barn och ungdomar vara delaktiga i en beteendeförändring.
– Tekniken är en del av barnens liv och det gäller att hitta interventioner
där de är med på noterna, då blir det hållbart för framtiden.
Skolan och föräldrar viktiga
Hennes forskning visar att om ungdomar peppar varandra till att röra på sig,
så ökar den fysiska aktiviteten. I studien peppade ungdomar varandra, två
och två, med sms, och det visade sig att den fysiska aktiviteten ökade.
– Här är skolan en otroligt viktig part och främjande av hälsa borde fogas in
i skolans verksamhet. Det är bevisat att fysisk aktivitet är starkt
sammankopplat med akademiska prestationer, säger Anna-Karin Lindqvist.
Hon hoppas att med sin forskning få med skolan i arbetet och ser det som
ett uppdrag att förklara det starka sambandet och fördelarna med fysisk
aktivitet.
Även föräldrars stöd är viktigt för barn och ungdomar. I studien kom barnen
själva med tips på hur föräldrar kan stötta barnen, som till exempel ”Ni kan
ta oss till ställen där vi rör oss” och ”Ni kan bjuda på pengar till gym eller
betala joggingskorna”.
25
– Barn ärver föräldrars aktivitetsnivå, men vad vi däremot upptäckte var att
när barnen rör på sig spiller det över till föräldrarna och även de blir mer
fysiskt aktiva. Det var något nytt.
Känslan av att lyckas
Det kraftfullaste verktyget för att initiera en förändring är upplevelsen av att
lyckas i aktiviteten eller att se andra som är lika just ”mig” lyckas. Till
exempel om ett barn provar att cykla till skolan och märker att det går bra,
då är sannolikheten stor att barnet cyklar även nästa dag. Eller om
grannflickan cyklar till skolan, då blir även ”jag” benägen att cykla.
– Tar vi tillvara på kapaciteten hos barnen och ungdomarna känner jag en
tillförsikt inför framtiden. Försöker vi toppstyra dem kommer det inte att gå
så bra, säger Anna-Karin Lindqvist.
Framöver vill Anna-Karin Lindqvist studera hur användningen av dataspel
kan öka den fysiska aktiviteten.
2015-02-20, Luleå tekniska högskola
http://www.ltu.se/ltu/media/news/Dagens-barn-lever-kortare-an-sina-foraldrar-1.126723
Hörselnedsättning gör inte bilföraren sämre
Att ha nedsatt hörsel betyder inte att man på grund av det är en sämre
bilförare. Kanske snarare tvärtom. Det visar en doktorsavhandling från LiU
av Birgitta Thorslund, forskare på VTI.
– De skillnader som jag har sett i mina studier pekar entydigt på att bilförare
med hörselnedsättning generellt är mer försiktiga än förare med normal
hörsel, säger Birgitta Thorslund.
Förare med nedsatt hörsel är inte på något sätt en större riskgrupp i trafiken
än andra förare. Avhandlingen fastslår att det inte finns något behov av att
26
justera hörselkraven när det gäller körkortsinnehav. Något som kanske
annars inte hade varit helt orimligt att tänka sig utifrån det faktum att
antalet äldre bilförare ökar kraftigt både i Sverige och i övriga Europa.
Omkring 20 till 30 procent av förare över 70 år har nedsatt hörsel.
Birgitta Thorslunds avhandling grundar sig på tre delstudier. En enkätstudie,
en studie i körsimulator och en studie i verklig trafik. I samtliga studier har
en grupp förare med normal hörsel jämförts med en grupp förare med
nedsatt hörsel.
Simulatorstudien visade bland annat att förare med nedsatt hörsel sänker
hastigheten mer än normalhörande när trafiksituationerna blir komplexa och
kraven på föraren ökar. I studien i verklig trafik användes bland annat en
utrustning som mäter ögonrörelser. Här visade det sig att förare med
hörselnedsättning oftare tittar i backspegeln och vid sidan av vägen än vad
förare med normal hörsel gör.
2014-12-11, Linköpings universitet
http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/nyhetsarkiv/1.607191?l=sv
NON-AUDITORY EFFECTS OF HIGH NOISE EXPOSURE
The risk of getting Noise Induced Hearing Loss is well known, but little is
known/discussed on noise exposure leading to accidents, attention span
deficit, and annoyance and even be a risk factor in hypertension. Auditory
effects of noise refer to noise-induced hearing loss and problems due to the
masking of sounds by noise. Non-auditory effects refer to annoyance, sleep
disturbance, stress, hypertension, cardiovascular disease and effects on
performance. Some effects, such as the effects of noise on accidents, may
have both an auditory and non-auditory component. E.g., noise may mask
auditory signals that could alert the worker to potential danger (an auditory
27
effect). Similarly, accidents and falls have been associated with undiagnosed
hearing loss (an auditory effect). However, noise may also distract a person
and lead to error and injury (a non-auditory effect).
2015-01-14, Accessible Quality Healthcare
http://aqh.co.za/non-auditory-effects-of-high-noise-exposure/
Tungt arbete ökar risken för ALS
Muskelskador och tungt arbete kan markant öka risken att drabbas av ALS.
Det visar en studie som Lars-Gunnar Gunnarsson, professor vid Örebro
universitet, har gjort på uppdrag av AFA försäkring.
Lars-Gunnar Gunnarsson har undersökt sjukdomen amyotrofisk
lateralskleros, ALS, och dess bakomliggande orsaker och riskfaktorer.
Forskningen visar att muskelskador och tungt arbete ökar risken att drabbas
rejält. Det är en extremt ovanlig sjukdom men den drabbar ofta
yrkesverksamma och kan leda till döden inom några få år.
2015-02-03, Örebro universitet
http://www.oru.se/Nyheter/Forskningsnyheter/Forskningsnyhet/Tungt-arbete-okar-riskenfor-ALS/
Production loss among employees perceiving work environment
problems
Malin Lohela-Karlsson, Jan Hagberg, Gunnar Bergström
The overall aim of this explorative study was to investigate the relationship
between factors in the psychosocial work environment and work
environment-related production loss.
Employees who reported having experienced work environment problems
but also fair leadership, good social climate, role clarity and control of
28
decision had significantly lower levels of production loss, whereas employees
who reported inequality and high decision demands reported significantly
higher levels of production loss. Never or seldom experiencing fair
leadership, role clarity, equality, decision demands and good social climate
increase the risk of production loss due to work environment problems,
compared to those who experience these circumstances frequently, always
or most of the time.
Several psychosocial work factors are identified as factors associated with a
reduced risk of production losses among employees despite the nature of the
work environment problem. Knowledge of these factors may be important
not only to reduce employee ill-health and the corresponding health-related
production loss, but also reduce immediate production loss due to work
environment-related problems.
http://link.springer.com/article/10.1007/s00420-014-1003-0
Langvarig effekt på smerter af styrketræning på arbejdspladsen
Styrketræning på arbejdspladsen i arbejdstiden blev sat i gang for at
medvirke til at forebygge muskel- og skeletbesvær hos laboranter i en privat
og en offentlig virksomhed. To år efter forskningsprojektets afslutning
fungerede træningen stadigvæk med god virkning på smerter i nakke,
skuldre og arme.
2015-03-04, Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø
http://www.arbejdsmiljoforskning.dk/da/nyheder/arkiv/2015/langvarig-effekt-paa-smerteraf-styrketraening-paaarbejdspladsen?utm_source=Nyhedsbrev&utm_medium=Peytz&utm_campaign=vfa
29
The News on Sitting Down; You May Want to Stand Up
An hour at the gym after a day spent at the office may no longer be the
solution to achieving a healthy working lifestyle. Those hours spent sitting at
work or on the computer are being reexamined in light of information
revealing that workers need to get up and get active regularly throughout
the day or face potentially serious health consequences. Learn more about
this issue and how the solution to reducing the risks of sitting down may be
as simple as standing up.
Today, working Canadians are sitting more often and for longer periods of
time than ever before. Studies have shown that adults in developed
countries spend more than half of their day sitting down. At first glance, this
information appears to demonstrate the evolution of work and a move away
from more physically demanding labour toward easier, less strenuous work.
However, researchers have found that the amount of time a person sits
during the day is associated with a higher risk of heart disease, diabetes,
cancer and death, regardless of how much exercise they may get outside of
work. Even with the benefits that come with regular daily physical activity,
this activity alone may not be enough to counter the risk for diseases when
you are sitting down for the rest of the day.
http://www.ccohs.ca/newsletters/hsreport/issues/2015/02/ezine.html?id=16989&link=1#o
ntopic
30
Forskning pågår
Webbsidan ”Aktuellt om vetenskap & hälsa”
Aktuellt om vetenskap & hälsa är en webbplats som på ett enkelt,
informativt och sakligt sätt vill informera om forskning inom medicin, hälsooch vårdvetenskap i Skåne.
Aktuellt om vetenskap & hälsa är ett samarbete mellan Skånes
universitetssjukvård, Medicinsk service/Labmedicin, Skånevård Sund,
Skånevård Kryh vid Region Skåne samt Medicinska fakulteten vid Lunds
universitet.
Med denna webbplats vill de på ett enkelt, informativt och sakligt sätt
informera om sin forskning inom medicin och hälso- och vårdvetenskap.
Forskningen spänner över ett mycket brett område – allt från molekylära
mekanismer bakom sjukdomar till psykisk ohälsa och omvårdnad av äldre.
http://www.vetenskaphalsa.se/
Kurs i synergonomi
Lunds universitet har i samarbete med Högskolan
i Gävle och KTH fått finansiering av AFA försäkring
för att ta fram en synergonomisk riskbedömning.
Hillevi Hemphälä och Camilla Zetterberg håller i
en kurs för företagshälsovårdspersonal där
kursdeltagarna samtidigt är forsknings-assistenter
då det ingår att hjälpa till att samla in underlag
för att skapa en riskbedömningsmetod för detta
viktiga område.
31
För tillfället pågår första kursen i Lund. En andra kommer att börja till
hösten i Gävle och en tredje våren 2016 i Lund.
Förutom av Hillevi och Camilla har det varit föreläsningar av Per Nylén,
Arbetsmiljöverket och Peder Wibom, Riegens, Elektroskandia Belysning samt
en bonusföreläsning av Arnold Wilkins, University of Essex som hade
vägarna förbi. Alla är lika kompetenta och intressanta att lyssna på. Nu
försöker vi få till mätningar av luminans, lux, flimmer, Reids vinkel och allt
annat. Att flimmer är ett bekymmer vet vi sedan tidigare, men att det finns i
den omfattning det finns idag ger frågeställningar – hur påverkas vi och vad
behöver göras?
/Jane Ahlin
Drygt 46,5 miljoner till ny forskning inom arbetsmiljö och hälsa
AFA Försäkring beviljar sammanlagt 46 667 000 kr i anslag till 17 nya
forskningsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa. Anslagen ges bland annat för
forskning kring mobbning ur ett chefsperspektiv, krocken som uppstår när
den enas hemmiljö blir den andras arbetsplats, utveckling av ”rörliga kontor”
och sambandet mellan långvarig ökad arbetsbörda och risken att drabbas av
depression.
Rörligare arbetsvardag med mobil teknik
Vi använder allt mer rörlig teknik i vardagen, men trots detta rör vi oss allt
mindre. Den fysiska förmågan är inte delaktig i många av våra
arbetsuppgifter i olika yrken. Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan,
får 2 500 000 kronor för att utveckla och testa teknik som inte bara
registrerar utan framförallt inkluderar fysisk aktivitet i själva interaktionen.
Vi vill ta tillvara den fysiska rörelsen som en central och integrerad resurs i
32
vardagliga sammanhang och inte enbart förläggas som en
friskvårdsaktivitet.
Chefer som mobbas – och anklagas för mobbning
Mobbning på arbetsplatsen är ett arbetsmiljöproblem som drabbar både
chefer och medarbetare. Christina Björklund, Karolinska Institutet, får 3 300
000 kronor för ett forskningsprojekt om ”uppåtgående” mobbning, när
chefer blir mobbade av medarbetare.
Varför skadas distributionschaufförer?
Arbetsskadestatistiken visar att allt fler distributionschaufförer drabbas av
arbetsskador, men vad beror det på? Elaine Brun, Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd (TYA) får 3 207 000 kronor för att granska samtliga
befintliga anmälningar om arbetsskada från distributionschaufförer och
terminalarbetare. Målet är att visa vad man behöver göra inom hela
transport– och distributionskedjan för att minska arbetsskadorna.
Lean i lantbruk bidrar till en säkrare arbetsmiljö
Det inträffar många olyckor inom lantbruket, till exempel vid djurhantering.
Allt fler lantbruk inför Lean-filosofin för att effektivisera och förbättra
verksamheten. Anna Rydberg, Institutet för jordbruks- och miljöteknik får 3
014 000 kronor för att i lantbruksverksamheter identifiera fungerande
tillämpningar av lean-verktyg som kan ge stöd för ökad säkerhet och en god
arbetsmiljö med mindre tidspress och färre oförutsedda händelser.
Tillsammans med projektgruppen ska hon ta fram ett interaktivt webbaserat
utbildnings- och informationsmaterial med exempel på goda arbetssätt, som
man sedan ska sprida inom lantbruket.
Effekter av arbetsmiljöförbättrande åtgärder?
Arbetsgivare gör betydande investeringar för att minska riskerna för
arbetsskador, men ger satsningarna någon effekt? Det förekommer att man
inte tar tillvara möjligheterna som investeringarna ger. Ett exempel är att
33
lyfthjälpmedel och ergonomiska stolar inte alltid får de förväntade
effekterna, därför att de anställda inte använder hjälpmedlen på ett effektivt
sätt. Ing-Marie Andersson, Högskolan Dalarna får 2 940 000 kronor för att
följa och utvärdera tio fall, där arbetsgivare har investerat i att göra de
anställda mindre utsatta för kemiska hälsorisker, fysiska arbetsmiljöfaktorer
och belastningsskador.
Underlag för en webbplats för arbetsmiljöarbete i
bemanningsföretag
Anställda i bemanningsföretag har speciella utmaningar i sitt
arbetsmiljöarbete. Ann-Beth Antonsson, Svenska Miljöinstitutet, har tidigare
fått 2 600 000 kronor för att ta fram ett underlag för arbetsmiljöarbete
mellan bemanningsföretag och inhyrande företag. Hon får nu ytterligare 400
000 kronor för att utveckla underlaget till att också omfatta upphandling och
avtal av bemanningstjänster. Dessutom ska arbetssätt för skyddsombud i
bemanningsföretag studeras och diskuteras. Underlaget ska använda till en
webbplats eller liknande, som arbetsmarknadens parter för närvarande
diskuterar med Prevent och IVL.
Arbete i annans hem – mellan arbetsmiljö och socialrätt
Det är en stor utmaning för arbetsgivare att säkerställa en trygg arbetsmiljö
för hemtjänstanställda och personliga assistenter, eftersom deras
arbetsplatser är någon annans hem. Här möts två olika rättsområden:
socialrätten, som reglerar brukarens rätt till omsorg och självbestämmande,
och arbetsmiljörätten. Eva Schömer, Linnéuniversitetet, får 2 244 000
kronor för att studera den arbetsrättsliga ställningen för arbetstagare inom
kommunal och privat hemtjänst och för personliga assistenter.
Kan långtidsstress leda till depression?
Psykisk ohälsa, framför allt depression, drabbar så många människor att det
är ett folkhälsoproblem. Men vi vet inte hur psykosociala arbetsmiljöfaktorer,
34
som stress, i det långa loppet påverkar risken för att människor ska drabbas
av depression. Linda Magnusson Hanson, Stockholms universitet, får 2 786
000 kronor för att forska om sambandet mellan depression och faktorer i
arbetslivet. Vilken roll spelar t ex arbetsbördan? Är vi känsligare beroende
på vilket skede i livet som vi befinner oss i?
Luftburen smitta i vården
Smittsamma sjukdomar är ett arbetsmiljöproblem för de anställda i vården.
Utbrott av epidemier, då såväl patienter som anställda blir smittade, ökar
arbetsbelastningen och stressen. Mats Bohgard ska leda ett projekt vid
Lunds Tekniska Högskola (Lunds universitet) som får 4 244 000 kronor för
att undersöka hur man i vårdmiljöer kan minska luftburen smitta, som till
exempel utbrott av vinterkräksjuka.
Färre fallolyckor bland vårdpersonal
Fallolyckor drabbar många anställda inom vård och omsorg och varannan
olycka leder till medicinsk invaliditet. De som faller är ofta äldre anställda.
Ann-Beth Antonsson, Svenska Miljöinstitutet, får 2 574 000 kronor för att
studera orsakerna till vårdens fallolyckor och utveckla en strategi för att
minska antalet olyckor.
Återhämtning i arbetet för att främja god hälsa för vårdanställda
För att minska risken att drabbas av sjukdom och stress är det viktigt med
återhämtning i form av sömn och vila på fritiden – men vad betyder
återhämtning i arbetet? Margareta Troein Töllborn, Lunds universitet, får 3
612 000 kronor för att ta reda på hur återhämtning i arbetet kan bidra till att
personal inom primärvården upplever god hälsa och bra arbetsmiljö. Sex till
åtta vårdcentraler i Skåne deltar i projektet.
Manual för aktivitetsbaserad kontorsmiljö
Örnsköldsviks kommun flyttar 400 tjänstemän till nya lokaler under 2015,
hälften till egna rum och hälften till en så kallad aktivitetsbaserad
35
kontorsmiljö, där de anställda inte får någon fast arbetsplats utan väljer
arbetsställe beroende på arbetsuppgift. Lisbeth Slunga Järvholm, Umeå
universitet, får 3 500 000 kronor för att utvärdera hur en aktivitetsbaserad
kontorsmiljö påverkar tjänstemännens arbetsmiljö, hälsa, fysiska aktivitet
och produktivitet. Studien ska leda fram till en manual som man kan
använda på andra arbetsplatser när man inför aktivitetsbaserad
kontorsmiljö.
Rätt arbetsställning vid titthålskirurgi ger läkarna mindre besvär?
Kirurger arbetar ofta med hög arbetsbelastning under stress i samband med
stora operationer. Titthålskirurgi (laparoskopisk kirurgi) är en vanlig
operationsmetod som kirurger, gynekologer och ortopeder använder. Ninos
Oussi, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD) vid Uppsala
universitet samt Karolinska Institutet får 1 950 000 kronor för att undersöka
hur man kan förbättra titthålskirurgin, för att minska läkarnas
belastningsbesvär vid operationer.
2015-01-08, AFA försäkring
http://www.mynewsdesk.com/se/afaforsakring/pressreleases/drygt-46-5-miljoner-till-nyforskning-inom-arbetsmiljoe-och-haelsa1103829?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=Subscription&utm_content=p
ressrelease
Nytt projekt synar socialarbetares kunskap
Forskare Lisa Wallander får 2,5 miljoner från Forte för att studera hur
kunskap används inom socialt arbete. Med hjälp av en rad olika metoder
kommer hon att studera hur socialarbetare inom social barnavård resonerar
om klienter.
- Det här är ett drömprojekt! Projektet är en vidareutveckling av min
tidigare forskning och mycket aktuellt med tanke på de enorma satsningar
36
som görs för att implementera evidensbaserad praktik i socialt arbete, säger
Lisa Wallander, Institutionen för socialt arbete.
Faktisk kunskapsanvändning
– Evidensbaserad praktik handlar om hur man som socialarbetare bör
förhålla sig till vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet. En del av
detta är problematiskt och svårt att omsätta i praktiken. Problemet är att vi
idag vet alldeles för lite om hur kunskap faktiskt används i praktiskt socialt
arbete. Vi vet inte heller vilken kunskap som används. Ökad vetskap om
detta kommer att göra det enklare att integrera ny praktikrelevant kunskap i
socialt arbete, säger Wallander.
Unik studie
I det nya forskningsprojektet är det just socialarbetarnas
kunskapsanvändning som står i centrum. Wallander ska studera den
kunskap som uttrycks i socialarbetares bedömningar av verkliga och fiktiva
fall. Hon ska även studera de motiveringar som ligger till grund för
bedömningarna.
– Internationellt sett tar projektet ett helt nytt grepp. Kunskapsanvändning
inom socialt arbete har inte studerats på detta sätt tidigare, varken i Sverige
eller utomlands.
Följa socialarbetare i Skåne
Centralt i socialarbetarens arbete är att göra bedömningar. Det handlar till
exempel om att identifiera vilket problem man har att göra med i den
aktuella situationen och att finna en lösning på detta. Wallander kommer att
följa ett 50-tal socialarbetare inom social barnavård runt om i Skåne och
använda sex olika metoder för att samla in data.
37
Kunskapsanvändning i olika situationer
– Jag kommer att göra systematiska jämförelser mellan hur kunskap
används i vanliga praktiksituationer kontra situationer där socialarbetaren
har uppmanats att fokusera på vissa utvalda aspekter av bedömningen. Jag
kommer också att jämföra hur socialarbetaren resonerar på egen hand i
förhållande till om de är flera och diskuterar i grupp. En tredje jämförelse är
mellan experter och noviser. Målet är att ta reda på vilken kunskap som
används och hur den används.
– En del av arbetet är att identifiera – i den mån det är möjligt – så kallad
tyst kunskap, kunskap som ofta grundar sig på lång erfarenhet. Det är
viktigt att ta även denna typ av kunskap i beaktning när man talar om
kunskapsbaserat professionellt socialt arbete, säger Wallander.
2014-12-08, Malmö Högskola
http://www.mah.se/Nyheter/Nyheter-2014/Nytt-projekt-synar-socialarbetares-kunskap/
Datorsimulering av mänskliga rörelser i bilindustrin hjälper till att
förebygga belastningsskador
Många av oss drabbas någon gång av arbetsrelaterade belastningsskador.
Ungefär 70% av västvärldens befolkning i arbetsför ålder drabbas av
muskel- eller skelettskador. Ali Keyvani, doktorand på Chalmers och anställd
på Högskolan Väst och Innovatum AB, vill bidra till att förbättra hälsan hos
operatörer som arbetar i bilindustrin. Han har skapat datormodeller som
baseras på mänskliga rörelser.
Idag är det vanligt att man virtuellt skapar och simulerar olika moment i en
produktionskedja. Ofta innefattar simuleringen robotar, maskiner och andra
verktyg. Men ett viktigt moment fattas ofta - människorna själva. Ali
Keyvani fokuserar i sin forskning på operatörerna, människorna i fabriken:
38
- Arbetsrelaterade belastningsskador orsakas av flera faktorer som statiskt
arbete och rörelser eller positioner som belastar kroppen. Detta kan
undvikas om man simulerar och studerar rörelserna redan i
produktutvecklingsfasen. Datoranalyser gör det möjligt att upptäcka
potentiella brister i förväg.
Befintliga progam har svagheter
Simulering av människor är en ganska ny trend som på engelska kallas
Digital Human Modelling (DHM). Det finns några datorprogram på
marknaden som simulerar och analyserar mänskliga rörelser i en
tredimensionell omgivning. Ali föreslår olika metoder för att förbättra dessa.
- DHM-verktygen har svagheter. De är tidskrävande och rörelserna är inte
verklighetstrogna. De flesta verktyg använder datormodeller som inte är
effektiva och tillförlitliga när det gäller vanliga men komplicerade
rörelsemönster som att gå, vända sig t ex. min forskning erbjuder en
databasbaserad modell som kan simulera de här momenten och därigenom
öka användbarheten av dagens DHM-verktyg.
Modellerna används i bilindustrin
- Modellerna använder inspelade rörelser från riktiga människor för att få en
naturlig och smidig rörelse. Rörelserna struktureras i en rörelsedatabas och
används sedan av en simuleringsmotor. Modellen använder också en ny
metod för att analysera de simulerade rörelserna och för att jämföra
resultaten med epidemologiska data, säger Ali.
Alis forskning ingår i ett paraply-projekt som kallas CroMM (creation-OfMuscle-Manikins) finansierat av Vinnova. Projektet involverar även
Högskolan i Skövde och Fraunhofer-Chalmers Centre. Syftet är att utveckla
ett lättanvänt och automatiserat simulerings- och visualiseringsverktyg för
att i industrin kunna förutsäga, visualisera och utvärdera den muskulära
belastningen hos operatören. Ali Keyvanis resultat leder till att DHM-
39
verktyget kan prestera snabbare, lättare och bättre. Resultaten i projektet
används direkt av partners från bilindustrin som Volvo Cars, Scania och
Volvo Trucks.
2014-12-12, Högskolan i Väst
http://www.mynewsdesk.com/se/hogskolanvast/news/datorsimulering-av-maenskligaroerelser-i-bilindustrin-hjaelper-till-att-foerebygga-belastningsskador-101081
”Machokultur råder – men nervskador är inte okej”
Kampen mot vibrationsskador är inte tröstlös. Trots att det blir fler och fler
patienter.– Det här är en onödig sjukdom som ingen behöver få om man gör
rätt från början, säger Catarina Nordander, överläkare och docent på arbetsoch miljömedicin i Lund.
Det finns ingen bot. Allt Catarina Nordander kan erbjuda sina patienter är en
kurator. Därför är det så viktigt att jobba förebyggande.
Catarina Nordander ger ett mycket samlat intryck. Men när hon pratar om
vibrerande verktyg som skadar för livet eldar hon upp sig. Hon har ägnat
nästan hela sitt yrkesliv åt att sprida ljus över de dåliga vibrationerna – som
läkare och forskare och som lärare på läkarutbildningens sista termin.
Det är inte ovanligt att det är läkaren på arbetsmiljömedicinkliniken som
upptäcker att patienten jobbar över gränsvärdet för vibrerande verktyg. Då
rycker en delegation ut till arbetsplatsen och informerar om vad som gäller.
– Säger de ”Aha, det där kände vi inte till”, så känns det som att vi gjorde
ett bra jobb denna dag, säger Catarina Nordander.
Byggföretagen är ett av de stora problemområdena. De är generellt mycket
duktiga när det gäller hjälmar och skyddsglasögon och incidensrapportering,
tycker hon. Men vibrationsskador inträffar inte plötsligt, de kommer
smygande.
40
Arbets- och miljömedicin i Lund har just dragit i gång ett projekt. Snickares
hälsotillstånd och exponering för vibrationer ska undersökas. Afa Försäkring
finansierar projektet, som ska pågå i tre år.
2015-01-29, Arbetarskydd
http://www.arbetarskydd.se/tidningen/article3875817.ece
Kan vi fika oss friska?
Stress inom vården är ett stort problem då erfaren personal ger upp och
söker nya jobb. Nu startar ett projekt om återhämtning på jobbet där bland
annat en forskargrupp på Högskolan Kristianstad ska ta reda på om
fikapauser, feedback och uppmuntran kan stoppa personalflykten från
primärvården.
Återhämtning i arbetet – ett interventionsprojekt bland medarbetare i
primärvården. Så heter ett treårigt projekt som börjar under våren för att se
hur arbetslivet ska kunna bli hållbart och att anställda ska orka jobba kvar.
AFA Försäkring går in med 3,6 miljoner kronor och pengarna ska användas
till forskning om återhämtning i primärvården så att personalen bättre orkar
med arbetet.
– När anställda slutar försvinner dessutom viktig kompetens, både i form av
förtrogenhetskunskaper och erfarenhet som gör att du kan agera snabbt,
säger Ingemar Andersson, allmänläkare och biträdande professor i
folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
2015-02-20, Högskolan Kristianstad
http://www.hkr.se/sv/nyhetsarkiv/2015/kan-vi-fika-oss-friska/
41
Två miljoner till Cecilia Berlin för forskning om arbetsmiljö
Den 17 december blev det officiellt att Cecilia Berlin får AFA Försäkrings
postdoc-stöd på två miljoner kronor.
Pengarna ska användas för att undersöka hur man, på arbetsplatser för
både äldre och yngre, kan översätta nutida sociala hållbarhetsutmaningar till
konkreta designkriterier.
"Min långtidsvision är att min forskning kan användas till att skapa en kultur
redan i svensk grundskola, där barn- framtidens arbetstagare – tidigt lär sig
att känna igen vad som utmärker en bra arbetsplats för både kropp och
tankeförmåga", säger Cecilia Berlin i pressmeddelandet
2014-12-18, Chalmers
http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ppd/nyheter/Sidor/tva-miljoner-for-forskninginom-arbetsmiljo.aspx
Människans interaktion med autonoma robotar
För människor är det naturligt och relativt enkelt att tolka andra människors
sociala signaler och rörelsemönster, men när det är tekniska system vi ska
interagera med, som en robot eller en självkörande bil, kan det uppstå
problem. En stark distribuerad forskningsmiljö som leds av forskare vid
Högskolan i Skövde har nu fått finansiering från KK-stiftelsen för att närmare
studera människans interaktion med sådana autonoma system.
I dagens samhälle finns redan många typer av så kallade autonoma system,
till exempel självgående gräsklippare, robotar som hjälper till i hemmet eller
arbetar i industrin, och bilar som kan parkera på egen hand. Men hur går det
egentligen till när autonoma system ska tolka oss människor och vi ska tolka
deras beteende?
42
Under fyra års tid och med 27 miljoner i finansiering från KK-stiftelsen ska
forskare vid Högskolan i Skövde, Örebro universitet, Högskolan i Halmstad
och Viktoria Swedish ICT samarbeta i en stark distribuerad
forskningsmiljöför att utreda interaktionen mellan människa och autonoma
system. Tom Ziemke, professor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i
Skövde leder forskningsmiljön. Forskarna ska studera mänsklig interaktion
med robotar, självkörande bilar och autonoma system inom industrin.
2014-12-17, Högskolan i Skövde
http://www.his.se/Nyheter-och-kalender/Nyhetslista/Alla-nyheter/Manniskans-interaktionmed-autonoma-robotar/
43
Konferenser, seminarium m.m.
Stressforskningsdagen 2015: Kvinnor, stress & sömn
Tid:
26 mars, kl. 13:00 – 16:00
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet
Info: http://www.stressforskning.su.se/om-oss/evenemang/stressforskningsdagen-2015kvinnor-stress-s%C3%B6mn-1.216947
Stressforskningsdagen är en årligt återkommande dag då
Stressforskningsinstitutet presenterar aktuell forskning för allmänheten.
Disputation i sjukgymnastik, Anna Trulsson
Tid:
27 mars, kl. 09:15
Plats: Belfragesalen, D15, BMC, Klinikgatan 32, Lund
Info:
http://www.lu.se/lup/publication/5142047
Titel: Altered movement patterns and deviating muscular activity in
individuals with anterior cruciate ligament injury
Resultaten i avhandlingen visar att avvikande belastningsmönster
förekommer oftare hos personer med främre korsbandsskada och att den
nya testmetoden, TSP, pålitligt kan mäta aspekter av funktion som inte
kommer fram vid mätning med andra regelmässigt använda testmetoder.
Dessutom pekar resultaten på att nervsystemets styrning av musklerna efter
skadan inte till fullo klarar av att kompensera för den instabilitet som
avsaknaden av ett fungerande främre korsband utgör och detta bör
undersökas ytterligare. Vidare rekommenderas att avvikande
belastningsmönster uppmärksammas under rehabiliteringen för att dessa
44
personer inte ska riskera att få kvarstående avvikande mönster, något som i
förlängningen kan ge ytterligare besvär.
Licentiatuppsats i produkt- och processutveckling
Tid::
2015-03-27 kl. 10:00
Plats: Mälardalens högskola, sal Filen, Eskilstuna.
Info: http://mdh.se/mdh-kalender/catarina-bojesson-forsvarar-sin-licentiatuppsats-iprodukt-och-processutveckling-1.73682
Catarina Bojesson vid akademin för innovation, design och teknik försvarar
sin licentiatuppsats "Improving project performance in product development"
den 27 mars i sal Filen på Mälardalens högskola i Eskilstuna.
Ted-Talks - Hälsovetenskapliga forskningsmetoder
Tid:
27 mars, kl. 08:00 – 12:00
Plats: Luleå
Institutionen för Hälsovetenskap bjuder in till en förmiddag med
forskningsmetoder i fokus. Vi inleder med en gemensam forskningsfrukost
från kl. 08.00 – 09.00, efterföljt av en rad korta presentationer med fokus
på genomförandet av olika forskningsmetoder. Efter presentationerna blir
det fortsatta diskussioner i mingel-form. Väl mött!
45
Konsten att behålla sin hälsa - tankar om livet, arbetslivet och egna
resurser
Tid:
7 April kl. 17-19
Plats: Högskolan i Väst
Info: http://www.hv.se/sv/kalendariumarkiv/konsten-att-behalla-sin-halsa-tankar-omlivet-arbetslivet-och-egna-resurser
I ett samhälle där det mesta snurrar på högvarv är det ibland svårt att hitta
balansen. Vad är det som gör att vissa av oss behåller vår hälsa? Stämmer
devisen ”det är inte hur man har det, utan hur man tar det”? Forskaren Jan
Winroth, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Väst, tycker att vi ska
fokusera på rätt saker och välja våra krig.
Hälsovetenskapens dag: En bra början
Tid:
9 April kl. 13-16
Plats: SSSH-salen på Health Sciences Centre, Baravägen 3, Lund
Info:
http://www.med.lu.se/hv/forskargrupper/haelsovetenskapens_dag_9_april_2015
Förutsättningarna för ett bra liv skapas tidigt. Under årets Hälsovetenskapens dag ligger fokus på hälsofrämjande arbete för det ofödda och
det växande barnet. Eftermiddagen är fylld av populärvetenskapliga
föreläsningar och diskussioner av och med forskare och kliniker knutna till
Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne. Fokus ligger
på hur vi kan omsätta ny forskning i praktiken.
Vi vänder oss till dig som arbetar inom hälso- och sjukvård, mödra- och
barnhälsovård, skolhälsovård, familjecentraler, habilitering eller är allmänt
intresserad.
46
Säkerhetskonferens 2015
TID:
2015-04-15 - 2015-04-16
Plats: Prismahuset, HSP2
Info:
http://www.oru.se/Gemensamma-formular/Nationell-sakerhetskonferens/
En konferens för dig som arbetar med säkerhet, juridik och arbetsmiljö på
svenska universitet och högskolor.
Programmet innehåller bland annat:

hantering av oönskade personer i öppna miljöer

informationssäkerhet vid outsourcing

mediahantering vid kriser
Stress kontra återhämtning
Tid:
29 April, kl. 19:00 – 20:30
Plats: Vetenskapens hus, Luleå
Info: http://www.folkuniversitetet.se/Kurser--Utbildningar/Halsa-Friskvard/Lulea/stressoch-aterhamtning/
Stressa på till nytta eller skada? Eller behöver vi metoder för att varva ned?
Detta föredrag handlar om hur fysisk och mental stress påverkar oss och hur
styrningen av kroppen fungerar. I föredraget lyfts även hur vi återhämtar
oss och frågan om vi behöver specifika metoder för avspänning för att
komma ner i varv. Även stresskänslighet och sårbarhet relaterat till kön lyfts
upp i föreläsningar och relationers betydelse för hälsa.
Arrangör är Folkuniversitetet
47
IEA 2015 i Melbourne
Tid:
9 - 14 August 2015
Plats: Melbourne Convention & Exhibition Centre, Australia.
Info:
http://www.iea2015.org/
IEA 2015 is the premier global ergonomics and human factors event for
anyone who is interested in the design and evaluation of tasks, jobs,
products, environments and systems in order to make them compatible with
the needs, abilities and limitations of people.
Inbjudan från EHSS danska kollegor kring IT och ergonomi
During the ODAM-NES conference in Copenhagen, there was held the debate
with the Scandinavian legislative bodies, board members from national
societies facilitated mainly by Jonas Söderström. Jonas Söderström is the
author to the book “Jävla skitsystem!”. He is a spokesperson for building
more ergonomic user interfaces into work related IT-Systems. Now, the
board of IDA Arbejdsmiljø (The Danish society for ergonomics) has decided
to dig further into the theme of ergonomics in the digital world with an
inspirational debate for our national members.
Jonas Söderström has offered his participation in the event again, and we
are currently planning who else should participate. We are cooperating with
The Danish society of IT, (IDA IT) to give their perspective on the issues.
We consider inviting representatives from the National IT supplier for danish
ministeries (http://www.statens-it.dk/omstatensit/), Microsoft, and others ITsuppliers.
Overall I would like the speakers to cover themes like:
48
1) Addressing the Elephant in in work place - IT-systems often is a cause of
stress in the work environment
2) Give some perspectives on reasons for difficulties (complexity, lack of
end-user understanding etc.)
3) Talk about ways of approaching the issues
The event will be held the 21st of October 2015, 12:00-16:00 at: IDA,
Kalvebod Brygge 31-34, Copenhagen. (see IDA.dk)
NES 2015, Creating sustainable work-environments
Tid:
1 - 4 November 2015
Plats:
Radisson Blu Lillehammer Hotel, Norge
Abstracts:
15 april, 2015
Info:
http://nes2015.no/index.html
NES 2015 brings together researchers and practitioners with an interest in
the field of environmental psychology, ergonomics and human factors. This
facilitates sharing of experiences and results that help the development of
research, work and ideas, the formation of networks as well as increasing
the quality of the joint fields of environmental psychology and ergonomics
and human factors.
49
Övrigt
Per-Olof Åstrand avliden
Professor emeritus Per-Olof Åstrand föddes 1922 och insomnade stilla i
hemmet den 2 januari. Per-Olof Åstrand var en centralgestalt inom svensk
och internationell idrotts- och arbetsfysiologi.
Det submaximala konditionstest som Åstrand och hans blivande hustru Irma
Ryhming publicerade 1954, det så kallade Åstrandtestet, bidrog till att göra
GCI känt över världen.
2015-02-04, GIH
http://www.gih.se/Nyheter/2015/Dokumentation-fran-Per-Olof-Astrands-minnesstund/
http://www.gih.se/OM-GIH/Aktuellt/Nu-och-da/Per-Olof-Astrand-har-gatt-urtiden/Minnesruna-over-Per-Olof-Astrand/
http://www.gih.se/Nyheter/2015/Per-Olof-Astrand-avliden/
Enklare att välja rätt personlig fallskyddsutrustning
Personal som utför monterings- och servicearbeten på hög höjd, snöskottare
och takläggare är yrkesgrupper som är utsatta för risker att allvarligt
skadas vid fall. Nu finns ny vägledning för val och underhåll av utrustning.
2015-02-13, SIS
http://www.sis.se/Nyheter-och-press/Nyheter/Enklare-att-valja-ratt-personligfallskyddsutrustning/
50
Gör avtalen med företagshälsovården arbetsmiljön bättre?
Gör avtalen med företagshälsovården arbetsmiljön bättre? Ny rapport vill se
mer samarbete och långsiktiga mål.
För att ett samarbete för hälsosamma arbetsplatser ska ske behöver
företagshälsovården involveras i företagen och i det systematiska
arbetsmiljöarbetet. Långsiktiga mål för vad man vill uppnå med
företagshälsovården saknas ofta.
Stimulerar avtal mellan arbetsgivare och företagshälsovård till samarbete för
hälsosamma arbetsplatser? Avtal och avtalsprocess med företagshälsovården har analyserats i ett projekt lett av Magnus Svartengren,
professor, överläkare på Arbetsmiljöverket.
- Vi har granskat 26 avtal och funnit att systematiskt arbetsmiljöarbete eller
arbetsmiljölagen nämns i vart fjärde avtal.
Ofta är kontaktvägar och fakturering mer omskrivna än vad man långsiktigt
vill uppnå med samarbetet.
Upphandlingarna har sällan föregåtts av någon djupare analys av behovet
och vad man vill uppnå med sitt samarbete med företagshälsovården.
- Vi finner ringa stöd för att avtalen stimulerar till samarbete för
hälsosammare arbetsplatser. Avtalen är sällan resultat av en diskussion om
syftet med samarbetet. I det systematiska arbetsmiljöarbetet finns en
potential att utveckla relevanta mål, säger Magnus Svartengren.
2015-01-26, Arbetsmiljöverket
http://www.av.se/Aktuellt/artiklar/42477.aspx
http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/FHV_Magnus_S._Arbetsmilj%C3%B6m
edicin.pdf
51
Ny blogg om arbets- och miljömedicin lanserad
I januari lanserade Arbets- och miljömedicin inom Region Östergötland en ny
blogg. Genom att dela med sig av sina upplevelser från vardagen som
forskare och praktiker är syftet att lättare kunna sprida forskning och
framsteg och nå ut till nya målgrupper.
http://arbetsochmiljomedicin.se/
Här finns framtidens it-prylar
Hur får man ett kontrollrum på ett kärnkraftverk mer underhållande? Hur
kan framtidens möbler se ut och fungera? Är det möjligt att skapa en
mobilapp som berättar för dig när du kommer att bli sjuk? Forskarna på
forskningscentret Mobile Life har svaren.
När forskningscentret Mobile Life ordnar en utställning om Sakernas internet
är det glädje och lekfullhet i fokus. Här visas bland annat forskarnas
samarbeten med såväl IKEA som ABB och Ericsson upp.
2015-02-16, KTH
http://www.kth.se/aktuellt/nyheter/har-finns-framtidens-it-prylar-1.543990
Ergonomic Solutions for Retailers
Designed for retailers and safety experts, this NIOSH booklet has a goal to
prevent manual material handling injuries in grocery stores. Manual material
handling injuries, also called overexertion injuries, account for 60% of the
injuries and lost work in select retail businesses. This 23-page booklet has
13 unique illustrations showing employees in a grocery store using various
mechanical assist devices for material handling tasks. This booklet was
inspired by a NIOSH/CalOSHA booklet, Ergonomic Guidelines for Manual
52
Material Handling (2007-131). NIOSH produced this booklet because
members of the NORA Wholesale and Retail Trade Sector recognized the
need for informational materials showing interventions in work settings that
were familiar to employers and employees
http://www.cdc.gov/niosh/docs/2015-100/
Besvär av arbetsrelaterad fysisk belastning ökar igen
I höstas publicerade Arbetsmiljöverket rapporten ”Arbetsorsakade besvär
2014” som presenterar resultaten av förra årets undersökning om
arbetsorsakade besvär. Jämfört med föregående undersökning 2012 har
förekomsten av arbetsorsakade besvär ökat betydligt, från 22 % till 27 %
hos kvinnor och från 17 % till 20 % hos män. Stress eller annan psykisk
påfrestning är sedan 2010 den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade
besvär hos kvinnor (ca 15 %) medan hos män är fysisk belastning
fortfarande vanligast. Med fysisk belastning avses i rapporten påfrestande
arbetsställningar, tung manuell hantering och/eller korta upprepade
arbetsmoment. Belastningsrelaterade besvär har sedan 2003 haft en nedåtgående trend hos både kvinnor och män. Denna trend har dock brutits:
sedan 2012 har förekomsten av besvär kopplade till fysisk belastning ökat,
framför allt hos kvinnor.
Arbete – Miljö - Medicin, nr 1-2015
http://www.ammuppsala.se/sites/default/files/nyhetsbladet/2015/Nr_1_2015.pdf
How Kids Can Benefit from Ergonomics
We adults already know that ergonomics is beneficial for our bodies, minds,
and spirits. We have learned from published research and our own
experiences about the importance of proper posture, effective lighting, and
53
ergonomic furniture. Many of us, however, have not paused to consider how
our children can benefit from ergonomics. The fact is that they can and do
benefit even more than we do. We just need to find a way to make
ergonomics fun and exciting for them and they will do the rest!
http://kareproducts.com/blog/how-kids-can-benefit-from-ergonomics/
eOfficeErgo: Ergonomics e-Learning for Office Workers
eOfficeErgo: Ergonomics e-Learning for Office Workers is an evidence-based
and standard-compliant online training program designed for employees who
regularly use computers on the job.
The training program was developed by the Institute for Work & Health in
partnership with the Public Services Health & Safety Association (PSHSA),
the Centre for Addiction and Mental Health (CAMH) and the U.S.-based
Liberty Mutual Research Institute for Safety.
By the end of the program, learners will be able to:

Discuss the risks associated with computer work

Explain the importance of varying their work posture

Determine the key factors in maximizing their “comfort zone”

Evaluate their office work environment

Apply ergonomics strategies to the arrangement of their work
environment

Explain the importance of healthy computing habits, including rest
breaks
54
The program includes nine interactive modules. It is designed so that
participants can learn at their own pace, in their own environment. The
course takes approximately 90 minutes in total to complete, and allows
employees to start and stop the program as their time allows.
http://www.iwh.on.ca/eOfficeErgo
Using Job Analyses to Prevent Musculoskeletal Injuries
Employers that have physically demanding jobs or a high rate of
musculoskeletal injuries and illnesses among their employees may be
interested in conducting job analyses of selected jobs as a first step in
maintaining or increasing job productivity and controlling workers’
compensation and health care costs.
Human resource professionals are responsible for creating the policies that
support using job analyses for employment testing and to provide safety and
claims professionals with documentation of job demands for workers’
compensation and disability management programs.
2015-03-11, Society for Human Resource Management
http://www.shrm.org/hrdisciplines/safetysecurity/articles/pages/job-analysesmusculoskeletal-injuries.aspx
55