Prevention och återhämtning Mimmi: det är viktigt med

 [Psykiatri ­ Seminarium ­ STUDIEOMRÅDE 4]
Prevention och återhämtning Mimmi: det är viktigt med sambandet mellan dessa diagnoser, utmattning leder till ångestsymtom och depression och i en mer extrem form bipolär sjukdom med eventuell psykos som följd. Därför är förebyggande liksom återhämtningsåtgärder snarlika. Allt hänger ihop. Ångest: Eftersom tillgängligheten till kognitiva beteendeterapeuter är begränsad i Sverige är det extra angeläget att utvärdera alternativa behandlingsformer till socialt ångestsyndrom som reducerar terapeutinsatser och behandlingstid. En alternativ behandlingsform, som är kostnadseffektiv, är självhjälpsbehandling via Internet. ­ Undvika negativ stress. ­ Slappna av, minska krav, avslappning, yoga, meditation. ­ Skaffa kunskap ­ Berätta ­ Motionera ­ Sov ordentligt ­ Undvik alkohol, nikotin och koffein ­ Ät ordentligt ­ Umgås, isolera dig inte. Återhämtningens betydelse: Vi klarar ofta av stress om vi bara får tillräcklig tid för återhämtning. Om denna balans mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar, börjar kroppen sända ut signaler om att stressnivån är för hög. Nonchaleras detta ”budskap” ökar risken för fysisk och psykisk utmattning. Det finns teorier om hur hjärnans signalsubstanser och kroppens hormoner kommer i olag vid utmattningssyndrom . De flesta patienter som kommer till ISM har fått utmattningssyndrom på grund av sitt arbete: för mycket att göra, konflikter, omorganisation och så vidare. Även problem i privat­ och familjelivet är stora bakgrundsorsaker. Ofta är det inte en enda faktor som är utlösande. Det kan finnas en kombination av en viss ärftlig sårbarhet, dåligt socialt stöd och problem på arbetsplatsen. Svåra tidigare traumatiska upplevelser, svår social situation och ens egen förmåga att hantera stress kan också påverka. Många patienter med utmattningssyndrom ignorerar de psykiska och kroppsliga signaler som talar om att situationen är kritisk. Man kanske till och med lägger in ytterligare en växel och jobbar ännu hårdare. Att man förnekar problemen är vanligt. Många ställer dessutom mycket höga krav på sig själva och har en strävan att alltid vara duktiga. Patienterna som kommer till ISM har ofta tidigare uppsökt vården för kroppsliga symtom eller för långdragen trötthet som inte går att vila upp sig från. Tröttheten kan leda till att man ger upp sina sociala kontakter, fritidsintressen och motion. Men har man mycket att göra så är det just fysisk träning som gör att man klara stressen. Förebygga depression: Motion har en bevisat bra effekt vid depression. Studier har visat att träning tre gånger i veckan, i minst en halvtimme har en antidepressiv effekt. Genom regelbunden fysisk aktivitet kan man både förebygga depression och minska risken att depressionen kommer tillbaka. Den fysiska aktiviteten ska ge pulshöjning och andfåddhet. Det betyder att den som är mycket otränad eller väldigt trött behöver göra mindre än den som är mer van att träna. Den egna orken avgör, men en halvtimme tre gånger i veckan är en bra målsättning. Tiden kan delas upp i två gånger en kvart om det passar bättre.Man kan till exempel ta raska promenader eller cykla i stället för att ta bilen. Återhämtning, depression: Det är viktigt att äta regelbundet, även om man inte har så stor aptit. Att försöka hålla bra matvanor är extra viktigt när man är deprimerad eller återhämtar sig efter en depression. Man ska vara noggrann med att ta den medicin som läkaren ordinerat, även efter att man har börjat må bättre. Om man känner sig tveksam till den medicinering man får ska man prata med läkaren om det. Efter några veckors behandling brukar de flesta känna av en förbättring. Det kan ta några månader innan man känner sig helt bra efter en lätt eller medelsvår depression. Efter en svår depression kan det ta längre tid, ofta upp till något år. När man återhämtar sig från en depression är det vanligt att man inte riktigt kan lita på att man fungerar som vanligt igen, utan under en tid är orolig för att hamna tillbaka i depressionen. Det kan i olika situationer väcka frågor som: ”kan jag lita på att jag är glad på riktigt nu?” eller ”tänk om jag blir sådär igen”. Ju längre tid som går utan att man är deprimerad, desto mer kan man känna igen sig och lita på sina känslor. Det är värdefullt om man kan ha kvar kontakten med en terapeut eller annan behandlare under en tid även efter att depressionen gett vika, så att man kan diskutera och få stöd i återhämtningen. Förebygga Bipolär sjukdom, (extrem depression): Kunskapen att förebygga nya bipolära skov är viktig och kan också vara livsavgörande. Det gäller att känna av och lära sig de signaler som påverkar vårt beteende och därmed triggar en depression eller mani. Våra anhöriga ser oftast tidigt om vi ändra på vårt stämningsläge och då är det viktigt att lyssna. Om man varken har nära släktingar eller någon förtrogen vän att tillgå, kanske det ändå finns någon person som kan hjälpa en att upptäcka tidiga symtom. Det kan vara en arbetsledare eller någon som yrkesmässigt ska vara ett stöd för en, t.ex. ett boendestöd eller en kontaktperson. Samtidigt är det viktigt att minnas att den andre personen bara är en resurs som man använder sig av. Ytterst är det man själv som måste lära sig att reagera på tidiga varningssignaler och veta vad man ska göra för att snabbt bromsa en fortsatt utveckling. Men den hjälp man kan få av människor i ens omgivning är så viktig att man inte ska avstå från den. I dagens tuffa arbetsklimat ställs många av oss inför lika hårda krav på prestation och uthållighet som de elitidrottare möter. Men medan elitidrottare utbildas i att uppmärksamma och tillgodose behovet av återhämtning tenderar vi andra att snarare negligera det för att hinna med. – A och O är att man inte tror att det är coolt att sova lite, eftersom forskning visar att det gör oss sjuka, Förebygga psykoser: Tidiga tecken kan vara att man blir inåtvänd förändrad verklighetsuppfattning att man inte orkar arbeta eller studera att man grubblar över livet på ett ångestfyllt sätt oförklarliga känsloutbrott. Eftersom jag ser allt i en helhetsbild så känner att allt hänger ihop och det borde en bra förebyggande åtgärd vara att eliminera alla ovanstående orsaker till att börja med. Genom att förebygga ångest, depression och utmattning genom att förebygga deras bakomliggande orsaker kunde man öka chanserna för att slippa psykoser. Dock kan man inte bortse från det genetiska arvet. Det kommer man inte ifrån. Både Bipolär sjukdom och psykoser kan vara ärftliga. Källor: http://www.oru.se/Forskning/Forskningsmiljoer/miljo/HS/CHAMP/Forskningsomraden/Angest/ http://lyckans­smed.blogspot.se/2011/03/forhindra­angest.html http://www.1177.se/ Bok: "Psykiatri 1" ­ Ann­Marie Göransson, Sanoma Utbildning 2011 http://www.ibisgbg.se/forebygga_bipolar.htm https://www.hjarnfonden.se/nyheter/livsviktigt­med­regelbunden­aterhamtning__1116