1. No category

Fritids+skola=sant
Föreläsning
2015-10-26, Skolforum
[email protected]
www.igniteresearch.org
Pedagogiska trädet
Vad händer nu?
Ny skollag
Ny läroplan
Nya läroplanskapitel
Nya Allmänna råd för
fritidshem
Ny lärarutbildning
Trender i kommunerna
Trender i forskning och
litteratur
Trender på nätet:
http://www.fritidspedagogik.se/index.php?k
at=blogg
www.forskning.se fritidspedagogik
www.fritidspedagog.wordpress.com
www.lararnasnyheter.se fritidspedagogik
https://www.facebook.com/#!/groups/fritids.nu/
m.fl…
26/10/2015
/Dr Ann S Pihlgren
Lärande i fokus:
Fritidshemmets didaktiska uppdrag förstärks
Förskoleklassens uppdrag förtydligas
Samverkan betonas
Rollfördelning (alla som lärare eller personal):
Skollärare
Förskollärare
Fritidslärare
Barnskötare
Ämneslärare ansvarar för undervisningen,
övriga lärare ansvarar för utbildning
Remissförslaget Lgr 11
Fritidshemmet
Meningsfull fritid – behov, intressen,
erfarenheter och utmaning
Situations- och upplevelsebaserat lärande
Uppmuntra och utmana eleven att pröva,
lösa problem, omsätta idéer
Rekreation, vila
Trygga sociala sammanhang – gruppen
Demokratiska principer
The Big 5 – förmågorna i
läroplanen
(Svanelid , 2011)
Analysförmåga – att kunna beskriva orsaker och konsekvenser,
föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, växla perspektiv, jämföra
likheter och skillnader och för- och nackdelar.
Kommunikativ förmåga – att kunna samtala, diskutera,
motivera, presentera, uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och
bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa.
Metakognitiv förmåga – att kunna tolka, värdera, ha omdömen
om, reflektera, lösa problem med anpassning till en viss situation, ett visst
syfte eller sammanhang, avgöra rimligheten, välja mellan strategier, pröva
och ompröva.
Förmåga att hantera information – att kunna söka, samla,
strukturera/sortera och kritiskt granska information, skilja mellan fakta och
värderingar, avgöra källors användbarhet och trovärdighet.
Begreppslig förmåga – att kunna förstå innebörden av begreppen,
relatera begreppen till varandra, använda begreppen i olika/nya sammanhang.
Övriga (icke-kognitiva) förmågor
(Skolverket, 2013)
Kreativitet – idérikedom, nyskapande, nyfikenhet, initiativtagande,
innovations- och entreprenöranda.
Empati – inlevelseförmåga, medkänsla, tolerans, förståelse och respekt
för olikheter, solidaritet.
Karaktär – ansvarstagande, uthållighet, noggrannhet, omdöme, goda
arbetsvanor, effektivitet och organisationsförmåga, framåtanda,
självdisciplin, emotionell stabilitet.
Social förmåga – öppenhet, lättsamhet, social förmåga,
samarbetsförmåga och förmåga att arbeta i grupp, flexibilitet och
anpassningsförmåga, förmåga att uttrycka sig i olika former, kunna och
våga uttrycka sin mening.
Självuppfattning – trygg identitet, självtillit och tilltro till egen
förmåga, självförtroende, självständighet (autonomi).
Problemlösning – kritiskt tänkande, abstrakt och konkret tänkande,
problemlösningsförmåga, dynamiskt tänkande, förmåga att sätta mål och
planera.
Lärande – lära att lära, lust att lära, att reflektera över sitt sätt att lära
och att utveckla sitt lärande, livslångt lärande.
För att lära ska elever uppleva…
Tid att utforska från en rad vinklar
Samma lärandeobjekt med olika arbetssätt och
ingångar
Möjlighet att skapa och uppfinna
Att gå från vardagserfarenheter till
generaliserad kunskap genom utmananingar
Begreppskunskap för tankeutveckling
Målfokuserad interaktion
Hög grad av processintention
Hög grad av produktintention
Låg grad av processintention
Lärarens avsikt avseende hur eleven ska lära, processintention
Lärarens avsikt avseende vad eleven ska lära, produktintention
Låg grad av produktintention
A. KLASSISK DIDAKTISK POSITION
B. PROCESSORIENTERAD POSITION
Läraren introducerar ny kunskap
eller hjälper eleven att göra
generaliseringar
Läraren stödjer processen men styr
inte resultatet
C. MOGNADSPOSITION
D. KAOTISK/ KREATIV POSITION
Läraren eller gruppen fastställer
vad som ska uppnås men inte hur
och/eller läraren styr produkten
genom miljö och material
Eleven skapar på egen hand
Exempel Legotown
Skeppsrevets fritids Kalmar
Hög grad av processintention
Hög grad av produktintention
Låg grad av processintention
Lärarens avsikt avseende hur eleven ska lära, processintention
Lärarens avsikt avseende vad eleven ska lära, produktintention
A. KLASSISK DIDAKTISK POSITION
•Samhällskunskap: stadsplanering, kommunal
demokrati och styrning, kartor mm
•Bild, teknik, slöjd: arbetsprocess,
konstruktion, fotografering, färg, form, linje,
yta
•Svenska: skriva bygglovsansökan, tidning
•Matematik: grundläggande geometriska
objekt och deras konstruktion, skala
C. MOGNADSPOSITION
• Pengasystem och byggregler leder till att
eleverna provar olika sorters affärsverksamhet
och designar egna byggnader
•Studiebesök på arkitektmuseum och besök
från stadsplanerare, där eleverna kan ställa
frågor
•Elevernas egna projektarbeten och arbete
inför redovisning i skapande verkstad
Låg grad av produktintention
B. PROCESSORIENTERAD POSITION
• Stöd under byggandet – material, vilka bygger
(inte), vilka kunskaper används i bygget
• Stöd till tidningsredaktionen
• Stöd under klassrådet som utvärderar och
utvecklar temat
• Sokratiskt samtal om boken ”Palle är ensam i
världen”
• Överraskningar i staden som utmanar
eleverna (klotter, naturkatastrof, brottslighet
eller annat)
D. KAOTISK/ KREATIV POSITION
• Elevernas lek i Legotown
Observatorielunden/Karlberg
FRITIDS
SKOLSTART, RUTINER, REGLER,
SOCIALA MÅL
FOKUS PÅ SUPERSCHYSST
NO/SO
LÄS- OCH SKRIVLÄRA
F
åk 1
IDROTT & HÄLSA
åk 2
åk 3
45
46
47
48
49
50
51
52
Utvecklingssamtal
elevledda trepartssamtal
åk 1 - Diamant (AG1)
åk 3 – lässtandard 3
artiga frågor & säga tack
komplimanger
åk 3 – lässtandard 2
berätta
BARN I VÄRLDEN
MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETER
FN
BARN I VÄRLDEN
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
FN
RELIGION
JUL
TRADITIONER
RELIGION
JUL
TRADITIONER
SHOW/KONSTGRUPP
DEMOKRATI, SAMARBETE,
GRUPPSTÄRKANDE
INDIVID
F-3
årstid, natur och djur
FK – Mamma-Mu, JAG tema
åk 1 – Spökägget, ABC-Klubben
åk 2 –, ABC-Klubben
åk 3 – Pojken och Tigern, ABC-Klubben
Hagaparke
grovmotorik, lek, regler,
grovmotorik, lek, regler, samarbete
n
samarbete
”Hitta
Vilse”
Hagafriluftsliv, uteparke
takt, rytm, dans samt rörelse till
vistelse,
n
musik
orientering
orient
e-ring
grovmotorik, lek
Hagafriluftsliv,
parke
utevistelse,
n
BANDYTURNERING
REGLER, SAMARBETE
GRUPPSTÄRKANDE
JULKLAPPSTILLVERKNING
F-3
årstid, natur och djur
FK – Mamma-Mu, JAG tema
åk 1 – Spökägget
åk 2 –, ABC-Klubben
åk 3 – Pojken och Tigern
grovmotorik, lek, regler, samarbete
grovmotorik, lek
takt, rytm, dans samt rörelse till musik
hälsotema
simning
JULLOV
HJÄRTLIGT VÄLKOMNA
44
analys/
bedömni
ng
HJÄRTLIGT VÄLKOMNA
IUP arbete
skriv IUP med
delmål/mål
43
analys/
bedömni
ng
TEMABLOCK
lyssna
42
analys/
bedömni
ng
tillsammans
41
analys/
bedömni
ng
SUPERSCHYSST
F - åk 3 LUS
åk 2 - DLS
åk 3 – lässtandard 1
40
analys/
bedömni
ng
SPEC
39
analys/
bedömning
åk 1 - screening
åk 2 – Diamant
AG2
åk 3 – Diamant
(AG4, AG5, AS1)
38
IUP arbete
skriv IUP med
delmål/mål
HÖSTLOV
föräldramöten
37
analys/
bedömni
ng
36
analys/
bedömni
ng
IUP ÅRET
35
DISCO
34
analys/
bedömning
Ht 2014
Helix – en storyline om rymden
Mattekluringar och
uppdragspärmar
Temaexempel Vinter-OS
Vad betyder begreppet ”lek”?
Sköndals skolors fritidshems
utvecklingssamtal: Övriga förmågor
1. Observationer under terminen i
verksamhet med eleverna
2. Analys i arbetslag
3. Samtal elev – personal
1. Markering i matris
2. Förslag till målsättningar
4. Utvecklingssamtalet
5. Analys och målsättningar i arbetslag
Så här tänkte jag
innan…
Nu tänker jag så
här…
Böcker:
Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur.
Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Pihlgren, Ann S. (2015). Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur.
Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber.
Pihlgren, Ann S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur.
Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Demokratiska arbetsformer. Värdegrundsarbetet i skolan. Lund: Studentlitteratur.
´
[email protected]
www.igniteresearch.org