Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Samband mellan storlek och tillväxt för svenska regioner Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 y = 0,40ln(x) - 4,6437 R² = 0,7519 1,00 0,50 0,00 -0,50 -1,00 -1,50 -2,00 1 000 Källa: SCB, WSP 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Storlek 2012, Antal invånare (Log-skala) 2 3 Resultatet är ett tudelat Sverige: Pajala halverar sin befolkning på 45 år medan Nacka har dubblerar sin Befolkningsutvecklingen i Malmö, Nacka och Pajala 1970Index, Invånare 1970 Index = 100 250 200 150 100 50 0 1970 Källa: SCB, WSP 1975 1980 1985 Malmö 1990 1995 Prognos 2000 Nacka 2005 2010 Prognos 2015 Pajala 2020 2025 Prognos 2030 År Storstadskommunerna är mycket attraktiva för unga vuxna, men har färre bostäder som passar barnfamiljerna 4 Flyttningar efter ålder till och från Malmö Antal flyttare, medeltal per år (2000-talet) 1 200 1 000 800 600 400 200 0 -200 0 år Källa: SCB, WSP 10 år 20 år 30 år 40 år Inflyttade 50 år 60 år Utflyttade 70 år Netto 80 år 90 år 100+ år Ålder vid årets slut 5 Barnfamiljerna trivs i storstädernas förortskommuner Flyttningar efter ålder till och från Nacka Antal flyttare, medeltal per år 300 250 200 150 100 50 0 -50 0 år Källa: SCB 10 år 20 år 30 år 40 år Inflyttade 50 år 60 år Utflyttade 70 år Netto 80 år 90 år 100+ år Ålder vid årets slut 6 I storstadsregionerna kommer barnafödandet att bli en allt större del av befolkningstillväxten Number of births in metropolitan regions 1970-2013 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Greater Stockholm 2012 2013 2010 2011 2008 2009 2007 2005 2006 2003 Greater Malmö 2004 2002 2000 2001 1998 1999 1997 1995 Greater Gothenburg 1996 1993 1994 1992 1990 1991 1988 1989 1987 1985 1986 1983 1984 1982 1980 1981 1978 1979 1976 1977 1974 1975 1972 1973 1970 1971 0 7 De äldre bor kvar i småhusen – i hela landet Procant av åldersgruppern, % 65,0 Andel boende i småhus i hela Sverige per åldersgrupp 1997-2013 62,9 60,0 58,8 55,0 51,4 50,0 48,8 48,5 45,0 42,7 0-19 år 20-64 år 65+ år 2003 2005 2007 40,0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Källa: SCB, Stativ-databasen och nya Lägenhetsregistret 2004 2006 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Den minskade flyttfrekvensen får stora effekter för unga vuxna – sannolikt är det även en effekt av bolånetaket man ser Flyttintensiteten inom Stockholmsregionen för 20-29-åringar Andel flyttare av medelfolkmängden 30,0 29,0 Nedgången innebär 33 000 färre flyttningar inom Stockholmsregionen 2008-2012 28,0 27,0 26,0 25,0 24,0 23,0 2002 Källa: SCB, WSP 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 8 9 En vanlig bild av vårt bostadsbehov och bevis för bostadsbristen Bostadsbyggnadsbehovet beräknas till 0,6 nya bostäder per ny invånare Bostadsbyggande och folkökning i Stockholmsregionen sedan 1975 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Källa: SCB, WSP Antal färdigställda bostäder Antal nya invånare Bostadsbehov 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 0 Mindre känt: De ensamboende blir inte längre fler, relativt sett – men de riktigt stora hushållen är dubbelt så många idag som 1990 Antal hushåll efter storlek i Sverige 4 500 000 82 000 4 000 000 3 500 000 43 000 60 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 1 000 000 30 % 1 515 000 40 % 1 575 000 38 % 1990 2012 0 1975 Källa: SCB, WSP 1 boende 2 boende 3 boende 4 boende 5 boende 6+ boende 10 Då är bostadsbeståndet kanske inte så dåligt anpassat – Totalt sett – 11 De större bostäderna har blivit relativt fler Bostadsstorlekar 1990 och 2013 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1990 Källa: SCB och egna beräkningar 2013 1 rum och kök eller mindre 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5 rum och kök 6+ rum och kök Orsaken: de unga har inte tillträde till bostadsmarknaden – en allt mindre andel av ensamhushållen är unga Antal enpersonshushåll i olika åldersgrupper Antal hushåll 1 800 000 1 600 000 263 407, 16,6% 1 400 000 1 200 000 199 748, 13,2% 398 539, 26,3% 384 255, 24,2% 334 343, 22,1% 428 597, 27,0% 1 000 000 800 000 600 000 404 181, 26,7% 376 700, 23,7% 400 000 200 000 178 844, 11,8% 133 686, 8,4% 0 FoB-90 Källa: SCB, WSP 16-24 2013 25-44 45-64 65-79 80+ 12 Trångboddheten mättes tidigare vid Folk- och bostadsräkningarna och var även efter byggandet av miljonprogrammet relativt hög jämfört med idag (skattade data från Undersökningarna om Levnadsförhållanden, Ulf). Men lägst var den 1990 Andel trångbodda hushåll (enl. norm 2) Procent, % 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1975 Källa: SCB - FoB och ULF 1990 2012/13 13 14 Landet glider isär på flera sätt Småhusprisernas utveckling 1981-2013 Köpeskilling, Tkr 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Hela Sverige Källa: SCB Stockholms län Nacka Skåne län Malmö Norrbottens län 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 1989 1988 1987 1986 1985 1984 1983 1982 1981 0 Pajala 15 Vem kommer att bo i framtidens städer? En dyster prognos över en ohållbar utveckling Om trenden fortsätter: En allt större andel av vår befolkning De unga, de välbärgade Allt kraftigare lokal segregation efter ålder, inkomst och ursprung Problem: Vem ska ta hand om de som blir kvar i glesbygden och mindre samhällen? Hur ska unga ha råd att studera och bo? Stora skillnader i standard och trångboddhet med ökade social spänningar som följd Om ”hela Sverige får leva”: De välbärgade (som arbetar med globala tjänster) Problem: Långa restider för de mindre välbärgade som arbetar med lokal service och som inte har råd att bo i storstadens närhet Den problematiken bollar över till nästa talare – Hur ska vi transportera oss? Men: Vem kommer att följa med i utvecklingen? Från ohållbart till eko, från stort till compact 16 17 Kontaktuppgifter Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare 070 274 91 92 maria.pleiborn @ wspgroup.se Twitter: @MariaPleiborn
© Copyright 2024