1. No category

Att vårda och förvalta stadsträd
Vägarnas träd
– om trädens skötsel,
värdefulla strukturer
och följearter
Nicklas Jansson
Biologi/IFM, Linköping Universitet,
581 83 Linköping
&
Länsstyrelsen Östergötland
Naturvårdsenheten
581 86 Linköping
[email protected]
http://media.triekol.se/2013/10/Vagarnas_trad_CBM93.pdf
TRIEKOL?
* TRIEKOL (TRansportInfrastrukturEKOLogi) är ett forskningsprogram
om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och
landskapsekologi.
* Programmet koordineras av Centrum för biologisk mångfald (CBM)
och finansieras av Trafikverket.
* Mer information: www.triekol.se
Skriftens syfte och användningsområden
* Ger information om etablering, skötsel och underhåll av
trädmiljöer längs våra vägar och är tänkt att vara till hjälp
och stöd för praktiker inom området.
* Riktar sig framförallt till markägare, entreprenörer och
myndighetspersoner som anlägger, vårdar och restaurerar
trädmiljöer
* Men även till handläggare av ärenden som rör träd i
vägmiljöer.
Medförfattarna
Värdefull hjälp
Varför en skrift om gamla träd?
* Både unga och gamla träd
missköts vilket förkortar deras liv
* Kunskapen om de biologiska
värdena är låg och glöms ofta bort
Varför om vägarnas träd?
• En stor andel av de träd som innehåller
eller har goda förutsättningar att
innehålla höga biologiska värden
återfinns idag längs med eller i
anslutning till våra transportleder.
• En studie som genomfördes i fyra län i
södra Sverige visade att mellan 10 och
20 % av de grova eller ihåliga träden
återfanns längs vägarna. I vissa
landskap kan andelen vara ännu högre.
• I intensivt brukade jordbrukslandskap
återfinns de gamla träden framför allt i
alléer.
Problemen idag för vägarnas
träd och deras invånare
• Hög ålder
• Skador (äldre felaktiga beskärningar,
påkörning, plogskador)
• Sjukdomar (t.ex. almsjukan,
askskottsjukan)
• Trångt på dagens vägar
• Ogenomtänkt säkerhetsarbete eller
estetisk fanatism…;-)!?
Vad menas med ett värdefullt träd?
Definitionen
tre olika kategorier:
a) jätteträd (träd som är över en meter i
diameter)
b) mycket gamla träd (olika ålderskriterier
beroende på trädslag)
c) grova hålträd (stam över 40 cm i diameter)
*Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2004)
*Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd (Naturvårdsverket 2012)
Huvud kapitel
•
•
•
•
•
•
Hot och åtgärder
Riskhantering och säkerhet
Skydd, lagar och förordningar
Biologiska värden
Skötselråd
Träd och buskarter
Lagar och förordningar
• Naturreservat, nationalparker
och naturminne
• Biotopskydd
• Detaljplaner
• Artskyddsförordningen
(fridlysning)
• Samråd enligt 12:6
• Kulturmiljölagen
• Byggnadsminne
Skötselråd
• Plantering och trädval
• Medelålders träd
• Vård av åldrande träd
• Döda träd och veden
Olika varianter på föryngring
Ca 35 trädarter
behandlas
Alléns betydelse för mångfalden
• Ofta i utarmade landskap
med brist på livsmiljöer och
stora avstånd
• Skydd
• Föda
• Variation
• Spridningsväg
Vad kan gömma sig på risk- eller
naturvårdsträd?
Lavar, svampar och mossor
Fåglar i hålträd
Typiska skalbaggar i urbana
ädellövträd
Orange rödrock –
Ampedus nigroflavus
Fågelbo åtelbagge –
Nemadus colonoides
Orangevingad kamklobagge –
Pseudocistela ceramboides
Svart kamklobagge Prionychus ater
VedvivelPhlaeophagus lignarius
Mjukbagge – Prionocyphon
serraticornis
Andra organism-grupper som
man hittar i gamla träd
Hålträdklokrypare
Blomflugor
Harkrankar
Solitära bin
Djurbon
•
•
•
•
•
Fåglar
Fladdermöss
Bålgeting
Honungsbin
Brun trämyra (Lasius
brunneus) el.
Lacksvart trämyra
(Lasius fuliginosus)
Vad är så speciellt med en
hålighet i ett gammalt träd?
• Ger skydd från bl.a. markpredatorer
(t.ex. grävlingar och igelkottar)
• Utjämnad temperatur och fuktighet
• Skyddar från regn och snö
• Kontinuerlig tillgång till nyrötad ved
• Mulm av många olika slag som berikas
av andra organismer
Värdefullaste träden
• Små hål-ingångar
(i förhållande till
inre volymen)
• Gamla håligheter
• Svamp aktivitet
• Fågelbon
• Mycket mulm
• Många gnaghål
”mulm”?
• Svampberikat gnag-spån
• Rester från fågelbon och insektsfragment
• Löv, hö, kadaver, spillning (fladdermöss, möss, fåglar,
insekter)
• Rödbrunt mjöl-liknande, brunt sågspån till svart
snusliknande
Varje träd är unikt
Igenväxningen
50 år
Habitat förlust och
fragmentering
1830
2015
Antalet hålekar
per ruta
(5x5 km)
Omgivningen och landskapet
spelar roll!
1998-2005
”Rödliste poäng”
funna i 74 områden
med gamla ekar i
Östergötland 19942003
Svenska rödlistan 2000
NT/DD = 1p
VU =
3p
CR/EN = 5p
Vissa arter flyger
sällan eller bara
korta sträckor –
leder till problem
om för ”glest”
mellan ”boträden”
Läderbaggen
Vad ska vi
göra med
riskträden?
Vi har inte råd med enkla lösningar och fel
beslut när det gäller naturvårdsträd
Om vi använder det nya verktyget ”Fria eller fälla”
kommer dessa olyckor bli ovanliga!
http://www.raa.se/kulturarvet/landskap/fria-eller-falla/
Riskträd räd kan alltid göras säkra om viljan finns!
Hamnpiren, Vadstena slott
Innan ett naturvårdsträd fälls ska alla
möjligheter till att ha det kvar på platsen
prövas noga
Om ”stympar” äldre rötade träd och skapar
hamlingsträd…..
*Trädet skadas men om redan rötat ingen
större skillnad
*Trädets krona får aldrig växa sig stor igen
*Man tar på sig ett stort framtida arbete
Många träd tål beskärning
•
•
•
•
•
Lind
Pil
Alm
Ask
Poppel
Vi har inte råd med enkla lösningar och
fel beslut när det gäller naturvårdsträd
Om vi använder det nya
verktyget ”Fria eller
fälla” kommer dessa
olyckor bli ovanliga!
Gamla träden hittar man inte i
skogen idag!
•
•
•
•
•
Alléer
Kyrkogårdar
Hagmarker
Vårdträd
Parker
…och sällan samma trädslag
Radioeken i Stockholm, ett exempel på ett träd där åsikterna från olika
professioner gick kraftigt isär och där allmänheten visade starka känslor
för ett gammalt träd.
Gamla träd hyser flera fridlysta
och en mängd hotade arter
Fladdermöss, läderbagge, ekoxe och
hålträdsklokrypare har mycket starkt
skydd från EU:s art- och habitat direktiv.
Även deras livsmiljöer = träden
Vad ska vi
göra med
veden och de
döda träden?
Vimarka gård och Tolefors
gods, Linköping
Faunan i håliga stammar bevaras bäst
om de bevaras i upprätt position
Almblombock – Leptura revestita
Hovsgården, Vadstena- Trafikverket
Vimarka, Linköping - Vägsamfällighet
Samma arter kvar när trädet fallit?
Fauna-depå eller trädkyrkogård
Finspångs kommun
Linköpings kommun
Brokinds skola, Linköpings kommun
Campus - Linköpings universitet
Linköpings
stad
Grenar och ris
Rödhjon –
Pyrrhidium sanguineum
Bredbandad
ekbarkbock–
Plagionotus detritus
Är det möjligt att skapa
artificiella miljöer för
hållevande småkryp ?
Resultat i siffror
Cathegory
Total number individuals of beetles
Total number individuals of saproxylic beetles
Total number of beetle species
Total number of saproxylic beetle species
Number of beetle species in the most species rich box
Mean number of saproxylic beetle species
Mean number of individuals of saproxylic beetle species
Total number of beetle species in microhabitat cathegories
hollow, rot and nest*
Mean number of beetle species in microhabitat cathegories
hollow, rot and nest*
Saproxylic beetle species on Swedish Red list 2005
Pseudoscorpions
Hoverflies (Syrphidae)
Craneflies (Tipulidae)
In the boxes
(n=47)
3660
3423
132
105
27
12.7 (SD 6)
72.8 (SD 71.7)
In natural oak
cavities*
(n=90)
Proportion of the
species from natural
cavities found in the
boxes (%)
Ca 70% av de skalbaggar som
lever i ihåliga ekar kan bo i
mulmholkar!
57
82
69.5
8.1 (SD 4)
7
5
4
2
9.9 (SD 4.6)
15
46.7
Dock ej de som lever på döda
grenar, under bark etc
Trafikverket - kompensation för 8 nedtagna ekar vi byggnation av
dubbelspår genom Motala stad
Fina koloniserande arter
Brun guldbagge
Ädelguldbagge
Läderbagge
Fler koloniserande arter
Gulringad vedharkrank
Blomfluga (Spilomyia diophtalma
Hålträdsklokrypare Anthrenochernes stellae
Brun trädmyra (Lasius brunneus)
Mulmbox
Från Motala stad - Ingår i ett forskningsprojekt med 7 städer med
10 boxar i varje stad, fyllda med träflis och löv (1m3)
Tack för er
uppmärksamhet!