1. No category

Kvalitetsredovisning
Av förskolorna Himlaliv, Pärlan och Ängeln
2014/2015
Hur vi vet att vi vet det vi vet
Vårt kvalitetssäkrande arbete har följande dokument som grund:
Kul – Ett kvalitetssäkrande arbetsmaterial med indikatorer som ger grund för varje enskild
pedagog att skatta kvaliteten på förskolans verksamhet. Materialet utgår från förskolans
reviderade läroplan och används systematiskt av arbetslagen vid läsårets husmöten. Kul är
ett material framtaget av Linköpings kommun.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling – Ett arbetsmaterial likt Kul med
indikatorer kring förskolornas värdeord. Under detta läsår har detta arbete genomförts vid ett
personalmöte och vid utvärderingsdagar.
Projektsammanfattningar – Förskolorna arbetar med att kontinuerligt dokumentera och
utveckla läsårets projekt i en powerpointmall med halvårs och helårssammanfattningar.
Attitydundersökning – Linköpings kommun genomför varje läsår på höstterminen en
attitydundersökning med vårdnadshavarna till alla barn i åldrarna 2-5 år. Undersökningen
sammanställs av kommunen och distribueras sedan till varje enskild förskola. Allmänheten
kan ta del av resultatet via kommunens hemsida under skola och barnomsorgsflik.
Bedömning av språklig medvetenhet – Ett redskap för att utvärdera förskolans arbete med
språkutveckling.
Enkätundersökning från pedagoger – Varje enskild pedagog har fått lämna skriftliga tankar
om förskolans organisation så som reflektion, dokumentation, personalmöten, nätverk och
kompetensutveckling.
Utvärdering av Aktivt medarbetarskap – Varje enskild pedagog har vid två tillfällen skriftligt
utvärderat förskolornas kommunikationssatsning via företagshälsovården, Feelgood.
Pu-samtal – samtal har genomförts med samtliga pedagoger vid två tillfällen.
Föräldrasamtal – Ett föräldrasamtal med samtliga vårdnadshavare har erbjudits och
genomförts. Samtal med utvärdering av inskolning har erbjudits och genomförts med alla nyinskrivna barns vårdnadshavare. Extra samtal har erbjudits och genomförts med
vårdnadshavare om önskemål funnits eller behov förelegat.
Insynsbesök – En av våra förskolor, Ängeln har haft ett insynsbesök av en genuspedagog
anställd av Linköpings kommun.
Tillbudsrapporter – Ett fåtal tillbudsrapporter från förskolorna har inkommit.
Lekplatsbesiktningar
Beskrivning av verksamheten 2014/2015
Detta läsår valde vi ett projekt för vår verksamhet som vi gav namnet – 100 språk. Vi
ville med det få fatt på och utveckla förskolornas 100 språkighet. Vi ville utmana
pedagoger och barn att kunna få använda en mångfald av uttryckssätt i det livslånga
lärandet. Varje förskola valde efter en månads observerande och fotograferande av
barnens lekar, ett eller flera fokus. Utmaningen blev sedan att arbeta med detta fokus
med fem kända och fem outforskade språk. Barnen har under detta läsår fått erfarenhet
av följande språk; skriftspråk, teckning, rollek, konstruktion, litteratur, oljepastell, dans,
rörlig bild, papier-maché, digital skrift, play-doh, pärlor, drama, musik, rörelse, målning,
rim och ramsor, sång, sagor, decoupage, visualisering, taktilt språk, språk utan ord, duttteknik, samarbete, sten, sand, lera, snö, naturmaterial, overhead, kulspetspenna,
vatten, akrylfärg, teater, utklädning, sånglekar, svamptryck, utforskande i naturen,
mosaik, kroppsspråk, origami, berättande och collage.
Utifrån de olika kunskapsbegreppen fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet och fantasi
har pedagogerna reflekterat och analyserat barnens förändrade kunnande i projekten
och vardagsverksamheten. Detta finns redovisat under varje enskild förskolas
beskrivning.
Förskolorna har haft tre gemensamma förbättringsområden. Åtgärder för barn i behov
av särskilt stöd, kommunikation i arbetslaget och språklig medvetenhet. Det första
området har inte berörts alls på det sätt vi planerat att göra. Pedagogerna deltog i en
utbildningsdag – ”Barn gör rätt om de kan” med fokus på barn som behöver mer men
detta var inte en planerad insats i läsår 13/14´s kvalitetsrapport. Detta
förbättringsområde får prioriteras under läsår 15/16. Det andra förbättringsområdet har
fått ett stort utrymme i vår kvalitetsprocess. Vi har med hjälp av vår företagshälsovård
arbetat med ”Aktivt medarbetarskap”, en utbildningssatsning med fokus på
kommunikation i arbetslaget. God kommunikation som ett redskap för stärkt kvalité i den
pedagogiska verksamheten. Utbildningen resulterade i att varje enskild förskola
upprättade kommunikationsavtal som sedan får utvärderas och revideras. Kring det
tredje förbättringsområdet har ett nätverk bildats med en representant från varje
förskola. Utbildning har skett via tidigare kunskaper i Språklig medvetenhet hos en av
pedagogerna. Förskolorna har också köpt in litteratur och material för att kunna arbeta
med den språkliga utvecklingen med stöd av före Bornholms modellen.
Varje enskild förskolas förbättringsområden och dess måluppfyllelse redovisas under
respektive förskolas beskrivning.
Arbetet på förskolorna har detta läsår letts och utvecklats av tre arbetsledare som fått
fortbildning i arbetsuppgiften. Arbetsledarna har genom regelbundna träffar med
förskolechefen arbetat med olika förbättringsområden. Bland annat har gemensamma
riktlinjer och dokument med olika fokus upprättats för att ge bättre möjligheter till samsyn
kring uppdraget.
Under detta läsår har personalomsättningen varit stor. För att kunna erbjuda barnen en
förskola som är trygg, rolig och lärorik har vi budgeterat för tre nya tjänster och
omvandlat två av våra förskollärartjänster till barnskötartjänster med möjlighet att validera
till förskollärare. Vi tror att stabilitet bland pedagogerna är en betydande förutsättning för
god kvalité och tror att vi med dessa insatser säkerställer det.
Förskolan Himlaliv
Förskolan Himlaliv ligger i Johannelund, ett ytterområde i Linköping. Himlaliv består av 3
avdelningar och det är 36 barn inskrivna i åldrarna 1-6 år. Personallaget består av 7
personal, 4 stycken arbetar 100 % och 3 stycken 75 %. Vi har under vårterminen även
haft en personal 100 % som förstärkning i en barngrupp där det fanns särskilda behov.
Förskolan Himlaliv arbetar projektinriktat och har en kristen profil.
Detta läsår enades de tre förskolorna kring ett projekt kring 100-språklighet. Utifrån
barnens tidigare erfarenhet och intresse har förskolan Himlalivs tre avdelningar valt olika
fokus. 1-2-åringarna har arbetat med rullande/rörelse, 3-4 åringarna skriftspråket och 5åringarna har arbetat med dinosaurier och senare med rymden. I vårt projektarbete har vi
även utgått från förskolan Himlalivs prioriterade utvecklingsmål, kulturell mångfald,
rumsarrangemang samt jämställdhet. I vårt projekt har vi exempelvis använt oss av
drama, dans, lek, sång, konstruktion, litteratur, decoupage, oljepastell, rörlig bild och
skriftspråk för att ge ett fördjupande kunskap i våra olika fokus. Barn och pedagoger har
fortlöpande under projektets gång samtalat och reflekterat kring det vi har gjort. Det har
väckt nya tankar och nya ideér och hela tiden fördjupat och drivit projektet framåt.
Pedagogerna anser att måluppfyllelsen för 100-språklighet dvs få uttrycka sig genom olika
estetiska uttrycksformer är god. Inför projektstarten fick pedagogerna välja ut fem stycken
kända och fem stycken okända språk per avdelning. De flesta språk har använts och vissa
språk har man fördjupat sig i. Vi har sett och hört att barnen har fått en ny faktakunskap
kring sina olika fokus men också kring användandet kring olika tekniker. Vi har sett att de
yngsta barnen exempelvis blivit förtrogna med att för att skapa en rörelse behöver man
tillsätta materialet såsom en knuff eller blåst. 3-4-åringarna uppmärksammar skyltar, de
ljudar och formar bokstäver till meddelande och berättelse. 5-åringarna har letat fakta
kring b.la. rymdens uppbyggnad och stjärnbilder. Barnen har samtalat kring det som sker
och funderat hur saker hänger ihop, ställt nya hypoteser och provat om och om igen. Vi
ser också en ökad social förmåga då projektarbetet ofta har varit i smågrupper och
samarbetet har varit en förutsättning för att kunna utforska den utmaning man ställts inför,
Exempelvis göra stora bokstäver med hjälp av sin kropp, tillsammans dansa som en
ledsen dinosaurie eller rulla en boll i färg till varandra för att se spår. Vi ser också hur fakta
och fantasi har blandats genom våra olika språk som lek, drama och rörelse.
Jämställdhet
Vi anser att vi här har nått vårt mål. Vi gör vårt yttersta för att göra våra miljöer och vårt
projekt så inbjudande och utmanande som möjligt för alla barn på våra avdelningar.
Alla barn blir erbjudna alla aktiviteter och i olika gruppkonstellationer för att tillvarata
allas kompetenser.
Kulturell mångfald
Pedagogerna anser att vi inte nått detta mål till fullo. Vi har berört det lite genom att
införliva olika länders arkitektur samt konst. Olika sorters kulturer har lyfts i den
skapande verksamheten men inte från olika länder. Detta är ett mål vi behöver arbeta
vidare med och har därför tillsammans med de andra förskolorna bestämd att nästa års
projekt blir ”Den mångkulturella förskolan”.
Rumsarrangemang
Vi pedagoger anser att vi har nått detta mål genom att förändra våra miljöer för att
tillgodose barngruppens behov. Miljöerna genomsyras av vårt projekt och fokus och
det finns en bra balans i miljöerna mellan lugna och rörliga aktiviteter.
Förskolan Ängeln
Förskolan Ängeln ligger i anslutning till Tomaskyrkan på T1 i Linköping. Vi har 20 barn
inskrivna i åldrarna 1-6 år, ålderindelande på två avdelningar. Vi är fem pedagoger, tre
arbetar heltid, en 75% och en 50%. Vi arbetar projektinriktat och har en kristen profil.
De första veckorna på höstterminen 2014 dokumenterade vi i bild och text vad barnen
intresserade sig för i inne- och utemiljön på Ängeln. Vi såg att de ofta lekte djurlekar och
byggde mycket kojor. Vi funderade på hur vi skulle kunna få in dessa intressen i ett
gemensamt projekt och bestämde oss för att fokusera på ”Djur och rum”. Vi såg över
våra lekmiljöer och kompletterade med material som inspirerade till lek och utforskande
kring detta. De tre förskolornas gemensamma fokus under projektet har varit 100spåklighet. Det har inneburit att vi försökt uttrycka projektet ”Djur och rum” genom flera
olika estetiska uttrycksmedel. Vi bestämde oss för att särskilt fokusera på rollek, lera,
konstruktion, dans, drama, mosaik, kropp, origami, kollage och sång.
Barnen har genom sitt utforskande av såväl material som djur fått många olika
erfarenheter. De har funderat på hur djurens bon måste byggas för att inte rasa och
vilket material som passar bäst till de olika byggena. Barnen har ritat, målat, ”lerat” och
avbildat djur med b.la. mosaik. Barnen har också haft tillgång till och spontant använt
sig av facklitteratur för att ta reda på mer om de insekter, fåglar och hundar de sett i
närmiljön.
Barnen har också prövat att vara djur i sång, dans och rörelse. De har härmat djurens
rörelser och utforskat dem därmed med sin egna kropp. ”Kan min hals bli lika lång som
en giraffs? Hur går en elefant? Hur liten är en myra? Hur smyger en panter?”.
När nu året gått ser vi att vi använt oss av de tio språk som vi hade som utmaning. Men
vårt huvudspråk blev ändå ritandet och avbildandet av djur. I ritandet har vi sett många
olika lärande. Att avbilda utvecklar och utmanar seendet. Det väcker också frågor om
hur saker och ting (i det här fallet djurdelar) hänger ihop. Barnen ges i ritandet möjlighet
att göra nya upptäcker:
Färger och nyanser, t.ex. Är elefanter verkligen bara grå? Har elefantens öra samma
färg utanpå och inuti?
Anatomi, t.ex. Hur stort är elefanthuvudet i förhållande till kroppen? Hur många ben har
en elefant?
Perspektiv, t.ex. Hur många ben ska jag rita när jag avbildar elefanten från sidan?
Vilken form/riktning har svansen?
Detaljer, t.ex. Vilken struktur har elefantens hud? Har den ögonlock?
Fakta, Frågorna om djurens utseende väcker frågor om hur djur lever. Vad använder
elefanten sina betar till? Varför har den snabel? Hur gör den när den äter? Kan den
springa? Var lever den? Har den en mamma och pappa?
Ritandet har också lett till att flera av barnen skrivit och illustrerat egna bilderböcker.
Utemiljön
Utemiljön har förbättras genom att vi planterat buskar, anlagt gräsmatta och ordnat
miljön så att den främjar barnens lek.
Barns inflytande
Vi har utformat miljöerna både inne och ute så att barnen kan vara självgående och
genom det få mer inflytande.
Förskolan Pärlan
Förskolan Pärlan ligger i anslutning till Svenska kyrkan i Skäggetorp i Linköping. Vi har
20 barn inskrivna barn i åldrarna 1-6 år i en syskongrupp. Arbetslaget består av fyra
heltidspedagoger. Vi arbetar projektinriktat och har en kristen profil.
Vi har detta läsår arbetat med100-språkighet och utifrån det fokuserat på bondgårdsdjur
och vad djuren äter. Det innebär att arbetet har skett i olika estetiska uttrycksmedel
såsom sten, sand, lera, snö, kottar, pinnar, is, svamptryck , drama osv.
Barnen har fått bekanta sig med djuren som finns på en bondgård. Vi har pratat om
djurens kroppsdelar, vad de äter, hur de rör sig och vad de olika djurens ungar heter.
Barnen har även fått härma djurens läten och vi har pratat om vad det heter där djuren
bor. I projektet har det också ingått ramsor, dans och musik om djur och även
teaterföreställningar om djur. I teaterföreställningarna har barnen visat hur t.ex. hästar
gör när de hoppar, kutat rygg och sträckt på sig som katter och tagit sig igenom en
hinderbana som hundar.
Efter att vi uppmärksammat olika djur i vår omgivning har vi b.la. pratat om stor och liten
hund, hur många ben hundar har och om tusenfotingen verkligen har tusen fötter.
Under våra utflykter till skogen har barnen funderat på t.ex. Vad äter ekorrar? Vad äter
fåglar? Vill fåglarna ha äppelskrutten vi slänger i skogen? och många fler funderingar.
När vi tittat på insekter i lupp har vi sett saker som vi inte kunnat se med blotta ögat.
Barnen har även funderat på vilka djur som är vilda och vilka djur som är tama och var de
vilda djuren bor.
När vi sjungit Bockarna Bruse har vi tränat på prepositioner som t.ex. först, mitten, sist,
fram, bak, på och under. Vi har även pratat om kort, lång, snabb och långsam. Barnen
har i ateljén skapat djur i lera, målat med vattenfärg och gjort svamptryck. De äldre
barnen använde sig av tredimensionella djur som de avbildade. Först med blyertspenna,
sedan med vattenfärg och till sist i lera. Utomhus har vi gjort olika djur i sand, snö och is
som vi fotograferat och satt upp på väggen.
Parallellt med djurprojektet har vi arbetat med språklig medvetenhet enligt
Bornholmsmodellen. Även där har vi pratat mycket om djur. Många av sagorna som
boken bygger på handlar om djur, så det har blivit en naturlig del att ta tillvara på
djurtemat även i sagorna. Exempel på sagor som vi har läst är: Stugan är trång som en
skokartong, Ankungen som ville tala vackert och Stadsmusikanterna i Bremen. Utifrån
sagorna rimmade vi, lärde oss ramsor, nya begrepp, tränade på första ljud och
framförallt lärde sig barnen att återberätta med och utan rekvisita. Vi har sett att barnen
lärt sig att berätta sagorna med en början, en ”knorr” och en upplösning. Vi ser också att
berättelserna nu har en inlevelse och en spänning som inte fanns förut. Vi arbetar
kontinuerligt med språklig medvetenhet för att barnen ska få verktyg att uttrycka sig i tal,
bild och skrift.
Vid vårt föräldramöte i höstas kom det fram förslag på att vi kunde åka till Valla för att
barnen skulle få träffa djuren på riktigt. Som avslutning på projektet gjorde vi en utflykt
till Valla där de föräldrar som ville fick följa med.. Det blev ett möte mellan djuren och
barnen där barnen fick erfara hur djuren låter, äter och rör sig i verkligheten. Vi såg och
hörde också att de hade med sig mycket kunskap som de fått erfara under tiden vi haft
djurtema som projekt. De kunde låta som djuren och benämna dem vid namn. Barnen
tyckte också att det var intressant att se var djuren bodde och hur maten såg ut och
luktade.
Inomhusmiljö
Vi har möblerat om i ateljén för att göra den mer inbjudande och vi har utökat med mera
material. Vi har också placerat ett glasskåp i ateljén där vi kan bevara alster som barnen
gjort och som de vill spara. Vi kommer att fortsätta ha ateljén som ett
förbättringsområde då vi ännu inte känner oss helt nöjda.
Ett rumsschema ska vi också göra när vi vet vilken verksamhet som ska vara i de olika
rummen
Workshop
För att sätta pedagogerna på spåret i vårt projekt – 100 språkighet ordnade vi med hjälp
av Charlotta Öhman, pedagogista och Isabel Wiberg, ateljerista från förskolorna
HallonEtt AB en workshop. Under kvällen fick vi möjlighet att arbeta med träd utifrån fyra
olika språk – akvarell, lera, musik och collage. Kvällen bjöd på många känslor, glada
skratt, pirr i magen, oro för att inte kunna, nyfikenhet på nya saker och glädje över
resultat. Workshopen fick på så sätt två erfarenheter, träd på olika sätt men också de
känslor som kan återfinnas hos barnen då vi ger dem erfarenheter av att pröva nytt och
redan känt. Vidare delades boken, Ett barn har hundra språk av Loris Malaguzzi ut för
att ytterligare fördjupa inför vårt projekt för läsåret.
Före Bornholmsmodellen – språklekar i förskolan
Lek med språket! Redan på förskolan pågår ett intensivt arbete med barns
språkutveckling. Språklekar, sagor, rim och ramsor är viktiga verktyg för att stimulera
små barns språkutveckling. Forskningen säger att det systematiska arbetet med
språklekar underlättar barnens senare läsinlärning och förebygger lässvårigheter. Boken
”Före Bornholmsmodellen” innehåller språksamlingar med konkreta övningar i
framåtskridande från det lilla barnet till det större.
”Förskolan ska utveckla barnens förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar,
ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.” Lpfö 98
Att bli språkligt medveten innebär bland annat att barnet lyssnar på hur ordet låter, inte
bara vad de betyder. Ett litet barn som blir ombett att rimma på hatt kanske svarar
”mössa”. Det är för att de tänker på vad ordet hatt betyder och kommer då naturligt att
tänka på mössa. Men ett barn som är lite äldre och mer språkligt medvetet, förstår vad
det innebär att ett ord rimmar på ett annat och svarar kanske ”katt” istället.
Vi har beslutat att alla tre förskolor ska arbeta på samma sätt med barns
språkutveckling. Därför har de tre förskolorna Himlaliv, Ängeln och Pärlan bildat ett
nätverk där en pedagog från varje förskola träffas regelbundet för att planera upp
verksamheten. Vi har valt att arbeta med språkligmedvetenhet enligt ”Före
Bornholmsmodellen”. I nätverket har utbildning gett pedagogerna och material till
verksamheten köpts in.
För att utvärdera förskolornas arbete med språklig medvetenhet genomför en pedagog
en bedömning på samtliga förskolor. Det som bedöms är bland annat rim, segmentering
i stavelser, ordlängd och återberättande. Utifrån resultatet arbetar sedan varje förskola
med att utveckla sitt arbete med språklig medvetenhet. Vi kan redan se att vi når ett
bättre resultat efter att ha arbetat med ”Före Bornholmsmodellen” under detta läsår.
Nätverk
Förskolorna har fortsatt att arbeta i nätverk för att utveckla och stärka den pedagogiska
verksamheten. Detta läsår har fyra nätverk varit igång. Nätverkens olika fokus har varit
organisation, värdegrund, projektarbete och språklig medvetenhet. Ett arbete med att
skriva ner och göra tydligt hur förskolorna ska arbeta med ett svenskt kulturarv och det
mångkulturella i vårt samhälle har påbörjats. En interkulturell pedagogik där mångfald
kan skapa gemensam förståelse och tillhörighet. Vidare har arbetet med att hitta former
för värdegrundssamtal fortlöpt och resulterat i ett möte med våra värdeord och plan för
främjande och förebyggande arbete mot kränkande behandling. Vårt arbetssätt att
utforska och lära i projektform har fått fördjupande kunskaper i hur vi kan tänka kring det
digitala barnet, hur vi kan använda it teknologi i vårt forskande med barnen. Det språkliga
arbetet har fått ett stort utrymme genom utbildning och planering av samma
språkaktiviteter på alla tre förskolor.
Insynsbesök kring genus
Maria Hampusgård, genuspedagog i Linköping besökte förskolan Ängeln under en dag.
Maria tyckte sig se närvarande pedagoger med respekt för barnen och barn som lekte
över könsgränserna. Hon lyfte också förskolan sätt att tilltala barnen med namn och inte
med benämningen killar eller tjejer, något systerförskolan Himlaliv också fick god respons
för vid ett tidigare besök där våren 2013. Maria ger förslag på att titta på hur
dokumentationer ser ut ur ett genusperspektiv, kanske finns där något att göra sig
medveten om och utveckla.
Tillbud
Ett mindre antal tillbud har rapporterats. Några fallskador som uppkommit under lek och
som inte gett någon åtgärd. En fallskada från trappa i ett lekhus där åtgärd blev att
lekhuset har tagits bort från gården. Ett fall av ”ärta i örat” har rapporterats, ärtan fick
opereras bort och burken med ärtor har fått annan placering på förskolan.
Lekplatsbesiktningar
Under maj månad genomfördes besiktningar av alla tre förskolors utemiljö. Besiktningen
genomfördes av fastighetsskötare och besiktningsman från Sereno Certifiering AB.
Besiktningen visade på en rad brister som alla kommer att åtgärdas av
fastighetsansvariga under sommarmånaderna och tidig höst.
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling har påbörjats. Varje
förskola har gjort en nulägesbeskrivning baserad på förskolornas gemensamma ledord.
Det är den fysiska och den sociala miljön som beskrivits. Planer har sedan upprättats för
åtgärder av brister. Likabehandlingsplanens hålls levande i den dagliga verksamheten.
Arbetslagen har arbetat vid olika tillfällen med att fördjupa innebörden av värdeorden.
Utbildningar och kurser som genomförts under läsåret 14/15
Barn gör rätt om de kan – en dag med föreläsning av Karin Rosvall, Barns inlärning och
utveckling AB för alla.
Aktivt medarbetarskap – två heldagar med utbildning i kommunikation av Feelgood,
företagshälsovård för alla.
Att överlista Jante – kvällsföreläsning av Tomas Gunnarsson, coach och författare för
alla.
Metodverkstad – hur vi arbetar med språkstörningar hos barn, studiecirkel genom
Linköpings kommun för två pedagoger.
Digitala småbarn – kvällsföreläsning av Markus Bergenord, digitalista för alla.
Förskolechefen 2015 – Att leda för kvalitét med barns lärande i fokus, Gothia
fortbildning för förskolechefen.
Flerspråkighet i fokus – Identitet, språk och lärande, Gothia fortbildning för en pedagog
med särskilt ansvar för språklig medvetenhet och förskolechefen.
Arbetslagsledarutbildning, Lärarfortbildning AB för de tre arbetsledarna.
Språkpiller, inspirationsdag om barns språkutveckling genom Linköpings huvudbibliotek
för två pedagoger.
Vårt uppdrag: undervisa eller visa på under? Föreläsning av Sofia Hedin, pedagogista
genom Linköpings kommun för arbetslaget på förskolan Pärlan.
Interna nätverk med utbyte av erfarenheter och utveckling av den pedagogiska
verksamheten för alla.
Litteraturläsning; Ett barn har hundra språk av Loris Mallaguzzi för alla.
Styrkor på våra förskolor
Vårdnadshavarna på förskolorna Himlaliv och Ängeln har deltagit i en
attitydundersökning och vårdnadshavarna på Pärlan har fått möjlighet att uttrycka sina
åsikter via utvecklingssamtal. På alla tre förskolorna indikerar vårdnadshavarna att
styrkorna är ”samarbetet mellan personal och vårdnadshavare och att de känner sig
lugna och trygga med att lämna sitt barn på förskolan” och att ”förskolornas miljöer
inspirerar till lek och lärande.”
Utifrån pedagogernas egen skattning av verksamheten framkommer att det
systematiska kvalitetsarbetet och möjlighet till kompetensutbildning inom yrkesrollen är
styrkor på alla tre förskolorna. Detta i sin tur leder till hög skattning generellt av det
pedagogiska arbetet.
Förbättringsområden på Himlaliv, Ängeln och Pärlan
Följande förbättringsområden är framtagna av pedagoger och förskolechef genom en
analys av ovanstående material.
Vi har funnit tre förbättringsområden som förskolorna vill fokusera på tillsammans.
Kulturell mångfald
Kulturell mångfald är ett område som vi upplever att vi behöver arbeta vidare med och
fördjupa vår kunskap inom. Läsårets projekt kommer att vara den mångkulturella
förskolan. Vi pedagoger kommer även under hösten läsa Johannes Lunneblads bok Den
mångkulturella förskolan för att senare bearbeta den på en fördjupande seminariedag.
”Förskolans uppdrag är en del av en större samhällelig process att socialisera framtidens
medborgare. Förskolan har på så sätt betydelse för hur många barn utvecklar en tidig
medborgerlig identitet. På ett övergripande plan kan ett sådant identitetsskapande förstås
som en del av ett uppdrag att skapa tolerans och solidaritet mellan människor, utifrån en
syn som betonar kulturers lika värde och ser en språklig och kulturell mångfald som en
tillgång.” (Den mångkulturella förskolan, 2013)
Jämställdhet
Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område både utifrån vårdnadshavarnas och
pedagogernas skattning.
”I förskolans läroplan lyfts målet med jämställdhet fram som en viktig del i
värdegrundsarbetet. Det handlar bland annat om att flickor och pojkar ska ha lika stort
inflytande och utrymme i verksamheten”
(Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan, 2005)
Vi fortsätter att arbetar medvetet med hur vi bemöter barnen, vilka vi ger utrymme, hur vi
tilltalar, uppmuntrar och arrangerar våra lekmiljöer. Vi kommer fortlöpande diskutera detta
på våra husmöten.
Samverkan förskola/skola
Utifrån pedagogernas skattning och åsikter från vårdnadshavare är samverkan med
förskoleklassen ett prioriterat område. Vi kommer under hösten ta kontakt med berörda
skolor för att få igång en dialog.
”Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett
långsiktigt perspektiv. Samarbete ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer
som gäller för respektive verksamhet.” (Lpfö98)
Analys
Vår analys av Linköpings Domkyrkopastorats förskolor är följande:
Vi kan i våra projektsammanfattningar och i våra utvecklingssamtal se att barnen har
fått erfara mycket i vår pedagogiska verksamhet som förändrat deras kunskap och
lärande. Barnen har getts rika möjligheter till sina 100 språk. Vi ser att barnen utvecklat
både fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet och fantasi i projektverksamheten. De har
gjort kunskapen till sin egen.
Vi kan med hjälp av våra olika redskap för det systematiska kvalitetsarbetet se att vi
bedriver en verksamhet av god kvalitet. Känslan av nöjdhet hos pedagogerna växer sig
stark när vi summerar läsårets verksamhet och iordningställer för projektens vernissage.
Vi ser att vår satsning på Aktivt medarbetarskap gav oss möjligheter till nära samtal som
stärkt tilliten och tryggheten i arbetslagen. Vi ser att de verktyg vi fick för god
kommunikation ger oss förutsättningar för att använda kommunikation som ett medel för
stärkt kvalitét.
Vi ser att vårt koncept föräldraresurs är en styrka i vår kvalité på förskolorna. Här formas
och stärks den välkomnande atmosfär som många påtalar finns på våra förskolor. Vi ser
att detta blir tydligt i den attitydundersökning som görs bland vårdnadshavarna.
Vi ser att vår medvetenhet om att vår stora personalomsättning detta läsår fått en
konsekvens. Vi har tagit beslut i personalfrågor där vi tar ett stort ansvar för en förskola
som är trygg, rolig och lärorik för barnen. Vi ser också glädjande nog att trots stor
omsättning skattar andra, föräldrar, politiker och tjänstemän vår verksamhet högt.
Vi är medvetna om att det finns områden att förbättra och vi hoppas att de åtgärder vi i
detta dokument har nedtecknat kommer att stärka vår kvalitét ytterligare.
Vår slutliga analys blir således att vi anser att de tre förskolorna håller hög kvalitét på
läroplanens alla områden. Vi anser att vi uppfyller målen.
Linköping 2015-06-10
Arbetsledare Ann Jeraeus, Birgit Triches och Carola Andersson
Förskolechef Pia Strömqvist
Litteraturlista
Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 Skolverket
Kvalitet i förskolan, Allmänna råd (2005) Skolverket
Den mångkulturella förskolan, Johannes Lunneblad (2013) Studentlitteratur
Före Bornholmsmodellen, Ivar Lundberg och Görel Sterner, (2011) Natur och Kultur
Artikel ur Sanoma utbildning, MMXV katalog för läromedel i förskolan (2015) Carin
Rydjas