Natur-likt - Timrå - Naturskyddsföreningen
PDF Compressor Pro timra.naturskyddsforeningen.se Information från Nr 4 2015 Länsstyrelsen: - Det saknas särskilda skäl för att bevilja dispens från strandskyddet på Åstön Länsstyrelsen ändrade som väntat inte sin uppfattning om strandskyddsdispensen för campingplatsen på Åstön! I sitt nya beslut upphäver man återigen miljö- och byggnämndens beslut om strandskyddsdispens för permanent camping i Skeppshamn. Sammanfattningsvis finner länsstyrelsen att det saknas särskilda skäl för att bevilja dispens från strandskyddet. Natur-likt Foto: Stig Carlsson Lite intresse för naturen i remissvaren! Tråkigt förstås att sitta inomhus, men å andra sidan har jag haft tid att läsa igenom alla 18 remissyttranden om Åstöreservatet som kommit in. Om man generaliserar lite så slås man av så lite intresset för naturen har satt sina spår i remissyttrandena! Och kulturmiljön i Skeppshamn är det bara Åstöns Fiskarmuseinämnd som uttrycker sin oro för! Deltagarrekord vid årets kvällsvandringar Intresset för kvällsvandringarna i Ljustorp, som arrangeras av Naturskyddsföreningen i samarbete med Ljustorpsvandring www.ljustorpsvandring.se ökar år från år. Förra årets rekord med i medeltal 7,5 deltagare har trots sämre väder ökat till 10 vid de sju genomförda promenaderna i år. Elisabeth Nilsson och Lena Liljemark har varit ledare för vandringarna och de har berättat om bygdens natur och kulturhistoria. Spännande svampvecka i Timrå Sveriges Mykologiska Förening placerade sin årliga mykologivecka i Timrå hösten 2014. Det var cirka 90 deltagare från 7 olika länder som tillbringade en vecka i Timrå, en form av naturturism som gynnade näringslivet i Timrå. Resultatet blev cirka 20 nya svamparter för Sverige och ungefär 30 nya svamparter för Norrland. Troligen noterades även flera nya svamparter för vetenskapen. PDF Compressor Pro Ordföranden har ordet... Vilken annorlunda sommar vi haft i år med mycket regn och lite värme, men ändå rätt drägliga temperaturer. Blåbär och svamp blir det rätt mycket av som det verkar. Tisdagsvandringarna har gått bra och endast en gång har det varit inställt på grund av regn - ett tåligt folk som ger sig ut förstås! Tack till Elisabeth och Lena som gjort vandringarna möjliga - Ni är värda en eloge. Slåttern av Torsbodaängen har genomförts för 47:e året i rad. Nu hoppas jag att fler deltar framåt så att vi kan fira 50 år med slåttern. Vi i styrelsen försöker att alltid bevaka det som påverkar naturen runt oss alla. Ifjol skrev vi till kommunen om den obefintliga skötseln av Fågelsångens naturreservat vilket ledde till en viss skärpning men det är fortfarande till och med svårt för den oinvigde att ens hitta till reservatet trots sitt läge nära bebyggelse. Där vill vi gärna ha till en skärpning eftersom jag själv fått samtal från människor som inte hittat dit. Just denna tidning är höstens första nummer av Natur-likt som är vår medlemstidning. Det är kanske inte känt för många att det är en lång process innan den hamnar i din hand. Först och främst så skrivs och redigeras den av vår redaktör, som av hälsoskäl befinner sig stor del av året i Thailand. Vi håller kontakten med honom och förser honom med material via mail och samtal genom Skype. När vår redaktör är klar med tidningen så mailas den till vårt tryckeri i Sundsvall. Efter tryckning så hämtas den av någon av våra ideella krafter och körs hem till mig. Där får jag oftast hjälp med att lägga den i kuvert med adressetiketter som vi fått via vår riksorganisation som sköter medlemsregistret. Därefter gäller att få iväg alla kuvert med tidningar till Posten. Tyvärr händer det ibland, som nu senast att Postens maskiner i sorteringen lyckas få bort etiketter med någons adress. Den går då i retur hem till mig utan etikett och jag har ingen som helst aning om vilka som inte erhållit sin tidning. Om du blivit drabbad så ber vi om ursäkt, som nu senast då TRE kuvert drabbats så att dessa medlemmar ej fick sin tidning. Om du blivit drabbad så maila eller ring mig så skickar vi en ny tidning med handskriven adress. Mail [email protected] eller telefon 060-570325. För övrigt läser jag att den 13 augusti hade vi förbrukat hela vår Jords resurser och resten av året kommer vi att leva på kredit när det gäller Jordens resurser. Mycket oroande och tänkvärt tycker jag. Hoppas nu att du tar dig en titt på det program som finns i tidningen och delta gärna i någon av dessa aktiviteter. Ta gärna med dig någon granne eller vän också. Trevlig höst önskar Bengt-Göran Natur-likt är ett medlemsblad för Naturskyddsföreningen Timrå. Innehållet handlar dels om föreningens verksamhet, men också om natur- och miljöfrågor. Har du idéer om vad du tycker vi ska ta upp får du gärna höra av dig. En del medlemmar tycker att det räcker att få tidningen via mail. Andra vill gärna ha en tidning att bläddra i eller för att visa upp för andra intresserade. Du avgör själv vilket du tycker är bäst. Kontakta oss Berry Johansson svarar för redigeringen av Natur-likt. Du kan nå honom via hans e-mail, [email protected]. Stoppdatum för inlämning av manus till kommande nummer av Natur-likt är 15 oktober 2015, med utdelning veckan efter. PDF Compressor Pro På cykel hinner man se och höra mycket! Regnet hängde lite i luften den 8 juni när vi deltagare hälsades välkomna till Bergeforsparken av en rödstjärt som satt i en björk och sjöng för oss. Efter lite funderingar så beslöt vi oss för att cykla mot Lögdö längst med den gamla grusvägen från Bergeforsen med returresa via Forsmon. Motvind hade vi till en början, men vädret blev bara bättre och bättre och färden längs den gamla grusvägen med liten övrig trafik var en ren njutning. Eftersom vi hade ornitologer med oss var vi extra uppmärksamma på fåglar som vi hörde eller såg efter färden. När man cyklar kommer man så mycket närmare allt i naturen och just fåglar kan man både se och höra. Den ena fågelarten efter den andra avlöste varandra och på en åker längst vägen fick vi till och med syn på två tranor. Taltrasten ljud, som man kan höra hur den upprepar sig 3-4 ggr i rad. ”Ficktjuv, Ficktjuv, Ficktjuv” eller vad man nu tycker sig höra. 15 olika arter Vi rastade vid Lögdö bruk intill den vackra kyrkan och såg då en sädesärla. Under färden kunde vi se eller höra sammanlagt 15 olika fågelarter Här under lista på alla arter: rödstjärt, lövsångare, trana, bofink, ladusvala, björktrast, rödvingetrast, koltrast. taltrast, gransångare, trädgårdssångare, sädesärla, fiskmås, skrattmås och kråka. En fantastiskt fin kväll som avslutades strax före kl 21 med att rödstjärten fortfarande satt i björken och välkomnade oss tillbaka till Bergeforsparken. Strålande soligt väder Den 10 augusti var det strålande soligt väder. Vi bestämde som tidigare i våras att cykla till Lögdö bruk på den fina grusvägen förbi bland annat Lundetjärnen och tillbaka via Forsmon. Vi gjorde ett litet stopp vid Lundetjärn för att kolla om vi såg några fåglar. Ganska snart såg vi en ormvråk, några kråkor och ladusvalor. En rödhake hade vi tidigare sett. Färden fortsatte på den underbara grusvägen förbi Lögdösjön och fram till Lögdö bruk där vi rastade. Strax efter klockan halv nio var vi tillbaka på Bergeforsparken. Där skymtade vi även en fiskmås. Intresset inte på topp I ett strålande vackert väder genomförde vi säsongens sista cykeltur den 24 augusti. Tyvärr har intresset inte precis legat på topp denna sommar. Kanske dags att fundera på ett annat upplägg för framtiden. Vi cyklade ut till Wifstaholmen för att hitta en lämplig plats att fika på. Där ute på holmen som förr i världen var ett stort timmerupplag så reagerade vi på att sly och annan växtlighet erövrar marken. Det är fantastiskt fint där ute efter stranden. Fikade vid Wifstavarvs kapell Därefter for vi bort till Wifstavarvs kapell och fikade under en trevlig pratstund. Färden fortsatte tillbaka till Bergeforsparken där turen avslutades vid 20-tiden. Text och foto: Bengt-Göran Norlin PDF Compressor Pro Svamputflykt till Hornsjömon Hornsjömon ligger på vägen från Viksjö mot Graninge. Landskapet i Viksjö domineras av Mjällåns dalgång. Dalgången innehåller mäktiga sedimentlager från istidens avsmältningsskede för ca 8 000 år sedan. Då mynnade här en stor isälv ut i den havsvik som gick in i dalgången. Under en längre tid låg älvens utlopp kvar vid trakten av Hornsjön. genom ökad möjlighet till etablering, minskad konkurrens och ökad födotillgång. Innan skogen fick ett värde och brandbekämpningen började för 150 år sedan brann många skogar en till två gånger per århundrade, något djur och växter anpassade sig till. Den senaste branden på Hornsjömon var 1880 och man har spårat bränder med jämna mellanrum till 1530. Ungefär vart 60:e år har skogen här brunnit. Ungefär ett 40-tal insektsarter och ett 50-tal svamparter är beroende av brand. Av växter är de mest kända brandarterna brandnäva och svedjenäva vars frön vilar i marken och gror Stenmurkla - mycket giftig. först vid marktermparaturer över 45-50 grader. De små tjärnarna i det området är så kallade Bränderna kan locka till sig insekter som på dödisgropar, dvs de skapades när stora isblock många mil uppfattar lukten av rök eller känner baddades in i sediment och sedan smälte. På av bränder genom infrarödkänsliga organ. Hörnsjömon finns tydliga dynbildningar, som Mycket pedagogiskt brandfält uppkommit genom vindens omlagringar av Ett tiotal intresserade personer följde med på deltasanden efter istiden. utflykten som leddes av Hans Andersson Naturvårdsbränningar (Myko, Svampfärgarsällskapet) och Elisabeth Här har SCA gjort tre naturvårdsbränningar Nilsson (Naturskyddsföreningen Timrå). SCA som är en planerad och noga kontrollerad har efter tre bränningar, 2011, 2012 och 2013, bränning, anlagd för att i naturvårdssyfte ef- fått ett mycket pedagogiskt brandfält eftersom terlikna en naturlig brand. Skogsbränder, både de ligger bredvid varann. Jämförelse av åternaturliga och framkallade, var länge en vanlig växten efter bränderna är lätt att följa. del i skogslandskapets utseende. Fylldes av den giftiga stenmurklan I Sverige brann före 1900-talet i genomsnitt en Efter ett regn en halv vecka tidigare fylldes procent av skogsarealen årligen. Att det nästan brandfälten av den mycket giftiga stenmurkslutat brinna är en av de stora ekologiska för- lan. Livsmedelsverket förordar numera att man ändringarna i skogen under 1900-talet. För inte äter den, ens efter avkok, eftersom restgift vissa arter är skogsbrand ett måste för över- aldrig går att få bort. Vilket påpekades för belevnad, för andra är den bara en konkurrens- söksgruppen att själva ta ställning till. Grupfördel. pen utnyttjade den rastplats som SCA ordnat En stor mängd arter gynnas av brand med eldstad och många kubbar att sitta på. Det Förutom de arter som är direkt beroende av blev en trevlig fikastund med en nedgående sol brand för sin reproduktion, finns en stor som fond. mängd arter som starkt gynnas av brand Text och bild: Hans Andersson PDF Compressor Pro Blomstervandring med Stefan Vi hade verkligen turen med oss då det regnat flera dagar, men just denna kväll var det uppehållsväder då vi träffades på Brudsporreängen i Torsboda för årets Blomstervandring tillsammans med Stefan Grundström. Speciellt intressant att se hur långt arterna på ängen kommit med tanke på att det varit en sen vår och en kall och våt försommar. Stefan berättade först om bakgrunden som gör att Torsbodaängen är så unik. För 570 miljoner år sedan fanns här en stor vulkan och då befann vi oss vid ekvatorn. Under årens lopp har denna vulkan eroderat ner och vad som återstår är den berggrund som ängen finns på. Själva Klingerfjärden är den gamla vulkankratern. Detta innebär att den flora som finns på ängen är annorlunda. Tack vare den årliga slåtter som kontinuerligt hållits i minst 46 år i rad så har marken hållits näringsfattig och artrik genom att växtligheten forslats bort. Många av växterna har i år inte utvecklats så långt som vanligt, men vi kunde ganska snart hitta orkidén tvåblad som stod i blom och Stefan beräknade att det fanns ett 100-tal exem- plar av den. Brudsporrarna hade inte hunnit så långt utan det återstod någon vecka innan de står i praktfull blomning. Noteras kan att ängen i Torsboda är det enda stället i Timrå där Brudsporrarna växer. Vi fann även andra arter som backruta, smörboll, rödklint, hagfibbla, luddhavre, rosettjungfrulin, vildlin, backrot, darrgräs, starr, brudborste, ängskovall, blodrot, vitpyrola, teveronika, kattfot och vi hittade även exemplar av Sundsvallsviol som sedan länge blommat ut. Det var mycket nöjda deltagare som efter nästan 2 timmar tackade Stefan för den fantastiska guidningen. Text och bild Bengt-Göran Norlin Det kostar mindre än 1 (en) krona/dag att vara med i Naturskyddsföreningen PDF Compressor Pro Länsstyrelsen: - Det saknas särskilda skäl för att bevilja dispens från strandskyddet på Åstön Länsstyrelsen ändrade som väntat inte sin uppfattning om strandskyddsdispensen för campingplatsen på Åstön! I sitt nya beslut upphäver man återigen miljö- och byggnämndens beslut om strandskyddsdispens för permanent camping i Skeppshamn. Sammanfattningsvis finner länsstyrelsen att det saknas särskilda skäl för att bevilja dispens från strandskyddet. Lotstornet Åstön AB har överklagat beslutet till Mark- och miljödomstolen. Beslutet innebär att Lotstornet Åstön AB sak- exempel på anläggningar och anordningar som nar tillstånd att bedriva verksamheten eftersom kan vara otillåtna, bland annat vägar, parkebåde det tidigare beviljade bygglovet och dis- ringsplatser och campingplatser. Där framgår pensen från reservatsbestämmelserna hade också att de inte bara är förbjudna om de hindsom villkor att strandskyddsdispensen bevilja- rar allmänheten, utan redan om de avhåller alldes. mänheten att beträda ett sådant område. Hade nämnden fog för sitt beslut? Omfattas av förbudet i miljöbalken Eftersom Naturskyddsföreningens överklag- Länsstyrelsen slår fast att det framgår av Lotsning endast avsåg den av miljö- och bygg- tornets ansökan att de har för avsikt att pernämnden beviljade strandskyddsdispensen tar manent anlägga en campingplats, och konlänsstyrelsen i sitt nya beslut inte upp de av- staterar att även om inga ytterligare markåtsteg från villkoren i arrendeavtalet (civilrätts- gärder vidtas på den aktuella fastigheten är det lig fråga) och den tveksamma avloppsan- ändå fråga om anläggande av en campingplats läggningen som Naturskyddsföreningen påpe- och som därmed omfattas av förbudet i 7 kap kat. Länsstyrelsen koncentrerar sig i stället på 15§ i miljöbalken. frågan om nämnden haft fog för sitt beslut att - Visserligen kan parkeringsplatser i sig nyttjas bevilja strandskyddsdispens för anläggande av av allmänheten men parkerade motorfordon permanent camping. får ändå anses avhålla allmänheten från att röra Syfte: att trygga allmänhetens tillgång sig fritt i området, slår länsstyrelsen fast. I motiven för sitt beslut redovisar Länsstyrel- Ska vara en restriktiv bedömning sen inledningsvis att strandskyddet i miljöbal- Länsstyrelsen diskuterar vidare om dispens ken syftar till att långsiktigt trygga för- ändå kan lämnas, men menar att det ska vara utsättningarna för allmänhetens tillgång till en restriktiv bedömning och att detta framgår strandområdet och att bevara goda livsvillkor bland annat av 7 kap 26 § miljöbalken, som för djur- och växtlivet på land och i vatten. anger att dispens från strandskyddsbestämFår inte hindra allmänheten melserna bara får medges om det är förenligt Inom ett strandskyddsområde får bland annat med strandskyddets syften och att utgångsinte nya byggnader uppföras, eller byggnaders punkten för prövningen om dispens ska vara användning ändras eller andra anordningar ut- att strandskyddet normalt har företräde framför föras, om det hindrar eller avhåller allmänhe- andra allmänna eller enskilda intressen. ten från att beträda ett område där den annars Sex särskilda skäl i miljöbalken skulle ha fått färdas fritt. I miljöbalkens 7 kap 18c § anges sex olika särFår inte förändra livsvillkoren skilda skäl för att bevilja dispens från strandMan får inte heller vidta åtgärder som väsent- skyddet. Nämnden hade i sitt beslut angett ett ligt förändrar livsvillkoren för djur- och växt- av dessa, att området redan är ianspråktaget på arter. Av förarbetena till lagen framgår ett sätt som gör att det saknar betydelse för PDF Compressor Pro strandskyddets syfte. Länsstyrelsen vänder tummen ner Men länsstyrelsen vänder tummen ner och säger att området tidigare har använts av militären och att det redan finns en grusplan på fastigheten innebär inte, enligt länsstyrelsens bedömning, att området är ianspråktaget på ett sådant sätt att det skulle sakna betydelse för strandskyddets syfte. Inte heller det faktum att campingverksamheten tidigare bedrivits på försök på platsen medför att området kan anses ianspråktaget. Vägen ingen avskiljande gräns Även Lotstornets uppgift att den väg som går genom grusplanen utgör en gräns för campingen och som därmed är väl avskilt från området närmast strandlinjen avvisas av länsstyrelsen med hänvisning till en dom i Mark- och miljöverdomstolen som ansett att en smal asfalterad övrig länsväg utan markerad mittlinje, där viss vaksamhet krävs vid möte, inte har en sådan avskiljande verkan som avses i miljöbalken. Länsstyrelsen har varit i Skeppshamn och kunnat konstatera att det handlar om en mindre grusväg, och kan enligt deras mening inte anses vara av en sådan storlek att den väl avskiljer det tänkta campingområdet från stranden. Slutligen slår länsstyrelsen fast att inte heller något av de andra dispensgrundande skälen i miljöbalken är tillämpliga. Sammanfattningen av länsstyrelsens beslut gjord av Berry Johansson Det kostar mindre än 1 (en) krona/dag att vara med i Naturskyddsföreningen PDF Compressor Pro Lite intresse för naturen i remissvaren om Åstöreservatet Tråkigt förstås att sitta inomhus, men å andra sidan har jag haft tid att läsa igenom alla 18 remissyttranden om Åstöreservatet som kommit in. Om man generaliserar lite så slås man av så lite intresset för naturen har satt sina spår i remissyttrandena! På plussidan noterar jag att flera av de som yttrat sig verkar ha förstått att det finns något som heter strandskydd och som kan komma att ha en viss betydelse även om Skeppshamn och lotstornet plockas bort från reservatet. Jag noterar också att länsmuseet saknas! Åstöns Fiskarmuseinämnd uttrycker sin oro för Skeppshamns kärnmiljö Vilken effekt kan man avläsa av att vi skickade ut vårt yttrande i förväg? Inget kan sägas säkert, men jag tror ändå att det hade en lite dämpande effekt på exploateringsivrarna och man kan också märka att några instanser försökt att strukturera sina synpunkter! Kanske vår förtjänst? I frånvaron av länsmussets synpunkter får vi luta oss mot att Åstöns Fiskarmuseinämnd den här gången inte uppträder kollektivt med de andra organisationerna och här tydligt markerar sin oro för ”Skeppshamns kärnmiljö om inte naturen och kulturen har ett samhällsskydd”! Det är ju också ett sätt att uttrycka att man inte tycker om att Skeppshamn bryts ut ur reservatet. Kultur- och tekniknämnden frånsäger sig sitt demokratiska ansvar som valda politiska företrädare genom att inte ha några synpunkter alls på förslaget. Man frågar sig då vad vi ska ha våra politiker till? Till de mera udda remissyttrandena hör Lotstornet AB, som lever i den felaktiga föreställningen att om man bara plockar ut Skeppshamn och Lotstornet ur reservatet och senare gör Skeppshamn till ett s k LIS-område är det fritt fram att göra vad man vill och de kommer att få utrymme för sin kreativitet! Om inte kommunen fortsätter att vara motsträvig mot deras genialitet? Det senare bekymret vädrar reservatsförvaltaren i ett speciell ”klagolåt” adresserad till kommunalrådet Ewa Lindstrand. Läs det brevet för det ger faktiskt en intressant inblick i hans tankevärld, som vi inte så ofta fått ta del av offentligt. Länsstyrelsen: Synnerliga skäl krävs! Det riktiga glädjeämnet ur vår synvinkel är länsstyrelsens något diplomatiskt formulerade remissyttrande. De påpekar försynt att det enligt Miljöbalken krävs ”Synnerliga skäl” för att ändra ett redan beslutat reservats både gränser och syften! Länsstyrelsen underkänner även kommunens motiv för att ändra på reservatsgränsen! Länstyrelsen framför även kritik mot förslaget på flera andra punkter. Sammanfattningsvis kommer kommunen när de ska skriva om förslaget med hänsyn till remissinstansernas ofta spretiga och motsägelsefulla synpunkter att ha ett rejält arbete framför sig. Inget roligt jobb när man nu vet länsstyrelsens uppfattning och man säkert anar att Naturskyddsföreningen kommer att överklaga om de vidhåller att plocka ut Skeppshamn och Lotstornet ur reservatet. Vi har nu bara att avvakta! Remisssvaren är offentlig handling som alla kan ta del av. Naturskyddsföreningen har begärt ut kopior så om du är intresserad att läsa remissvaren kan du kontakta Bengt-Göran Norlin, tel 060-57 03 25, som kan sända dem digitalt till dig. Berry Johansson PDF Compressor Pro Fin vandring i Lögdöparken Naturskyddsföreningens vandring i Lögdöparken i samband med Lögdödagen. Vi fick en fin vandring i perfekt väder. Stigen går i en slinga runt den gamla åfåran, Surån, är vältrampad och lätt att gå. De första sevärdheterna är de 375-åriga tallarna i början av stigen. Jag har markerat en stig från parkeringen med rödgula band i stället för att gå efter vägen. Därefter efter att passerat Surån, Timrås grövsta tall, kallad Trolltallen. Den har använts som jorddragningstall ända fram till 30-talet. Man passerar även en kolbotten samt gravar från järnåldern. Efter stigen finns informationsskyltar som SCA satt upp. Om man inte vill gå hela stigen kan man gena över den gamla åfåran som i sig är en sevärdhet med frodig urskogsliknande natur. Lögdögänget har byggt en bro där gamla elljusspåret går över Surån. Jag kan verkligen rekommendera ett besök. Beskrivning och karta finns på www.ljustorpsvandring.se Lögdöstigarna. Elisabeth Nilsson Intresserad att följa med? Anmäl dig till Bengt-Göran, tel 060 - 57 03 25 för samåkning! PDF Compressor Pro Slåttern på Torsbodaängen För 47:e året i rad firades slåtter på Torsbodaängen. Klocka 8 var jag och Lars-Göran Åhlund där och vi förväntade oss att flera skulle komma. Vi beslutade oss för att slå undan sådant som inte AME-enheten skall behöva bry sig om. Därför slog Lars-Göran ned de Liljekonvaljer som i år försökt att ockupera ängen medan jag räfsade undan det slagna. Tiden gick och strax före klockan 9 kom Ingvar Smedjegård med sin fiol och tillsammans vart vi 13 stycken. Under tiden hörde och skymtade vi en mycket stor fågel som väsnades i skogen intill. Troligtvis en Ormvråk. Bengt-Göran Norlin Gutebaggen Thor och Tornfalken Gutebaggen Thor på Lövbergs B&B i Ljustorp fick en ny kamrat i juli. En Tornfalksunge slog sig ner på hans rygg och borrade ner klorna i hans päls och satt där en längre stund och var tillfreds med livet. Thor själv verkade inte besvärad, utan spatserade omkring med sin nyfunna vän på ryggen. Ungen verkade inte besvärad vare sig av Thors betande eller fotografen. Några timmar senare hade ungen flyttat sig till nya lekplatser och var inte längre kvar i fårhagen. PDF Compressor Pro Annons PDF Compressor Pro Spännande svampvecka i Timrå hösten 2014 Sveriges Mykologiska Förening placerade sin årliga mykologivecka i Timrå hösten 2014. Lokala arrangörer var Sundsvalls Mykologiska Sällskap (myko), Svampfärgarsällskapet och Timrå Naturskyddsförening. Det var cirka 90 deltagare från 7 olika länder som tillbringade en vecka i Timrå, en form av naturturism som gynnade näringslivet i Timrå. Här berättar Jan-Olof Tedebrand om veckan och de många fynden som gjordes. Hjördis Lundmark och Jan-Olof Tedebrand olika områden längs Mjällån. Bland massor av höll övergripande i arrangemangen, men vi var spännande svampfynd i Mjällådalen kan nämmånga som hjälptes åt i arbetslokalen vid Ber- nas en violett skålsvamp som växte på murken geforsens Folkets Park och under utflykterna. lövved på en sandrevel ute i ån vid HöglandsKommunalrådet Ewa Lindstrand invignings- bodarna och som väckte uppmärksamhet, det talade och sedan höll kommunekolog Stefan handlar kanske om en ny art för vetenskapen. Grundström ett lagom långt föredrag om Tim- Vid Flottarstigen noterades bland annat tickan rås speciella natur. vaddporing och skinnsvampen nordlig mjöl20 nya svamparter för Sverige poring (tredje fyndet i landet). På jättegrova, Under svampveckan i Timrå noterades cirka avbarkade asplågor noterades flera sällsynta så 20 nya svamparter för Sverige och ungefär 30 kallade pyrenomyceter (stora svarta fläckar) nya svamparter som var nya för Norrland. Tro- som annars mest håller till i sydsvensk ädelligen noterades även flera nya svamparter för lövskog bland annat Cistella geelmuydenii. vetenskapen. Svampfärgarsällskapet berättade Bekräftar höga naturvärden under mykologiveckan om tekniken vid De många och intressanta svampfynden under svampfärgning och visade underbart vackra mykologiveckan bekräftar Mjällådalens höga tröjor och andra alster av svampfärgat ullgarn. naturvärden som motiverar bildandet av natioHär följer en kort sammanfattning om några nalpark eller naturreservat av hela dalgången! intressanta fynd inom Timrå kommuns grän- Ölandssvamp vid Bergeforsens idrottsplats Mykos ordförande Jeanette Södermark gjorde ser under svampveckan. Ny art för vetenskapen vid Mjällån ett uppmärksammat fynd i skogen intill BerElisabeth Nilsson tog en grupp varje dag till geforsens Idrottplats av den vackert rödbruna Elisabeth Nilsson vid fallen jätteasp i Mjällådalen med klotsporiga murklor. Foto: Stig Carlsson PDF Compressor Pro skivlingen Limacella vinosorubescens som har slemmig hatt och fot. Den är bara funnen en gång förut i Sverige nämligen i en lövlund på öländska alvaret för tjugo år sedan. Nu skuttade alltså rariteten 90 mil norrut från öländska alvaret till en granskog med inslag av asp och sälg på alnökalksten vid Bergeforsen i Timrå! Vid bygget av kraftverksdammen i Bergeforsen blottlades de vulkaniska alnögångarna som här vid Bergeforsen inte utgörs av alnöit utan av bergarten beforsit som innehåller ännu mer kalk än alnöiten och som faller sönder till lera under inverkan av luft och vatten. Berglunda kyrkogård väckte beundran Regnskurar hade fallit senaste veckorna över den efter sommarhettan uppvärmda marken på den vackra skogskyrkogården som anlades 1928. Vi fann intressanta svampar i de magra, sandiga gräsmattorna under de högvuxna furorna. Timrå Församling har tyvärr beslutat hugga ner många av tallarna vilket vore synd och visar på bristande intresse och kunskap om skogskyrkogårdens natur- och kulturvärden. Deltagarna fascinerades av den vackra tallparken med den mäktiga Indalsälven utanför och jämförde med Skogskyrkogården i Stockholm som blivit Unescos världsarv! Bland svampfynden kan nämnas rosenfotskremla och sommarspindling. Skånesvamp hittades vid Indalsälvens delta Håkan Sundin guidade till Indalsälvens delta och gruppen noterade många skojiga fynd. Den stora vackra auroraspindlingen är vanlig i fjällen under björk. Men nu samlades den under björk ute i deltat. En del fjällarter vandrar ända ner till Bottenhavet i Medelpad och Ångermanland där höga berg når ända ut till havet. Vissa fjällväxter t ex nordisk stormhatt (Aconitum septentrionale) följer även med bergen ut till Bottenhavet. Skålsvampen Graddonia coracina växer på grenar som periodvis legat under vatten, den har få svenska fynd. Boklövsbrosking och hättan Mycena flavescens noterades som annars växer mest i sydlig ädellövskog. Mest intressanta fyndet i deltat var skivlingen trattrussling som samla- des på en sandbank i deltat, den är förut bara funnen i Skåne! Fascinerades av Masugnsgrundets natur De sällsynta arterna blågrön kremla och gyllenkremla samlades i björkparken vid Lögdö bruk medan grovticka noterades på gamla lärkar i parken. De fina lövskogarna vid Masugnsgrundet blev en stark upplevelse för gruppen som leddes av Inga-Lill Häggberg. De ville nästan inte lämna de artrika lövskogarna där alm och ask nu börjar växa. En helt ny rödskivling för Sverige samlades i mulljorden som delvis vilar på alnökalksten: rödskivlingen Entoloma calichroum! En liten fjällskivling växte även i kalkmullen: Lepiota psedolilacea. Den är förut bara funnen i skånsk ädellövskog! Hela området vid Masugnsgrundet borde ges någon form av formellt skydd. En annan grupp besökte fin kalkalskog längre ner vid gamla bron över Ljustorpsån och fann där bland jättebalsamin och sötgräs en sällsynt förnasvamp: vit grynskivling och alkremla som växer i samliv med al på kalkmark. Vid Stavrevikskurvan visade Håkan Sundin en grupp till mjälastränder som pryddes av små buskar med klådris och mandelpil. I samliv med mandelpilarna växter nordkremla, en vackert purpurfärgad kremla som annars mest växer i fjällen. Tryffelhund grävde fram fem tryffelarter Inga-Lill Häggberg bor själv i byn Stordalen. Hon tog med sig norska Anne Molia och Annes tryffelhund Lello till en sandig, kalkpåverkad granskog vid Stordalen. Där sniffade Lello fram fem olika tryffelarter bland annat rariteten Gauteria othii. Bland andra fynd kan nämnas det högt rödlistade spadskinnet som växte nere i ett sorkhål! Sydliga arter vid Tolvösand-Myckeläng Omväxlande natur. Här finns en stor betad hagmark där smultronkantarell samlats under tall. Här finns på underlag av sanddyner och gångar med alnökalksten kärlväxter såsom darrgräs, rosettjungfrulin, vildlin, ängsgentiana, smörbollar och den sydöstliga back- PDF Compressor Pro Här har mykologerna fått sällskap av nyfikna kossor under lunchrasten vid Myckeläng. Foto: Kill Persson smörblomman som nu förs in på svenska rödlistan 2015. Mnemosynefjärilen fladdrar sommartid i lundbrynen och i ängsbackarna. Den övre delen av hagmarken utgörs av mossig välbetad ängsmark med bara ett tunt jordskikt över kalkberget. Hagmarken övergår ner mot havet i betad aspskog, kalkpåverkade alkärr och havsstrandäng med sin speciella funga. Området hyser även fin kalkalskog med höga örter. Nya arter för vetenskapen Vår danske vän Thomas Laessöe tog sig på knä och med liten handkratta sakta igenom de olika naturtyperna och fann nya arter för vetenskapen, nya arter för landet och nya arter för Norrland! En helt otrolig bedrift av den danske svampprofessorn! Sammanfattningsvis är de solbelysta, sydvända sluttningarna intill havet vid Myckeläng-Tolvösand med kalkgångar en veritabel naturpärla med höga botaniska och mykologiska värden! Åvike Bruk Stefan Grundström guidade en grupp till de fina naturmiljöerna vid Åvike bruk. Här vid havet anlades ett järnbruk år 1684 som brändes ner i maj 1721 av en rysk galärflotta. De ridande kosackerna brände ner många andra kustnära hus i Hässjö och Tynderö socknar. Järnbruket var igång till 1899. Här finns idag en spännande mosaik av herrgårdspark med gamla träd, strandängar vid havet, gran- och tallskog på diabasmark med mycket död ved samt lövskogen vid Sörån där flodpärlmusslan bor. Kalkstensgångar från alnövulkanen passerar området fram mot Åvikebukten. Bröderna Holm har frivilligt genom naturvårdsavtal avsatt 20 hektar gammelskog på diabasmark vid Svartberget. Tyvärr blåste mycket skog ner i den svåra stormen Ivar under lucianatten 2013. Rolf Lidberg noterade ormbunken fjällhällebräken år 1993 på Svartbergets diabasklippor. Många intressanta svampfynd noterades PDF Compressor Pro nu, bland annat den sydliga doftkremlan under parkens ekar. Guldkremla och sammetstaggsvamp var sensationella fynd ute i skogen. Sammetstaggsvamp är rödlistad i kategorin sårbar och en av våra mest sällsynta taggsvampar med cirka 30 kända fynd i Sverige. Hatten och foten är sammetsartad, fotbasen orange och den doftar mjöl. Tack alla trevliga/hjälpsamma Timråbor! Slutligen vill Hjördis Lundmark och undertecknad rikta ett hjärtligt tack till alla generösa och gästfria Timråbor i kommunhus, värdshus, Folkpark och stugor som vi under årslånga förberedelser lärt känna och som under mykologiveckan hjälpt oss med alla praktiska bestyr. Vi instämmer i Ernst Moritz Arndts ord om Timråborna och om Timrånaturen i hans ”Resa genom Sverige” år 1804. Efter att ha färdats genom slättlandet i Gästrikland och Hälsingland möter han i Medelpad höga berg som når ut ända ut till kusten. Ernst Moritz noterade vid ankomsten till Fjäls gästgivargård i Timrå på Indalsälvens norra strand: Timråborna vackra ”Jag anlände till Fjäl kl 9. Detta ställe ligger romantiskt högt över strömmen. Idag har både land och människa förändrat utseendet. Naturen har blivit mera vild, men också större. Man ser ej mera så många hus byggda med Hälsinglands yppighet. Man ser på människorna att de här bor mera bland bergen. De är även mera muntra och fria, mer vackra och intressanta. Istället för Hälsingens och Gästrikarens allvarsamhet och köld finner man nu mer livliga fysionomier och häftigare känslor.” Jan-Olof Tedebrand Rapporter från spontanutflykter Härlig junikväll i Fågelsången Skogsnattviolen en orkidé Kort rapport från spontanutflykten för att titta på skogsnattviol den 8 juli. Vi vart fyra tappra och jag som i duggregnet beskådade skogsnattvioler väster om isladan. Trots namnet är skogsnattviolen ingen viol utan en orkidé. Örjan Hansson Vi hade en härlig vandring genom Fågelsången. Kor och kalvar följde nyfikna efter oss när vi spanade på tofsvipor och rödbenor. Sjungande koltrastar och svarthättor stod för underhållningen nere bland alarna. Kort sagt en alldeles härlig junikväll i Fågelsångens naturreservat, även om det var lite sent på säsongen med tanke på fågelsången! Stig Carlsson PDF Compressor Pro En lyckans dag- Ny stig till Röjeknippen I samband med vårt stigprojekt har under åren många berättat att det ska finnas en stig till toppen Röjeknippen, men ingen har vetat var. Men nu har vi träffat en man som kände till två stigar till den välkända siluetten i Ljustorp. Röjeknippen söder om Röjesjön med dess tvärbranta sydsida är välkänd i Ljustorp. Det är ett kalottberg, dvs att toppen som är 310 möh ligger över högsta kustlinjen, den högst belägna strandnivån under istiden. Toppen skogsklädd Det innebär att toppen inte är renspolad från jord och därför är skogklädd och att det finns klapperstensfält på lägre höjd. Jag var där för 20 år sedan och minns vackra vyer samt ett jätteblock på kanten över stupet. Då gick vi bara lite hoven droven dit utan någon stig. I samband med vårt stigprojekt har under åren många berättat att det ska finnas en stig till toppen men ingen har vetat var. Utflykt dit den 27 september Men nu dök det upp en man som jagat där och kände till två stigar dit som han kunde visa. Vi startade med den södra som börjar där Kronvägen kommer ut på Prästtjärnsvägen. Stigen var kanonbra, inga tvärbranter, inga vindfällen, bara lite kviströjning kommer att behövas. PDF Compressor Pro Väl uppe var utsikten över Röjesjön och Prästtjärn helt enkelt otrolig. Måste upplevas! Därför ordnar vi en utflykt den 27 september. Hittade växt som jag aldrig sett Som grädde på moset hittade Magnus Isaksson en växt som jag aldrig sett maken till. Den verkade vara på väg att blomma, var blekt gul, saknade klorofyll och hade underliga fjäll i stället för blad. Såg ut som något utomjordiskt. Botaniskt kunniga vänner har bestämt den till tallört. Det är en parasit som i avsaknad av klorofyll via svamp tar näring från tallrötter. Namnet Prästtjärn kommer av att kyrkan hade fäbod söder om tjärnen. Det sägs spöka där, fäboden återuppstår kl 12 på natten. Fiskare som har hört kor råma, skrammel från hinkar och röster från folk har skrämts iväg. Tappade bort den andra stigen Planen var att ta andra stigen tillbaka. Men vi tappade den och hamnade på hemska hyggen med ris, djupa körspår med vatten och högt gräs. Via ett vidrigt traktorspår kom vi till slut fram på Röjevägen. Men det är sånt som händer och förtar inte glädjen av att hittat den första stigen. En lyckans dag! Elisabeth Nilsson Overshoot day passerad - Årets budget slut! Den 13 augusti var det Overshoot Day, som i år infaller tidigare än någonsin. På knappt åtta månader har mänskligheten gjort av med hela årets ekologiska budget. Resten av tiden lever vi av lånat kapital. Den största boven är koldioxidutsläppen som står för drygt hälften av det ekologiska fotavtrycket. Fram till mitten av 70-talet levde människan globalt sett inom planetens gränser, men sedan dess har pressen ökat. Vi behöver en halv planet till I dagens läge skulle det krävas minst 1,5 planeter för att återskapa resurserna som går åt till vårt nuvarande ekologiska fotavtryck. Torsbodaängen förbereddes inför årets blomning I ett mulet och lite kyligt väder 6-7 plusgrader samlades vi på Torsbodaängen för att tillsammans förbereda ängen inför sommarens blomning. Vi kunde snabbt se att tibasten redan blommat ut men blåsippor och vitsippor fanns det gott om. Sorken såg ut att ha varit besvärlig för små- våra huvuden. Lite bonus att få se hägrar! nunneörten men förmodligen repar sig denna Tiden gick fort tillsammans och snart var det växt. Allt eftersom vi krattade gammalt gräs dags för gemensam fikapaus. Då passade jag och nedfallna kvistar/grenar och samlade i hop på att till alla dela ut en av Naturskyddsfördet på en presenning så underhöll Ingvar eningens fröpåsar som ett tack för den insats alla gjorde för att förbereda ängen för sommaSmedjegård oss med fiolmusik. Några av oss drog sedan bort det vi fått i hop ren. för att inte näring skall tillföras ängen. Nä- Jag passade även på att berätta om lite komringsfattigt skall det vara för då trivs alla rara mande aktiviteter både från föreningens program samt vad som väntar att ske på ängen. växter. Så klart att vi inte bara jobbade utan mycken Det var 15 nöjda deltagare som redan vid 20gemensam samvaro med samtal förekom och tiden kunde avsluta arbetet. rätt vad det var så passerade några hägrar över Bengt-Göran Norlin Profilera företaget, bli sponsor! Som sponsor till Svenska Naturskyddsföreningen kan företaget visa engagemang för en hållbar utveckling. Läs mera på naturskyddsforeningen.se. Du kan även satsa dina sponsorpengar i Timrå. Kontakta styrelsen. PDF Compressor Pro Kremlor vid Mjällåns stränder Sundsvalls Mykologiska Sällskap och Timrå Naturskyddsförening bjöd den 20 augusti in till svampvandring längs Flottarstigen vid den fritt flödande Mjällån. Högsommarvärmen hade äntligen kommit. Den lilla glada skaran kunde under vandringen i de gamla, mossiga strandskogarna höra det rogivande sorlet från Mjällåns vatten och se silverblänket i forsarna. Elisabeth Nilsson berättade att stora stenar lagts ut i ån som återställning efter flottningsepoken för att gynna fisk och fiske. Bland örterna längs ån lade vi särskilt märke till den högvuxna fjällväxten torta. Färggranna kremlor Markens svampar har ibland kallats för ”höstens blommor”. Deltagarna studerade under vandringen längs ån särskilt de vackra kremlorna, de lyste som färgklickar i harsyremattan under granar, björkar och aspar. 80 olika arter Vi har funnit cirka 80 olika arter av kremlor i mittsvenska området från kust till högfjäll. Varje kremla har sina speciella växtkrav, en del växer på sur mark, andra på kalkmark. Vissa kremlor föredrar blöt mark, andra växer på torra hällmarker och tallhedar. Hjördis Lundmark lyrisk Hjördis Lundmark berättade lyriskt om den fina matkremlan mild gulkremla som växte här och var under björkar längs ån. Den är annars mest typisk i sumpskog och myrkanter, växer även med fjällhedens dvärgbjörkar men även i torr hedbjörkskog, till exempel i våra gamla lövbrännor. Den är vanlig i strandskog vid Indalsälvens delta. Vi fann även den snarlika äggkremlan som även är en matkremla men mindre och får gula skivor. Äggkremlan trivs bäst under björk på PDF Compressor Pro gårdstun, i parker men även som här vid Mjällån i rika lundar vid åar och bäckar. Vi studerade även andra fina matkremlor: grönkremla, gransillkremla och storkremla. Längs ån växte även många oätliga kremlor bland annat siennakremla, svedkremla och den skarpt smakande nässelkremlan. Flatskålar på murken björkstam Vi fann även flera arter av strävsoppar: björksopp, tallsopp och tegelsopp. Strävsoppar har filttofsar på foten och är fina matsvampar om de är fasta och inte angripna. Det var gott om död ved intill stigen. Mest intressanta svampfynd var stor ansamling av decimeterstora flatskålar (Peziza repanda) på grov, murken björkstam i brant nipslänt, se Bengt Larssons bild av de intressanta skålsvamparna + bild av stolta gänget runt rariteterna. Hjördis berättade om svampfärgning Under fikapausen ute på Mjällåns strand i den ljumma sommarkvällen berättade Hjördis om svampfärgning och visade garnprover. Augustikvällens mörker sänkte sig när vi åter- vände upp till väg 331 vid 22-tiden på kvällen efter en ljummen augustikväll vid Mjällåns stränder. Upplagt för satsning på natur- och kulturturism i Mjällådalen Vi får hoppas att Mjällåns dalgång får någon form av legalt skydd och att den unika naturen bevaras åt framtiden. Elisabeth Nilsson och hennes medarbetare har redan ordnat med fina stigsystem, kartor och annan information om Mjällådalens natur- och kulturvärden. Det är således upplagt för satsning på natur- och kulturturism i Mjällåns dalgång från Sanna i Ljustorp upp till gamla järnbruket i Västanå. Vilket skulle bidra till intäkter och sysselsättning i bygden. Ett fint Naturum finns redan vid Västanå bruk som kanske kunde kompletteras med aktuell information om bland annat det unika stigsystemet i dalgången. Vandringsturism i fin natur är idag en starkt växande näringsgren. Jan-Olof Tedebrand (text) Bengt Larsson (foto) PDF Compressor Pro Värva en medlem eller ge bort ett medlemsskap! Kontakta Bengt-Göran tel 060 - 57 03 25 eller någon annan i styrelsen. Här nedanför har du argumenten, på nästa sida vad det kostar. Medlemsförmåner Som medlem i Naturskyddsföreningen bidrar du först och främst till det viktiga arbetet för natur och miljö. Men du får dessutom en del fina förmåner! Sveriges Natur skyddsförening (krets) där du bland annat kan Du får vår medlemstidning Sveriges Natur, som delta i fågelskådning, resor, kurser och olika arär landets största tidning om natur- och miljö- betsgrupper. Hur aktiv du vill eller har möjlighet att vara bestämmer du själv. Se programmet! frågor. Natur-likt Hyr en stuga Timråkretsens egen medlemstidning som infor- Upplev den svenska naturen genom att hyra merar om den lokala verksamheten och lokala någon av Naturskyddsföreningens stugor runt om i landet. En del hyrs ut av Rikskansliet i natur- och miljöfrågor. Stockholm, andra av olika kretsar. Rabatt i vår egen webbutik Naturbutiken har böcker för hela familjen, CDskivor, planscher och massor av smarta naturprylar till bra priser. Toppen för dig som gillar natur och miljö och letar fina presenter. Som medlem har du upp till 20 procent rabatt på de flesta artiklarna. Vinsten från Naturbutiken går till vårt arbete för natur- och miljö. Aktiviteter och engagemang Som medlem ansluts du till din lokala natur- Rabatt på seminarier Naturskyddsföreningen anordnar seminarier och konferenser på aktuella teman inom naturoch miljövårdspolitik. Som medlem har du kraftig rabbat på avgiften. PDF Compressor Pro Kärleken till naturen vår drivkraft! Har du tänkt på vad lite du kan köpa för en krona idag. Fundera en stund! Just det! Det var inte så mycket du kom på! Till och med lite mindre än en krona om dagen är vad ett medlemsskap i Naturskyddsföreningen kostar. Och då kommer hela familjen med i medlemsskapet! Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation. Föreningen har över 221 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Kärleken till naturen är vår drivkraft. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot och försöker hitta konstruktiva lösningar på problemen. Ju fler vi är, desto större kraft har vi att förändra samhällsutvecklingen till det bättre. Vi arbetar med att påverka politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Vi står dessutom bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval. Den är en del i vårt arbete med att utveckla bra verktyg för miljömedvetna konsumentval. PDF Compressor Pro Kvällsvandringar i Ljustorp Intresset för kvällsvandringarna i Ljustorp, som arrangeras av Naturskyddsföreningen i samarbete med Ljustorpsvandring www.ljustorpsvandring.se ökar år från år. Förra årets rekord med i medeltal 7,5 deltagare har trots sämre väder ökat till 10 vid de sju fullföljda promenaderna i år. Elisabeth Nilsson och Lena Liljemark har varit ledare för vandringarna och berättat om bygdens natur och kulturhistoria.. Den andra vandringen den 30 juni gick efter en del av Flottarstigen i Mjällådalen. Vi såg korvsjöar, nipkanter och gnag av bäver som fått spel. Det var 11 personer som deltog och hela 6 hundar som uppförde sig galant i den stora skaran av hundar. Den första och tredje vandringen gick runt Burtjärn och upp till Burberget. Där tittade vi dels på det gamla gruvhålet, en liggande höna, fantastiskt utsikt, olika sorters blommor, vackra lacktickor och gammal torpbebyggelse. Den första vandringen var det 7 personer och den tredje vandringen var det 14 personer som deltog. Kolsvart himmel och regn inget hinder Trots kolsvart himmel och lätt regn blev vi ändå 4 personer och 2 hundar som gav oss iväg på vår vandring den 14 juli. Vår trognaste deltagare, Edit, hade inte gått Sanna nipstig och ville se den. När vi började gå så sprack molnen upp just där och vi kunde fälla ihop paraplyer och ta av regnkläder och fortsätta i strålande sol på den trevliga stigen. Elisabeth Nilsson kunde visa en karta från 1771 där ån då rann i den korvsjö som stigen rundar. Hon berättade även om Arken som byggdes här i slutet av 1800-talet. Fikaplatsen med bänkbord och utsikt fick full poäng av Edit. Det var en dramatisk känsla att sitta i flödande sol och se ut över Ljustorpsdalen med kyrkan längst bort under en kolsvart himmel. Regnet hängde som ett hot den 21 juli Regnet hängde som ett hot över Ljustorp när 12 glada vandrare och 3 hundar gav sig iväg mot Skäljombäcken den 21 juli PDF Compressor Pro Här vandrade vi först kulturstigen och tittade på lämningar efter Ljustorps första industriområde. Sedan följde vi den slingrande Skäljombäcken genom magisk Bauerskog upp till starten för Frötuna fäbodstig. Vi vandrade sen byvägen ner genom Hamre och fikade på Ljustorps fina hembygdsgård innan vi skildes åt precis när regnet började falla. Åsängs nipstig Tisdagsvandringen 28 juli gick till den nya stigen Åsängs nipstig. Det finns inte något faktablad än men den finns med på vår karta. Den börjar vid gamla skolan och följer nipkanten mot Ljustorps-ån söderut där årets första gula kantareller visade sig. Stigen passerar en ihoprasad flottarkoja och går sedan på skrå nerför en gammal nipa. Där finns en tjärdal att beskåda innan man kommer fram till ett vindskydd på en lägre nipkant med utsikt över ån. Bockbackhällan Det är den enda plats där ån möter berget, kallas Bockbackhällan. Perfekt plats för fikapaus. Deltagarna förundrades över den mystiska gula tuss på hällan som liknar gullfiber. Elisabeth Nilsson kunde då berätta att förra sommaren var det en vandrare som simmade över ån och klättrade upp på hällan och hämtade en liten tuss, som visade sig vara helt vanlig vitmossa! Men varför den lyser gult är oklart. Överraskning väntade Vägen tillbaka går på den fina gamla byvägen. I backen upp dit väntade en överraskning. Mängder av den vackra och sällsynta purpur- fingersvampen. Den är rödlistad och även signalart för skyddsvärd skog. Tidigare rapporteringar inom Timrå i Artportalen endast från Mjällådalen och Skeppshamn. Vi konstaterade att årets blåbär var mogna, goda och väldigt många. Sista biten går i kanten av en åker där vi tittade på olika sorters blommor. Vi var 9 vandrare och 2 hundar som njöt av en vacker, solig och helt myggfri sommarkväll. Den 4 augusti vandrade vi delar av Frötuna fäbodstig upp till tjärnen Flärken och besökte Delldens källa på vägen tillbaka till centrala Ljustorp. Vi var 13 glada vandrare och tre hundar. Frötuna fäbodstig går från Frötuna eller Hamre i Ljustorp fram till Aspen där fäbodarna var belägna. På vägen ner från Flärken passerade vi Flärktorpet. Torpet bröts upp på 1850-talet och brukades fram till 1940- talet då den sista ägaren flyttade. Naturdoktor Isac Delldén var vida känd under 1800-talet för sina helande egenskaper. Källan användes i hans läkekonst. Enligt gammal folktro skall en hälsokälla rinna upp i norr och så gör även den här. Vattnet är endast för utvärtes bruk och innehåller järn- och svavelföreningar som sägs vara verkningsfulla mot hudåkommor. Inställt på grund av regn Sista vandringen den 11 augusti blev inställd på grund av regn. Sammanlagt har årets vandringar samlat 70 deltagare, oftast tillsammans med sina hundar. PDF Compressor Pro Kommande program - Alla är välkomna! Bjud med någon på nästa träff! Söndagen den 6 september kl 10 Vandring i Mjällådalen, Bergfotsstigen Ny spännande stig. Samling rastplats Tunbodarna väg 331. Ta med fika. Kontaktperson Elisabeth Nilsson 060-82079 Söndagen den 27 september kl 10 Röjeknippen, makalösa vyer Vi går nyfunnen stig, ingen bergsklättring. Samling affären i Ljustorp. Ta med fika. Kontaktperson Elisabeth Nilsson 060-82079 Miljövänliga veckan Onsdagen den 30 september kl 18.30 Höstbuffé hos Tomat-Ås Vi äter Leas goda mat och pratar om årets tema under Miljövänliga veckan “Byt till eko”. Samma låga pris som förra året - 170 kr/person. Bindande anmälan senast den 25 september till Bengt-Göran Norlin, tel 060-570325. Bjud gärna med dina vänner. Söndagen den 4 okt kl 14 Den magiska skogen på Masugnsgrundet Samling vid Masugnarna vid Lögdö. Kontaktperson Elisabeth Nilsson 060-82079 Har du frågor? Ring Bengt-Göran, tel 060 - 57 03 25 Här hittar du ytterligare information: timra.naturskyddsforeningen.se och Facebook: Naturskyddsföreningen Timrå. Eventuella ändringar och tips om nya programpunkter kan dyka upp med kort varsel. Anmäl din mailadress till Bengt-Göran så får du meddelande. Alla arrangemang sker i samarbete med
© Copyright 2024